Direktlänk till huvudmenyn (tryck på returtangenten)
Gå till innehållet på sidan (tryck på "Välkommen")
Direktlänk till lista över andra webbplatser (tryck på returtangenten)

Politiska organ

 
 
Talman

Talmannen väljs för två och ett halvt år, dvs. en halv valperiod för parlamentet, och kan bli omvald. Talmannen företräder Europaparlamentet utåt och i förbindelserna med övriga EU-institutioner.

Talmannen leder arbetet i parlamentet och dess organ samt debatterna i kammaren, och ser till att parlamentets arbetsordning följs.

När Europeiska rådets möten inleds redogör Europaparlamentets talman för parlamentets synpunkter på dagordningen och andra frågor.

Efter att Europeiska unionens budget antagits av parlamentet skriver talmannen under den, varefter den kan börja gälla. Tillsammans med rådets ordförande undertecknar Europaparlamentets talman alla rättsakter som antas genom ordinarie lagstiftningsförfarande.

 
 
 
Ledamöterna
Ledamöterna

Europaparlamentet har 751 ledamöter som valts i EU:s numera 28 medlemsstater. Sedan 1979 väljs ledamöterna genom allmänna direkta val för en femårsperiod.

Varje land avgör hur valet går till, men måste se till att det är jämställt och hemligt. I EU-valet tillämpas ett proportionellt valsystem.

Antalet platser fördelas på grundval av varje lands befolkningsstorlek. Lite mer än en tredjedel av ledamöterna är kvinnor. Ledamöterna grupperas enligt politisk tillhörighet, inte statstillhörighet.

 
 
 
De politiska grupperna
De politiska grupperna

Europaparlamentets ledamöter går samman i politiska grupper – inte enligt medborgarskap, utan enligt politisk tillhörighet. I dag finns det åtta politiska grupper i Europaparlamentet.

Det krävs 25 ledamöter för att bilda en politisk grupp, och minst en fjärdedel av medlemsstaterna måste finnas representerade i gruppen. En ledamot får inte tillhöra mer än en politisk grupp.

Vissa ledamöter tillhör inte någon politisk grupp, och kallas då grupplösa.

 
 
 
De politiska grupperna i Europaparlamentet

De politiska grupperna bygger upp sin egen organisation och utser en ordförande (eller två i vissa grupper), ett presidium och ett sekretariat.

I kammaren tilldelas ledamöterna platser efter politisk tillhörighet, från vänster till höger, i överenskommelse med gruppordförandena.

Före varje omröstning i kammaren behandlar de politiska grupperna de betänkanden som utarbetats av parlamentets utskott och lämnar in ändringsförslag.

Den politiska gruppen antar sin ståndpunkt efter diskussion inom gruppen. Ingen ledamot kan tvingas att rösta på ett visst sätt.

 
 
 
 
Utskott

För att förbereda parlamentets sammanträdesperioder är ledamöterna uppdelade i ett antal ständiga utskott, som vart och ett har hand om ett specialområde. Det finns 20 parlamentsutskott. De består av mellan 25 och 71 ledamöter och har en ordförande, ett presidium och ett sekretariat. Deras politiska sammansättning återspeglar sammansättningen i kammaren.

Utskotten utarbetar, ändrar och antar lagförslag och initiativbetänkanden. Utskotten behandlar kommissionens och rådets förslag och utarbetar vid behov betänkanden som läggs fram i kammaren.

Parlamentet kan även inrätta tillfälliga utskott för att behandla särskilda frågor och undersökningskommittéer för att undersöka överträdelser av unionslagstiftningen.

 
 
 
Delegationer
Delegationer

Europaparlamentets delegationer upprätthåller förbindelser och utbyter information med parlamenten i länder utanför EU. Genom delegationerna bidrar Europaparlamentet till att företräda Europeiska unionen ute i världen och till att där främja unionens värdegrunder, nämligen frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättsstatsprincipen.

Det finns flera sorters delegationer: gemensamma parlamentarikerkommittéer, parlamentariska samarbetskommittéer, övriga interparlamentariska delegationer och delegationer till multilaterala parlamentariska församlingar.

 
 
 
Politiska organ

Det finns olika politiska organ i Europaparlamentet med ansvar för parlamentets arbetsorganisation och planering av lagstiftningsarbetet, för parlamentets arbetsordning samt för administrativa, ekonomiska, personalrelaterade och organisatoriska frågor.

 
 
 
Talmanskonferensen

Talmanskonferensen är det politiska organ inom Europaparlamentet som har behörighet i frågor rörande

  • parlamentets arbetsorganisation och planering av lagstiftningsarbete,
  • utskottens och delegationernas befogenheter och sammansättning,
  • förbindelserna med övriga EU-organ, nationella parlament och länder utanför EU.

Talmanskonferensen förbereder parlamentets planering och föredragningslistor till plenarsammanträdena och avgör ledamöternas placering i kammaren.

Talmanskonferensen består av Europaparlamentets talman och ordförandena i de politiska grupperna. Två företrädare för de grupplösa ledamöterna ingår också i detta organ, men har inte rösträtt. Talmanskonferensen fattar beslut i konsensus eller genom omröstning, och då räknas gruppernas röster i förhållande till antalet medlemmar i respektive grupp.

Talmanskonferensen utför de arbetsuppgifter som den tilldelas enligt arbetsordningen. Den organiserar arbetet i Europaparlamentet och dess organ. Den yttrar sig över alla frågor rörande lagstiftningsplanering och förbindelser med övriga EU-organ och EU-institutioner. Talmanskonferensen sammanträder i allmänhet två gånger i månaden. Sammanträdena är inte offentliga.

Protokollen från talmanskonferensens sammanträden översätts till alla officiella språk, trycks och delas ut till samtliga ledamöter. Varje ledamot kan ställa frågor om talmanskonferensens arbete.

Vid dessa sammanträden har alla ledamöter möjlighet att föra en diskussion med en inbjuden gäst utanför plenarsammanträdena eller att på ett tidigt stadium ta del av Europeiska kommissionens förslag.

 
 
Presidiet

Presidiet är Europaparlamentets ledningsorgan. Det utarbetar parlamentets preliminära förslag till budgetberäkning och avgör administrativa, personalrelaterade och organisatoriska ärenden.

Presidiet består av Europaparlamentets talman, parlamentets 14 vice talmän och sex kvestorer som väljs av kammaren för en period på två och ett halvt år som kan förlängas. Vid lika röstetal vid omröstningar i presidiet har talmannen utslagsröst. Kvestorerna har en rådgivande funktion i presidiet.

Presidiet sköter många parlamentsinterna administrativa och ekonomiska uppgifter. Det har befogenhet i alla frågor som rör parlamentets interna verksamhet. Det avgör frågor som rör sammanträdesordningen, kan godkänna utskotts- och delegationssammanträden utanför de vanliga arbetsorterna och utarbetar parlamentets preliminära förslag till budgetberäkning. Presidiet utser även parlamentets generalsekreterare som leder arbetet i parlamentets administrativa enheter och fastställer generalsekretariatets sammansättning och organisation. Presidiet sammanträder i allmänhet två gånger i månaden.

Protokollen från presidiets sammanträden översätts till alla officiella språk, trycks och delas ut till samtliga ledamöter. Varje ledamot kan ställa frågor om presidiets arbete.

Presidiet beslutar om vilka belopp som skall tilldelas de politiska partier som finns representerade i Europaparlamentet.

 
 
Kvestorskollegiet

Kvestorskollegiet är det organ inom Europaparlamentet som ansvarar för administrativa och ekonomiska ärenden som direkt berör ledamöterna och deras arbetsvillkor.

Kvestorerna är sex till antalet och ingår i presidiet. I Europaparlamentet förrättas valet av kvestorer efter det att talmannen och de 14 vice talmännen valts. Kvestorerna väljs med majoritet genom en sluten omröstning i tre valomgångar: det krävs en absolut majoritet av de avgivna rösterna i de två första valomgångarna, i den sista valomgången räcker det att få flest röster. Kvestorerna väljs för en period på två och ett halvt år och har en rådgivande funktion i presidiet.

Kvestorerna sköter administrativa och ekonomiska ärenden som direkt berör ledamöterna, exempelvis ledamöternas tillgång till utrustning och allmänna tjänster. De kan föra fram förslag till ändring eller omformulering av texter som rör alla bestämmelser som presidiet fastställt. Kvestorerna sammanträder i allmänhet en gång i månaden.

Varje ledamot kan ställa frågor om kvestorernas arbete.

 
 
Utskottsordförandekonferensen

Utskottsordförandekonferensen är det av Europaparlamentets politiska organ som möjliggör en bättre samordning mellan de olika parlamentsutskotten.

Utskottsordförandekonferensen består av ordföranden i alla parlamentets ständiga och tillfälliga utskott. Den väljer själv sin ordförande. Utskottsordförandekonferensen sammanträder i allmänhet en gång i månaden i Strasbourg under sammanträdesperioderna .

Utskottsordförandekonferensen kan lämna rekommendationer till talmanskonferensen angående utskottens arbete och upprättandet av föredragningslista till sammanträdesperioderna. Den kan också bistå talmanskonferensen vid behörighetstvister mellan två utskott. Presidiet och talmanskonferensen kan ge utskottsordförandekonferensen i uppdrag att utföra vissa uppgifter.

 
 
Delegationsordförandekonferensen

Delegationsordförandekonferensen är det av Europaparlamentets politiska organ som har till uppgift att regelbundet behandla alla typer av frågor som rör de interparlamentariska delegationernas och de gemensamma parlamentarikerkommittéernas arbete.

Delegationsordförandekonferensen består av ordförandena i alla ständiga interparlamentariska delegationer. Den väljer själv sin ordförande.

Delegationsordförandekonferensen kan lämna rekommendationer till talmanskonferensen angående delegationernas arbete. Delegationsordförandekonferensen utarbetar ett förslag till årlig planering för interparlamentariska möten och sammanträden i gemensamma parlamentarikerkommittéer. Presidiet och talmanskonferensen kan ge delegationsordförandekonferensen i uppdrag att utföra vissa uppgifter.

 
 
 
 
Tvärpolitiska grupper

Tvärpolitiska grupper kan bildas av ledamöter från vilken politisk grupp eller utskott som helst i syfte att hålla informella diskussioner om särskilda frågor och främja kontakten mellan ledamöter och civilsamhället.

Tvärpolitiska grupper är inga parlamentsorgan och kan därför inte uttala sig på parlamentets vägnar.

De tvärpolitiska grupperna måste följa de interna bestämmelser som antogs av talmanskonferensen den 16 december 1999 (senaste uppdatering den 11 september 2014), där villkoren fastställs för hur tvärpolitiska grupper får bildas i början av varje valperiod samt reglerna för dem.

Ordföranden för tvärpolitiska grupper måste deklarera allt stöd de mottar i kontanter eller i natura enligt samma kriterier som gäller för enskilda ledamöter. Deklarationerna måste förnyas varje år och registreras i ett offentligt register som förs av kvestorerna.

 
 
En lista över tvärpolitiska grupper

Vid sitt sammanträde den 11 december 2014 godkände talmanskonferensen följande förteckning över tvärpolitiska grupper som ska bildas under parlamentets innevarande valperiod:

Namn Länk till dokument (pdf)
Aktivt åldrande, solidaritet mellan generationerna och familjepolitik Medlemslista
Förklaring om ekonomiska intressen
Antirasism och mångfald
Biologisk mångfald, landsbygd, jakt och fritidsfiske
Barns rättigheter Medlemslista
Förklaring om ekonomiska intressen
Klimatförändringar, hållbar utveckling och biologisk mångfald Medlemslista
Förklaring om ekonomiska intressen
Kollektiva nyttigheter och allmännyttiga tjänster Medlemslista
Förklaring om ekonomiska intressen
Kreativa sektorer
Den digitala agendan Medlemslista
Förklaring om ekonomiska intressen
Funktionsnedsättning
Extrem fattigdom och mänskliga rättigheter
Utveckling av europeisk turism, kulturarvet, pilgrimsleden till Santiago de Compostela och andra europeiska kulturleder Medlemslista
Förklaring om ekonomiska intressen
Religions- och trosfrihet och religiös tolerans
Integritet – öppenhet, antikorruption och organiserad brottslighet Medlemslista
Förklaring om ekonomiska intressen
Hbti-personers rättigheter (homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella)
Långsiktiga investeringar och återindustrialisering Medlemslista
Förklaring om ekonomiska intressen
Landsbygdsområden, bergsområden och avlägsna områden Medlemslista
Förklaring om ekonomiska intressen
Hav, floder, öar och kustområden Medlemslista
Förklaring om ekonomiska intressen
Små och medelstora företag Medlemslista
Förklaring om ekonomiska intressen
Luft- och rymdfart
socialna ekonomija, podjetja socialne ekonomije, socialno podjetništvo in tretji sektor Medlemslista
Förklaring om ekonomiska intressen
Idrott Medlemslista
Förklaring om ekonomiska intressen
Fackföreningar Medlemslista
Förklaring om ekonomiska intressen
Etablerade minoriteter, nationella gemenskaper och språk Medlemslista
Förklaring om ekonomiska intressen
Stadsfrågor Medlemslista
Förklaring om ekonomiska intressen
Djurs välbefinnande och djurskydd Medlemslista
Förklaring om ekonomiska intressen
Västsahara
Vin, spritdrycker och livsmedel av bra kvalitet Medlemslista
Förklaring om ekonomiska intressen
Ungdomsfrågor Medlemslista
Förklaring om ekonomiska intressen

 
 
 
Plenisalen i 360°

Ta en virtuell rundtur i kammaren.

 
 
 
Arbetsordningen

Enligt artikel 232 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska Europaparlamentet anta sin arbetsordning. Denna innehåller regler för parlamentets interna organisation och verksamhet.

 
 
 
Så fungerar det: Europaparlamentet
 

Så fungerar det: Europaparlamentet