Andra tillgängliga webbplatser:
Denna Eurobarometer undersökning om krisen och den ekonomiska styrningen i Europa är den femte som Europaparlamentet utför. Den genomfördes av TNS opinion den 10–25 mars 2012 genom personliga intervjuer med 26 593 EU medborgare i åldern 15 år och uppåt.
Strax innan stats- och regeringschefernas viktiga möten om krisen anser de flesta EU medborgarna att EU måste vidta åtgärder både för att minska de offentliga utgifterna och för att öka den ekonomiska tillväxten (47 %). 25 % av EU medborgarna anser att stimulansåtgärder för att stödja ekonomin måste prioriteras, och 23 % vill se nedskärningar i de offentliga utgifterna.
Undersökningens resultat bekräftar en tidigare konstaterad tendens till polarisering av den allmänna opinionen. Antalet personer som inte har någon åsikt minskar för varje undersökning.
Även om den nuvarande debatten mellan medlemsstaterna framför allt är inriktad på huruvida gemensamma åtgärder bör vidtas eller inte skulle 55 % av EU medborgarna (=) känna sig bättre skyddade av åtgärder som samordnas med andra EU länder, medan 38 % (+ 3) av dem föredrar enskilda åtgärder.
När det gäller hur krisen ska hanteras finns det tydliga skillnader mellan respondenter i euroområdet (61 % för samordning) och utanför det (43 %).
Även om EU medborgarna är för solidaritet anser de flesta att medlemsstater med ekonomiska eller finansiella svårigheter endast ska få ekonomiskt stöd om de följer de gemensamma reglerna (80 %). De anser också att sanktioner bör tillämpas vid regelbrott (72 %).
När det gäller budgetfrågor är omkring 65 % (- 2) av respondenterna positiva till ett preliminärt samrådsförfarande mellan de europeiska och de nationella institutionerna vid upprättandet av de nationella budgetarna. Återigen är skillnaden mycket stor mellan respondenter i euroområdet (70 %) och utanför det (56 %).
När det gäller skatten på finansiella transaktioner, samt i övriga frågor, konstaterar vi en tydlig opinionssvängning mellan de två undersökningarna. Nu är 66 % av EU medborgarna (+ 5) positiva till principen med en skatt på finansiella transaktioner, 73 % i euroområdet och 53 % utanför euroområdet, vilket är en skillnad på 20 procentenheter.
Under dessa sex månader noterar vi också en ökad medvetenhet om euroobligationer. I dag har nästan en EU medborgare av två (49 %, + 7) hört talas om euroobligationer. Medvetenheten är större i euroområdet (53 %) än utanför det (42 %).
Även om de flesta EU medborgarna är för en partiell sammanslagning av medlemsstaternas offentliga skuld drar de olika slutsatser om vad detta skulle medföra.
Medvetenheten om kreditvärderingsinstituten har också ökat: 13 länder fick sänkt kreditbetyg av kreditvärderingsinstituten de senaste sex månaderna. Därför kommer det inte som någon överraskning att 61 % (+ 11) av EU medborgarna har hört talas om kreditvärderingsinstituten. På frågan om ett oberoende europeiskt kreditvärderingsinstitut bör inrättas som motvikt till de befintliga instituten svarade 67 % (+ 2) av EU medborgarna att de var positiva till detta. Slutligen anser 54 % av EU medborgarna att kreditvärderingsinstituten vid allvarliga kriser inte borde ge kreditbetyg till länder som fått hjälp av andra EU medlemsstater.
Europaparlamentet beställer med jämna mellanrum opinionsundersökningar i medlemsstaterna.
Genom att följa opinionen vill parlamentet ta reda på hur medborgarna ser på och vilka förväntningar de har på parlamentets och hela EU:s arbete. Det är ett värdefullt underlag när vi planerar, beslutar och utvärderar vårt arbete.
Här kan du hitta information om såväl EU-medborgarnas inställning till klimatförändringen och den nuvarande ekonomiska situationen som om unionsmedborgarnas åsikter om och förväntningar på Europaparlamentsvalet, Europaparlamentet och den europeiska integrationen i allmänhet.