Fördragen och Europaparlamentet 

Genom det första fördraget som undertecknades 1951 inrättades den parlamentariska församlingen som senare kom att döpas om till Europaparlamentet. Syftet med det ursprungliga fördraget var att få sex länder som tidigare varit i krig med varandra att arbeta tillsammans för att uppnå gemensamma mål. I senare fördrag har man kommit överens om nya samarbetsområden eller förbättrat funktionen hos EU:s institutioner i takt med att antalet medlemmar ökat från sex till 28. Exempelvis tillkom jordbrukspolitiken genom EEG-fördraget, och Nicefördraget innebar en reform av EU:s institutionella struktur.

Europaparlamentet, rådet, kommissionen, EU-domstolen och revisionsrätten utövar sina befogenheter i enlighet med fördragen. Kommissionen betraktas som ”fördragens väktare”. När ett nytt fördrag planeras eller ett gällande fördrag ska ändras, inrättas en regeringskonferens där medlemsstaternas regeringar träffas. Parlamentet tillfrågas och ger sina synpunkter till fördraget allteftersom det utformas och utvecklas..

Europaparlamentets demokratiska makt har ökat i takt med att varje nytt fördrag gett parlamentet allt fler kontroll- och lagstiftningsbefogenheter. I och med Brysselfördraget (undertecknat 1975) fick parlamentet rätt att i slutet av året granska EU:s räkenskaper och bedöma om kommissionen använt EU:s budget på ett klokt och riktigt sätt. Nya tillägg genom Europeiska enhetsakten (ett fördrag som undertecknades 1986) gjorde att parlamentets samtycke blev obligatoriskt innan ett nytt land kan gå med i EU. Amsterdamfördraget (undertecknat 1997) gav parlamentet en mycket starkare ställning som medlagstiftare tillsammans med rådet på en rad av EU:s lagstiftningsområden (konsumentskydd, möjligheten att arbeta lagligt i ett annat land och miljöfrågor för att nämna några).

Det senaste fördraget, Lissabonfördraget, trädde i kraft den 1 december 2009.

Fördraget stärker Europaparlamentet, ger nationella parlament större ansvar för fastställandet av inriktningen på EU:s politik samt ger EU:s medborgare initiativrätt i förhållande till EU:s institutioner. Dessutom stärker Lissabonfördraget parlamentets makt som en fullt erkänd medlagstiftare med ökade budgetbefogenheter. Det ger också parlamentet en nyckelroll vid utnämningen av Europeiska kommissionens ordförande.

Stora händelser i parlamentets historia

Vilken roll spelade Europaparlamentet i några av de viktigaste händelserna i EU:s historia? Följ med oss tillbaka i tiden och upptäck följande händelser ur parlamentets perspektiv: eurons tillkomst (1998), första gången parlamentets undersökningar tvingade kommissionen att avgå (1999), undertecknandet av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (2000) och EU:s utvidgning till länderna i det forna kommunistblocket (2004 och 2007). Se den oredigerade sanningen på den tidens språk och i dokument från den tiden.