Ledamöterna

 

Europaparlamentet har 751 ledamöter som utsetts av väljarna i EU:s 28 medlemsstater. Sedan 1979 väljs ledamöterna genom allmänna direkta val för en fem årsperiod.

 
 

Varje medlemsstat fastställer sitt eget valsystem, men använder sig av identiska demokratiska grundregler: jämställdhet mellan kvinnor och män och valhemlighet. I samtliga medlemsstater är rösträttsåldern 18 år. Enda undantaget är Österrike där rösträttsåldern är 16 år. Valen till Europaparlamentet (Europaval) kännetecknas redan av vissa gemensamma regler: allmänna direkta val, ett proportionellt valsystem och en mandatperiod på fem år samt möjlighet till omval.

Platserna fördelas i princip proportionellt efter varje lands befolkning. Varje medlemsstat har ett bestämt antal platser, varav det högsta är 96 och det lägsta 6.

Andelen kvinnor respektive män: Antalet kvinnor i Europaparlamentet har hela tiden ökat, och i dag är cirka en tredjedel av alla ledamöter kvinnor.

En ledamot av Europaparlamentet delar sin arbetstid mellan Bryssel, Strasbourg och sin valkrets.

I Bryssel deltar han eller hon i utskottssammanträden, de politiska gruppernas möten och plenarsammanträden under extra sammanträdesperioder och i Strasbourg deltar ledamöterna i tolv sammanträdesperioder. Parallellt med dessa viktiga uppgifter måste ledamöterna naturligtvis ägna sig åt sin valkrets.

Ledamöterna av Europaparlamentet går samman i grupper med utgångspunkt i politisk tillhörighet och inte nationalitet.

Europaparlamentets ledamöter har ett obundet mandat.

Europaparlamentets ledamöter har fått allt större befogenheter och påverkar genom sin verksamhet medborgarnas vardag på alla områden: miljö, konsumentskydd och transporter men också inom utbildning, kultur, hälsa osv.

Europaparlamentets nya ledamotsstadga trädde i kraft den 14 juli 2009. Den nya stadgan innebär större öppenhet när det gäller villkoren och reglerna för ledamöternas arbete. Den innebär också lika lön för alla ledamöter och att lönen betalas ur EU:s budget.

 
 
Uppförandekod för Europaparlamentets ledamöter

Uppförandekoden trädde i kraft den 1 januari 2012. Dess huvudprincip är att Europaparlamentets ledamöter alltid ska agera i allmänhetens intresse och att de vid utförandet av sina arbetsuppgifter ska visa prov på opartiskhet, integritet, öppenhet, aktsamhet, ärlighet och ansvar samt respekt för parlamentets anseende.

Uppförandekoden tar upp intressekonflikter och anger hur parlamentets ledamöter ska agera om de hamnar i en sådan intressekonflikt, och den omfattar regler för exempelvis officiella gåvor till ledamöter och för före detta ledamöters yrkesverksamhet.

Enligt uppförandekoden är ledamöterna skyldiga att lämna in en detaljerad förklaring om sina ekonomiska intressen. Ledamöterna är också skyldiga att lämna information om sin närvaro vid evenemang som arrangeras av en tredje part i de fall då kostnaderna för deras resa, logi och uppehälle ersätts eller betalas direkt av tredje part. Dessa förklaringar återspeglar uppförandekodens stränga regler och standarder för öppenhet och insyn. Den information som ledamöterna ger i förklaringarna finns tillgänglig under varje ledamots profil på parlamentets webbplats.

Ledamöterna är också skyldiga att lämna information om gåvor som de har tagit emot i egenskap av officiella företrädare för Europaparlamentet, enligt de villkor som fastställs i genomförandeåtgärderna för uppförandekoden. Sådana gåvor ska registreras i gåvoregistret.

Om en ledamot bryter mot uppförandekoden kan talmannen besluta om påföljder. Påföljderna tillkännages av talmannen i kammaren och publiceras sedan på en framträdande plats på parlamentets webbplats under återstoden av mandatperioden.

Den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande

Den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande ger ledamöterna vägledning om hur uppförandekoden ska tolkas och tillämpas. På begäran av talmannen bedömer den även misstänkta överträdelser av uppförandekoden och ger talmannen råd om vilka åtgärder som eventuellt bör vidtas.

Den rådgivande kommittén består av fem ledamöter. De utses av talmannen på grundval av sin erfarenhet och den politiska jämvikten mellan parlamentets politiska grupper. Varje ledamot sitter som ordförande i sex månader enligt ett rullande schema. Talmannen utser även en reservledamot för varje politisk grupp som i övrigt inte är representerad i den rådgivande kommittén.

Varje år avger den rådgivande kommittén en rapport om sitt arbete.

Den rådgivande kommitténs sammansättning
 
Danuta Maria HÜBNER Group of the European People's Party (Christian Democrats) Member Poland Platforma Obywatelska
 
 
Mady DELVAUX-STEHRES Group of the Progressive Alliance of Socialists and Democrats in the European Parliament Member Luxembourg Parti ouvrier socialiste luxembourgeois
 
 
Sajjad KARIM European Conservatives and Reformists Group Member United Kingdom Conservative Party
 
 
Francisco SOSA WAGNER Group of the Alliance of Liberals and Democrats for Europe Member Spain Unión, Progreso y Democracia
 
 
Jiří MAŠTÁLKA Confederal Group of the European United Left - Nordic Green Left Member Czech Republic Komunistická strana Čech a Moravy
 
 
Reservledamöter
 
 
Löner och ersättningar
Ledamöternas löner

Ledamöterna får i princip samma lön enligt den ledamotsstadga som trädde i kraft i juli 2009.

Ledamöternas bruttolön 2014 är enligt stadgan 8.020,53 euro. Lönerna betalas ut från parlamentets budget och minskas med EU-skatten och ett belopp för olycksfallsförsäkring, varefter lönesumman blir 6.250,37 euro. Medlemsländerna kan också beskatta lönen nationellt. Grundlönen har fastställts till 38,5 procent av grundlönen för en domare vid EU-domstolen.

Det finns ett par undantag där ledamöter som satt i parlamentet före 2009 års val kunde välja att behålla det tidigare nationella systemet för lönesättning, övergångsersättningar och pensioner.

Pensioner

Enligt stadgan kommer tidigare ledamöter ha rätt till ålderspension från 63 års ålder. Pensionen blir då 3,5 % av lönen för varje helt år som personen har tjänstgjort men inte högre än 70 % totalt. Europaparlamentets budget täcker kostnaden för dessa pensioner.

Ett annat pensionssystem som infördes 1989 stängdes för nya ledamöter från juli 2009 och håller på att avvecklas.

 
 
Ersättningar till Europaparlamentets ledamöter

På samma sätt som ledamöterna i de nationella parlamenten har Europaparlamentets ledamöter rätt till ett antal ersättningar som ska täcka de utgifter som de har under sitt uppdrag.

Ersättning för allmänna utgifter

Denna ersättning är avsedd att täcka utgifter i landet där ledamoten valts, exempelvis kontorskostnader, telefon- och portokostnader, samt inköp, drift och underhåll av dator- och teleutrustning. Ersättningen halveras om ledamoten utan giltig orsak är frånvarande under hälften av plenarsammanträdena under ett parlamentsår (september till augusti).

2014 är denna ersättning 4 299 euro per månad.

Reseersättning

De flesta av Europaparlamentets sammanträden, t.ex. plenarsammanträden, utskottssammanträden och möten med de politiska grupperna, äger rum i Bryssel eller Strasbourg. Ledamöterna får mot uppvisande av styrkande handlingar ersättning för de faktiska resekostnader de haft för att närvara vid sådana sammanträden upp till biljettpriset för en flygresa i affärsklass D eller motsvarande, en tågresa i första klass eller 0,50 euro/km för en bilresa (upp till 1 000 km). Därutöver får de en fast ersättning, baserad på avstånd och tid, för att täcka övriga omkostnader i samband med resorna (som vägavgifter, överviktsavgifter för bagage eller bokningsavgifter).

Andra resekostnader

Ledamöterna måste i sitt arbete ofta resa utanför eller inom det medlemsland där de blivit valda för att närvara vid annat än officiella sammanträden (till exempel för att delta i en konferens eller göra ett arbetsbesök).

Vid verksamhet utanför det medlemsland där ledamöterna valts kan de därför få ersättning för resor, uppehälle och andra tillhörande utgifter på maximalt 4 243 euro per år. Vid verksamhet inom det medlemsland där de valts får de bara ersättning för resekostnaderna upp till ett årligt maxbelopp som fastställs av respektive land.

Traktamente
  • Parlamentet betalar en schablonersättning på 304 euro för alla övriga utgifter som ledamöterna har under varje officiell arbetsdag, förutsatt att de skriver på en närvarolista.

  • Ersättningen halveras om ledamöterna under dagar med plenaromröstningar uteblir från mer än hälften av omröstningarna med namnupprop, även om de är närvarande. För möten utanför EU är ersättningen 152 euro (åter under förutsättning att en närvarolista skrivs på). Utgifter för uppehälle ersätts separat.

 
 
Anställning av personal

Ledamöterna får välja sin egen personal inom ramen för en budget som fastställts av parlamentet. Ackrediterade assistenter som har sina kontor i Bryssel, Luxemburg eller Strasbourg administreras direkt av parlamentets personalavdelning enligt de anställningsvillkor som gäller för personal med tidsbegränsad anställning. De assistenter som tjänstgör i ledamotens hemland sköts av godkända betalningsombud som garanterar att rätt skatt och sociala avgifter tas ut.

För 2014 är den högsta möjliga månadsersättningen för samtliga kostnader 21 209 euro per ledamot. Inga av dessa belopp betalas ut till ledamöterna själva.

Upp till en fjärdedel av denna budget kan användas för tjänster som ledamoten väljer själv, till exempel för beställning av expertgranskningar i vissa ämnen.

Ledamöterna får i princip inte längre ha några nära anhöriga i sin personal, men det finns en övergångsperiod för dem som var anställda under förra mandatperioden.

 
 
 
 
Tools