Förfarande : 2014/2816(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0042/2014

Ingivna texter :

A8-0042/2014

Debatter :

PV 17/12/2014 - 17
CRE 17/12/2014 - 17

Omröstningar :

PV 18/12/2014 - 10.1
CRE 18/12/2014 - 10.1
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2014)0110

BETÄNKANDE     
PDF 165kWORD 101k
20.11.2014
PE 537.388v02-00 A8-0042/2014

med ett förslag till resolution som inte avser lagstiftning om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan

(09827/2014 – C8-0129/2014 – 2014/0086(NLE) – 2014/2816(INI))

Utskottet för utrikesfrågor

Föredragande: Andrejs Mamikins

ÄNDRINGSFÖRSLAG
EUROPAPARLAMENTETS FÖRSLAG TILL EN RESOLUTION SOM INTE AVSER LAGSTIFTNING
 YTTRANDE från utskottet för internationell handel
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

EUROPAPARLAMENTETS FÖRSLAG TILL EN RESOLUTION SOM INTE AVSER LAGSTIFTNING

om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan

(09827/2014 – C8-0129/2014 – 2014/0086(NLE)2014/2816(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av utkastet till rådets beslut (09827/2014),

–       med beaktande av associeringsavtalet (nedan kallat avtalet) av den 27 juni 2014 mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan (17901/2013),

–       med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 217 samt artikel 218.6 andra stycket led a och 218.7 och 218.8 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0129/2014),

–       med beaktande av det avtal om eldupphör av den 12 augusti 2008 som undertecknades av Georgien och Ryska federationen efter medling av EU samt genomförandeavtalet av den 8 september 2008,

–       med beaktande av den gemensamma förklaringen från toppmötet i Prag den 7 maj 2009 om det östliga partnerskapet, toppmötet i Warszawa den 30 september 2011 om det östliga partnerskapet och toppmötet i Vilnius den 29 november 2013 om det östliga partnerskapet,

–       med beaktande av avtalen mellan EU och Georgien om förenklade viseringsförfaranden och om återtagande, vilka trädde i kraft den 1 mars 2011,

–       med beaktande av sin resolution av den 17 november 2011 med Europaparlamentets rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om förhandlingarna om associeringsavtalet mellan EU och Georgien(1),

–       med beaktande av det gemensamma arbetsdokumentet om genomförandet av den europeiska grannskapspolitiken i Georgien – framsteg under 2013 och rekommenderade åtgärder (den årliga framstegsrapporten) av den 27 mars 2014,

–       med beaktande av sin ståndpunkt av den 11 december 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument(2),

–       med beaktande av sin resolution av den 17 april 2014 om Rysslands påtryckningar på länder i det östliga partnerskapet, särskilt destabiliseringen av östra Ukraina(3),

–       med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2014 om bedömning av och fastställande av prioriteringar för EU:s förbindelser med länderna inom det östliga partnerskapet(4),

–       med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings rapport av den 5 september 2014 om hur de demokratiska institutionerna fungerar i Georgien,

–       med beaktande av Thomas Hammarbergs arbete som EU:s särskilde rådgivare i fråga om konstitutionella och rättsliga reformer och mänskliga rättigheter i Georgien; hans rapport och rekommendationer Georgia in Transition. Report on the human rights dimension: background, steps taken and remaining challenges (Georgien i förvandling. Rapport om de mänskliga rättigheterna: bakgrund, vidtagna åtgärder och kvarstående utmaningar) från september 2013 samt rapporten av den 10 juli 2014 om uppföljningsuppdraget,

–       med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av den 16 april 2014 om utkastet till rådets beslut om ingående av protokollet till avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan, om ett ramavtal mellan Europeiska unionen och Georgien om de allmänna principerna för Georgiens deltagande i unionsprogram(5),

–       med beaktande av associeringsagendan (nedan kallad agendan), som kommer att ersätta handlingsplanen för den europeiska grannskapspolitiken,

–       med beaktande av artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen,

–       med beaktande av sin resolution av den ... 2014 som inte avser lagstiftning om utkastet till beslut(6),

–       med beaktande av artikel 99.1 andra stycket i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för internationell handel (A8-0042/2014), och av följande skäl:

A.     Det finns en stark nationell och partiöverskridande samsyn i Georgien till förmån för en integration med västvärlden, bland annat med EU och Nato. Enligt en aktuell undersökning av National Democratic Institute (NDI) ställer sig 69 procent av Georgiens invånare positiva till undertecknandet av ett associeringsavtal med EU. Denna samsyn bör bana väg för en minskning av den nuvarande polariseringen i politiken och skapa förutsättningar för en konstruktiv dialog mellan majoritets- och minoritetskrafterna.

B.     Georgiens parlamentsval 2012 och presidentval 2013 avlöpte lugnt och höll europeisk standard. Det fredliga och demokratiska maktöverlämnandet efter dessa val var det första i sitt slag i Georgiens moderna historia och kan tjäna som förebild för hela regionen.

C.     Europa bör visa sig solidariskt med de länder som återvann sin självständighet efter Sovjetunionens sammanbrott och stödja deras suveränitet.

D.     Ryssland ockuperar fortfarande de georgiska regionerna Abchazien och Tschinvali/Sydossetien i strid med grundläggande folkrättsliga normer och principer. Etnisk rensning och påtvingade folkomflyttningar har ägt rum i de områden som i praktiken styrs av ockupationsmakten, som också bär ansvaret för människorättskränkningarna i dessa områden, bland annat kränkningar av rätten till fri rörlighet, kontakter mellan människor och undervisning på modersmålet.

E.     Sedan Rosenrevolutionen har Georgien gjort stora framsteg i reformarbetet och i arbetet med att stärka förbindelserna med EU. Som ett resultat av framstegen med reformerna till förmån för mänskliga rättigheter och demokrati fick Georgien ett tilläggsanslag från det östliga partnerskapets integrations- och samarbetsprogram. Undertecknandet av associeringsavtalet innebär också en stark erkänsla för dessa framsteg och ett erkännande av Georgiens strävan och engagemang på vägen mot Europa.

F.     Associeringsavtalen mellan Europeiska unionen och Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina undertecknades den 27 juni 2014 vid Europeiska rådets möte i Bryssel. Efter ratificeringen av avtalen med Moldavien och Ukraina slutförs en hel process i och med Europaparlamentets ratificering av associeringsavtalet med Georgien, samtidigt som det öppnas ett nytt kapitel i och med dessa länders vilja och beslutsamhet att närma sig EU.

G.     Inom den europeiska grannskapspolitiken har det östliga partnerskapet skapat en värdefull politisk ram för fördjupade relationer, snabbare politisk associering och stimulans till ekonomisk integration mellan EU och Georgien – som är sammanlänkade med starka geografiska, historiska och kulturella band – genom att partnerskapet stöder politiska och socioekonomiska reformer och underlättar tillnärmningen till EU.

H.     Regionala ramar, bland annat den parlamentariska församlingen Euronest och EU:s Svartahavssynergi, erbjuder ytterligare forum för delande av erfarenheter, information och bästa praxis i fråga om genomförandet av associeringsagendan.

I.      EU betonar att Georgien har rätt att gå med i vilken internationell organisation eller allians som helst, så länge folkrätten följs. Inget tredjeland har någon vetorätt mot beslut som ett annat land suveränt fattat i sådana frågor.

J.      Parlamentet stöder till fullo viseringsliberaliseringen för Georgien som en omedelbar signal för närmare förbindelser mellan EU och Georgien, till direkt nytta för befolkningen.

K.     Ingåendet av avtalet är inte ett självändamål, utan en del av en bredare process för att föra in landet i den europeiska huvudfåran juridiskt, ekonomiskt, politiskt och socialt, och i detta syfte är genomförandet av avtalet mycket viktigt.

L.     Associeringsavtalet mellan EU och Georgien – särskilt dess handelsdel, som förhandlades fram 2012–2013 inom ramen för det östliga partnerskapet – är bland annat ett av de mest omfattande frihandelsavtal som EU någonsin förhandlat fram med ett tredjeland.

M.    Upprättandet av ett djupgående och omfattande frihandelsområde mellan EU och Georgien är en av de främsta ömsesidiga fördelarna med avtalet. Handelns betydelse för tillväxten, sysselsättningen, välståndet och stabiliteten är obestridlig.

N.     I och med upprättandet av det djupgående och omfattande frihandelsområdet med EU kommer Georgien, i syfte att öka sitt tillträde till EU-marknaden, att behöva göra bindande åtaganden om att anpassa sina lagar och regler så att de stämmer överens med de gemensamma normerna och värderingarna.

O.     EU kommer att gynnas av smidigare handelsflöden och bättre investeringsvillkor i Georgien.

P.     Avtalet om ett djupgående och omfattande frihandelsområde innehåller flera bestämmelser som syftar till att reformera Georgiens handelslagstiftning och handelspolitik i linje med och på grundval av EU-rätten, vilket kommer att leda till modernisering av landets ekonomi och en bättre och mer förutsägbar företagsmiljö, inte minst för små och medelstora företag.

Q.     Genom att bevilja Georgien GSP plus-förmåner har EU starkt gynnat landets ekonomi.

R.     Den 1 september 2014 började associeringsavtalet tillämpas på provisorisk grund, och detta bidrar till ett snabbare genomförande av associeringsagendan.

S.     En viktig förutsättning för att gå vidare med processen och framgångsrikt genomföra avtalet samt se till att det varaktigt påverkar utvecklingen i Georgien är att landet aktivt engagerar sig och går in för att följa gemensamma värderingar och principer, bland annat frihet, jämlikhet, demokrati, mångfald, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer samt respekt för de mänskliga rättigheterna, inspirerat av en gemensam vision om varje människas unika värde.

T.     Starkare politiska och ekonomiska band kommer att medföra större stabilitet, säkerhet och ökat välstånd på hela den europeiska kontinenten. Starkare band med EU bör inte innebära att Georgien utesluts eller klipps av från sina traditionella historiska, politiska och ekonomiska band med andra länder i regionen utan bör tvärtom skapa förutsättningar för att landet fullt ut ska kunna förverkliga hela sin potential.

U.     Georgien är en viktig del av den gemensamma energimarknadens leveranskedja, som för in energiresurser från regionen kring Kaspiska havet till EU.

1.      Europaparlamentet välkomnar varmt undertecknandet av associeringsavtalet, som utgör ett betydande steg framåt i förbindelserna mellan EU och Georgien och ger uttryck för en vilja att gå mot politisk associering och ekonomisk integration. Parlamentet välkomnar det ekonomiska stöd som Georgien beviljats under 2014 i enlighet med principen ”mer pengar för fler reformer”. Parlamentet betonar att ratificeringen av avtalet inte i sig är det slutliga målet och att ett fullständigt genomförande av det så snart som möjligt är avgörande.

2.      Europaparlamentet välkomnar det georgiska parlamentets snabba och enhälliga ratificering av avtalet och uppmanar medlemsstaterna att också skyndsamt gå vidare med ratificeringen av det.

3.      Europaparlamentet konstaterar att Georgien – precis som alla andra europeiska stater – enligt artikel 49 i EU-fördraget har ett europeiskt perspektiv och kan ansöka om medlemskap i unionen, förutsatt att landet ansluter sig till demokratins principer, respekterar grundläggande friheter, mänskliga rättigheter och minoritetsrättigheter samt garanterar rättsstaten.

4.      Europaparlamentet betonar att avtalet omfattar Georgiens hela internationellt erkända territorium, är avsett att vara till nytta för hela befolkningen och fungerar som en ram för hållbar utveckling och demokrati i Georgien.

5.      Europaparlamentet uppmanar Georgien att se till att reformerna är förankrade och djupt rotade i de institutionella ramarna, för att bygga ett samhälle präglat av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män.

6.      Europaparlamentet understryker med tanke på detta vikten av en partiöverskridande konstruktiv dialog för antagandet av de grundläggande reformer och skyldigheter som följer av associeringsavtalet, i en anda av samsyn kring det europeiska valet. Parlamentet uppmanar de politiska krafterna i Georgien att undvika det mönster där ”vinnaren tar allt”, som varit utmärkande för de tidigare regeringarna, i syfte att råda bot på den polarisering av det georgiska samhället som sedan länge varit förhärskande.

7.      Europaparlamentet välkomnar associeringsagendan, som skapar en praktisk ram för att uppnå de överordnade målen i avtalet och bör vara vägledande för utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Georgien.

8.      Europaparlamentet betonar att både Georgien och EU bör delta i genomförandet av agendan och att de prioriteringar som fastställs i den bör få lämpligt tekniskt och ekonomiskt stöd, så att Georgien har resurser för att fortsätta sina demokratiska och ekonomiska reformer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samordna sitt bistånd och att ta hjälp av prioriteringarna i agendan som vägledande principer vid programplaneringen av finansiering för Georgien.

9.      Europaparlamentet uppmanar parterna att undersöka vilka utbildningsbehov som finns för att Georgien ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt avtalet och agendan.

10.    Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för Georgiens suveränitet och territoriella integritet, och begär att tillämpningen av och fördelarna med avtalet ska omfatta Georgiens hela internationellt erkända territorium. I anslutning till detta uppmanar parlamentet EU att fortsätta att aktivt engagera sig för konfliktlösning genom EU:s särskilda representant för Sydkaukasien och krisen i Georgien, som är medordförande vid förhandlingarna i Genève, samt EU:s övervakningsuppdrag (EUMM). Parlamentet efterlyser mer resoluta insatser för en översyn av de restriktiva aspekterna av lagen om ockuperade territorier, så att nyttan med avtalet och det djupgående och omfattande frihandelsavtalet blir så stor som möjligt.

11.    Europaparlamentet uppmanar Ryssland att fullständigt respektera Georgiens suveränitet och territoriella integritet, liksom okränkbarheten av landets internationellt erkända gränser, och att återkalla sitt erkännande av Abchaziens och regionen Tschinvali/Sydossetiens utbrytning och upphöra med ockupationen av dessa delar. Ryssland uppmanas slutligen att i sin tur åta sig att inte använda våld mot Georgien. Parlamentet uttrycker i detta avseende oro över beslutet att ingå ett avtal om ”partnerskap och integration” mellan det ockuperade territoriet Abchazien och Ryssland.

12.    Europaparlamentet välkomnar de georgiska myndigheternas senaste reformer, som syftade till att ytterligare stärka stabiliteten, oberoendet och ändamålsenligheten hos de institutioner som ansvarar för att garantera demokratin (i synnerhet de rättsliga institutionerna), rättsstaten och god samhällsstyrning, samt att befästa systemet för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Parlamentet upprepar vikten av att se till att maktens alla tre grenar hålls åtskilda från varandra, och begär att systemet för kontroll och maktdelning ska användas på lämpligt sätt, tillsammans med mekanismer för tillsyn.

13.    Europaparlamentet noterar de ansträngningar som de georgiska myndigheterna har gjort på området demokratiska reformer, bland annat för att ta itu med reformen av rättsväsendet, liksom behovet att korrekt och fullständigt utreda alla anklagelser om brott mot de mänskliga rättigheterna. Parlamentet upprepar att reformen av rättsväsendet i Georgien kvarstår som en prioritering för både Georgien och EU, och erkänner den grundläggande principen om likhet inför lagen och garantin för processuella rättigheter. Parlamentet framhåller behovet att som mått på framsteg kunna visa upp goda resultat när det gäller fullföljda åtal och verkställda domar. Rättspraxis måste göras enhetlig i syfte att säkerställa ett förutsägbart rättsväsen och vinna allmänhetens förtroende. Parlamentet påminner om att det praktiska genomförandet av strategin för reform av rättsväsendet behöver fortsätta.

14.    Europaparlamentet betonar att alla rättegångar måste vara transparenta, proportionerliga och fria från politiska motiv och strikt bör följa ett korrekt förundersöknings- och rättsförfarande samt genomföras med fullständig respekt för principerna om en rättvis rättegång, vilka stadgas i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Parlamentet är fortsatt oroat över bristen på ansvarsskyldighet inom statsåklagarämbetet och de oklara kriterierna för utnämning av åklagare och utredare. Parlamentet påminner om att integritet och professionalism måste vara nyckelkriterierna vid sådana tjänstetillsättningar.

15.    Europaparlamentet betonar att de georgiska myndigheterna behöver arbeta för nationell försoning. Parlamentet oroas av att många tjänstemän som tjänstgjorde under den förra regeringen och vissa medlemmar av den nuvarande oppositionen har åtalats för brott och fängslats eller häktats. Parlamentet ser också med oro på att rättsväsendet kan användas för att bekämpa politiska motståndare, något som skulle undergräva de georgiska myndigheternas ansträngningar på området för demokratiska reformer. Parlamentet påminner om att en värdefull politisk opposition är en förutsättning för ett balanserat och moget politiskt system, vilket är det som Georgien strävar efter.

16.    Europaparlamentet medger att anklagelserna om att det förekommit fall av ”selektiv rättvisa” haft negativ inverkan. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att undvika att göra rättsväsendet till ett redskap för politisk vedergällning. Parlamentet uppmanar alla politiska krafter i Georgien att göra sitt yttersta för att undvika sådana anklagelser i framtiden och samtidigt seriöst bekämpa korruption och missbruk av tjänsteställning.

17.    Europaparlamentet välkomnar Thomas Hammarbergs arbete som EU:s särskilde rådgivare och hans rapport Georgia in Transition samt rapporten av den 10 juli 2014 om uppföljningsbesöket. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att fullt ut genomföra de rekommendationer som ingår i rapporterna.

18.    Europaparlamentet framhåller att det valobservatörsuppdrag som sändes ut av OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (OSSE/ODIHR) ställde sig övervägande positivt till presidentvalet i oktober 2013 och såg valet som det bästa i Georgiens historia efter landets självständighet, på grundval av de lovande steg som togs vid parlamentsvalet 2012. Parlamentet noterar i detta avseende deltagandet av Europaparlamentets valobservatörsdelegation.

19.    Europaparlamentet uppmanar EU att säkerställa samverkansvinster mellan de olika stödmöjligheter som erbjuds av det europeiska initiativet för demokrati, det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, stabilitetsinstrumentet och faciliteten för det civila samhället i syfte att stärka den demokratiska processen i Georgien.

20.    Europaparlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att fortsätta kampen mot organiserad brottslighet, korruption, bedrägerier och penningtvätt på alla nivåer och på alla områden i samhället och att utveckla ett fullständigt fungerande oberoende rättsväsen med tillräcklig personal, bland annat i syfte att öka allmänhetens förtroende för rättsväsendet och slå vakt om den lagliga ekonomin. Parlamentet betonar dessutom att den offentliga förvaltningen måste avpolitiseras för att den ska bli effektivare och fri från politisk inblandning.

21.    Europaparlamentet ger sin erkänsla åt Georgiens beslutsamhet och landvinningar i arbetet med att bygga ett fritt samhälle grundat på rättsstaten, demokrati och social mångfald. Parlamentet uppmärksammar det starka stödet till denna process i det georgiska samhället, och betonar att lagstiftning mot diskriminering är viktigt för att säkerställa lika rättigheter och skydd för alla minoriteter, särskilt för etniska och religiösa minoriteter och hbt-minoriteter. Parlamentet välkomnar det georgiska parlamentets antagande av lagen mot diskriminering, och efterlyser ett fullständigt iakttagande och genomförande av denna lag i samma anda och bokstav som i EU:s lagstiftning och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet konstaterar att detta är ett viktigt steg i processen för viseringsliberalisering, och uppmanar de georgiska myndigheterna att genomföra informationskampanjer i frågan.

22.    Europaparlamentet beklagar i detta avseende djupt de våldsamma utbrott av islamofobi och homofobi som inträffat i landet, liksom att åklagar- och domstolsmyndigheterna inte lyckats få förövarna ställda inför rätta.

23.    Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförts av Georgien i genomförandet av avtalen om förenklade viseringsförfaranden och om återtagande. Parlamentet välkomnar likaså de betydande framstegen i viseringsdialogen, och stöder ett viseringsfritt system för Georgien som en påtaglig positiv utveckling som gynnar den georgiska befolkningen, när väl alla villkor för detta är uppfyllda.

24.    Europaparlamentet uppmanar den georgiska regeringen att skapa ett gynnsamt klimat för mediefrihet som främjar yttrandefrihet och mediemångfald samt att tillåta oberoende och objektiv medierapportering utan politiska eller ekonomiska påtryckningar. Parlamentet efterlyser med tanke på detta ett fullständigt genomförande av lagen om insyn i medieägandet.

25.    Europaparlamentet uppmanar regeringen att fortsätta att göra framsteg när det gäller rättsstaten och tillgången till rättslig prövning genom att anta den nya lagen om ungdomsrättsvård i linje med internationell standard, så att alla barn får tillgång till rättslig prövning. Parlamentet betonar det trängande behovet av reformer av socialskyddssystemet för att minska den växande sociala ojämlikheten, som särskilt drabbar barn, vilket återspeglas av att andelen barn som lever under den nationella fattigdomsgränsen blir allt större (27 % 2013 jämfört med 25 % 2011), liksom den extrema fattigdomen bland barn (6 % jämfört med 3,9 % i befolkningen som helhet) som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag.

26.    Europaparlamentet ser positivt på antagandet av den nya arbetslagstiftningen, och betonar behovet att genomföra den och att fortsätta att stärka de arbetsrättsliga normerna och dialogen mellan arbetsmarknadens parter, i syfte att uppfylla de rättigheter och standarder på området som fastställts av Internationella arbetsorganisationen.

27.    Europaparlamentet lovordar Georgiens beslutsamhet att knyta närmare ekonomiska band med EU genom att genomföra djupgående och komplicerade ekonomiska reformer.

28.    Europaparlamentet gratulerar Georgien till att ha lyckats stå emot yttre påtryckningar, bland annat från Ryssland, och omdirigera sin export till nya marknader, och uppmanar Georgien att även i framtiden fortsätta på denna väg. Parlamentet fördömer Rysslands ekonomiska påtryckningar mot Georgien före och efter undertecknandet av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet i juni 2014.

29.    Europaparlamentet är övertygat om att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet kommer att få en långvarig gynnsam inverkan på Georgiens ekonomi och på så sätt bidra till att förbättra befolkningens livskvalitet.

30.    Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att Georgiens parlament ratificerade avtalet den 18 juli 2014, vilket gjorde att det började gälla preliminärt från och med den 1 september 2014.

31.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas parlament att ratificera associeringsavtalet – inbegripet det djupgående och omfattande frihandelsavtalet – snarast möjligt, så att alla ekonomiska och handelsrelaterade bestämmelser i det till fullo kan träda kraft utan dröjsmål.

32.    Europaparlamentet understryker att en förutsättning för frihandelsavtalets framgång kommer att vara att bägge parter noga fullgör de åtaganden som fastställs i det. I detta sammanhang uppmanar parlamentet EU att bistå Georgien på alla nödvändiga sätt, bland annat för att minska de kortsiktiga kostnaderna för Georgien. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att dela med sig till Georgien av sina kunskaper om ekonomiska reformer och tillnärmning.

33.    Europaparlamentet anser att parlamentarisk granskning är en grundläggande förutsättning för att det ska finnas ett demokratiskt stöd för EU-politiken. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att underlätta regelbunden och noggrann övervakning från Europaparlamentets sida av genomförandet av avtalet i god tid.

34.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka genomförandet av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet för att förebygga social dumpning och miljödumpning, framför allt under övergångsperioden för somliga sektorer.

35.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka anslagen till stöd och sakkunskap åt organisationer i det civila samhället i Georgien, så att dessa kan sköta den interna bevakningen och utkräva större ansvarsskyldighet beträffande de reformer och åtaganden som regeringen inlett, särskilt inom ramen för avtalet och agendan.

36.    Europaparlamentet uppmanar den georgiska regeringen att samarbeta med organisationer i det civila samhället och med icke-statliga organisationer genom en konsekvent dialog.

37.    Europaparlamentet välkomnar Georgiens aktiva deltagande i krishanteringsinsatserna inom EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik och uppmanar Europeiska utrikestjänsten att inbjuda Georgien till de relevanta manövrerna och övningarna.

38.    Europaparlamentet betonar den viktiga roll som EU:s särskilda representant för Sydkaukasien och krisen i Georgien och EUMM spelar genom att bidra till säkerhet och stabilitet i de områden som gränsar till regionerna Abchazien och Sydossetien, och efterlyser en förlängning av dess mandat efter 2016. Parlamentet uppmanar även EU att se till att EUMM får en budget som är tillräcklig för att det ska kunna fullgöra sitt mandat.

39.    Europaparlamentet finner det i detta avseende beklagligt att det inte gjorts några betydande framsteg vid samtalen i Genève, trots de georgiska myndigheternas insatser för att konstruktivt bemöta konfliktområdenas alla problem i säkerhetshänseende och humanitärt hänseende. Parlamentet efterlyser en starkare roll för EU i processen. Parlamentet fördömer den så kallade gränsuppbyggnaden längs den administrativa gränslinjen till Abchazien och Tschinvaliregionen/Sydossetien, som har lett till att de ockuperade områdena utvidgats på Georgiens bekostnad och som har fått förödande humanitära konsekvenser för lokalbefolkningen och hindrar förtroendeskapandet.

40.    Europaparlamentet stöder de positiva åtgärder som vidtagits av Georgiens regering för att förbättra förbindelserna med Ryssland. Parlamentet uppmanar Ryssland, som en viktig aktör i regionen, att engagera sig på ett konstruktivt sätt för att finna en fredlig lösning på konflikterna, särskilt inom ramen för Genèvesamtalen, som gavs uppdraget att övervaka genomförandet av avtalet om eldupphör av den 12 augusti 2008 mellan Ryssland och Georgien. Parlamentet anser att alla bestämmelser i avtalet om eldupphör måste respekteras fullt ut av båda sidor, särskilt Rysslands åtagande att dra tillbaka samtliga sina militära styrkor och den bestämmelse som föreskriver att Ryssland ska bevilja EUMM fullständigt och obegränsat tillträde till utbrytarterritorierna Abchazien och Tschinvaliregionen/Sydossetien. Parlamentet betonar att flyktingar måste få återvända till sina hem under trygga och värdiga former.

41.    Europaparlamentet betonar vikten av att stärka kontakterna mellan människor på alla nivåer i konfliktområdena i syfte att skapa förutsättningar för en varaktig dialog och ytterligare främja förtroendeskapandet, så att fredsprocessen går framåt och parterna kan försonas.

42.    Europaparlamentet upprepar sin övertygelse om att associeringsprocessen inte utgör något hot mot Rysslands politiska och ekonomiska intressen, och beklagar att det ryska ledarskapet ser det så. Parlamentet påpekar att varje land har all rätt att göra sina egna politiska val men att EU:s engagemang i de östliga partnerländerna syftar till att sprida välstånd och öka den politiska och sociala stabiliteten, vilket alla länder i regionen kommer att tjäna på.

43.    Europaparlamentet påpekar att de traditionella ekonomiska förbindelserna i regionen skulle kunna störas av ikraftträdandet av associeringsavtalet mellan EU och Georgien, av att Armenien sannolikt går med i tullunionen samt av att Azerbajdzjan kvarstår utanför de huvudsakliga ekonomiska blocken, inbegripet WTO. Parlamentet stöder fullt ut den successiva differentiering som föreskrivs inom ramen för det östliga partnerskapet – i den utsträckning som den motsvarar partnernas olika ambitions- och kapacitetsnivåer. Parlamentet anser likväl att en regional strategi är avgörande för att EU med framgång ska kunna bidra till stabilitet och ekonomisk utveckling i Sydkaukasien, och uppmanar därför kommissionen att stödja länderna i regionen i hanteringen av de problem som kan uppkomma på grund av denna situation och att hjälpa Georgien att med förnyade insatser verka för nya former av samarbete i Sydkaukasien.

44.    Europaparlamentet påminner Georgien om EU:s generösa solidaritet när Ryssland införde handelssanktioner och ekonomiska sanktioner mot Tbilisi, och förväntar sig därför att Georgien inte drar fördel av de nuvarande ryska sanktionerna mot EU.

45.    Europaparlamentet uppmärksammar Georgiens avgörande läge när det gäller utvecklingen av den södra gaskorridoren och transitering av olje- och gasledningar som kan vara av strategisk betydelse för Europas energitrygghet. I detta sammanhang begär parlamentet att EU:s miljönormer respekteras till fullo vid uppbyggnaden av energiinfrastruktur. Parlamentet betonar vidare vikten av att energikällorna diversifieras, särskilt i riktning mot förnybar energi, och att politiken och målen på klimatområdet anpassas efter EU:s.

46.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa och nära följa de georgiska myndigheterna i deras investeringsprogram för uppförande, upprustning och återuppbyggnad av vattenkraftverk och samtidigt uppmana dem att fullt ut hålla sig till EU:s standarder och normer, särskilt när det gäller miljökonsekvensbedömning av större anläggningar.

47.    Europaparlamentet betonar vikten av sitt samarbete med det georgiska parlamentet som ett sätt att övervaka genomförandet av avtalet och agendan. Parlamentet anser att avtalets ikraftträdande och inrättandet av de nya institutionella ramarna för samarbete, vilka inbegriper associeringsrådet, kräver en liknande uppgradering på den parlamentariska nivån. Därför anser parlamentet att det är nödvändigt att inrätta en särskild associeringskommitté EU–Georgien, eftersom räckvidden för förbindelserna med Armenien och Azerbajdzjan varierar.

48.    Europaparlamentet uppmanar Georgien att tillhandahålla omfattande uppgifter om associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan, till det georgiska samhället, även i Abchazien och Sydossetien, i samarbete med EU:s särskilda representant för Sydkaukasien och krisen i Georgien och EUMM.

49.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Georgiens regering och parlament.

(1)

EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 137.

(2)

Antagna texter, P7_TA(2013)0567.

(3)

Antagna texter, P7_TA(2014)0457.

(4)

Antagna texter, P7_TA(2014)0229.

(5)

Antagna texter, P7_TA(2014)0404.

(6)

Antagna texter, P8_TA(0000)0000.


YTTRANDE från utskottet för internationell handel (7.11.2014)

till utskottet för utrikesfrågor

över utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan

(2014/2816(INI))

Föredragande: Olli Rehn

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Associeringsavtalet mellan EU och Georgien – särskilt dess handelsdel, som förhandlades fram 2012–2013 inom ramen för det östliga partnerskapet – är bland annat ett av de mest omfattande frihandelsavtal som EU någonsin förhandlat fram med ett tredjeland.

B.   Upprättandet av ett djupgående och omfattande frihandelsområde mellan EU och Georgien är en av de främsta ömsesidiga fördelarna med avtalet. Handelns betydelse för tillväxten, sysselsättningen, välståndet och stabiliteten är obestridlig.

C.  I och med upprättandet av det djupgående och omfattande frihandelsområdet med EU måste Georgien, i syfte att öka sitt tillträde till EU-marknaden, göra bindande åtaganden om att ändra sina lagar och standarder i överensstämmelse med de gemensamma normerna och värdena.

D.  EU kommer att gynnas av smidigare handelsflöden och bättre investeringsförhållanden i Georgien.

E.   Avtalet om ett djupgående och omfattande frihandelsområde innehåller flera bestämmelser som syftar till att reformera Georgiens handelslagstiftning och handelspolitik i linje med, och på grundval av, EU-rätten, vilket kommer att medföra en modernisering av landets ekonomi och en bättre och mer förutsägbar företagsmiljö, inbegripet för små och medelstora företag.

F.   EU har genom att bevilja Georgien GPS Plus-förmåner starkt gynnat landets ekonomi.

1.   Europaparlamentet lovordar Georgiens beslutsamhet att knyta närmare ekonomiska band med EU genom att genomföra djupgående och komplicerade ekonomiska reformer.

2.   Europaparlamentet gratulerar Georgien till att ha lyckats stå emot yttre påtryckningar, bland annat från Ryssland, och omdirigera sin export till nya marknader, och uppmanar Georgien att även i framtiden fortsätta på denna väg. Parlamentet fördömer Rysslands ekonomiska påtryckningar mot Georgien före och efter undertecknandet av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet i juni 2014.

3.   Europaparlamentet hyser övertygelsen att det djupgående och omfattande frihandelsområdet kommer att ha en långvarig gynnsam inverkan på Georgiens ekonomi och på så sätt bidra till att förbättra befolkningens livskvalitet.

4.   Europaparlamentet gläder sig över att Georgiens parlament ratificerade avtalet den 18 juli, vilket gjorde att frihandelsområdet började gälla preliminärt från och med den 1 september 2014.

5.   Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas parlament att ratificera associeringsavtalet – inbegripet det djupgående och omfattande frihandelsavtalet – snarast möjligt, så att alla ekonomiska och handelsrelaterade bestämmelser i det kan träda i full kraft utan dröjsmål.

6.   Europaparlamentet understryker att en förutsättning för frihandelsområdets framgång kommer att vara att bägge parter helt fullgör de åtaganden som fastställs i avtalet. I detta sammanhang uppmanar parlamentet EU att bistå Georgien på nödvändigt sätt, bland annat för att minska de kortsiktiga kostnaderna för Georgien. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att dela med sig till Georgien av sin know-how i fråga om ekonomiska reformer och harmonisering.

7.   Europaparlamentet anser att parlamentarisk kontroll är en grundläggande förutsättning för att det ska finnas ett demokratiskt stöd för EU-politiken. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att underlätta regelbunden och detaljerad övervakning från Europaparlamentets sida av genomförandet av avtalet om ett djupgående och omfattande frihandelsområde i god tid.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

6.11.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

8

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

William (The Earl of) Dartmouth, Tiziana Beghin, David Campbell Bannerman, Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Santiago Fisas Ayxelà, Ska Keller, Jude Kirton-Darling, Gabrielius Landsbergis, Bernd Lange, Jörg Leichtfried, Marine Le Pen, David Martin, Anne-Marie Mineur, Alessia Maria Mosca, Franz Obermayr, Franck Proust, Viviane Reding, Olli Rehn, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Matteo Salvini, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Adam Szejnfeld, Iuliu Winkler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Bendt Bendtsen, Klaus Buchner, Nicola Danti, Agnes Jongerius, Sajjad Karim, Seán Kelly, Sander Loones, Fernando Ruas, Lola Sánchez Caldentey, Jarosław Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Laura Agea, Andi Cristea, Helga Stevens


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

17.11.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

49

3

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Michèle Alliot-Marie, Francisco Assis, Petras Auštrevičius, Goffredo Maria Bettini, Elmar Brok, Klaus Buchner, Aymeric Chauprade, Andi Cristea, Mark Demesmaeker, Georgios Epitideios, Eugen Freund, Richard Howitt, Sandra Kalniete, Tunne Kelam, Afzal Khan, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Ilhan Kyuchyuk, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Andrejs Mamikins, Ramona Nicole Mănescu, Tamás Meszerics, Francisco José Millán Mon, Javier Nart, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Alojz Peterle, Tonino Picula, Andrej Plenković, Jozo Radoš, Sofia Sakorafa, Jacek Saryusz-Wolski, Alyn Smith, Jaromír Štětina, Eleni Theocharous, László Tőkés, Johannes Cornelis van Baalen

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Bodil Ceballos, Angel Dzhambazki, Mariya Gabriel, Ana Gomes, Marek Jurek, Othmar Karas, Gabrielius Landsbergis, Javi López, Gilles Pargneaux, Miroslav Poche, Helmut Scholz, György Schöpflin

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Isabella Adinolfi, David Coburn, Julia Pitera, Maurice Ponga, Jarosław Wałęsa

Rättsligt meddelande