Förfarande : 2014/2148(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0123/2015

Ingivna texter :

A8-0123/2015

Debatter :

PV 27/04/2015 - 23
CRE 27/04/2015 - 23

Omröstningar :

PV 28/04/2015 - 7.12
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0108

BETÄNKANDE     
PDF 166kWORD 91k
1.4.2015
PE 544.209v02-00 A8-0123/2015

om Europeisk film i den digitala tidsåldern

(2014/2148(INI))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: Bogdan Brunon Wenta

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om Europeisk film i den digitala tidsåldern

(2014/2148(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–       med beaktande av Unescos (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar av den 20 oktober 2005,

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster)(1),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället(2),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG(3),

–       med beaktande av rådets slutsatser av den 25 november 2014 om europeisk audiovisuell politik i den digitala eran(4),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 augusti 2010 En digital agenda för Europa (COM(2010)0245),

–       med beaktande av kommissionens första rapport av den 4 maj 2012 om tillämpningen av direktiv 2010/13/EU om audiovisuella medietjänster – Audiovisuella medietjänster och internetanslutna utrustningar: tidigare och framtida perspektiv (COM(2012)0203),

–       med beaktande av kommissionens första rapport av den 24 september 2012 om tillämpningen av artiklarna 13, 16 och 17 i direktiv 2010/13/EU under perioden 2009–2010 – Främjande av europeiska produktioner i EU-baserade tablålagda audiovisuella medietjänster på begäran (COM(2012)0522),

–       med beaktande av kommissions tredje rapport av den 7 december 2012 On the challenges for European film heritage from the analogue and the digital era (SWD(2012)0431), om genomförandet av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 16 november 2005 om filmarvet och konkurrenskraften i därtill kopplade branscher (2005/865/EC),

–       med beaktande av kommissions meddelande av den 18 december 2012 om innehåll i den digitala inre marknaden (COM(2012)0789),

–       med beaktande av kommissionens grönbok av den 24 april 2013 Förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld: tillväxt, skapande och värderingar (COM(2013)0231),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 november 2013 om statligt stöd till filmer och andra audiovisuella verk (2013/C 332/01)(5),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 maj 2014 Europeisk film i den digitala tidsåldern – Att förena kulturell mångfald och konkurrenskraft (COM(2014)0272),

–       med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 4 december 2014 om europeisk film i den digitala tidsåldern,

–       med beaktande av sin resolution av 16 november 2011 om europeisk biograffilm i den digitala tidsåldern(6),

–       med beaktande av sin resolution av den 11 september 2012 om distribution på internet av audiovisuella verk inom EU(7),

–       med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2013 om genomförande av direktivet om audiovisuella medietjänster(8),

–       med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2014 om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld(9),

–       med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0123/2015), och av följande skäl:

A.     Film är varor av både ekonomisk och kulturell karaktär, som i hög grad bidrar till den europeiska ekonomin i fråga om tillväxt och sysselsättning samtidigt som den hjälper till att utforma europeiska identiteter genom att spegla den kulturella och språkliga mångfalden, främja europeiska kulturer över gränserna och underlätta kulturella utbyten och ömsesidig förståelse bland medborgarna samt genom att bidra till uppkomsten och utvecklingen av kritiskt tänkande.

B.     De kulturella och kreativa sektorernas potential i Europa, framför allt filmindustrins, har ännu inte utnyttjats till fullo, vare sig vid främjandet av Europas kulturella mångfald och kulturarv eller vid skapandet av hållbar tillväxt och hållbara arbetstillfällen på ett sätt som i sin tur också kan bli till nytta för andra sektorer inom ekonomin, så att Europa får en konkurrensfördel på det globala planet.

C.     Den europeiska filmindustrin är en av världens största producenter och 1 500 filmer släpptes under 2014, men den utmärks av en heterogen struktur både i fråga om finansiering och typer av produktion.

D.     Utmärkande för de europeiska filmerna är deras kvalitet, egenart och mångfald, men de produceras och distribueras i begränsad skala inom unionen och detta framgår av att de har en rätt ringa publik och samtidigt utsätts både för stark internationell konkurrens och svårigheter att distribueras, både inom och utanför Europa.

E.     Spridningen av europeiska icke-inhemska filmer i medlemsstaterna är fortfarande ringa, trots att så många filmer produceras varje år. Icke-europeiska alster sprids däremot i stor utsträckning inom unionen.

F.     Mångfalden i europeisk film återspeglar rikedomen och styrkan i Europas kulturella och språkliga mångfald, vilket betyder att den europeiska filmmarknaden är naturligt fragmenterad.

G.     Främjandet av produktion av kvalitetsfilmer är särskilt viktigt för mindre medlemsstater vilkas språk talas av bara några få människor.

H.     Programmet Kreativa Europas delprogram Media (nedan kallat Media) erbjuder nya finansieringskällor och möjligheter till distribution och spridning av europeiska icke-inhemska filmer och till publikutveckling och stöd för mediekompetens.

I.      Ett av huvudmålen för den digitala inre marknaden bör vara att skapa tillit till och förtroende för internet och bredda tillgången till lagligt audiovisuellt innehåll och på det sättet bidra till investeringar i europeisk film.

J.      Eftersom filmer först förevisas på biografer kommer en viktig del av intäkterna från dem just från sådana förevisningar. De är därför oerhört viktiga för att produktionen och distributionen av europeiska filmer ska kunna finansieras och dessutom spelar de en utslagsgivande roll för om filmerna ska ha framgång i andra visningsfönster längre fram.

K.     Allt flera europeiska filmer med anspråkslös budget för produktion och marknadsföring skulle dock ha nytta av mera flexibla strategier för filmsläpp och av att tidigare bli tillgängliga i form av beställvideotjänster.

L.     Bättre organiserade visningsfönster skulle ge maximal potentiell publik och samtidigt göra det mindre attraktivt att konsumera film under olagliga förhållanden.

M.    Enligt artikel 13.1 i direktivet om audiovisuella medietjänster ska medlemsstaterna se till att leverantörer av beställtjänster (i direktivet kallade medietjänster på begäran) främjar europeiska produktioner. Denna bestämmelse har genomförts på många olika sätt med olika nivåer på de rättsliga kraven, vilket lett till att leverantörerna etablerar sig i de medlemsstater där kraven är lägst.

N.     Merparten av det offentliga stödet till den europeiska filmindustrin, både från nationella källor och EU-källor, är avsatt för filmproduktion.

O.     I artikel 14 av förordning (EU) nr 1295/2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa står det att kommissionen ska inrätta en ”lånegaranti för de kulturella och kreativa sektorerna” för att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag i de kulturella och kreativa sektorerna och för att underlätta medverkande finansiella förmedlares förmåga att effektivare bedöma risker i samband med projekt för vilka små och medelstora företag ansöker om lån och finansiering.

P.     I sin tredje rapport av den 7 december 2012 On the challenges for European film heritage from the analogue and the digital era påpekade kommissionen att endast 1,5 procent av det europeiska filmarvet har digitaliserats. Procenttalet är det samma i dag, trots att man upprepade gånger befarat att en stor del av detta arv kan gå förlorat för kommande generationer, vilket framgår bland annat av att endast 10 procent av stumfilmerna bevarats.

Q      Digitaliseringen och mediekonvergensen skapar nya möjligheter att distribuera och sprida europeiska filmer över gränserna samt större potential för innovation och flexibilitet samtidigt som tittarnas beteende och förväntningar förändras radikalt.

R.     Anslag måste garanteras till att filmarvet och närstående material digitaliseras, bevaras och görs tillgängligt på internet och det måste fastställas europeiska standarder för bevarandet av digitala filmer.

S.     Tack vare mediekompetens och framför allt filmkunnighet kan medborgarna utveckla kritiskt tänkande och kritisk förståelse och stimulera sin egen kreativitet och uttrycksförmåga.

T.     Upphovsrätten i den digitala tidsåldern bör fortsätta att stimulera investeringar i filmproduktion och filmskapande och säkerställa en lämplig ersättning för rättsinnehavarna, samtidigt som utvecklingen av nya tjänster och gränsöverskridande tillgång för medborgarna uppmuntras och de kulturella och kreativa sektorerna kan fortsätta bidra till tillväxt och sysselsättningsskapande.

U.     Det måste ses till att direktivet om viss tillåten användning av anonyma verk (2012/28/EU) genomförs effektivt och att filmer tas med i definitionen över allmänt tillgängliga anonyma verk.

Marknadsföring, gränsöverskridande distribution och tillgång

1.      Europaparlamentet uppmanar den europeiska filmindustrin att fortsätta utveckla innovativa tjänster, nya affärsmodeller och distributionskanaler för att förbättra den gränsöverskridande tillgången till europeiska filmer inom unionen och utanför unionens gränser, så att tittare i hela unionen får tillgång till ett allt större utbud av filmer på allt fler plattformar. Parlamentet föreslår att den europeiska filmindustrin i detta hänseende bör dra lärdomar av bästa affärsmetoder utanför EU.

2.      Europaparlamentet inser hur otillåten användning av kreativa arbeten påverkar den kreativa cykeln och upphovsmännens rättigheter. Parlamentet betonar att det behövs ett större lagligt utbud med god kvalitet och att unga människor måste väckas till ökad medvetenhet om denna fråga.

3.      Europaparlamentet föreslår att utvecklingen av gränsöverskridande överföring av audiovisuella tjänster, med hänsyn till den snabba framväxten av beställvideo och elektroniska transaktioner i hela unionen, undersöks mer eftersom tittarna härigenom skulle få tillgång till film var de än befinner sig.

4.      Europaparlamentet framhåller betydelsen av en riktad marknadsföring i hela unionen som beaktar de kulturella särdragen hos den europeiska publiken för att bättre och effektivare främja europeiska filmer.

5.      Europaparlamentet efterlyser följaktligen med kraft ett större utbud av textade filmer för att öka spridningen av europeiska filmer över gränserna, tittarnas medvetenhet om Europas kulturella och språkliga mångfald samt den ömsesidiga förståelsen.

6.      Europaparlamentet konstaterar framför allt vilken roll Media spelat genom att stödja textning och dubbning för att europeiska filmer ska bli mer tillgängliga, framför allt i textade originalversioner, något som gör det lättare för dem att spridas och förbättrar förståelsen av europeiska kulturer och språk.

7.      Europaparlamentet understryker vikten av den nyligen antagna förberedande åtgärden Textning med hjälp av crowdsourcing för att öka spridningen av europeiska verk och det arbete som kommissionen ska göra för att genomföra denna åtgärd.

8.      Europaparlamentet stöder dessutom initiativ såsom kommissionens pilotprojekt Främjande av europeisk integration via kulturen, vars syfte är att tillhandahålla flera textade europeiska filmer genom nya textade versioner av ett urval tv-program över hela Europa.

9.      Europaparlamentet upprepar hur oerhört viktigt det är att ytterligare öka utbudet av filmer för personer med funktionsnedsättning, särskilt genom syntolkning och textning.

10.    Europaparlamentet betonar att privata och offentliga europeiska tv-stationer är särskilt viktiga för filmproduktion, både för tv-produktioner och för samproduktion av biograffilmer, och understryker hur de kan trygga framtiden för många filmproduktionsbolag i EU, framför allt små och medelstora sådana.

11.    Europaparlamentet påminner om sitt LUX-pris som under årens lopp har fått ett större erkännande för främjandet av europeiska filmer genom att översätta undertexter för den vinnande filmen till alla unionens 24 officiella språk och därmed öka synligheten för, medvetenheten om och tillgången till europeiska filmer. Parlamentet uppmanar de nationella parlamenten att ytterligare verka för LUX-priset i medlemsstaterna, i samarbete med Europaparlamentets informationskontor.

12.    Europaparlamentet hävdar att europeiska samproduktioner behöver främjas och stödjas och att ett ökat antal sådana produktioner kan leda till att europeisk film vinner vidare spridning över hela Europa.

13.    Europaparlamentet framhåller dessutom att europeiska tv-serier av god kvalitet blivit alltmer framgångsrika samt att det är strategiskt viktigt att ytterligare uppmuntra till produktion, distribution och marknadsföring av sådana serier på de europeiska och de globala marknaderna.

14.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja och främja särskilda evenemang, såsom initiativ till filmfestivaler och filmturnéer, för att uppmuntra och stödja lanseringen och spridningen av europeiska filmer på sina territorier.

15.    Europaparlamentet föreslår att de befintliga åtgärderna ska stärkas för att bättre optimera priset på biobiljetter och utveckla innovativ marknadsföring och innovativa abonnemangserbjudanden såsom ett bidrag till att biobesök ska bli attraktiva och möjliga för alla.

Publikutveckling

16.    Europaparlamentet uppmanar filmdistributörerna och filmförevisarna att göra filmer från andra europeiska länder mera synliga och tillgängliga för att de ska nå ut till en bredare publik.

17.    Europaparlamentet inser att biograferna fortfarande är de viktigaste ställena för att förevisa filmer och marknadsföra dem, samtidigt som de också har en viktig social dimension, eftersom människor möts och diskuterar där. Parlamentet betonar att möjligheterna att ta del av Europas kulturtillgångar, kulturarv och dialogen i Europa begränsas i och med att små och oberoende biografer försvinner, framför allt i småstäder och mindre utvecklade regioner, och uppmanar här kommissionen och medlemsstaterna att ge stöd till att alla filmdukar utrustas med digital projicerings- och ljudteknik för att dessa biografer ska kunna finnas kvar.

18.    Europaparlamentet betonar betydelsen av att marknadsföra filmer i ett tidigt skede av produktionen för att öka spridningen och medvetenheten hos en potentiell publik runt om i Europa.

19.    Europaparlamentet betonar betydelsen av Media när innovativa metoder för publikutveckling testas, särskilt genom stöd till festivaler, initiativ till förmån för filmkunnighet och åtgärder för publikutveckling.

Lika villkor

20.    Europaparlamentet påminner om att artikel 13.1 i direktivet om audiovisuella medietjänster kräver att medlemsstaterna ser till att leverantörer av beställtjänster främjar europeiska verk. Parlamentet betonar att genomförandet av denna bestämmelse har varit oenhetligt med olika nivåer på de rättsliga kraven, och att detta skulle kunna leda till att leverantörerna etablerar sig i de medlemsstater där kraven är lägst.

21.    Europaparlamentet anser att alla som drar nytta av europeiska kinematografiska verk, också om så sker indirekt, genom att tillhandahålla dem, saluföra dem eller sprida dem, också i form av länkar eller tillhandahållande genom beställvideo, bör bidra ekonomiskt till att det görs europeiska filmer. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta detta som rättesnöre, också vid undersökningar ur konkurrensperspektiv av medlemsstaternas system för finansiering av filmer.

22.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta detta när den föreslår en översyn av den gällande rättsliga ramen för att få igenom lika villkor på den europeiska audiovisuella marknaden, med rättvisa och lika förutsättningar för alla leverantörer.

23.    Europaparlamentet uppmanar plattformarna för beställvideo och prenumeration på beställvideo att i sin katalog offentliggöra uppgifter om konsumtionen av varje film, för att man ska kunna göra en ordentlig bedömning av deras inverkan.

Finansiering

24.    Europaparlamentet anser att en större spridning av europeiska filmer på både de europeiska och internationella marknaderna förutsätter en bättre avvägd offentlig finansiering av produktions- och distributionsbehoven i syfte att öka stödet för utveckling, marknadsföring och internationell distribution.

25.    Europaparlamentet anser att det behövs ökade reella anslag till distribution, säljfrämjande och saluföring av filmer, utan att detta sker på bekostnad av produktionsfinansieringen.

26.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utöka den offentliga finansieringen för att på ett tidigt stadium stödja distribution och säljfrämjande av inhemska filmer utomlands, samt av icke-inhemska europeiska filmer.

27.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja incitament för att underlätta produktion och distribution av europeiska filmer samt för att göra dem bättre tillgängliga och mera attraktiva. Parlamentet anser att det stimulerar framväxten av nya tjänster och plattformar om man tillämpar samma sänkta momssatser på kulturella audiovisuella verk, antingen de säljs på nätet eller utanför nätet.

28.    Europaparlamentet uppmärksammar den roll som programmet Kreativa Europas lånegaranti för de kulturella och kreativa sektorerna spelar när det gäller att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag i de kulturella och kreativa sektorerna och uppmuntra flera investeringar från finansförmedlare, för att därmed öka finansieringsmöjligheterna för filmindustrin.

29.    Europaparlamentet föreslår att det görs en utredning av hur effektiva och ändamålsenliga de europeiska och de nationella systemen för filmfinansiering är, med särskild uppmärksamhet inriktad på kvaliteten och omfånget på de filmer som finansieras, och med samtidig hänsyn tagen till att de instrument som finns för finansering av saluföring och publikutveckling är åtkomliga och effektiva. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera andra medlemsstater om exempel på bästa praxis som framgår av resultaten.

30.    Europaparlamentet påminner om att produktion och samproduktion av film kräver avsevärda ekonomiska investeringar och att dagens rättsliga ram inte förhindrar gränsöverskridande licensiering, och betonar därför att systemen för produktion och distribution bör fortsätta att vara olika, för att investeringar i europeiska filmer ska uppmuntras, såsom ett sätt att bemöta den språkligt och kulturellt mångskiftande europeiska marknaden och att slå vakt om och främja den kulturella mångfalden.

31.    Europaparlamentet betonar att europeiska filmer får anslag ur flera olika offentliga fonder på europeisk, nationell och regional nivå och att man bör uppmuntra till att dessa fonder används på ett sådant sätt att de i större utsträckning kompletterar varandra och således blir mer effektiva.

Europeiska filmforumet

32.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ om att inrätta ett europeiskt filmforum för att underlätta en strukturerad dialog med alla berörda parter i den audiovisuella sektorn om de utmaningar som sektorn för närvarande står inför under den digitala tidsåldern, för att förbättra samarbetet, sammanförandet av information och utbytet av bästa praxis.

33.    Europaparlamentet efterlyser med tanke på detta ett brett upplagt deltagande och samarbete mellan alla berörda institutioner, framför allt med Europaparlamentet.

Mediekompetens

34.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra betydligt mer för att förbättra mediekompetensen och särskilt filmkunnigheten i skolornas läroplaner och inom institutioner för kulturfostran, och att utveckla initiativ på nationell, regional eller lokal nivå på alla nivåer av formell, informell och icke-formell allmän utbildning och yrkesutbildning.

35.    Europaparlamentet är medvetet om att biograferna har en särskild betydelse för filmkunnigheten och mediekompetensen eftersom de är generationsöverskridande läroställen. Parlamentet välkomnar alla åtgärder som på ett målinriktat sätt främjar denna funktion hos biograferna.

36.    Europaparlamentet uppmärksammar främjandet av undervisningsfilmer för ungdomar och stöder tävlingar där ungdomar uppmuntras att skapa audiovisuella verk. Parlamentet understryker också vilka möjligheter Media erbjuder till stöd för filmkunnighetsprojekt.

Innovation

37.    Europaparlamentet stöder innovativa projekt och innovativ praxis, såsom kommissionens förberedande åtgärd om spridningen av europeiska filmer i den digitala tidsåldern, vilka utformas för att testa en flexiblare lansering av filmer genom olika medier i flera medlemsstater, och välkomnar att denna åtgärd integrerats i programmet Kreativa Europa.

38.    Europaparlamentet anser att sådana initiativ, med mer flexibla visningsfönster, kan gynna vissa typer av europeiska filmer genom att öka synligheten, nå en ny publik, generera intäkter och spara kostnader, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att än en gång överväga dessa initiativ.

Digitalisering och arkivering

39.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att kinematografiska verk digitaliseras och att inrätta obligatoriska system för arkivexemplar i digitalt format eller att anpassa sina befintliga system till sådana format genom att kräva arkivdeposition av en internationellt standardiserad originalkopia av digitala filmer.

40.    Europaparlamentet framhåller vikten av audiovisuella arkiv, särskilt dem som finns hos institutioner för filmarvet och hos radio och tv i allmänhetens tjänst och uppmanar med kraft medlemsstaterna att garantera dem lämpliga ekonomiska resurser och system för rättighetsklarering, för att de lättare ska kunna utföra sitt uppdrag i allmänhetens tjänst, också i form av att filmarvet bevaras, digitaliseras och görs tillgängligt för allmänheten.

41.    Europaparlamentet framhåller det europeiska digitala biblioteket Europeanas viktiga roll såsom ett digitalt bibliotek för Europas audiovisuella arv (både film och television).

° °

°

42.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EUT L 95, 15.4.2010, s. 1.

(2)

EGT L 167, 22.6.2001, s. 10.

(3)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 221.

(4)

EUT C 433, 3.12.2014, s. 2.

(5)

EUT C 332, 15.11.2013, s. 1.

(6)

EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 102.

(7)

EUT C 353 E, 3.12.2013, s. 64.

(8)

Antagna texter, P7_TA(2013)0215.

(9)

Antagna texter, P7_TA(2014)0232.


MOTIVERING

Kreativitet i den audiovisuella sektorn, precis som inom idrott, är ett utpräglat lagarbete där varje deltagare bidrar till lagets slutliga framgång.

Att skapa en film, från den ursprungliga idén till filmandet i sig – produktionen, det ögonblick då filmen går upp på biograferna, distributionen – präglas av lagarbete. På filmduken ser publiken bara filmstjärnorna, men de är bara toppen av isberget. En framgångsrik film är först och främst en idé som kläckts av alla de kreativa individer vars namn syns på filmduken i slutet av filmen: manusförfattare, regissörer, tekniska medarbetare, kameramän, fotografer, specialeffektstekniker osv. Det är deras gemensamma arbete som skapar vår kulturella identitet och öppnar dörrar för mångfald inom våra lokala, nationella och europeiska kulturer.

Wim Wenders har beskrivit denna idé: Kultur (...) formar Europas själ. Film har en privilegierad ställning i denna värld (...). Det finns ingen annan medieform som får oss att identifiera oss på samma sätt som film (...). Film visar inte bara bilder, den speglar själva bilden av vårt samhälle, med dess värderingar, vanor, förhoppningar och rädslor (...). Film formar dessa värderingar, skapar dessa vanor och påverkar känslor av förhoppningar och rädslor.

Ändå har film en dubbel roll i vårt samhälle: den är både en kulturell och ekonomisk tillgång. En audiovisuell sektor som är förenad i sin mångfald bidrar till ekonomisk tillväxt, skapar nya arbetstillfällen och ger upphov till innovation på Europas digitala marknad.

Det finns ingen kreativitet utan en kreativ ekonomi. Investeringar i den audiovisuella sektorn är nödvändiga för att verken ska bli tillgängliga för den europeiska publiken. De största finansiärerna, som låter upphovsmännen forma sin vision, är producenter, utgivare, distributörer, biografer och leverantörer av beställvideotjänster. En produktion kan endast bli möjlig genom ett oinskränkt samarbete mellan dessa investerare så att de alla kan delta i en gemensam finansieringsinsats.

För att till fullo utnyttja den europeiska filmindustrins kulturella och ekonomiska potential måste miljön vara den rätta och industrin måste ges incitament i form av ett stabilt och flexibelt regelverk som uppmuntrar investeringar och mångfald samt låter nya tjänster utvecklas på internet. Upphovsrätten är en viktig faktor i detta system eftersom den stimulerar lokala och nationella investeringar i filmproduktion, samtidigt som den är grunden för att alla inblandade ska få en inkomst. Upphovsrätten måste garantera lämplig ersättning för upphovsrättshavarna, och särskilt manusförfattarna.

Behovet av insyn och globalt samarbete är också viktigt, särskilt när det handlar om tjänster utanför Europa. I detta sammanhang kommer det europeiska filmforumet att hjälpa sektorns företrädare, medlemsstaterna och de europeiska institutionerna att hitta lämpliga lösningar och bidra till en bättre distribution av europeiska filmer.

Den europeiska filmindustrins potential

Arbetet med digitaliseringen av biografer är nu på sluttampen, även om mindre filmdukar fortfarande behöver ekonomiskt stöd. Enligt Europeiska audiovisuella observationsorganet hade cirka 87 % av EU:s alla filmdukar (30 000) digitaliserats vid slutet av 2013.

Den audiovisuella sektorns nästa utmaning är att den måste kunna garantera en genuin och effektiv distribution av europeiska filmer som gör dem synliga och når en bredare publik.

2014 har varit det mest imponerande året hittills om man ser till antalet europeiska filmer som distribuerats i Europa – 1 500 europeiska filmer har distribuerats, vilket är dubbelt så många som amerikanska filmer. Europeiska filmer visade sig dock ha en omvänt proportionell andel tittare.

I Europa uppgick medel avsatta till marknadsföring oftast till knappt 1 % av de totala produktionskostnaderna. Amerikanska filmer kan däremot ha en marknadsföringsbudget som är lika stor som produktionskostnaderna. Dessutom visas en majoritet av de europeiska filmerna endast i ursprungslandet. Argumentet att öka distributionen och spridningen av europeiska filmer utanför Europa är övertygande på grund av den potentiella ekonomiska vinningen, men främst på grund av de kulturella värderingar som europeisk film lyfter fram.

Distribution, synlighet och tillgång

Både det nationella och det EU-omfattande stödet är viktigt för skapandet av europeiska filmer, men det riktas huvudsakligen mot medfinansieringen av produktionsprocessen. Distributionsfasen är dock den fas då filmen faktiskt kan börja bli lönsam. Stora skillnader mellan de stödbelopp som beviljas under de olika faserna kan faktiskt få negativa effekter på hur mycket publicitet filmen får.

Offentlig finansiering måste vara mer balanserad och fokusera mer på att skapa en bredare publik för europeiska filmer och att främja stöd till verksamhet såsom projektutveckling, marknadsföring och internationell distribution. För närvarande avsätts nästan 70 % av de offentliga medlen till produktion och inte till insatser som ska locka en så stor publik som möjligt. Eftersom beställvideotjänsterna ständigt ökar och även antalet filer som finns tillgängliga på internet för nedladdning är det viktigt med flexibilitet och mer experimenterande i den audiovisuella sektorn.

För att få perspektiv på den europeiska marknadens verkliga storlek bör man ta hänsyn till hur många hinder det finns för en film med en liten marknadsföringsbudget. Harmonisering och samordning mellan nationella stödramar är att rekommendera eftersom sann kommunikation mellan de enskilda länder och individer som är inblandade är det enda sättet att avgöra hur mycket stöd en film behöver för att den ska nå en så stor publik som möjligt.

Eftersom nationella och regionala stödramar främst fokuserar på produktionsfasen skulle EU-program kunna riktas mot områden med otillräcklig finansiering såsom distribution och marknadsföring. En tydlig fördel med den lösningen är EU:s ställning som en potentiell källa till distributionsstöd – en åtgärd som skulle systematisera processen betydligt.

Inom marknadsföring av europeisk film bör man beakta de nya distributionskanalernas roll, såsom direktuppspelning eller beställvideotjänster. Beställvideosektorn och andra lagliga leverantörer på internet måste fortsätta att få stöd som en primär åtgärd för att motverka piratkopiering. Distributionen på internet ger faktiskt nytt liv åt filmen. Det är fortfarande mycket vanligt med tv i europeiska hushåll, och programföretagen, särskilt radio och tv i allmänhetens tjänst, har en mycket viktig funktion och bör därför uppmuntras att erbjuda europeiska biofilmer av hög kvalitet i sitt programutbud.

Det är samtidigt viktigt att erkänna att biografer är hörnstenen i distributionen av europeisk film. I detta sammanhang förmedlar själva uttrycket ”europeisk film” en idé om att dess styrka är just ett ständigt kulturellt utbyte, genom samproduktioner eller gästspel från andra länder i utländska filmer.

Finansiering och program till stöd för den audiovisuella sektorn

Programmet Kreativa Europa, med en budget på 1,5 miljarder euro för 2014–2020 är en mycket viktig källa till finansiering för den audiovisuella sektorn. Programmet avsätter över halva sin budget till delprogrammet Media som främjar utvecklingen av europeisk film, distribution, kurser och innovation. Enligt budgetbestämmelserna för de närmaste åren stöder man spridningen av över 800 europeiska filmer både i och utanför Europa. Vidare ska programmet erbjuda fortlöpande stöd till över 80 europeiska filmfestivaler som marknadsför filmer från regionen. Denna typ av finansiering ger en ny publik för europeiska audiovisuella verk samtidigt som den kulturella och språkliga mångfalden garanteras.

Nya distributionsmetoder och affärsmodeller kanske ger upphov till nya innovativa finansieringskällor: biografvisningar, DVD-utgivningar och nya åtkomstformer, såsom direktuppspelning eller beställvideotjänster, är inte ömsesidigt uteslutande eftersom deras intressesfär är diversifierad och ingenting går förlorat. Alla som gynnas av filmindustrin, inklusive beställvideotjänster, bör som ett rättvist krav uppmuntras att stödja filmproduktion. Det bör skickas en tydlig politisk signal i detta avseende. Att främja lagliga erbjudanden kan också vara viktigt för att nå detta mål.

Instrumentet för finansiell garanti, som ska lanseras 2016, är ett annat instrument värt att uppmärksamma eftersom det kommer att göra det möjligt för filmfotografer att få banklån. Programmet kommer att regleras av Europeiska investeringsfonden som ingår i Europeiska investeringsbanken.

Filmkunnighet och mediekompetens

Filmkunnighet kan ha stor betydelse för enskilda individer eftersom den kan påverka unga människors utveckling och deras uppfattning om omvärlden. Tre fjärdedelar av de unga tittarna säger sig ha sett filmer som de har tagit starkt intryck av. Det är därför mycket viktigt att införa filmkunnighet på alla nivåer i grundskolan i medlemsstaterna, vilket också skulle ge fördelar på längre sikt. En integrerad aspekt av filmutbildning är att få unga att utveckla ett analytiskt tänkande, att noggrant värdera de audiovisuella verken och att diskutera de frågor som tas upp i filmen och de känslor som den väcker. Att hålla sig à jour med europeisk film är ett av de bästa sätten att lära känna sina europeiska grannars historia, kultur, traditioner och språk.

En annan fördel med filmutbildning är att den erbjuder en introduktion till mediekompetens, som är en av EU:s prioriteringar på utbildningsområdet. Mediekompetens förbereder studenter på den digitala världens utmaningar, lär dem att skickligt använda ny teknik och leder till ökad medvetenhet kring betydelsen av att välja lagligt innehåll framför piratkopierat innehåll.

Instrument för marknadsföring och spridning av europeiska filmer

Filmfestivaler är ett sätt att marknadsföra och investera i tillgången till europeiska filmer i Europa, och medlemsstaterna och de europeiska institutionerna uppmuntras att främja, stödja och sprida de mest värdefulla produktionerna genom särskilda evenemang. Europeiska filmpriser anses betydelsefulla och deras betydelse bör också fortsätta öka då dessa evenemang ger filmerna en möjlighet att nå långt utanför gränserna.

Europaparlamentets LUX-pris är ett utmärkt exempel på hur europeisk film bör marknadsföras. Varje år uppmärksammar priset filmer som tar upp frågor som rör den europeiska opinionen. Filmens styrka att förmedla kulturer via andra kulturer gör den till en perfekt utgångspunkt för diskussioner kring Europa och dess framtid. I den nuvarande ekonomiska, politiska och sociala krisen, som också hotar konsten, kulturen och filmen, erbjuder LUX-priset en rejäl språngbräda för europeisk kreativitet.

Två andra faktorer som påverkar spridningen av filmer är textning och dubbning. Digitala kopior har ersatt analoga kopior och priset på översättning av undertexter har sjunkit drastiskt. Alla filmer kan erbjudas på många olika språk, vilket bör leda till ökad spridning av europeiska audiovisuella verk av hög kvalitet. För att hålla nere kostnaderna och göra den europeiska filmen populärare kan ett pilotprojekt genomföras för att undersöka möjligheten till en plattform på internet där översättning av undertexter sker genom crowdsourcing.

I korthet strävar betänkandet Europeisk film i den digitala tidsåldern efter att stödja europeisk film och främja dess marknadsföring och distribution samt göra den mer synlig så att alla européer kan få del av sitt kulturarv.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

24.3.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

25

2

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Silvia Costa, Mircea Diaconu, Damian Drăghici, Angel Dzhambazki, Jill Evans, Emmanouil Glezos, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Andrew Lewer, Svetoslav Hristov Malinov, Fernando Maura Barandiarán, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Michaela Šojdrová, Yana Toom, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Sylvie Guillaume, György Hölvényi, Dietmar Köster, Ernest Maragall, Emma McClarkin, Martina Michels, Liadh Ní Riada

Rättsligt meddelande