Ledamöterna

 

Europaparlamentet har 766 ledamöter som utsetts av väljarna i EU:s 28 medlemsstater. Sedan 1979 väljs ledamöterna genom allmänna direkta val för en fem årsperiod.

 
 

Varje medlemsstat fastställer sitt eget valsystem, men använder sig av identiska demokratiska grundregler: jämställdhet mellan kvinnor och män och valhemlighet. I samtliga medlemsstater är rösträttsåldern 18 år. Enda undantaget är Österrike där rösträttsåldern är 16 år. Valen till Europaparlamentet (Europaval) kännetecknas redan av vissa gemensamma regler: allmänna direkta val, ett proportionellt valsystem och en mandatperiod på fem år samt möjlighet till omval.

Platserna fördelas i princip proportionellt efter varje lands befolkning. Varje medlemsstat har ett bestämt antal platser, varav det högsta är 99 och det lägsta 6.

Andelen kvinnor respektive män: Antalet kvinnor i Europaparlamentet har hela tiden ökat, och i dag är cirka en tredjedel av alla ledamöter kvinnor.

En ledamot av Europaparlamentet delar sin arbetstid mellan Bryssel, Strasbourg och sin valkrets.

I Bryssel deltar han eller hon i utskottssammanträden, de politiska gruppernas möten och plenarsammanträden under extra sammanträdesperioder och i Strasbourg deltar ledamöterna i tolv sammanträdesperioder. Parallellt med dessa viktiga uppgifter måste ledamöterna naturligtvis ägna sig åt sin valkrets.

Ledamöterna av Europaparlamentet går samman i grupper med utgångspunkt i politisk tillhörighet och inte nationalitet.

Europaparlamentets ledamöter har ett obundet mandat.

Europaparlamentets ledamöter har fått allt större befogenheter och påverkar genom sin verksamhet medborgarnas vardag på alla områden: miljö, konsumentskydd och transporter men också inom utbildning, kultur, hälsa osv.

Europaparlamentets nya ledamotsstadga trädde i kraft den 14 juli 2009. Den nya stadgan innebär större öppenhet när det gäller villkoren och reglerna för ledamöternas arbete. Den innebär också lika lön för alla ledamöter och att lönen betalas ur EU:s budget.

 
 
Uppförandekod för Europaparlamentets ledamöter

Uppförandekoden trädde i kraft den 1 januari 2012. Dess huvudprincip är att Europaparlamentets ledamöter alltid ska agera i allmänhetens intresse och att de vid utförandet av sina arbetsuppgifter ska visa prov på opartiskhet, integritet, öppenhet, aktsamhet, ärlighet och ansvar samt respekt för parlamentets anseende.

Uppförandekoden tar upp intressekonflikter och anger hur parlamentets ledamöter ska agera om de hamnar i en sådan intressekonflikt, och den omfattar regler för exempelvis officiella gåvor till ledamöter och för före detta ledamöters yrkesverksamhet.

Enligt uppförandekoden är ledamöterna skyldiga att lämna in en detaljerad förklaring om sina ekonomiska intressen. Ledamöterna är också skyldiga att lämna information om sin närvaro vid evenemang som arrangeras av en tredje part i de fall då kostnaderna för deras resa, logi och uppehälle ersätts eller betalas direkt av tredje part. Dessa förklaringar återspeglar uppförandekodens stränga regler och standarder för öppenhet och insyn. Den information som ledamöterna ger i förklaringarna finns tillgänglig under varje ledamots profil på parlamentets webbplats.

Ledamöterna är också skyldiga att lämna information om gåvor som de har tagit emot i egenskap av officiella företrädare för Europaparlamentet, enligt de villkor som fastställs i genomförandeåtgärderna för uppförandekoden. Sådana gåvor ska registreras i gåvoregistret.

Om en ledamot bryter mot uppförandekoden kan talmannen besluta om påföljder. Påföljderna tillkännages av talmannen i kammaren och publiceras sedan på en framträdande plats på parlamentets webbplats under återstoden av mandatperioden.

Den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande

Den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande ger ledamöterna vägledning om hur uppförandekoden ska tolkas och tillämpas. På begäran av talmannen bedömer den även misstänkta överträdelser av uppförandekoden och ger talmannen råd om vilka åtgärder som eventuellt bör vidtas.

Den rådgivande kommittén består av fem ledamöter. De utses av talmannen på grundval av sin erfarenhet och den politiska jämvikten mellan parlamentets politiska grupper. Varje ledamot sitter som ordförande i sex månader enligt ett rullande schema. Talmannen utser även en reservledamot för varje politisk grupp som i övrigt inte är representerad i den rådgivande kommittén.

Varje år avger den rådgivande kommittén en rapport om sitt arbete.

Den rådgivande kommitténs sammansättning
 
Carlo CASINI Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) Ledamot av presidiet Italien Unione dei Democratici cristiani e dei Democratici di Centro
 
 
Evelyn REGNER Gruppen Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet Ledamot Österrike Sozialdemokratische Partei Österreichs
 
 
Cecilia WIKSTRÖM Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa Ledamot Sverige Folkpartiet liberalerna
 
 
Gerald HÄFNER Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen Ledamot Tyskland Bündnis 90/Die Grünen
 
 
Sajjad KARIM Gruppen Europeiska konservativa och reformister Ledamot Storbritannien Conservative Party
 
 
Reservledamöter
Jiří MAŠTÁLKA Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster Tjeckien Komunistická strana Čech a Moravy
 
 
Francesco Enrico SPERONI Gruppen Frihet och demokrati i Europa Italien Lega Nord
 
 
 
 
Löner och ersättningar
Ledamöternas löner

Ledamöterna får i princip samma lön enligt den ledamotsstadga som trädde i kraft i juli 2009.

Ledamöternas bruttolön 2011 är enligt stadgan 7.956,87 euro. Lönerna betalas ut från parlamentets budget och minskas med EU-skatten och ett belopp för olycksfallsförsäkring, varefter lönesumman blir 6.200,72 euro. Medlemsländerna kan också beskatta lönen nationellt. Grundlönen har fastställts till 38,5 procent av grundlönen för en domare vid EU-domstolen.

Det finns ett par undantag där ledamöter som satt i parlamentet före 2009 års val kunde välja att behålla det tidigare nationella systemet för lönesättning, övergångsersättningar och pensioner.

Pensioner

Enligt stadgan kommer tidigare ledamöter ha rätt till ålderspension från 63 års ålder. Pensionen blir då 3,5 % av lönen för varje helt år som personen har tjänstgjort men inte högre än 70 % totalt. Europaparlamentets budget täcker kostnaden för dessa pensioner.

Ett annat pensionssystem som infördes 1989 stängdes för nya ledamöter från juli 2009 och håller på att avvecklas.

 
 
Ersättningar till Europaparlamentets ledamöter

På samma sätt som ledamöterna i de nationella parlamenten har Europaparlamentets ledamöter rätt till ett antal ersättningar som ska täcka de utgifter som de har under sitt uppdrag.

Ersättning för allmänna utgifter

Denna ersättning är avsedd att täcka utgifter i landet där ledamoten valts, exempelvis kontorskostnader, telefon- och portokostnader, samt inköp, drift och underhåll av dator- och teleutrustning. Ersättningen halveras om ledamoten utan giltig orsak är frånvarande under hälften av plenarsammanträdena under ett parlamentsår (september till augusti).

2011 är denna ersättning 4 299 euro per månad.

Reseersättning

De flesta sammanträden på Europaparlamentet, som plenarsammanträden, kommittémöten och sammanträden i de politiska grupperna, sker antingen i Bryssel eller i Strasbourg. Ledamöterna ersätts för resor till sådana möten genom att visa upp sina kvitton. Taket för ersättningen är en flygresa i affärsklass, en tågresa i första klass eller 0,50 euro per km för en bilresa. De får även en fast ersättning, baserad på hur lång resan var och hur länge den varade, för att täcka andra utlägg knutna till resan (som till exempel vägavgifter, tilläggsavgifter för övervikt eller bokningsavgifter).

Det tidigare systemet, reseersättning med schablonbelopp, för resor mellan Bryssel och Strasbourg (och till andra platser i EU) har avskaffats.

Årlig reseersättning

Ledamöterna måste ofta resa utanför sitt eget land i tjänsten för annat än officiella möten (till exempel för att delta i en konferens i ett annat medlemsland eller för att som föredragande besöka ett annat land).

För att täcka sådana resor kan ledamöterna utnyttja en årlig maximal ersättning för resor, uppehälle och andra utgifter i samband med dessa resor. Ersättning betalas ut för den faktiska kostnaden för flyg- eller tågbiljetten mot uppvisande av resehandlingar och andra nödvändiga dokument.

För 2011 är denna ersättning fastställd till högst 4 243 euro.

Traktamente
  • Parlamentet betalar en schablonersättning på 304 euro för varje officiell arbetsdag som ledamöterna är på plats, förutsatt att de skriver på en närvarolista. Detta ska täcka hotellräkningar, måltider och övriga kostnader. Denna ersättning halveras om ledamöterna under dagar med plenaromröstningar uteblir från mer än hälften av omröstningarna med namnupprop.

  • För möten utanför EU är ersättningen 152 euro (åter under förutsättning att en närvarolista skrivs på). Hotellräkningar ersätts separat.

 
 
Anställning av personal

Ledamöterna får välja sin egen personal inom ramen för en budget som fastställts av parlamentet. Ackrediterade assistenter som har sina kontor i Bryssel, Luxemburg eller Strasbourg administreras direkt av parlamentets personalavdelning enligt de anställningsvillkor som gäller för personal med tidsbegränsad anställning. De assistenter som tjänstgör i ledamotens hemland sköts av godkända betalningsombud som garanterar att rätt skatt och sociala avgifter tas ut.

För 2011 är den högsta möjliga månadsersättningen för samtliga kostnader 21 209 euro per ledamot. Inga av dessa belopp betalas ut till ledamöterna själva.

Upp till en fjärdedel av denna budget kan användas för tjänster som ledamoten väljer själv, till exempel för beställning av expertgranskningar i vissa ämnen.

Ledamöterna får i princip inte längre ha några nära anhöriga i sin personal, men det finns en övergångsperiod för dem som var anställda under förra mandatperioden.

 
 
 
 
Tools