Ledamöterna

Uppförandekoden trädde i kraft den 1 januari 2012.

Uppförandekoden utarbetades och godkändes enhälligt av en arbetsgrupp för en uppförandekod för ledamöter och externa intressen, med talman Buzek som ordförande, och den antogs av Europaparlamentet vid plenarsammanträdet den 1 december 2011. Uppförandekoden ersätter bestämmelserna i bilaga I till arbetsordningen om öppenhet och ledamöternas ekonomiska intressen.

Uppförandekoden syftar till att öka öppenheten och stärka bestämmelserna om Europaparlamentets ledamöters uppförande, i linje med de höga krav som ställs på parlamentet i dess egenskap av medlagstiftare med utökade befogenheter enligt Lissabonfördraget.

I artikel 4 i uppförandekoden föreskrivs en ny förklaring om ekonomiska intressen.

Den nya förklaringen om ekonomiska intressen speglar uppförandekodens krav på strängare regler och normer avseende öppenhet. Alla de uppgifter som ledamöterna lämnar i sin förklaring offentliggörs på Europaparlamentets webbplats.

En rådgivande kommitté ska inrättas (i enlighet med artikel 7 i uppförandekoden) vars uppgift ska vara att inom 30 kalenderdagar konfidentiellt ge råd och vägledning om tolkning och tillämpning av bestämmelserna i uppförandekoden.

På begäran av talmannen ska den rådgivande kommittén även bedöma misstänkta fall av brott mot denna uppförandekod och ge talmannen råd om vilka åtgärder som eventuellt bör vidtas.

Ledamöterna får i princip samma lön enligt den ledamotsstadga som trädde i kraft i juli 2009.

Ledamöternas bruttolön 2011 är enligt stadgan 7.956,87 euro. Lönerna betalas ut från parlamentets budget och minskas med EU-skatten och ett belopp för olycksfallsförsäkring, varefter lönesumman blir 6.200,72 euro. Medlemsländerna kan också beskatta lönen nationellt. Grundlönen har fastställts till 38,5 procent av grundlönen för en domare vid EU-domstolen.

Det finns ett par undantag där ledamöter som satt i parlamentet före 2009 års val kunde välja att behålla det tidigare nationella systemet för lönesättning, övergångsersättningar och pensioner.

Enligt stadgan kommer tidigare ledamöter ha rätt till ålderspension från 63 års ålder. Pensionen blir då 3,5 % av lönen för varje helt år som personen har tjänstgjort men inte högre än 70 % totalt. Europaparlamentets budget täcker kostnaden för dessa pensioner.

Ett annat pensionssystem som infördes 1989 stängdes för nya ledamöter från juli 2009 och håller på att avvecklas.

På samma sätt som ledamöterna i de nationella parlamenten har Europaparlamentets ledamöter rätt till ett antal ersättningar som ska täcka de utgifter som de har under sitt uppdrag.

Denna ersättning är avsedd att täcka utgifter i landet där ledamoten valts, exempelvis kontorskostnader, telefon- och portokostnader, samt inköp, drift och underhåll av dator- och teleutrustning. Ersättningen halveras om ledamoten utan giltig orsak är frånvarande under hälften av plenarsammanträdena under ett parlamentsår (september till augusti).

2011 är denna ersättning 4 299 euro per månad.

De flesta sammanträden på Europaparlamentet, som plenarsammanträden, kommittémöten och sammanträden i de politiska grupperna, sker antingen i Bryssel eller i Strasbourg. Ledamöterna ersätts för resor till sådana möten genom att visa upp sina kvitton. Taket för ersättningen är en flygresa i affärsklass, en tågresa i första klass eller 0,50 euro per km för en bilresa. De får även en fast ersättning, baserad på hur lång resan var och hur länge den varade, för att täcka andra utlägg knutna till resan (som till exempel vägavgifter, tilläggsavgifter för övervikt eller bokningsavgifter).

Det tidigare systemet, reseersättning med schablonbelopp, för resor mellan Bryssel och Strasbourg (och till andra platser i EU) har avskaffats.

Ledamöterna måste ofta resa utanför sitt eget land i tjänsten för annat än officiella möten (till exempel för att delta i en konferens i ett annat medlemsland eller för att som föredragande besöka ett annat land).

För att täcka sådana resor kan ledamöterna utnyttja en årlig maximal ersättning för resor, uppehälle och andra utgifter i samband med dessa resor. Ersättning betalas ut för den faktiska kostnaden för flyg- eller tågbiljetten mot uppvisande av resehandlingar och andra nödvändiga dokument.

För 2011 är denna ersättning fastställd till högst 4 243 euro.

• Parlamentet betalar en schablonersättning på 304 euro för varje dag som ledamoten närvarar vid parlamentets officiella möten inom EU. Den täcker logi, måltider och alla omkostnader. Parlamentet betalar bara ut ersättningen om ledamoten har skrivit på en officiell närvarolista.

• Under plenarsammanträdena halverar parlamentet detta belopp för ledamöter som varit frånvarande under mer än hälften av alla omröstningar med namnupprop på tisdagar, onsdagar och torsdagar under sammanträdesperioden i Strasbourg och den andra dagen under sammanträdesperioden i Bryssel.

• Parlamentet betalar 152 euro per dag, plus utgifter för frukost och logi, när ledamoten deltar i möten utanför EU, men återigen under förutsättning att ledamoten har skrivit sitt namn på den officiella närvarolistan för mötet.

Ledamöterna får välja sin egen personal inom ramen för en budget som fastställts av parlamentet. Ackrediterade assistenter som har sina kontor i Bryssel, Luxemburg eller Strasbourg administreras direkt av parlamentets personalavdelning enligt de anställningsvillkor som gäller för personal med tidsbegränsad anställning. De assistenter som tjänstgör i ledamotens hemland sköts av godkända betalningsombud som garanterar att rätt skatt och sociala avgifter tas ut.

För 2011 är den högsta möjliga månadsersättningen för samtliga kostnader 21 209 euro per ledamot. Inga av dessa belopp betalas ut till ledamöterna själva.

Upp till en fjärdedel av denna budget kan användas för tjänster som ledamoten väljer själv, till exempel för beställning av expertgranskningar i vissa ämnen.

Ledamöterna får i princip inte längre ha några nära anhöriga i sin personal, men det finns en övergångsperiod för dem som var anställda under förra mandatperioden.