menu.mainnavigation
Europaparlamentet utövar demokratisk kontroll över all gemenskapsverksamhet.
Olika utnämningsförfaranden gör det möjligt för parlamentet att utöva sin kontroll över vissa EU-institutioner.
Förfarandet för att utse kommissionens ordförande har ändrats genom Amsterdam-, Nice- och Lissabonfördragen. Dessa fördrag har gett parlamentet större tyngd och det har nu mer att säga till om när en ny kommission ska tillsättas. Hur kommissionens ordförande tillsätts regleras i artikel 17.7 i fördraget om Europeiska unionen. Det är Europeiska rådet som med kvalificerad majoritet föreslår en kandidat med hänsyn till resultatet i valet till Europaparlamentet. Denna kandidat ska sedan väljas av en majoritet av parlamentsledamöterna.
Rådet ska med kvalificerad majoritet ställa samman en förteckning över övriga personer som det föreslår till ledamöter av kommissionen (inklusive unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik) i samförstånd med den valda ordföranden. Varje nominerad kommissionsledamot utfrågas sedan av ansvarigt utskott innan de samtliga kollektivt godkänns av Europaparlamentet vid en omröstning. Till slut utser Europeiska rådet kommissionen med kvalificerad majoritet.
Enligt artikel 17.8 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 234 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får Europaparlamentet rösta om misstroendeförklaring mot hela kommissionen. Misstroendeförklaringen ger parlamentet makt att utöva demokratisk kontroll över Europeiska unionen. För att vara tillåtlig måste en misstroendeförklaring lämnas in till parlamentets talman av minst en tiondel av ledamöterna och innehålla en motivering.
Under kommissionens ämbetsperiod kan parlamentet avsätta kommissionen med två tredjedelar av de avgivna rösterna och en majoritet av parlamentets samtliga ledamöter.
Ledamöterna av revisionsrätten utses bland personer som i sina respektive länder hör till eller har hört till externa revisionsorgan eller som är kvalificerade för detta ämbete.
De utses för sex år av Europeiska unionens råd, som fattar sitt beslut med kvalificerad majoritet efter att ha hört Europaparlamentet.
Om parlamentet avstyrker utnämningen av någon enskild kandidat, skall Europaparlamentets talman uppmana rådet att dra tillbaka förslaget om denna kandidat och att lägga fram ett nytt för parlamentet.
Europeiska centralbanken (ECB) är det högsta beslutsfattande organ som fastställer EU:s penningpolitik och i synnerhet räntenivåerna.
Direktionen består av ordföranden, vice ordföranden och fyra andra ledamöter som utses av Europeiska rådet med kvalificerad majoritet bland personer vars auktoritet och yrkeserfarenhet inom finans- och banksektorn är allmänt erkända. Mandattiden är åtta år och kan inte förnyas.
Direktionsledamöterna utses på rekommendation av Europeiska unionens råd och efter samråd med Europaparlamentet och Europeiska centralbankens råd.
Ombudsmannen introducerades genom Maastrichtfördraget för att öka demokratin och insynen i förvaltningen. Efter varje val till Europaparlamentet utses ombudsmannen för en mandatperiod av parlamentsledamöterna med en majoritet av avgivna röster i en sluten omröstning.
Ombudsmannen arbetar helt oavhängigt och opartiskt. Under sin ämbetstid får han eller hon inte utöva någon annan yrkesverksamhet, oavlönad eller oavlönad. Ombudsmannens uppgift är att ta hand om klagomål om missförhållanden i EU-institutionerna eller EU-organen från varje unionsmedborgare eller varje annan fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i ett medlemsland.
På ombudsmannens initiativ har Europaparlamentet antagit en kodex för god förvaltningssed som ger medborgarna information om vad de har rätt att vänta sig av EU:s förvaltning och som upplyser tjänstemännen om hur de ska uppträda i kontakter med allmänheten.