Förfarande : 2014/2223(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0126/2015

Ingivna texter :

A8-0126/2015

Debatter :

PV 27/04/2015 - 24
CRE 27/04/2015 - 24

Omröstningar :

PV 28/04/2015 - 7.13
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0109

BETÄNKANDE     
PDF 297kWORD 149k
1.4.2015
PE 544.341v02-00 A8-0126/2015

om en ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn

(2014/2223(INI))

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

Föredragande: Elisabeth Köstinger

Rådgivande utskotts föredragande (*):

Francesc Gambús, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

(*)    Förfarande med associerade utskott – artikel 54 i arbetsordningen

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet(*)
 YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn

(2014/2223(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn (COM(2013)0659),

–       med beaktande av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som bifogats detta meddelande, SWD(2013)0342 och SWD(2013)0343,

–       med beaktande av rådets (jordbruk och fiske) slutsatser av den 19 maj 2014 om den nya EU-skogsstrategin,

–       med beaktande av Regionkommitténs förslag till yttrande av den 30 januari 2014 En ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn,

–       med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 10 juli 2014 över kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn,

–       med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2006 om genomförandet av EU:s skogsbruksstrategi(1),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser,

–       med beaktande av Europa 2020-strategin inklusive Innovationsunionen och Ett resurseffektivt Europa,

–       med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén En EU-strategi för klimatanpassning (COM(2013)0216),

–       med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020 (COM(2011)0244),

–       med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för industri, forskning och energi (A8-0126/2015),

A.     Europeiska unionen har inga befogenheter att utarbeta en gemensam skogspolitik, men vissa av EU:s politikområden kan påverka den nationella skogspolitiken, i en situation där det är medlemsstaterna som beslutar om politiken i fråga om skogsbruk och skogar.

B.     Trots att skogsfrågor uppenbart faller inom medlemsstaternas ansvarsområde kan skogsföretagen ha nytta av en bättre och aktivare samordning och en högre profil för denna ekonomiskt viktiga sektor, som garanterar sysselsättning på europeisk nivå, framför allt i landsbygdsområden, samtidigt som den skyddar ekosystemen och är miljönyttig för alla, utan att detta påverkar medlemsstaternas ansvar.

C.     Trä är en förnybar naturtillgång, som i Europa ofta underutnyttjas, och det måste, bland annat genom vidareutveckling och utbyte av fackkompetens, garanteras att denna råvara används på ett intelligent och hållbart sätt.

D.     Skogar är en källa till unika växter, djur och svampar.

E.     Skogarna har högst olika storlek och karaktär och i vissa medlemsstater är mer än halva territoriet täckt av skog. Ett hållbart skogsbruk har en enorm betydelse för värdeskapandet på lokal, regional, europeisk och internationell nivå, för tryggandet av sysselsättningen på landsbygden och såsom bidrag till ett samhälle som bygger på bioekonomi och är till nytta för människors hälsa, särskilt i strukturellt missgynnade regioner, och ger samtidigt ett viktigt bidrag till miljö- och klimatskydd samt biologisk mångfald.

F.     Skogsbiomassa är en mycket viktig källa till förnybar energi. Europas skogar absorberar och lagrar för närvarande omkring 10 procent av EU:s koldioxidutsläpp och bidrar därmed kraftigt till ansträngningarna för begränsning av klimatförändringarna.

G.     Urbaniseringen av vårt samhälle har lett till att unionsmedborgarna har mindre kontakt med skogen och inte vet särskilt mycket om skogsbruket eller dess inverkan på välståndet, sysselsättningen, klimatet, miljön, människors hälsa och hela den värdeskapande kedjan samt kopplingen till de bredare ekosystemen.

H.     Allt flera av EU:s politiska åtgärder ställer högre krav på skogarna. Dessa krav måste vara väl avvägda och krav på nya användningsområden för trä inom bioekonomin och för bioenergi måste åtföljas av resurseffektivitet, användning av ny teknik och respekt för gränsen för vad som hållbart kan levereras.

I.      Det europeiska skogsbruket präglas av hållbarhet och långsiktig planering och hållbarhetsprincipen borde inskärpas ännu kraftfullare på alla plan, från det lokala till det globala, för att skapa arbetstillfällen, skydda den biologiska mångfalden, begränsa klimatförändringarna och bekämpa ökenspridningen.

J.      Skogarnas roll för ekonomi, samhälle och miljö måste framhållas, också i samband med skyddet av och arbetet för kultur- och naturarvet och främjandet av hållbar (miljöanpassad) turism.

K.     Världens ökande befolkning innebär en växande efterfrågan på energi och därför bör skogar spela en viktigare roll i EU:s framtida energimix.

Allmänna synpunkter – skogens, skogsbrukets och den skogsbaserade sektorns betydelse för samhället

1.      Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en ny EU-skogsstrategi och de tillhörande arbetsdokumenten och betonar att tyngdpunkten för en EU-skogsstrategi måste vila vid hållbart skogsbruk och ett hållbart handhavande av skogarnas mångsidiga roll ur synvinkel av ekonomi, samhälle och miljö. Skogsstrategin måste också säkerställa att gemenskapens politik med direkt eller indirekt anknytning till skogsbruk bättre samordnas och förs ut till kännedom. Parlamentet påpekar här att allt fler europeiska politiska initiativ inom sådana områden som ekonomisk politik och sysselsättningspolitik, energipolitik och miljö- och klimatskyddspolitik kräver ett starkare bidrag från skogsbrukets sida.

2.      Europaparlamentet betonar att man måste fastställa värdet på skogens ekosystemtjänster på ett mer systematiskt sätt och beakta det vid beslutsfattande inom både den offentliga och privata sektorn.

3.      Europaparlamentet påpekar att endast friska och stabila bergskogar fullt ut kan erbjuda skyddsfunktioner för människor och natur, genom att motverka laviner och jordskred och fungera som ett naturligt översvämningsskydd. Parlamentet påpekar att det framför allt i detta sammanhang är mycket viktigt med ett gränsöverskridande utbyte.

4.      Europaparlamentet understryker i detta sammanhang att alla försök att göra skogsbruket till en fråga för EU:s politik bör motverkas och att sektorns lokala och regionala grundval och medlemsstaternas behörighet att träffa avgöranden måste respekteras, under samtidig strävan efter konsekvens mellan EU:s och medlemsstaternas respektive behörighet.

5.      Europaparlamentet framhåller att skogarna i EU är högst mångskiftande, med avsevärt olika ägandeförhållanden, storlek, karaktär och aktuella utmaningar.

6.      Europaparlamentet betonar att EU i sin skogsstrategi måste ta hänsyn till att över halva territoriet i vissa medlemsstater är skogbevuxet och att hållbart förvaltade skogar är mycket viktiga mervärdesskapande faktorer på lokal och regional nivå samt för att garantera arbetstillfällen på landsbygden, samtidigt som de ger ett livsviktigt bidrag till miljön.

7.      Europaparlamentet understryker den särskilt värdefulla ställning som stabila blandskogar med inhemska lokalanpassade trädarter intar samt deras oumbärliga funktion i ekosystemet och deras bidrag till den biologiska mångfalden.

8.      Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja skogsägarnas arbete för att bevara och även anlägga inhemska blandskogar av områdestypiskt slag.

9.      Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över att skogsarbetares arbetsvillkor inte tas med som en referenspunkt i den föreslagna strategin och ber kommissionen ta hänsyn till intelligent organisation av arbetet, höga tekniska standarder och arbetstillfällen av god kvalitet.

10.    Europaparlamentet konstaterar att över tre miljoner invånare i Europa i dag arbetar inom skogssektorn och betonar att man endast med hjälp av yrkeskunnig arbetskraft kan uppnå konkurrenskraft inom denna sektor.

11.    Europaparlamentet anser att EU:s skogsstrategi bör fastställa förutsättningarna för att EU ska kunna ordna med relevanta utbildningsmöjligheter och en arbetskraft som är fullt medveten om de aktuella utmaningarna och hoten inom skogssektorn, men också om de säkerhetsbestämmelser som är en del av skogsbruket.

12.    Europaparlamentet framhåller att det behövs en omfattande och helhetsbetonad gemensam strategi och välkomnar att skogarnas roll för ekonomin, miljön och samhället erkänts, liksom också de olika slag av nytta som skogarna och den skogsbaserade sektorn medför i EU.

13.    Europaparlamentet anser att detta erkännande ger en solid grund för stöd till EU:s skogssektor, bland annat med att förhindra och hantera skogskatastrofer, förbättra resurseffektiviteten, öka konkurrenskraften och sysselsättningen, stärka de skogsbaserade industrierna och bevara de ekologiska funktionerna.

14.    Europaparlamentet betonar att bioekonomin är mycket viktig för att kommissionens nya prioriteringar för tillväxt, sysselsättning och investeringar ska kunna uppnås.

15.    Europaparlamentet erkänner att EU har i uppgift att stödja sådana nationella politiska insatser som syftar till att uppnå ett aktivt, mångsidigt och hållbart skogsbruk, även skogsbruk för olika skogstyper, och att stärka samarbetet mot tilltagande gränsöverskridande hot, såsom skogsbränder, klimatförändringar och naturkatastrofer eller invasiva främmande arter.

16.    Europaparlamentet anser att strategin i högre grad måste behandla problemet med trädsjukdomar, såsom sjukdomen oak decline som härjar i Portugals, Frankrikes och Spaniens korkeksdungar, och som även påverkar särskilda skyddsområden och biosfärreservat.

17.    Europaparlamentet betonar att den förutspådda ökningen av efterfrågan på virke utgör såväl en möjlighet som en utmaning för skogarna och alla skogsbaserade sektorer, särskilt med tanke på att torka, skogsbränder, stormar och skadegörare förväntas orsaka fler och allvarligare skador på skogen på grund av klimatförändringarna. Parlamentet framhåller i detta sammanhang behovet av att skydda skogarna från dessa tilltagande hot och jämka samman deras produktiva och skyddande funktioner.

18.    Europaparlamentet välkomnar insatser för att öka skogstäckningen, särskilt med inhemska arter, i områden som inte lämpar sig för livsmedelsproduktion och i synnerhet i närheten av tätortsområden, för att reducera negativ uppvärmning, minska föroreningar och stärka bandet mellan människorna och skogen.

19.    Europaparlamentet stöder uttryckligen kommissionens strävanden för att långsiktigt främja sysselsättningen inom skogssektorn och skogarnas välståndsskapande roll i Europa.

20.    Europaparlamentet understryker att en hållbar produktion och användning av virke och andra skogsbaserade material, såsom kork och träderivat, inklusive textilfibrer, har stor betydelse för utvecklingen av hållbara ekonomiska koncept och skapandet av gröna arbetstillfällen.

21.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka svårigheterna längre fram i leverantörsledet i samband med den ökande efterfrågan på framför allt rundvirke i tredjeland och att stödja denna sektor.

22.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa incitament så att den allt större gruppen kvinnliga skogsägare får särskilda former av rådgivning och stöd för en aktiv och hållbar skogsförvaltning.

23.    Europaparlamentet betonar att omkring 60 procent av EU:s skogar är privatägda, med omkring 16 miljoner privata skogsägare, och understryker i detta sammanhang egendomens och äganderättens betydelse och stöder alla åtgärder som gör det möjligt för intresseföreningar att delta i dialogen om att förstärka och förverkliga ett hållbart skogsbruk samt att förbättra informationsutbytet.

24.    Europaparlamentet påpekar att skogsägarna intar en nyckelposition på landsbygden och välkomnar i detta sammanhang erkänslan för skogsbruket och skogsjordbruket inom programmen för landsbygdens utveckling inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken under perioden 2014–2020.

25.    Europaparlamentet anser att EU:s skogsstrategi skulle genomföras bättre med stöd av lämplig samordning med tillgänglig EU-finansiering, bl.a. Ejflu. 

26.    Europaparlamentet betonar samtidigt möjligheten för medlemsstater och regioner att anlita de medel som finns att tillgå inom deras respektive program för landsbygdsutveckling för att stödja hållbart skogsbruk och stärka skogsjordbruket och för att leverera kollektiva miljönyttigheter såsom produktion av syre, upptagande av koldioxid och skydd av grödor mot klimatets effekter samt stimulera lokala ekonomier och skapa gröna arbetstillfällen

27.    Europaparlamentet inser behovet av bättre transport och logistik för skogsbruk och utvinning av timmer. Medlemsstaterna uppmanas att utveckla hållbara system för logistik och avverkning med minskade negativa effekter på klimatet, inklusive användning av lastbilar och fartyg som drivs med hållbara biodrivmedel samt ökad användning av järnvägar. Parlamentet uppmuntrar till att EU:s strukturfonder och program för landsbygdsutveckling ska användas för dessa ändamål.

28.    Europaparlamentet erkänner att skogarna är samhällsnyttiga med tanke på medborgarnas fysiska och psykiska hälsa och att kollektiva nyttigheter som levererats av skogar har stort värde ur miljö- och rekreationssynvinkel och bidrar till livskvalitet, särskilt när det gäller syretillförsel, koldioxidbindning, luftfiltrering, lagring och filtrering av vatten, erosionskontroll och lavinskydd, samt som plats för friluftsverksamhet.

29.    Europaparlamentet efterlyser kollektivtrafik mellan stadsområden och skogar för att man lättare ska kunna komma ut i skog och skogsmark.

30.    Europaparlamentet framhåller vikten av annan verksamhet med anknytning till skogen, såsom insamling av skogsprodukter av annat slag än trä, exempelvis svamp eller bär, liksom också att skogen är viktig som betesmark och för biodlarna.

31.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja ekonomisk verksamhet som kan tjäna som råvarukälla för läkemedels-, kosmetik- och livsmedelsindustrin och som ett alternativt sätt att komma till rätta med arbetslösheten och flykten från landsbygden, samt också att föra fram produkterna från sådan verksamhet såsom nyttiga för människors hälsa.

Resurseffektivitet – trä som hållbar råvara (hållbart skogsbruk)

32.    Europaparlamentet betonar att både användningen av timmer och andra avverkade träprodukter som förnybara och klimatvänliga råvaror och det hållbara skogsbruket självt spelar en viktig roll för uppnåendet av Europeiska unionens samhällspolitiska mål, t.ex. energiomställning, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och genomförande av målen för Europa 2020-strategin samt målen i fråga om biologisk mångfald. Parlamentet konstaterar att en avsaknad av aktivt skogsbruk skulle motverka dessa mål.

33.    Europaparlamentet betonar att skogar som sköts tar upp mera koldioxid än skogar som inte sköts, och understryker vikten av hållbart skogsbruk för att maximera koldioxidbindningspotentialen i EU:s skogar.

34.    Europaparlamentet anser att skogarna inte enbart ska betraktas som kolsänkor.

35.    Europaparlamentet framhåller att man måste se till att Europas skogsresurser och trämaterial används och återanvänds effektivt, eftersom man på det sättet kan minska underskottet i unionens handelsbalans, förbättra EU:s självförsörjning med trä och konkurrenskraften inom EU:s skogsnäring, bidra till en minskning av icke hållbart skogsbruk, skydda miljön och minska avskogningen i tredjeländer.

36.    Europaparlamentet stöder uttryckligen en resurseffektiv användning av trä såsom en förnybar och mångsidig råvara med begränsad tillgång och vänder sig mot en rättsligt bindande prioritering i samband med användningen av trä, eftersom detta inte bara inskränker marknaden för energi samt utvecklingen av nya och innovativa användningar av biomassa utan också, redan av infrastrukturella skäl, mångenstädes på landsbygden och i perifera områden är omöjligt att genomföra.

37.    Europaparlamentet stöder ett öppet och marknadsorienterat grepp på frågeställningarna, tillsammans med frihet för alla marknadsdeltagare, genom att lokalavverkat timmer ges förtur, för att koldioxidavtrycket till följd av transporter från andra länder ska minimeras och hållbar lokal produktion stimuleras.

38.    Europaparlamentet anser, med tanke på att några av unionens största biomassaresurser finns i dess mest glesbefolkade och avlägset belägna områden, att strategin också bör ta full hänsyn till dessa områdens särdrag.

39.    Europaparlamentet erkänner träets värde för energiändamål, där det dels bidrar till kampen mot energifattigdom och till målen för förnybar energi inom den klimat- och energipolitiska ramen för 2030 och dels öppnar nya affärsmöjligheter.

40.    Europaparlamentet anser att den nya skogsstrategin bör tillåta ett utökat samarbete i fråga om skogsindustrins struktur och omgrupperingen av aktörerna för att skogsresurserna ska tas till vara på bästa sätt.

41.    Europaparlamentet anser att hållbart skogsbruk måste utgå från allmänt erkända och godkända principer och verktyg, såsom kriterier och indikatorer för hållbart skogsbruk som alltid inriktar sig på sektorn som helhet, oavsett vilket slutändamål träet har.

42.    Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att tillsammans med medlemsstaterna och berörda parter utforma långtgående, objektiva och bevisbara kriterier och indikatorer för hållbart skogsbruk, med beaktande av det arbete som genomförts inom Forest Europe (ministerkonferensen till skydd för skogarna i Europa)(2), som erbjuder en allmäneuropeisk grund för en enhetlig rapportering om hållbart skogsbruk och en grundval för hållbarhetscertifieringar, med samtidig hänsyn tagen till de olika typer av skogar som finns i Europa.

43.    Europaparlamentet erkänner att den växande efterfrågan på skogsråvaror, framför allt till följd av att antalet förnybara energikällor från biomassa ökat, förutsätter nya åtgärder för att öka tillgången på trä för att garantera ett hållbart utnyttjande av skogarna.

44.    Europaparlamentet påpekar i detta sammanhang att man kommit långt med förhandlingarna inom ramen för Forest Europe, som syftar till att skapa en ”europeisk skogskonvention”(3) såsom en bindande ram för hållbart skogsbruk och för en bättre sammanjämkning av intressena inom skogspolitiken, och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att göra allt för att återuppta och föra vidare förhandlingarna till ett framgångsrikt slut.

45.    Europaparlamentet anser att skogsbruksplaner eller motsvarande instrument kan bli viktiga strategiska redskap för genomförande av konkreta åtgärder på företagsnivå, med tanke på långtidsplanering och förverkligande av ett hållbart skogsbruk i Europas skogar. Parlamentet framhåller dock att genomförandet av de konkreta åtgärder som ingår i dessa planer också i fortsättningen måste regleras av nationell lagstiftning.

46.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, övervaka och främja genomförandet av skogsbruksplanerna, utan att skapa onödiga administrativa bördor.

47.    Europaparlamentet välkomnar att det gjorts en klar åtskillnad mellan skogsbruksplanerna, och förvaltningsplanerna enligt Natura 2000.

48.    Europaparlamentet påpekar att det endast är för förmånstagare med innehav över en viss nivå som skogsbruksplaner är ett villkor för att erhålla EU-medel för landsbygdsutveckling och att skogar som understiger denna gräns är undantagna. Likvärdiga instrument kan också godkännas.

49.     Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att till fullo använda sig av den flexibilitet som finns när man genomför lagstiftning, särskilt till förmån för mindre aktörer.

50.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa incitament och stödja nya affärsmodeller, till exempel produktionskooperativ, som sporrar små privata skogsägare till ett aktivt och hållbart skogsbruk.

51.    Europaparlamentet understryker att ett lyckat genomförande av strategin förutsätter en konkret och långsiktig handlingsplan, där man betonar tillgängliggörandet och det hållbara utnyttjandet av virke från skogarna, i syfte att skapa mervärde och arbetstillfällen, samtidigt som man tillhandahåller åtgärder för att stärka privata skogsbolag och stödja sammanslutningar av skogsägare.

52.    Europaparlamentet understryker att en effektiv resursförvaltning bör omfatta stödprogram för att plantera skog på mark som inte är lämplig för jordbruk och för att motverka minskningar av skogsbeståndet.

Forskning och utveckling – utbildning och fortbildning

53.    Europaparlamentet anser att praktisk tillämpning av forskning bör prioriteras, eftersom hela sektorn kan ha nytta av nya idéer och eftersom de skogsbaserade industrierna har stor tillväxtpotential. Parlamentet anser också att ytterligare investeringar i innovation inom sektorn kan skapa nya produktionsnischer och effektivare industriprocesser som skulle medföra smartare användning av tillgängliga resurser och minimera negativa följder för skogsresurserna.

54.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, ur synvinkel av skogsbruk och trävaror, undersöka arbetsprioriteringarna i de europeiska programmen för forskning och utveckling (Horisont 2020) och programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme), samt att vid behov utveckla nya instrument för den skogsbaserade sektorn och främja riktad forskning om kostnadseffektiva lösningar för nya, innovativa timmerprodukter, till stöd för utvecklingen av den hållbara träbaserade bioekonomin.

55.    Europaparlamentet välkomnar nyttan med att dela med sig av bästa praxis och förhandenvarande kunskaper om skogar mellan medlemsstaterna, och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stödja utbyten mellan näringslivet, vetenskapen och producenterna.

56.    Europaparlamentet betonar vikten av stöd till EU:s ramprogram för forskning, utveckling och innovation för att uppnå en smart och hållbar tillväxt, produkter med högre mervärde, en renare teknik och en hög grad av tekniska framsteg, framför allt inom områden såsom raffinerade biodrivmedel och byggande av industrifastigheter av trä, tillsammans med sektorerna för bilar och textilier.

57.    Europaparlamentet påminner om att den bioekonomiska marknaden enligt kommissionen år 2009 beräknades vara värd över 2 000 miljarder euro, tillhandahålla 20 miljoner arbetstillfällen och stå för 9 procent av den totala sysselsättningen i EU.

58.    Europaparlamentet påpekar att varje euro som investeras i bioekonomisk forskning och innovation enligt Horisont 2020 kommer att generera omkring 10 euro i mervärde. Parlamentet framhåller att skogen är mycket viktig för bioekonomin nu och kommer att fortsätta att vara det i framtiden.

59.    Europaparlamentet anser att man bör uppmuntra till att ersätta oljebaserade eller energiintensiva råvaror med trä och avverkade träprodukter, i linje med framstegen inom forskning och teknik, vilket kan bidra positivt till ytterligare vinster både när det gäller att begränsa klimatförändringarna och skapa fler arbetstillfällen.

60.    Europaparlamentet betonar att det behöver genomföras en kostnadsbedömning av all EU-lagstiftning som påverkar den skogsbaserade industrins värdekedja, för att man ska få bort all onödig och betungande byråkrati och fastställa ramar som skapar förutsättningar för att öka industrins långsiktiga konkurrenskraft på ett hållbart sätt. Parlamentet anser även att man måste stödja principen om att lagförslag som påverkar skogssektorn och den skogsbaserade industrins värdekedja noggrant bör bedömas med en konsekvensanalys.

61.    Europaparlamentet anser att en breddad kunskapsbas om skogarna har mycket stor betydelse för forskningen och att tillförlitlig information är oumbärlig för genomförandet av skogsstrategin.

62.    Europaparlamentet konstaterar att det finns tillgång till informations- och övervakningsresurser genom Copernicusprogrammet och andra rymdinitiativ på EU-nivå, och förordar en utökad användning av dessa resurser och verktyg.

63.    Europaparlamentet påpekar i detta sammanhang att de nationella skogstaxeringarna innebär en omfattande övervakning för inventeringarna av skogarna och tillgodoser både den regionala aspekten och kravet på mindre byråkrati och kostnader.

64.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att inrätta ett europeiskt skogsinformationssystem baserat på nationella uppgifter och initiativ som förbättrar möjligheterna att jämföra nya och befintliga data med varandra och vill förstärka analysen av uppgifterna om ekonomi och sysselsättning inom skogsbruket och skogsindustrin.

65.    Europaparlamentet anser särskilt att det behövs mer långsiktiga datasammanställningar för att bidra till förståelsen av trender inom skogsbruket och dess anpassning till klimatförändringar.

66.    Europaparlamentet anser att en kvalificerad och välutbildad arbetskraft är mycket viktig för framgångsrikt genomförande av ett hållbart skogsbruk och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram åtgärder och att, i mån av möjlighet, använda nuvarande europeiska instrument såsom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EFL), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och de europeiska utbildningsprogrammen (Utbildning 2020) för att motverka bristen på kvalificerad arbetskraft inom skogsbruket.

67.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja förberedelsearbetet med informationskampanjer för skogssektorn och att öka informationen om möjligheterna för denna sektor att bekämpa arbetslöshet och avfolkning samt få den att framstå som mera attraktiv för unga människor.

68.    Europaparlamentet anser att det bör tas fram program för utbildning och fortbildning, framför allt också för nykomlingar inom branschen och för unga skogsbrukare samt för dagens anställda inom byggindustrin så att de får större kunskap om vilka möjligheter användning av trä skapar, för att man ska få garantier för en fortsatt kunskapsöverföring inom skogsbruket och industrisektorerna i efterföljande led.

69.    Europaparlamentet konstaterar att en hållbar förvaltning under skogsprodukternas hela livscykel kan ge ett betydande bidrag till uppnåendet av målen för en grön ekonomi, i synnerhet de mål som är knutna till åtgärder för att begränsa klimatförändringarnas effekter och till en effektiv resursanvändning.

70.    Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör främja hållbar användning av skogsprodukter inom bostadssektorn, bland annat då det byggs mer överkomliga bostäder utgående från råvaror från hållbara källor.

71.    Europaparlamentet påpekar vikten av traditionella användningsändamål med högt värde och fortsatt enorm tillväxtpotential, såsom när trä används för byggnads- eller förpackningsändamål.

72.    Europaparlamentet konstaterar att den aktuella tekniska utvecklingen möjliggör byggande av bostadsområden med hög kapacitet som till största delen tillverkats av trä och därmed avsevärt minskar byggsektorns koldioxidutsläpp.

73.    Europaparlamentet betonar att olika medlemsstater har olika regelverk för användningen av trä inom byggindustrin och efterlyser därför ett åtagande om antagande av EU-regler för att öka användningen av trä i byggnader.

74.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla initiativ för att stödja kunskaps- och tekniköverföring och att till fullo utnyttja befintliga EU-program för att stödja forskning och innovation inom skogsbruket och den skogsbaserade sektorn.

75.    Europaparlamentet konstaterar att det finns betydande luckor i den vetenskapliga och tekniska forskningen om anpassning av skogsbruket till klimatförändringar och även om effekten av en ökning av skadegörare och sjukdomar, vilket utgör ett allvarligt hot mot Europas skogar och skogsbaserade sektorer.

76.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att arbeta för ökad medvetenhet, dels om de europeiska skogarnas och skogsbrukets roll för ekonomin, miljön och samhället, dels om vilken betydelse den hållbara skogsbaserade bioekonomin och träet har, såsom en av EU:s viktigaste förnybara råvaror.

77.    Europaparlamentet anser att det är viktigt att främja vetenskapligt forskningsarbete som syftar till rationell användning av biomassa och utveckling av snabbväxande energigrödor samt att utarbeta en modell för ekonomiska incitament för användningen av restprodukter från biomassa.

Globala utmaningar – miljön och klimatförändringarna

78.    Europaparlamentet betonar att hållbart skogsbruk har en positiv inverkan på den biologiska mångfalden och på begränsningen av klimatförändringarna och kan minska riskerna för skogsbränder, skadedjursangrepp och sjukdomar.

79.    Europaparlamentet påpekar att andra frågor bör ytterligare undersökas, framför allt problemet med de alltför stora populationerna av gräsätande djur och med skogens hälsa, och att man dessutom bör underlätta hållbar timmerproduktion, genetiska skogsbruksresurser, åtgärder för förebyggande och bekämpning av skogsbränder samt för undvikande av erosion och för vegetationstäckets återhämtning.

80.    Europaparlamentet konstaterar att energiskogsbruk med snabb omsättning skulle ge en hållbar produktion av träbiomassa, som samtidigt bevarar landskapet och därmed minskar risken för jorderosion och jordskred på obrukad eller nedlagd jordbruksmark.

81.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta specifika åtgärder för att uppnå Aichi-mål 5, enligt vilket förlusten av alla naturliga livsmiljöer, inklusive skogar, bör minskas med minst hälften fram till 2020 och, där så är möjligt, sänkas till nära noll, och försämringen och fragmenteringen bör reduceras kraftigt.

82.    Europaparlamentet påpekar att bioekonomin är ett nyckelinslag för intelligent och miljövänlig tillväxt i Europa och för förverkligandet av målen inom flaggskeppsinitiativen ”Innovationsunionen” och ”Ett resurseffektivt Europa” inom ramen för Europa 2020-strategin och att trä som råvara spelar en betydande roll för framsteg i riktning mot en biobaserad ekonomi.

83.    Europaparlamentet anser att tillämpningen av bioekonomikonceptet måste främjas samtidigt som man tar hänsyn till gränserna för hållbarhet vad gäller råvaruförsörjningen, för att gynna skogsbrukskedjornas ekonomiska lönsamhet genom innovation och tekniköverföring.

84.    Europaparlamentet efterlyser mera stöd till olika skogsprodukter, så att efterfrågan på olika skogsprodukter avvägs och utvärderas mot möjligheten till hållbar produktion och de andra ekosystemfunktioner och ekosystemtjänster som skogen tillhandahåller.

85.    Europaparlamentet uttrycker stor oro över avskogningstakten i världen, särskilt i utvecklingsländer och ofta på grund av olaglig avverkning.

86.    Europaparlamentet stöder mekanismer som främjar en global vidareutveckling av skogsbruket i riktning mot ett mer hållbart utnyttjande och pekar i det sammanhanget framför allt på EU:s direktiv om trä(4)som syftar till att bekämpa olaglig avverkningar och utsläpp på marknaden av olagligt timmer som importerats från tredjeländer, samt på systemet med licenser för import av trä i Europeiska gemenskapen (Flegt)(5) samt på de frivilliga partnerskapsavtalen.

87.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra den emotsedda översynen av hur EU:s timmerförordning fungerat och om hur effektiv den varit och betonar att en ny förordning bör vara proportionerlig och söka nedbringa onödiga kostnader och rapporteringskrav för Europas skogsägare och skogvaktare, utan att för den skull syftet med förordningen äventyras.

88.    Givet de utmaningar som global uppvärmning och klimatförändringar medför anser Europaparlamentet att ekosystem och artpopulationer måste vara sunda, präglade av biologisk mångfald och robusta för att vara motståndskraftiga.

89.    Europaparlamentet understryker de möjligheter som erbjuds av Natura 2000-områdena där man, tack vare de unika naturtillgångarna, kan skapa produkter och tjänster med högt miljövärde och kulturvärde.

90.    Europaparlamentet understryker vikten av sunda skogsekosystem med livsmiljöer för djur och växter, men betonar att välmenande lagstiftning av typ EU:s livsmiljödirektiv, påverkar beslut om markförvaltning och därför måste genomföras korrekt.

91.    Europaparlamentet erkänner den roll som skogarna har för närstående sektorer och poängterar i detta sammanhang att det är viktigt att stödja odling av honungsväxter som även främjar pollineringsprocessen.

92.    Europaparlamentet anser att vissa problem berör skogsindustrin på global nivå, särskilt olaglig avverkning, och uppmanar därför kommissionen att stärka stödet till den skogsbaserade sektorn i internationella sammanhang.

93.    Europaparlamentet konstaterar att efterfrågan på biomassa, särskilt trä, ökar och välkomnar därför kommissionens och medlemsstaternas insatser för att stödja utvecklingsländerna i deras åtgärder att förbättra skogspolitiken och skogslagstiftningen, framför allt inom ramen för REDD+(6) (bekämpning av de utslagsgivande faktorerna för avskogning och skogsförstörelse).

94.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en handlingsplan om avskogning och skogsförstörelse för att ta itu med de mål som anges i kommissionens meddelande om avskogning, såsom det efterlyses i det sjunde miljöhandlingsprogrammet Parlamentet anser att det är viktigt att besluta inte bara att bevara och sköta befintliga skogar utan också att återplantera avskogade områden.

95.    Europaparlamentet anser dessutom att särskild hänsyn måste tas till behovet av omfattande återbeskogning i de områden som drabbats av upprepade skogsbränder.

Genomförande och rapportering

96.    Europaparlamentet betonar att genomförandet av EU:s skogsstrategi bör vara en flerårig samordnad process där Europaparlamentets synpunkter bör beaktas och att strategin bör genomföras effektivt och konsekvent och med ett minimum av byråkrati.

97.    Europaparlamentet beklagar att genomförandeprocessen delvis inletts innan parlamentet antagit sin ståndpunkt, och anser att detta inte är i linje med målsättningen att förbättra samordningen av skogsrelaterad politik, vilken kommissionen anger i sin strategi.

98.    Europaparlamentet anser att den nya strategin måste innefatta kopplingar mellan EU:s och medlemsstaternas finansieringsstrategier och planer och att planeringen, finansieringen och genomförandet av sektorsöverskridande verksamhet, finansiering och genomförande måste bli mera konsekvent.

99.    Europaparlamentet efterlyser ett inkluderande, välstrukturerat och balanserat genomförande av strategin.

100.  Europaparlamentet anser därför att mandatet för den ständiga kommittén för skogsbruk bör förstärkas och ges bättre resurser så att kommissionen till fullo kan utnyttja medlemsstaternas sakkunskap i samband med genomförandet av den nya EU-skogsstrategin på EU-nivå. Kommissionen uppmanas därför att i tillräckligt god tid samråda med den ständiga kommittén för skogsbruk, innan initiativ eller förslag till texter som påverkar skogsbruket och skogsindustrin utarbetas.

101.  Europaparlamentet framhåller att Civil Dialogue Group on Forestry and Cork spelar en viktig roll och begär att den vederbörligen involveras i genomförandet av strategin.

102.  Europaparlamentet anser att skogsfrågornas gränsöverskridande karaktär innebär att kommissionens olika tjänsteavdelningar måste samarbeta internt vid behandlingen av åtgärder som kan påverka den särskilda karaktären hos hållbart skogsbruk och anknutna industrier. Parlamentet uppmanar därför GD Miljö, GD Klimatpolitik, GD Jordbruk, GD Energi och GD Forskning och innovation att samarbeta strategiskt för ett effektivt genomförande av strategin genom bättre samordning och informationsinsatser.

103.  Europaparlamentet påpekar, med anledning av kommissionens förteckning över prioriteringar för tillväxt, sysselsättning och investeringar, att man vid genomförandet av den nya EU-skogsstrategin också bör prioritera främjandet av en konkurrenskraftig och hållbar skogssektor, stöd till områden på landsbygden och i städerna, breddande av kunskapsbasen, skydd av skogarna och bevarande av deras ekosystem, främjande av samarbete och kommunikation och en utökad användning av trä och andra skogsprodukter än trä.

104.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att komplettera strategin med en kraftfull handlingsplan med specifika åtgärder och att inför parlamentet årligen avlägga rapport om vilka framsteg som gjorts vid genomförandet av specifika åtgärder inom strategin.

105.  Europaparlamentet vill att det tillsätts ett utvidgat utskott AGRI – ENVI – ITRE för att det ska gå att föra en balanserad diskussion om framstegen med genomförandet av den nya EU-skogsstrategin.

106.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

Antagna texter, P6_TA(2006)0068.

(2)

Forest Europe – Ministerkonferens till skydd för skogarna i Europa, mellanstatlig förhandlingskommitté för ingående av ett rättsligt bindande avtal om Europas skogar: http://www.foresteurope.org/

(3)

Se även http://www.forestnegotiations.org/

(4)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden.

(5)

Rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen (Flegt = skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog).

(6)

Program för minskade utsläpp från avskogning och skogsförstörelse: http://unfccc.int/methods/redd/items/7377.php


MOTIVERING

Skogarna och skogsbruket ger goda svar på frågan om var man ska hitta en ytterligare stöttepelare för ekonomin och ger samtidigt de bästa garantierna för livskvalitet, hållbarhet, arbetstillfällen och värdeskapande. Med över 3,5 miljoner arbetstillfällen står skogssektorn på tredje plats i fråga om sysselsättningen i Europa, strax efter metallindustrin och livsmedelsindustrin. Över 451 820 skogsbaserade företag bidrar med 7 procent till den ekonomiska tillväxten och avverkar därvid endast 60 procent av den årliga tillväxten av trä.

Trä är en viktig naturtillgång med stor ekonomisk betydelse för landsbygden. Skogsföretagen och de över 16 miljoner skogsägarna vårdar och använder sina skogar omsorgsfullt och detta innebär en garanti för att skogarna varaktigt kan fylla sina miljörelaterade, ekonomiska och sociala funktioner. För närvarande är över 50 procent av de europeiska skogarna privatägda.

Hållbart skogsbruk innebär att man garanterar skogsbeståndet på lång sikt för kommande generationer. Detta var i själva verket den grundläggande principen för FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992: ”Med hållbar utveckling avses en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”.

Med dessa sifferuppgifter och ledstjärnor som förebild lägger föredraganden fram ett betänkande med syfte att ytterligare stärka skogarna och den skogsbaserade sektorn i dess samhälleliga, ekonomiska och miljörelaterade roll och ställa trä såsom hållbar råvara i förgrunden, eftersom det utgör en viktig naturtillgång för Europa.

Eftersom många av EU:s politikområden, såsom energi-, miljö och klimatskyddspolitiken, påverkar skogsbruket anser föredraganden det ofrånkomligt att den nya EU-skogsstrategin lägger tyngdpunkten vid en bättre samordning så att skogsbruket och skogarna kan inta en bättre position inom de enskilda europeiska strategierna och så att man kan nå fram till ett mer konsekvent grepp på frågeställningarna. I detta sammanhang är det särskilt oroväckande att det inom kommissionen finns olika tillvägagångssätt som används jämsides med varandra. Av omsorg om förenkling och bättre lagstiftning bör därför också kommissionens interna strukturer synas noggrant i sömmarna. En stärkning av den ständiga kommittén för skogsbruk vore ägnad att motverka dessa överlappningar inom kommissionen.

Föredraganden anser dessutom att det inte får ställas upp några nya byråkratiska hinder för skogsägare och skogsbrukare. Hon vänder sig uttryckligen mot tanken på obligatoriska skogsbruksplaner och avvisar också att skogsägarna ska åläggas ansvaret för att utarbeta Natura 2000-planer. Dessutom anser hon att hållbarhetskriterier är lika med ett kvalitetskriterium och alltid måste gälla för sektorn som helhet. Med tanke på att de europeiska skogarna är så pass olika får det i det sammanhanget inte skapas någon kriteriekatalog som är avsedd att urskillningslöst tillämpas lika på alla. Föredraganden stöder i detta sammanhang uttryckligen strävandena efter en ”europeisk skogskonvention” inom ramen för Forest Europe.

Dessutom anser föredraganden att man inom ramen för bättre samordning särskilt bör uppmärksamma forskning och utveckling, eftersom hela skogssektorn med industrisektorerna i efterföljande led kan dra nytta av nya effektiva produktionsmöjligheter och produktidéer. Innovationspotentialen och vidareutvecklingen av bioekonomin och den hållbara användningen av råvaror kommer också att göra miljöskyddet och klimatskyddet en avsevärd tjänst.

Förutom att skogsbruket har en obestridlig betydelse för landsbygden anser föredraganden också att det måste göras klart att skogsbruk också förekommer i städerna och att framför allt industrisektorerna i efterföljande led skapar många arbetstillfällen i städerna. Till följd av samhällets urbanisering uppkommer det successivt en brist på vetande om skogar och skogsbruk samt om deras bidrag till välstånd och arbetstillfällen. Enligt principen om ”klassrum i skogen – skog i klassrummet” bör man alltså arbeta för initiativ som överbryggar klyftan mellan staden och skogen.

Avslutningsvis skulle föredraganden än en gång vilja understryka att hon är intresserad av att den nya EU-skogsstrategin genomförs föga byråkratiskt, så att den blir till styrka för sektorn och inte en ny belastning för den.


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet(*) (25.2.2015)

till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

över en ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn

(2014/2223(INI))

Föredragande av yttrande: Francesc Gambús

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en ny EU-skogsstrategi och betonar vikten av att incitament för bevarande och förvaltning av skogarna ingår som en viktig del i denna. Parlamentet betonar, med iakttagande av subsidiaritetsprincipen, att det behövs en gemensam överordnad, holistisk och konsekvent strategi för att stärka skogens och skogssektorns mångfunktionella roll inom EU vad gäller de ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelar de ger liksom för att förebygga och hantera skogskatastrofer.

2.  Europaparlamentet konstaterar att Europas skogar är mycket värdefulla med avseende på biologisk mångfald och de ekosystemtjänster de tillhandahåller; de fungerar till exempel som vattenreservoarer, skyddar mot översvämningar och, vilket är väldigt viktigt, minskar klimatförändringarna genom att de absorberar och lagrar 10 % av koldioxidutsläppen i EU. Parlamentet anser därför att skogarna måste ges ett omfattande skydd och att bevarandestatusen för skogens arter och livsmiljöer måste förbättras, i enlighet med målen i EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 och det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Parlamentet lyfter fram de möjligheter som Natura 2000-nätverket innebär i detta avseende, vilket omfattar en betydande del av Europas skogar.

3.  Europaparlamentet betonar att EU har beslutat att förlusten av biologisk mångfald och förstöringen av ekosystemtjänsterna, däribland pollinering, måste stoppas, att ekosystemen och deras tjänster måste bevaras och att minst 15 % av de förstörda ekosystemen måste ha återställts senast 2020. Dessutom har EU slagit fast att skogsförvaltningen måste vara hållbar, att skogarna, deras biologiska mångfald och de tjänster de tillhandahåller måste skyddas och, i möjligaste mån, stärkas och att skogarnas motståndskraft mot klimatförändringar, bränder, stormar, skadegörare och sjukdomar måste förbättras. Parlamentet betonar därför att det måste utarbetas och genomföras en förnyad EU-skogsstrategi för att hantera de många krav som ställs på skogen och de många fördelar som skogen ger och för att bidra till ett mer strategiskt tillvägagångssätt för skydd och förbättring av skogarna, bl.a. genom hållbar skogsförvaltning(1).

4.  Europaparlamentet understryker att det för ett lyckat genomförande av strategin är mycket viktigt med en konkret och långsiktig handlingsplan, där man betonar tillgängliggörandet och det hållbara utnyttjandet av virke från skogarna, i syfte att skapa mervärde och arbetstillfällen, samtidigt som man tillhandahåller åtgärder för att stärka privata skogsbolag och stödja sammanslutningar av skogsägare.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga att införa EU-övergripande mål för skogstäckningen för att utöka de nuvarande nivåerna, stoppa avskogningen och förbättra kvaliteten på befintliga skogar och skogsmarker. Parlamentet rekommenderar att man ökar skogstäckningen, särskilt i områden som inte lämpar sig för livsmedelsproduktion och i synnerhet i närheten av tätortsområden, för att reducera negativ uppvärmning, minska föroreningar och stärka bandet mellan människorna och skogen. Parlamentet betonar att detta kräver noggrann planering. Parlamentet anser att skogarna inte enbart ska betraktas som kolsänkor som motverkar utsläppsökningar inom andra sektorer av ekonomin.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta specifika åtgärder för att uppnå Aichi-mål 5, enligt vilket förlusten av alla naturliga livsmiljöer, inklusive skogar, bör minskas med minst hälften fram till 2020 och, där så är möjligt, sänkas till nära noll, och försämringen och fragmenteringen reduceras kraftigt(2).

7.  Europaparlamentet menar att forskning bör prioriteras eftersom nya idéer kan främja hela sektorn.

8.  Europaparlamentet uppmuntrar trädplantering i städer som ett sätt att hantera de miljöproblem som är förknippade med stadsmiljöföroreningar och kulturlandskap, till exempel genom att ge skugga sommartid och sänka lufttemperaturen under värmeböljor.

9.  Europaparlamentet välkomnar den undersökning av hur EU:s konsumtion påverkar avskogningen som kommissionen offentliggjorde i juli 2013. Parlamentet beklagar att studien inte tar upp skogsförstöringen, trots att parlamentet efterlyste detta i sin resolution av den 23 april 2009(3). Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att minska den påverkan som kartlagts i undersökningen och medverka till europeiska och internationella miljömål och åtaganden för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta syfte offentliggöra en EU-åtgärdsplan om avskogning och skogsförstörelse, vilket efterlyses i det sjunde miljöhandlingsprogrammet(4).

10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga införandet av betalning för ekosystemtjänster som incitament för skogsförvaltning, med beaktande av virkets betydelse som ett förnybart och klimatvänligt råmaterial och de skogsbaserade värdekedjornas betydelse. Parlamentet påpekar att hållbar skogsförvaltning har en positiv inverkan på den biologiska mångfalden, klimatet och skogarnas motståndskraft mot bränder, skadegörare och sjukdomar. Dessutom är den avgörande för den ekonomiska utvecklingen, särskilt på landsbygden och i avsides belägna områden.

11. Europaparlamentet efterlyser att större uppmärksamhet ska fästas vid en ökning av andelen skogbeväxt mark samt på utformning och bevarande av hållbara skogsekosystem med hjälp av kompletterande naturvänliga skogsbruksmetoder. Parlamentet anser att en rationell användning av skogens resurser bör säkerställas genom effektivare kontroll av avverkning, optimering av kommersiell ekonomisk verksamhet och andra effektiva åtgärder.

12. Europaparlamentet betonar att förvaltade skogar enligt forskningsuppgifter har en högre koldioxidupptagning än skogar som inte förvaltas. Därför framhåller parlamentet förvaltade skogars viktiga roll i insatser för att minska klimatförändringar och i skapandet av sysselsättning på landsbygden. Parlamentet understryker vikten av hållbart skogsbruk för att maximera skogarnas potential att binda koldioxid i EU(5).

13. Mot bakgrund av att det för närvarande inte finns någon konkret politik för att förhindra skogsbränder betonar Europaparlamentet att skogsbränder, särskilt i Medelhavsområdet, är ett återkommande fenomen som både orsakar och är en konsekvens av klimatförändringarna. Parlamentet påpekar att stormar, bränder och skadegörare kan minimeras med hjälp av förbättrade och aktiva skogsbrukstekniska åtgärder, till exempel genom betesdrift och trädjordbruk inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

14. Europaparlamentet anser att det är viktigt att besluta inte bara att bevara och förvalta befintliga skogar utan också att återplantera avskogade områden. Dessutom anser parlamentet att det är viktigt att ta särskild hänsyn till behovet av omfattande återplantering i de områden som drabbats av upprepade skogsbränder.

15. Europaparlamentet är oroat över den ökande tendensen att betrakta skogen främst ur ett ekonomiskt perspektiv och begränsa dess värde till att endast handla om det virke som produceras, utan att beakta skogens stora positiva betydelse för miljön och samhället. Parlamentet betonar att man måste fastställa värdet på skogens ekosystemtjänster på ett mer systematiskt sätt och beakta det vid beslutsfattande i både offentlig och privat sektor.

16. Europaparlamentet betonar att man måste stärka och utnyttja alla delar av EU:s mekanismer för att hantera de gränsöverskridande påfrestningar på skogen som uppstår genom spridningen av invasiva främmande arter, skadegörare och sjukdomar.

17. Europaparlamentet betonar, med tanke på skogarnas skiftande storlek och karaktär (i en del medlemsstater är över halva landytan täckt av skog), att hållbart förvaltade skogar är mycket viktiga när det gäller att skapa mervärde på lokal och regional nivå och garantera arbetstillfällen på landsbygden, samtidigt som de ger ett stort bidrag till miljön.

18. Europaparlamentet välkomnar att problemet med skadedjursangrepp på skogarna tas upp i den nya strategin. Parlamentet anser dock, bland annat med hänsyn till den nya lagstiftningen om invasiva främmande arter och deras inverkan på skogarna, att kommissionen bör föreslå nya kompletterande finansieringsinstrument för att hjälpa drabbade områden att bekämpa särskilt envisa invasiva arter eller nya invasiva främmande arter.

19. Europaparlamentet menar att det är av största vikt att strategin också tar full hänsyn till skiftande förhållanden i mer glest befolkade och avlägset belägna områden, med tanke på att några av unionens största biomasseresurser finns i dess mest glesbefolkade och avlägset belägna områden.

20. Europaparlamentet anser att strategin i högre grad måste behandla problemet med trädsjukdomar, som vid exempelvis torka leder till förödelse i Portugals, Frankrikes och Spaniens korkeksdungar, och som även påverkar särskilda skyddsområden och biosfärreservat. Parlamentet anser att kommissionen i strategin borde ha angett effektiva åtgärder och konkreta resurser för att bekämpa trädsjukdomar, utöver de åtgärder och resurser som avsatts för landsbygdsutveckling.

21. Europaparlamentet betonar att den förutspådda ökningen av efterfrågan på virke utgör såväl en möjlighet som en utmaning för skogsnäringen och alla skogsbaserade sektorer, särskilt med tanke på att torka, skogsbränder, stormar och skadegörare förväntas orsaka fler och allvarligare skador på skogen på grund av klimatförändringen. Parlamentet påminner om behovet av att skydda skogarna från dessa växande hot och jämka samman deras produktiva och skyddande funktioner.

22. Europaparlamentet betonar behovet av att omgående utreda hur skogsbiomassa som energikälla bidrar till växthuseffekten, beroende på vilken metod som används, och kartlägga vilka metoder som i störst utsträckning kan bidra till en minskning av klimatförändringarna inom för politiken relevanta tidsramar.

23. Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som har vidtagits för att förebygga skogsbränder i vissa medlemsstater. Det rör sig om tillfälliga förbud mot byggnation på brandhärjade områden för att på så sätt förhindra att bränder anläggs på grund av markspekulationer.

24. Europaparlamentet anser att det är viktigt att främja tillämpningen av bioekonomikonceptet samtidigt som man tar hänsyn till gränserna för vad som kan betraktas som hållbar råvaruförsörjning, att gynna skogsbrukskedjornas ekonomiska lönsamhet genom innovation och tekniköverföring och, i detta avseende, att ge mer stöd till andra produkter från skogen än virke och säkerställa att de olika typerna av efterfrågan på skogsprodukter är väl avvägda och utvärderade mot möjligheten till hållbar produktion och de andra ekosystemfunktioner och ekosystemtjänster som skogen tillhandahåller. Parlamentet betonar att bioekonomin spelar en mycket viktig roll för att kommissionens nya mål för tillväxt, sysselsättning och investeringar ska kunna uppnås.

25. Europaparlamentet anser att man bör uppmuntra en övergång från oljebaserade eller värmeintensiva råmaterial till virke och avverkade träprodukter, i linje med de senaste rönen inom forskning och teknik, vilket positivt kan bidra till ytterligare begränsningar av klimatförändringen och till skapandet av arbetstillfällen.

26. Europaparlamentet understryker att en hållbar produktion av virke och andra material, såsom kork, miljövänliga kemikalier och textilfibrer, har stor betydelse för utvecklingen av hållbara ekonomiska koncept och skapandet av gröna arbetstillfällen.

27. Europaparlamentet betonar att man för att uppnå EU:s klimatmål måste använda trä på ett resurseffektivt sätt enligt kaskadprincipen. Parlamentet uppmanar kommissionen att genom EU:s klimat- och energipolitik se till att träresurserna används på ett effektivt sätt.

28. Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att föreslå hållbarhetskriterier för fast och gasformig biomassa, och då ta hänsyn till växthusgasutsläppen under hela livscykeln för att begränsa en ineffektiv användning av biomasseresurserna. Parlamentet begär att antagandet i EU:s klimatpolitiska åtgärder att förbränningen av biomassa är koldioxidneutral ska ses över och begränsas.

29. Europaparlamentet betonar att man måste utnyttja den möjlighet som effektiv användning och återanvändning av Europas skogsresurser och trämaterial ger när det gäller att minska underskottet i unionens handelsbalans, förbättra EU:s självförsörjning av trä och konkurrenskraften inom EU:s skogsnäring, bidra till en minskning av den icke hållbara skogsförvaltningen, skydda miljön och minska avskogningen i tredjeländer.

30. Europaparlamentet anser att EU bör prioritera användningen av lokalt producerat virke och avverkade träprodukter eller skogsbiomassa i stället för trä som importerats från tredjeländer, för att minimera det koldioxidavtryck som orsakas av långväga transporter och stimulera en hållbar lokal produktion.

31. Europaparlamentet ger sitt uttryckliga stöd till en resurseffektiv användning av trä och motsätter sig juridiskt bindande prioriteringsregler för hur trä ska användas, eftersom detta inte bara begränsar energimarknaden och utvecklingen av nya och innovativa användningsområden för biomassa, utan också är omöjligt att kontrollera i många avlägset belägna områden och landsbygdsområden. Parlamentet stöder i detta avseende en öppen och marknadsorienterad strategi som gör det möjligt för olika aktörer att utveckla potentialen hos avancerade träbaserade material och kemikalier, material som förutses spela en viktig roll i EU:s bioekonomi i framtiden.

32. Europaparlamentet är mycket oroat över den snabba globala skogsförstörelsen, särskilt i utvecklingsländer och ofta på grund av olaglig avverkning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra en omfattande översyn av EU:s förordning om timmer och även av FLEGT-systemet för import av trä, i syfte att stävja den olagliga handeln med timmer som är en fara för skogens ekosystem och inverkar negativt på de europeiska virkeshandlarnas konkurrenskraft. Parlamentet föreslår införande eller anpassning av relevanta regler för offentlig upphandling som skulle kunna uppmuntra till inköp av certifierat virke och certifierade avverkade träprodukter.

33. Europaparlamentet påminner om att skogsbruksplanerna eller motsvarande instrument, i linje med hållbart skogsbruk, ska vara införda senast 2020 för samtliga offentligt ägda skogar och för skogsbruksföretag över en viss storlek som får stöd inom ramen för EU:s politik för landsbygdsutveckling. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att övervaka och främja genomförandet av skogsbruksplanerna utan att skapa onödiga administrativa bördor och med beaktande av principerna om proportionalitet, subsidiaritet och om att ”tänka småskaligt först”.

34. Europaparlamentet betonar att de globala problemen måste åtgärdas i globala multilaterala forum, och uppmanar enträget kommissionen att ta ledningen i arbetet för ett globalt hållbart skogsbruk för att minska ohållbara förvaltningstekniker och olaglig handel och för att skydda miljön och minska skogsförstöringen i världen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta syfte offentliggöra en EU-åtgärdsplan om avskogning och skogsförstöring, vilket efterlyses i det sjunde miljöhandlingsprogrammet(6).

35. Europaparlamentet betonar att olika medlemsstater har olika regelverk för användningen av trä inom byggindustrin och efterlyser därför ett åtagande om antagande av EU-regler för att öka användningen av trä i byggnader.

36. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen lägger tyngden på att skydda och öka skogarnas genetiska mångfald och understryker att nyare forskning visat på genetiskt varierade trädbestånds förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna. 

37. Europaparlamentet känner till trädens och skogarnas positiva effekter på människans psykiska och fysiska hälsa och uppmanar kommunala myndigheter att bibehålla eller förbättra kollektivtrafiken mellan stadsområden och skogar för att underlätta tillgängligheten till skog och skogsmark.

38. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa särskilda åtgärder för biologisk mångfald när de antar och genomför sina skogsförvaltningsplaner, särskilt specifika åtgärder för att bevara skyddade arter och naturliga livsmiljöer för att förbättra deras status, såväl inom som utanför Natura 2000-områden.

39. Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att i samarbete med medlemsstaterna och berörda parter utforma långtgående, objektiva och bevisbara kriterier och indikatorer för hållbar skogsförvaltning, med beaktande av det arbete som genomförts inom Forest Europe (ministerkonferensen till skydd för skogarna i Europa) och med hänsyn tagen till de olika typer av skogar som finns i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra den emotsedda översynen av hur EU:s timmerförordning fungerar och hur ändamålsenlig den är.

40. Europaparlamentet anser att det är viktigt att främja vetenskapligt forskningsarbete som syftar till rationell användning av biomassa och utveckling av snabbväxande energigrödor samt att utarbeta en modell för ekonomiska incitament för användningen av restprodukter från biomassa.

41. Europaparlamentet understryker skogarnas stora rekreationsvärde, vilket framkommit i opinionsundersökningar. Detta är en av de främsta fördelarna med skogar och trädbevuxen mark för europeiska medborgare.

42. Europaparlamentet konstaterar att energiskogsbruk med snabb omsättning skulle ge en hållbar produktion av träbiomassa, som samtidigt bevarar landskapet och därmed minskar risken för jorderosion och jordskred på obrukad eller nedlagd jordbruksmark.

43. Europaparlamentet konstaterar med oro att den ökande efterfrågan på biomassa, särskilt trä, kan driva fram en omfattande skogsavverkning i utvecklingsländer, där utsläppen av växthusgaser inte redovisas i enlighet med Kyoto-protokollet. Parlamentet påpekar att detta kan påverka markkvaliteten, vattnets kretslopp och den biologiska mångfalden, samtidigt som det ökar belastningen på globala avtal såsom konventionen om biologisk mångfald och FN:s samarbetsprogram för minskade utsläpp från avskogning och skogsförstörelse i utvecklingsländerna.

44. Europaparlamentet konstaterar att en hållbar förvaltning under skogsprodukternas hela livscykel kan ge ett betydande bidrag till uppnåendet av målen för en grön ekonomi, i synnerhet de mål som är knutna till åtgärder för att lindra klimatförändringarnas effekter och effektiv resursanvändning. Därför bör medlemsstaterna främja en hållbar användning av skogsprodukter inom byggsektorn.

45. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma sin skogsbrukspolitik på ett sätt som tar full hänsyn till skogarnas viktiga funktioner, dvs. att skydda den biologiska mångfalden, förhindra jorderosion, binda koldioxid och rena luften, samt ingå i vattnets kretslopp.

46. Europaparlamentet efterlyser ökad samordning av övervakningen av Europas skogsresurser, däribland alla träprodukter och trätjänster liksom övriga produkter och tjänster från skogen, som grund för en sund politik och ett sunt beslutsfattande om hållbar skogsförvaltning. Parlamentet anser därför att det behövs ett instrument som bygger på befintliga organ och organisationer och har som syfte att skapa motståndskraftiga skogar i Europa i framtiden genom att inkludera riskfaktorer för skogen i skogs- och markförvaltningen och därmed minska inverkan av störningar.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

24.2.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

63

4

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Margrete Auken, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Ivo Belet, Biljana Borzan, Lynn Boylan, Cristian-Silviu Bușoi, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Mireille D’Ornano, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Jørn Dohrmann, Ian Duncan, Stefan Eck, Bas Eickhout, Eleonora Evi, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Enrico Gasbarra, Gerben-Jan Gerbrandy, Jens Gieseke, Sylvie Goddyn, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, György Hölvényi, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Massimo Paolucci, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Marcus Pretzell, Frédérique Ries, Michèle Rivasi, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Renate Sommer, Tibor Szanyi, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Glenis Willmott, Jadwiga Wiśniewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Paul Brannen, Nicola Caputo, Mark Demesmaeker, Esther Herranz García, Merja Kyllönen, Jo Leinen, Younous Omarjee, Marit Paulsen, Alojz Peterle, Sirpa Pietikäinen, Julia Reid, Bart Staes

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Andrew Lewer

(1)

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser.

(2)

Europaparlamentets resolution av den 20 april 2012 om vår livförsäkring, vårt naturkapital – en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020 (antagna texter, P7­TA(2012)016).

(3)

Europaparlamentets resolution av den 23 april 2009 om bekämpande av avskogning och skogsdegradering för att motverka klimatförändringen och minskningen av den biologiska mångfalden (EUT C 184 E, 8.7.2010, s. 4).

(4)

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013.

(5)

Europaparlamentets resolution av den 5 februari 2014 om en ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 (antagna texter, P7_TA(2014)0094): ”Europaparlamentet understryker att ett aktivt skogsbruk där tillväxten och därmed koldioxidupptagningen ökar är ett viktigt och kostnadseffektivt sätt att bidra till att uppnå klimatmålen. Parlamentet noterar att varje extra kubikmeter skog som produceras genom aktivt skogsbruk tar upp ungefär 1,3 ton koldioxid. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla incitament för skogsägare att aktivt bidra till ökad klimatnytta, till exempel genom att satsa på regionala åtgärder som ökar den uthålliga skogsproduktionen och upptagningen av koldioxid.”.

(6)

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020.


YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (24.2.2015)

till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

över ”En ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn”

(2014/2223(INI))

Föredragande: Marek Józef Gróbarczyk

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att ansvaret för skogsbrukspolitiken vilar helt och hållet på medlemsstaterna, att subsidiaritetsprincipen måste följas och att skillnaderna i fråga om regionala förhållanden, ägandemodeller och prioriteringar i medlemsstaterna måste respekteras samt att EU bör avstå från att införa några nya marknadsbegränsningar för skogar och träbaserade produkter, i syfte att säkerställa principerna om egenansvar och marknadsfrihet för deltagarna i skogsbrukets värdekedja.

2.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av det nya meddelandet från kommissionen om en ny EU-skogsstrategi (COM(2013)0659), eftersom det erbjuder en ram för samordnade åtgärder från medlemsstaterna för att främja ett hållbart skogsbruk och uppfylla skogens multifunktionella roll ur ekonomisk, social och miljömässig synvinkel.

3.  Europaparlamentet anser att strategin bör ta hänsyn till att skogen upptar mer än halva landarealen i vissa medlemsstater, eftersom skogar är olika till sin karaktär och storlek.

4.  Europaparlamentet betonar att det är absolut nödvändigt att strategin även fullt ut tar hänsyn till särdragen hos de mer glesbefolkade områdena med tanke på att några av unionens största biomassatillgångar finns i de mest glesbefolkade och avsides belägna områdena.

5.  Europaparlamentet är medvetet om att EU har i uppgift att stödja sådana nationella politiska insatser som syftar till att uppnå ett aktivt, mångsidigt och hållbart skogsbruk, även skogsbruk för olika skogstyper, och att stärka samarbetet med hänsyn till ökade gränsöverskridande hot, såsom skogsbränder, olaglig skogsavverkning, olaglig timmerimport och skadegörare. Parlamentet understryker vikten av samstämmighet i skogsrelaterade frågor i all EU-politik, framför allt sådana som rör jordbruk, klimat, biologisk mångfald, förnybar energi, vatten och mark, industri och konkurrenskraft, forskning och innovation samt resurseffektivitet. Parlamentet understryker i detta sammanhang betydelsen av Natura 2000-områden där man, tack vare de unika naturtillgångarna, kontinuerligt kan skapa produkter och tjänster med högt miljömässigt och kulturellt värde.

6.  Europaparlamentet anser att genomförandet av den nya skogsstrategin bör kompensera frånvaron av särskilda bestämmelser om skogspolitik i EU-fördraget samtidigt som medlemsstaternas behörighet på detta område respekteras, samt att det bör säkerställa samordning mellan EU:s och medlemsstaternas politik i frågor som rör skogssektorn på internationell nivå.

7.  Europaparlamentet understryker kommissionens viktiga roll för att säkerställa en tidig och fortlöpande dialog mellan EU och medlemsstaternas experter samt inkludera alla intressenter, i syfte att underlätta samstämmighet vid utformningen av politik som rör skogen.

8.  Europaparlamentet stöder medlemsstaternas åtagande att genomföra ett hållbart skogsbruk i linje med kriterierna och indikatorerna i Forest Europe-initiativet som ett av de viktigaste inslagen i den nuvarande politiska ramen för skogarna i Europa.

9.  Europaparlamentet välkomnar prioriteringen av hållbarhetens tre pelare (ekonomisk, social och miljömässig) som en stabil grund för att stödja skogens grundläggande roll och resurseffektiviteten, förbättra konkurrenskraften, öka sysselsättningen och stärka skogens och den skogsbaserade industrins roll samt upprätthålla ekologiska cykler i den gröna ekonomin. Parlamentet inser att skogen är viktig för samhället när det gäller människors hälsa.

10. Europaparlamentet påminner om att den bioekonomiska marknaden enligt kommissionen år 2009 beräknades vara värd över 2 biljoner euro, tillhandahålla 20 miljoner arbetstillfällen och stå för 9 % av den totala sysselsättningen i EU. Parlamentet påpekar att varje euro som investeras i bioekonomisk forskning och innovation enligt Horisont 2020 kommer att generera omkring 10 euro i mervärde. Parlamentet framhåller att skogen är mycket viktig för bioekonomin nu och kommer att fortsätta att vara det i framtiden.

11. Europaparlamentet anser att det mål som ingår i EU:s skogsstrategi, nämligen att öka skogarnas och skogssektorns bidrag till landsbygdsutveckling, biologisk mångfald, hållbar tillväxt och skapande av sysselsättning, i full utsträckning måste beakta de ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga varor och tjänster som skogarna ger, däribland tjänster för rekreation och turism, och särskilt den viktiga roll som ett välförvaltat skogsbruk och träbaserade produkter spelar när det gäller minskning av koldioxidutsläppen, koldioxidlagring och övergången till en bioekonomi, vilka är betydelsefulla inslag i EU:s klimatpolitik.

12. Europaparlamentet erinrar om att skogsbiomassa är en mycket viktig källa till förnybar energi och påpekar att de europeiska skogarna för närvarande absorberar och lagrar omkring 10 % av koldioxidutsläppen i EU, och följaktligen bidrar klart till att begränsa klimatförändringen.

13. Europaparlamentet anser att man bör uppmuntra till att ersätta oljebaserade eller energiintensiva råvaror med trä och avverkade träprodukter, i linje med framstegen inom forskning och teknik, vilket kan bidra positivt till ytterligare vinster när det gäller att begränsa klimatförändringen och skapa fler arbetstillfällen.

14. Europaparlamentet betonar behovet av att genomföra en kostnadsbedömning av all EU-lagstiftning som påverkar den skogsbaserade industrins värdekedja, i syfte att få bort all onödig och betungande byråkrati och fastställa ramar som skapar förutsättningar för att öka industrins långsiktiga konkurrenskraft på ett hållbart sätt. Parlamentet anser även att man måste stödja principen att lagförslag som påverkar skogssektorn och den skogsbaserade industrins värdekedja noggrant bör bedömas med en konsekvensanalys.

15. Europaparlamentet anser att EU:s skogsstrategi genomförs bättre om den stöds genom lämplig samordning med tillgänglig eller framtida EU-finansiering, bl.a. Ejflu.

16. Europaparlamentet konstaterar att det finns tillgång till informations- och övervakningsresurser genom Copernicusprogrammet och andra rymdinitiativ på EU-nivå, och förordar en utökad användning av dessa resurser och verktyg.

17. Europaparlamentet anser att främjandet av en mer diversifierad användning av trä bör gå hand i hand med investeringar i utbildningssystem för unga människor och fortbildning för dem som redan är anställda inom byggnadsindustrin, för att öka deras medvetenhet om de möjligheter som finns i användningen av trä och förse dem med den kompetens som krävs.

18. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett skogsinformationssystem för Europa för att främja utbytet av data, bästa metoder och befintliga kunskaper om skogen mellan medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar att insamlingen av data och information om skogens och skogstillgångarnas multifunktionella roll från de nationella databaserna kommer att gynna sektorn och uppmanar kommissionen att stödja integrationen av detta i en europeisk dataplattform. Parlamentet välkomnar fördelarna med att utbyta bästa metoder och befintliga kunskaper om skogen mellan medlemsstaterna, men betonar att sådan verksamhet inte bör leda till ökade krav på budgetmedel.

19. Europaparlamentet understryker att man endast kan uppnå långsiktig konkurrenskraft i skogssektorn med kvalificerad arbetskraft. Parlamentet påpekar att sektorn för närvarande sysselsätter över 3 miljoner EU-medborgare. Parlamentet anser att EU:s skogsstrategi därför bör fastställa förutsättningar för att EU ska kunna skapa relevanta utbildningsmöjligheter och en arbetskraft som är fullt medveten om de aktuella utmaningarna och hoten inom skogssektorn, men också om de säkerhetsbestämmelser som är en del av skogsbruket.

20. Europaparlamentet understryker det stöd som EU:s ramprogram för forskning, utveckling och innovation kan ge när det gäller att uppnå smart och hållbar tillväxt, produkter med större mervärde, renare teknik och en hög teknisk nivå, framför allt i fråga om raffinerade biobränslen och industribyggnader i trä, men även i fordons- och textilindustrin, samtidigt som man inte får glömma de traditionella användningsområden med stort mervärde som fortfarande har stora tillväxtmöjligheter, t.ex. användningen av trä som byggnads- och förpackningsmaterial.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

24.2.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

56

4

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Zigmantas Balčytis, Nicolas Bay, Reinhard Bütikofer, Jerzy Buzek, Soledad Cabezón Ruiz, Philippe De Backer, Pilar del Castillo Vera, Pablo Echenique, Christian Ehler, Peter Eriksson, Fredrick Federley, Ashley Fox, Adam Gierek, Theresa Griffin, Marek Józef Gróbarczyk, András Gyürk, Kaja Kallas, Barbara Kappel, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Miapetra Kumpula-Natri, Janusz Lewandowski, Paloma López Bermejo, Ernest Maragall, Edouard Martin, Angelika Mlinar, Csaba Molnár, Nadine Morano, Dan Nica, Angelika Niebler, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Herbert Reul, Paul Rübig, Algirdas Saudargas, Jean-Luc Schaffhauser, Neoklis Sylikiotis, Antonio Tajani, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Adina-Ioana Vălean, Henna Virkkunen, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Cornelia Ernst, Françoise Grossetête, Benedek Jávor, Constanze Krehl, Vladimír Maňka, Marian-Jean Marinescu, Morten Messerschmidt, Clare Moody, Paul Tang, Pavel Telička

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Rosa D’Amato


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

24.3.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

34

5

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Richard Ashworth, José Bové, Paul Brannen, Daniel Buda, Nicola Caputo, Matt Carthy, Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Luke Ming Flanagan, Martin Häusling, Anja Hazekamp, Esther Herranz García, Jan Huitema, Peter Jahr, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Mairead McGuinness, Nuno Melo, Giulia Moi, Ulrike Müller, James Nicholson, Maria Noichl, Marit Paulsen, Marijana Petir, Laurențiu Rebega, Jens Rohde, Bronis Ropė, Jordi Sebastià, Lidia Senra Rodríguez, Czesław Adam Siekierski, Marc Tarabella

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Bas Belder

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Rosa D’Amato, Stanisław Ożóg

Rättsligt meddelande