Direktlänk till huvudmenyn (tryck på returtangenten)
Gå till innehållet på sidan (tryck på "Välkommen")
Direktlänk till lista över andra webbplatser (tryck på returtangenten)

Så fungerar plenarsammanträdet

 
 

Plenarsammanträdet är en viktig del av arbetsgången inom Europaparlamentet. Då avslutas det lagstiftningarbete som gjorts i parlamentets utskott och de politiska grupperna. Vid plenarsammanträdet fattar EU-medborgarnas företrädare, parlamentsledamöterna, beslut i EU-frågor vid sidan av kommissionen och rådet.

Europaparlamentet var länge enbart ett debattforum och ett rådgivande organ.
Efter det att Europaparlamentet började väljas i allmänna och direkta val och tack vare ledamöternas aktiva arbete har parlamentets makt ökat. Nu är parlamentet medlagstiftare tillsammans med rådet i tre fjärdedelar av de frågor som rör gemenskapslagstiftningen. I dag har Europaparlamentet 751 ledamöter från 28 medlemsstater och debatterna sker på 24 språk. För att plenarsammanträdena ska löpa smidigt finns det mycket klara och tydliga regler för ledamöter, tjänstemän, tolkar och översättare.

 
 
 
Vad är vad i kammaren

Plenarsammanträdena leds av Europaparlamentets talman. I denna uppgift bistås talmannen av fjorton vice talmän. Det är talmannen som öppnar plenarsammanträdet, genom att hålla ett tal eller genom att uppmärksamma aktuella händelser eller personer. Parlamentet reagerar på hur viktiga dagsaktuella frågor utvecklas och tvekar inte att ändra sin dagordning för att uppmana EU att agera. Europaparlamentets talman kan ha ett betydande inflytande på denna punkt.

Under sammanträdet ger talmannen ledamöterna ordet och ser till att debatterna förlöper väl. Talmannen leder också omröstningarna, lägger fram ändringsförslag och lagstiftningsresolutioner för omröstning och konstaterar om beslut fattats med majoritet i kammaren. Talmannens auktoritet skapar en viss rytm åt de ibland långa och komplexa omröstningarna.

De 751 parlamentsledamöterna hör till 8 politiska grupper som företräder hela den politiska skalan. Vissa ledamöter hör inte till någon politisk grupp och betraktas som grupplösa. Det är de politiska grupperna som bestämmer vilka frågor som ska tas upp under plenarsammanträdet. De kan också lägga fram ändringsförslag till de betänkanden som man röstar om där. Ingen ledamot kan dock tvingas av sin grupp att rösta på ett visst sätt.

Europeiska kommissionen och Europeiska unionens råd deltar i plenarsammanträdena för att underlätta samarbetet om besluten mellan institutionerna. På begäran av parlamentet kan kommissionens och rådets företrädare också göra uttalanden och redogöra för sin verksamhet som svar på ledamöternas frågor. Dessa debatter kan avslutas genom att man röstar fram en resolution.

Eftersom så många människor deltar i plenarsammanträdet går det inte att improvisera. Deltagarna måste därför rätta sig efter bestämmelser som fastställts på förhand. Även föredragningslistan för plenarsammanträdet fastställs noggrant av gruppordförandekonferensen.

Samtidigt kan utskottsordförandekonferensen (som består av ordförandena för parlamentets samtliga ständiga och tillfälliga utskott) lägga fram rekommendationer för talmanskonferensen om utskottens arbete och föredragningslistan.

 
 
Arbetet i kammaren

Parlamentet sammanträder varje månad (utom i augusti) under fyra dagar (måndag-torsdag) i Strasbourg. Därutöver hålls sammanträdesperioder också i Bryssel. Själva sammanträdesperioden delas in i dagliga plenarsammanträden.

Arbetet under plenarsammanträdet ägnas i huvudsak åt debatter och omröstningar. Endast texter som röstats fram i kammaren och skriftliga förklaringar som undertecknats av en majoritet av parlamentets ledamöter betraktas som Europaparlamentets officiella handlingar.
Dessa handlingar består av olika typer av texter beroende på ämne och lagstiftningsförfarande:

  • Lagstiftningsbetänkanden är texter som parlamentet behandlar inom ramen för EU:s olika lagstiftningsförfaranden: medbeslutande-, samtyckes- och samrådsförfarande. Endast under medbeslutandeförfarandet är Europaparlamentet medlagstiftare på jämlik fot med Europeiska unionens råd. Vissa parlamentsbetänkanden är därför lagstiftningsmässigt sett tyngre än andra.
  • Budgetförfarandet: Europaparlamentet och rådet bildar tillsammans EU:s budgetmyndighet som varje år beslutar om EU:s inkomster och utgifter.
  • Betänkanden som inte avser rättsakter utarbetas på parlamentets eget initiativ, i det ansvariga parlamentsutskottet. Genom att anta dessa texter uppmanar parlamentet övriga institutioner och europeiska organ, nationella regeringar eller tredjeländer att uppmärksamma en viss fråga och förväntar sig en reaktion på den. Även om dessa initiativ inte har något rättsligt värde vilar de på en parlamentarisk legitimitet som kan sporra kommissionen att lägga fram förslag.

Under plenarsammanträdet kan parlamentet besluta att yttra sig om vilket som helst ämne som det anser är viktigt. Parlamentet kan också uppmana kommissionen att lägga fram ett lämpligt förslag i frågor som det anser kräver en EU-rättsakt. I en sammanträdesperiod ingår också en frågestund med rådet och/eller kommissionen. I allmänhet anordnas frågestunden med kommissionen på tisdagen och frågestunden med rådet på onsdagen. Frågorna ska på förhand läggas fram skriftligen inför parlamentets talman som avgör om de är tillåtliga. Europaparlamentets

årskalender antas varje år av kammaren, vanligtvis i juni, på förslag av gruppordförandekonferensen. I kalendern anges även vilka veckor parlamentets utskott och de politiska grupperna sammanträder. I föredragningslistan för ett plenarsammanträde anges om rådets, kommissionens och Europeiska rådets uttalanden samt de muntliga frågorna till rådet och kommissionen följs av omröstningar om ett förslag till resolution. Debatter om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer kan också resultera i resolutionsförslag. Dessa texter läggs vanligtvis fram av ett utskott, en politisk grupp eller minst 40 ledamöter.

I protokollet från varje plenarsammanträde redogörs det för hur sammanträdet förlöpt och vilka beslut som fattades (dokument som lades fram, debatter, omröstningar, röstförklaringar, utnämningar etc). Resultaten från omröstningarna bifogas också protokollet.

 
 
Kammaren debatterar och beslutar
Från debatt till beslut

Ett betänkande som läggs fram för omröstning har i allmänhet varit föremål för en debatt. Under debatten yttrar sig kommissionen, företrädare för de politiska grupperna och ledamöterna. Talartiden, som ofta är mycket kort, beror på hur många ledamöter som begärt ordet.

Till skillnad från omröstningarna, som ofta är mycket korta, kan debatter ta flera timmar, beroende på hur många ledamöter som vill yttra sig. Ledamöterna talar oftast på sitt modersmål. Samtidigt översätts det de säger av tolkar till EU:s övriga officiella språk.

I kammaren fördelas talartiden enligt följande kriterier: En första del av talartiden fördelas lika mellan alla politiska grupper. En andra del fördelas mellan de politiska grupperna i proportion till deras sammanlagda antal ledamöter. Namnen på de ledamöter som begär ordet ska föras upp på talarlistan utifrån hur stor deras grupp är. Föredraganden för det ansvariga utskottet och för rådgivande utskott kan dock ges företräde framför andra talare.

Ledamöterna tar regelbundet emot besök i kammaren, bland annat statschefer som brukar tas emot under ett högtidligt sammanträde.

Kl. 12.00: omröstningsmaraton

Omröstningarna sker vanligtvis mitt på dagen. Tempot är relativt högt : ibland röstar ledamöterna om hundratals ändringsförslag.

Under en omröstning om ett betänkande eller en resolution kan ledamöterna ändra texten genom att lägga fram ändringsförslag. Genom ändringsförslagen kan ledamoten stryka, ändra, ersätta eller förtydliga innehållet i texten. Först röstar ledamöterna om varje ändringsförslag, sedan om hela texten med de införda ändringsförslagen.

Ledamöterna röstar oftast med handuppräckning, och ordföranden konstaterar om majoritet uppnåtts. I osäkra fall kräver ordföranden elektronisk omröstning för att få ett mer exakt resultat. Omröstning med namnupprop förrättas om en politisk grupp eller minst 40 ledamöter kräver det kvällen före omröstningen. I detta fall registreras varje ledamots enskilda röst och offentliggörs därefter som en bilaga till protokollet, om inte sluten omröstning begärts.

I kammaren fattar parlamentet för det mesta beslut med absolut majoritet. Beslutförhet (det vill säga, det antal ledamöter som måste vara närvarande för att omröstningsresultatet ska vara giltigt) föreligger om en tredjedel av parlamentets samtliga ledamöter är närvarande i plenisalen. Om talmannen, på begäran av minst 40 ledamöter, konstaterar att så inte är fallet, skjuts omröstningen upp till följande sammanträde.

Kommissionen kan reagera efter omröstningen och ge en kommentar. Efter omröstningen kan de ledamöter som vill lämna en röstförklaring och analysera frågan eller förklara varför de eller deras grupp röstade som de gjorde.