menu.mainnavigation
Andra tillgängliga webbplatser:
På vissa lagstiftningsområden har Europaparlamentet skyldighet att ge sitt godkännande genom ett särskilt lagstiftningsförfarande enligt artikel 289.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Godkännandeförfarandet ger parlamentet vetorätt. Parlamentets roll består därmed i att godkänna eller förkasta lagstiftningsförslaget utan ändringsförslag, och rådet kan inte negligera parlamentets inställning. Godkännandeförfarandet krävs också som ett icke-lagstiftningsförfarande när rådet sluter vissa internationella avtal.
Det som tidigare kallades samtyckesförfarandet infördes med Europeiska enhetsakten 1986 på två områden: associeringsavtal och avtal om anslutning till Europeiska unionen. Förfarandets tillämpningsområde har utökats för varje nytt fördrag.
Som icke-lagstiftningsförfarande tillämpas det vanligtvis vid ratificering av vissa avtal som förhandlats fram av Europeiska unionen, men den uppenbaraste användningen är när det skett allvarliga överträdelser av de grundläggande rättigheterna under artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen eller vid anslutning av nya medlemsländer och om ett medlemsland vill dra sig ur det europeiska samarbetet.
Som lagstiftningsförfarande ska det också användas när ny lagstiftning mot diskriminering antas, och det ger numera Europaparlamentet vetorätt när åtgärder vidtas på allmänrättslig grund enligt artikel 352 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.