Förfarande : 2014/2217(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0015/2015

Ingivna texter :

A8-0015/2015

Debatter :

PV 09/03/2015 - 13
CRE 09/03/2015 - 13

Omröstningar :

PV 10/03/2015 - 10.10
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0050

BETÄNKANDE     
PDF 228kWORD 109k
28.1.2015
PE 541.538v03-00 A8-0015/2015

om jämställdheten mellan kvinnor och män i Europeiska unionen 2013

(2014/2217(INI))

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Föredragande: Marc Tarabella

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om jämställdheten mellan kvinnor och män i Europeiska unionen 2013

(2014/2217(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av artikel 2 och artikel 3.3 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen och artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–       med beaktande av artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–       med beaktande av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–       med beaktande av FN:s konvention av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW),

–       med beaktande av FN:s konvention från 1949 om bekämpande av handel med människor och utnyttjande av andras prostitution,

–       med beaktande av deklarationen och handlingsplanen från Peking av som antogs vid den fjärde internationella kvinnokonferensen den 15 september 1995, samt de slutdokument som antogs vid FN:s extra sessioner Peking +5 (2000), Peking +10 (2005) och Peking +15 (2010),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 606/2013 av den 12 juni 2013 om ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga frågor(1),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF(2),

–       med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, särskilt artikel 6 om kvinnor med funktionsnedsättning, av den 13 december 2006,

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/99/EU av den 13 december 2011 om den europeiska skyddsordern(3),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF(4),

–       med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder (direktivet om kvinnor i styrelser (COM(2012)0614)),

–       med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen),

–       med beaktande av den europeiska jämställdhetspakten (2011–2020) av den 7 mars 2011(5),

–       med beaktade av kommissionens meddelande av den 5 mars 2010 Ett förstärkt engagemang för jämställdhet – Kvinnostadga (COM(2010)0078),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 september 2010 Strategi för jämställdhet 2010–2015 (COM(2010)0491),

–       med beaktande av kommissionens meddelande Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–       med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 16 september 2013 Mid-term review of the Strategy for equality between women and men (2010–2015) (SWD(2013)0339),

–       med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 8 maj 2013 Report on Progress on equality between women and men in 2012 (SWD(2013)0171),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 november 2013 om utrotande av kvinnlig könsstympning (COM(2013)0833),

–       med beaktande av Europeiska jämställdhetsinstitutets rapport från 2012 Review of the Implementation of the Beijing Platform for Action in the EU Member States: Violence against Women – Victim Support,

–       med beaktande av rådets slutsatser av den 5–6 juni 2014 om förebyggande och bekämpning av alla former av våld mot kvinnor och flickor, inbegripet kvinnlig könsstympning,

–       med beaktande av sin resolution av den 6 februari 2014 om utrotande av kvinnlig könsstympning(6),

–       med beaktande av EU-direktiven från och med 1975 om de olika aspekterna av likabehandling av män och kvinnor (direktiv 2010/41/EU(7), direktiv 2010/18/EU(8), direktiv 2006/54/EU(9), direktiv 2004/113/EG(10), direktiv 92/85/EEG(11), direktiv 86/613/EEG(12)och direktiv 79/7/EEG(13)),

–       med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om tillämpning av principen om lika lön för manliga och kvinnliga arbetstagare för lika eller likvärdigt arbete(14),

–       med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2013 om den ekonomiska krisens inverkan på jämställdheten och kvinnors rättigheter(15),

–       med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2013 om kvinnors rörlighet inom utbildningen och på arbetsmarknaden i EU(16),

–       med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2013 om avskaffande av könsstereotyper i EU(17),

–       med beaktande av sin resolution av den 6 februari 2013 om den 57:e sessionen i FN:s kvinnokommission: Förebyggande och avskaffande av alla former av våld mot kvinnor och flickor(18),

–       med beaktande av sin resolution av den 11 september 2012 om kvinnors arbetsvillkor inom tjänstesektorn(19),

–       med beaktande av sin resolution av den 24 maj 2012 med rekommendationer till kommissionen om tillämpning av principen om lika lön för manliga och kvinnliga arbetstagare för samma eller likvärdigt arbete(20),

–       med beaktande av sina resolutioner av den 10 februari 2010 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen– 2009(21), av den 8 mars 2011 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen – 2010(22)och av den 13 mars 2012 om jämställdheten mellan kvinnor och män i Europeiska unionen – 2011(23),

–       med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2011 om kvinnor och företagsledarskap(24),

–       med beaktande av sin resolution av den 5 april 2011 om prioriteringar och utkast till en ny ram för EU-politiken för att bekämpa våld mot kvinnor(25),

–       med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2011 om fattigdom bland kvinnor i Europeiska unionen(26),

–       med beaktande av sin resolution av den 17 juni 2010 om jämställdhetsaspekterna av den ekonomiska och finansiella krisen(27),

–       med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2009 om icke-diskriminering grundad på kön och solidaritet mellan generationer(28),

–       Europaparlamentets resolution av den 26 februari 2014 om sexuell exploatering och prostitution samt effekterna av detta för jämställdheten(29),

–       med beaktande av sin resolution av den 13 oktober 2005 om kvinnor och fattigdom i Europeiska unionen(30),

–       med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2014 om bekämpning av våld mot kvinnor(31),

–       med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2009 om icke-diskriminering grundad på kön och solidaritet mellan generationer(32),

–       med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 92/85/EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (mammaledighetsdirektivet (COM(2008)0637)),

–       med beaktande av rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om jämställdheten mellan kvinnor och män inom idrotten,

–       med beaktande av direktiv 2006/54/EG om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbetning)(33)1,

–       med beaktande av kommissionens lägesrapport av den 3 juni 2013 om Barcelonamålen om utveckling av barnomsorgen i Europa för en hållbar tillväxt för alla,

–       med beaktande av kommissionens rapport från september 2014 Statistical Data on Women Entrepreneurs in Europe,

–       med beaktande av den EU-omfattande undersökning från mars 2014 som Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter gjort om våld mot kvinnor, som för första gången tillhandahåller uppgifter om omfattningen, arten och följderna av olika former av våld mot kvinnor, samt hur de utsatta reagerar på våld och hur medvetna de är om sina rättigheter,

–       med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0015/2015), och av följande skäl:

A.     Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet, som erkänns i fördragen alltsedan Romfördraget 1957 och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Trots att EU har antagit många texter för att säkerställa lika möjligheter och likabehandling av män och kvinnor och för motverka all slags diskriminering på grund av kön och trots att unionen har föresatt sig att jämställdhetsintegrera all sin verksamhet är de framsteg som gjorts otillräckliga och det råder fortfarande stora jämställdhetsbrister.

B.     Principen om likabehandling av kvinnor och män innebär att det inte får förekomma vare sig direkt eller indirekt diskriminering på grund av kön, och inte heller diskriminering på grund av moderskap, faderskap eller fördelningen av familjeåtaganden.

C.     Det är mycket viktigt att man tar hänsyn till de olika och samverkande formerna av diskriminering som många kvinnor och flickor i Europa utsätts för (på grund av funktionsnedsättning, invandrarbakgrund, etniskt ursprung, ålder, sexuell läggning, könsidentitet, graviditet, boendestatus, låg utbildning, våld osv.), och till deras försämrade villkor under senare år.

D.     Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla innehåller ambitiösa mål, däribland en sysselsättningsgrad på 75 procent och en minskning fram till 2020 av antalet personer som lever i eller riskerar fattigdom eller social utestängning med minst 20 miljoner. Dessa mål kan bara nås om medlemsstaterna vidtar innovativa åtgärder för en verklig jämställdhet.

E.     Medlemsstaternas åtgärder för budgetkonsolidering drabbar främst den offentliga sektorn, där majoriteten av de anställda är kvinnor och som kvinnor utnyttjar i större utsträckning, vilket medför en dubbelbestraffning. Åtgärderna leder till otryggare arbetsvillkor, bl.a. genom fler deltidsanställningar (32 procent av kvinnorna jämfört med 8,2 procent av männen) och tillfälliga anställningar, liksom till lägre löner.

F.     Fler kvinnor än män lever i fattigdom och utanförskap, särskilt äldre kvinnor, vars genomsnittspension är 39 procent lägre än mäns, och ensamstående mödrar. Det är vanligare att kvinnor arbetar deltid av familjeskäl och har tidsbegränsade eller tillfälliga arbeten. Anställningar med minimala garantier är en starkt bidragande faktor till kvinnors fattigdom.

G.     Att bekämpa fattigdomen är ett av de fem mätbara mål som kommissionen har satt upp i Europa 2020-strategin. Integrerad riktlinje nr 10 inom Europa 2020-strategin (att främja social delaktighet och bekämpa fattigdom) kan leda till att nationella strategier antas för att skydda i synnerhet kvinnor som riskerar att drabbas av fattigdom samt garantera ensamstående föräldrar eller äldre kvinnor inkomsttrygghet.

H.     Födelsetalen i EU sjunker och detta förvärras av krisen då arbetslösheten, osäkra anställningar och en osäker framtid och ekonomi får par och framför allt yngre kvinnor att skjuta upp barnafödande, vilket stärker tendensen i EU med en åldrande befolkningen.

I.      Det aktuella skattesystemet i vissa medlemsstater återspeglar en snäv tolkning av familjen genom att familjer där endast den ena föräldern förvärvsarbetar gynnas, kvinnors arbete ofta inte uppmuntras och familjer med ensamstående föräldrar, stora familjer och familjer som tar hand om närstående inte får tillräckligt stöd.

J.      Nästan 60 procent av alla universitetsutbildade i EU är kvinnor, men dessa är oproportionerligt lågt representerade på höga officiella och beslutsfattande befattningar. Andelen kvinnor i EU som är forskare och ingenjörer är lägre än 33 procent, medan kvinnor utgör nästan 80 procent av arbetskraften inom hälso- och sjukvårds-, utbildnings- och välfärdssektorn.

K.     Det råder en stark horisontell segregering eller könsuppdelning av arbetskraften, där nästan hälften av kvinnorna som förvärvsarbetar är koncentrerade i 10 av de 130 yrken som förtecknas i Internationella arbetsorganisationens (ILO:s) internationella standard för yrkesklassificering (Isco), och endast 16 procent av arbetstagarna jobbar i sektorer med en jämn könsfördelning.

L.     Små och medelstora företag, som utgör 99 procent av företagen i EU och står för två av tre arbetstillfällen i den privata sektorn, är avgörande för att uppnå målen i Europa 2020-strategin om en smart och hållbar tillväxt för alla. Endast 31 procent av företagarna i EU är kvinnor. Företagandet bland kvinnor i EU är 10 procent, jämfört med 19 procent bland män. Ett ökat företagande bland kvinnor bör främjas och stödjas.

M.    Ungefär 42 procent av alla aktörer med regelbunden verksamhet inom jordbruket i Europeiska unionen är kvinnor och tre av tio jordbruk i EU drivs av kvinnor. I EU bör man ständigt främja lika möjligheter för kvinnor och män och samtidigt säkerställa ett större deltagande av kvinnor i det ekonomiska och sociala livet, särskilt inom jordbruket.

N.     Kvinnors sysselsättningsgrad uppgår till 63 procent, löneskillnaden mellan kvinnor och män uppgår till 16,4 procent, 73 procent av ledamöterna i de nationella parlamenten är män, kvinnor utgör 17,8 procent av ledamöterna i de stora bolagsstyrelserna och ägnar nästan tre gånger mer tid i veckan än män åt arbete i hemmet (t.ex. ta hand om barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och hushållssysslor).

O.     37 procent av ledamöterna i det nyvalda Europaparlamentet, nio av de 28 nya kommissionsledamöterna och sju av de 28 domarna vid EU-domstolen är kvinnor.

P.     Arbetslösheten bland kvinnor är underskattad, eftersom många kvinnor inte är registrerade som arbetslösa, särskilt de som bor på landsbygden eller i avlägsna områden och många av dem som enbart ägnar sig åt att sköta hem och barn. Denna situation ger upphov till skillnader i fråga om tillgång till allmänna tjänster (t.ex. bidrag, pension, mammaledighet, sjukledighet, social trygghet).

Q.     Med denna takt dröjer det till 2038 innan målet om en sysselsättningsgrad bland kvinnor på 75 procent uppnås och till 2084 innan lika löner blir verklighet. Jämställdhet i de nationella parlamenten, i EU-institutionerna och i de europeiska bolagsstyrelserna kan uppnås 2034, men det dröjer till 2054 innan arbetet i hemmet är jämnt fördelat.

R.     Bristen på åtgärder som gör det möjligt att förena yrkesliv och privatliv i allmänhet och bristen på rimligt prissatt och god barnomsorg, äldreomsorg och vård av personer som kräver särskild omsorg i synnerhet, är ett stort hinder för kvinnors ekonomiska oberoende och deras möjlighet att nå ansvarsfulla befattningar, och för att män och kvinnor ska kunna delta i lika hög grad på arbetsmarknaden, bl.a. för att förebygga och minska fattigdom.

S.     Att kvinnor och män delar på ansvaret för familjen och hemmet, bl.a. genom att de i högre grad tar ut föräldraledighet och pappaledighet, är en förutsättning för att jämställdhet ska uppnås. En fjärdedel av medlemsstaterna erbjuder inte pappaledighet.

T.     De traditionella könsrollerna och stereotyperna har fortfarande stort inflytande över fördelningen av uppgifter mellan män och kvinnor i hemmet, på arbetsplatsen och i samhället i stort, vilket begränsar kvinnors yrkesmöjligheter och personliga och yrkesmässiga utveckling och hindrar dem att uppnå sin fulla potential som enskilda personer och ekonomiska aktörer.

U.     Medierna kan spela en viktig roll både för spridningen av stereotyper, nedvärderingen av kvinnobilden, sexualiseringen av småflickor och för att motverka könsstereotyper, uppmuntra kvinnornas deltagande i beslutsfattandet och främja jämställdhet.

V.     Rådet har ännu inte intagit någon officiell ståndpunkt efter Europaparlamentets antagande av två lagstiftningsresolutioner om grundläggande jämställdhetsfrågor, dvs. resolutionen av den 20 oktober 2010 om förslaget till direktiv om mammaledighet och resolutionen av den 20 november 2013 om förslaget till direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder.

W.    Kommissionen tar i sin rapport om genomförandet av direktiv 2006/54/EG av den 6 december 2013 upp frågor om hur den nationella lagstiftningen i 26 medlemsstater överensstämmer med de nya bestämmelserna i direktivet(34).

X.     Enligt den undersökning från mars 2014 som Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter gjort har var tredje kvinna i EU utsatts för fysiskt eller sexuellt våld, var femte har utsatts för fysiskt våld efter 15 års ålder och nästa varannan har utsatts för psykiskt våld. Våld mot kvinnor är en kränkning av de mänskliga rättigheterna som kan få allvarliga psykiska konsekvenser. Det förekommer inom alla samhällsklasser, oberoende av ålder, utbildningsnivå, inkomster, social ställning och ursprungsland eller hemvist, och är ett av de brott som anmäls mest sällan. Våld mot kvinnor är ett av de främsta hindren för verklig jämställdhet.

Y.     Våldet mot kvinnor och flickor på internet ökar, men vad som är särskilt oroande är minderårigas beteende på sociala nätverk i sådana sammanhang.

Z.     EU:s strategi för utrotande av människohandel når sitt slut 2016. Enligt Eurostats rapport från 2014 om människohandel är en övervägande del (80 procent) av de registrerade offren för människohandel i EU kvinnor och flickor.

Aa.   Sex medlemsstater har ännu inte undertecknat Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen) och bara åtta länder har ratificerat den.

Ab.   Insamling av tillförlitliga, jämförbara och könsuppdelade uppgifter är särskilt viktigt inom ramen för offentliga strategier på nationell nivå och EU-nivå, bl.a. vad gäller våld mot kvinnor.

Ac.   Kvinnor har särskilda hälsoproblem och ingår mindre ofta i kliniska försök än män, och dessa skillnader får betydande konsekvenser för kvinnors hälsa.

Ad.   Flickor och kvinnor deltar i mindre utsträckning än pojkar och män i en fysisk aktivitet, särskilt i åldrarna 15–24 år. Idrott är ett sätt att få bekräftelse och utvecklas samt något som skapar en känsla av medborgarskap och solidaritet, och regelbunden idrottsutövning förbättrar den fysiska och psykiska hälsan. Inom idrotten förekommer det också våld mot kvinnor, stereotyper, löneskillnader och svårigheter för kvinnor att få ledande befattningar.

Ae.   Sexuella och reproduktiva rättigheter är grundläggande mänskliga rättigheter som bör beaktas i EU:s handlingsprogram inom hälsoområdet.

Af.    Kommissionens årsrapport om jämställhet är ett mycket viktigt verktyg för att bedöma hur situationen för kvinnors utvecklats i EU.

1.      Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att integrera jämställdhetsfrågor, kvinnors rättigheter samt lika möjligheter i sin politik och i sina budgetförfaranden och i tillämpningen av unionens program och insatser, genom proaktiva åtgärder, särskilt inom ramen för stimulanspolitiken, genom att systematiskt göra könsspecifika konsekvensbedömningar i varje enskilt fall.

2.      Europaparlamentet påpekar att strategin för jämställdhet 2010–2015 står på randen till ett misslyckande, i synnerhet sett till det ekonomiska oberoendet, bland annat på grund av att förslaget till direktiv om mammaledighet dragits tillbaka. Parlamentet betonar att de ekonomiska skillnaderna mellan kvinnor och män samtidigt ökar successivt.

3.      Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att integrera en jämställdhetspelare i Europa 2020-strategin, så att man kan mäta framstegen med att minska skillnaderna i sysselsättning mellan könen och så att detta kan leda fram till att politiska åtgärder i den årliga tillväxtundersökningen omvandlas till landsspecifika rekommendationer.

4.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en allmän plan för investeringar i social infrastruktur, eftersom det har uppskattats att med en jämställd investeringsplan skulle EU:s BNP öka successivt med 2,4 procent mer till 2018 än utan en sådan investeringsplan.

5.      Europaparlamentet framhåller att ett jämställt deltagande av kvinnor och män på arbetsmarknaden skulle kunna öka EU:s ekonomiska potential avsevärt och samtidigt befästa dess rättvisa och inkluderande karaktär. Parlamentet erinrar om att en helt jämlik deltagandegrad enligt OECD:s beräkningar skulle leda till en ökning på 12,4 procent av BNP per capita till 2030.

6.      Europaparlamentet understryker att det är mycket angeläget att bekämpa fattigdom bland kvinnor, särskilt fattigdom bland äldre kvinnor och ensamstående mödrar men också kvinnor som utsatts för könsrelaterat våld, kvinnor med funktionsnedsättning, invandrarkvinnor och kvinnor som tillhör en minoritetsgrupp. Medlemsstaterna bör införa effektivare integrationsstrategier och på ett effektivare sätt utnyttja socialpolitikens resurser, särskilt Europeiska socialfonden och strukturfonderna.

7.      Europaparlamentet beklagar att socialpolitikens effektivitet när det gäller att minska fattigdom sjönk med nästan 50 procent 2012 jämfört med 2005 i hushåll med endast en vuxen, något som främst omfattar änkor och ensamstående mödrar. Parlamentet finner det också oroande att socialpolitiken i vissa medlemsländer bara är en tredjedel så effektiv som det europeiska genomsnittet. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att stärka det sociala skyddet vid arbetslöshet som ett sätt att bekämpa den växande fattigdomen, framför allt bland kvinnor.

8.      Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att uppmärksamma könsaspekten när det gäller fattigdom och social utestängning och beklagar att de landsspecifika rekommendationer som hittills antagits som ett led i de årliga europeiska planeringsterminerna inte i tillräcklig omfattning anpassats till sysselsättningsmålen och de sociala målen i Europa 2020-strategin samt begär att de strukturella orsakerna till kvinnors fattigdom tas upp systematiskt i de landsspecifika rekommendationerna.

9.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att beakta nya familjestrukturer vid utarbetandet av skatte- och bidragspolitiken, bl.a. genom ekonomiskt stöd till ensamstående föräldrar och äldre med hjälp av skatteavdrag eller hälso- och sjukvårdsförmåner.

10.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att se till att lika möjligheter för män och kvinnor och integreringen av ett jämställdhetsperspektiv beaktas och främjas i utarbetandet och genomförandet av sammanhållningspolitiken och i dess program, även i fråga om övervakning, rapportering och utvärdering.

11.    Europaparlamentet beklagar att årsrapporten numera endast utgörs av ett arbetsdokument bifogat till kommissionens rapport om tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och uppmanar enträget kommissionen att ge rapporten politisk legitimitet genom ett officiellt och separat antagande.

12.    Europaparlamentet påpekar att det är angeläget att minska löne- och pensionsklyftorna mellan kvinnor och män, däribland genom att komma till rätta med den fortsatta koncentrationen av kvinnor i deltidsarbeten, låglönearbeten och otrygga anställningar och genom att se till att det finns tillräckligt god barnormsorg och omsorg för närstående. Parlamentet beklagar djupt att mer än en tredjedel av de äldre kvinnor som lever i EU inte får någon typ av pension. Parlamentet uppmanar därför enträget medlemsstaterna att se till att de rättigheter som föreskrivs i direktiv 2006/54/EG förverkligas fullt ut, bl.a. principen om lika lön och insyn i lönesättningen, och att se över sin nationella lagstiftning om likabehandling i syfte att förenkla och modernisera den. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet se över införlivandet av jämställdhetsdirektiv och att snarast föreslå en omarbetning av direktiv 2006/54/EG, i enlighet med artikel 32 i det direktivet och på grundval av artikel 157 i EUF-fördraget, i överensstämmelse med de ingående rekommendationerna i bilagan till parlamentets resolution av den 24 maj 2012.

13.    Europaparlamentet beklagar djupt att kvinnor inte får samma lön då de har lika eller likvärdiga arbeten som män, och fördömer också både horisontell och vertikal segregering. Merparten av de låga lönerna och i stort sett alla mycket låga löner hänger samman med deltidsarbete och nästan 80 procent av låginkomsttagarna är kvinnor. Slutsatserna från bedömningen av det europeiska mervärdet visar att den ekonomiska tillväxten skulle öka med 0,1 procent om löneklyftan mellan könen minskade med 1 procentenhet, varför det under den rådande lågkonjunkturen är oerhört viktigt att minska löneskillnaderna. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna, arbetsgivarna och fackföreningarna att utarbeta och tillämpa konkreta och användbara verktyg för utvärdering av tjänster som kan användas för att fastställa likvärdiga arbeten och på så sätt säkra lika lön för kvinnor och män.

14.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta proaktiva åtgärder för högkvalitativa arbetstillfällen för kvinnor för att nå Europa 2020-målen, bl.a. genom att motverka stereotyper och horisontellt och vertikalt segregerade arbetsmarknader, och genom att främja en övergång från deltid till heltid samt genom att särskilt ha unga som varken arbetar eller studerar som målgrupp. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa särskilda sysselsättningsmål inom ramen för sina nationella reformprogram för att garantera lika möjligheter för kvinnor och män när det gäller att komma in på och stanna kvar på arbetsmarknaden.

15.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta proaktiva åtgärder för att uppmuntra kvinnor till att arbeta inom vetenskapliga yrken och att genom informationskampanjer främja kvinnors deltagande i typiskt ”manliga” sektorer som vetenskap och ny teknik, så att man till fullo kan ta tillvara det humankapital som de europeiska kvinnorna utgör. Parlamentet framhåller särskilt de nya möjligheter som informations- och kommunikationstekniken erbjuder och uppmanar kommissionen att till fullo integrera jämställdhetsperspektivet i det prioriterade arbetet med den digitala agendan under de kommande fem åren.

16.    Europaparlamentet understryker att ekonomiskt oberoende är avgörande för att uppnå jämställdhet och erinrar om att kvinnligt företagande utgör en underskattad och underutnyttjad ekonomisk möjlighet för Europas tillväxt och konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) att samla in fler och bättre uppgifter om kvinnligt företagande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och övriga relevanta organ, såsom industri- och handelskammare att uppmuntra, främja och stödja kvinnligt företagande, genom att underlätta tillgången till krediter, minska byråkratiskt krångel och andra hinder för kvinnors nystartade företag, integrera ett jämställdhetsperspektiv i relevant politik, främja skapandet av en gemensam flerspråkig elektronisk plattform för utbyte av uppgifter för kvinnliga sociala egenföretagare samt stödja regionala och europeiska nätverk för mentorskap och samverkan.

17.    Europaparlamentet anser att det krävs politiska lösningar som tar hänsyn till många olika aspekter för att kvinnor ska kunna komma in på arbetsmarknaden igen (inbegripet yrkesutbildning och livslångt lärande samt främjande av varaktigare arbeten och individanpassade arbetsmönster) och uppmärksammar att det blir allt vanligare med flexibla arbetstider. Flexibilitet främst är något som efterfrågas av dem som arbetar deltid, varav merparten är kvinnor. Kollektivförhandlingar är därför en rätt som måste skyddas eftersom dessa bidrar till att motverka diskriminering samt försvara och förbättra rättigheterna.

18.    Europaparlamentet understryker att flexiblare arbetsformer kan öka kvinnors möjlighet att delta aktivt på arbetsmarknaden, men att flexibiliteten samtidigt kan få negativ inverkan på kvinnors löner och pensioner. Parlamentet understryker behovet av konkreta förslag för att skapa möjligheter till bättre balans mellan arbete och familj och uppmuntrar till en jämnare fördelning mellan män och kvinnor av det arbetsrelaterade, familjerelaterade och sociala ansvaret, särskilt när det gäller barnomsorg och stöd till omsorgsberoende personer.

19.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina landsbygdsutvecklingsprogram inkludera strategier för att främja sysselsättning för kvinnor på landsbygden som ger dem rimliga pensioner samt strategier för att öka den kvinnliga representationen i politiska, ekonomiska och sociala forum inom denna sektor och främja lika möjligheter på landsbygden i överensstämmelse med ett mångfunktionellt jordbruk.

20.    Europaparlamentet betonar att enigheten för närvarande ökar inom EU om att det är nödvändigt att främja jämställdheten, bl.a. genom att kvinnor deltar i den ekonomiska och politiska beslutsprocessen, vilket är en fråga om grundläggande rättigheter och demokrati, eftersom bristen på kvinnor utgör ett demokratiskt underskott. Parlamentet välkomnar därför det lagstadgade system för en jämn könsfördelning och könskvotering som vissa medlemsstater infört och uppmanar rådet att inta en ståndpunkt i fråga om direktivet om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag, så att lagstiftningsprocessen kan gå framåt snarast möjligt. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att uppmuntra medlemsstaterna att göra det möjligt för män och kvinnor att delta på lika villkor i beslutsfattande på olika områden. Parlamentet uppmanar också EU-institutionerna att göra allt de kan för garantera jämställdhet inom kommissionskollegiet och på högre befattningar inom alla EU:s institutioner, byråer, institut och organ.

21.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka möjligheten att inkludera jämställdhetsklausuler i sina anbudsinfordringar vid offentlig upphandling, för att uppmuntra företagens jämställdhetssträvanden. Parlamentet inser att denna tanke måste utvecklas med hänsyn till EU:s konkurrensrätt.

22.    Europaparlamentet gratulerar Sverige, Belgien, Frankrike, Slovenien, Danmark och Storbritannien till att ha uppfyllt Barcelonamålen och uppmanar andra medlemsstater att fortsätta sina ansträngningar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att överträffa Barcelonamålen genom att nationella och lokala myndigheter antar en mer systematisk och integrerad barnomsorgsstrategi, särskilt för små barn under tre år. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att ekonomiskt stödja medlemsstaterna att erbjuda barnomsorg, framför allt daghem, som föräldrarna har råd med, bland annat genom att inrätta dessa strukturer på arbetsplatsen. Att hitta en balans mellan familjeplanering, privatliv och yrkesambitioner är möjligt endast om de berörda personerna åtnjuter verklig valfrihet i ekonomiskt och socialt hänseende och får stöd av politiska och ekonomiska beslut på EU-nivå och nationell nivå utan några negativa följder, och om nödvändig infrastruktur finns att tillgå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att höja budgeten till förmån för barn för att öka tillgången på offentliga förskolor och fritidshem. Kommissionen uppmanas också att åtgärda bristen på rimligt prissatt barnomsorg i de landspecifika rekommendationerna.

23.    Europaparlamentet beklagar djupt att vissa medlemsländer, trots den finansiering som finns tillgänglig inom unionen (3,2 miljarder euro tilldelades från strukturfonderna 2007–2013 till stöd för medlemsstaternas utveckling av barnomsorg och främjande av kvinnor på arbetsmarknaden), har genomfört budgetneddragningar som påverkar tillgängligheten (stängning av förskolor), kvaliteten (för lite personal) och ger höjda priser på barnomsorgen.

24.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa minst tio arbetsdagars betald pappaledighet och att främja lagstiftning och andra åtgärder som gör det möjligt för män, och särskilt för fäder, att utöva sin rätt att kunna förena privatliv och yrkesliv, genom att bl.a. främja föräldraledighet som kan tas ut antingen av pappan eller mamman, men inte föras över, tills barnet når en viss ålder.

25.    Europaparlamentet beklagar att rådet blockerar direktivet om mammaledighet, uppmanar enträget medlemsstaterna att återuppta förhandlingarna och upprepar sin vilja till samarbete.

26.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta överkomliga, flexibla, kvalitativa och lättillgängliga tjänster för vård av personer som inte kan klara sig själva i vardagslivet på grund av funktionsnedsättning, så att de kan förena privatliv, familjeliv och arbetsliv.

27.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra de nationella ratificeringarna och inleda förfarandet för EU:s anslutning till Istanbulkonventionen snarast möjligt. Parlamentet understryker att medlemsstaternas omedelbara anslutning till Istanbulkonventionen kommer att bidra väsentligt till utarbetandet av en integrerad politik och främja internationellt samarbete mot allt slags våld mot kvinnor.

28.    Europaparlamentet upprepar sin begäran att kommissionen, på grundval av artikel 84 i EUF-fördraget, ska lägga fram ett förslag till lagstiftningsakt om åtgärder för att uppmuntra och stödja medlemsstaternas insatser när det gäller att förebygga våld mot kvinnor och flickor, genom stöd till ett heltäckande och effektivt ramverk om könsbaserat våld med fokus på att förebygga, åtala förövarna, skydda offren, tillhandahålla lämpliga tjänster i tillräcklig omfattning och jämställdhetsutbildning, och genom införande av påföljder för diskriminering av och våld mot kvinnor. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att arbeta systematiskt för att stärka kvinnors möjligheter att rapportera våld till myndigheterna och ge utbildning och yrkesutbildning åt de experter som möter offren.

29.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett effektivt och väl finansierat genomförande av sitt meddelande om avskaffandet av kvinnlig könsstympning.

30.    Europaparlamentet ber rådet att tillämpa en övergångsklausul och anta ett enhälligt beslut som definierar könsrelaterat våld som ett av områdena av brottslighet som anges i artikel 83.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som redan omfattar människohandel och sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn.

31.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bättre reglera den digitala marknaden i syfte att skydda kvinnor och flickor mot internetbaserat våld.

32.    Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att i sina nationella handlingsplaner för att utrota våld i hemmet införa skyldigheten att stödja papperslösa invandrarkvinnor på exakt samma sätt som lagligen bosatta kvinnor, utan att institutionerna ska vara skyldiga at rapportera sådana fall till myndigheterna.

33.    Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att bygga ut den kostnadsfria offentliga hälso- och sjukvården i fråga om stöd till våldsutsatta kvinnor, inklusive flyktingar, bland annat genom att utöka deras kapacitet, med särskilt stöd till kvinnor av olika nationella bakgrunder och till kvinnor med funktionsnedsättning.

34.    Europaparlamentet upprepar sin begäran att kommissionen och medlemsstaterna ska utlysa 2016 till ett Europaår för bekämpning av våld mot kvinnor och bevilja tillräckliga resurser till informationskampanjer. I detta syfte är det nödvändigt att på ett tillbörligt sätt utbilda berörda instanser, myndigheter och yrkeskategorier som poliser, läkare, domare, advokater och lärare samt övriga personer som i sin yrkesutövning kan tillhandahålla hjälp till kvinnor som utsatts för våld.

35.    Europaparlamentet ber kommissionen att inrätta ett europeiskt register över europeiska skyddsorder, med tanke på att tidsfristen för medlemsstaternas införlivande av direktiv 2011/99/EU om den europeiska skyddsordern löpte ut den 11 januari 2015.

36.    Europaparlamentet erkänner att våld mot kvinnor i krigszoner utgör ett klart brott mot deras grundläggande rättigheter samt en kränkning och förnedring av kvinnor. Parlamentet understryker att jämställdheten är en väsentlig faktor för fredsbyggande eftersom den är ett uttryck för behovet att förebygga och bekämpa sådana tendenser mot kvinnor.

37.    Europaparlamentet uppmanar Europeiska jämställdhetsinstitutet och Eurostat att fortsätta att samla in jämförbara uppgifter, särskilt harmoniserade uppgifter om våld, för att medlemsstaterna och kommissionen ska få de verktyg som krävs för att utarbeta effektiva strategier. Parlamentet uppmanar även kommissionen och medlemsstaterna att uppmärksamma situationen i medlemsstaterna när det gäller de institutionella jämställdhetsmekanismerna, så att den ekonomiska krisen och reformerna till följd av den inte skadar sådana mekanismer, som är nödvändiga för att den övergripande prioriteringen jämställdhet inom alla politiska områden och de särskilda åtgärderna i det sammanhanget ska ge resultat.

38.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för programmet Rättigheter och medborgarskap bibehålla Daphne- programmet, med avseende på både finansiering och synlighet, för att organisationer som arbetar mot kvinnovåld ska kunna fortsätta med sin verksamhet.

39.    Europaparlamentet ber återigen kommissionen att inrätta ett europeiskt centrum för övervakning av könsrelaterat våld inom det befintliga europeiska jämställdhetsinstitutet, som ska ledas av en europeisk samordnare för förebyggandet av våld mot kvinnor och flickor.

40.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kraftigt fördöma mediekampanjer eller annan information som utmålar offren för sexuellt våld som ansvariga för dessa handlingar, eftersom sådana antaganden strider mot alla grundläggande principer för jämställdhet.

41.    Europaparlamentet betonar att utbildning spelar en avgörande roll för att motverka könsstereotyper och för att få slut på könsdiskriminering. Parlamentet framhåller att pojkar och män måste engageras i främjandet av kvinnors rättigheter och jämställdhet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att vidta avgörande politiska åtgärder för att motverka könsstereotyper och föreslår att medlemsstaterna ökar medvetenheten om mäns och kvinnors lika rättigheter och möjligheter i sina utbildningssystem.

42.    Europaparlamentet ber rådet och kommissionen att vidta åtgärder för att sociala medier ska ha ett språk som är fritt från sexistiska inslag och som garanterar ett aktivt deltagande av kvinnor och en väl avvägd representation för båda könen, så att de framställs i mångsidig belysning och det bortses från skönhetsideal och sexistiska stereotyper om vilka funktioner de fyller inom olika områden av livet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt innehåll som riktar sig till barn och ungdomar.

43.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till följd av antagandet av rådets slutsatser om jämställdhet mellan kvinnor och män inom idrotten till fullo utnyttja de möjligheter som idrotten erbjuder för att främja jämställdhet, framför allt genom att utarbeta konkreta handlingsplaner för att bekämpa stereotyper och våld, främja jämställdhet mellan professionella idrottsmän och idrottskvinnor och stödja kvinnlig idrott.

44.    Europaparlamentet betonar att olika studier visar att antalet aborter är lika stort i länder där det är lagligt som i länder där det är förbjudet och att de till och med är ännu högre i de senare (WHO, 2014).

45.    Europaparlamentet vidhåller att kvinnor måste ha rätt att råda över sina sexuella och reproduktiva rättigheter, särskilt genom enkel tillgång till preventivmedel och abort. Parlamentet stöder därför åtgärder som förbättrar kvinnors tillgång till vårdtjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och som ökar kvinnors kunskap om sina rättigheter och om tillgängliga tjänster. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att vidta åtgärder och göra insatser för att göra männen mer medvetna om sitt ansvar för sexualitet och reproduktion.

46.    Europaparlamentet understryker vikten av en aktiv politik för förebyggande, utbildning och information till tonåringar, ungdomar och vuxna så att EU-medborgarna kan få god sexuell och reproduktiv hälsa och därigenom undvika sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter.

47.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en jämn könsfördelning i de kliniska prövningarna när de tillämpar förordning (EU) nr 536/2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel och att särskilt uppmärksamma öppenheten i fråga om könsfördelningen bland deltagarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma jämställdhetsaspekter när den bedömer det korrekta genomförandet av denna förordning.

48.    Europaparlamentet påminner om att EU ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning den 22 januari 2012. Enligt denna konvention åtar sig konventionsstaterna att säkerställa och främja fullt förverkligande av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning, utan diskriminering av något slag på grund av funktionsnedsättning, och att avstå från alla sådana handlingar som är oförenliga med konventionen.

49.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beslutsamt främja jämställdhet i EU:s yttre förbindelser med tredjeländer för att på detta sätt stärka en övergripande jämställdhetsstrategi. Mot denna bakgrund är det även viktigt att stärka samarbetet med internationella och regionala organisationer med målsättningen att främja jämställdhet och öka medvetenheten om kvinnors rättigheter.

50.    Europaparlamentet uppmanar EU att avskaffa all politik som medför beroende mellan familjemedlemmar vid familjeåterförening och uppmanar såväl EU som dess medlemsstater att bevilja migrantkvinnor fristående uppehållstillstånd, särskilt vid fall av våld mot kvinnor i hemmet.

51.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att jämställdhet och kvinnors rättigheter beaktas i samtliga partnerskapsavtal och i alla förhandlingar med tredjeländer.

52.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

(1)

EUT L 181, 29.6.2013, s. 4.

(2)

EUT L 315, 14.11.2012, s. 57.

(3)

EUT L 338, 21.12.2011, s. 2.

(4)

EUT L 101, 15.4.2011, s. 1.

(5)

Rådets slutsatser av den 7 mars 2011.

(6)

Antagna texter, P7_TA(2014)0105.

(7)

EUT L 180, 15.7.2010, s. 1.

(8)

EUT L 68, 18.3.2010, s. 13.

(9)

EUT L 204, 26.7.2006, s. 23.

(10)

EUT L 367, 14.12. 2004, s. 23.

(11)

EGT L 348, 28.11.1992, s. 1.

(12)

EGT L 359, 19.12.1986, s. 56.

(13)

EGT L 6, 10.1.1979, s. 24.

(14)

Antagna texter, P7_TA(2013)0375.

(15)

Antagna texter, P7_TA(2013)0073.

(16)

Antagna texter, P7_TA(2013)0247.

(17)

Antagna texter, P7_TA(2013)0074.

(18)

Antagna texter, P7_TA(2013)0045.

(19)

EUT C 353 E, 3. 12.2013, s.47.

(20)

EUT C 264 E, 13. 9.2013, s.75.

(21)

EUT C 341 E, 16. 12.2010, s.35.

(22)

EUT C 199 E, 7. 7.2012, s.65.

(23)

15 Antagna texter, P7_TA(2012)0069.

(24)

EUT C 33 E, 5. 2.2013, s.134.

(25)

EUT C 296 E, 2. 10.2012, s. 26.

(26)

EUT C 199 E, 7. 7.2012, s.77.

(27)

EUT C 236 E, 12. 8.2011, s. 79.

(28)

EUT C 67 E, 18. 3.2010, s. 31.

(29)

Antagna texter, P7_TA(2014)0162.

(30)

EUT C 233 E, 28. 9.2006, s.130.

(31)

Antagna texter, P7_TA(2014)0126.

(32)

EUT C 67 E, 18. 3.2010, s. 31.

(33)

1 EUT L 204, 26.7.2006, s. 23.

(34)

Rapport om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbetning) (COM(2013)0861).


MOTIVERING

Krisen har drabbat de europeiska ekonomierna och samhällena hårt. Efter en tid av åtstramning är det dags att stimulera tillväxten för att EU ska bli en intelligent och hållbar ekonomi för alla, i enlighet med Europa 2020-strategin.

För att nå de ambitiösa målen i Europa 2020-strategin anser föredraganden att det är angeläget att gripa sig an ett visst antal viktiga frågor.

Framför allt är det nödvändigt att beakta jämställdhetsperspektivet och kvinnors rättigheter i utformningen av politik och budgetförfaranden, särskilt inom ramen för stimulanspolitiken, och att systematiskt göra en könsspecifik konsekvensbedömning. Misstagen i åtstramningspolitiken kan inte och får inte upprepas.

I fråga om Europa 2020-strategins tydliga mål bör EU inte bara uppnå en sysselsättningsgrad på 75 procent, utan arbetets kvalitet bör också förbättras.

Trots kommissionens och medlemsstaternas insatser ökar sysselsättningsgraden bland kvinnor ganska långsamt. Sedan 2002 har den stigit från 58,1 procent till 62,8 procent och har tagit stryk under krisen. Om den nuvarande tendensen håller i sig, kommer målet i Europa 2020-strategin att nås först 2038. Det är därför nödvändigt och angeläget att främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

Detta kräver arbetstillfällen av god kvalitet. Krisen har fått katastrofala följder för kvaliteten på kvinnors sysselsättning: ökat deltidsarbete som kvinnor har allt svårare att komma bort från, otryggare arbetsvillkor med visstidsanställningar som blir allt vanligare, dubbelbestraffning för kvinnor som är överrepresenterade i offentlig sektor, för att inte tala om ökad ohälsa i arbetslivet och följderna för familjemedlemmarna, och särskilt barnen.

Utöver dessa konjunkturmässiga faktorer tillkommer strukturella företeelser, särskilt ihållande löneskillnader. Om den nuvarande tendensen håller i sig dröjer det till 2084 innan kvinnor och män har lika löner. Föredraganden anser att det framför allt är angeläget att tillämpa Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet. 26 medlemsstater har ännu inte svarat på kommissionens frågor om hur deras nationella lagstiftning överensstämmer med direktivet. Medlemsstaterna måste se till att direktivet genomförs, bl.a. i fråga om insynen i lönesättningen, och att allmänheten får verklig tillgång till information. Enligt OECD:s rapport ”Closing the gender gap - Act now” från december 2012, skulle EU kunna öka sin BNP med 12 procent om det rådde verklig jämställdhet på arbetsmarknaden. En förutsättning för en återhämtning av tillväxten är jämställdhet i arbetslivet.

Det är också angeläget att rådet intar en ståndpunkt i fråga om direktivet om mammaledighet. Det nuvarande gällande direktivet är från 1992 och återspeglar inte utvecklingen i samhället och skyddar inte mammor tillräckligt. Det bör därför uppdateras skyndsamt och Europaparlamentet upprepar härmed sin vilja att samarbeta för att nå en kompromiss.

Ihållande könsstereotyper är också en oroande strukturell företeelse. Det är viktigt med nya tänkesätt för att minska horisontell och vertikal segregering och att göra det möjligt för kvinnor och män att utöva de yrken de vill på de ansvarsnivåer som de önskar.

I fråga om stereotyper anser föredraganden att det är mycket viktigt att främja åtgärder som gör det möjligt att förena privatliv och yrkesliv, bland annat genom att erkänna och uppvärdera båda föräldrarnas deltagande i familjelivet.

För att föräldrarna i lugn och ro ska kunna utöva sitt yrke och på så sätt bidra till tillväxten i EU är det mycket viktigt att föräldrarna har tillgång till god barnomsorg som kan erbjudas på heltid. Enligt kommissionens rapport av den 3 juni 2013 om Barcelonamålen om utveckling av barnomsorgen i Europa för en hållbar och inkluderande tillväxt har sex medlemsstater nått målen: Sverige, Belgien, Frankrike, Slovenien, Danmark och Storbritannien. Kostnaderna för barnomsorgen är dock fortfarande ett stort hinder. 53 procent av de mammor som säger sig inte arbeta eller arbeta deltid av skäl som har att göra med barnomsorg anger att priset är ett hinder. I Irland, Nederländerna, Rumänien och Storbritannien är siffran högre än 70 procent.

Prisfrågan leder oss till fattigdomsfrågan, en fråga som är särskilt viktig för föredraganden. Ett av målen i Europa 2020-strategin är att minska antalet personer som drabbas av eller hotas av fattigdom och utestängning med minst 20 miljoner fram till 2020. Två kategorier löper särskild risk att drabbas av fattigdom: äldre kvinnor och ensamstående mammor.

22 procent av de äldre kvinnorna riskerar fattigdom, jämfört med 16,3 procent av männen. Äldre kvinnors otrygga situation är en direkt följd av skillnaderna i lön. Kvinnor får en pension som är i genomsnitt 39 procent lägre än mäns, och mer än en tredjedel av de äldre kvinnorna i Europa får ingen pension alls. Det måste införas rättande mekanismer, bl.a. genom en ändrad skatte- och bidragspolitik.

Detta gäller även för ensamstående föräldrar, varav 35,5 procent löper risk för fattigdom. 91 procent av de ensamstående föräldrarna är kvinnor. De sociala trygghetssystemen lyckas dock inte minska risken för fattigdom för dessa familjer.

Att bekämpa våld mot kvinnor är också en mycket viktig samhällsfråga. Föredraganden önskar i detta sammanhang påminna om Europaparlamentets ståndpunkt i denna fråga och trycka på insamlingen av jämförbara uppgifter i medlemsstaterna. Europeiska jämställdhetsinstitutets arbete är avgörande.

Frågan om rätten till sexuell och reproduktiv hälsa förtjänar också att tas upp. Det handlar om en folkhälsofråga och om respekt för kvinnors grundläggande rätt över sin kropp. Det är viktigt att påminna om de stora politiska principerna som Europaparlamentet redan tidigare ställt sig bakom.

Sist men inte minst beklagar föredraganden att kommissionens årsrapport numera endast utgörs av ett arbetsdokument bifogat till kommissionens rapport om tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Den politiska signalen är stark: kvinnors rättigheter är uppenbarligen en bisak. Översynen av framstegen på jämställdhetsområdet kan dock inte vara något sekundärt. Vägen tillbaka till tillväxt går via verklig jämställdhet. Därför uppmanar föredraganden kommissionen att ge rapporten full politisk legitimitet genom ett officiellt och separat antagande.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

20.1.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

9

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Maria Arena, Beatriz Becerra Basterrechea, Malin Björk, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Maria Corazza Bildt, Viorica Dăncilă, Iratxe García Pérez, Anna Hedh, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Vicky Maeijer, Angelika Mlinar, Krisztina Morvai, Maria Noichl, Marijana Petir, Terry Reintke, Liliana Rodrigues, Jordi Sebastià, Michaela Šojdrová, Ángela Vallina, Beatrix von Storch, Jadwiga Wiśniewska, Anna Záborská, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Izaskun Bilbao Barandica, Biljana Borzan, Linnéa Engström, Rosa Estaràs Ferragut, Mariya Gabriel, Ildikó Gáll-Pelcz, Kostadinka Kuneva, Dubravka Šuica, Marc Tarabella

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Rosa D’Amato

Rättsligt meddelande