Förfarande : 2013/0306(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0041/2015

Ingivna texter :

A8-0041/2015

Debatter :

PV 28/04/2015 - 15
CRE 28/04/2015 - 15
PV 04/04/2017 - 16
CRE 04/04/2017 - 16

Omröstningar :

PV 29/04/2015 - 10.61
CRE 29/04/2015 - 10.61
Röstförklaringar
PV 05/04/2017 - 9.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0170
P8_TA(2017)0109

BETÄNKANDE     ***I
PDF 459kWORD 230k
4.3.2015
PE 541.543v03-00 A8-0041/2015

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om penningmarknadsfonder

(COM(2013)0615 – C7‑0263/2013 – 2013/0306(COD))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Neena Gill

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 ÄRENDETS GÅNG

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om penningmarknadsfonder

(COM(2013)0615 – C7‑0263/2013 – 2013/0306(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0615),

–       med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0263/2013),

–       med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–       med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 10–11 december 2013(1),

–       med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0041/2015).

1.      Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.      Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag  1

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG(2)*

till kommissionens förslag

---------------------------------------------------------

2013/0306 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om penningmarknadsfonder

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)      Penningmarknadsfonder erbjuder kortfristig finansiering till finansiella institut, företag eller regeringar. Genom att tillhandahålla finansiering till dessa enheter bidrar penningmarknadsfonder till finansieringen av EU:s ekonomi. Sådana enheter använder sina investeringar i penningmarknadsfonder som ett effektivt sätt att sprida kreditrisken och exponeringen, i stället för att enbart förlita sig på bankinlåning.

(2)      På efterfrågesidan erbjuder penningmarknadsfonder ett verktyg för kortfristig penninghantering som ger en hög grad av likviditet, diversifiering, stabilt värde på det investerade kapitalet och marknadsbaserad avkastning. Penningmarknadsfonder används av ett brett spektrum av enheter, bland annat välgörenhetsorganisationer, bostadsföreningar, lokala myndigheter och större professionella investerare som företag och pensionsfonder, som vill investera sina överskottsmedel under en kortare tid. Penningmarknadsfonder utgör därför en viktig länk mellan efterfrågan och tillgången på kortfristiga pengar.

(3)      Händelser som inträffade under finanskrisen har belyst flera egenskaper hos penningmarknadsfonder som gör dem sårbara när förhållandena är svåra på finansmarknaderna, och de kan därför sprida eller förstärka risker i hela finanssystemet. När priserna på en tillgång i vilken penningmarknadsfonden har investerat börjar falla, i synnerhet när marknaden är pressad, kan penningmarknadsfonden inte alltid hålla sitt löfte att lösa in andelar omedelbart och behålla värdet på de andelar som penningmarknadsfonden emitterat till investerarna. Enligt rådet för finansiell stabilitet (FSB) och Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco) kan denna situation vara särskilt allvarlig för penningmarknadsfonder med fast eller stabilt fondandelsvärde och kan utlösa betydande och plötsliga uttagsorder, vilket kan få omfattande makroekonomiska konsekvenser.

(4)      Stora uttagsorder kan tvinga penningmarknadsfonderna att sälja en del av sina investeringstillgångar på en fallande marknad, vilket kan komma att ytterligare öka likviditetskrisen. Under sådana omständigheter kan penningmarknadens emittenter drabbas av allvarliga finansieringssvårigheter om marknaderna för kommersiella papper och andra penningmarknadsinstrument urholkas. Detta kan smitta av sig inom marknaden för kortfristig finansiering och leda till direkta och stora problem för finansieringen av finansiella institutioner, företag och regeringar, och därmed ekonomin.

(5)      Kapitalförvaltare som har stöd av försörjare kan besluta om tillskott av diskretionära medel för att upprätthålla penningmarknadsfondens likviditet och stabilitet. Försörjarna tvingas dock ofta ge tillskott till sina penningmarknadsfonder som förlorar i värde på grund av ryktesrisken och rädsla för att paniken ska sprida sig till försörjarnas övriga verksamhet. Tillskottet kan, beroende på fondens storlek och uttagstrycket, uppgå till summor som överskrider försörjarens tillgängliga reserver. Därför är det viktigt att skapa ett regelverk med enhetliga bestämmelser för att förhindra fallissemang hos försörjaren och risken för smitta till andra enheter som försörjer penningmarknadsfonder.

(6)      För att bevara integriteten och stabiliteten på den inre marknaden ▌ krävs bestämmelser för driften av penningmarknadsfonder, i synnerhet när det gäller sammansättningen av penningmarknadsfondernas portfölj. Detta syftar till att göra penningmarknadsfonderna mer motståndskraftiga och begränsa smittkanalerna. Enhetliga bestämmelser i hela EU krävs för att säkerställa att penningmarknadsfonderna kan tillgodose uttagsorder från investerarna, i synnerhet under pressade marknadsvillkor. Enhetliga bestämmelser för penningmarknadsfondernas portfölj krävs också för att säkerställa att penningmarknadsfonderna klarar betydande och plötsliga uttagsorder från en stor grupp investerare.

(7)      Enhetliga bestämmelser om penningmarknadsfonder är även nödvändiga för att säkerställa en väl fungerande kortfristig finansieringsmarknad för finansiella institutioner, företagsemittenter av kortfristiga skulder och regeringar. De är också nödvändiga för att säkerställa lika behandling av investerare i penningmarknadsfonder och för att undvika att de som löser in sina andelar sent missgynnas om uttagen stoppas tillfälligt eller om en penningmarknadsfond måste likvideras.

(8)      Det är nödvändigt med en harmonisering av tillsynskraven när det gäller penningmarknadsfonder, med tydliga bestämmelser som anger penningmarknadsfondernas och deras förvaltares direkta skyldigheter i hela EU. Detta skulle förstärka penningmarknadsfondernas stabilitet som källa till kortfristig finansiering för regeringar och företagssektorn i hela EU. Det skulle också säkerställa att penningmarknadsfonder fortsätter att vara ett pålitligt verktyg för industrins kontanthanteringsbehov inom EU.

(9)      De riktlinjer för penningmarknadsfonder som antogs av Europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR) för att skapa lika villkor för penningmarknadsfonder inom EU hade ett år efter det att de trätt i kraft endast tillämpats av 12 medlemsstater, vilket visar att det fortfarande finns skillnader mellan de nationella bestämmelserna. Olika nationella strategier löser inte problemet med sårbarheten hos unionens penningmarknader, vilket blev tydligt under finanskrisen, och minskar inte smittrisken. Detta äventyrar den inre marknadens funktion och stabilitet. Gemensamma bestämmelser för penningmarknadsfonder skulle ge en hög nivå av investerarskydd, och skulle förhindra och minska eventuella smittrisker till följd av eventuella rusningar till penningmarknadsfonder.

(10)    I avsaknad av en förordning om penningmarknadsfonder kan olika åtgärder antas på nationell nivå, vilket sannolikt skulle leda till väsentlig snedvridning av konkurrensen till följd av stora skillnader i de grundläggande standarderna för investeringsskydd. Olika krav på portföljsammansättning, godtagbara tillgångar, tillgångarnas löptid, likviditet och diversifiering, samt kreditkvaliteten hos emittenter av penningmarknadsinstrument leder till olika nivåer av investerarskydd på grund av de olika risknivåer som kopplas till det investeringsförslag som förknippas med en penningmarknadsfond. Det är därför nödvändigt att anta enhetliga bestämmelser för att undvika smitta till marknaden för kortfristig finansiering och till penningmarknadsfondernas försörjare, vilket skulle äventyra stabiliteten på EU:s finansmarknader. För att minska systemrisken bör penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde, från och med den dag då denna förordning träder i kraft, endast vara verksamma i unionen som statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde, penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde för icke-professionella investerare eller penningmarknadsfonder med lågvolatilt fondandelsvärde. Om inte annat föreskrivs, bör alla hänvisningar i denna förordning till penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde betraktas som hänvisningar till statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde, penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde för icke-professionella investerare och penningmarknadsfonder med lågvolatilt fondandelsvärde. Befintliga penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde bör kunna välja att i stället vara verksamma som penningmarknadsfonder med rörligt fondandelsvärde.

(11)    De nya bestämmelserna för penningmarknadsfonder är nära kopplade till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG(4) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU(5), eftersom de utgör det ramverk som styr etableringen, förvaltningen och marknadsföringen av penningmarknadsfonder i EU.

(12)    Inom EU kan företag för kollektiva investeringar fungera som företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och förvaltas av fondföretagsförvaltare, investeringsföretag som auktoriserats enligt direktiv 2009/65/EG eller som alternativa investeringsfonder (AIF-fonder) som förvaltas av förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) som auktoriserats eller registrerats enligt direktiv 2011/61/EU. De nya bestämmelserna om penningmarknadsfonder kompletterar bestämmelserna i de direktiven. Därför ska de nya enhetliga bestämmelserna om penningmarknadsfonder gälla i tillägg till dem som anges i direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU. Samtidigt ska tillämpningen av ett antal bestämmelser som för fondföretagens investeringsstrategier i kapitel VII i direktiv 2009/65/EG uttryckligen upphöra och specifika produktbestämmelser ska fastställas i de nya enhetliga bestämmelser som gäller för penningmarknadsfonder.

(13)    Harmoniserade bestämmelser bör gälla för företag för kollektiva investeringar vars egenskaper motsvarar egenskaperna hos penningmarknadsfonder. Efterlevnad av de nya bestämmelserna för penningmarknadsfonder bör vara obligatorisk för fondföretag och AIF-fonder som investerar i kortfristiga tillgångar, till exempel penningmarknadsinstrument eller inlåning, eller ingår omvända repor eller vissa derivatkontrakt med enda syfte att säkra inneboende risker i andra investeringar i fonden, och som har som mål att erbjuda en avkastning i linje med penningmarknadsräntan eller bevara investeringarnas värde.

(14)    Penningmarknadsfondernas särskilda karaktär är resultatet av en kombination av de tillgångar i vilka de investerar och de mål de eftersträvar. Målet att erbjuda en avkastning i linje med penningmarknadsräntan och målet att bevara värdet på en investering utesluter inte varandra. En penningmarknadsfond kan ha antingen ett av målen eller båda målen samtidigt.

(15)    Målet att erbjuda en avkastning i linje med penningmarknadsräntan bör tolkas i en vidare mening. Den förutspådda avkastningen måste inte ligga perfekt i linje med Eonia, Libor, Euribor eller någon annan relevant penningmarknadsränta. Målet att överträffa penningmarknadsräntan med en låg marginal bör inte leda till att ett fondföretag eller AIF-fond ställs utanför räckvidden för de nya enhetliga bestämmelserna.

(16)    Målet att bevara investeringens värde ska inte uppfattas som att fonden utlovar en kapitalgaranti. Det är ett mål som fondföretaget eller AIF-fonden strävar efter. Om värdet på investeringarna skulle falla betyder det inte att företaget för kollektiva investeringar har bytt ut målet att bevara värdet på en investering.

(17)    Det är viktigt att fondföretag och AIF-fonder som har penningmarknadsfondens egenskaper identifieras som penningmarknadsfonder, och att deras kapacitet att fortlöpande efterleva de nya enhetliga bestämmelserna om penningmarknadsfonder uttryckligen verifieras. Av det skälet bör behöriga myndigheter auktorisera penningmarknadsfonder. För fondföretag bör auktoriseringen som penningmarknadsfond vara en del av auktoriseringen som fondföretag i enlighet med det harmoniserade förfarande som beskrivs i direktiv 2009/65/EG. Eftersom AIF-fonder inte omfattas av det harmoniserade auktoriserings- och tillsynsförfarandet i direktiv 2011/61/EU, måste gemensamma grundregler för auktorisering som speglar de befintliga harmoniserade bestämmelserna för fondföretag införas. Ett sådant förfarande bör säkerställa att en AIF-fond som auktoriseras som en penningmarknadsfond förvaltas av en AIF-förvaltare som är auktoriserad i enlighet med direktiv 2011/61/EU.

(18)    För att säkerställa att alla företag för kollektiva investeringar som uppvisar penningmarknadsfondens egenskaper omfattas av de nya gemensamma bestämmelserna för penningmarknadsfonder bör användning av beteckningen penningmarknadsfond eller någon annan beteckning som skulle tyda på att ett företag för kollektiva investeringar delar penningmarknadsfondens egenskaper förbjudas, om inte denna förordning är uppfylld. För att förhindra att bestämmelserna för penningmarknadsfonder kringgås bör behöriga myndigheter övervaka den marknadspraxis som företag för kollektiva investeringar etablerat eller marknadsför i sin jurisdiktion för att verifiera att de inte missbrukar beteckningen penningmarknadsfond eller antyder att de är en penningmarknadsfond utan att följa det nya regelverket.

(19)    De nya bestämmelserna som gäller för penningmarknadsfonder bör bygga på det befintliga regelverk som upprättas genom direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU och de akter som antagits för tillämpningen av dem. Därför ska de produktbestämmelser som rör penningmarknadsfonder gälla i tillägg till de produktbestämmelser som fastställs i den befintliga EU-lagstiftningen, såvida inte tillämpningen uttryckligen ska upphöra. Dessutom bör de förvaltnings- och marknadsföringsbestämmelser som fastställs i det befintliga regelverket gälla för penningmarknadsfonder baserat på om de är fondföretag eller AIF-fonder. På samma sätt ska bestämmelserna för tillhandahållande av tjänster över gränserna och etableringsfriheten i direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU även gälla penningmarknadsfondernas gränsöverskridande verksamheter.

(20)    Fondföretag och AIF-fonder kan ha olika juridisk form som inte nödvändigtvis innebär att de är juridiska personer, och därför bör de bestämmelser som kräver att penningmarknadsfonder vidtar åtgärder även uppfattas så att de avser penningmarknadsfondens förvaltare, om penningmarknadsfonden i fråga är bildad som ett fondföretag eller en AIF-fond som inte kan agera på egen hand eftersom den inte är en juridisk person.

(21)    Bestämmelser om penningmarknadsfondens portfölj skulle kräva en tydlig identifiering av godtagbara tillgångskategorier för penningmarknadsfonder och de villkor som gäller för en kvalificering. För att säkerställa penningmarknadsfondernas integritet är det också önskvärt att man förbjuder penningmarknadsfonder att utföra vissa finansiella transaktioner som skulle äventyra deras investeringsstrategi och mål.

(22)    Penningmarknadsinstrument är överlåtbara instrument som normalt handlas på penningmarknaden, till exempel statsskuldsväxlar, kommunala skuldväxlar, bankcertifikat, företagscertifikat, tillgångsbaserade likvida värdepapper av hög kvalitet, bankaccepter eller omsättningsbara medel- och kortfristiga skuldväxlar. De bör vara godtagbara investeringar för penningmarknadsfonder endast om de uppfyller löptidsgränserna eller, om det är fråga om tillgångsbaserade värdepapper, godtas som tillgångar av hög kvalitet enligt likviditetsreglerna i del 6 i förordning (EU) nr 575/2013 samt anses av penningmarknadsfonden hålla hög kreditkvalitet.

(23)    Penningmarknadslån som säkras av andra tillgångar (Asset Backed Commercial Paper) bör betraktas som godtagbara penningmarknadsinstrument i den mån de uppfyller ytterligare krav. Eftersom vissa värdepapperiseringar under krisen var särskilt instabila, är det nödvändigt att införa löptidsbegränsningar och kvalitetskriterier på de underliggande tillgångarna och även att säkerställa att poolen av exponeringar är tillräckligt diversifierad. Det var dock inte alla underliggande tillgångskategorier som visade sig vara instabila, i synnerhet inte sådana värdepapperiseringar där de underliggande tillgångarna var ett tillskott till rörelsekapitalet i tillverkningsföretag och till försäljning av varor och tjänster i realekonomin. Dessa värdepapperiseringar gav gott resultat och bör betraktas som godtagbara penningmarknadsinstrument, i den mån de är godtagbara som likvida tillgångar av hög kvalitet i enlighet med de likviditetsregler i del 6 i förordning (EU) nr 575/2013 som beskrivs utförligare i kommissionens delegerade förordning (EU) nr … (6). Detta bör gälla för kvalificerade likvida tillgångsbaserade värdepapper av hög kvalitet som omfattar en av följande underkategorier av värdepapperiserade underliggande tillgångar i enlighet med artikel 13.2 g iii och iv i kommissionens delegerade förordning (EU) nr ... , nämligen billån och/eller leasing av bilar till låntagare eller förhyrare, som är etablerade eller bosatta i en medlemsstat och kommersiella lån, leasing eller kreditinstrument till företag, som är etablerade i medlemsstat, för att finansiera kapitalkostnader eller annan affärsverksamhet än förvärv eller utveckling av kommersiella fastigheter. Hänvisningen till vissa underkategorier av värdepapperiserade underliggande tillgångar i kommissionens delegerade förordning (EU) nr ... är viktig för att säkerställa en enhetlig definition av godtagbara underliggande värdepapperiserade tillgångar med avseende på likviditetsbestämmelserna för kreditinstitut och denna förordning, som i sin tur är viktig för likviditeten i sådana instrument, så att man undviker hinder för realekonomiska värdepapperiseringar.

(23a)  Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska ges till kommissionen med avseende på specificering av kriterierna för enkla, transparenta och standardiserade värdepapperiseringar. Kommissionen bör i detta sammanhang se till att de delegerade akter som antagits enligt artikel 460 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 och artikel 135.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) följs, samt ta hänsyn till särdragen hos värdepapperiseringar med en löptid vid emission på högst 397 dagar. Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget bör även ges till kommissionen med avseende på specificering av kriterierna för värdepapper av hög kreditkvalitet och likvida tillgångssäkrade företagscertifikat. Kommissionen bör säkra överensstämmelse med och stödja Europeiska bankmyndighetens (EBA) arbetsflöden på dessa områden

(24)    En penningmarknadsfond bör endast tillåtas investera i inlåning om den kan ta ut pengarna när som helst. Den faktiska möjligheten att ta ut pengarna påverkas negativt om uttagsavgiften för ett förtida uttag är så hög att den överstiger den upplupna räntan före uttag. Av det skälet bör penningmarknadsfonder vara försiktiga med inlåning i kreditinstitut som tar ut uttagsavgifter över genomsnittet eller alltför lång inlåning om detta resulterar i för höga uttagsavgifter.

(25)    Finansiella derivatinstrument bör endast vara kvalificerade som investeringar för en penningmarknadsfond om syftet är att säkra ränte- och valutarisk, och bör endast ha räntor, valutor eller index som underliggande instrument. Användning av derivat för andra syften eller som har någon annan underliggande tillgång bör förbjudas. Derivat bör endast användas som ett komplement till fondstrategin och inte som ett huvudsakligt verktyg för att uppnå fondens mål. Om en penningmarknadsfond investerar i tillgångar i en annan valuta än fondens valuta förväntas förvaltaren av penningmarknadsfonden säkra hela valutariskexponeringen, inklusive via derivat. Penningmarknadsfonder bör ha rätt att investera i finansiella derivatinstrument om det berörda instrumentet handlas på en sådan reglerad marknad som avses i artikel 50.1 a, b eller c i direktiv 2009/65/EG eller OTC (over-the-counter) eller på en organiserad handelsplats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument.

(26)    Omvända repor kan användas av penningmarknadsfonder som ett sätt att låna ut överskottsmedel på mycket kortfristig basis, förutsatt att positionen är fullt säkerställd. För att skydda investerarnas intressen måste det säkerställas att den säkerhet som ställs inom ramen för den omvända repan är av hög kvalitet. Inga andra effektiva portföljförvaltningstekniker, däribland utlåning och lån av värdepapper, bör användas av penningmarknadsfonder, eftersom de kan påverka penningmarknadsfondens möjligheter att uppnå sina investeringsmål.

(27)    För att begränsa penningmarknadsfondernas risktagande måste motpartsrisken minskas genom att penningmarknadsfondernas portföljer omfattas av tydliga diversifieringskrav. Därför måste även omvända repor vara fullt säkerställda och för att begränsa den operativa risken får en motpart i omvända repor inte stå för mer än 20 % av penningmarknadsfondens tillgångar. OTC-derivat (over-the-counter) bör omfattas av förordning (EU) nr 648/2012(7).

(28)    Av försiktighetsskäl och för att undvika att en penningmarknadsfond utövar väsentligt inflytande över ledningen hos en emittent måste alltför stor koncentration av en penningmarknadsfond i investeringar från samma emittent undvikas.

(29)    Penningmarknadsfonden bör ha en skyldighet att investera i godtagbara tillgångar av hög kvalitet. Därför bör penningmarknadsfonder ha ett ansvarsfullt ▌förfarande för kreditbedömning för att fastställa kreditkvaliteten hos de penningmarknadsinstrument i vilka man avser investera. I enlighet med EU-lagstiftning som begränsar alltför stor tilltro till kreditbetyg är det viktigt att penningmarknadsfonder undviker att hysa alltför stor tilltro till kreditvärderingsföretagens kreditbetyg när de bedömer de godtagbara tillgångarnas kvalitet. ▌

(29a)  Med hänsyn till det arbete som utförts inom såväl internationella organ, exempelvis Iosco och FSB, som EU-lagstiftningen, bland annat förordning (EU) nr 462/2013 och direktiv 2013/14/EU, för att minska investerares alltför stora tilltro till kreditbetyg, är det inte lämpligt att uttryckligen förbjuda vare sig penningmarknadsfonder eller någon annan produkt, att be om eller finansiera ett externt kreditbetyg.

(30)    I syfte att undvika att penningmarknadsfondernas förvaltare använder olika bedömningskriterier för att utvärdera kreditkvaliteten hos ett penningmarknadsinstrument och på så sätt tillskriva samma instrument olika riskegenskaper måste alla förvaltare inrätta ett förfarande för internbedömning baserat på ansvarsfulla, systematiska och fortlöpande tilldelningsmetoder. Exempel på bedömningskriterier är kvantitativa mått på instrumentets emittent, till exempel nyckeltal, balansräkningsdynamik, lönsamhetsriktlinjer, som utvärderas och jämförs med likvärdiga företag och koncerner i samma bransch, kvalitativa mått på instrumentets emittent, till exempel ledningens effektivitet, företagsstrategi, som analyseras i syfte att fastställa att emittentens övergripande strategi inte påverkar den framtida kreditkvaliteten negativt. De högsta interna bedömningarna bör spegla att emittenten av instrumentet alltid har högsta kreditvärdighet.

(31)    För att kunna utarbeta ett öppet och sammanhängande förfarande för kreditbedömning bör förvaltaren dokumentera de rutiner som används för kreditbedömningen. Detta bör säkerställa att man alltid följer en uppsättning tydliga regler som kan övervakas och att de intressenter som så önskar, liksom nationella behöriga myndigheter, kan få information om den metod som används.

(32)    För att minska portföljrisken för penningmarknadsfonder är det viktigt att ange löptidsbegränsningar samt maxgränser för tillåten vägd genomsnittlig löptid (WAM) och tillåten vägd genomsnittlig livslängd (WAL).

(33)    Vägd genomsnittlig löptid används för att mäta en penningmarknadsfonds känslighet för förändringar i penningmarknadsräntor. När förvaltare fastställer den vägda genomsnittliga löptiden bör de ta hänsyn till effekterna av finansiella derivatinstrument, inlåning och omvända repor och låta dem återspeglas i penningmarknadsfondens ränterisk. När en penningmarknadsfond ingår ett swappavtal för att få exponering mot ett instrument med fast ränta i stället för rörlig ränta ska detta tas med i beräkningen när den vägda genomsnittliga löptiden fastställs.

(34)    Vägd genomsnittlig livslängd används för att mäta kreditrisken, eftersom ju längre återbetalningen av kapitalbeloppet fördröjs, desto högre är kreditrisken. Vägd genomsnittlig livslängd används också för att begränsa likviditetsrisken. Vid beräkning av den vägda genomsnittliga livslängden för ett värdepapper med rörlig ränta och strukturerade finansiella instrument kan man till skillnad från i beräkningar av vägd genomsnittlig löptid inte använda de datum då räntan fastställs; i stället används det finansiella instrumentets fastställda slutliga förfallodag. Den löptid som används för att beräkna den vägda genomsnittliga livslängden är den återstående löptiden till den lagliga inlösendagen, eftersom det är det enda datum då förvaltningsföretaget kan vara säkert på att instrumentet återbetalats. Instrumentets egenskaper, till exempel möjligheten till inlösen på specifika datum, s.k. säljoptioner, kan inte tas i beaktande vid beräkningen av vägd genomsnittlig livslängd.

(35)    För att stärka penningmarknadsfondernas kapacitet att klara uttagsorder och förhindra att penningmarknadsfondernas tillgångar likvideras till kraftigt diskonterade priser bör penningmarknadsfonder alltid ha ett minimibelopp i likvida tillgångar som förfaller varje dag eller vecka. För att beräkna andelen tillgångar som förfaller varje dag och vecka ska tillgångens lagliga inlösendag användas. Förvaltarens möjlighet att säga upp ett kontrakt på kort sikt kan tas med i beräkningen. Om till exempel en omvänd repa kan sägas upp med en dags varsel ska den betraktas som en tillgång som förfaller på daglig basis. Om förvaltaren har möjlighet att ta ut pengar från ett inlåningskonto med en dags varsel kan det räknas som en tillgång som förfaller på daglig basis. Statspapper kan ingå som tillgångar som förfaller på daglig basis om en förvaltare av penningmarknadsfonder har fastställt att statspappren håller hög kreditkvalitet.

(36)    Eftersom penningmarknadsfonder får investera i tillgångar med olika löptider bör investerare kunna skilja mellan olika penningmarknadsfondskategorier. Därför bör penningmarknadsfonder klassificeras som antingen kortfristiga penningmarknadsfonder eller som standardiserade penningmarknadsfonder. Kortfristiga penningmarknadsfonder har som mål att erbjuda en avkastning i nivå med gällande penningsmarknadsräntor och samtidigt säkerställa högsta möjliga säkerhet för investerarna. Med korta WAM och WAL hålls löptidsrisken och kreditrisken i kortfristiga penningmarknadsfonder på en låg nivå.

(37)    Standardiserade penningmarknadsfonder har som mål att erbjuda en avkastning som ligger något över penningmarknadens avkastning, och investerar därför i tillgångar med förlängd löptid. För att uppnå denna överavkastning bör denna kategori penningmarknadsfonder tillåtas tillämpa utökade gränser för portföljens risk, till exempel vägd genomsnittlig löptid och vägd genomsnittlig livslängd.

(38)    Enligt bestämmelserna i artikel 84 i direktiv 2009/65/EG har förvaltare av penningmarknadsfonder som är fondföretag möjlighet att i undantagsfall och om omständigheterna så kräver tillfälligt stoppa fonduttagen. Enligt bestämmelserna i artikel 16 i direktiv 2011/61/EU och artikel 47 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013(8) får förvaltare av penningmarknadsfonder som är AIF-fonder använda särskilda arrangemang för att hantera en oförmodat uppkommen illikviditet hos fondens tillgångar.

(39)    För att undvika att riskhanteringen i penningmarknadsfonder ▌påverkas av kortsiktiga beslut som grundar sig på penningmarknadsfondens kreditbetyg, bör en extern kreditvärdering, om en förvaltare av en penningmarknadsfond begär en sådan, omfattas av och genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 462/2013 av den 21 maj 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut. ▌För att säkerställa lämplig likviditetshantering måste penningmarknadsfonden upprätta sunda strategier och rutiner för att lära känna sina investerare. De strategier som förvaltaren måste införa bör hjälpa till att skapa en förståelse för penningmarknadsfondens investerarbas och syfta till att försöka förutse stora fonduttag. För att undvika att penningmarknadsfonden ställs inför plötsliga stora uttag bör man särskilt observera stora investerare som utgör en stor andel av penningmarknadsfondens tillgångar, till exempel en investerare som har en större andel av tillgångarna än som förfaller på daglig basis. I så fall bör penningmarknadsfonden öka sin andel av tillgångar som förfaller varje dag så att de matchar investeraren i fråga. Förvaltaren bör om möjligt undersöka investerarnas identitet, även om de representeras av förvaltarkonton, portaler eller andra indirekta köpare.

(40)    Som en del av ansvarsfull riskhantering bör penningmarknadsfonder ▌utföra stresstester minst varje kvartal. Förvaltare av penningmarknadsfonder förväntas agera i syfte att stärka penningmarknadsfondens stabilitet om resultaten av stresstesterna visar att finns en sårbarhet.

(41)    För att spegla det verkliga värdet av tillgångarna bör marknadsvärdering användas som metod för att värdera penningmarknadsfonders tillgångar. En förvaltare bör inte ha rätt att använda modellvärdering som värderingsmetod om marknadsvärdering ger ett tillförlitligt värde på tillgången, eftersom modellvärdering oftast ger en mindre korrekt värdering. Statsskuldsväxlar, kommunala skuldväxlar och omsättningsbara medel- och kortfristiga skuldväxlar är tillgångar där marknadsvärdering i allmänhet är tillförlitligt. Vid värdering av företagscertifikat eller bankcertifikat bör förvaltaren kontrollera om det finns ett korrekt pris på sekundärmarknaden. Återköpspriset som emittenten erbjuder bör också anses representera en bra uppskattning av ett företagscertifikats värde. Förvaltaren bör uppskatta värdet, med hjälp av till exempel marknadsdata så som avkastning på jämförbara papper och jämförbara emittenter eller använda den internationellt vedertagna nettokostnadsmetoden i enlighet med erkända internationella redovisningsstandarder.

(42)    Penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde (constant NAV MMF) har som mål att bevara investeringens kapital, men samtidigt upprätthålla en hög likviditet. Majoriteten av penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde har ett fastställt fondandelsvärde, t.ex. 1 euro, pund eller US-dollar, när de ger utdelning till investerarna. Övriga ackumulerar inkomsten i fondens fondandelsvärde, samtidigt som tillgångarnas inneboende värde bevaras på en konstant nivå.

(43)    För att möjliggöra för penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde att behålla sina särskilda egenskaper kan sådana fonder tillåtas att även använda värdering till nettokostnad som metod för att fastställa det fasta fondandelsvärdet. För att säkerställa ständig övervakning av skillnaden mellan det fasta fondandelsvärdet och fondandelsvärdet bör dock en penningmarknadsfond med fast fondandelsvärde även beräkna värdet på sina tillgångar på grundval av marknadsvärderings- eller modellvärderingsmetoden.

(44)    Eftersom en penningmarknadsfond bör publicera ett fondandelsvärde som speglar alla rörelser i värdet på tillgångarna ska det fondandelsvärde som publiceras avrundas högst till närmaste baspunkt eller motsvarande. När fondandelsvärdet publiceras i en viss valuta, till exempel 1 euro, betyder det att värdeförändringen ska anges i steg om 0,0001 euro. Om fondandelsvärdet är 100 euro ska värdeförändringen anges i steg om 0,01 euro. Endast om penningmarknadsfonden är en penningmarknadsfond med fast fondandelsvärde får penningmarknadsfonden publicera en kurs som inte helt följer rörelserna i värdet på dess tillgångar. I så fall får fondandelsvärdet avrundas till närmaste cent för ett fondandelsvärde på 1 euro (varje rörelse på 0,01 euro).

(44a)  Före en investering bör den som investerar i en penningmarknadsfond få tydlig information om huruvida penningmarknadsfonden är av kortfristigt eller av standardiserat slag, och om den har fast fondandelsvärde eller inte. För att undvika felriktade förväntningar från investeraren bör det anges tydligt i alla marknadsföringsdokument att penningmarknadsfonder inte är ett garanterat investeringsinstrument.

(45)    För att kunna begränsa kundernas eventuella uttag i tider av kraftig marknadspress, bör alla statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde, penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde för icke-professionella investerare och penningmarknadsfonder med lågvolatilt fondandelsvärde införa bestämmelser om likviditetsavgifter och uttagsspärrar för att förhindra större uttag under pressade marknadsvillkor och att andra investerare blir oskäligt exponerade för de rådande marknadsvillkoren. Likviditetsavgiften bör motsvara den verkliga kostnaden för likvidering av tillgångar för att möta kunduttag under perioder av marknadspress och inte vara en straffavgift som överstiger den nivå där andra investerares förluster i samband med uttag kompenseras.

(46)     Statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde och penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde för icke-professionella investerare bör upphöra att vara penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde om de efter det att likviditetsavgifter eller uttagsspärrar har använts i 30 dagar inte kan uppfylla minimikravet på likviditet per vecka. I så fall bör de berörda statspappersbaserade penningmarknadsfonderna med fast fondandelsvärde och penningmarknadsfonderna med fast fondandelsvärde för icke-professionella investerare automatiskt omvandlas till en penningmarknadsfond med rörligt fondandelsvärde eller likvideras.

(46a)  Penningmarknadsfonder med lågvolatilt fondandelsvärde bör endast auktoriseras för en period på fem år. Fyra år efter ikraftträdandet av denna förordning bör kommissionen se över penningmarknadsfonder med lågvolatilt fondandelsvärde och bedöma huruvida de är ändamålsenliga. I översynen bör hänsyn tas till effekterna och genomförandet av bestämmelserna om penningmarknadsfonder med lågvolatilt fondandelsvärde, inbegripet hur ofta de skyddsmekanismer som avses i denna förordning har tillämpats. I översynen bör det även tas hänsyn till risken för den finansiella stabiliteten i unionens finanssystem och kostnaderna för ekonomin, även för företag, sektorn för penningmarknadsfonder och finanssektorn som helhet. I översynen bör även möjligheten att penningmarknadsfonder med lågvolatilt fondandelsvärde kan vara auktoriserade i mer än fem år undersökas eller huruvida de kan auktoriseras på obestämd tid, och om så vore fallet, huruvida det krävs ändringar i ordningen för penningmarknadsfonder med lågvolatilt fondandelsvärde.

(47)    Externa tillskott till en ▌penningmarknadsfond ▌ som syftar till att bibehålla, eller som bibehåller likviditeten eller stabiliteten ökar smittrisken mellan sektorn för penningmarknadsfonder och resten av finanssektorn. Externa parter som gör sådana tillskott har ett intresse av att göra det, antingen på grund av att de har ett ekonomiskt intresse i det förvaltningsföretag som förvaltar penningmarknadsfonden eller för att de vill undvika att skadas om det uppstår ett rykte som förknippar deras namn med en penningmarknadsfond i fallissemang. Eftersom de externa parterna inte uttryckligen åtagit sig att tillhandahålla eller garantera tillskott råder osäkerhet om sådana tillskott kommer att beviljas när penningmarknadsfonden behöver det. Eftersom tillskottet från försörjaren är diskretionärt bidrar dessa fall till osäkerheten hos marknadens aktörer om vem som ska bära penningmarknadsfondens förluster när de uppkommer. Den här osäkerheten innebär sannolikt att penningmarknadsfonderna blir ännu mer sårbara för rusningar under perioder med finansiell instabilitet, när bredare finansiella risker är som mest uttalade och när oro uppkommer för försörjarnas hälsa och deras förmåga att tillhandahålla tillskott till sina närstående penningmarknadsfonder. Av dessa skäl bör ▌externa tillskott till penningmarknadsfonder förbjudas.

(48)    Före en investering bör den som investerar i en penningmarknadsfond få tydlig information om huruvida penningmarknadsfonden är av kortfristigt eller av standardiserat slag ▌. För att undvika felriktade förväntningar från investeraren måste det anges tydligt i alla marknadsföringsdokument att penningmarknadsfonder inte är ett garanterat investeringsinstrument. ▌

(48a)  Investerare bör också informeras om var de kan få tillgång till information om investeringsportföljen och penningmarknadsfondens likviditetsnivåer.

(50)    Den behöriga myndigheten för penningmarknadsfonden bör verifiera att en penningmarknadsfond verkligen fortgående kan efterleva denna förordning. Eftersom de behöriga myndigheterna redan har omfattande befogenheter enligt direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU måste befogenheterna utökas så att de kan utövas med hänvisning till de nya gemensamma bestämmelserna för penningmarknadsfonder. De behöriga myndigheterna för fondföretag eller AIF-fonder bör också verifiera att alla redan befintliga företag för kollektiva investeringar som uppvisar penningmarknadsfondens egenskaper uppfyller förordningen då den träder i kraft.

(50a)  Kommissionen bör under de tre första åren efter det att denna förordning trätt i kraft analysera de erfarenheter som samlats vid tillämpningen av denna förordning och effekterna på de olika ekonomiska aspekter som kopplas till penningmarknadsfonderna. Skulden som emitteras och garanteras av medlemsstaterna utgör en särskild investeringskategori som uppvisar specifika kredit- och likviditetssärdrag. Dessutom spelar statspapper en avgörande roll i medlemsstaternas finansiering. Kommissionen bör utvärdera hur marknaden för statspapper som emitterats eller garanterats av medlemsstaterna utvecklas samt möjligheten att skapa ett särskilt ramverk för penningmarknadsfonder som koncentrerar sin investeringspolitik på den typen av skuldinstrument.

(51)    Kommissionen bör anta de delegerade akterna inom ramen för förfarandet för internbedömning i artikel 290 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det är av yttersta vikt att kommissionen under det förberedande arbetet genomför lämpliga samråd, bland annat på expertnivå.

(52)    Kommissionen bör också ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i artikel 291 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010(9). Esma bör få förtroende att utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen rörande en rapporteringsmall innehållande information om penningmarknadsfonder för behöriga myndigheter.

(53)    Esma bör kunna utöva alla befogenheter som tilldelas enligt direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU med avseende på denna förordning. Esma anförtros även uppdraget att utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn och genomförande.

(54)    ▌Under de tre första åren efter det att denna förordning trätt i kraft är det viktigt att kommissionen analyserar de erfarenheter som samlats vid tillämpningen av denna förordning och effekterna på de olika ekonomiska aspekter som kopplas till penningmarknadsfonderna. Denna översyn bör inriktas på hur realekonomin och den finansiella stabiliteten påverkas av de ändringar som krävs enligt denna förordning.

(55)    De nya enhetliga bestämmelserna för penningmarknadsfonder bör följa bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG(10) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001(11).

(56)    Målen med denna förordning, det vill säga att skapa enhetliga tillsynskrav för penningmarknadsfonder i hela EU samt att åstadkomma balans mellan penningmarknadsfondernas säkerhet och tillförlitlighet å ena sidan, och väl fungerande penningmarknader och kostnader för de olika intressenterna å andra sidan, kan på grund av omfattningen och konsekvenserna inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna, utan kan uppnås bättre på EU-nivå. Därför kan unionen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(57)    De nya enhetliga bestämmelserna om penningmarknadsfonder respekterar de grundläggande rättigheterna och följer de principer som erkänns i synnerhet i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och framförallt konsumentskyddet, näringsfriheten och skyddet av personuppgifter. Dessa nya enhetliga bestämmelser för penningmarknadsfonder bör tillämpas i enlighet med de rättigheterna och principerna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel IAllmänna bestämmelser

Artikel 1Syfte och tillämpningsområde

1.          I denna förordning fastställs bestämmelser om de finansiella instrument som är godtagbara för investering av en penningmarknadsfond, dess portfölj och värdering samt rapporteringskraven för en penningmarknadsfond som är etablerad, förvaltas eller marknadsförs i EU.

Denna förordning ska tillämpas på företag för kollektiva investeringar

i. för vilka det krävs auktorisering som fondföretag enligt direktiv 2009/65/EG eller som är AIF-fonder enligt direktiv 2011/61/EU,

ii. som investerar i kortsiktiga tillgångar,

iii. som har uttalade eller kumulativa mål att erbjuda en avkastning i linje med penningmarknadsräntan eller behålla värdet på investeringen.

2.          Medlemsstaterna ska inte lägga till ytterligare krav inom det område som omfattas av förordningen.

Artikel 1aTyper av penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde

Från dagen för denna förordnings ikraftträdande ska penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde drivas i unionen endast som

(a) en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast fondandelsvärde,

(b) en penningmarknadsfond med fast fondandelsvärde för icke-professionella investerare, eller

(c) en penningmarknadsfond med lågvolatilt fondandelsvärde.

Om inte annat föreskrivs ska alla hänvisningar i denna förordning till penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde avse statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde, penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde för icke-professionella investerare eller penningmarknadsfonder med lågvolatilt fondandelsvärde.

Artikel 2Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)         kortfristiga tillgångar: finansiella tillgångar med en återstående löptid på högs två år.

(2)         penningmarknadsinstrument: överlåtbara instrument som avses i artikel 2.1 o i direktiv 2009/65/EG och som normalt omsätts på penningmarknaden, inbegripet statsskuldsväxlar, kommunala skuldväxlar, bankcertifikat, företagscertifikat, bankaccepter eller omsättningsbara medel- och kortfristiga skuldväxlar, samt även de instrument som avses i artikel 3 i direktiv 2007/16/EG.

(3)         överlåtbara värdepapper: överlåtbara värdepapper enligt definitionen i artikel 2.1n i direktiv 2009/65/EG.

(4)         repa: ett återköpsavtal där en av parterna överför värdepapper eller någon annan äganderätt i samband med ett värdepapper till en motpart, med förbehållet att köpa tillbaka dem till ett angivet pris på ett framtida datum eller ett datum som ska bestämmas.

(5)         omvänd repa: ett återköpsavtal där en part erhåller värdepapper eller någon annan äganderätt i samband med ett värdepapper från en motpart, med förbehållet att sälja tillbaka dem till ett angivet pris på ett framtida datum eller ett datum som ska bestämmas.

(6)         värdepappersutlåning och värdepapperslån: transaktioner där en institution eller dess motpart överför värdepapper med förbehållet att den som lånar dem ska återlämna motsvarande värdepapper på ett framtida datum eller på begäran av den som överförde dem; transaktionen innebär värdepappersutlåning för institutionen som överför värdepapperen och värdepapperslån för den institution till vilken de överförs.

(7)         värdepapperisering: värdepapperisering enligt definitionen i artikel 4.61 i förordning 575/2013/EG(12).

(7a)       värdepapper som säkras av likvida tillgångar av hög kvalitet: ett kvalificerat tillgångssäkrat värdepapper som avses i artikel 13 i kommissionens delegerade akt EU) nr … om komplettering av förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på likviditetstäckningskrav för kreditinstitut baserat på artikel 460 i förordning (EU) nr 575/2013 för en enhetlig definition av godtagbara överlåtbara tillgångar av hög likviditets- och kreditkvalitet enligt artikel 416.1 d i förordning (EU) nr 575/2013.

(8)         företagslån: skuldinstrument som emitterats av ett företag som faktiskt bedriver produktion av eller handel med varor och icke-finansiella tjänster.

(9)         marknadsvärdering: värdering av positioner mot lättillgängliga avräkningskurser från oberoende källor, däribland börskurser, skärmpriser eller noteringar från flera oberoende och ansedda mäklare.

(10)       modellvärdering: värdering som måste jämföras, extrapoleras eller beräknas på något annat sätt från någon slags marknadsindata.

(11)       nettokostnadsmetoden: en värderingsmetod som tar en tillgångs förvärvskostnad och justerar värdet efter avskrivningar (eller diskonterat) till förfall.

(12)       penningmarknadsfond med fast fondandelsvärde (constant NAV MMF): en penningmarknadsfond som behåller ett oförändrat fondandelsvärde; fondens inkomst ackumuleras varje dag eller kan betalas ut till investerarna, och tillgångarna värderas i allmänhet enligt nettokostnadsmetoden eller så avrundas fondandelsvärdet till närmaste procentenhet eller motsvarande i valutatermer.

(12a)     penningmarknadsfond med fast fondandelsvärde för icke-professionella investerare (retail CNAV MMF): en penningmarknadsfond med fast fondandelsvärde som endast kan tecknas av välgörenhetsorganisationer, icke-vinstsyftande sammanslutningar, offentliga myndigheter och offentliga stiftelser.

(12b)     penningmarknadsfond med lågvolatilt fondandelsvärde (LVNAV MMF): en penningmarknadsfond som uppfyller de krav som fastställs i artikel 27.1–27.4.

(13)       penningmarknadsfond med kort löptid: en penningmarknadsfond som investerar i godtagbara penningmarknadsinstrument som avses i artikel 9.1.

(14)       standardiserad penningmarknadsfond: en penningmarknadsfond som investerar i godtagbara penningmarknadsinstrument som avses i artikel 9.1 och 9.2.

(15)       kreditinstitut: kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i förordning (EU) nr 575/2013.

(16)       penningmarknadsfondens behöriga myndighet:

(a)    för fondföretag, den behöriga myndigheten i fondföretagets hemmedlemsstat enligt artikel 97 i förordning 575/2013/EG,

(b)    för EU-baserade AIF-företag, den behöriga myndigheten i AIF-fondens hemmedlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1 p i direktiv 2011/61/EU, och

(c)    för icke EU-baserade AIF-fonder, någon av följande:

(i)     den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den icke EU-baserade AIF-fonden marknadsförs i EU utan pass,

(ii)     den behöriga myndigheten för en EU-baserad AIF-förvaltare som förvaltar den icke EU-baserade AIF-fonden, om den icke EU-baserade AIF-fonden marknadsförs i EU med ett pass eller inte marknadsförs i EU,

(iii)    den behöriga myndigheten i referensmedlemsstaten om den icke EU-baserade AIF-fonden inte förvaltas av en EU-baserad AIF-förvaltare och marknadsförs i EU med ett pass.

(17)       penningmarknadsfondens hemmedlemsstat: den medlemsstat där penningmarknadsfonden är etablerad och auktoriserad.

(18)       vägd genomsnittlig löptid (WAM): genomsnittlig tid till laglig inlösendag eller till nästa gång räntan fastställs till penningmarknadsräntan, om det är kortare, för alla underliggande tillgångar i fonden, vilka speglar de relativa innehaven i respektive tillgång.

(19)       vägd genomsnittlig livslängd (WAL): genomsnittlig tid till laglig inlösendag för alla underliggande tillgångar i fonden, vilka speglar de relativa innehaven i respektive tillgång.

(20)       laglig inlösendag: det datum när ett värdepappers kapitalbelopp måste återbetalas i sin helhet.

(21)       återstående löptid: tiden till laglig inlösendag.

(22)       blankning: försäljning av penningmarknadsinstrument utan täckning.

(22a)     statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast fondandelsvärde: en penningmarknadsfond med fast fondandelsvärde som investerar 99,5 % av sina tillgångar i offentliga skuldinstrument och senast 2020 minst 80 % av sina tillgångar i EU-baserade offentliga skuldinstrument; statspappersbaserade penningmarknadsfonder bör bygga upp denna investering i statspapper gradvis.

(22b)     externt tillskott: ett direkt eller indirekt tillskott från en tredje part, inbegripet penningmarknadsfondens försörjare, som är avsett att garantera penningmarknadsfondens likviditet eller att stabilisera fondandelsvärdet eller som skulle resultera i att penningmarknadsfondens likviditet garanteras eller att fondandelsvärdet stabiliseras, och ska inbegripa

             (a) kontanttillskott från tredje part,

             (b) en tredje parts köp av tillgångar i penningmarknadsfonden till ett uppblåst pris,

             (c) en tredje parts köp av andelar i penningmarknadsfonden för att öka fondens likviditet,

             (d) en tredje parts utfärdande av något slags explicit eller implicit garanti eller stödbrev till förmån för penningmarknadsfonden,

             (e) en åtgärd av en tredje part med direkt eller indirekt syfte att upprätthålla penningmarknadsfondens likviditetsprofil och fondandelsvärde.

(22c)     EU-baserade offentliga skuldinstrument: offentliga skuldinstrument som består av kontanter eller offentliga tillgångar i medlemsstaterna, omvända repor som säkras av EU-institutionernas offentliga skuld, eller skuld hos deras byråer eller organ, inbegripet bl.a. Europeiska centralbanken, Europeiska stabilitetsmekanismen, Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden och Europeiska fonden för strategiska investeringar.

(22d)     offentliga skuldinstrument: kontanter, statliga tillgångar eller omvända repor som säkras av godtagbara staters statspapper, vilket fastställs av penningmarknadsfondens förvaltare.

Artikel 3Auktorisering av penningmarknadsfonder

1.          Inga företag för kollektiva investeringar ska etableras, marknadsföras eller förvaltas inom EU som penningmarknadsfonder som inte är godkända i enlighet med den här förordningen.

Auktorisationen ska gälla i samtliga medlemsstater.

2.          Ett företag för kollektiva investeringar som begär auktorisering som ett fondföretag enligt direktiv 2009/65/EG ska auktoriseras som en penningmarknadsfond enligt auktoriseringsförfarandet i direktiv 2009/65/EG.

3.          Ett företag för kollektiva investeringar som är en AIF-fond ska auktoriseras som en penningmarknadsfond enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 4.

4.          Företag för kollektiva investeringar ska endast auktoriseras som penningmarknadsfonder om den behöriga myndigheten för penningmarknadsfonden är förvissad om att penningmarknadsfonden kommer att kunna uppfylla alla krav i denna förordning.

5.          För att bli auktoriserad ska penningmarknadsfonden skicka in följande dokument till den behöriga myndigheten:

(a)    Fondbestämmelserna eller investeringsbolagets bolagsordning.

(b)    Identifiering av förvaltaren.

(c)    Identifiering av förvaringsinstitutet.

(d)    En beskrivning av penningmarknadsfonden eller annan information om penningmarknadsfonden som är tillgänglig för investerarna.

(e)    En beskrivning av eller information om de arrangemang och förfaranden som behövs för att uppfylla kraven i kapitlen II–VII.

(f)     Övrig information eller dokumentation som den behöriga myndigheten för penningmarknadsfonden begär för att verifiera att kraven i denna förordning är uppfyllda.

6.          De behöriga myndigheterna ska en gång per kvartal informera Esma om beviljade eller återkallade auktorisationer i enlighet med denna förordning.

7.          Esma ska föra ett centralt offentligt register med uppgift om alla penningmarknadsfonder som är auktoriserade enligt denna förordning, dess typologi, förvaltare och behöriga myndighet. Registret ska vara tillgängligt i elektronisk form.

Artikel 4Förfarande för auktorisering av penningmarknadsfonder som är AIF-fonder

1.          En AIF-fond ska kunna auktoriseras som en penningmarknadsfond endast om den behöriga myndigheten godkänt ansökan från en AIF-förvaltare som är auktoriserad enligt direktiv 2011/61/EU att förvalta AIF-fonden, fondbestämmelserna och valet av förvaringsinstitut.

2.          Den auktoriserade AIF-förvaltaren ska i samband med ansökan om att förvalta en AIF-fond ge den behöriga myndigheten för penningmarknadsfonden

(a)    ett skriftligt avtal som ingåtts med förvaringsinstitutet,

(b)    information om delegeringsarrangemang rörande portfölj- och riskhantering samt administration av AIF-fonden, och

(c)    information om investeringsstrategier, riskprofil och andra egenskaper hos de AIF-fonder som AIF-förvaltaren är auktoriserad att förvalta.

Den behöriga myndigheten för penningmarknadsfonden kan komma att be den behöriga myndigheten för AIF-förvaltaren om klargöranden och information om den dokumentation som avses i det föregående stycket eller ett intygande av att penningmarknadsfonder ingår i AIF-förvaltarens förvaltningsauktorisation. Den behöriga myndigheten för AIF-förvaltaren ska besvara förfrågningar från den behöriga myndigheten för penningmarknadsfonden inom tio arbetsdagar.

3.          AIF-förvaltaren ska omedelbart meddela eventuella senare ändringar i den dokumentation som avses i punkt 2 till den behöriga myndigheten för penningmarknadsfonden.

4.          Den behöriga myndigheten för penningmarknadsfonden får endast avvisa AIF-förvaltarens ansökan om

(a)    AIF-förvaltaren inte uppfyller denna förordning,

(b)    AIF-förvaltaren inte uppfyller direktiv 2011/61/EU,

(c)    AIF-förvaltaren inte är auktoriserad av den behöriga myndigheten att förvalta penningmarknadsfonder, eller

(d)    AIF-förvaltaren inte tillhandahållit den dokumentation som anges i punkt 2.

Innan en ansökan avvisas ska den behöriga myndigheten för penningmarknadsfonden rådgöra med den behöriga myndigheten för AIF-förvaltaren.

5.          Auktoriseringen av AIF-fonden som penningmarknadsfond ska inte kräva att AIF-fonden förvaltas av en AIF-förvaltare som är auktoriserad i AIF-fondens hemmedlemsstat eller att AIF-förvaltaren bedriver eller delegerar några aktiviteter i AIF-fondens hemmedlemsstat.

6.          AIF-förvaltaren ska informeras inom två månader efter det att en fullständig ansökan skickats in, oavsett om auktorisering av AIF-fonden som penningmarknadsfond beviljats eller inte.

7.          Den behöriga myndigheten för penningmarknadsfonden ska inte bevilja auktorisation om AIF-fonden enligt lag är förhindrad att marknadsföra sina andelar i hemmedlemsstaten.

Artikel 5Användning av beteckningen penningmarknadsfond

1.          Ett fondföretag eller AIF-fond ska endast använda beteckningen penningmarknadsfond för att beskriva fonden eller fondandelarna om fondföretaget eller AIF-fonden auktoriserats i enlighet med den här förordningen.

Ett fondföretag eller AIF-fond ska endast använda en beteckning som anger penningmarknadsfond eller använda termer som kontant, likvid, pengar, tillgängliga tillgångar, inlåningsliknande eller liknande ord om de har auktoriserats enligt den här förordningen.

2.          Användningen av beteckningen penningmarknadsfond eller en beteckning som ger en antydan om penningmarknadsfond eller någon av de termer som anges i punkt 1 ska innefatta användning i externa eller interna dokument, rapporter, uttalanden, annonser, kommunikation, brev eller annat material, som riktar sig till eller är avsett för distribution till presumtiva investerare, fondandelsinnehavare, fondandelsägare eller behöriga myndigheter, i skriftlig, muntlig, elektronisk eller annan form.

Artikel 6Tillämpningsbestämmelser

1.          En penningmarknadsfond måste alltid uppfylla bestämmelserna i den här förordningen.

2.          En penningmarknadsfond som är ett fondföretag och dess förvaltare ska alltid uppfylla kraven i direktiv 2009/65/EC, om inte annat anges i den här förordningen.

3.          En penningmarknadsfond som är en AIF-fond och dess förvaltare ska alltid uppfylla kraven i direktiv 2011/61/EU, om inte annat anges i den här förordningen.

4.          Förvaltaren av penningmarknadsfonden ska ansvara för att den här förordningen efterlevs. Förvaltaren ska vara ansvarig för eventuella förluster eller skada till följd av att förordningen inte efterlevs.

5.          Den här förordningen ska inte förhindra penningmarknadsfonder från att tillämpa investeringsbegränsningar som är strängare än de som förordningen kräver.

Kapitel IISkyldigheter som omfattar penningmarknadsfonders investeringsstrategier

Avsnitt IAllmänna bestämmelser och godtagbara tillgångar

Artikel 7Allmänna principer

1.          Om en penningmarknadsfond består av fler än en delfond ska varje delfond anses vara en separat penningmarknadsfond vid tillämpningen av bestämmelserna i kapitlen II–VII.

2.          Penningmarknadsfonder som auktoriserats som fondföretag ska inte omfattas av skyldigheterna när det gäller fondföretags investeringsstrategier i artiklarna 49, 50, 50a, 51.2 och 52–57 i direktiv 2009/65/EG, såvida annat inte uttryckligen anges i denna förordning.

Artikel 8Godtagbara tillgångar

1.          En penningmarknadsfond ska endast investera i en eller flera av följande kategorier av finansiella tillgångar och endast under de villkor som anges i den här förordningen:

(a)     Penningmarknadsinstrument.

(aa)   Finansiella instrument emitterade eller garanterade individuellt eller tillsammans av medlemsstaternas centrala, regionala och lokala myndigheter eller av deras centralbanker eller av EU-institutionerna, deras byråer eller organ, inbegripet bl.a. Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden, den nya europeiska fonden för strategiska investeringar och Europeiska stabilitetsmekanismen, Internationella valutafonden, Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling, Europarådets utvecklingsbank och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

(b)    Inlåning i kreditinstitut.

(c)     Godtagbara derivatinstrument som uteslutande används för risksäkring.

(d)    Omvända repor eller repor förutsatt att samtliga nedanstående villkor är uppfyllda:

        (i) Tillgångar som används som säkerhet får inte säljas, återinvesteras eller pantsättas.

        (ii) Återköpsavtalen används endast tillfälligt och inte för investeringsändamål.

        (iii) Penningmarknadsfonden har rätt att säga upp avtalet när som helst med maximalt två arbetsdagars varsel.

        (iv) Det kapital som penningmarknadsfonden erhåller som en del av återköpsavtalen överstiger inte 10 % av dess tillgångar och det får inte överföras, återinvesteras eller återanvänds på annat sätt.

2.          En penningmarknadsfond får inte

(a)    investera i andra tillgångar än de som avses i punkt 1,

(b)    blanka penningmarknadsinstrument,

(c)    ha direkt eller indirekt exponering mot ETF (Exchange Traded Funds), aktier eller råvaror, inte heller via derivat, certifikat som representerar derivat, index som baseras på derivat eller på något annat sätt eller via något annat instrument,

(d)    ingå värdepappersutlånings- eller värdepapperslånearrangemang, ▌eller några andra avtal som skulle belasta penningmarknadsfondens tillgångar,

(e)    låna eller låna ut pengar,

(ea)  investera i andra penningmarknadsfonder.

Artikel 9Godtagbara penningmarknadsinstrument

1.          Ett penningmarknadsinstrument ska vara godtagbart för investering av en penningmarknadsfond förutsatt att

(a)    det faller inom en av de kategorier av penningmarknadsinstrument som anges i artikel 50.1 a, b, c eller h i direktiv 2009/65/EG,

(b)    det uppvisar någon av följande alternativa egenskaper

(i)     det lagliga inlösendatumet vid emittering inträffar inom högst 397 dagar,

(ii)     det har en återstående löptid på högst 397 dagar, eller

(iii)  det tillhör de godtagbara likvida tillgångssäkrade värdepapper av hög kvalitet som avses i artikel 2.7 a.

(c)    emittenten av penningmarknadsinstrumentet har fått det högsta eller näst högsta interna kreditbetyget enligt bestämmelserna i artikel 18 i den här förordningen.

(d)    Om instrumentet har exponering mot en värdepapperisering, ska det underställas de ytterligare krav som föreskrivs i artikel 10.

2.          Som ett undantag från punkt 1 b ska en standardiserad penningmarknadsfond även ha rätt att investera i penningmarknadsinstrument som genomgår regelbunden räntejustering i linje med penningmarknadsvillkoren var 397:e dag eller oftare, dock får den återstående löptiden vara högst två år.

3.          Som ett undantag från punkt 1 c ska begränsningarna till investeringar i penningmarknadsinstrument som fått det högsta eller näst högsta interna kreditbetyget inte gälla för penningmarknadsinstrument som är emitterade eller garanterade av en central myndighet eller centralbank i en medlemsstat, Europeiska centralbanken, EU, Europeiska stabilitetsmekanismen eller Europeiska investeringsbanken.

Artikel 10Godtagbara värdepapperiseringar

1.          En värdepapperisering ska vara godtagbar, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

( a)   Den underliggande exponeringen eller de underliggande poolade exponeringarna består uteslutande av godtagbara skuldinstrument och är tillräckligt diversifierade.

(b)    Det underliggande godtagbara skuldinstrumentet är av hög kreditkvalitet och har hög likviditet.

(c)    Det underliggande godtagbara skuldinstrumentet har en rättsligt bindande löptid vid emissionstillfället på 397 dagar eller mindre, eller en återstående löptid på högst 397 dagar.

1a.        De likvida tillgångssäkrade värdepapper av hög kvalitet som avses i artikel 2.7 a ska anses vara godtagbara värdepapperiseringar.

1b.        Tillgångssäkrade företagscertifikat ska anses vara godtagbara värdepapperiseringar om de är likvida i enlighet med bestämmelserna i förordning (EU) nr 575/2013 och de underliggande värdepappren är av hög kreditkvalitet.

2.          Kommissionen ska [senast 6 månader efter offentliggörandet av denna förordning] anta delegerade akter i enlighet med artikel 44 med närmare kriterier för enkla, transparenta och standardiserade värdepapperiseringar vad gäller följande aspekter:

(a)    Villkoren för och de omständigheter enligt vilka den underliggande exponeringen eller de poolade exponeringarna anses uteslutande bestå av godtagbara skuldinstrument och huruvida de anses vara tillräckligt diversifierade.

(b)    De villkor och numeriska tröskelvärden som avgör när det underliggande skuldinstrumentet är av hög kreditkvalitet och har hög likvidet.

(ba)  Transparenskraven när det gäller värdepapperiseringen och dess underliggande tillgångar.

Kommissionen ska i detta sammanhang se till att de delegerade akter som antagits enligt artikel 460 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 och artikel 135.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) följs, samt ta hänsyn till särdragen hos värdepapperiseringar med en löptid vid emission på högst 397 dagar.

Kommissionen ska dessutom [senast 6 månader efter offentliggörandet av denna förordning] anta delegerade akter med närmare kriterier för värdepapper av hög kreditkvalitet och likvida tillgångssäkrade företagscertifikat med avseende på punkt 1a. Kommissionen ska på detta sätt uppnå överensstämmelse och stödja EBA:s arbetsflöden på dessa områden.

Artikel 11Godtagbar inlåning i kreditinstitut

Inlåning i ett kreditinstitut ska vara en godtagbar investering för en penningmarknadsfond om samtliga nedanstående villkor är uppfyllda:

(a)         Pengarna ska återbetalas på begäran eller kunna tas ut när som helst.

(b)         Inlåningstiden ska vara högst tolv månader.

(c)         Kreditinstitutet har sitt huvudkontor i en medlemsstat eller, om huvudkontoret finns i ett tredjeland, omfattas av tillsynsbestämmelser som betraktas som likvärdiga med dem som anges i EU-lagstiftningen enligt det förfarande som anges i artikel 107.4 i förordning (EU) nr 575/2013.

Artikel 12Godtagbara finansiella derivatinstrument

Ett finansiellt derivatinstrument ska vara godtagbart för investeringar av en penningmarknadsfond om det handlas på en sådan reglerad marknad som anges i artikel 50.1 a–c i direktiv 2009/65/EG eller omfattas av den clearingskyldighet som avses i förordning (EU) nr 648/2012 och förutsatt att alla nedanstående villkor ▌är uppfyllda:

(a)         Derivatinstrumentets underliggande tillgång består av räntor, växelkurser, valutor eller index som representerar någon av dessa kategorier.

(b)         Derivatinstrumentet har till syfte att säkra de inneboende durations- och växelkursriskerna i penningmarknadsfondens andra investeringar.

(c)         Motparterna till derivatinstrument är institutioner som omfattas av noggrann reglering och tillsyn, och tillhör de kategorier som godkänts av de behöriga myndigheterna i penningmarknadsfondens hemmedlemsstat.

(d)         Derivaten är föremål för tillförlitlig och verifierbar värdering från dag till dag, och kan vid varje tidpunkt, på penningmarknadsfondens initiativ, säljas, lösas in eller avslutas genom en utjämnande transaktion till verkligt värde.

Artikel 13Godtagbara omvända repor

1.          En omvänd repa ska vara en godtagbar investering för en penningmarknadsfond förutsatt att samtliga nedanstående villkor är uppfyllda:

(a)    Penningmarknadsfonden har rätt att säga upp avtalet när som helst med maximalt två arbetsdagars varsel.

(b)    Marknadsvärdet på tillgångarna som erhålls som en del av den omvända repan är alltid minst lika med värdet på de kontanter som betalas ut.

2.          De tillgångar som penningmarknadsfonden erhåller som en del av den omvända repan ska vara penningmarknadsinstrument enligt bestämmelserna i artikel 9.

3.          Värdepapperiseringar enligt definitionen i artikel 10 ska inte erhållas av penningmarknadsfonder som del av en omvänd repa. ▌

4.          De tillgångar som penningmarknadsfonden erhåller som en del av en omvänd repa ska ingå vid beräkning av diversifierings- och koncentrationsbegränsningarna enligt den här förordningen. Tillgångarna får inte säljas, återinvesteras, pantsättas eller överföras på något annat sätt.

5.          Genom undantag från punkt 2 får en penningmarknadsfond erhålla som en del av en omvänd repa likvida överlåtbara värdepapper eller penningmarknadsinstrument förutom de som avses i artikel 9 förutsatt att tillgångarna uppfyller följande villkor:

(a)    de har hög kreditkvalitet och de har emitterats eller garanterats av en central myndighet eller centralbank i en medlemsstat, Europeiska centralbanken, Europeiska unionen, Europeiska stabilitetsmekanismen, Europeiska investeringsbanken;

(b)    de har emitteras eller garanterats av en central myndighet eller centralbank i ett tredjeland, under förutsättning att emittenten av tillgången i tredjelandet har godkänts i den interna kreditbedömningen enligt de regler som fastställs i artiklarna 16–19.

Uppgift om de tillgångar som erhållits som del av en omvänd repa i enlighet med första stycket ska lämnas till penningmarknadsfonder investerare.

De tillgångar som erhålls som del av en omvänd repa enligt första stycket ska omfattas av de regler som fastställs i artikel 14.6.

5a.        En penningmarknadsfond får låna eller ingå återköpsavtal (repor) om samtliga följande villkor är uppfyllda:

(a) Återköpsavtalen används endast tillfälligt (högst 7 bankdagar) och inte för investeringsändamål.

(b) Summan av återköpsavtalen får inte överstiga 10 % av penningmarknadsfondens tillgångar och får inte investeras i godtagbara tillgångar.

(c) Penningmarknadsfonden ska ha rätt att säga upp avtalet när som helst med maximalt två arbetsdagars varsel.

(d) Mottagen kontantsäkerhet ska endast

– placeras hos de institut som avses i artikel 50 f i UCITS-direktivet,

– investeras i statsobligationer av hög kvalitet,

– användas för omvända repor, under förutsättning att transaktionerna sker med kreditinstitut som står under tillsyn och UCITS-fonden när som helst kan få tillbaka kontantbeloppet inklusive upplupen ränta,

– investeras i kortfristiga penningmarknadsfonder såsom dessa definieras i riktlinjerna för en gemensam definition av europeiska penningmarknadsfonder.

Återinvesterad kontantsäkerhet ska diversifieras i enlighet med diversifieringskraven för annan säkerhet än kontantsäkerhet. Prospektet ska innehålla tydlig information till investerarna om UCITS-fondens policy när det gäller säkerheter, inbegripet information om kontantsäkerhet, återinvesteringspolicy (däribland risker till följd av återinvesteringspolicyn).

Avsnitt IIBestämmelser om investeringsstrategier

Artikel 14Diversifiering

1.          En penningmarknadsfond ska högst investera 5 % av sina tillgångar i

(a)    penningmarknadsinstrument från samma emittent,

(b)    inlåning i samma kreditinstitut.

2.          Den sammanlagda exponeringen mot värdepapperiseringar får inte överstiga 10 % av tillgångarna i en penningmarknadsfond.

3.          Den aggregerade riskexponeringen mot en och samma motpart till penningmarknadsfonden på grund av transaktioner i derivat ska inte överstiga 5 % av tillgångarna.

4.          Det totala belopp som tillhandahålls samma motpart till penningmarknadsfonden i en repa ska inte överstiga 10 % av tillgångarna.

5.          Oaktat de enskilda gränser som fastställs i punkterna 1 och 3 ska varken en statspapperbaserad penningmarknadsfond eller en standardiserad penningmarknadsfond, om detta skulle leda till att mer än 8 % av dess tillgångar placeras hos ett enskilt organ, ▌kombinera några av följande placeringsslag:

(a)    Placeringar i penningmarknadsinstrument som emitterats av det organet.

(b)    Inlåning hos det organet.

(c)    Finansiella derivatinstrument som ger motpartskreditriskexponering till det organet.

6.          Genom undantag från punkt 1 a kan en behörig myndighet auktorisera en penningmarknadsfond att i enlighet med principen om riskspridning investera upp till 100 % av sina tillgångar i olika penningmarknadsinstrument emitterade eller garanterade av en central, regional eller lokal myndighet eller centralbank i en medlemsstat, Europeiska centralbanken, EU, Europeiska stabilitetsmekanismen eller Europeiska investeringsbanken, en central myndighet eller centralbank i ett tredjeland eller av ett offentligt internationellt organ till vilket ett eller flera medlemsstater tillhör.

Det första stycket ska bara gälla om alla nedanstående villkor är uppfyllda:

(a)    Penningmarknadsfonden innehar penningmarknadsinstrument från minst sex olika emissioner från respektive emittent.

(b)    Penningmarknadsfonden begränsar investeringarna i penningmarknadsinstrument från samma emittent till högst 30 % av tillgångarna.

(c)    Penningmarknadsfonden nämner uttryckligen i fondbestämmelserna eller i bolagsordningen de centrala, regionala eller lokala myndigheterna eller centralbankerna i medlemsstaterna, Europeiska centralbanken, EU, Europeiska stabilitetsmekanismen eller Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden, Europeiska fonden för strategiska investeringar, en central myndighet eller centralbank i ett tredjeland, Internationella valutafonden, Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling, Banken för internationell betalningsutjämning, Europarådets utvecklingsbank, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling eller annan internationell organisation till vilken en eller flera medlemsstater tillhör som emitterar eller garanterar de penningmarknadsinstrument i vilka penningmarknadsfonden avser investera mer än 5 % av sina tillgångar.

(d)    Penningmarknadsfonden gör ett uttalande i sitt prospekt och marknadsföringsmaterial som drar uppmärksamheten till tillämpningen av detta undantag och nämner de centrala, regionala eller lokala myndigheterna eller centralbankerna i medlemsstaterna, Europeiska centralbanken, EU, Europeiska stabilitetsmekanismen eller Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden, Europeiska fonden för strategiska investeringar, en central myndighet eller centralbank i ett tredjeland, Internationella valutafonden, Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling, Banken för internationell betalningsutjämning, eller någon annan internationell organisation till vilken en eller flera medlemsstater tillhör som emitterar eller garanterar de penningmarknadsinstrument i vilka penningmarknadsfonden avser investera mer än 5 % av sina tillgångar.

7.          Bolag som ingår i samma grupp för sammanställd redovisning enligt definitionen i direktiv 83/349/EEG(13) eller i enlighet med erkända internationella redovisningsregler ska räknas som ett organ vid beräkningen av de begränsningar som anges i punkterna 1–5.

Artikel 15Koncentration

1.          Högst 5 % av penningmarknadsinstrumenten i en penningmarknadsfond får vara emitterade av ett enda organ.

2.          De begränsningar som anges i punkt 1 ska inte gälla för innehav av penningmarknadsinstrument emitterade eller garanterade av en central, regional eller lokal myndighet eller centralbank i en medlemsstat, Europeiska centralbanken, EU, Europeiska stabilitetsmekanismen eller Europeiska investeringsbanken, en central myndighet eller centralbank i ett tredjeland eller ett offentligt internationellt organ till vilket ett eller flera medlemsstater tillhör.

Avsnitt IIIPenningmarknadsinstrumentens kreditkvalitet

Artikel 16Förfarande för internbedömning

1.          En förvaltare av en penningmarknadsfond ska inrätta, genomföra och ▌tillämpa ett genomtänkt ▌förfarande för internbedömning i syfte att fastställa kreditkvaliteten på penningmarknadsinstrument, med beaktande av emittenten av instrumentet och egenskaperna hos själva instrumentet.

1a.        En förvaltare av en penningmarknadsfond ska se till att den information som används vid tillämpningen av förfarandet för internbedömning har tillräcklig kvalitet, är uppdaterad och kommer från tillförlitliga källor.

2.          Förfarandet för internbedömning ska baseras på ▌ansvarsfulla, ▌ systematiska och fortlöpande tilldelningsmetoder. Den tillämpade metoden ska valideras av penningmarknadsfondens förvaltare baserat på historiska erfarenheter och empiriska bevis, däribland kontrolltester bakåt i tiden.

3.                   Förfarandet för internbedömning ska uppfylla nedanstående allmänna principer:

(a)     Det ska fastställa en effektiv process för att inhämta och uppdatera relevant information om emittentens egenskaper.

(b)     Förvaltaren av en penningmarknadsfond ska anta och genomföra lämpliga åtgärder för att se till att kreditbedömningen baseras på en grundlig analys av ▌den information som finns tillgänglig och är relevant, och inkluderar alla de viktiga drivkrafter som påverkar emittentens kreditvärdighet.

(c)    Förvaltaren av en penningmarknadsfond ska fortlöpande övervaka sitt interna bedömningsförfarande och gå igenom alla kreditbedömningar var sjätte månad. Förvaltaren ska gå igenom sin internbedömning varje gång det sker några väsentliga förändringar som skulle kunna påverka bedömningen av emittenten.

(d)    Vid tillämpningen av sitt förfarande för internbedömning ska en förvaltare av en penningmarknadsfond omfattas av och efterleva Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 462/2013 av den 21 maj 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut.

(e)     Förvaltaren av en penningmarknadsfond ska ▌ minst var sjätte månad granska kreditbedömningsmetoderna för att fastställa om de fortfarande är lämpliga för den aktuella portföljen och de yttre omständigheterna och granskningen ska meddelas behöriga myndigheter.

(f)     När metoderna, modellerna eller nyckeltalsantagandena som används i förfarandet för internbedömning förändras ska förvaltaren av en penningmarknadsfond gå igenom alla interna kreditbedömningar som påverkas så snart som möjligt ▌.

(g)     Interna kreditbedömningar och den regelbundna granskningen som penningmarknadsfondens förvaltare ska utföra ska inte utföras av samma personer som utför eller ansvarar för fondens portföljförvaltning.

Artikel 17

Förfarandet för intern kreditbedömning

1.          Alla emittenter av ett penningmarknadsinstrument som penningmarknadsfonden avser investera i ska tilldelas en kreditbedömning enligt det kreditbedömningsförfarande som fastställts i enlighet med förfarandet för internbedömning.

2.          Strukturen i kreditbedömningsförfarandet ska uppfylla ▌följande allmänna principer:

(a)    Förfarandet ska inbegripa en kvantifiering av emittentens kreditrisk med hänsyn till den relativa risken för fallissemang.

(b)    Förfarandet ska beakta emittentens kreditrisk och dokumentera de kriterier som används för att fastställa nivån av kreditrisk.

(c)    Förfarandet ska ta hänsyn till penningmarknadsinstrumentens kortfristiga natur.

3.          Den kreditbedömning som avses i punkt 1 ska grundas på kriterier som uppfyller nedanstående krav:

(a)    Kriterierna ska omfatta minst kvantitativa och kvalitativa indikatorer för instrumentets emittent, och den makroekonomiska och finansmarknadssituationen.

(b)    Kriterierna ska hänvisa till de gemensamma numeriska och kvalitativa referensvärden som används för att bedöma kvantitativa och kvalitativa indikatorer.

(c)    Kriterierna ska vara lämpliga för den här typen av emittent. Följande emittenttyper ska minst kunna urskiljas: statliga, regionala eller lokala offentliga myndigheter, finansföretag och icke-finansföretag.

(d)    Vid exponering mot värdepapperiseringar beakta emittentens kreditrisk, värdepapperiserings struktur samt kreditrisken i de underliggande tillgångarna.

Artikel 18Dokumentation

1.          En förvaltare av en penningmarknadsfond ska dokumentera förfarandet för internbedömning och det interna kreditvärderingssystemet. Dokumentet ska omfatta

(a)    utformningen av och de operativa detaljerna i förfarandet för internbedömning och interna betygssystemet på ett sätt som gör att de behöriga myndigheterna kan förstå tilldelningen av specifika betyg och utvärdera lämpligheten av tilldelningen av ett betyg,

(b)    orsaken till och den analys som understödjer förvaltarens val av betygskriterier och revideringsfrekvensen; analysen ska omfatta parametrarna, modellen och begränsningarna för den modell som använts för att välja ut betygskriterierna,

(c)    alla väsentliga förändringar i förfarandet för internbedömning, däribland identifiering av det som utlöste förändringen,

(d)    organisationen av förfarandet för internbedömning, däribland betygstilldelningsprocessen och internstyrningsstrukturen,

(e)    fullständig intern betygshistorik för emittenter och erkända garanter,

(f)     datum för tilldelning av interna betyg,

(g)    de nyckeldata och den metod som användes för att komma fram till det interna betyget, inklusive viktiga betygsantaganden, samt

(h)    den person eller de personer som är ansvariga för den interna betygstilldelningen.

2.          Förfarandet för internbedömning ska beskrivas i penningmarknadsfondens fondbestämmelser eller bolagsordning, och alla dokument som avses i punkt 1 ska göras tillgängliga på begäran av de behöriga myndigheterna för penningmarknadsfonden och de behöriga myndigheterna för förvaltaren av penningmarknadsfonden.

Artikel 19Delegerade akter

Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

(a)         villkoren för att en tilldelningsmetod ska bedömas vara ansvarsfull, strikt, systematisk och fortlöpande samt villkoren för validering, enligt artikel 16.2,

(b)         definitionen av respektive betyg med avseende på kvantifiering av en emittents kreditrisk enligt vad som avses i artikel 17.2 a och kriterierna för att skilja ut olika nivåer när det gäller risken för fallissemang, enligt artikel 17.2 b,

(c)         de exakta referensvärdena för respektive kvalitativ indikator och de numeriska referensvärdena för varje kvantitativ indikator. Dessa referensvärden för indikatorerna ska specificeras för varje kreditbetyg med hänsyn tagen till kriterierna i artikel 17.3 samt

(d)         betydelsen av väsentlig förändring, enligt artikel 16.3 c.

Artikel 20Styrning av kreditkvalitetsbedömningen

1.          Förfarandet för internbedömning ska godkännas av den högre ledningen, det styrande organet och i förekommande fall chefen för tillsynsfunktionen i penningmarknadsfonden.

De här parterna ska ha en bra förståelse av förvaltarens förfarande för internbedömning, interna kreditvärderingssystem och tilldelningsmetod, och en detaljerad förståelse av de tillhörande rapporterna.

2.          En analys som baseras på en intern bedömning av penningmarknadsfondens kreditriskprofil ska vara en grundläggande del av rapporteringen till de parter som avses i punkt 1. Rapporterna ska innefatta minst riskprofilen efter betyg, förflyttning mellan betyg, en uppskattning av relevanta parametrar per betyg och en jämförelse av fallissemangskvoten. Rapporteringsfrekvensen ska bero på betydelsen och typen av information och vara minst årlig.

3.          Den högre ledningen ska fortlöpande säkerställa att förfarandet för internbedömning fungerar som det ska.

Den högre ledningen ska regelbundet få information om hur förfarandet för internbedömning fungerar, eventuella områden där man funnit brister och status för de insatser och åtgärder som vidtagits i syfte att råda bot på tidigare upptäckta brister.

Kapitel IIISkyldigheter som omfattar penningmarknadsfonders riskhantering

Artikel 21Portföljbestämmelser för penningmarknadsfonder med kort löptid

En penningmarknadsfond med kort löptid ska alltid uppfylla nedanstående portföljkrav:

(a)         Portföljen ska ha en vägd genomsnittlig löptid (WAM) på högst 60 dagar.

(b)         Portföljen ska ha en vägd genomsnittlig löptid (WAM) på högst 120 dagar.

(c)         Minst 10 % av tillgångarna ska utgöras av tillgångar som förfaller varje dag. En penningmarknadsfond får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller dagligen om förvärvet skulle resultera i att penningmarknadsfonden med kort löptid investerar mindre än 10 % av portföljen i tillgångar som förfaller varje dag.

(d)         Minst 20 % av tillgångarna ska utgöras av tillgångar som förfaller varje vecka. En penningmarknadsfond med kort löptid får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller varje vecka om förvärvet skulle resultera i att penningmarknadsfonden med kort löptid investerar mindre än 20 % av portföljen i tillgångar som förfaller varje vecka. För denna beräkning kan penningmarknadsinstrument inkluderas i de tillgångar som förfaller varje vecka upp till högst 5 %, förutsatt att de kan säljas för avräkning inom de närmaste fem affärsdagarna.

(da)       De likviditetskrav per dag och vecka som avses i leden c och d ska vart och ett ökas med

– 5 % av tillgångarna i penningmarknadsfonden värderade enligt nettokostnadsmetoden, respektive

– 10 % av tillgångarna i penningmarknadsfonden värderade enligt nettokostnadsmetoden.

Artikel 22Portföljbestämmelser för standardiserade penningmarknadsfonder

1.          En standardiserad penningmarknadsfond ska uppfylla samtliga nedanstående krav:

(a)    Portföljen ska alltid ha en vägd genomsnittlig löptid på högst sex månader.

(b)    Portföljen ska alltid ha en vägd genomsnittlig livslängd på högst tolv månader.

(c)    Minst 10 % av tillgångarna ska utgöras av tillgångar som förfaller varje dag. En penningmarknadsfond får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller dagligen om förvärvet skulle resultera i att den standardiserade penningmarknadsfonden investerar mindre än 10 % av portföljen i tillgångar som förfaller varje dag.

(d)    Minst 20 % av tillgångarna ska utgöras av tillgångar som förfaller varje vecka. En standardiserad penningmarknadsfond får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller varje vecka om förvärvet skulle resultera i att den standardiserade penningmarknadsfonden investerar mindre än 20 % av portföljen i tillgångar som förfaller varje vecka. För denna beräkning kan penningmarknadsinstrument inkluderas i de tillgångar som förfaller varje vecka upp till högst 5 %, förutsatt att de kan säljas för avräkning inom de närmaste fem affärsdagarna.

(da)  De likviditetskrav per dag och vecka som avses i leden c och d ska vart och ett ökas med

– 5 % av tillgångarna i penningmarknadsfonden värderade enligt nettokostnadsmetoden, respektive

– 10 % av tillgångarna i penningmarknadsfonden värderade enligt nettokostnadsmetoden.

2.          En standardiserad penningmarknadsfond får investera högst 10 % av dess tillgångar i penningmarknadsinstrument som emitterats av ett enda organ.

3.          Trots den individuella gräns som fastställs i punkt 2, och undantagsvis, får en standardiserad penningmarknadsfond, även om det skulle leda till att mer än 15 % av dess tillgångar placerades hos ett enskilt organ, kombinera alla nedanstående placeringsslag:

(a)    Placeringar i penningmarknadsinstrument som emitterats av det organet.

(b)    Inlåning hos det organet.

(c)    Finansiella derivatinstrument som ger motpartskreditriskexponering till det organet.

4.          Uppgift om alla portföljtillgångar som en standardiserad penningmarknadsfond placerar i enlighet med punkterna 2) och 5) ska lämnas till investerare i penningmarknadsfonden.

5.          En standardiserad penningmarknadsfond får inte ha formen av en penningmarknadsfond med fast fondandelsvärde.

Artikel 23Kreditbetyg för penningmarknadsfonder

Om en förvaltare av en penningmarknadsfond begär extern kreditvärdering ska denna omfattas av och genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 462/2013 av den 21 maj 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut.

Artikel 24Strategi för att lära känna kunden

1.          Penningmarknadsfondens förvaltare ska inrätta, genomföra och tillämpa förfaranden och vederbörliga kontroller för att identifiera antalet investerare i en penningmarknadsfond, deras behov och beteende samt innehavets mängd i syfte att korrekt förutse vad effekterna blir om flera investerare gör fonduttag samtidigt, och i detta sammanhang åtminstone beakta typen av investerare, antalet andelar i penningmarknadsfonden som ägs av en och samma investerare, samt in- och utflödenas utveckling. Därför ska förvaltaren av penningmarknadsfonden åtminstone ta hänsyn till

(a)    mönster som går att identifiera i investerarnas likviditetsbehov,

(b)    typen av investerare,

(c)    de olika investerarnas riskaversion, samt

(d)    graden av korrelation eller nära koppling mellan olika investerare i penningmarknadsfonden,

(da)  den cykliska utvecklingen av antalet andelar i penningmarknadsfonden.

1a.        Om penningmarknadsfondens investerare gör sina investeringar via ett ombud ska fondförvaltaren begära, och ombudet lämna, uppgifter som gör det möjligt för penningmarknadsfondens förvaltare att hantera penningmarknadsfondens likviditet och investerarkoncentration på lämpligt sätt.

2.          Penningmarknadsfondens förvaltare ska se till att

(a)    värdet av andelarna eller aktierna som innehas av en enda investerare inte vid någon tidpunkt överstiger värdet på tillgångar som förfaller dagligen,

(b)    en investerares uttag inte får en väsentlig inverkan på penningmarknadsfondens likviditetsprofil.

Artikel 25Stresstester

1.          För varje penningmarknadsfond ska det finnas stresstestningsrutiner som möjliggör identifiering av möjliga händelser eller framtida förändringar i de ekonomiska villkoren som kan få ogynnsamma effekter på penningmarknadsfonden. Förvaltaren av en penningmarknadsfond ska regelbundet genomföra stresstester och utarbeta åtgärdsplaner för olika möjliga scenarier. Om det rör sig om en penningmarknadsfond med lågvolatilt fondandelsvärde ska stresstesterna också för de olika scenarierna uppskatta skillnaden mellan det fasta fondandelsvärdet och det faktiska fondandelsvärdet.

Stresstesterna ska baseras på objektiva kriterier och ta hänsyn till effekterna av allvarliga möjliga scenarier. Stresstestscenarierna ska minst ta hänsyn till referensparametrar som inkluderar följande faktorer:

(a)    hypotetiska förändringar i likviditetsnivå för tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj,

(b)    hypotetiska förändringar i kreditrisknivån för tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj, däribland kredithändelser och betygshändelser,

(c)    hypotetiska ränterörelser,

(d)    hypotetiska uttagsnivåer,

(da)  hypotetisk ökning eller minskning av spreaden mellan olika index till vilka räntenivåerna för portföljens säkerheter är knutna,

(db)  hypotetiska systemchocker på makronivå som påverkar ekonomin som helhet.

2.          Om det rör sig om statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde och penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde för icke-professionella investerare ska stresstesterna också för de olika scenarierna uppskatta skillnaden mellan det fasta fondandelsvärdet och fondandelsvärdet. Penningmarknadsfondens förvaltare ska utarbeta återhämtningsplaner för olika tänkbara scenarier beroende på resultatet av stresstestet. Återhämtningsplanerna ska godkännas av de behöriga myndigheterna.

4.          Stresstester ska genomföras med en frekvens som bestäms av ▌penningmarknadsfondens styrelse, efter beaktande av vad ett lämpligt och rimligt intervall skulle vara mot bakgrund av marknadsförhållandena och med hänsyn till eventuella framtida förändringar i penningmarknadsfondens portfölj. Stresstesterna ska göras minst kvartalsvis.

4a.        Om stresstestet avslöjar en sårbarhet hos penningmarknadsfonden ska penningmarknadsfondens förvaltare vidta åtgärder för att stärka penningmarknadsfondens stabilitet, däribland åtgärder som stärker likviditeten eller kvaliteten hos penningmarknadsfondens tillgångar, och omgående underrätta den behöriga myndigheten om vilka åtgärder som vidtagits.

5.          En heltäckande rapport med resultaten av stresstesten och ett förslag till handlingsplan ska skickas för granskning till ▌ penningmarknadsfondens styrelse. Styrelsen ska ändra den föreslagna åtgärdsplanen om så behövs och godkänna den slutliga åtgärdsplanen. Rapporten ska bevaras i minst fem år.

6.          Den rapport som avses i punkt 5 ska skickas till förvaltarens behöriga myndighet och penningmarknadsfonden. Behöriga myndigheter ska skicka rapporten till Esma Behöriga myndigheter ska skicka rapporten till Esma.

Kapitel IVVärderingsbestämmelser

och redovisning

Artikel 26Värdering av tillgångar i penningmarknadsfonder

1.          Tillgångarna i en penningmarknadsfond ska värderas minst varje dag. Resultatet av denna värdering ska dagligen offentliggöras på penningmarknadsfondens webbplats. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 27.4 a och b ska värderingen utföras av en oberoende tredje part och grundas på marknadsvärderingsmetoden eller modellvärderingsmetoden. Den ska inte göras av själva penningmarknadsfonden, dess kapitalförvaltare eller dess försörjare.

2.          Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 27.4b ska tillgångarna i en penningmarknadsfond ▌värderas till marknadsvärde när så är möjligt.

3.          Vid användning av marknadsvärderingsmetoden ska tillgångarna värderas till det lägsta av köp- och säljkurs, såvida inte institutet kan göra avslut mitt på dagen. Vid användning av marknadsvärderingsmetoden ska endast kvalitetsmarknadsdata från erkända och oberoende leverantörer av finansiell information användas, förutsatt att detta inte inverkar negativt på avveckling samma dag. Kvaliteten på dessa data ska bedömas på grundval av samtliga nedanstående faktorer:

(a)    Antalet motparter och deras kvalitet.

(b)    Tillgångens marknadsvolym och omsättning.

(c)    Emissionsstorlek och andel av emissionen som penningmarknadsfonden planerar att köpa eller sälja.

4.          Om marknadsvärderingsmetoden inte kan användas eller om marknadsdata håller för låg kvalitet ska tillgångarna i en penningmarknadsfond värderas konservativt med hjälp av modellvärderingsmetoden. Modellen ska korrekt uppskatta det inneboende värdet i en tillgång, baserat på en uppföljning av aktuella nyckelfaktorer:

(a)    Tillgångens marknadsvolym och omsättning.

(b)    Emissionsstorlek och andel av emissionen som penningmarknadsfonden planerar att köpa eller sälja.

(c)    Marknadsrisk, ränterisk och kreditrisk som förknippas med tillgången.

Om modellvärderingsmetoden används ska nettokostnadsmetoden för värdering inte användas.

Om modellvärderingsmetoden används får endast värderingsdata från oberoende och erkända leverantörer av finansiell information användas och modellens värderingsmetod ska godkännas av penningmarknadsfondens behöriga myndighet.

5.          Genom undantag från punkterna 1–4 kan tillgångar i en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast fondandelsvärde och en penningmarknadsfond med fast fondandelsvärde för icke-professionella investerare också värderas med hjälp av nettokostnadsmetoden

Artikel 27Beräkning av fondandelsvärde

1.          Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2.13b ska det faktiska fondandelsvärdet (NAV) ▌beräknas som skillnaden mellan summan av alla tillgångar i en penningmarknadsfond och summan av alla skulder i samma fond och ska värderas i enlighet med marknadsvärderings- och modellvärderingsmetoderna, delat med antalet utestående fondandelar i penningmarknadsfonden.

Första stycket ska tillämpas på alla penningmarknadsfonder, inbegripet penningmarknadsfonder med lågvolatilt fondandelsvärde, statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde och penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde för icke-professionella investerare.

2.          Det faktiska fondandelsvärdet ska avrundas till närmaste baspunkt eller motsvarande om fondandelsvärdet publiceras i en valutaenhet.

3.          Det faktiska fondandelsvärdet i en penningmarknadsfond ska beräknas minst varje dag.

4.          Förutom att beräkna det faktiska fondandelsvärdet i enlighet med punkterna 1–3 kan en penningmarknadsfond med lågvolatilt fondandelsvärde även uppge ett fast fondandelsvärde förutsatt att alla följande villkor är uppfyllda:

(a)    Nettokostnadsmetoden används för värdering av tillgångar med en återstående löptid på högst 90 dagar. Samtliga tillgångar med en återstående löptid på över 90 dagar ska värderas enligt marknadsvärderingsmetoden eller modellvärderingsmetoden.

(b)    Av värderingsskäl avrundas tillgångarna till två decimaler, förutsatt att det fasta fondandelsvärdet inte avviker från det faktiska fondandelsvärdet med mer än 20 baspunkter, och till fyra decimaler om det är större.

(c)    Inlösen och teckning sker till det fasta fondandelsvärdet, förutsatt att det fasta fondandelsvärdet inte avviker från det faktiska fondandelsvärdet med mer än 20 baspunkter.

(d)    Inlösen och teckning sker till det faktiska fondandelsvärdet som ska avrundas till fyra decimaler, eller mindre om det fasta fondandelsvärdet avviker från det faktiska fondandelsvärdet med över 20 baspunkter.

(e)    Potentiella investerare varnas klart och tydlig skriftligen innan avtalet ingås under vilka omständigheter som fonden inte längre kommer att lösa in eller teckna andelar till ett fast fondandelsvärde.

(f)     Skillnaden mellan det fasta fondandelsvärdet och det faktiska fondandelsvärdet övervakas fortlöpande och offentliggörs dagligen på penningmarknadsfondens webbplats.

5.          Fyra år efter ikraftträdandet av denna förordning ska kommissonen se över effekterna och genomförandet av denna förordning, inbegripet hur ofta de skyddsmekanismer som avses i artikel 27.4 tillämpas, och lägga fram denna översyn för Europaparlamentet och rådet.

Auktorisationer som beviljats penningmarknadsfonder med lågvolatilt fondandelsvärde i enlighet med denna förordning ska löpa ut fem år efter ikraftträdandet av denna förordning.

Kommissionen ska undersöka huruvida systemrisk liksom eventuella hot mot det den finansiella stabiliteten i hela eller delar av unionens finanssystem har hanterats korrekt av penningmarknadsfonder med lågvolatilt fondandelsvärde. I linje med resultaten av denna översyn och inverkan på den finansiella stabiliteten ska kommissionen lägga fram lagstiftningsförslag i enlighet med första stycket, och även undersöka möjligheten att stryka andra stycket.

Artikel 28Emissions- och inlösenkurs

1.          Andelarna i en penningmarknadsfond, med undantag för penningmarknadsfonder med lågvolatilt fondandelsvärde, vilka ska omfattas av artikel 27.4, ska emitteras eller lösas in till en kurs som är lika med penningmarknadsfondens fondandelsvärde.

2.          Som ett undantag till punkt 1 ska andelarna i en penningmarknadsfond med fast fondandelsvärde för icke-professionella investerare och en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast fondandelsvärde emitteras eller lösas in till en kurs som är lika med penningmarknadsfondens fasta fondandelsvärde.

Kapitel VaSärskilda krav för statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde, penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde för icke-professionella investerare och penningmarknadsfonder med lågvolatilt fondandelsvärde

Artikel 34a

Ytterligare krav för statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde och penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde för icke-professionella investerare

En penningmarknadsfond ska inte använda nettokostnadsmetoden för värdering, eller ange ett fast fondandelsvärde eller avrunda ett fast fondandelsvärde till närmaste procentenhet eller motsvarande när fondandelsvärdet publiceras i en valutaenhet, om penningmarknadsfonden inte uttryckligen auktoriserats som en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast fondandelsvärde eller en penningmarknadsfond med fast fondandelsvärde för icke-professionella investerare, eller såvida den inte är en penningmarknadsfond som omfattas av artikel 27.4.

Artikel 34b

Likviditetsavgifter och uttagsspärrar för statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde, pennpenningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde för icke-professionella investerare och penningmarknadsfonder med lågvolatilt fondandelsvärde

1.        Förvaltaren av en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast fondandelsvärde eller en penningmarknadsfond med fast fondandelsvärde för icke-professionella investerare eller en penningmarknadsfond med lågvolatilt fondandelsvärde ska inrätta, genomföra och konsekvent tillämpa ett ansvarsfullt, strikt, systematiskt och fortlöpande förfarande för internbedömning i syfte att fastställa de likviditetströskelvärden per vecka som ska tillämpas på penningmarknadsfonderna. Följande förfarande ska tillämpas för att hantera likviditetströsklarna per vecka:

(a)         Om andelen tillgångar som förfaller varje vecka hamnar under 30 % av penningmarknadsfondens totala tillgångar ska fondens förvaltare och styrelse gå tillväga på följande sätt:

(i)          Förvaltaren ska omedelbart underrätta penningmarknadsfondens styrelse. Penningmarknadsfondens styrelse ska göra en dokumenterad bedömning av situationen för att, med hänsyn till investerarnas intressen, fastställa vad som bör göras och besluta om en eller flera av följande åtgärder ska vidtas:

   Införa likviditetsavgifter på fonduttag som på ett korrekt sätt speglar penningmarknadsfondens kostnader för att uppnå likviditet och se till att kvarvarande andelsägare inte drabbas på ett orättvist sätt om andra andelsägare tar ut sina andelar under perioden.

   Tillämpa uttagsspärrar som begränsar antalet andelar som kan lösas in på en och samma arbetsdag till 10 % av andelarna i penningmarknadsfonden för en period på upp till 15 arbetsdagar.

   Införa stopp för fonduttag för en period på upp till 15 arbetsdagar.

   Avstå från att vidta några omedelbara åtgärder.

(b)         Om andelen tillgångar som förfaller varje vecka hamnar under 10 % av penningmarknadsfondens totala tillgångar ska fondens förvaltare och styrelse gå tillväga på följande sätt:

(i)          Förvaltaren ska omedelbart underrätta penningmarknadsfondens styrelse. Penningmarknadsfondens styrelse ska göra en dokumenterad bedömning av situationen för att, med hänsyn till investerarnas intressen, fastställa vad som bör göras och besluta om en eller flera av följande åtgärder ska vidtas:

   Införa likviditetsavgifter på fonduttag som på ett korrekt sätt speglar penningmarknadsfondens kostnader för att uppnå likviditet och se till att kvarvarande andelsägare inte drabbas på ett orättvist sätt om andra andelsägare tar ut sina andelar under perioden.

   Införa stopp för fonduttag för en period på upp till 15 arbetsdagar.

(c)         Efter att penningmarknadsfondens styrelse har fastställt vilka av åtgärderna i led a respektive b ovan som ska vidtas ska den omedelbart vidarebefordra detaljerad information om beslutet till fondens behöriga myndighet.

Kapitel VIExternt tillskott

Artikel 35Externt tillskott

1.          En penningmarknadsfond ▌får inte ta emot tillskott▌.

3.          Externt tillskott ska innebära direkt eller indirekt tillskott från en tredje part, inbegripet penningmarknadsfondens försörjare, som är avsett att eller som skulle resultera i att penningmarknadsfondens likviditet garanteras eller fondandelsvärde stabiliseras.

Externt tillskott ska innefatta

(a)    kontanttillskott från tredje part,

(b)    att en tredje part köper tillgångar i penningmarknadsfonden till ett uppblåst pris,

(c)    att en tredje part köper andelar i penningmarknadsfonden för att öka fondens likviditet,

(d)    att en tredje part utfärdar något slags uttrycklig eller underförstådd garanti eller stödbrev till förmån för penningmarknadsfonden,

(e)    en åtgärd av en tredje part med direkt eller indirekt syfte att upprätthålla penningmarknadsfondens likviditetsprofil och fondandelsvärde.

Kapitel VIIInsynskrav

Artikel 37Insyn

1.          Investerare i en penningmarknadsfond ska erhålla följande information minst en gång i veckan:

a)     Penningmarknadsfondens likviditetsprofil, bland annat kumulativ andel placeringar med förfallodag över natten och inom en vecka samt hur den likviditeten uppnås.

b)     Kreditprofilen och portföljens sammansättning.

c)      Penningmarknadsfondens vägda genomsnittliga löptid (WAM) och vägda genomsnittliga livslängd (WAL).

d) Kumulativ koncentration av de fem största investerarna i penningmarknadsfonden.

2.          Statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde, penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde för icke-professionella investerare och penningmarknadsfonder med lågvolatilt fondandelsvärde ska, förutom att efterleva kraven i punkt 1, även ställa följande uppgifter till förfogande för sina investerare:

(a)    Det totala värdet av tillgångarna.

(b)    Den vägda genomsnittliga löptiden (WAM) och den vägda genomsnittliga livslängden (WAL).

(c)    Löptidsnedbrytningen.

(d)    Andelen tillgångar i portföljen som löper ut inom en dag.

(e)    Andelen tillgångar i portföljen som löper ut inom en vecka.

(f)     Nettoavkastningen.

(g)    Det dagliga riktvärdet för marknadspriset, angivet med fyra decimaler.

(h)    Uppgifter om tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj, såsom landets namn, löptiden och typen av tillgång (däribland uppgifter om motparten i fråga om repor).

(i)     Fondandelsvärdet såsom det offentliggörs på fondens webbplats.

3.          Penningmarknadsfonder ska regelbundet tillhandahålla information om hur stor del av dess totala portfölj som utgörs av

a)     penningmarknadsinstrument från penningmarknadsfondens försörjare,

b)     i förekommande fall värdepapperiseringsprodukter utgivna av penningmarknadsfondens försörjare,

c)      om försörjaren är ett kreditinstitut, kontantinlåning, och

d)     exponering mot penningmarknadsfondens försörjare som en motpart till OTC-derivattransaktioner.

4.          Om en penningmarknadsfonds försörjare skulle investera i andelar i penningmarknadsfonden ska fonden informera övriga investerare om värdet av försörjarens samlade investering och därefter meddela övriga investerare om varje förändring av detta innehav.

Artikel 38Rapportering till behöriga myndigheter

1.          För varje förvaltad penningmarknadsfond ska förvaltaren minst varje kvartal rapportera information till penningmarknadsfondens behöriga myndighet. Förvaltaren ska på begäran tillhandahålla information även till förvaltarens behöriga myndighet om den skiljer sig från den behöriga myndigheten för penningmarknadsfonden.

2.          Den information som ska rapporteras enligt punkt 1 är

(a)    penningmarknadsfondens typ och egenskaper,

(b)    portföljindikatorer, till exempel tillgångarnas totala värde, fondandelsvärde, vägd genomsnittlig löptid, vägd genomsnittlig livslängd, löptidsnedbrytning, likviditet och avkastning,

(d)    resultat av stresstester,

(e)    information om tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj avseende

(i) egenskaper för varje tillgång, till exempel namn, land, emittentkategori, risk eller löptid samt internt kreditbetyg,

(ii) tillgångstyp, däribland information om motpart i händelse av derivat eller omvända repor,

(f)     information om penningmarknadsfondens skyldigheter inklusive

(i) det land i vilket investeraren är etablerad,

(ii) investerarkategorin,

(iii) tecknings- och inlösenaktivitet.

Om så behövs och det är motiverat får behöriga myndigheter begära ytterligare information.

3.          Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att upprätta en rapporteringsmall som ska innehålla all den information som räknas upp i punkt 2.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket, i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

4.          De behöriga myndigheterna ska överföra all information som de erhåller i enlighet med denna artikel till Esma, samt alla andra meddelanden eller information som utbyts med penningmarknadsfonden eller dess förvaltare i enlighet med denna förordning. Informationen ska överföras till Esma senast 30 dagar efter det att ett rapporteringskvartal löpt ut.

Esma ska samla in informationen och skapa en central databas över alla penningmarknadsfonder som är etablerade, förvaltas eller marknadsförs i EU. Europeiska centralbanken ska endast ha åtkomst till databasen för statistiksyften.

Kapitel VIIITillsyn

Artikel 39Tillsyn av behöriga myndigheter

1.          Behöriga myndigheter ska fortlöpande övervaka efterlevnaden av denna förordning. En penningmarknadsfonds auktorisation ska dras in vid överträdelse av förbudet mot tillskott från försörjare.

2.          Den behöriga myndigheten för penningmarknadsfonden ska ansvara för att garantera efterlevnaden av bestämmelserna i kapitlen II–VII.

3.          Den behöriga myndigheten för penningmarknadsfonden ska ansvara för att övervaka efterlevnaden av de skyldigheter som anges i fondbestämmelserna eller bolagsordningen, och de skyldigheter som anges i prospektet, vilka ska överensstämma med denna förordning.

4.          Den behöriga myndigheten för förvaltaren ska vara ansvarig för att övervaka att förvaltarens arrangemang och organisation är tillfredställande så att förvaltaren för penningmarknadsfonden kan fullgöra de skyldigheter och bestämmelser som avser bildandet och funktionen av alla penningmarknadsfonder som den förvaltar.

5.          De behöriga myndigheterna ska övervaka fondföretag eller AIF-fonder som är etablerade eller marknadsförs i deras territorier för att verifiera att de inte använder beteckningen penningmarknadsfond eller låter antyda att de är en penningmarknadsfond om de inte uppfyller den här förordningen.

Artikel 40Behöriga myndigheters befogenheter

1.          De berörda myndigheterna ska få alla de tillsyns- och utredningsbefogenheter som de behöver för att utföra sina uppgifter enligt denna förordning.

2.          De befogenheter som tilldelas behöriga myndigheter enligt direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU ska utövas även med avseende på denna förordning.

Artikel 41Esmas befogenheter och behörighet

1.          Esma ska ha de befogenheter som krävs för att utföra de uppgifter som myndigheten tilldelats enligt denna förordning.

2.          Esmas befogenheter enligt direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU ska utövas även med avseende på denna förordning och i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001.

3.          Vid tillämpningen förordning (EU) nr 1095/2010 ska denna förordning inkluderas i alla ytterligare juridiskt bindande unionsakter som tilldelar uppgifter rörande de befogenheter som avses i artikel 1.2 i förordning (EU)1095/2010.

Artikel 42Samarbete mellan myndigheter

1.          Den behöriga myndigheten för penningmarknadsfonden och den behöriga myndigheten för förvaltaren ska om de är olika samarbeta och utbyta information i syfte att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning.

2.          De behöriga myndigheterna, inbegripet myndigheter som utsetts av medlemsstater i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och direktiv 2013/36/EU för kreditinstitut i penningmarknadsfondens hemmedlemsstat, den gemensamma tillsynsmekanismen och ECB, och Esma ska samarbeta i syfte att fullgöra sina respektive skyldigheter enligt denna förordning i enlighet med förordning (EU) nr 1095/2010.

3.          De behöriga myndigheterna, inbegripet myndigheter som utsetts av medlemsstater i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och direktiv 2013/36/EU för kreditinstitut i penningmarknadsfondens hemmedlemsstat, den gemensamma tillsynsmekanismen och ECB, och Esma ska utbyta all information och dokumentation som behövs för at utföra sina respektive skyldigheter enligt denna förordning i enlighet med förordning (EU) nr 1095/2010, i synnerhet när det gäller att identifiera och åtgärda överträdelser av denna förordning.

Kapitel IXSlutbestämmelser

Artikel 43Behandling av befintliga fondföretag och AIF-fonder

1.          Inom nio månader efter det att denna förordning trätt i kraft ska befintliga fondföretag eller AIF-fonder som investerar i kortfristiga tillgångar och som har som uttalat eller kumulativt mål att erbjuda en avkastning i linje med penningmarkandsräntan eller bevara värdet av investeringen skicka in en ansökan till sin behöriga myndighet tillsammans med alla dokument och bevis som behövs för att visa att denna förordning är uppfylld.

Artikel 44Utövande av delegering

1.          Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.          Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 13 och 19 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag som denna förordning träder i kraft.

3.          Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 13 och 19 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft.

4.          Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.          De delegerade akter som antas enligt artiklarna 13 och 19 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 45Översyn

Senast tre år efter det att denna förordning har trätt i kraft ska kommissionen se över kraven i denna förordning ur ett tillsynsperspektiv och ekonomiskt perspektiv. Vid översynen ska man särskilt beakta huruvida ändringar bör göras i ordningen för penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde för icke-professionella investerare, statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt fondandelsvärde. Översynen ska även omfatta följande:

(a)    Analysera erfarenheterna av tillämpningen av denna förordning, konsekvenser för investerare, penningmarknadsfonder och förvaltare av penningmarknadsfonder i unionen.

(b)    Bedöma penningmarknadsfonders roll i köp av skuld som emitteras eller garanteras av medlemsstaterna;

(c)    Beakta särdragen i skuldpapper som emitteras eller garanteras av medlemsstaterna och denna skulds roll i finansieringen av medlemsstaterna.

(d)    Beakta den rapport som det hänvisas till i artikel 509.3 i förordning (EU) nr 575/2013.

(e)    Beakta lagstiftningens utveckling på internationell nivå.

Resultaten av översynen ska överlämnas till Europaparlamentet och rådet, om så krävs, tillsammans med lämpliga ändringsförslag.

Artikel 46Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                   På rådets vägnar

Ordförande                                                   Ordförande

(1)

ЕUT C 170, 5.6.2014, s. 50.

(2)

*          Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌.

(3)

              EUT C 170, 5.6.2014, s. 50.

(4)

             Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).

(5)

             Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiven 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1).

(6)

             Kommissionens delegerade förordning (EU) nr …/… om komplettering av förordning (EU) 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut.

(7)

             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

(8)

             Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, allmänna verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn (EUT L 83, 22.3.2013, s. 1).

(9)

             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

(10)

             Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

(11)

            Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EUT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(12)

            Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och investeringsföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, EUT L 176, 27.6.2013, s. 1-337.

(13)

            Rådets sjunde direktiv av den 13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning (83/349/EEG). EGT L 193, 18.7.1983, s. 1.


ÄRENDETS GÅNG

Titel

Penningmarknadsfonder

Referensnummer

COM(2013)0615 – C7-0263/2013 – 2013/0306(COD)

Framläggande för parlamentet

4.9.2013

 

 

 

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ECON

12.9.2013

 

 

 

Föredragande

       Utnämning

Neena Gill

22.7.2014

 

 

 

Behandling i utskott

13.10.2014

1.12.2014

21.1.2015

 

Antagande

26.2.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

34

18

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Burkhard Balz, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Esther de Lange, Fabio De Masi, Anneliese Dodds, Jonás Fernández, Sven Giegold, Neena Gill, Sylvie Goulard, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Petr Ježek, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Philippe Lamberts, Werner Langen, Sander Loones, Bernd Lucke, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Fulvio Martusciello, Marisa Matias, Costas Mavrides, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Sirpa Pietikäinen, Alfred Sant, Molly Scott Cato, Peter Simon, Renato Soru, Theodor Dumitru Stolojan, Paul Tang, Sampo Terho, Michael Theurer, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Cora van Nieuwenhuizen, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker, Pablo Zalba Bidegain, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Frank Engel, Syed Kamall, Jeppe Kofod, Paloma López Bermejo, Morten Messerschmidt, Eva Paunova, Catherine Stihler

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Krzysztof Hetman, Diane James, Peter Lundgren

Ingivande

4.3.2015

Rättsligt meddelande