Förfarande : 2014/2221(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0037/2015

Ingivna texter :

A8-0037/2015

Debatter :

PV 11/03/2015 - 7
CRE 11/03/2015 - 7

Omröstningar :

PV 11/03/2015 - 9.15
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0067

BETÄNKANDE     
PDF 243kWORD 123k
2.3.2015
PE 544.392v02-00 A8-0037/2015

om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: Årlig tillväxtöversikt 2015

(2014/2221(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Dariusz Rosati

Föredragande av yttrandena*:

Jean Arthuis, Committee on Budgets

(*) Associerade utskott – artikel 54 i arbetsordningen

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från budgetutskottet (*)
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: Årlig tillväxtöversikt 2015

(2014/2221(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 121.2 och 136,

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(1),

–       med beaktande av rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk(2),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet(3),

–       med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott(4),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser(5),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet(6),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet(7),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet(8),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2014 om landsspecifika rekommendationer för 2014 (COM(2014)0600),

–       med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2014 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: Sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2014(9),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2014 om den årliga tillväxtstrategin för 2015 (COM(2014)0902),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 februari 2015 om att på bästa sätt använda flexibiliteten inom de befintliga reglerna i stabilitets- och tillväxtspakten (COM(2015)0012),

–       med beaktande av diskussionen med företrädare för nationella parlament om genomförandet av den europeiska planeringsterminens prioriteringar för 2015,

–       med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2013 om att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering(10),

–       med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0037/2015), och av följande skäl:

A.     Den ekonomiska återhämtningen i EU mattades av avsevärt under 2014, men har enligt kommissionen utsikter att ta fart igen under 2015 och att förbättras ytterligare under 2016. Sex år efter det att den finansiella krisen bröt ut 2008 har euroområdet fortfarande en rekordhög arbetslöshet på nästan 12 %. En svag tillväxt har förstärkt deflationstendenserna. I efterdyningarna av den finansiella krisen utmärker sig euroområdet särskilt som ett område med otillfredsställande tillväxt, samtidigt som ett antal länder återhämtar sig snabbare. Trots ett deflationstryck förutspår kommissionen att inflationen kommer öka från mitten av 2015 och under 2016.

B.     Investeringsnivån har sjunkit med 470 miljarder euro sedan krisen var som djupast och investeringsgapet beräknas till ungefär 230–370 miljarder euro jämfört med den långsiktiga tendensen. Reaktionen på statsskuldkrisen i euroområdet och på insikten om att den europeiska institutionella ramen har varit ineffektiv har varit stark, men inte tillräcklig för att ge ekonomin i euroområdet den skjuts som krävs för att tillväxten på nytt snabbt ska ta fart.

1.      Europaparlamentet anser att euroområdet fortfarande kämpar med konsekvenserna av en ovanligt lång ekonomisk nedgång som inleddes 2008. Parlamentet påpekar att återhämtningen fortfarande är skör och att den bör stärkas om den ska kunna leda till betydligt mer tillväxt och arbetstillfällen på medellång sikt. Parlamentet noterar dock att tillväxten under 2014 är mer brett baserad. Parlamentet konstaterar att dagens utmaning är att hantera både konjunkturberoende kortsiktiga problem och strukturella långsiktiga problem. Parlamentet understryker att kortsiktiga påfrestningar kan leda till kortlivade åtgärder som kan undergräva den långsiktiga förmågan till tillväxt. Parlamentet framhåller behovet av att se till att kort- och långsiktiga politiska åtgärder förstärker varandra.

2.      Europaparlamentet noterar kommissionens årliga tillväxtöversikt 2015 som går ut på att främja en återgång till högre tillväxtnivåer och stärka återhämtningen. Parlamentet stöder tillvägagångssättet med tre huvudlinjer (stärka investeringarna, påskynda strukturreformerna och driva en ansvarsfull, tillväxtvänlig budgetkonsolidering), som det rätta sättet att uppnå dessa mål. Parlamentet anser att detta tillvägagångssätt till fullo bör införlivas i de kommande landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att förbättra den europeiska planeringsterminen genom att förenkla de nuvarande förfarandena, bland annat tidsplanen, och öka de nationella parlamentens deltagande, med tanke på att endast omkring 9 % av de landsspecifika rekommendationerna hade genomförts fullständigt av medlemsstaterna under 2013. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt lägga fram solida uppgifter om genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna 2014. Parlamentet framhåller i detta sammanhang behovet av att effektivisera de befintliga förfarandena för den europeiska planeringsterminen, bland annat tidsplanen, och att öka de nationella parlamentens medverkan i syfte att stärka det nationella egenansvaret för strukturreformer.

3.      Europaparlamentet betonar vikten och mervärdet av tidigare års rapporter om integrationen av den inre marknaden, som bidragit till de övergripande prioriteringarna i kommissionens årliga tillväxtöversikt, liksom till fastställandet av de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet anser därför att det är ytterst beklagligt att rapporten om integrationen av den inre marknaden har utgått för 2015.

4.      Europaparlamentet betonar att den europeiska planeringstermin som infördes 2010 fastställer en årlig cykel för samordning av den ekonomiska politiken med en detaljerad analys av medlemsstaternas planer på budgetmässiga, makroekonomiska och strukturella reformer.

5.      Europaparlamentet oroar sig över att de flesta medlemsstater fortfarande förlorar marknadsandelar globalt. Parlamentet anser att EU-ekonomin som helhet behöver stimulera sin konkurrenskraft ytterligare i den globala ekonomin, i synnerhet genom att stärka konkurrensen på varu- och tjänstemarknaderna för att främja en innovationsdriven effektivitet. Parlamentet insisterar på att arbetskostnaderna ska anpassas till produktiviteten och att lönerna ska bidra till att upprätthålla de sociala trygghetssystemen. Parlamentet betonar att medlemsstaterna när de måste finansiera sina utgifter i enlighet med kraven i stabilitets- och tillväxtpakten bör minska sina löpande utgifter snarare än att dra ned på sina investeringsåtaganden, även om reglerna inte tar hänsyn till att investeringsutgifter och löpande utgifter har olika effekter på tillväxten. Parlamentet noterar kommissionens meddelande om att på bästa sätt använda flexibiliteten inom de befintliga reglerna i stabilitets- och tillväxtspakten (COM(2015)0012), eftersom detta meddelande förtydligar förfarandet och förklarar kopplingen mellan strukturreformer, investeringar och budgetansvar samtidigt som den flexibilitet som reglerna medger utnyttjas på bästa sätt. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att rationalisera den europeiska planeringsterminen. Parlamentet påpekar att man vid utarbetandet av de landsspecifika rekommendationerna bör undvika att använda samma standardlösningar för alla.

Investeringar

6.      Europaparlamentet anser att bristen på investeringar beror på det låga förtroendet, låga förväntningar på efterfrågan, hög skuldsättning, försiktighet när det gäller privata investeringar, avsaknad av åtgärder som främjar lönsamma offentliga investeringar, fragmenteringen av finansmarknaderna, långsam skuldreducering, låga förväntningar på efterfrågan som förvärrats av åtstramningsåtgärder för att korrigera de alltför höga utgifterna, bristande finansieringsförmåga och att medlemsstaterna och EU i många fall inte vidtar lämpliga åtgärder för att komma till rätta med dessa faktorer. Parlamentet understryker att investeringsgapet bara kan överbryggas genom riktade offentliga investeringar och betydligt större investeringar i privata företag och i europeiskt näringsliv. Parlamentet uppmanar till reformer som bidrar till ett nytt företagarklimat som stimulerar nyföretagande, nya investeringar och innovationer, där möjligheten till avkastning på investeringar är en avgörande faktor för att locka finansiellt kapital till den europeiska ekonomin. Parlamentet betonar att en ökad finansiering av investeringar kräver ett välfungerande finansiellt system där ökad stabilitet och befintliga gränsöverskridande institutioner kan underlätta tillgången till likviditet och marketmakerfunktioner, särskilt för små och medelstora företag.

7.      Europaparlamentet välkomnar investeringsplanen för Europa, som är ett viktigt instrument för att öka de privata och offentliga investeringarna. Parlamentet noterar att planen är avsedd att leda till ytterligare investeringar, utveckla nya projekt, dra till sig investerare och återställa förtroendet. Parlamentet anser dock att det är alldeles för tidigt att göra en meningsfull bedömning av planens faktiska effekt. Parlamentet noterar att ökade investeringar inte bör ses som ett alternativ till reformer utan snarare som ett komplement. Parlamentet insisterar på att de medel som Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) förfogar över bör användas för att finansiera projekt som ger ekonomisk avkastning eller där en kostnads-nyttoanalys ger en positiv social effekt. Parlamentet betonar att Efsi inte bara får ersätta nationellt finansierade projekt med europeiska projekt som bygger på medfinansiering. Parlamentet betonar att de europeiska bör leda till ytterligare investeringar och inte bara ersätta nationella investeringsmedel som skulle gå till konsumtion. Parlamentet anser att investeringsplanen för Europa i första hand bör inriktas på projekt med ett europeiskt mervärde som ännu inte kan få bankfinansiering. Parlamentet betonar i detta sammanhang att investeringsplanens lagstiftningsinslag är viktiga för att förbättra investeringsklimatet. Parlamentet konstaterar att det är avgörande att kommissionens investeringsplan genomförs för att det önskade mervärdet ska uppnås. Parlamentet betonar att investeringsprojekten måste väljas med omsorg för att planen inte ska misslyckas med att skapa tillväxt och hållbara arbetstillfällen i Europa. Parlamentet erinrar om att resultatet av kommissionens investeringsplan måste bedömas strikt, särskilt när det gäller hur projekt väljs ut och prioriteras, och att man också måste undvika att privatisera vinster eller nationalisera förluster. Parlamentet betonar det ömsesidiga beroendet mellan investeringsplanens effekt och de projekt som verkligen genomförs. Parlamentet understryker att målet med en kraftig hävstångseffekt inte bör uppnås på bekostnad av ett sunt projekturval, vilket också bör ta hänsyn till projektens geografiska placering. Parlamentet understryker att styrning och urvalsförfaranden måste hålla hög kvalitet. Parlamentet noterar att de medlemsstater som genomför anpassningsprogrammet förväntar sig att investeringsplanen ska ha en betydande gynnsam effekt på och underlätta tillgången till bidrag och lån för små och medelstora företag, som är de som har drabbats hårdast av krisen.

8.      Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt stödja investeringsplanen och att bidra till Efsi genom att komplettera de belopp som tillhandahålls genom EU-budgeten och av EIB, i syfte att vägleda och uppmuntra den privata sektorn att investera.

9.      Europaparlamentet betonar att investeringsplanen bör innefatta en särskild ordning för små och medelstora företag, för att skapa rättvisa villkor, eftersom små och medelstora företag lätt missgynnas på grund av sin storlek och ställning på marknaden.

10.    Europaparlamentet betonar att bristande tillgång till finansiering, i synnerhet för små och medelstora företag, är ett av de största hindren för tillväxt i EU. Parlamentet är bekymrat över att det fortsätter att vara svårt för små och medelstora företag att få banklån. Parlamentet anser att alternativ till bankfinansiering behövs, i synnerhet genom att förbättra affärsklimatet för riskkapital, samverkansfinansiering och främjande av kreditunioner, men även, mer allmänt, genom att skapa förutsättningar för en effektiv allokering av kapital via kapitalmarknaderna. Parlamentet anser att mer integrerade kapitalmarknader och bättre tillsyn av finansinstitut är av grundläggande betydelse för att uppnå dessa mål på kort och medellång sikt. Parlamentet betonar att små och medelstora företag bör få bör privilegierad tillgång till investeringsplanen.

11.    Europaparlamentet erkänner att energin är viktig för den ekonomiska konkurrenskraften. Parlamentet betonar behovet av att avskaffa hinder för den inre energimarknaden genom att bland annat främja energioberoende. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de framsteg som görs på detta område, både på EU-nivå och nationell nivå, och stödja insatser för att åtgärda fragmentering och svårigheter vid genomförandet.

12.    Europaparlamentet är fortfarande oroat över bristen på framsteg när det gäller att minska den alltför höga privata skuldsättningen. Parlamentet påpekar att detta inte endast är ett problem för den finansiella stabiliteten, då det också begränsar EU:s tillväxtpotential och gör ECB:s penningpolitik mindre effektiv. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ytterligare förslag till effektiva förfaranden för minskad skuldsättning inom den privata sektorn, även konkurs- och insolvensförfarandena, samtidigt som man främjar en rättvis och transparent fördelning av kostnadsbördan, eftersom den enorma skuldbörda som vilar på företag och hushåll är en av de centrala faktorer som begränsar de privata investeringarna.

Strukturreformer

13.    Europaparlamentet noterar att vissa länder fortfarande behöver genomföra strukturreformer. Parlamentet noterar också att de medlemsstater som framgångstrikt har genomfört anpassningsprogrammen eller program för finanssektorerna har kunnat återvända till kapitalmarknaderna där de nu har tillgång till kapital till låga räntor. Parlamentet påpekar att orsakerna till denna återgång bland annat var de åtgärder som vidtogs av Europeiska centralbanken (ECB). Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna i övriga euroområdet att inte vara mindre ambitiösa när det gäller att modernisera sina ekonomier. Parlamentet noterar att vederbörlig hänsyn bör tas till reformernas sociala inverkan och sysselsättningseffekter. Parlamentet betonar att en mindre stram penningpolitik från ECB måste kompletteras av ambitiösa och socialt hållbara strukturreformer i medlemsstaterna.

14.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att effektivisera sina arbetsmarknader, utveckla en aktivare arbetsmarknadspolitik i syfte att skapa välbetalda arbetstillfällen, modernisera de sociala skyddssystemen, även pensionssystemen, samtidigt som integreringen, hållbarheten och rättvisan i systemen skyddas, och att förbättra och förenkla de rättsliga och administrativa förutsättningarna för företagsinvesteringar. Parlamentet betonar att strukturreformer måste leda till verklig och hållbar tillväxt, högre sysselsättning, ökad konkurrenskraft och ökad konvergens, och bör kompletteras med väl riktade åtgärder, långsiktiga investeringar i utbildning, forskning och utveckling, innovation, infrastruktur, industri, IKT, hållbar energi och mänskliga resurser.

15.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skydda och stärka integreringen, hållbarheten och rättvisan i det sociala skyddet, särskilt för de mest behövande, och att förbättra och förenkla de rättsliga och administrativa förutsättningarna för företagsinvesteringar. Parlamentet betonar att arbetstillfällen måste hålla god kvalitet för att motverka fattigdom bland arbetstagarna och att de bör motverka löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Parlamentet understryker att ekonomiska reformer måste kompletteras med väl riktade åtgärder, långsiktiga investeringar i utbildning, forskning och utveckling, innovation, infrastruktur, IKT och hållbar energi.

16.    Europaparlamentet betonar att ett minskat EU-beroende av externa energikällor måste ingå i unionens tillväxtstrategi. Parlamentet upprepar därför behovet av att låta en diversifiering av de externa energikällorna, en uppgradering av EU:s energiinfrastruktur och fullbordandet av EU:s inre marknad för energi vara huvudprioriteringar i EU:s strategi för energitrygghet

17.    Europaparlamentet betonar att EU inte kan konkurrera enbart med kostnader utan att produktiviteten måste öka genom hållbara investeringar i forskning och utveckling, utbildning och kompetens samt resurseffektivitet, både på nationell nivå och EU-nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen och regeringarna att prioritera dessa områden i sina budgetar. Parlamentet understryker att medlemsstaterna särskilt bör uppmärksamma ungdomsarbetslösheten när de utarbetar reformer, så att unga inte fråntas sina möjligheter redan från början. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbare och effektivare använda de tillgängliga finansiella medlen för detta, bland annat inom ramen för ungdomsgarantin.

18.    Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att införliva ekonomiskt stöd och det tillfälliga trojkasystemet i en förbättrad rättslig struktur som är förenlig med EU:s ram för ekonomisk styrning och EU-lagstiftningen, för att på detta sätt garantera demokratisk ansvarsskyldighet. Parlamentet betonar vikten av att se till att det görs en uppföljning av de trojkarapporter som parlamentet antog i mars 2014. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra slutsatserna i dessa rapporter. Parlamentet påpekar att EU:s ekonomiska stöd till vissa medlemsstater, vilket utgjort en kombination av solidaritet och villkor, är mest framgångsrikt när det finns ett starkt nationellt egenansvar och ett engagemang till förmån för reformer. Parlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om att de behöver göra en heltäckande bedömning av effekterna av programmen för ekonomiskt stöd.

19.    Europaparlamentet begär att kommissionen omedelbart vidtar åtgärder för att bekämpa skattebedrägerier och skatteundandragande. Parlamentet efterlyser ett skattesystem som är enkelt och transparent. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att komma överens om förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas som ett viktigt verktyg i den kampen, och anser att parlamentets lagstiftningsresolution av den 19 april 2012 om förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas(11) ska utgöra grunden för en rimlig kompromiss. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att flytta skatten från arbete. Parlamentet konstaterar att åtgärderna för att bekämpa skattebedrägerier och skatteundandragande inte bör undergräva medlemsstaternas befogenheter, Parlamentet välkomnar dock ett effektivt samarbete om skattearrangemang på EU-nivå.

20.    Europaparlamentet uppmärksammar behovet av reformer inom utbildningssystemen för att kommande generationer ska vara redo för behoven på framtidens växande arbetsmarknader.

21.    Europaparlamentet anser att medlemsstaterna och kommissionen ännu inte har fullgjort sitt åtagande att fullborda den inre marknaden, särskilt inte den inre marknaden för tjänster och den digitala ekonomin.

22.    Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att förbättra styrningen av den inre marknaden. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att anpassa den inre marknadens mål till den europeiska planeringsterminens mål och att se till att övervakningsmekanismerna för båda dessa är förenliga. Parlamentet anser att ett separat analysverktyg bestående av indikatorer som mäter genomförandet av den inre marknaden kan ge värdefull vägledning för de landsspecifika rekommendationerna och den årliga tillväxtöversikten. Parlamentet betonar vikten och mervärdet av tidigare års rapporter om integrationen av den inre marknaden, som bidragit till de övergripande prioriteringarna i kommissionens årliga tillväxtöversikt, liksom till fastställandet av de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet anser därför att det är beklagligt att rapporten om integrationen av den inre marknaden har utgått för 2015. Parlamentet uppmanar kommissionen att till fullo utnyttja samtliga åtgärder som föreskrivs i EU-lagstiftningen för att se till att den europeiska planeringsterminen genomförs.

23.    Europaparlamentet är oroat över de protektionistiska tendenserna i vissa medlemsstater. Parlamentet påpekar att fördraget inte föreskriver någon begränsning av den fria rörligheten för personer, tjänster och kapital, och påminner om att kommissionen måste skydda dessa friheter och se till att de efterlevs.

24.    Europaparlamentet understryker att avsaknaden av en välfungerande inre arbetsmarknad och av en balanserad hållning till invandring hämmar tillväxten i EU. Parlamentet är oroat över de protektionistiska tendenserna i vissa medlemsstater. Parlamentet påpekar att fördraget inte föreskriver någon begränsning av den fria rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital, och påminner om att kommissionen måste skydda dessa friheter och se till att de efterlevs.

25.    Europaparlamentet upprepar vikten av att säkerställa arbetstagarnas rörlighet (både gränsöverskridande och sektoröverskridande), ökad arbetsproduktivitet (knuten till kompetensutveckling för att förbättra anställbarheten), kvalitativa arbetstillfällen och flexibilitet på arbetsmarknaden, samtidigt som det nödvändiga utrymmet för säkerhet i arbetet bibehålls, användningen av osäkra anställningar begränsas och ett tillräckligt utrymme för kollektiva förhandlingar säkerställs. Parlamentet betonar att det i framtiden kommer att bli mycket viktigt att bättre anpassa tillgången på kompetens till efterfrågan, och även att erbjuda yrkes- och karriärvägledning. Parlamentet anser att ökad rörlighet kan bidra till att minska det fortsatt stora antalet vakanser som förekommer parallellt med den höga arbetslösheten. Parlamentet understryker vikten av att investera i anställbarhet för kvinnliga arbetstagare och unga, särskilt i samband med ny teknik och nya sektorer, med tanke på att dessa sektorer har potential att skapa nya arbetstillfällen.

26.    Europaparlamentet välkomnar åtgärder som gör processen för den europeiska planeringsterminen mer effektiv och demokratisk. Parlamentet är medvetet om att genomförandet är bättre inom de offentliga finanserna där det finns bättre övervakningsverktyg. Parlamentet efterlyser en balanserad integration av indikatorer för sysselsättning och socioekonomiska faktorer.

Budgetansvar

27.    Europaparlamentet välkomnar den betydande minskningen av antalet länder som omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott – 11 länder 2014 jämfört med 24 länder 2011. Parlamentet noterar att på grund av denna förbättring av de offentliga finanserna förväntas budgetläget i EU nu att förbli i stort sett neutralt under 2015. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om EU:s budgetläge är förenligt med behovet att öka investeringarna. Parlamentet är emellertid bekymrat över den växande ojämlikheten och den minskade köpkraften, den höga långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten och över att den offentliga och privata skuldsättningen fortfarande är mycket hög i ett antal medlemsstater i euroområdet, något som inte bara hindrar tillväxten utan också utgör en betydande risk vid eventuella framtida chocker. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en försiktig och konservativ tolkning av tillväxtindikatorerna och att granska kvaliteten i ekonomiska prognoser, eftersom kommissionens tidigare prognoser alltför ofta har fått skrivas ned.

28.    Europaparlamentet håller med kommissionen om att de flesta medlemsstaterna måste fortsätta att eftersträva en tillväxtvänlig konsolidering av de offentliga finanserna. Parlamentet uppmanar medlemsstater med tillräckligt budgetutrymme att sänka skatterna och socialförsäkringsavgifterna i syfte att stimulera privata investeringar och skapandet av nya arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta rekommendationer till medlemsstaterna, även de som fortfarande genomför ekonomiska anpassningsprogram, så att de ger stöd till hållbara och socialt balanserade strukturreformer som leder till skapande av sysselsättning av god kvalitet, ökad konkurrenskraft och stärkt konvergens.

29.    Europaparlamentet noterar kommissionens bedömning av medlemsstaternas utkast till budgetplaner. Parlamentet betonar att syftet med granskningen av utkasten till budgetplaner bör vara hållbara finanser. Parlamentet insisterar på vikten av att tillämpa finanspolitiska regler och till fullo iaktta principen om likabehandling.

30.    Europaparlamentet noterar att det konstaterades att endast fem medlemsstater till fullo iakttog stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser. Parlamentet betonar att stabilitets- och tillväxtpakten utarbetades i samförstånd mellan medlemsstaterna. Parlamentet understryker att om en stor del av utgifterna läggs på att betala tillbaka offentliga skulder minskar de resurser som kan läggas på offentliga tjänster och investeringar. Parlamentet godtar därför att det fortfarande är nödvändigt att minska underskotten i kraftigt skuldsatta länder, men anser att denna budgetkonsolidering bör göras på ett sätt som skyddar sårbara användare av offentliga tjänster, skyddar offentliga investeringar och ökar intäkterna på ett rättvist sätt genom ökad tillväxt.

Stärkt samordning av den nationella politiken

31.    Europaparlamentet välkomnar rapporten om förvarningsmekanismen. Parlamentet noterar den stegvisa minskningen av de interna obalanserna i medlemsstaterna. Parlamentet påminner om de externa obalanserna i flera medlemsstater, inklusive de stora handelsöverskotten. Parlamentet noterar en förlust av globala marknadsandelar för unionen som helhet.

32.    Europaparlamentet påpekar att förfarandet vid makroekonomiska obalanser inte endast är avsett att undvika kraftfulla negativa effekter för tillväxten och sysselsättningen inom ett land, utan även att förhindra att effekterna av dåligt utformad nationell politik sprider sig till andra medlemsstater i euroområdet. Parlamentet noterar Europeiska rådets tillkännagivande i december 2014 om att under 2015 fortsätta diskussionerna om en närmare samordning av den ekonomiska politiken inom EMU genom de fyra ordförandenas rapport.

33.    Europaparlamentet upprepar sin åsikt att den nuvarande ramen för ekonomisk styrning saknar tillräcklig demokratisk ansvarsskyldighet i tillämpningen av dess regler och för de institutioner och organ som berörs. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram de förslag som krävs för att ta itu med bristen på demokratisk ansvarsskyldighet i EU:s ekonomiska styrning.

34.    Europaparlamentet noterar att vederbörlig hänsyn bör tas till effekterna av att oljepriset sjunkit kraftigt och huruvida denna oförutsedda vinst till fullo bör överföras på konsumenterna av fossila bränslen eller om den bör delas, genom att regeringarna ökar skatterna på fossila bränslen för att minska deras effekter, finansierar investeringar, undviker att undergräva klimatförändringspolitiken och minskar deflationseffekterna.

EU:s budget

35.    Europaparlamentet understryker att principen om riktighet i de offentliga räkenskaperna bör prägla upprättandet av de nationella budgetarna liksom EU:s budget så att konvergens och stabilitet ska kunna tryggas inom EU. Parlamentet är övertygat om att denna riktighet utgör ett av inslagen vid hanteringen av förtroendekrisen mellan medlemsstaterna liksom mellan medlemsstaterna och de europeiska medborgarna. Denna förtroendeförlust har ökat sedan finanskrisen bröt ut.

36.    Europaparlamentet efterlyser därför en harmonisering av de ekonomiska antaganden som används vid upprättandet av de nationella budgetarna. Parlamentet anser i synnerhet att en gemensam bedömning bör göras av de olika aspekterna av den internationella konjunkturen.

37.    I syfte att underlätta jämförbarheten och undvika alltför stora makroekonomiska obalanser efterlyser Europaparlamentet en ökad harmonisering av det sätt på vilket de offentliga räkenskaperna presenteras. Parlamentet efterlyser framför allt en standardisering av medlemsstaternas redovisning av sina bidrag till unionens budget.

38.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda alla demokratiska underskott i planeringsterminen inom ramen för det åtgärdspaket för att fördjupa den ekonomiska och monetära unionen som kommissionen aviserat för 2015.

39.    Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt med en närmare samverkan mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten inom ramen för den europeiska planeringsterminen för den ekonomiska styrningen och budgetstyrningen. Parlamentet förbinder sig att fördjupa sina förbindelser med de nationella parlamenten i en konstruktiv anda av partnerskap.

40.    Europaparlamentet beklagar att mängden obetalda räkningar i EU-budgeten undergräver EU:s trovärdighet och strider mot de tillväxt- och sysselsättningsmål – särskilt avseende ungdomsarbetslösheten – som antagits på högsta politiska nivå och stödet för små och medelstora företag, och befarar att klyftan mellan unionen och medborgarna kan komma att fördjupas.

41.    Europaparlamentet anser att man efter valet inom ramen för översynen av den fleråriga budgetramen bör analysera och därmed öka EU-medlens mervärde när det gäller att bidra till de mål för konkurrenskraft, tillväxt, sysselsättning och energiomställning som fastställts av unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta en tydligare metod för bättre spårning av EU:s medel och utgifter relaterade till Europa 2020-målen så att mer effektiva konsekvensbedömningar kan göras.

42.    Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att rapportera om de eventuella negativa följer som problemet med försenade betalningar skulle få för medlemsstaternas åtaganden inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

43.    Europaparlamentet konstaterar att i många medlemsstater har den offentliga förvaltningen ännu inte effektiverats, trots att man genom förbättringar på detta område skulle kunna åstadkomma besparingar genom att rationalisera organisationen och minska byråkratin för företag och medborgare.

44.    Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sin årliga tillväxtöversikt 2015 betonar vikten av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (inbegripet sysselsättningsinitiativet för unga). Parlamentet påminner om att dessa medel utgör 10 % av genomsnittet för de totala offentliga investeringarna i EU, men att situationen varierar mellan länderna och att de i vissa medlemsstater kan uppgå till så mycket som 80 % av de offentliga investeringarna. Parlamentet framhåller att struktur- och investeringsfonderna utgör ett gott exempel på synergier mellan EU-budgeten och de nationella budgetarna på grundval av gemensamt överenskomna mål om tillväxt och investeringar som fastställts i partnerskapsavtalen i enlighet med Europa 2020-strategin. Parlamentet stöder alla insatser till förmån för ett smart sammanförande av europeiska och nationella budgetmedel i syfte att åstadkomma effektivitetsvinster, ekonomisk stimulans och lägre nationella budgetunderskott genom positiva effekter av resursdelning.

45.    Europaparlamentet uppmärksammar att man brådskande måste hantera skattefusket som kan komma att beröva EU viktiga resurser.

46.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en analys av vilka konsekvenser en omfördelning av medel från EU-program, såsom Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont 2020, kan komma att få.

47.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skjuta till medel till investeringsplanen vars syfte är att maximera de offentliga utgifternas genomslag och locka privata investeringar.

48.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, de nationella parlamenten och Europeiska centralbanken.

(1)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 12.

(2)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 41.

(3)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 8.

(4)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 33.

(5)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.

(6)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 1.

(7)

EUT L 140, 27.5.2013, s. 11.

(8)

EUT L 140, 27.5.2013, s. 1.

(9)

Antagna texter, P6_TA(2014)0129.

(10)

Antagna texter, P7_TA(2013)0036.

(11)

EUT C 248 E, 7.9.2013, s. 134.


YTTRANDE från budgetutskottet (*) (6.2.2015)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: Årlig tillväxtöversikt 2015

(2014/2221(INI))

Föredragande av yttrande (*): Jean Arthuis

(*)       Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att principen om riktighet i de offentliga räkenskaperna bör prägla upprättandet av de nationella budgetarna liksom EU:s budget så att konvergens och stabilitet ska kunna tryggas inom EU. Parlamentet är övertygat om att denna riktighet utgör ett av inslagen vid hanteringen av förtroendekrisen mellan medlemsstaterna liksom mellan medlemsstaterna och de europeiska medborgarna. Denna förtroendeförlust har ökat sedan finanskrisen bröt ut.

2.  Europaparlamentet efterlyser därför en harmonisering av de ekonomiska antaganden som används vid upprättandet av de nationella budgetarna. Parlamentet anser i synnerhet att en gemensam bedömning bör göras av de olika aspekterna av den internationella konjunkturen.

3.  I syfte att underlätta jämförbarheten och undvika alltför stora makroekonomiska obalanser efterlyser Europaparlamentet en ökad harmonisering av det sätt på vilket de offentliga räkenskaperna presenteras. Parlamentet efterlyser framför allt en standardisering av medlemsstaternas redovisning av sina bidrag till unionens budget.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda alla demokratiska underskott i planeringsterminen inom ramen för det åtgärdspaket för att fördjupa den ekonomiska och monetära unionen som kommissionen aviserat för 2015. Parlamentet påminner om sitt krav på att all ytterligare finansiering eller alla kompletterande instrument, såsom solidaritetsmekanismen, bör omfattas av parlamentets budgetkontroll och bör finansieras utöver taket i den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

5.  Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt med en närmare samverkan mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten inom ramen för den europeiska planeringsterminen för den ekonomiska styrningen och budgetstyrningen. Parlamentet förbinder sig att fördjupa sina förbindelser med de nationella parlamenten i en konstruktiv anda av partnerskap i syfte att stärka den parlamentariska kontrollen över kommissionen och rådet å ena sidan, och över de nationella regeringarna och offentliga förvaltningarna å andra sidan. Parlamentet hoppas att den europeiska parlamentsveckan 2015 och den konferens som avses i artikel 13 i fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen ska bidra till detta mål.

6.  Europaparlamentet påminner om att principen om riktighet i budgeten även ska tillämpas på unionens budget och kräver att finansieringen ska räcka till för de åtaganden som ingåtts. Trots parlamentets varningar urholkas denna princip av den aktuella nivån på obetalda fordringar och den allt större klyftan mellan betalningar och åtaganden, vilket leder till en aldrig tidigare skådad mängd obetalda fordringar, vilka uppgick till 24,7 miljarder euro vid utgången av 2014. Parlamentet påminner om att det övergripande tak för betalningsbemyndigandena som fastställs i den nuvarande fleråriga budgetramen ligger på en historiskt låg nivå. Parlamentet beklagar att denna lömska skuld undergräver EU:s trovärdighet och strider mot de tillväxt- och sysselsättningsmål – särskild avseende ungdomar – som antagits på högsta politiska nivå och stödet för små och medelstora företag, och befarar att klyftan mellan unionen och medborgarna kan komma att fördjupas.

7.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om att man i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen efter valet, på basis av skäl 3 i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och i enlighet med kommissionens bifogade förklaring, ska förbereda sig för att fastställa den lämpligaste löptiden för den fleråriga budgetram efter 2020, för att finna rätt balans mellan mandatperiodens varaktighet för både parlamentet och kommissionen. Detta skulle garantera demokratisk legitimitet för besluten om unionens budgetram, samtidigt som man även vidtar åtgärder för att tillmötesgå behovet av stabilitet i programcyklerna och förutsägbarhet i investeringarna.

8.  Europaparlamentet anser att man inom ramen för översynen av den fleråriga budgetramen efter valet bör analysera och därmed öka EU-medlens mervärde när det gäller att bidra till de mål för konkurrenskraft, tillväxt, sysselsättning och energiomställning som fastställts av unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta en tydligare metod för bättre spårning av EU:s medel och utgifter relaterade till Europa 2020-målen så att mer effektiva konsekvensbedömningar kan göras.

9.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att rationalisera den europeiska planeringsterminen genom en enda heltäckande ekonomisk bedömning per medlemsstat och att effektivisera rapporteringen. Parlamentet anser att man vid bedömningen bör betona behovet att använda medel från EU-budgeten för att genomföra de landsspecifika rekommendationerna, och betonar vikten av att öka medlemsstaternas engagemang i den europeiska planeringsterminen.

10. Europaparlamentet konstaterar att rådet systematiskt underskattar de verkliga betalningsbehoven och på detta sätt orsakar det första stadiet i betalningskrisprocessen. Rådet uppmanas ånyo att tillsammans med parlamentet och kommissionen komma överens om en gemensam metod för beräkning av de betalningar som krävs för att täcka de faktiska behoven, för att uppfylla de åtaganden som budgetmyndighetens båda parter ingått. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att rapportera om de eventuella negativa följer som problemet med försenade betalningar skulle få för medlemsstaternas åtaganden inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet betonar att återtagande av anslag inte är någon lösning på betalningskrisen.

11. Europaparlamentet konstaterar att i många medlemsstater har den offentliga förvaltningen ännu inte effektiverats, trots att man genom förbättringar på detta område skulle kunna åstadkomma besparingar genom att rationalisera organisationen och minska byråkratin för företag och medborgare.

12. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att tillsammans med parlamentet utarbeta ett förslag till översyn av det nuvarande budgetförfarandet och att i motsvarande grad anpassa den roll som budgetmyndighetens båda parter och kommissionen har.

13. Europaparlamentet konstaterar att den fleråriga budgetramen har försetts med ett system bestående av många olika tak som ska bidra med stablitet och förutsägbarhet under hela programperioden. Parlamentet beklagar än en gång att medlemsstaterna fortfarande betraktar sina bidrag till EU-budgeten som något som kan användas som en justerbar variabel beroende på konsolideringsinsatserna, vilket i sin tur leder till en konstgjord minskning av betalningsvolymen i EU:s budget. Parlamentet föreslår följaktligen att man i samband med bedömningen av de nationella budgetarna ska vidta särskilda åtgärder för att visa varje lands andel av de belopp som förfallit till betalning, i syfte att påvisa den verkliga situationen när det gäller de fordringar som hänför sig till varje medlemsstat. Parlamentet betonar att detta skulle vara i linje med den flexibilitet som förespråkas i kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 om att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012) och som erbjuder en förmånlig behandling av nationella bidrag till fonden för strategiska investeringar. Parlamentet påpekar att denna fonds trovärdighet bygger på EU-budgetens soliditet och följaktligen på en minskning av antalet obetalda fordringar.

14. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sin årliga tillväxtöversikt 2015 betonar vikten av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (inbegripet sysselsättningsinitiativet för unga). Parlamentet påminner om att dessa medel utgör 10 % av genomsnittet för de totala offentliga investeringarna i EU, men att situationen varierar mellan länderna och att de i vissa medlemsstater kan uppgå till så mycket som 80 % av de offentliga investeringarna. Parlamentet framhåller att struktur- och investeringsfonderna utgår ett gott exempel på synergier mellan EU-budgeten och de nationella budgetarna på basis av gemensamt överenskomna mål om tillväxt och sysselsättning som fastsällts i partnerskapsavtalen i enlighet med Europa 2020-strategin. Parlamentet stöder alla insatser till förmån för ett smart sammanförande av europeiska och nationella budgetmedel i syfte att åstadkomma effektivitetsvinster, ekonomisk stimulans och lägre nationella budgetunderskott genom positiva effekter av resursdelning.

15. Europaparlamentet uppmärksammar att man brådskande måste hantera skattefusket som kan komma att beröva EU viktiga resurser.

16. Europaparlamentet välkomnar den investeringsplan på 315 miljarder euro som lagts fram av kommissionens ordförande Juncker som ett första steg för att dels råda bot på det offentliga och privata investeringsunderskottet som är en följd av minskade offentliga utgifter mot bakgrund av den ekonomiska krisen, dels stimulera tillväxt och skapande av sysselsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en analys av vilka konsekvenser en omfördelning av medel från EU-program, såsom Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont 2020, kan komma att få.

17. Europaparlamentet bekräftar sin beredvillighet att ytterst noggrant undersöka hur EU:s finansiella åtaganden gentemot EIB för inrättandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar återspeglar sig i budgeten, i synnerhet i 2015 års budget. Parlamentet uppmärksammar i detta sammanhang att Efsi bör finansiera projekt vars värde är lika stort eller större än det belopp som hade behövts om projekten hade finansieras via EU-program från vilka medel håller på att omfördelas i syfte att upprätta EU-garantin för Efsi. Parlamentet bekräftar sin avsikt att noggrant övervaka hur EIB kommer att placera sina egna medel i Efsi.

18. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bidra med dessa medel vars syfte är att maximera de offentliga utgifternas genomslag och locka privata investeringar, och välkomnar kommissionens förslag att agera flexibelt när det gäller de nationella bidragen till Efsi om de för någon medlemstats del skulle innebära ett litet och tillfälligt överskridande av den treprocentiga gränsen för budgetunderskottet. Parlamentet avvisar alla försök till åternationalisering av medel eller resonemang om ”rättvis återbäring” som skulle kunna förekomma i samband med de nationella bidragen. Parlamentet hoppas att de utvalda projekten har en transeuropeisk eller överstatlig karaktär så att medborgarna kan koppla de positiva effekterna av dessa projekt till Europeiska unionens åtgärder.

19. Europaparlamentet påminner om att det befintliga systemet för egna medel är komplicerat, orättvist och obegripligt för medborgarna. Parlamentet understryker att budgetsituationen i medlemsstaterna kan förbättras genom ett nytt system för egna medel som minskar de BNI-baserade bidragen, och på detta sätt gör det möjligt för medlemsstaterna att fullborda sina konsolideringsinsatser utan att äventyra EU:s finansiering. Parlamentet påminner därför om den vikt man fäster vid högnivågruppen om egna medel, och stöder debatten om ett nytt system för egna medel, som skulle leda fram till en verklig reform av EU:s finansiering utan att öka medborgarnas skattebörda. Parlamentet hoppas att de tre institutionerna kommer att göra en korrekt uppföljning av slutrapporten från denna grupp i syfte att påskynda övergången till verkliga resurser. Parlamentet påpekar att godkännandet av beskattning utgör kärnan i den parlamentariska demokratin i Europa.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

5.2.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

7

7

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Jonathan Arnott, Jean Arthuis, Richard Ashworth, Reimer Böge, Lefteris Christoforou, Jean-Paul Denanot, Gérard Deprez, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Ingeborg Gräßle, Carlos Iturgaiz, Zbigniew Kuźmiuk, Vladimír Maňka, Ernest Maragall, Clare Moody, Siegfried Mureșan, Victor Negrescu, Liadh Ní Riada, Jan Olbrycht, Paul Rübig, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Paul Tang, Indrek Tarand, Inese Vaidere, Marco Valli, Daniele Viotti, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Andrey Novakov, Nils Torvalds, Tomáš Zdechovský


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (29.1.2015)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: Årlig tillväxtöversikt 2015

(2014/2221(INI))

Föredragande: Giorgos Grammatikakis

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att man genom att sträva efter en verkligt hållbar ekonomi kommer att bidra till att uppnå unionens miljömål samt skapa konkurrenskraft och sysselsättning. Parlamentet beklagar att avsaknaden av en europeisk strategi för hållbar utveckling under den ekonomiska krisen kan komma att hämma tillväxten ytterligare.

2.  Europaparlamentet betonar att den europeiska planeringstermin som infördes 2010 fastställer en årlig cykel för samordning av den ekonomiska politiken med en detaljerad analys av medlemsstaternas planer på budgetmässiga, makroekonomiska och strukturella reformer för att nå Europa 2020-målen för en smart och hållbar tillväxt för alla, bland annat på området för klimatförändring och energi samt i frågor om social utestängning och fattigdomsbekämpning.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införliva en europeisk strategi för hållbar utveckling, med särskilt fokus på resurseffektivitet och ett kretsloppssamhälle, i den europeiska planeringsterminen.

4.  Europaparlamentet känner oro inför den oklarhet som råder om hur den föreslagna investeringsplanen för Europa kommer att prioritera områden som främjar hållbar utveckling, såsom utbildning och infrastruktur till stöd för forskning och innovation.

5.  Europaparlamentet betonar att utan större investeringar kommer unionen varken att kunna nå Europa 2020-målen om hållbar tillväxt eller energi- och klimatmålen för 2030. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att rikta det nya investeringspaketet mot investeringar som bidrar till hållbar utveckling och resurseffektivitet genom att främja den senaste tekniken för att maximera den kortsiktiga effekten på den ekonomiska verksamheten och sysselsättningen, och den långsiktiga effekten på hållbar tillväxt i Europa.

6.  Europaparlamentet konstaterar att enligt kommissionens energifärdplan för 2050 skulle en utfasning av fossila bränslen i vårt energisystem kosta 260 miljarder euro årligen och ge besparingar på över 310 miljarder euro.

7.  Europaparlamentet erkänner att energin är viktig för den ekonomiska konkurrenskraften. Parlamentet betonar behovet av att avskaffa hinder för den inre energimarknaden genom att bland annat främja energioberoende. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de framsteg som görs på detta område, både på EU-nivå och nationell nivå, och stödja insatser för att åtgärda fragmentering och svårigheter vid genomförandet.

8.  Europaparlamentet betonar att investeringar i förnybar energiproduktion, energidistribution och omfattande renoveringar av byggnader är mycket arbetskraftsintensiva verksamheter och kommer därför i hög grad att bidra till minskad arbetslöshet och samtidigt skydda europeisk tillväxt från framtida fluktuationer i energiimport och energipriser.

9.  Europaparlamentet påminner om målen i Europa 2020-strategin för förnybar energi och växthusgasutsläpp. Parlamentet betonar behovet av att främja sammankopplade infrastrukturnät och en närmare integration med transportsektorn för att på ett kostnadseffektivt sätt använda hållbar elproduktionsteknik.

10. Europaparlamentet betonar att ett minskat EU-beroende av externa energikällor måste ingå i EU:s tillväxtstrategi. Parlamentet upprepar därför behovet av att låta en diversifiering av de externa energikällorna, en uppgradering av EU:s energiinfrastruktur och fullbordandet av EU:s inre marknad för energi vara huvudprioriteringar i EU:s strategi för energitrygghet

11. Europaparlamentet betonar att nationella åtgärder som samordnas inom ramen för den europeiska planeringsterminen måste överensstämma med Europeiska unionens strategi för hållbar utveckling. Parlamentet upprepar därför behovet av att fasa ut subventionerna för fossila bränslen och att genomföra en skatteväxling från arbete till miljöförorenande verksamhet.

12. Europaparlamentet betonar betydelsen av att fullt ut genomföra det gällande ramdirektivet om avfall och behovet av att enas om en ny ambitiös avfallspolitik på EU-nivå för att främja grön tillväxt och skapa sysselsättning. Parlamentet understryker vikten och betydelsen av det övergripande paketet för cirkulär ekonomi och att det omfattar flera viktiga politikområden som kommer att vara drivande i övergången till hållbar ekonomisk tillväxt och jobbskapande. Parlamentet uppmanar kommissionen att inte dra tillbaka förslaget om en översyn av EU:s avfallspolitik.

13. Europaparlamentet uppmärksammar behovet av reformer inom utbildningssystemen för att kommande generationer ska vara redo för behoven på framtidens växande arbetsmarknader, t.ex. grön teknik och hälso- och sjukvård.

14. Europaparlamentet betonar att för att medlemsstaterna ska kunna öka sysselsättningen genom att utnyttja den gröna ekonomins sysselsättningspotential krävs det åtgärder på tre fronter – man behöver stimulera efterfrågan på arbetskraft inom miljöindustrin genom tillräckliga investeringar, förutse och bemöta kompetensbehoven inom såväl gröna sektorer som sektorer för miljöanpassning samt säkerställa kvalitativa arbetstillfällen inom hög-, medel- och lågkvalificerade yrken. Parlamentet menar att man arbetsmarknadspolitiskt bör lägga större vikt vid lämpliga utbildningsprogram som åtgärdar specifika kompetensbrister, och det dynamiska förhållandet mellan kompetensutbud och arbetskraftens ålderssammansättning inom gröna och traditionella industrier.

15. Europaparlamentet understryker att den europeiska planeringsterminen bör utgöra ett verktyg för att garantera hög kvalitet och hög effektivitet i de nationella hälso- och sjukvårdssystemen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att integrera hållbara system för socialt skydd och hälso- och sjukvård i den europeiska planeringsterminens prioriteringar, och att samtidigt effektivisera dem och göra dem mer ändamålsenliga, tillgängliga och relevanta när det gäller att tillgodose de sociala behoven samt minska ojämlikheter och fattigdom.

16. Europaparlamentet framhåller betydelsen av en hållbar hälso- och sjukvårdssektor och dess viktiga roll för ekonomin i stort med tanke på att den står för 8 % av den sammanlagda europeiska arbetskraften och 10 % av EU:s BNP. Parlamentet erkänner att hälsa har ett värde i sig och är en förutsättning för ekonomisk tillväxt, och att investeringar i hälsa och rimlig tillgång till hälso- och sjukvård leder till en sund arbetskraft och arbetstillfällen i medlemsstaterna, ökat ekonomiskt välstånd och bättre social sammanhållning, och kan korrigera negativa externa folkhälsoeffekter bland invånarna.

17. Europaparlamentet understryker att den europeiska planeringsterminen bör vara ett verktyg för att få medlemsstaterna att utlova stärkta hälso- och sjukvårdssystem som garanterar tillgänglig och rättvis hälso- och sjukvård av hög kvalitet till alla medborgare.

18. Europaparlamentet uppmanar såväl medlemsstaterna som kommissionen att i dessa tider av ekonomisk kris undvika de mest skadliga åtgärderna, såsom kortsiktiga besparingar vilka leder till höga kostnader på medellång till lång sikt, och i stället inrikta sig på att vidareutveckla högkvalitativa och högeffektiva hälso-och sjukvårdssystem.

19. Europaparlamentet välkomnar åtgärder som gör processen för den europeiska planeringsterminen mer effektiv och demokratisk. Parlamentet är medvetet om att genomförandet är bättre inom de offentliga finanserna där det finns bättre övervakningsverktyg. Parlamentet efterlyser en balanserad integration med indikatorer för sysselsättning och socioekonomiska faktorer som möjliggör effektivare insatser mot skillnaderna mellan vissa medlemsstaterna vad gäller sysselsättning och deras socioekonomiska situation, som uppmärksammas i den gemensamma sysselsättningsrapport som bifogats den årliga tillväxtöversikten för 2015.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i den europeiska planeringsterminen bättre beakta Europa 2020-strategins mål om sysselsättning, forskning och utveckling, klimatförändring, hållbar energi, utbildning, fattigdom och social utestängning, och att bedöma utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle samt föreslå åtgärder för att på ett effektivare och snabbare sätt nå dessa mål.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

29.1.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

55

11

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Margrete Auken, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Ivo Belet, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Nessa Childers, Alberto Cirio, Birgit Collin-Langen, Mireille D’Ornano, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Jørn Dohrmann, Stefan Eck, Bas Eickhout, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Enrico Gasbarra, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, Anneli Jäätteenmäki, Benedek Jávor, Josu Juaristi Abaunz, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, Marcus Pretzell, Frédérique Ries, Teresa Rodriguez-Rubio, Davor Škrlec, Renate Sommer, Tibor Szanyi, Nils Torvalds, Glenis Willmott, Jadwiga Wiśniewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Mark Demesmaeker, Herbert Dorfmann, Giorgos Grammatikakis, Jan Huitema, Peter Jahr, Merja Kyllönen, Nuno Melo, Marijana Petir, Julia Reid, Bart Staes, Kay Swinburne

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Clara Eugenia Aguilera García, Damian Drăghici


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

24.2.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

40

20

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Burkhard Balz, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Esther de Lange, Fabio De Masi, Anneliese Dodds, Markus Ferber, Jonás Fernández, Elisa Ferreira, Sven Giegold, Neena Gill, Sylvie Goulard, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Cătălin Sorin Ivan, Petr Ježek, Othmar Karas, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Philippe Lamberts, Werner Langen, Sander Loones, Bernd Lucke, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Fulvio Martusciello, Marisa Matias, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Patrick O’Flynn, Stanisław Ożóg, Dimitrios Papadimoulis, Dariusz Rosati, Alfred Sant, Molly Scott Cato, Peter Simon, Renato Soru, Theodor Dumitru Stolojan, Paul Tang, Sampo Terho, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Cora van Nieuwenhuizen, Miguel Viegas, Steven Woolfe, Pablo Zalba Bidegain, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Frank Engel, Ashley Fox, Eva Kaili, Syed Kamall, Barbara Kappel, Thomas Mann, Siegfried Mureșan, Andreas Schwab, Tibor Szanyi

Rättsligt meddelande