Förfarande : 2013/0314(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0131/2015

Ingivna texter :

A8-0131/2015

Debatter :

PV 18/05/2015 - 16
CRE 18/05/2015 - 16

Omröstningar :

PV 19/05/2015 - 5.11
CRE 19/05/2015 - 5.11
Röstförklaringar
PV 28/04/2016 - 4.10
CRE 28/04/2016 - 4.10
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0195
P8_TA(2016)0146

BETÄNKANDE     ***I
PDF 1199kWORD 501k
10.4.2015
PE 544.150v01-00 A8-0131/2015

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal

(COM(2013)0641 – C7‑0301/2013 – 2013/0314(COD))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Cora van Nieuwenhuizen

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
 ÄRENDETS GÅNG

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal

(COM(2013)0641 – C7‑0301/2013 – 2013/0314(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0641),

–       med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0301/2013),

–       med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–       med beaktande av det motiverade yttrande från Förenade kungarikets underhus som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–       med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 7 januari 2014(1),

–       med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 21 januari 2014(2),

–       med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0131/2015).

1.      Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.      Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag  1

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG(3)*

till kommissionens förslag

---------------------------------------------------------

till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(4),

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)      Prissättningen av finansiella instrument och finansiella avtal är i många fall beroende av att referensvärdena är rättvisande och inte kan utsättas för otillbörlig påverkan. Allvarliga fall av otillbörlig påverkan av referensräntor såsom Libor, Euribor och referensvärden för utländsk valuta, vilka har orsakat konsumenter och investerare avsevärda förluster och ytterligare försämrat medborgarnas förtroende för finanssektorn, liksom påståenden att referensvärden för energi, olja och utländsk valuta otillbörligen har påverkats, visar att referensvärden kan vara föremål för intressekonflikter och diskretionära och svaga styrelseformer, som är utsatta för otillbörlig påverkan. Brister i index eller tvivel på om de är rättvisande eller har utsatts för otillbörlig påverkan kan undergräva marknadens förtroende, orsaka förluster för konsumenter och investerare och snedvrida den reala ekonomin. Det är därför nödvändigt att se till att referensvärdena och processerna för att fastställa dem är rättvisande, väl underbyggda och inte kan utsättas för otillbörlig påverkan.

(2)      Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument(5) innehåller vissa krav på tillförlitligheten i de referensvärden som används för att prissätta ett noterat finansiellt instrument. Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds allmänheten eller tas upp till handel(6) innehåller vissa krav på referensvärden som används av emittenter. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag)(7) innehåller vissa krav på fondföretags användning av referensvärden. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 av den 25 oktober 2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi(8) innehåller vissa bestämmelser som förbjuder manipulering av referensvärden som används för grossistenergiprodukter. Men dessa rättsakter omfattar bara vissa aspekter av vissa referensvärden och täcker inte alla svagheter i referensvärdesprocessen.

(3)      Referensvärden är avgörande vid prissättningen av gränsöverskridande transaktioner och bidrar därmed till en effektivt fungerande inre marknad för ett stort antal olika finansiella instrument och tjänster. Många referensvärden som används som referensräntor i finansiella avtal, i synnerhet bolån, konstrueras i en medlemsstat men används av kreditinstitut och konsumenter i andra medlemsstater. Dessutom säkrar dessa kreditinstitut ofta sina risker eller erhåller finansiering för beviljandet av dessa finansiella avtal på den gränsöverskridande interbankmarknaden. Bara två medlemsstater har infört nationell lagstiftning om referensvärden, men deras respektive rättsliga ramar för referensvärden visar redan skillnader vad gäller sådana aspekter som tillämpningsområdets omfattning. Dessutom kom den internationella organisationen för värdepapperstillsyn, Iosco, 2013 överens om principer för referensvärden och, eftersom dessa principer ger viss flexibilitet i fråga om deras exakta räckvidd och medel för genomförandet▌, är det sannolikt att medlemsstaterna kommer att anta lagstiftning på nationell nivå som skulle genomföra sådana principer på olika sätt.

(3a)    Användningen av finansiella referensvärden begränsas inte till att utfärda eller skapa finansiella instrument och avtal. Finansindustrin använder också referensvärden för att bedöma en investeringsfonds resultat i syfte att spåra avkastning, fastställa en portföljs tillgångsallokering eller beräkna de resultatrelaterade avgifterna. Att fastställa och granska olika indexvikter inom en kombination av index i syfte att fastställa utbetalningen eller värdet av ett finansiellt instrument eller ett finansiellt avtal, eller mäta en investeringsfonds resultat, räknas också som användning, eftersom en sådan aktivitet inte är diskretionär, till skillnad från konstruktionen av referensvärden. Innehav av finansiella instrument som prissätts på basis av ett visst referensvärde bör inte betraktas som användning av referensvärdet.

(4)      Dessa olika tillvägagångssätt skulle leda till en fragmentering av den inre marknaden, eftersom administratörer och användare av referensvärde skulle omfattas av olikartade regler i olika medlemsstater. Därför skulle referensvärden som konstrueras i en medlemsstat ▌kunna hindras från att användas i andra medlemsstater. I avsaknad av en harmoniserad ram för att säkerställa att referensvärden som tillämpas för finansiella instrument och finansiella avtal i EU är rättvisande och utan otillbörlig påverkan är det därför troligt att skillnader i medlemsstaternas lagstiftning kommer att skapa hinder för en smidigt fungerande inre marknad vid fastställandet av referensvärden.

(5)      EU:s konsumentskyddsbestämmelser omfattar inte frågan om referensvärdens lämplighet i finansiella avtal. Till följd av konsumenternas klagomål och tvister som rör tillämpningen av olämpliga referensvärden i flertalet medlemsstater är det sannolikt att olikartade åtgärder, som bygger på legitima farhågor beträffande konsumentskyddet, skulle komma att antas på nationell nivå, vilket kan leda till fragmentering av den inre marknaden till följd av de olikartade konkurrensvillkor som är kopplade till de olika nivåerna av konsumentskydd.

(6)      För att den inre marknaden ska fungera korrekt och för att förbättra förutsättningarna för dess funktion, särskilt när det gäller finansmarknaderna, samt för att säkra ett starkt konsument- och investerarskydd är det lämpligt att fastställa ett gemensamt regelverk för referensvärden på EU-nivå.

(7)      Det är lämpligt och nödvändigt att bestämmelserna antas i form av en förordning för att medföra direkta skyldigheter när det gäller fastställande, rapportering och användning av referensvärden som tillämpas på samma sätt inom hela unionen. Eftersom en rättslig ram för konstruktion av referensvärden av nödvändighet omfattar åtgärder som anger exakta krav på alla olika aspekter som är kopplade till konstruktionen av referensvärden, kan även små skillnader om det tillvägagångssätt som vidtagits avseende en av dessa aspekter leda till betydande hinder vid gränsöverskridande konstruktion av referensvärden. Därför bör användningen av en förordning som är direkt tillämplig, utan att det krävs nationell lagstiftning, minska risken för att olikartade åtgärder vidtas på nationell nivå, och bör säkerställa ett konsekvent tillvägagångssätt, större rättssäkerhet och förhindra förekomsten av betydande hinder vid gränsöverskridande konstruktion av referensvärden.

(8)      Förordningen bör ha ett tillräckligt brett tillämpningsområde för att utgöra ett förebyggande regelverk. Konstruktion av referensvärden inbegriper godtycke när det gäller fastställandet och är till sin natur föremål för vissa typer av intressekonflikter, vilket innebär att det finns möjligheter och incitament att på ett otillbörligt sätt påverka dessa referensvärden. Dessa riskfaktorer är gemensamma för alla referensvärden, och alla referensvärden bör omfattas av lämplig styrning och kontrollkrav. Graden av risk varierar emellertid och detta kräver alltid olika åtgärder som är anpassade efter varje situation. Eftersom referensvärdenas sårbarhet och betydelse varierar över tiden skulle en begränsning av tillämpningsområdet med hänvisning till index som för närvarande är viktiga eller sårbara inte undanröja de risker som varje referensvärde kan innebära i framtiden. Särskilt kan referensvärden som för närvarande inte används i någon större utsträckning komma att användas i framtiden, så att även en mindre otillbörlig påverkan kan få betydande konsekvenser vid användningen av dem.

(9)      Den kritiska faktorn för den här förordningens tillämpningsområde är om produktionsvärdet för referensvärden fastställer värdet på ett finansiellt instrument eller ett finansiellt avtal▌. Därför bör inte tillämpningsområdet vara beroende av typen av ingångsinformation. Referensvärden som beräknas utifrån ekonomisk ingångsinformation, t.ex. aktiekurser och icke-ekonomiska siffervärden eller andra värden, som exempelvis väderparametrar, bör därför inkluderas. Regelverket bör omfatta referensvärden som kan påverkas av sådana risker, men det stora antal referensvärden i världen och de olika följder dessa har för den finansiella stabiliteten och den reala ekonomin bör också uppmärksammas. Denna förordning bör även göra det möjligt att vidta åtgärder som står i proportion till de risker som olika referensvärden medför. Den här förordningen bör därför omfatta referensvärden som används för att prissätta finansiella instrument som är börsnoterade eller omfattas av handel på reglerade handelsplatser. Alla hänvisningar till dagar i denna förordning bör avse kalenderdagar.

(10)    Många konsumenter är parter i finansiella avtal, särskilt konsumentkreditavtal säkrade genom hypotekslån, som är knutna till referensvärden som är föremål för samma risker. Den här förordningen bör därför omfatta de index eller referensräntor som avses i [Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/.../EU om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastigheter och om ändring av direktiv 2008/48/EG.]

(11)    Ett index eller en kombination av index som inte innehåller någon ny ingångsinformation och som används för att mäta resultat i en fond eller i en finansiell produkt bör betraktas som användning av ett referensvärde.

(12)    Alla administratörer av referensvärden kan vara föremål för intressekonflikter, utöva godtycke och ha inrättat olämpliga styrnings- och kontrollsystem. Vidare gäller att eftersom administratörer kontrollerar referensvärdesprocessen är kravet på auktorisation eller registrering och tillsyn av administratörer det mest effektiva sättet att säkerställa att referensvärden inte utsätts för otillbörlig påverkan.

(13)    Rapportörer är föremål för potentiella intressekonflikter, utövar godtycke och kan därigenom vara källan till otillbörlig påverkan. Rapportering om referensvärden är en frivillig verksamhet. Om eventuella initiativ kräver att rapportörerna på ett betydande sätt ändrar sina affärsmodeller, kan de upphöra med rapporteringen. För entiteter som redan omfattas av reglering och tillsyn förväntas inte krav på goda styrelseformer och kontrollsystem leda till betydande kostnader eller oproportionerlig administrativ börda. Därför införs genom denna förordning vissa skyldigheter om att rapportörer ska omfattas av tillsyn.

(14)    En administratör är den fysiska eller juridiska person som har frivillig kontroll över konstruktionen av ett referensvärde och som särskilt administrerar referensvärdet, samlar in och analyserar ingångsinformation, fastställer referensvärdet och antingen direkt offentliggör referensvärdet eller lägger ut offentliggörandet av referensvärdet på en tredje part. Om en person bara offentliggör eller hänvisar till ett referensvärde som en del av hans eller hennes journalistiska verksamhet, men inte har kontroll över fastställandet av detta referensvärde, bör inte den personen omfattas av de krav som åläggs administratörer i denna förordning.

(15)    Ett index beräknas med en formel eller någon annan metod på grundval av underliggande värden. Godtycke förekommer vid utarbetandet av denna formel, beräkningen eller fastställandet av ingångsinformation. Detta godtycke medför en risk för otillbörlig påverkan och därför bör alla referensvärden som delar dessa egenskaper omfattas av denna förordning. Om ett enda pris eller värde används för prissättning av finansiella instrument, till exempel när priset på ett enda värdepapper är referenspriset för en option, det inte finns någon beräkning, ingångsinformation eller godtycke. Därför bör enskilda priser eller referenspriser för enskilda värden inte betraktas som referensvärden för ändamålet med denna förordning. Referenspriser eller avräkningspriser som konstruerats av centrala motparter bör inte betraktas som referensvärden, eftersom dessa används för att fastställa avräkning, marginaler och riskhantering och därför inte fastställer det belopp som ska betalas inom ramen för ett finansiellt instrument eller värdet av ett finansiellt instrument.

(16)    Europeiska centralbankens oberoende och oberoendet för de nationella centralbankerna inom ramen för Europeiska centralbankssystemet då de utövar de befogenheter och fullgör de uppgifter och skyldigheter som har tilldelats dem genom fördragen, samt de nationella centralbankernas oberoende som följer av den berörda medlemsstatens eller tredjelandets konstitutionella strukturer bör till fullo respekteras vid genomförandet av denna förordning.

(17)    ▌För att se till att referensvärdena inte kan utsättas för otillbörlig påverkan, bör administratörer av referensvärden vara skyldiga att ha lämpliga styrningsarrangemang för att kontrollera sådana intressekonflikter och skydda förtroendet för att referensvärdenas inte kan utsättas för otillbörlig påverkan. Även när det finns en effektiv ledning kan de flesta administratörer drabbas av intressekonflikter och tvingas göra bedömningar och fatta beslut som påverkar en grupp av sinsemellan olika berörda parter. Det är därför viktigt att administratörerna har någon självständig funktion för att övervaka genomförandet och effektiviteten i de styrningssystem som ger effektiv tillsyn.

(18)    Om referensvärden utsätts för otillbörlig påverkan eller inte är tillförlitliga, kan det ge upphov till skador för investerare och konsumenter. Därför bör denna förordning innehålla en ram för bevarande av uppgifter från administratörer och rapportörer samt ge insyn i fråga om ett referensvärdes syfte och ingångsinformation som underlättar en mer effektiv och rättvis lösning på alla potentiella ersättningsanspråk i enlighet med nationell lagstiftning eller unionens lagstiftning.

(19)    Kravet på revision, och den faktiska tillämpningen av denna förordning förutsätter analyser och bevisning i efterhand. Därför bör denna förordning innehålla en ram för en ändamålsenlig dokumentering från administratörernas sida av referensvärdesberäkningen under en tillräckligt lång tidsperiod. Den ekonomiska realitet som ett referensvärde är avsett att mäta och den omgivning i vilken den mäts förändras med största sannolikhet över tid. För att upptäcka brister och möjliga förbättringar är det därför nödvändigt att man regelbundet gör en revision eller översyn av processen och metoden för att konstruera referensvärden. Brister i konstruktionen av referensvärden kan drabba många berörda aktörer och dessa kan bidra till att dessa brister upptäcks. I denna förordning bör därför en ram fastställas för ett formellt och oberoende klagomålsförfarande som genomförs av administratörer, så att ▌berörda parter kan anmäla klagomål till administratören av referensvärdet och se till att administratören sakligt prövar de omständigheter som ligger till grund för klagomålet.

(20)    Konstruktionen av referensvärden innebär ofta att man utkontrakterar viktiga funktioner, som t.ex. beräkning av referensvärdet, insamling av ingångsinformation och spridning av referensvärdet. För att styrningsarrangemangen ska vara effektiva är det nödvändigt att se till att sådan utkontraktering inte befriar administratörer av referensvärden från deras skyldigheter och ansvar, och att det sker på ett sätt som vare sig inkräktar på administratörernas förmåga att fullgöra dessa skyldigheter och påta sig detta ansvar eller på den relevanta behöriga myndighetens förmåga att övervaka dem.

(21)    Administratörer av referensvärden är huvudmottagare av ingångsinformation och ska fortlöpande kunna bedöma om den är rättvisande och inte har utsatts för otillbörlig påverkan.▌

(22)    Anställda hos administratörer kan identifiera möjliga överträdelser av denna förordning eller potentiella sårbarheter som kan leda till otillbörlig påverkan eller försök till otillbörlig påverkan. Denna förordning bör därför fastställa en ram som gör det möjligt för de anställda att konfidentiellt varna administratörer om möjliga överträdelser av denna förordning.

(23)    Allt utrymme för godtycke vid lämnandet av ingångsinformation skapar möjligheter till otillbörlig påverkan av ett referensvärde. Om ingångsinformationen utgörs av transaktionsuppgifter finns det mindre utrymme för godtycke och därför inte samma möjlighet att uppgifterna påverkas på ett otillbörligt sätt. Administratörer av referensvärden bör därför använda transaktionsuppgifter som ingångsinformation, men även andra uppgifter kan användas i de fall transaktionsuppgifterna inte är tillräckliga för att säkerställa ett referensvärde som är rättvisande och inte har utsatts för otillbörlig påverkan.

(24)    Om referensvärdet är ett rättvisande och tillförlitligt mått på den ekonomiska realitet som det är avsett att mäta beror på vilken metod och vilken ingångsinformation som används. Det är därför nödvändigt att anta en transparent metod som säkerställer referensvärdets tillförlitlighet och korrekthet.

(25)    Metoden kan även i fortsättningen behöva ändras för att se till att referensvärdet är rättvisande, men varje ändring av metoden får konsekvenser för användare och berörda parter. Det är därför nödvändigt att ange vilka förfaranden som ska följas vid övergång från referensmetodik, inbegripet behovet av samråd, så att användare och berörda parter kan vidta nödvändiga åtgärder mot bakgrund av dessa ändringar eller lämna synpunkter till administratören om de har betänkligheter om dessa ändringar.

(26)    För att referensvärden ska vara rättvisande och skyddade mot otillbörlig påverkan krävs även att rapportörernas ingångsinformation är rättvisande och skyddad mot otillbörlig påverkan. Det är mycket viktigt att det tydligt fastställs vilka skyldigheter rapportörerna har när det gäller sådan ingångsinformation och att den är tillförlitlig och överensstämmer med referensvärdesadministratörens kontroller och metod. Administratörer av referensvärden bör därför, när det är lämpligt och möjligt, och i samarbete med sina rapportörer, utarbeta en uppförandekod för att specificera dessa krav och rapportörernas ansvar när det gäller att lämna ingångsinformation.

(27)    Många referensvärden fastställs genom tillämpning av en formel som beräknas med hjälp av ingångsinformation som tillhandahålls av reglerade handelsplatser, godkända publiceringsarrangemang eller rapporteringsmekanismer, auktioner för energiutbyte eller utsläppsrätter. I dessa fall säkerställer befintliga regler och tillsyn att ingångsinformationen inte utsatts för otillbörlig påverkan och att den är transparent, samtidigt som de fastställer krav på styrning och förfaranden för anmälan av överträdelser. Under förutsättning att de kommer från källor som lyder under krav på transparens efter handel, inklusive marknader i tredjeländer som anses vara likvärdiga med reglerade marknader i unionen, bör dessa referensvärden därför inte omfattas av vissa av skyldigheterna i denna förordning, för att undvika dubbel reglering och eftersom tillsynen av dem säkrar att ingångsinformationen inte utsatts för otillbörlig påverkan.

(28)    Rapportörer kan vara föremål för intressekonflikter och utöva godtycke vid fastställandet av ingångsinformation. Rapportörer måste därför, där detta är möjligt och ändamålsenligt, omfattas av styrningsarrangemang som ser till att sådana konflikter hanteras och att ingångsinformationen är korrekt, överensstämmer med administratörens krav och kan valideras.

(29)    Olika typer av referensvärden och olika referensvärdessektorer kännetecknas av olika egenskaper, typer av sårbarheter och risker. Bestämmelserna i denna förordning bör preciseras ytterligare för särskilda sektorer och typer av referensvärden. Råvaruindex är vanligt förekommande och har sektorsspecifika egenskaper och det är därför nödvändigt att närmare ange hur dessa bestämmelser ska tillämpas på referensvärdena i denna förordning. Dessutom bör en viss grad av flexibilitet föreskrivas i denna förordning, i syfte att medge en uppdatering i rätt tid av de olika krav som gäller för olika referensvärdessektorer mot bakgrund av den pågående internationella utvecklingen, särskilt i fråga om arbetet inom Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco).

(29a)  För att ett referensvärde ska anses vara av kritisk betydelse enligt denna förordning måste det anses vara systemviktigt till sin natur eller användas i hela systemet och vara sårbart för otillbörlig påverkan, för att regleringen ska vara proportionerlig.

(30)    Brister i vissa referensvärden kan få betydande konsekvenser för den finansiella stabiliteten, för ordnade marknadsförhållanden och för investerare, varför ytterligare krav måste ställas när det gäller referensvärden som är av kritisk betydelse för att se till att de är väl underbyggda och inte har utsatts för otillbörlig påverkan. Dessa eventuellt destabiliserande effekter av referensvärden av kritisk betydelse kan påverka en enda medlemsstat eller flera medlemsstater. De nationella behöriga myndigheterna bör tillsammans med Esma definiera vilka referensvärden som ska anses vara av kritisk betydelse.

(30a)  Med hänsyn till att kritiska referensvärden har en strategisk betydelse för hur den gemensamma marknadens fungerar bör Esma ges befogenhet att anta beslut som är direkt tillämpliga på administratörer och, i tillämpliga fall rapportörer, av referensvärden, om den nationella behöriga myndigheten inte har tillämpat denna förordning eller brutit mot unionslagstiftningen, och i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 17 i förordning (EU) nr 1095/2010.

(31)    Rapportörer som slutar att rapportera in information kan undergräva tillförlitligheten till referensvärden som är av kritisk betydelse, eftersom sådana referensvärdens förmåga att mäta den underliggande marknaden eller den ekonomiska realiteten skulle påverkas negativt. För att bevara trovärdigheten hos det aktuella referensvärdet är det därför nödvändigt att ge den relevanta behöriga myndigheten befogenhet att kräva obligatorisk inrapportering till kritiska referensvärden från entiteter som omfattas av tillsyn. Syftet med obligatorisk inrapportering av ingångsinformation är inte att införa krav för entiteter som omfattas av tillsyn att ingå i, eller utfästa sig att ingå i, transaktioner.

(31a)  När ett referensvärde har definierats som referensvärde av kritisk betydelse kan administratören få monopol på användarna av referensvärdet. Därför är det nödvändigt att kollegiet av behöriga myndigheter för detta referensvärde av kritisk betydelse övervakar prissättningen och administratörens kostnader för att undvika marknadsmissbruk.

(32)    För att användarna ska kunna göra väl avvägda val av, och förstå riskerna med, referensvärden måste de känna till vad referensvärdet mäter och hur sårbart det är. Administratörer av referensvärden bör därför offentliggöra en deklaration som klargör dessa saker▌. Administratörerna bör på begäran ge den relevanta behöriga myndigheten tillgång till sina ingångsuppgifter inom ramen för en undersökning.

(34)    Denna förordning bör ta hänsyn till de principer för finansiella referensvärden som utfärdades av Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco) (nedan kallade Iosco-principerna för finansiella referensvärden) den 17 juli 2013, samt principerna för organisationer som rapporterar oljepriser, som utfärdades av Iosco den 5 oktober 2012 (nedan kallade Ioscos PRA-principer), vilka fungerar som en global standard för krav för godkännande av referensvärden.

(34a)  Fysiska råvarumarknader har unika egenskaper som måste beaktas för att förhindra att råvaruindex utsätts för otillbörlig påverkan och att transparensen på råvarumarknaden, försörjningstryggheten i Europa, konkurrenskraften och konsumenternas intressen påverkas negativt. Vissa bestämmelser i denna förordning lämpar sig därför inte för råvaruindex. De principer för råvaruindex som har utarbetats av Iosco i samarbete med bl.a. Internationella energiorganet och Internationella energiforumet är särskilt utformade för att gälla alla råvaruindex och därför föreskriver denna förordning att vissa krav inte kommer att gälla råvaruindex.

(34b)  Genom denna förordning införs också ett system för erkännande som gör att administratörer i ett tredjeland kan konstruera referensvärden i unionen, förutsatt att de till fullo uppfyller de villkor som anges i denna förordning eller bestämmelserna i de relevanta Iosco-principerna.

(34c)   Genom denna förordning införs en godkännandeordning som gör att administratörer i unionen som är godkända eller registrerade i enlighet med förordningens bestämmelser under vissa omständigheter får godkänna referensvärden som har konstruerats i tredjeländer. En sådan godkännandeordning bör införas för administratörer i tredjeländer som är anknutna till eller samarbetar nära med administratörer i unionen. En administratör som har godkänt referensvärden som har konstruerats i ett tredjeland bör vara ansvarig för sådana godkända referensvärden och se till att de uppfyller tillämpliga krav som avses i denna förordning eller att de uppfyller kraven i de relevanta Iosco-principerna.

(35)    Administratören av ett referensvärde av kritisk betydelse bör vara auktoriserad och stå under tillsyn av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den är belägen. En administratör som enbart konstruerar referensvärden som fastställs genom tillämpning av en formel som beräknas utifrån ingångsinformation som tillhandahålls direkt av reglerade handelsplatser, godkända publiceringsarrangemang eller rapporteringsmekanismer, auktioner för energiutbyte eller utsläppsrätter och/eller en administratör som enbart konstruerar referensvärden som inte är av kritisk betydelse, bör registreras hos och kontrolleras av den behöriga myndigheten. Registreringen av en administratör är inte avsedd att påverka de relevanta behöriga myndigheternas tillsyn. Esma ska föra ett register över administratörer på EU-nivå.

(36)    En person kan under vissa omständigheter konstruera ett referensvärde, men inte vara medveten om att det används för prissättning av finansiella instrument eller finansiella avtal. Det gäller särskilt när användarna och administratören av referensvärden är belägna i olika medlemsstater. Därför måste graden av transparens öka i fråga om vilket referensvärde som används. Det kan åstadkommas genom att man förbättrar innehållet i de prospekt eller faktablad som krävs enligt EU-lagstiftningen, och innehållet i de anmälningar och den förteckning över finansiella instrument som krävs enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014(9).

(37)    Tillsynens effektivitet garanteras genom en uppsättning effektiva verktyg och befogenheter för den behöriga myndigheten i varje medlemsstat och för Esma. I denna förordning förutses därför i synnerhet ett minsta antal befogenheter rörande tillsyn och utredning som bör tilldelas medlemsstaternas behöriga myndigheter ▌i enlighet med nationell lagstiftning och Esma. De behöriga myndigheterna och Esma bör när de utövar sina befogenheter enligt denna förordning agera sakligt och opartiskt och förbli fristående i sitt beslutsfattande.

(38)    För att upptäcka fall av överträdelser av denna förordning, måste behöriga myndigheter och Esma ha möjlighet att utföra inspektioner på plats och ha tillträde till fysiska och juridiska personers lokaler så att de kan beslagta handlingar. Tillträde till sådana lokaler är nödvändigt om det föreligger skälig misstanke om att det finns handlingar och annan information som har anknytning till syftet med en inspektion eller utredning och som kan vara relevanta för att bevisa en överträdelse av denna förordning. Dessutom krävs tillträde till sådana lokaler när den person som mottagit en begäran om upplysningar underlåter att hörsamma den, eller om det finns rimliga skäl att anta att en eventuell begäran inte skulle hörsammas eller att de dokument eller upplysningar som informationskravet avser skulle undanröjas, manipuleras eller förstöras. Om förhandsgodkännande krävs från den rättsliga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska denna befogenhet för tillträde till lokaler, i enlighet med nationell lagstiftning, användas efter det att man fått rättsligt förhandstillstånd.

(39)    Tillgång till dokumentation av data- och telefontrafik från entiteter som omfattas av tillsyn kan vara ett avgörande bevis och ibland det enda beviset när det gäller att upptäcka och styrka förekomsten av överträdelser av denna förordning, särskilt efterlevnaden av styrelseformer och kontrollkrav. Dokumentation av telefon- och datatrafik kan bidra till att kontrollera identiteten på den person som ansvarar för att lämna den och om organisatorisk separation av anställda bibehålls. Därför bör de behöriga myndigheterna ha rätt att begära att entiteter som omfattas av tillsyn överlämnar befintlig dokumentation av telefontrafik, elektronisk kommunikations- och datatrafik, om det föreligger skälig misstanke om att sådan dokumentation eller registrering som rör ämnet för inspektionen eller utredningen kan vara relevant för att bevisa en överträdelse av denna förordning.

(40)    Vissa av bestämmelserna i denna förordning är tillämpliga på fysiska eller juridiska personer i tredjeländer som får använda referensvärden eller vara rapportör till referensvärden eller av andra skäl inte är inblandade i referensvärdesprocessen. Behöriga myndigheter bör därför finna former för samarbete med tillsynsmyndigheterna i tredjeländer. Esma bör samordna utarbetandet av sådana samarbetsformer och utbytet av information från tredjeländer mellan de behöriga myndigheterna.

(41)    Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och i stadgan om de grundläggande rättigheterna (stadgan), i synnerhet rätten till skydd för privat- och familjeliv, skyddet av personuppgifter, rätten till yttrandefrihet och informationsfrihet, näringsfrihet, rätten till egendom, rätten till konsumentskydd, rätten till ett effektivt rättsmedel och rätten till försvar. Denna förordning bör således tolkas och tillämpas i överensstämmelse med dessa rättigheter och principer. När denna förordning hänvisar till bestämmelserna om yttrandefrihet i andra medier och till de bestämmelser och normer som är tillämpliga på journalistyrket, bör dessa friheter särskilt beaktas eftersom de garanteras både inom unionen och i medlemsstaterna och erkänns i artikel 11 i stadgan om de grundläggande rättigheterna samt andra tillämpliga bestämmelser. Denna förordning bör inte tillämpas på press, övriga medier och journalister om de endast offentliggör eller hänvisar till ett referensvärde som en del av den journalistiska verksamheten, utan att ha någon kontroll över konstruktionen av detta referensvärde.

(42)    Rätten till försvar för de berörda personerna bör iakttas fullt ut. Särskilt gäller att personer som är föremål för förfarandena ska ges tillgång till resultaten på vilka de behöriga myndigheterna har grundat sina beslut och ska ges rätt att bli hörda.

(43)    Transparens vad gäller referensvärden är nödvändig för stabiliteten på finansmarknaderna och investerarskyddet. Allt utbyte och all överföring av information av de behöriga myndigheterna bör ske i enlighet med bestämmelserna om överföring av personuppgifter i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter(10). Allt utbyte och all överföring av information från Esma bör ske i enlighet med bestämmelserna om överföring av personuppgifter i Europaparlamentets och rådets direktiv 45/2001/EG av den 18 december 2000 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter(11).

(44)    Med hänsyn till de principer som fastställs i kommissionens meddelande om att förstärka påföljdssystemen i den finansiella tjänstesektorn och de unionsrättsakter som har antagits som en uppföljning av detta meddelande bör medlemsstaterna fastställa regler om böter och administrativa åtgärder vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och se till att de genomförs. Dessa påföljder och administrativa åtgärder bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(45)    Därför bör en uppsättning administrativa åtgärder, påföljder och böter fastställas för att se till att medlemsstaterna har ett gemensamt tillvägagångssätt och för att öka den avskräckande effekten. Påföljder som tillämpas i specifika fall bör fastställas med beaktande av faktorer som förekomsten eller frånvaron av uppsåt, återbetalning av alla identifierade ekonomiska vinster, överträdelsens allvarlighetsgrad och varaktighet, alla försvårande eller förmildrande faktorer, det faktum att böter måste ha en avskräckande effekt och, om lämpligt, inkludera en rabatt för samarbete med den behöriga myndigheten.▌

(46)    För att säkerställa att beslut som fattas av behöriga myndigheter har en avskräckande effekt på allmänheten i stort bör de normalt offentliggöras. Offentliggörandet av beslut är också ett viktigt verktyg för behöriga myndigheter att informera marknadsaktörer om vilka beteenden som anses innebära en överträdelse av denna förordning och för att främja ett allmänt bättre beteende bland marknadsaktörerna. Om ett sådant offentliggörande riskerar att ge upphov till oproportionell skada för de inblandade personerna, äventyra stabiliteten på de finansiella marknaderna eller en pågående utredning bör den behöriga myndigheten offentliggöra påföljderna eller åtgärderna utan att lämna ut namn eller försena offentliggörandet. De behöriga myndigheterna bör ha möjlighet att inte offentliggöra påföljder om ett senarelagt eller anonymt offentliggörande anses vara otillräckligt för att se till att stabiliteten på de finansiella marknaderna inte kommer att äventyras. De behöriga myndigheterna är inte heller skyldiga att offentliggöra åtgärder som bedöms vara av mindre betydelse om offentliggörandet skulle vara oproportionerligt.

(47)    Referensvärden som är av kritisk betydelse kan utarbetas av rapportörer, administratörer och användare i mer än en medlemsstat. Därmed kan upphörandet av ett sådant referensvärde eller eventuella händelser som på ett avgörande sätt kan undergräva förtroendet för att det inte utsätts för otillbörlig påverkan få följder i fler än en medlemsstat, vilket innebär att den behöriga myndighetens övervakning av ett sådant referensvärde i den medlemsstat där referensvärdet konstrueras inte kommer att vara effektivt och verkningsfullt när det gäller att hantera de risker som är knutna till detta referensvärdes kritiska betydelse. För att säkerställa ett effektivt utbyte av tillsynsinformation mellan behöriga myndigheter, samordning av deras verksamhet och tillsynsåtgärder bör kollegier av behöriga myndigheter bildas under ledning av Esma. Kollegiets verksamhet bör bidra till en harmoniserad tillämpning av bestämmelserna i denna förordning och en ökad samstämmighet i tillsynspraxis. Esmas juridiskt bindande medlingsroll är ett viktigt inslag för främjande av samordning, en enhetlig tillsyn och en samstämmig tillsynspraxis. Referensvärden kan användas för att prissätta finansiella instrument och finansiella avtal med lång varaktighet. I vissa fall kan tillgången till dessa referensvärden inte längre tillåtas när denna förordning trätt i kraft på grund av att de har egenskaper som inte kan anpassas för att uppfylla kraven i denna förordning. Att förbjuda fortsatt tillgång till ett sådant referensvärden kan leda till att finansiella instrument eller finansiella avtal sägs upp eller till vanmakt och därmed skada investerare. Det är därför nödvändigt att införa bestämmelser för att möjliggöra fortsatt tillgång till sådana referensvärden under en övergångsperiod.

(47a)  I fall där denna förordning täcker eller eventuellt täcker sådana entiteter och marknader under tillsyn som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011(12) (Remit) bör Esma fullt ut samråda med Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter för att utnyttja byråns expertkunskap om energimarknader och undvika dubbel reglering.

(47b)  Om ett befintligt referensvärde inte uppfyller kraven i denna förordning, men ändringar av referensvärdet för att uppfylla kraven i denna förordning skulle ge upphov till force majeure, häva eller på annat sätt bryta mot villkoren för ett finansiellt avtal eller finansiellt instrument, får den relevanta behöriga myndigheten tillåta en fortsatt användning av referensvärdet fram till dess att det är möjligt att upphöra att använda det relevanta referensvärdet eller fram till dess att det kan bytas ut mot ett annat referensvärde för att undvika negativa effekter för konsumenterna orsakade av ett okontrollerat eller plötsligt upphörande av referensvärdet.

(48)    För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och ytterligare specificera tekniska aspekter i förslaget, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen▌. När förslag till dessa akter läggs fram bör gängse internationella standarder för förvaltning, rapportering och användning av referensvärden beaktas, särskilt resultaten av Ioscos arbete. Hänsyn måste tas till proportionaliteten, särskilt när det gäller referensvärden som inte är av kritisk betydelse.

(49)    Kommissionen bör anta förslag till tekniska standarder för tillsyn som utarbetats av Esma om krav för styrning och kontroll och om fastställande av minimiinnehållet i samarbetsarrangemang med behöriga myndigheter i tredje land, genom bland annat delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget och i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

(50)    För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter vad gäller vissa aspekter. Dessa aspekter avser fastställelse av likvärdigheten av den rättsliga ram som ▌konstruktörer av referensvärden i tredjeländer omfattas av och det faktum att ett referensvärde är av avgörande betydelse. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011(13) av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter.

(51)    Kommissionen bör också ges befogenhet att anta tekniska standarder för genomförande som utarbetats av Esma för att inrätta förfaranden och former för utbyte av information mellan de behöriga myndigheterna och Esma, genom genomförandeakter i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010. Målet med denna förordning, nämligen att fastställa en konsekvent och effektiv ordning för att ta itu med de sårbarheter som finns i referensvärdena, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna, eftersom de samlade effekterna av de problem som avser referensvärdena bara till fullo kan urskiljas i ett EU-perspektiv, och därför bättre kan uppnås på EU-nivå, kan EU vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING 1 SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1 Syfte

Genom denna förordning införs en gemensam ram för att säkerställa att de index som används som referensvärden i finansiella instrument och finansiella avtal i unionen är korrekta och inte utsätts för otillbörlig påverkan. Förordningen bidrar därmed till en väl fungerande inre marknad och samtidigt uppnås en hög skyddsnivå för konsumenter och investerare.

Artikel 2Tillämpningsområde

1.          Denna förordning ska tillämpas på fastställande av referensvärden, rapportering av ingångsinformation för referensvärden och användning av referensvärden inom unionen.

2.          Denna förordning ska inte tillämpas på konstruktion av referensvärden av:

(a)    Centralbanker, när dessa utövar de befogenheter och fullgör de uppgifter och skyldigheter som har tilldelats dem genom fördragen och stadgan för Europeiska centralbankssystemet (ESCB) och ECB, eller vars oberoende följer av den berörda medlemsstatens eller tredjelandets konstitutionella strukturer.

(aa)  Offentliga myndigheter, när dessa hanterar eller kontrollerar konstruktionen av referensvärden för allmänpolitiska ändamål, inklusive åtgärder inom sysselsättning, ekonomisk verksamhet och inflation.

(ab)  Centrala motparter.

(ac)  Administratörer, när dessa konstruerar enskilda priser eller referenspriser för enskilda värden.

(ad)  Press, övriga medier och journalister, när de endast offentliggör eller hänvisar till ett referensvärde som en del av den journalistiska verksamheten, utan att ha någon kontroll över konstruktionen av detta referensvärde.

(ae)  Kreditföreningar i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU(14),

2a.        Artiklarna 5.1, 5.2a, 5.3b, 5.3c, 5.3d, 5a, 5b, 5d b–g, 7.1 aa, 7.1 b, 7.1 ba, 7.1 bb, 7.1 bc, 7.1 c, 7.2a, 7.3a, 7.3b, 7a, 8.1, 8.2, 9.1, 9.2, 11 och 17.1 ska inte tillämpas på administratörer ifråga om deras referensvärden av icke-kritisk betydelse.

Artikel 3Definitioner

1.          I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)    index: ett sifferbelopp

(a)    som offentliggörs eller görs tillgängligt för allmänheten,

(b)    som, helt eller delvis, fastställs regelbundet genom tillämpning av en formel eller någon annan beräkningsmetod, eller genom en bedömning, och

(c)    när detta fastställande görs på grundval av värdet av en eller flera underliggande tillgångar eller priser, inbegripet beräknade priser, befintliga eller beräknade räntesatser, eller andra värden eller mätningar.

(1a)  tillhandahållare av index: en fysisk eller juridisk person en fysisk eller juridisk person som kontrollerar konstruktionen av ett index.

(2)    referensvärde: ett index som tjänar som utgångspunkt för att fastställa det belopp som ska betalas ut enligt ett finansiellt instrument eller ett finansiellt avtal, eller som fastställer värdet på ett finansiellt instrument▌.

(2a)  familj av referensvärden: en grupp av referensvärden som har konstruerats av samma administratör och fastställs utifrån ingångsinformation av liknande slag, och som på ett specifikt sätt mäter samma eller liknande marknader eller ekonomiska verklighet.

(3)    konstruktion av ett referensvärde:

(a)    att sköta arrangemangen kring fastställandet av ett referensvärde, och ▌

(b)    att samla in, analysera eller bearbeta ingångsinformation i syfte att fastställa ett referensvärde, och

(c)    att fastställa ett referensvärde med hjälp av en formel eller annan beräkningsmetod eller genom en bedömning av ingångsinformation som har lämnats för detta syfte. administratör:

(4)    administratör: en fysisk eller juridisk person som kontrollerar konstruktionen av ett referensvärde. användare av ett referensvärde:

(5)    användning av ett referensvärde:

(a)    att emittera ett finansiellt instrument som prissätts på basis av ett index eller en kombination av index,

(b)    att fastställa ett belopp som ska betalas inom ramen för ett finansiellt instrument eller finansiellt avtal genom att prissätta ett index eller en kombination av index,

(c)    att vara part i ▌ett finansiellt avtal som används för att prissätta ett index eller en kombination av index,

(d)    att fastställa resultatet för en investeringsfond genom ett index eller en kombination av index, i syfte att spåra avkastningen på ett sådant index eller kombinationen av index, eller att fastställa en portföljs tillgångsallokering eller beräkna de resultatrelaterade avgifterna.

(6)    rapportering av ingångsinformation: att lämna ingångsinformation som inte är offentliggjord till en administratör, eller till någon annan person för vidare befordran till en administratör som krävs för att fastställa ett referensvärde och som lämnas för detta syfte.

(7)    rapportör: en fysisk eller juridisk person som rapporterar ingångsinformation som inte utgörs av reglerade uppgifter.

(8)    rapportör med tillsyn: en övervakad entitet som rapporterar ingångsinformation till en administratör i unionen.

(9)    uppgiftslämnare: en fysisk person som rapportören har gett i uppdrag att rapportera ingångsinformation.

(9a)  bedömare: en medarbetare till en administratör av ett råvaruindex, eller en annan fysisk person eller tredje part vars tjänster står till administratörens förfogande eller under dennes kontroll, som ansvarar för att tillämpa en metod för eller bedömning av ingångsinformation och annan information, för att kunna genomföra en slutgiltig bedömning av priset på ett visst råvaruindex.

(10)  ingångsinformation: uppgifter om värdet på en eller flera underliggande tillgångar, eller priser, inbegripet beräknade priser, värden eller underlag som administratören använder för att fastställa referensvärdet. reglerade uppgifter:

(11)  reglerade uppgifter:

(i)     ingångsinformation som kommer helt och hållet från

(a)  en handelsplats enligt definitionen i led 24 i artikel 4.1 i direktiv 2014/65/EU men enbart i fråga om uppgifter som rör transaktioner med finansiella instrument,

(b)  ett godkänt publiceringsarrangemang enligt definitionen i led 52 i artikel 4.1 i direktiv 2014/65/EU eller en tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation enligt definitionen i led 53 i artikel 4.1 i direktiv 2014/65/EU, i enlighet med kraven på transparens efter handel, men enbart i fråga om uppgifter om transaktioner som rör finansiella instrument som handlas på en handelsplats,

(c)  en godkänd rapporteringsmekanism enligt definitionen i led 54 i artikel 4.1 i direktiv 2014/65/EU, men enbart i fråga om uppgifter om transaktioner som rör finansiella instrument som handlas på en handelsplats och som måste lämnas ut i enlighet med kraven på transparens efter handel,

(d)  en elbörs som avses i artikel 37.1 j i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG(15),

(e)  en naturgasbörs som avses i artikel 41.1 j i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG(16),

(f)   en auktionsplattform som avses i artikel 26 eller artikel 30 i kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010(17),

(g)  uppgifter som lämnas enligt artikel 8.1 i förordning (EU) nr 1227/2011 och förklaras närmare i genomförandeförordning (EU) nr 1348/2014(18), eller

(h)  ett tredjelands handelsplats, plattform, börs, publiceringsarrangemang eller rapporteringsmekanism som är likvärdig med dem som anges i punkterna a–g ovan, eller andra entiteter såsom sammanställare och insamlare av transaktionsuppgifter vars rapportering av ingångsinformation redan är föremål för passande tillsyn, och

(ii)    nettovärden för företagsentiteter för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (UCITS-fonder) enligt definitionen i artikel 1.2 i direktiv 2009/65/EU(19).

(12)  transaktionsuppgifter: observerbara priser, taxor, index eller värden som avser transaktioner mellan oberoende motparter på en aktiv marknad med förbehåll för ett konkurrenskraftigt utbud och efterfrågan. finansiellt instrument:

(13)  finansiellt instrument: något av de instrument som räknas upp i bilaga I avsnitt C till direktiv 2014/65/EU, för vilka en begäran om upptagande till handel på en handelsplats har gjorts, enligt definitionen i led 24 i artikel 4.1 i direktiv 2014/65/EU, eller som handlas på en handelsplats, enligt definitionen i led 24 i artikel 4.1 i direktiv 2014/65/EU.

(14)  entitet med tillsyn: avser följande entiteter:

(a)    kreditinstitut enligt definitionen i artikel 3.1 i direktiv 2013/36/EU,

(b)    värdepappersföretag enligt definitionen i led 1 i artikel 4.1 i direktiv 2014/65/EU,

(c)    försäkringsföretag enligt definitionen i led 1 i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG(20).

(d)    återförsäkringsföretag enligt definitionen i led 4 i artikel 13 i direktiv 2009/138/EG,

(e)    företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) enligt definitionen i artikel 1.2 i direktiv 2009/65/EU(21),

(f)     förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) enligt definitionen i artikel 4.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU(22),

(g)    centrala motparter eller enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012(23),

(h)    transaktionsregister enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) nr 648/2012,

(i)     en administratör.

(15)  finansiellt avtal:

(a)    ett kreditavtal enligt definitionen i artikel 3 c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG(24),

(b)    ett kreditavtal enligt definitonen i artikel 4.3. i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/EU(25).

(16)  investeringsfond: avser AIF enligt definitionen i artikel 4.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU, eller företag för kollektiva investeringar som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EU.

(17)  ledningsorgan: ett eller flera styrande organ, bestående av övervaknings- och ledningsfunktionen, som har den yttersta beslutsrätten och är behörig att fastställa entitetens strategi, mål och allmänna inriktning. konsument:

(18)  konsument: en fysisk person som i finansiell avtal som omfattas av denna förordning handlar för ändamål som faller utanför hans eller hennes närings- eller yrkesverksamhet.

(19)  referensräntor för lån mellan banker: ett referensvärde där den underliggande tillgången för de syften som avses i punkt 1 c i denna artikel är den räntesats till vilken banker kan låna ut till eller låna från andra banker. råvaruindex:

(19a) referensvärde för utländska växelkurser: referensvärde vars värde fastställs i förhållande till priset, uttryckt i en valuta, av en eller en korg av andra valutor.

(20)  råvaruindex: ett referensvärde där den underliggande tillgången för de syften som avses i punkt 1 c i denna artikel är en råvara i den mening som avses i artikel 2.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006(26), med undantag av de utsläppsrätter som avses i avsnitt C punkt 11 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

(20a) basrisk: den risk som är relaterad till hur rättvisande referensvärdet är med avseende på beskrivningen av den marknadsmässiga eller ekonomiska realitet som referensvärdet ska vara ett mått på.

(21)  kritiskt referensvärde: ett referensvärde som inte bygger på reglerade uppgifter och vars referensvärde överstiger 500 miljarder EUR, enligt definitionen i artikel 13.1, eller

         (a)  ett referensvärder som, om det skulle upphöra att tillhandahållas, skulle få en betydande negativ effekt på den finansiella stabiliteten, marknadernas ordnade funktion och på realekonomin i en eller flera medlemsstater,

        (b)  Ett referensvärde av kritisk betydelse har en ”nationell” karaktär om de negativa effekterna till följd av att det upphör att konstrueras eller om det konstrueras genom en uppsättning rapportörer eller underliggande uppgifter som inte är representativa begränsas till en enda medlemsstat. I ett sådant fall ska förfarandet i artikel 13.2a–13.2d tillämpas.

        Ett referensvärde av kritisk betydelse har en ”europeisk” karaktär om de negativa effekterna till följd av att det upphör att konstrueras eller om det konstrueras genom en uppsättning rapportörer eller underliggande uppgifter som inte är representativa inte begränsas till en enda medlemsstat. I ett sådant fall ska förfarandet i artikel 13.2e, 13.2f och 13.2g tillämpas.

(21a) ett referensvärde som inte är av kritisk betydelse: ett referensvärde som inte uppfyller de kriterier för ett kritiskt referensvärde som fastställs i artikel 13.

(22)  belägen: för en juridisk person den medlemsstat eller det tredjeland där denna person har sitt säte eller annan officiell adress, och för en fysisk person den medlemsstat eller det tredje land där denna person har sin skatterättsliga hemvist.

(22a) offentlig myndighet:

(a)  en regering eller offentlig förvaltning,

(b)  entitet eller person som har offentliga förvaltningsuppgifter enligt nationell rätt, eller som har offentligt ansvar eller offentliga uppgifter eller som tillhandahåller offentliga tjänster, inklusive inflations- och sysselsättningsåtgärder och ekonomisk verksamhet, under tillsyn av en regering eller offentlig myndighet.

2.          Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 37 för att specificera ytterligare tekniska delar av definitionerna i punkt 1, särskilt genom att fastställa vad som utgör tillgängliggörande för allmänheten med avseende på definitionen av ett index, och för att kunna beakta marknadens eller den tekniska utvecklingen. I dessa delegerade akter ska kommissionen se till att ”offentliggjord” eller ”tillgängligjord för allmänheten” förstås som tillgängliggjord för den breda allmänheten av användare och potentiella användare”.

Kommissionen ska i förekommande fall ta hänsyn till marknadsutvecklingen eller den tekniska utvecklingen och till internationell konvergens i tillsynspraxis i förhållande till referensvärden.

2a.        Kommissionen ska anta genomförandeakter i syfte att upprätta en förteckning över offentliga myndigheter inom unionen enligt punkt 1 led 22a i denna artikel och i syfte att se över denna förteckning. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 38.2.

Artikel 4

Uteslutning av tillhandahållare av index som är omedvetna om användningen av de referensvärden som de ger tillgång till ▌

Denna förordning ska inte tillämpas på en tillhandahållare av index avseende ett index som denne gett tillgång till om denne tillhandahållare är omedveten om och rimligen inte kunde ha känt till att detta index används för de syften som anges i punkt 2 i artikel 3.1.

AVDELNING IIAVDELNING II REFERENSVÄRDENS SKYDD MOT OTILLBÖRLIG PÅVERKAN OCH TILLFÖRLITLIGHET

Kapitel 1 Styrning och kontroll av administratörer

Artikel 5Krav avseende styrning

och intressekonflikter

1.          Administratören ska ha stabila styrningsarrangemang, dvs. en tydlig organisationsstruktur med en väl definierad, transparent och konsekvent ansvarsfördelning mellan dem som deltar i konstruktionen av referensvärdet.

Administratören ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att identifiera och förhindra eller hantera intressekonflikter både internt, inklusive mellan chefer, anställda och andra fysiska personer eller tredje parter vars tjänster står till administratörens förfogande eller under dennes kontroll, och mellan rapportörer eller användare, och se till att eventuella skönsmässiga bedömningar eller avgöranden som krävs i samband med referensvärdesprocessen görs på ett oberoende och rättvist sätt.

2a.        Konstruktionen av referensvärden ska i operativ bemärkelse vara åtskild från de delar av administratörens övriga verksamhet som kan ge upphov till faktiska eller potentiella intressekonflikter. I fall där intressekonflikter kan uppkomma hos administratören på grund av dennes ägandestruktur, kontrollintressen eller annan verksamhet som utförs av en entitet som äger eller kontrollerar administratören eller av en entitet eller som ägs eller kontrolleras av administratören eller någon av dennes närstående företag, ska administratören inrätta en oberoende övervakningsfunktion där olika berörda aktörer representeras, i de fall dessa är kända, samt användare och rapportörer. Om sådana konflikter inte kan hanteras ordentligt måste administratören avsluta all verksamhet och alla förbindelser som ger upphov till sådana konflikter eller sluta konstruera referensvärdet.

3a.        Administratörer ska offentliggöra eller informera användare av referensvärdet och den relevanta behöriga myndigheten, samt i tillämpliga fall rapportörer, om alla befintliga eller potentiella intressekonflikter, inbegripet intressekonflikter som följer av vem som äger eller kontrollerar dem.

3b.        Administratörer ska fastställa och tillämpa lämpliga riktlinjer och rutiner samt ändamålsenliga organisatoriska arrangemang för att upptäcka, offentliggöra, hantera, minska och undvika intressekonflikter för att se till att referensvärdeskonstruktionen är oberoende och inte kan utsättas för otillbörlig påverkan. Dessa riktlinjer och rutiner ska regelbundet ses över och uppdateras. De bör beakta och ta itu med intressekonflikter, graden av skönsmässighet i referensvärdesprocessen och de risker som referensvärdet medför, samt

(a)    garantera sekretessen hos information som rapporteras till eller sammanställs av administratören, om inte annat följer av kraven på offentliggörande och öppenhet i denna förordning, och

(b)    specifikt minska konflikter som beror på vem som äger eller kontrollerar administratören, på andra intressen inom gruppen eller på andra personer som kan utöva inflytande eller kontroll över administratören när det gäller fastställande av referensvärdena.

3c.         Administratören ska när det gäller medarbetare och andra fysiska personer vars tjänster står till dennes förfogande eller under dennes kontroll och som är direkt involverade i konstruktionen av ett referensvärde se till

(a)    att de har de färdigheter, kunskaper och erfarenheter som krävs för arbetsuppgifterna och står under effektiv ledning och kontroll,

(b)    att de inte utsätts för otillbörligt inflytande eller intressekonflikter och att lönesättning och utvärdering av deras arbetsinsats inte skapar intressekonflikter eller på annat sätt påverkar referensvärdesprocessens frihet från otillbörlig påverkan,

(c)    att de inte har några intressen eller affärsförbindelser som äventyrar administratörens funktioner,

(d)    att de inte kan påverka fastställandet av referensvärden genom att delta i anbud, offerter eller transaktioner, vare sig personligen eller för marknadsaktörers räkning, och

(e)    att de måste följa effektiva rutiner för att kontrollera utbytet av information med andra medarbetare, och att de inte är involverade i verksamhet som kan skapa en risk för intressekonflikter.

3d.        Administratören ska fastställa särskilda kontrollrutiner för att se till att medarbetare eller personer som fastställer referensvärdet inte utsätts för otillbörlig påverkan och att de är tillförlitliga. Detta kan inkludera internt godkännande från ledningen innan referensvärdet sprids eller lämpliga ersättningsåtgärder för exempelvis referensvärden som intradagsuppdateras eller uppdateras på realtidsbasis.

3e.         Icke väsentliga ändringar av referensvärdet i fråga om bestämmelserna i denna artikel ska inte anses vara en överträdelse av något finansiellt avtal eller finansiellt instrument som prissätts på basis av detta referensvärde. För ett referensvärde av kritisk betydelse ska den relevanta behöriga myndigheten ha befogenhet att bedöma huruvida en ändring är väsentlig.

Artikel 5aKrav på övervakningsfunktion

1.          Administratören ska inrätta och upprätthålla en permanent och effektiv övervakningsfunktion för att se till att alla delar av konstruktionen av referensvärden övervakas.

2.          Administratören ska utveckla och underhålla robusta rutiner för sin övervakningsfunktion som ska ställas till de relevanta behöriga myndigheternas förfogande.

Rutinerna ska bland annat omfatta följande huvudfunktioner:

(a)    Övervakningsfunktionens behörighet.

(b)    Kriterier för att välja övervakningsfunktionens medlemmar.

(c)    En sammanfattning av kraven för medlemskap i en styrelse eller kommitté som tilldelats en övervakningsfunktion, tillsammans med redovisning av eventuella intressekonflikter och förfaranden för tillsättning, nominering eller entledigande och ersättning av kommittémedlemmar.

3.          Övervakningsfunktionen ska vara oberoende och omfatta följande ansvarsområden, som ska anpassas efter referensvärdets komplexitet, användning och sårbarhet:

(a)    Översyn, minst en gång per år, av definitionen av och metoden för att konstruera referensvärdet.

(b)    Övervakning av eventuella ändringar av metoden för att konstruera referensvärdet och godkännande av att administratören genomför samråd om sådana ändringar.

(c)    Övervakning av administratörens kontrollsystem, hanteringen och användningen av referensvärdet samt, om referensvärdet konstrueras med hjälp av rapportörer, den uppförandekod som avses i artikel 9.1.

(d)    Översyn och godkännande av rutiner för referensvärdets upphörande, inbegripet eventuellt samråd om upphörande.

(e)    Övervakning av eventuella tredje parter som deltar i konstruktionen av referensvärdet, inbegripet beräknings- och spridningsombud.

(f)     Bedömning av interna och externa revisioner eller granskningar, samt uppföljning av genomförandet av de korrigerande åtgärder som anges i resultaten från dessa revisioner.

(g)    Övervakning av ingångsinformation och rapportörer samt administratörens åtgärder för att pröva eller godkänna inrapporterad ingångsinformation, om referensvärdet konstrueras med hjälp av rapportörer.

(h)    Effektiva åtgärder mot överträdelser av uppförandekoden, om referensvärdet konstrueras med hjälp av rapportörer.

(i)     Rapportering av fel som begås av rapportörer eller administratörer som övervakningsfunktionen uppdagar och potentiellt avvikande eller misstänkt ingångsinformation till relevanta behöriga myndigheter, om referensvärdet konstrueras med hjälp av rapportörer.

4.          Övervakningen ska utföras av en särskild kommitté eller genom ett annat lämpligt styrningssystem.

Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att fastställa övervakningsfunktionens särdrag i fråga om sammansättning liksom placeringen inom administratörens organisatoriska struktur, i syfte att trygga funktionens integritet och undvika intressekonflikter.

Esma ska göra åtskillnad mellan olika typer av referensvärden och sektorer i enlighet med denna förordning och ska ta hänsyn till skillnaderna i administratörernas ägande- och kontrollstrukturer, arten, omfattningen och komplexiteten av referensvärdeskonstruktionen, samt till riskerna och effekterna av referensvärdet, även mot bakgrund av internationell konvergens i tillsynspraxis i förhållande till krav på styrning i fråga om referensvärden.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [XXX].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

5.          Övervakningsfunktionen kan övervaka mer än ett referensvärde som konstrueras av en administratör, under förutsättning att den i övrigt uppfyller kraven i avdelningarna I och IV.

6.          Icke väsentliga ändringar av referensvärdet i fråga om bestämmelserna i denna artikel ska inte anses vara en överträdelse av något finansiellt avtal eller finansiellt instrument som prissätts på basis av detta referensvärde. För ett referensvärde av kritisk betydelse ska den berörda behöriga myndigheten ha befogenhet att bedöma huruvida en ändring är väsentlig.

Artikel 5bKrav avseende kontrollstruktur

1.          Administratören ska ha en kontrollstruktur som ser till att referensvärdet konstrueras och offentliggörs eller görs tillgängligt i enlighet med denna förordning.

2.          Kontrollsystemet ska stå i proportion till intressekonflikternas allvar, graden av skönsmässighet i konstruktionen av referensvärden och typen av ingångsinformation, samt omfatta följande:

(a)    Hantering av operativ risk.

(b)    De beredskaps- och återställningsrutiner som finns om det skulle uppstå problem med konstruktionen av referensvärden.

3.          Om ingångsinformationen inte utgörs av transaktionsuppgifter ska administratören

(a)    fastställa åtgärder för att i möjligaste mån se till att rapportörerna följer den uppförandekod som avses i artikel 9.1 och gällande standarder för ingångsinformation,

(b)    fastställa åtgärder för att kontrollera ingångsinformationen, inbegripet kontroller innan referensvärdet offentliggörs och validering av ingångsinformation efter offentliggörande för att upptäcka fel och avvikelser.

4.          Kontrollsystemet ska dokumenteras, ses över och vid behov uppdateras, och på begäran göras tillgängligt för relevant behörig myndighet och på begäran för användare.

5.          Icke väsentliga ändringar av referensvärdet i fråga om bestämmelserna i denna artikel ska inte anses vara en överträdelse av något finansiellt avtal eller finansiellt instrument som prissätts på basis av detta referensvärde. För ett referensvärde av kritisk betydelse ska den berörda behöriga myndigheten ha befogenhet att bedöma huruvida en ändring är väsentlig.

Artikel 5cKrav avseende redovisningsram

1.          Administratören ska ha en redovisningsram som omfattar registrering, revision och översyn, och en klagomålsprocess, som ger bevis på överensstämmelse med kraven i denna förordning.

2.          Administratören ska utse en oberoende intern eller extern funktion med erforderlig förmåga att granska och rapportera om hur administratören följer metoden för att konstruera referensvärdet och denna förordning.

3.          För icke-kritiska referensvärden ska administratören offentliggöra och upprätthålla en försäkran om efterlevnad där administratören ska rapportera om sin efterlevnad av denna förordning. Försäkran om efterlevnad ska åtminstone omfatta de krav som fastställs i artiklarna 5.1, 5.2a, 5.3b, 5.3c, 5.3d, 5a, 5b, 5d led b–g, 7.1aa, 7.1b, 7.1ba, 7.1bb, 7.1bc, 7.1c, 7.2a, 7.3a, 7.3b, 7a, 8.1, 8.2, 9.1, 9.2, 11 och 17.1.

Om administratören inte efterlever kraven i artiklarna 5.1, 5.2a, 5.3b, 5.3c, 5.3d, 5a, 5b, 5d led b–g, 7.1aa, 7.1b, 7.1ba, 7.1bb, 7.1bc, 7.1c, 7.2a, 7.3a, 7.3b, 7a, 8.1, 8.2, 9.1, 9.2, 11 och 17.1 ska det i försäkran om efterlevnad tydligt anges varför det finns skäl för denna administratör att inte efterleva dessa bestämmelser.

4.          Administratören av ett icke-kritiskt referensvärde ska utse en oberoende extern revisor för att granska och rapportera om korrektheten i administratörens försäkran om efterlevnad. Sådana revisioner ska ske minst vartannat år och varje gång väsentliga förändringar av referensvärdet sker.

5.          Administratören ska överlämna revisionerna i punkt 4 till den relevanta behöriga myndigheten. Administratören ska på begäran tillhandahålla användare eller offentliggöra närmare uppgifter om de revisioner som avses i punkt 4. Administratören ska på begäran av den relevanta behöriga myndigheten eller en användare av referensvärdet lämna eller offentliggöra närmare uppgifter om de revisioner som avses i punkt 4.

6.          Den relevanta behöriga myndigheten får, tills den är helt nöjd, be om ytterligare uppgifter av administratören när det gäller dennes referensvärden av icke kritisk betydelse i enlighet med artikel 30 och/eller utfärda en rekommendation till administratören avseende dennes efterlevnad av kraven i försäkran om efterlevnad. Den behöriga myndigheten får offentliggöra rekommendationen på sin webbplats.

Artikel 5dKrav avseende dokumentation

1.          Administratörer ska dokumentera följande:

(a)    All ingångsinformation.

(b)    Avgöranden eller skönsmässiga bedömningar som administratören, och i förekommande fall beräkningsansvariga, har gjort vid fastställandet av referensvärdet.

(c)    Dokumentation av när ingångsinformation inte har beaktats, i synnerhet om informationen uppfyllde kraven enligt referensvärdesmetoden, samt skälen till varför den inte beaktades.

(d)    Andra ändringar av eller avvikelser från standardförfaranden och standardmetoder, inklusive sådana som sker under perioder när marknaden är utsatt för stress eller störningar.

(e)    Namn på uppgiftslämnarna och de fysiska personer som administratörerna anställt för att fastställa referensvärden.

(f)     Alla dokument som rör eventuella klagomål.

(g)    Dokumentation av relevant kommunikation mellan personer som är anställda av administratören och rapportörerna eller uppgiftslämnarna med avseende på referensvärdet.

2.          Om referensvärdet grundas på rapportering från rapportörer ska även rapportören dokumentera all relevant kommunikation, även med andra rapportörer.

3.          Administratören ska arkivera information om det som anges i punkt 1 i minst fem år på ett sådant sätt att det är möjligt att återge och förstå alla delar av beräkningen av referensvärdet och att granska eller bedöma ingångsinformation, beräkningar och skönsmässiga bedömningar. Registreringar av telefonsamtal eller elektronisk kommunikation ska på begäran överlämnas till berörda parter som deltagit i samtalet eller kommunikationen och ska sparas i tre år.

Artikel 5eHandläggande av klagomål

1.          Administratören ska införa och offentliggöra skriftliga förfaranden för att ta emot, utreda och dokumentera klagomål som görs avseende en beräkningsprocess. Ett sådant klagomålssystem ska sörja för följande:

(a)    Administratörer ska ha ett system som beskrivs i en skriftlig policy för hantering av klagomål som gör att användare kan inkomma med klagomål om huruvida beräkningar av ett visst referensvärde är representativa för marknadsvärdet, om planerade ändringar av referensvärdesberäkningen, om metoden för att beräkna ett visst referensvärde och om andra beslut rörande referensvärdesberäkningen som konstruktören fattar.

(b)    Det ska finnas en process och en preliminär tidsplan för handläggningen av klagomål.

(c)    Formella klagomål som riktas till en administratör och dennes anställda ska utredas av administratören på ett snabbt och rättvist sätt.

(d)    Utredningen ska inte göras av medarbetare som kan vara berörda av föremålet för klagomålet.

(e)    Administratörer ska ha som mål att genomföra utredningen omedelbart.

Artikel 5fTekniska standarder för tillsyn avseende förvaltnings- och kontrollkrav

Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ytterligare specificera och kalibrera förvaltnings- och kontrollkraven enligt artiklarna 5.2a, 5.3a-5.3d, 5a.2, 5a.3, 5b.2, 5b.3, 5c.2 och 5c.1–5c.3. I samband med dessa bestämmelser ska Esma beakta följande:

(a)    Utvecklingen av referensvärden och finansiella marknader mot bakgrund av internationell konvergens i tillsynspraxis när det gäller de styrningskrav som referensvärden omfattas av.

(b)    Särskilda egenskaper hos olika typer av referensvärden och administratörer, däribland sektorsspecifika egenskaper och vilka typer av ingångsinformation som används.

(c)    Skillnader mellan kritiska och icke-kritiska referensvärden.

(d)    Huruvida kraven redan till fullo eller helt omfattas av andra relevanta tillsynskrav, i synnerhet för referensvärden som bygger på reglerade uppgifter, och särskilt men inte uteslutande krav enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU eller förordning (EU) nr 600/2014(27) för att säkerställa att inga överlappande krav eller andra onödiga bördor skapar för administratörerna.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 6Utkontraktering

1.          Utkontraktering av funktioner som rör konstruktionen av referensvärden får inte ske på ett sätt som har en väsentligen negativ inverkan på administratörens kontroll av konstruktionen av referensvärdet eller förmågan hos den relevanta behöriga myndigheten att övervaka referensvärdet.

3.          Administratörer som utkontrakterar funktioner eller relevanta tjänster och aktiviteter som rör konstruktionen av referensvärden till en tjänsteleverantör har även i fortsättningen det fulla ansvaret för att se till att alla deras skyldigheter enligt denna förordning fullgörs.

3a.        Vid utkontraktering ska administratören se till att följande villkor är uppfyllda:

(a)    Tjänsteleverantören ska ha förmåga, kapacitet och eventuell auktorisation som krävs enligt lag för att utföra de utkontrakterade funktionerna, tjänsterna eller verksamheterna tillförlitligt och professionellt.

(b)    Administratören ska till de relevanta behöriga myndigheterna lämna uppgifter om identitet och uppgifter för den tjänsteleverantör som deltar i förfarandet för fastställande av referensvärdet.

(c)    Administratören ska vidta lämpliga åtgärder om det visar sig att tjänsteleverantören inte utför de utkontrakterade funktionerna effektivt och i överensstämmelse med tillämplig lag och andra författningar.

(d)    Administratören ska inneha den sakkunskap som krävs för att effektivt övervaka de utkontrakterade funktionerna och hantera riskerna i samband med utkontrakterandet.

(e)    Tjänsteleverantören ska underrätta administratören om alla händelser som skulle kunna ha väsentlig påverkan på dess kapacitet att effektivt utföra de utkontrakterade funktionerna i enlighet med tillämpliga lagar och andra författningar.

(f)     Tjänsteleverantören ska samarbeta med den relevanta behöriga myndigheten när det gäller den utkontrakterade verksamheten, och administratören och den relevanta behöriga myndigheten ska ha tillgång till uppgifter som rör den utkontrakterade verksamheten och till tjänsteleverantörens affärslokaler, och den relevanta behöriga myndigheten ska kunna utöva denna rättighet.

(g)    Administratören ska kunna säga upp arrangemangen vid behov.

(h)    Administratören ska vidta rimliga åtgärder, inklusive införa beredskapsplaner, för att undvika oskäliga operativa risker i samband med tjänsteleverantörens deltagande i förfarandet för fastställande av referensvärdet.

Kapitel 2

Ingångsinformation, metod och rapportering av överträdelser

Artikel 7Ingångsinformation

1.          Konstruktionen av referensvärden ska vara underställd följande krav när det gäller ingångsinformation▌:

(a)    Ingångsinformationen ska utgöras av transaktionsuppgifter eller, om så är lämpligare, av icke transaktionsbaserade uppgifter, bland annat bindande kurser och verifierbara uppskattningar, under förutsättning att de ger en rättvisande och tillförlitlig bild av den marknad eller ekonomiska verklighet som referensvärdet är avsett att mäta.

(aa)  Den ingångsinformation som avses i led a ska kunna verifieras.

(b)    Administratörer ska få ingångsinformation från en panel eller ett urval av rapportörer vars tillförlitlighet och representativitet säkerställer att referensvärdet är tillförlitligt och representativt för den marknad eller ekonomiska verklighet som det är avsett att mäta.

(ba)  Administratören ska enbart använda ingångsinformation från rapportörer som följer den uppförandekod som avses i artikel 9.

(bb) Administratören ska ha en förteckning över personer som får rapportera ingångsinformation till administratören, med rutiner för att utvärdera rapportörers och uppgiftslämnares identitet.

(bc)  Administratören ska se till att rapportörer lämnar all relevant ingångsinformation.

(c)    Om ingångsinformation för ett referensvärde inte är transaktionsuppgifter och en rapportör är part i mer än 50 % av värdet av transaktioner på marknaden som referensvärdet avser att mäta, ska administratören, om möjligt, kontrollera att ingångsinformationen representerar en marknad som är föremål för ett konkurrenskraftigt utbud och en konkurrenskraftig efterfrågan. Om administratören anser att ingångsinformation inte utgör en marknad som är föremål för ett konkurrenskraftigt utbud och en konkurrenskraftig efterfrågan ska den antingen ändra ingångsinformationen, rapportörer eller den metod som säkerställer att ingångsinformationen representerar en marknad som är föremål för ett konkurrenskraftigt utbud och en konkurrenskraftig efterfrågan, eller upphöra med att ge tillgång till referensvärdet▌.

2a.        Administratörer ska se till att kontrollerna avseende ingångsinformationen omfattar följande:

(a)    Kriterier som anger vem som får lämna ingångsinformation till administratören och en process för val av rapportörer.

(b)    En process för att bedöma rapportörens ingångsinformation och hindra rapportören från att lämna ytterligare ingångsinformation, eller andra sanktioner för underlåtenhet att uppfylla kraven som i tillämpliga fall kan tillämpas på rapportören.

(c)    En process för att validera ingångsinformationen, bl.a. mot andra indikatorer eller data, för att säkerställa att den inte har utsatts för otillbörlig påverkan och är rättvisande. Om referensvärdet uppfyller de kriterier som fastställs i artikel 14a ska detta krav endast gälla om efterlevnad är möjlig inom rimliga gränser.

3a.     När ingångsinformationen för ett referensvärde rapporteras från en front office-funktion, dvs. en avdelning, en enhet, en grupp eller personal från en rapportör eller något av dess dotterbolag som utför någon prissättnings-, handels-, försäljnings-, marknadsförings-, reklam-, värvnings-, strukturerings- eller förmedlingsverksamhet, ska administratören

(a)    skaffa uppgifter från andra källor som bekräftar ingångsinformationen,

(b)    se till att rapportörerna har lämpliga interna övervaknings- och kontrollförfaranden för att

(i)     validera rapporterad ingångsinformation, bland annat genom förfaranden för flera översyner genomförda av erfaren personal som kontrollerar ingångsinformation, samt interna godkännandeförfaranden genomförda av ledningen för de som lämnar in ingångsinformation,

(ii)   göra fysisk åtskillnad mellan anställda i front office-funktioner och rapporteringsvägar,

(iii)  till fullo utnyttja konflikthanteringsåtgärder för att identifiera, redovisa, hantera, mildra och undvika befintliga eller potentiella incitament för att manipulera eller på annat sätt påverka uppgifter, bland annat med hjälp av ersättning, och intressekonflikter mellan verksamhet i samband med inlämning av ingångsinformation och rapportörens, dennes filialers eller kunders andra verksamheter.

Bestämmelserna i ledan a och b i första stycket ska tillämpas på referensvärden som uppfyller de kriterier som fastställs i artikel 14a ska detta krav endast gälla om efterlevnad är möjlig inom rimliga gränser.

3b.        Icke väsentliga ändringar av referensvärdet i fråga om bestämmelserna i denna artikel ska inte anses vara en överträdelse av något finansiellt avtal eller finansiellt instrument som prissätts utifrån detta referensvärde. För ett referensvärde av kritisk betydelse ska den berörda behöriga myndigheten ha befogenhet att bedöma huruvida en ändring är väsentlig.

3c.         Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ytterligare specificera de interna övervaknings- och verifieringsförfaranden som administratören ska eftersträva hos en rapportör, i enlighet med punkterna 2a och 3a, för att säkerställa att ingångsinformationen inte har utsatts för otillbörlig påverkan och är rättvisande.

Esma ska beakta proportionalitetsprincipen när det gäller icke-kritiska referensvärden och råvaruindex, särskilda egenskaper hos olika typer av referensvärden, i synnerhet de referensvärden som bygger på rapporteringar från entiteter som uppfyller kriterierna i artikel 14a, typen av ingångsinformation, huruvida kraven redan till fullo eller helt omfattas av andra relevanta tillsynskrav, i synnerhet för referensvärden som bygger på reglerade uppgifter, och särskilt men inte uteslutande krav enligt direktiv 2014/65/EU eller förordning (EU) nr 600/2014 för att säkerställa att inga överlappande krav eller andra onödiga bördor skapar för administratörerna, samt internationell konvergens i tillsynspraxis i förhållande till referensvärden.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [XXX].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 7aMetod

1.          Administratören ska använda en metod för fastställande av referensvärden som

(a)    är väl underbyggd och tillförlitlig,

(b)    innehåller tydliga bestämmelser för hur och när skönsmässiga bedömningar får användas vid fastställandet av referensvärdet,

(c)    är noggrann, fortlöpande och kan valideras, bl.a. genom kontroller i efterhand,

(d)    är motsståndskraftig och garanterar att referensvärdet kan beräknas utifrån största möjliga antal omständigheter,

(e)    är spårbar och kan kontrolleras.

2.          Vid utvecklingen av referensvärdesmetodiken ska referensvärdesadministratören

(a)    ta hänsyn till bl.a. marknadens storlek och normala likviditet, handelns öppenhet och marknadsaktörernas ställning, marknadskoncentration, marknadsdynamik och om eventuella urval är tillräckliga för att ge en representativ bild av marknaden eller den ekonomiska realitet som referensvärdet är avsett att mäta,

(b)    fastställa vad som utgör en aktiv marknad för tillämpning av det referensvärdet, och

(c)    fastställa prioriteringen mellan olika typer av ingångsinformation.

3.                      Administratörer ska ha tydliga och offentliggjorda system som anger under vilka omständigheter ingångsinformationens kvantitet eller kvalitet inte uppfyller den standard som krävs för att ett rättvisande och tillförlitligt referensvärde ska kunna beräknas, och som anger om och hur referensvärdet i så fall kommer att beräknas.

4.          Icke väsentliga ändringar av referensvärdet i fråga om bestämmelserna i denna artikel ska inte anses vara en överträdelse av något finansiellt avtal eller finansiellt instrument som prissätts på basis av detta referensvärde. För ett referensvärde av kritisk betydelse ska den berörda behöriga myndigheten ha befogenhet att bedöma huruvida en ändring är väsentlig.

Artikel 7bTransparenta metoder

1.          Administratörer ska på ett öppet sätt utveckla, använda och förvalta den information och de metoder som ligger till grund för referensvärdet.

Administratörer ska offentliggöra följande information på ett sätt som garanterar rättvist och enkelt tillträde:

(i)     Den metod som används för varje referensvärde eller grupp av referensvärden.

(ii)   Förfarandet för samråd om och motiveringar till föreslagna väsentliga ändringar av deras metoder, inbegripet en definition av vad som utgör en väsentlig ändring och när användare ska underrättas om ändringar.

2.          Om ett referensvärde uppfyller de kriterier som fastställs i artikel 14a ska administratören för detta referensvärde för varje beräkning redogöra för och offentliggöra följande, i den mån det är rimligt utan att det påverkar det planerade offentliggörandet av referensvärdet:

(a)    En kortfattad förklaring som är tillräcklig för att göra det möjligt för en referensvärdesanvändare eller behörig myndighet att förstå hur beräkningen gjordes och som åtminstone anger storleken och likviditeten avseende den fysiska marknad som ska bedömas (t.ex. transaktionernas antal och volym), volymbredd och genomsnittsvolym, prisintervall och genomsnittspris, samt indikativa uppgifter om hur stor procentuell andel varje typ av ingångsinformation som ingår i beräkningen utgör. Villkor avseende prissättningsmetoden ska inkluderas, såsom ”transaktionsbaserad”, ”spread-baserad” eller ”interpolerad/extrapolerad”.

(b)    En kortfattad förklaring av i vilken mån, och på vilka grunder, bedömningar gjordes under beräkningen, inbegripet beslut om att utesluta ingångsuppgifter som i övrigt uppfyllde kraven i den relevanta metoden för denna beräkning, basera priser på spreadar eller interpolering/extrapolering, eller vikta anbud eller offerter som översteg de avslutade transaktionerna i någon beräkning.

3.          Om offentliggörandet inte skulle vara förenligt med tillämplig immaterialrätt, ska metoden göras tillgänglig för den relevanta behöriga myndigheten.

4.          Om en väsentlig ändring görs av metoden för ett referensvärde av kritisk betydelse ska administratören underrätta den relevanta behöriga myndigheten om denna ändring. Den behöriga myndigheten ska godkänna sådana metodändringar inom 30 dagar.

Artikel 7cTekniska standarder för tillsyn för ingångsinformation och metoder

Esma ska utarbeta tekniska standarder för tillsyn för att specificera kontrollerna av ingångsinformation, under vilka omständigheter transaktionsuppgifter kan vara otillräckliga och hur detta kan påvisas för de relevanta behöriga myndigheterna samt kraven vid utarbetande av metoder, varvid skillnad ska göras mellan olika typer av referensvärden och sektorer såsom fastställs i denna förordning. I samband med dessa bestämmelser ska Esma beakta följande:

(a)    Utvecklingen vad gäller referensvärden och finansiella marknader mot bakgrund av internationell konvergens i tillsynspraxis med avseende på referensvärden.

(b)    Särskilda egenskaper hos olika referensvärden och typer av referensvärden.

(c)    Proportionalitetsprincipen när det gäller icke-kritiska referensvärden.

(d)    Referensvärdenas sårbarhet för otillbörlig påverkan mot bakgrund av de metoder och uppgifter som används.

(e)    Tillräckligt utförlig information till användarna, så att de kan förstå hur ett referensvärde konstrueras och bedöma dess relevans och korrekthet som referens.

(f)     Huruvida kraven redan till fullo eller helt omfattas av andra relevanta tillsynskrav, i synnerhet för referensvärden som bygger på reglerade uppgifter, och särskilt men inte uteslutande krav enligt direktiv 2014/65/EU eller förordning (EU) nr 600/2014 för att säkerställa att inga överlappande krav eller andra onödiga bördor skapar för administratörerna.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 8Rapportering av överträdelser

1.          Administratören ska ha rutiner för att chefer, anställda och alla andra fysiska personer vars tjänster ställts till dess förfogande eller under dess kontroll ska kunna rapportera överträdelser av denna förordning och annan relevant tillämplig lagstiftning internt.

2.          Administratören ska ha rutiner för att rapportera överträdelser av denna förordning och annan tillämplig lagstiftning till berörda myndigheter.

Kapitel 3 Uppförandekod och krav på rapportörer

Artikel 9Uppförandekod

1.          Om ett referensvärde grundas på ingångsinformation från rapportörer ska administratören, om möjligt i samarbete med rapportörerna, utarbeta en uppförandekod för varje referensvärde med tydliga regler för ▌rapportörernas ansvar när det gäller rapporteringen av ingångsinformation och se till att uppgiftslämnare bekräftar att de följer uppförandekoden samt i händelse av ändringar av uppförandekoden.

2.          Uppförandekoden ska omfatta åtminstone följande delar:

(a)  En tydlig beskrivning av den ingångsinformation som ska lämnas och krav som är nödvändiga för att se till att ingångsinformationen lämnas i enlighet med artiklarna 7 och 8.

(b)  Riktlinjer för att garantera att rapportörer lämnar all relevant ingångsinformation.

(c)  System och kontroller som rapportören måste införa, däribland

(i)       rutiner för inlämnande av ingångsinformation, inbegripet krav på rapportören att ange om ingångsinformationen utgörs av transaktionsuppgifter och om den uppfyller administratörens krav,

(ii)      strategier för hur ingångsinformation väljs ut,

(iii)     eventuella krav på validering av ingångsinformation innan den lämnas till administratören,

(iv)     riktlinjer för dokumentation,

(v)       krav på rapportering av misstänkt ingångsinformation,

(vi)     krav på konflikthantering.

2a.        Administratörer får utarbeta en enda uppförandekod för varje referensvärdesfamilj som de konstruerar.

2b.        Inom 20 dagar från och med dagen för antagandet av beslutet som omfattar ett referensvärde av kritisk betydelse i den förteckning som avses i artikel 13.1, ska administratören av detta referensvärde av kritisk betydelse anmäla uppförandekoden till den relevanta behöriga myndigheten. Den relevanta behöriga myndigheten ska inom 30 dagar kontrollera om uppförandekoden uppfyller kraven i denna förordning.

3.          Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ytterligare specificera innehållet i den uppförandekod som avses i punkt 2 för olika typer av referensvärden och för att ta hänsyn till utvecklingen vad gäller referensvärdena och finansiella marknader.

Esma ska vid utarbetandet av dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ta hänsyn till proportionalitetsprincipen när det gäller de olika egenskaperna hos referensvärdena och rapportörerna, särskilt vad gäller skillnader i ingångsinformation och metoder, risker för att ingångsinformation manipuleras och internationell konvergens i tillsynspraxis i förhållande till referensvärdena. Esma ska samråda med Acer med avseende på tillämpligheten av uppförandekoder, i synnerhet med avseende på relevanta referensvärden.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [XXX].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 11

Krav för rapportörer med tillsyn

1.          De krav ▌när det gäller styrning och kontroller som anges i punkterna 2a och 3 ska tillämpas på rapportörer med tillsyn som rapporterar ingångsinformation till ett kritiskt referensvärde.

2.          Rapportörer med tillsyn ska ha effektiva system och kontroller för att säkerställa att all ingångsinformation som rapporteras till administratören är tillförlitlig och skyddad mot otillbörlig påverkan, inbegripet följande:

(a)    Kontroller av vem som får lämna ingångsinformation till en administratör, inbegripet, om så är rimligt, en process för godkännande av en fysisk person som är överordnad uppgiftslämnaren.

(b)    Lämplig utbildning för uppgiftslämnare som åtminstone omfattar denna förordning och förordning (EU) nr 596/2014.

(c)    Konflikthanteringsåtgärder, vilka om lämpligt ska innefatta åtgärder för att organisatoriskt skilja medarbetare åt och åtgärder för att beakta hur incitament till manipulering av referensvärden som beror på ersättningspolicy kan undanröjas.

(d)    Sparande under lämplig tid av kommunikation i samband med lämnandet av ingångsinformation.

(e)    Registrering av enskilda handlares och kontors exponering för referensvärdesrelaterade instrument för att underlätta revisioner, undersökningar och för att hantera intressekonflikter.

(f)     Registrering av interna och externa revisioner.

2a.        Om ingångsinformationen inte utgörs av transaktionsuppgifter eller lagda bud ska de rapportörer som omfattas av tillsyn, utöver de system och kontroller som avses i punkt 2, fastställa en policy för hur avgöranden eller skönsmässiga bedömningar får göras och spara motiveringen till sådana skönsmässiga bedömningar, med hänsyn till typen av referensvärde och ingångsinformation, om det är proportionerligt.

3.          Rapportörer med tillsyn ska samarbeta fullt ut med administratörer och den relevanta behöriga myndigheten vid revisionen och övervakningen av konstruktionen av ett referensvärde, inbegripet för de ändamål som anges i artikel 5c.3, och överlämna alla upplysningar och all information som har arkiverats i enlighet med punkterna 2 och 2a.

4.          Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ytterligare specificera de krav avseende system och kontroller som anges i punkterna 2, 2a och 3 för olika typer av referensvärden.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [XXX].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

AVDELNING III KRAV FÖR ▌REFERENSVÄRDEN SOM ÄR AV KRITISK BETYDELSE

Kapitel 1

Reglerade uppgifter

Artikel 12aReglerade uppgifter

När referensvärden fastställs genom att en formel tillämpas på de uppgifter som anges i artikel 3.1.11 led i eller led ii samt artiklarna 7.1 b, 7.1 ba, 7.1 c, 7.2a, 7.3a, 8.1, 8.2, 9, 11 och 13a ska dessa inte vara tillämpliga på konstruktion av och inrapportering till sådana referensvärden. Artikel 5d.1 a ska inte vara tillämplig på konstruktion av sådana referensvärden med hänsyn till ingångsinformation som inrapporteras fullständigt i enlighet med artikel 3.1.11. Dessa villkor ska inte heller gälla vid tillämpning av artikel 5c.3.

Kapitel 2 Referensvärden som är av kritisk betydelse

Artikel 13 Referensvärden som är av kritisk betydelse

1.          Ett referensvärde, som inte bygger på reglerade uppgifter, ska anses vara av kritisk betydelse under följande förutsättningar:

(a)  Referensvärdet används som referens för finansiella instrument och finansiella avtal med ett genomsnittligt värde på minst 500 000 000 000 euro, mätt över en lämplig tidsperiod.

(b)  Referensvärdet har erkänts som ett referensvärde av kritisk betydelse i enlighet med förfarandet i punkterna 2a, 2c och 2e–2g.

Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att

  ange hur marknadsvärdet på finansiella instrument beräknas,

  ange hur det nominella bruttovärdet på derivat beräknas,

  ange hur lång tid värdet behöver mätas för att ge ett korrekt referensvärde,

  minst vart [tredje] år se över gränsen på 500 000 000 000 efter ikraftträdandet av denna förordning.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [XXX].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

2a.      En behörig myndighet i en medlemsstat kan bedöma att ett referensvärde som administreras inom dess behörighetsområde är av kritisk betydelse om referensvärdet har ett genomsnittligt nominellt värde som är lägre än det belopp som anges i led a första stycket i punkt 1 om den anser att referensvärdets upphörande skulle ha en betydande negativ inverkan på marknadernas integritet, den finansiella stabiliteten, konsumenterna, realekonomin eller finansieringen av hushåll och företag inom dess behörighetsområde. I så fall ska den behöriga myndigheten underrätta Esma om sitt beslut inom fem dagar.

2b.      Esma ska inom tio dagar från och med mottagandet av den underrättelse som avses i punkt 2a i denna artikel offentliggöra den på sin webbplats och uppdatera det register som avses i artikel 25a.

2c.      Om en nationell behörig myndighet anser att ett beslut som fattats i enlighet med punkt 2a av en annan behörig myndighet i unionen kommer att ha en betydande negativ inverkan på finansmarknadens stabilitet, realekonomin eller rapportörer till det relevanta referensvärdet som omfattas av tillsyn inom dess behörighetsområde, ska den utfärda en begäran om att den andra nationella behöriga myndigheten ska ompröva sitt beslut. Den behöriga myndighet som fattade beslutet i enlighet med punkt 2a ska svara den begärande myndigheten inom 30 dagar från mottagandet av begäran.

2d.      Om det inte finns något avtal mellan de behöriga myndigheterna får den begärande behöriga myndigheten hänskjuta ärendet till Esma. Esma ska inom 60 dagar från mottagandet av en begäran om hänskjutande agera i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

2e.      Om en behörig myndighet i en medlemsstat eller Esma anser att ett referensvärde som administreras i en annan medlemsstat som har ett genomsnittligt nominellt värde som är lägre än det belopp som anges i punkt 1 första stycket led a ändå bör bedömas vara av kritisk betydelse, eftersom referensvärdets upphörande skulle ha en betydande negativ inverkan på marknadernas integritet, den finansiella stabiliteten, konsumenterna, realekonomin eller finansieringen av hushåll och företag inom dess behörighetsområde, ska den utfärda en begäran till den nationella behöriga myndigheten för den berörda administratören av referensvärdet om att referensvärdet ska kategoriseras som ett referensvärde av kritisk betydelse. Den behöriga myndigheten för den berörda administratören av referensvärdet ska svara den begärande myndigheten inom 30 dagar från mottagandet av begäran.

2f.       Om det inte finns något avtal mellan de behöriga myndigheterna får den begärande behöriga myndigheten hänskjuta ärendet till Esma genom att följa det förfarande som fastställs i punkt 2e. Myndigheten ska översända en dokumenterad bedömning av effekterna av referensvärdets upphörande inom dess behörighetsområde, som ska omfatta minst följande:

(a)      Olika användningsområden när det gäller marknadsaktörer samt användning på marknader för icke-professionella investerare.

(b)      Tillgång till ett lämpligt marknadslett alternativt referensvärde.

(c)       Värdet på de finansiella instrument och finansiella avtal som referensvärdet prissätter inom medlemsstaten, och referensvärdets relevans när det gäller medlemsstatens bruttonationalprodukt.

(d)      Koncentrationen i användningen och, i förekommande fall, av bidraget till referensvärdet bland medlemsstaterna.

(e)       Andra tillgängliga indikatorer för att bedöma vilka eventuella effekter ett avbrott i tillämpningen av referensvärdet eller otillförlitlighet ifråga om referensvärdet skulle få på integrationen av marknaderna, den finansiella stabiliteten eller finansieringen av hushåll och företag i medlemsstaten.

När Esma är den begärande behöriga myndigheten ska den se över sin begäran och utfärda ett bindande yttrande.

2g.      Esma ska inom [tio] veckor från mottagandet av den underrättelse som avses i punkt 2d och efter att ha samrått med ESRB och andra relevanta nationella behöriga myndigheter utfärda ett bindande yttrande om hur kritisk referensvärdets betydelse är. Esma ska översända yttrandet till kommissionen, de nationella behöriga myndigheterna och till administratören, tillsammans med resultaten av samråden. Esma ska grunda sitt yttrande på de kriterier som anges i punkt 2f samt andra relevanta kriterier.

2h.      När ett referensvärde har definierats som referensvärde av kritisk betydelse ska ett kollegium av behöriga myndigheter bildas i enlighet med artikel 34.

Kollegiet av behöriga myndigheter ska i enlighet med artikel 23 begära nödvändig information för att utfärda en auktorisation så att referensvärdet i fråga kan konstrueras som referensvärde av kritisk betydelse enligt de ytterligare krav som fastställs i denna förordning.

2i.       Kollegiet av behöriga myndigheter ska minst vartannat år se över referensvärden som tidigare klassificerats som referensvärden av kritisk betydelse.

2j.       Medlemsstaterna får i undantagsfall fastställa ytterligare krav på en administratör av referensvärden när det gäller de frågor som omfattas av denna artikel.

Artikel 13aObligatorisk förvaltning av referensvärden av kritisk betydelse

1.          Om en administratör av ett kritiskt referensvärde avser att upphöra att konstruera detta kritiska referensvärde, ska denne

(a)    omedelbart underrätta den behöriga myndigheten, och

(b)    inom fyra veckor från denna underrättelse lämna in en bedömning av hur referensvärdet ska överföras till en ny administratör, eller

(c)    inom fyra veckor från denna underrättelse och i enlighet med artikel 17.1 lämna in en bedömning av hur man ska upphöra att konstruera referensvärdet.

Under denna period får administratören inte upphöra att konstruera referensvärdet.

2.          Inom fyra veckor efter det att den behöriga myndigheten har mottagit administratörens bedömning enligt punkt 1, ska myndigheten

(a)    informera Esma, och

(b)    göra en egen bedömning av hur referensvärdet ska överföras till en ny administratör eller upphöra att konstrueras, med beaktande av hur administratören gått till väga för att upphöra med referensvärdet i enlighet med artikel 17.1.

Under denna period får administratören inte upphöra att konstruera referensvärdet.

3.          När bedömningen enligt punkt 2 har slutförts ska den behöriga myndigheten ha befogenhet att tvinga administratören att fortsätta att offentliggöra referensvärdet till dess att

(a)    konstruktionen av referensvärdet har överförts till en ny administratör, eller

(b)    referensvärdet kan upphöra på ett ordnat sätt, eller

(c)    referensvärdet inte längre är kritiskt.

Den behöriga myndigheten kan tvinga administratören att fortsätta att offentliggöra referensvärdet under en period av högst 6 månader, som den behöriga myndigheten vid behov kan förlänga med ytterligare 6 månader som längst.

Artikel 13bMinskning av marknadsstyrkan för administratörer av referensvärden av kritisk betydelse

1.          I sin kontroll av konstruktionen av det kritiska referensvärdet ska administratören vederbörligen beakta principerna för marknadsintegritet och referensvärdets kontinuitet, inbegripet behovet av rättslig säkerhet för avtal som prissätts på basis av referensvärdet.

2.          När administratören konstruerar det kritiska referensvärdet för användning i ett finansiellt avtal eller ett finansiellt instrument, ska denne se till att referensvärdets licens och uppgifter om referensvärdet tillhandahålls samtliga användare på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande grunder, i enlighet med bestämmelserna i artikel 37 i förordning (EU) nr 600/2014.

Artikel 14Obligatorisk rapportering

till referensvärden av kritisk betydelse

1.          Administratören av ett eller flera referensvärden av kritisk betydelse som grundas på uppgifter från rapportörer varav majoriteten är entiteter som omfattas av tillsyn, ska vartannat år till sin behöriga myndighet lämna en bedömning av förmågan hos varje referensvärde av kritisk betydelse som den konstruerar att mäta den underliggande marknadssituationen eller ekonomiska realiteten.

2.          Om en eller flera rapportörer till ett referensvärde av kritisk betydelse har för avsikt att upphöra att rapportera ingångsinformation till detta kritiska referensvärde ska de utan dröjsmål skriftligen meddela administratören av det kritiska referensvärdet och den relevanta behöriga myndigheten om detta. Administratören ska inom 14 dagar efter att ha tagit emot en sådan underrättelse informera den behöriga myndigheten och lämna en bedömning av hur upphörandet påverkar referensvärdets förmåga att mäta den underliggande marknadssituationen eller ekonomiska realiteten. Administratören ska även informera de kvarvarande rapportörer till det kritiska referensvärdet som omfattas av tillsyn om den upphörande rapporteringen och försöka avgöra om det finns andra som har för avsikt att upphöra med rapporteringen.

Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål informera kollegiet av behöriga myndigheter och inom en rimlig tidsperiod göra sin egen bedömning av följderna av upphörandet. Den behöriga myndigheten ska ha befogenhet att kräva att de rapportörer som har meddelat att de har för avsikt att upphöra med rapporteringen av ingångsinformation till ett kritiskt referensvärde ska fortsätta att rapportera sådan ingångsinformation till dess att den behöriga myndigheten är klar med sin bedömning.

3.          Om den behöriga myndigheten anser att ett kritiskt referensvärdes representativitet äventyras, ska den ha befogenhet att göra följande:

(a)    Kräva att entiteter som omfattas av tillsyn i enlighet med punkt 4, inbegripet entiteter som inte redan är rapportörer till det relevanta referensvärdet av kritisk betydelse, rapporterar ingångsinformation till administratören i enlighet med metoden, uppförandekoden eller andra regler. Detta krav ska gälla under en lämplig övergångsperiod beroende på genomsnittslängden för det avtal som prissätts på basis av det berörda referensvärdet, dock inte mer än 12 månader från det datum då det ursprungliga beslutet om obligatorisk rapportering fattades.

(b)    Efter den översyn som anges i punkt 6 av den övergångsperiod som avses i led a i denna punkt ska den relevanta behöriga myndigheten ha möjlighet att förlänga perioden för obligatorisk rapportering med högst 12 månader.

(c)    Fastställa vid vilken tidpunkt ingångsinformation ska lämnas, utan att det medför att de entiteter som omfattas av tillsyn är skyldiga att handla eller åta sig att handla.

(d)    Efter diskussioner med administratören kräva att denne gör ändringar i uppförandekoden, metoderna eller andra regler för referensvärdet av kritisk betydelse för att göra referensvärdet mer representativt och mer väl underbyggt.

(e)    Begära att administratören överlämnar och ger användarna av referensvärdet tillgång till en skriftlig rapport om de åtgärder som administratören har för avsikt att vidta för att göra referensvärdet mer representativt och mer väl underbyggt.

4.          De entiteter med tillsyn som avses i punkt 3 ska fastställas av administratörens behöriga myndighet, med bistånd från entitetens behöriga myndighet, och fastställandet ska grunda sig på entitetens storlek på den marknad som referensvärdet är avsett att mäta, liksom på rapportörens sakkunskap och förmåga att rapportera ingångsinformation av nödvändig kvalitet. Vederbörlig hänsyn ska tas till om det finns lämpliga alternativa referensvärden som de finansiella avtal och finansiella instrument som prissätts med hjälp av det kritiska referensvärdet skulle kunna övergå till.

5.          Om ett referensvärde bedöms vara av kritisk betydelse i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 13.2a–13.2d ska administratörens behöriga myndighet endast ha befogenhet att kräva rapportering av ingångsuppgifter i enlighet med punkt 3 a, b och c i denna artikel från rapportörer som omfattas av tillsyn i myndighetens medlemsstat.

5a.        Den behöriga myndigheten för en sådan entitet som omfattas av tillsyn som avses i punkt 3 ska bistå administratörens behöriga myndighet i genomförandet av åtgärder i enlighet med punkt 3.

5b.        Vid utgången av den övergångsperiod som avses i punkt 3 led a ska administratörens behöriga myndighet i samarbete med kollegiet av behöriga myndigheter se över det fortsatta behovet av åtgärder enligt punkt 3 a och lägga fram sina slutsatser i en skriftlig rapport. Den behöriga myndigheten ska återkalla åtgärderna om något av följande villkor är uppfyllt:

(a)    Om den bedömer att referensvärdet kan fortsätta att fungera när de rapportörer som fått i uppdrag att lämna ingångsuppgifter har upphört med rapporteringen.

(b)    Om den bedömer att rapportörerna med all sannolikhet kommer att fortsätta att rapportera ingångsinformation i minst 1 år om befogenheten återkallades.

(c)    Om den efter samråd med rapportörer och användare bedömer att det finns ett godtagbart alternativt referensvärde och att användarna av det kritiska referensvärdet kan byta till detta alternativa referensvärde till rimliga kostnader. Ett sådant byte ska inte anses vara ett brott mot ett befintligt avtal.

(d)    Om den bedömer att det inte går att finna några lämpliga alternativa rapportörer och att referensvärdet skulle försvagas så mycket att det måste avvecklas om rapporteringen skulle upphöra från de berörda entiteter som omfattas av tillsyn.

När det gäller leden a och b i första stycket ska de entiteter som omfattas av tillsyn och som har för avsikt att upphöra med rapporteringen göra det på samma dag, och detta datum ska fastställas av administratörens behöriga myndighet, varvid tidsfristerna i punkt 3 b inte får överskridas.

5c.         Om det skulle bli aktuellt att avveckla ett kritiskt referensvärde, ska varje rapportör som omfattas av tillsyn och som rapporterar till det kritiska referensvärdet fortsätta att rapportera ingångsinformation under ytterligare en lämplig tidsperiod som ska fastställas av den behöriga myndigheten, men som inte får överskrida de tidsfrister som fastställs i punkt 3 b. Eventuella ändringar eller byten till ett annat referensvärde ska inte anses vara ett brott mot ett befintligt avtal.

5d.        Administratören ska så snart som det är praktiskt möjligt till den relevanta behöriga myndigheten anmäla om en rapportör begår en överträdelse av kraven i punkt 2.

Artikel 14aRåvaruindex som bygger på rapporteringar från entiteter som inte omfattas av tillsyn

Om ett råvaruindex bygger på information från rapportörer varav flertalet är entiteter som inte omfattas av tillsyn vars huvudsakliga verksamhet är tillhandahållande av investeringstjänster i den mening som avses i direktiv 2014/65/EU eller banktjänster enligt direktiv 2013/36/EU ska artiklarna 5a, 5b, 5c.1, 5c.2, 5d.2, 7.1 ba, 7.1 bc och 9 inte tillämpas.

AVDELNING IVTRANSPARENS OCH KONSUMENTSKYDD

Artikel 15Referensvärdesdeklaration

1.          Inom två veckor från införandet i det register som avses i artikel 25a ska administratören offentliggöra en referensvärdesdeklaration för varje referensvärde eller i förekommande fall för varje familj av referensvärden som konstruerats och offentliggjorts i syfte att beviljas auktorisation eller registrering, eller i syfte att beviljas godkännande enligt artikel 21b eller erkännande enligt artikel 21a. Administratören ska minst vartannat år uppdatera referensvärdesdeklarationen för varje referensvärde eller familj av referensvärden. Deklarationen ska uppfylla följande krav:

(a)    Den ska klart och tydligt ange vad referensvärdet mäter och under vilka omständigheter det kan bli otillförlitligt som mått på detta.

(c)    Den ska tydligt ange i vilka led av referensvärdet skönsmässiga bedömningar kan göras och enligt vilka kriterier detta sker▌.

(d)    Den ska innehålla varningar för att faktorer, inbegripet externa faktorer som ligger utanför administratörens kontroll, kan göra det nödvändigt att ändra eller upphöra att konstruera referensvärdet.

(e)    Den ska innehålla upplysningar om att åtgärder måste vidtas för att se till att avtal eller andra finansiella instrument för vilka referensvärdet används som referens inte påverkas eller kan hantera att referensvärdet ändras eller upphör att konstrueras.

2.          Referensvärdesdeklarationen ska minst innehålla följande:

(a)    Definitioner av alla nyckeltermer som rör referensvärdet.

(b)    Skälen till varför referensmetoden har valts och rutiner för översyn och godkännande av metoden.

(c)    Kriterier och rutiner för att fastställa referensvärdet, inbegripet en beskrivning av ingångsinformationen, hur olika typer av ingångsinformation rangordnas, vilka minimiuppgifter som krävs för att fastställa ett referensvärde, eventuella extrapoleringsmodeller eller extrapoleringsmetoder som används och rutin för omviktning av de olika beståndsdelarna av ett referensvärdes index.

(d)    Kontroller och regler för alla skönsmässiga bedömningar eller avgöranden som görs av administratören eller rapportörer i syfte att se till att sådana bedömningar görs på ett enhetligt sätt.

(e)    Rutiner för att fastställa referensvärdet under perioder av påfrestningar eller perioder då källorna till uppgifter om transaktioner kan vara otillräckliga, oriktiga eller otillförlitliga, samt vilka begränsningar referensvärdet kan ha under sådana perioder.

(f)     Rutiner för att hantera fel i ingångsinformationen eller i fastställandet av referensvärdet, inbegripet när referensvärdet måste fastställas på nytt.

(g)    Uppgifter om eventuella begränsningar för ett referensvärde, inklusive dess användning på olikvida eller fragmenterade marknader och en möjlig koncentration av ingångsuppgifter.

Artikel 17Referensvärden som upphör att gälla

1.          Administratörer ska, tillsammans med den referensvärdesdeklaration som avses i artikel 15, offentliggöra ett förfarande som gäller vilka åtgärder de kommer att vidta om ändringar av referensvärdet görs eller det upphör att gälla eller erkännande av ett referensvärde enligt artikel 21a eller godkännande enligt artikel 21b. Förfarandet ska även införlivas i den uppförandekod som avses i artikel 9.1. Detta förfarande får i tillämpliga fall utarbetas för familjer av referensvärden och ska uppdateras och offentliggöras närhelst någon väsentlig ändring sker.

2.          Entiteter som omfattas av tillsyn som använder ett referensvärde ska sammanställa och upprätthålla tillförlitliga skriftliga planer som beskriver de åtgärder som de skulle vidta om detta referensvärde väsentligt förändras eller upphör att konstrueras. Om så är möjligt och lämpligt ska planerna ange ett eller flera alternativa referensvärden som kan användas som referens, med en förklaring av varför dessa referensvärden skulle vara lämpliga alternativ. Entiteter som omfattas av tillsyn ska på begäran lämna dessa planer till den berörda behöriga myndigheten och ska om möjligt ange dem i avtalsförhållandet med kunder.

Artikel 17aLämpligheten av ett referensvärde

Administratörerna ska säkerställa att referensvärdet är rättvisande med avseende på beskrivningen av den marknadsmässiga eller ekonomiska realitet som referensvärdet ska vara ett mått på i enlighet med de krav avseende referensvärdesdeklarationerna som anges i artikel 15.

Esma ska sex månader efter ikraftträdandet av denna förordning offentliggöra riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 som definierar begreppet lämplighet i form av nivåer av basrisker.

Kommissionen ska före december 2015 offentliggöra en rapport där befintlig praxis analyseras när det gäller hantering av basrisk i finansiella avtal, i förhållande till användningen av referensvärden såsom referensräntor för lån mellan banker och referensvärden för utländsk valuta och där man bedömer huruvida de bestämmelser om bedrivande av affärsverksamhet som fastställs i direktiv 2008/48/EG och direktiv 2014/17/EU är tillräckliga för att minska den basrisk som är kopplad till användandet av referensvärden i finansiella avtal.

AVDELNING V ANVÄNDNING AV REFERENSVÄRDEN FRÅN AUKTORISERADE

ELLER REGISTRERADE ADMINISTRATÖRER ELLER ADMINISTRATÖRER FRÅN TREDJELÄNDER

Artikel 19Användning av

ett referensvärde

1.        En entitet som omfattas av tillsyn kan använda ett referensvärde eller en kombination av referensvärden i unionen för referens för ett finansiellt avtal eller finansiellt instrument▌, om de lämnas av ▌administratörer som auktoriserats eller registrerats i enlighet med artikel 23 eller 23a eller en administratör i ett tredje land ▌i enlighet med artikel 20, 21a eller 21b.

2.        Om föremålet för ett prospekt som ska offentliggöras enligt direktiv 2003/71/EG eller direktiv 2009/65/EG utgörs av överlåtbara värdepapper eller andra investeringar som prissätts på basis av ett referensvärde ska emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel på en reglerad marknad se till att prospektet även innehåller tydlig och väl synlig information om huruvida referensvärdet har registrerats eller konstruerats av en administratör som är registrerad i det offentliga register som avses i artikel 25a i denna förordning.

3.        Esma ska stryka punkterna 49–62 i sina riktlinjer för behöriga myndigheter och UCITS-förvaltare – Riktlinjer om börshandlade fonder och andra frågor som rör UCITS-fonder(28), eller bringa dem i överensstämmelse med punkt 1 i denna artikel.

Artikel 20Likvärdighet

1.          Referensvärden från en administratör i ett tredjeland får användas av entiteter som omfattas av tillsyn i unionen, förutsatt att följande villkor är uppfyllda och förutsatt att varken artikel 21a eller artikel 21b är tillämpliga:

(a)    Kommissionen har antagit ett beslut om likvärdighet i enlighet med punkt 2 eller punkt 2a.

(b)    Administratören är auktoriserad eller registrerad, samt föremål för tillsyn, i detta tredjeland.

(c)    Administratören har underrättat Esma om sitt samtycke till att deras nuvarande eller framtida referensvärden får användas av entiteter som omfattas av tillsyn i unionen▌.

(d)    Administratören är vederbörligen registrerad i enlighet med artikel 25a.

(e)    De samarbetsarrangemang som avses i punkt 3 i denna artikel tillämpas.

2.          Kommissionen får anta ett beslut om att den rättsliga ramen och tillsynsverksamhet i ett tredjeland ska garantera att

(a)    administratörer som är auktoriserade eller registrerade i det tredjelandet uppfyller de bindande krav som är likvärdiga med kraven i denna förordning, i synnerhet med hänsyn till om den rättsliga ramen och tillsynsverksamheten i ett tredjeland uppfyller Ioscos principer om referensvärden som offentliggjordes den 17 juli 2013 samt Ioscos principer för organisationer som rapporterar oljepriser, vilka offentliggjordes den 5 oktober 2012,

(b)    de bindande kraven är föremål för effektiv tillsyn och tillämpning i detta tredjeland,

(ba)  – det sker ett effektivt utbyte av information med utländska skattemyndigheter,

– det inte råder någon brist på transparens i lagstiftande, rättsliga eller administrativa bestämmelser,

– det föreligger krav på en väsentlig lokal närvaro,

– tredjelandet inte agerar som ett finansiellt offshore-centrum,

– tredjelandet inte har skattebestämmelser som tillåter inga eller endast nominella skatter och inte beviljar förmåner även om det inte förekommer någon verklig ekonomisk verksamhet och ekonomisk närvaro i det tredjeland som erbjuder sådana skatteförmåner,

– tredjelandet inte är upptaget i förteckningen över icke-samarbetsvilliga länder och territorier av FATF,

– tredjelandet helt och fullt följer standarderna i artikel 26 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet och garanterar ett effektivt informationsutbyte i skatteärenden, inklusive eventuella multilaterala skatteavtal,

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 38.2.

2a.        Alternativt kan kommissionen anta ett beslut om att särskilda regler eller krav i ett tredjeland med avseende på enskilda och specifika administratörer eller endast ha befogenhet att kräva rapportering av ingångsuppgifter och specifika referensvärden eller familjer av referensvärden är likvärdiga med dem som anges i denna förordning, och att dessa endast ha befogenhet att kräva rapportering av ingångsuppgifter och specifika administratörer eller individuella och specifika referensvärden eller familjer av referensvärden därför får användas av entiteter som omfattas av tillsyn i unionen.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 38.2.

3.          Esma ska upprätta samarbetsarrangemang med relevanta behöriga myndigheter i tredjeländer vars regelverk och tillsynssystem har erkänts som likvärdiga i enlighet med punkt 2 eller 2a. I sådana samarbetsarrangemang ska minst följande anges:

(a)    Mekanismen för informationsutbyte mellan Esma och de berörda tredjeländernas behöriga myndigheter, inbegripet tillgång till alla relevanta uppgifter som Esma begär om den auktoriserade administratören i det tredjelandet.

(b)    Mekanismen för omedelbar underrättelse till Esma om en behörig myndighet i ett tredjeland bedömer att en administratör som är auktoriserad i det tredjelandet som står under dess tillsyn bryter mot villkoren för dess auktorisation eller mot annan nationell lagstiftning.

(c)    Förfarandena för samordning av tillsynsverksamhet ▌.

4.          Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för att fastställa minimiinnehållet i de samarbetsarrangemang som avses i punkt 3 och därmed se till att de behöriga myndigheterna och Esma kan utöva alla sina tillsynsbefogenheter enligt denna förordning.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [XXX].

Till kommissionen delegeras befogenheten att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 21

Återkallande av registrering av administratörer i tredjeland

2.          Esma ska återkalla registreringen av en administratör som avses i artikel 20.1 d om Esma har välgrundade skäl, baserade på dokumenterade underlag, att anse att administratören

(a)    agerar på ett sätt som klart strider mot användarnas intressen av dess referensvärden eller väl fungerande marknader, eller

(b)    ▌på ett allvarligt sätt har brutit mot de nationella lagar och andra författningar som är tillämpliga i det tredjelandet och på grundval av vilka kommissionen har antagit beslutet i enlighet med artikel 20.2 eller 20.2 a.

3.          Esma ska bara fatta beslut i enlighet med punkt 2 om följande villkor är uppfyllda:

(a)    Esma har hänskjutit frågan till tredjelandets behöriga myndighet och den behöriga myndigheten har inte vidtagit de lämpliga åtgärder som krävs för att skydda investerarna och väl fungerande marknader i unionen, eller har inte kunnat visa att den berörda administratören uppfyller de krav som är tillämpliga på den i det tredjelandet.

(b)    Esma har minst trettio dagar före återkallandet underrättat tredjelandets behöriga myndighet om sin avsikt att återkalla registreringen av administratören.

4.          Esma ska utan dröjsmål underrätta övriga behöriga myndigheter om åtgärder som vidtas i enlighet med punkt 2 och offentliggöra beslutet på sin webbplats.

Artikel 21aErkännande av en administratör i ett tredjeland

1.          Fram till dess att ett beslut om likvärdighet enligt artikel 20.2 antas, får referensvärden som tillhandahålls av en administratör i ett tredjeland användas av entiteter som omfattas av tillsyn i unionen, förutsatt att administratören erhåller förhandserkännande från Esma i enlighet med denna artikel.

2.          En administratör i ett tredjeland som avser att inhämta förhandserkännande enligt punkt 1 ska uppfylla alla krav som fastställs i denna förordning, men ska undantas från bestämmelserna i artiklarna 11, 13a och 14. Om en administratör kan visa att ett referensvärde som denne tillhandahåller baseras på reglerade uppgifter eller är ett råvaruindex som inte är baserat på information från rapportörer varav flertalet inte är entiteter som omfattas av tillsyn där gruppens huvudsakliga verksamhet är tillhandahållande av investeringstjänster enligt direktiv 2014/65/EG eller banktjänster enligt direktiv 2013/36/EG, ska de undantag för sådana referensvärden som anges i artiklarna 12a respektive 14a vara tillämpliga på den administratören.

3.          En administratör i ett tredjeland som avser att inhämta förhandserkännande enligt punkt 1 ska även kunna göra detta genom att till fullo uppfylla alla krav som fastställs i Iosco-principerna för finansiella referensvärden eller, om administratören uppfyller de kriterier som fastställs i artikel 14a.1, de krav som fastställs i Iosco-principerna för organisationer som rapporterar oljepriser. Att dessa krav är uppfyllda ska granskas och certifieras av en oberoende extern revisor minst vartannat år, och alltid då en väsentlig ändring av referensvärdet görs, och revisionsrapporterna ska översändas till Esma och på begäran göras tillgängliga för användarna.

4.          En administratör i ett tredjeland som avser att inhämta förhandserkännande enligt punkt 1 ska ha en företrädare som är etablerad i unionen. Företrädaren ska vara en fysisk person som har hemvist i unionen eller en juridisk person som har säte i unionen. Företrädaren ska uttryckligen utses av administratören i ett tredjeland för att agera på dennes vägnar när det gäller all kommunikation med myndigheterna med avseende på administratörens skyldigheter enligt denna förordning, inbegripet Esma, relevanta behöriga myndigheter och alla andra relevanta personer i unionen.

5.          En administratör i ett tredjeland som avser att inhämta förhandserkännande enligt punkt 1 ska ansöka om erkännande hos Esma. Den ansökande administratören ska tillhandahålla all information, enligt artikel 23 eller artikel 23a, som krävs för att Esma ska kunna fastslå att administratören, vid tidpunkten för erkännandet, har vidtagit de åtgärder som krävs för att uppfylla kraven i punkt 2 eller 2a och ska ange förteckningen över sina aktuella eller framtida referensvärden som får användas i unionen och, om administratörens tillsynsmyndighet är en myndighet i tredjeland, den behöriga myndighet som ansvarar för dess tillsyn i tredjelandet.

Esma ska inom [90] dagar efter att ha tagit emot den ansökan som avses i första stycket och efter att ha samrått med de relevanta behöriga myndigheterna, kontrollera att de villkor som fastställs i punkt 2 eller 2a och punkt 4 är uppfyllda. Esma får delegera denna uppgift till en relevant nationell behörig myndighet.

Om Esma anser att så inte är fallet ska Esma avslå begäran om erkännande och ange skälen till avslaget.

Utan att det påverkar bestämmelserna i tredje stycket ska ett erkännande endast beviljas om följande ytterligare villkor är uppfyllda:

(i)     Om den tredjelandsbaserade administratörens tillsynmyndighet är en myndighet i tredjeland, ska det finnas ett lämpligt samarbetsarrangemang mellan den relevanta behöriga myndigheten eller Esma och administratörens myndighet i tredjelandet för att säkra åtminstone ett effektivt informationsutbyte.

(ii)   Den behöriga myndigheten eller Esma ska effektivt kunna utöva sina tillsynsfunktioner enligt denna förordning utan hinder av lagar eller andra författningar i det tredjeland där administratören är belägen.

6.          Om en administratör i ett tredjeland avser att inhämta ett förhandserkännande genom efterlevnad av denna förordning, i enlighet med bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel, och om administratören anser att ett referensvärde som denne tillhandahåller kan omfattas av undantagen i artiklarna 12a och 14a ska denne utan onödiga dröjsmål anmäla detta till Esma. Administratören ska lämna skriftliga belägg till stöd för sitt påstående.

7.          Om en administratör i ett tredjeland anser att ett referensvärde denne tillhandahåller är av sådant slag att det, om detta skulle upphöra, skulle få betydande negativa följder för integriteten på marknaderna, den finansiella stabiliteten, konsumenterna, den reala ekonomin eller finansieringen av hushåll och företag i en eller flera medlemsstater, kan denne ansöka hos Esma om ett undantag från ett eller flera av de gällande kraven i denna förordning eller relevanta Iosco-principer för en fastställd och begränsad tidsperiod på högst 12 månader. Administratören ska lämna skriftliga belägg till stöd för sin ansökan.

Esma ska behandla ansökan inom 30 dagar och meddela administratören i tredjelandet om huruvida denne undantas från ett eller flera av kraven enligt vad som specificerats i ansökan samt tidsfristen för detta undantag.

När undantagsperiodens giltighetstid löper ut får Esma förlänga den med upp till 12 månader om goda skäl föreligger.

8.          Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ytterligare specificera förfarandet för erkännande, formen och innehållet i den ansökan som avses i punkt 4, inlämnandet av de uppgifter som krävs enligt punkt 5 samt eventuell delegering av uppgifter och ansvar till nationella behöriga myndigheter med avseende på dessa punkter.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 21bGodkännande

1.          En administratör i unionen som är auktoriserad i enlighet med artikel 23 eller registrerad i enlighet med artikel 23a kan ansöka hos sin behöriga myndighet om godkännande av ett referensvärde eller en familj av referensvärden som tillhandahålls i ett tredjeland för användning i unionen förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

(a)    Den administratör som ansöker om godkännande har verifierat och kan för sin behöriga myndighet visa att tillhandahållandet av det referensvärde eller den familj av referensvärden som är föremål för godkännandet uppfyller krav som

(i)   är minst lika strikta som de krav som anges i denna förordning,

(ii) till fullo säkrar efterlevnad av Iosco-principerna för finansiella referensvärden, vilka granskas och certifieras av en oberoende extern revisor minst vartannat år, eller då en väsentlig ändring av referensvärdet görs, eller

(iii) till fullo säkrar efterlevnad av Iosco-principerna för organisationer som rapporterar oljepriser, vilka granskas och certifieras av en oberoende extern revisor minst vartannat år, eller då en väsentlig ändring av referensvärdet görs, förutsatt att det referensvärde som ska godkännas uppfyller de kriterier som fastställs i artikel 14a.1.

(b)    Den administratör som ansöker om godkännande har nödvändig expertis för att effektivt övervaka konstruktionen av referensvärdet i ett tredjeland och att hantera åtföljande risker.

2.          Den ansökande administratören ska lämna alla uppgifter som krävs för att den behöriga myndigheten ska kunna fastslå att alla villkor som anges i punkt 1 är uppfyllda vid tiden för ansökan, inbegripet de revisionsrapporter som krävs i punkt 1 a leden ii och iii.

3.          Inom 90 arbetsdagar efter mottagandet av ansökan ska den relevanta behöriga myndigheten pröva ansökan om godkännande och fatta ett beslut om att godkänna eller avslå denna. Den relevanta behöriga myndigheten ska informera Esma om alla referensvärden eller familjer av referensvärden som har godkänts och den administratör som ansökt om godkännande.

4.          Ett referensvärde eller en familj av referensvärden som godkänts ska anses vara ett referensvärde eller en familj av referensvärden som tillhandahålls av den administratör som ansökt om godkännande.

5.          Den administratör som har godkänt ett referensvärde eller en familj av referensvärden som tillhandahålls i ett tredjeland ska ansvara för att det referensvärde eller den familj av referensvärden som godkänts uppfyller de villkor som anges i punkt 1.

6.          Om den behöriga myndigheten för den administratör som gett sitt godkännande har välgrundade skäl att anse att villkoren i punkt 1 inte längre är uppfyllda ska den ha befogenhet att upphäva godkännandet och ska informera Esma. Artikel 17 ska gälla om godkännandet upphör.

AVDELNING VIAUKTORISATION OCH TILLSYN AV ADMINISTRATÖRER

Kapitel 1Auktorisation

Artikel 23

Förfarande för auktorisation av ett referensvärde av kritisk betydelse

1.          En fysisk eller juridisk person belägen i unionen som har för avsikt att agera som administratör för minst ett referensvärde av kritisk betydelse ska ansöka hos den behöriga myndighet som utsetts i enlighet med artikel 29 i denna förordning för den medlemsstat där denna person är belägen.

2.          Ansökan om auktorisation i enlighet med punkt 1 ska göras ▌inom 30 dagar från alla avtal med en entitet som omfattas av tillsyn om att använda ett index som tillhandahålls av den personen som referens till ett finansiellt instrument eller finansiellt avtal.

2a.        När ett referensvärde har definierats som referensvärde av kritisk betydelse, oavsett om det har en nationell eller europeisk karaktär, ska den relevanta behöriga myndigheten efter att ha kontrollerat att alla krav är uppfyllda auktorisera konstruktionen av detta referensvärde enligt dess nya juridiska karaktär.

3.          Den ansökande administratören ska lämna alla uppgifter som krävs för att den behöriga myndigheten ska kunna fastslå att denne vid tidpunkten för auktoriseringen eller registreringen har vidtagit de åtgärder som krävs för att uppfylla kraven i denna förordning. Den ska också tillhandahålla de uppgifter som behövs för att beräkna det värde som avses i artikel 13.1 eller en uppskattning av detta, där sådana finns tillgängliga, för varje referensvärde.

4.          Den behöriga myndigheten ska inom 20 dagar efter mottagandet av ansökan bedöma om ansökan är fullständig och meddela administratören om resultatet av denna bedömning. Om ansökan är ofullständig ska den sökande lämna in de ytterligare uppgifter som krävs av den relevanta behöriga myndigheten.

5.          ▌Den behöriga myndigheten ▌pröva ansökan om auktorisering och fatta ett beslut om att godkänna eller underkänna den inom 60 dagar efter att ha tagit emot en fullständig ansökan.

Inom fem dagar efter antagandet av ett beslut om att godkänna eller underkänna auktorisering ska den behöriga myndigheten anmäla detta till den ansökande administratören i fråga. Om den behöriga myndigheten nekar administratören auktorisation ska den lämna en fullständig motivering i sitt beslut.

5a.        Om den relevanta behöriga myndigheten beslutar att avslå ansökan om auktorisation om att konstruera ett referensvärde av kritisk betydelse som redan konstruerats tidigare utan att vara av kritisk betydelse, får den relevanta behöriga myndigheten utfärda ett tillfälligt tillstånd på högst sex månader då referensvärdet får fortsätta att konstrueras enligt den tidigare modellen till dess att de tillämpliga kraven för att det ska auktoriseras som referensvärde av kritisk betydelse är uppfyllda.

Den relevanta behöriga myndigheten får förlänga tillståndet för ytterligare en period som inte överstider sex månader.

5b.        Om administratören och/eller rapportörerna vid utgången av denna period inte uppfyller kraven för att få fortsätta att konstruera ett referensvärde av kritisk betydelse ska konstruktionen av detta referensvärde upphöra i enlighet med artikel 17.

6.          Den behöriga myndigheten ska meddela eventuella beslut om att godkänna auktorisering av en ansökande administratör till Esma ▌inom tio dagar.

7.          Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 37 om åtgärder för att specificera den information som ska lämnas i den ansökan om auktorisering och i ansökan om registrering med beaktande av proportionalitetsprincipen och kostnaderna för sökande och behöriga myndigheter.

Artikel 23aFörfarande för registrering av referensvärden av icke kritisk betydelse

1.          En fysisk eller juridisk person belägen i unionen som har för avsikt att uteslutande agera som administratör för referensvärden som inte är av kritisk betydelse ska ansöka om registrering till den behöriga myndighet som utsetts i enlighet med artikel 29 i denna förordning för den medlemsstat där den personen är belägen.

2.          Registrerade administratörer måste vid varje tidpunkt uppfylla de krav som fastställs i denna förordning och underrätta den behöriga myndigheten om eventuella väsentliga förändringar därav.

3.          Ansökan i enlighet med punkt 1 ska göras inom 30 dagar från alla avtal med en entitet som omfattas av tillsyn om att använda ett index som tillhandahålls av den personen som referens till ett finansiellt instrument eller finansiellt avtal eller för att mäta resultatet i en investeringsfond.

4.          Den ansökande administratören ska lämna

(a)    dokumentation för att den behöriga myndigheten ska kunna fastslå att administratören uppfyller de krav som fastställs i artiklarna 5.3a, 5.c, 6, i förekommande fall, 7b och 15, och

(b)    för varje referensvärde, uppgifter om totalt referensvärde eller en uppskattning om en sådan finns.

5.          Den behöriga myndigheten ska inom 15 dagar efter mottagandet av ansökan bedöma om ansökan är fullständig och meddela administratören om resultatet av denna bedömning. Om ansökan är ofullständig ska den sökande lämna in de ytterligare uppgifter som krävs av den relevanta behöriga myndigheten.

6.          Den behöriga myndigheten ska registrera sökanden inom 15 dagar efter mottagandet av en fullständig ansökan om registrering.

7.          Om den relevanta behöriga myndigheten anser att ett referensvärde bör kategoriseras som referensvärde av kritisk betydelse i enlighet med artikel 13.1, ska den underrätta Esma och administratören inom 30 dagar efter att ha tagit emot en fullständig ansökan.

8.          Om den registrerande behöriga myndigheten anser att ett referensvärde bör kategoriseras som referensvärde av kritisk betydelse i enlighet med artikel 13.2a eller 13.2c, ska den underrätta Esma och administratören inom 30 dagar efter att ha tagit emot en fullständig ansökan och lämna sin bedömning till Esma i enlighet med artikel 13.2a eller 13.2c.

9.          Om en registrerad administratörs referensvärde kategoriseras som ett referensvärde av kritisk betydelse ska administratören ansöka om auktorisation i enlighet med artikel 23 inom 90 dagar efter att ha tagit emot den underrättelse som avses i artikel 13.2b eller det yttrande som avses i artikel 13.2g.

Artikel 24

Återkallande av auktorisation eller registrering

1.          Den behöriga myndigheten ska återkalla en administratörs auktorisation eller registrering om administratören

(a)    uttryckligen avstår från auktorisation eller inte har konstruerat några referensvärden under de senaste tolv månaderna,

(b)    beviljades auktorisationen eller registreringen efter att ha lämnat falska uppgifter eller på annat sätt ha använt otillbörliga metoder,

(c)    inte längre uppfyller de villkor som gällde för auktorisationen eller registreringen, eller

(d)    allvarligt och återkommande har brutit mot bestämmelserna i denna förordning.

2.          Den behöriga myndigheten ska underrätta Esma om sitt beslut inom sju dagar.

2a.        Efter antagandet av ett beslut om att återkalla en administratörs auktorisation eller registrering och om referensvärdets upphörande skulle ge upphov till force majeure, häva eller på annat sätt bryta mot villkoren för ett finansiellt avtal eller finansiellt instrument som prissätts på basis av referensvärdet, får den relevanta behöriga myndigheten i den medlemsstat där administratören är belägen tillåta att ett sådant referensvärde tillhandahålls tills beslutet om återkallande har dragits tillbaka. Under denna tidsperiod ska entiteter som omfattas av tillsyn endast tillåtas använda sådana referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal som redan prissätts av referensvärdet. Inga nya finansiella avtal eller finansiella instrument ska prissättas på basis av referensvärdet.

2b.        Efter antagandet av ett beslut om att återkalla en administratörs auktorisation eller registrering ska artikel 17.2 gälla.

Kapitel 2

Anmälan av referensvärden

Artikel 25aRegister över administratörer och referensvärdets första användning

1.          Esma ska upprätta och föra ett offentligt register som innehåller följande information:

(a)    Identiteten för de administratörer som auktoriserats eller registrerats enligt bestämmelserna i artiklarna 23 och 23a och den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen.

(b)    Identiteten för de administratörer som har anmält sitt samtycke till Esma i enlighet med artikel 20.1 c och den behöriga myndighet i tredjelandet som ansvarar för tillsynen.

(c)    Identiteten för de administratörer som har fått erkännande i enlighet med artikel 21a och den behöriga myndigheten i tredjelandet som ansvarar för tillsynen.

(d)    De referensvärden som har godkänts enligt förfarandet i artikel 21b och identiteten för de administratörer som beviljat godkännandet.

2.          Innan ett index används som referensvärde i unionen av en entitet som omfattas av tillsyn ska entiteten kontrollera att den som tillhandhåller indexet står upptagen på Esmas webbplats som auktoriserad, registrerad eller erkänd administratör i enlighet med denna förordning.

Kapitel 3

Tillsynssamarbete

Artikel 26Delegering av uppgifter mellan behöriga myndigheter

1.          I enlighet med artikel 28 i förordning (EU) nr 1095/2010 får en behörig myndighet delegera sina uppgifter enligt denna förordning till den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat med dess skriftliga förhandsmedgivande. De behöriga myndigheterna ska anmäla planerad delegering till Esma 60 dagar innan delegeringen träder i kraft.

2.          En behörig myndighet får delegera sina uppgifter enligt denna förordning till Esma, förutsatt att det sker i samförstånd med Esma.▌

3.          Esma ska informera medlemsstaterna om en planerad delegering inom sju dagar. Esma ska offentliggöra närmare information om eventuell överenskommen delegering inom sju dagar från underrättelsen.

Artikel 26aEn nationell behörig myndighets överträdelse av unionsrätten

1.          Om en nationell behörig myndighet inte tillämpat denna förordning eller har tillämpat den på ett sätt som framstår som en överträdelse av unionsrätten, får Esma utnyttja sina befogenheter enligt artikel 17 i förordning (EU) nr 1095/2010 i överenstämmelse med de förfaranden som fastställs i den artikeln och får, vid tillämpning av artikel 17.6 i förordning nr 1095/2010, anta enskilda beslut riktade till administratörer av referensvärden som omfattas av denna nationella behöriga myndighets tillsyn, och till rapportörer till ett referensvärde vilka omfattas av denna nationella behöriga myndighets tillsyn, om dessa rapportörer är entiteter som omfattas av tillsyn.

2.          Om det relevanta referensvärdet är ett referensvärde av kritisk betydelse, ska Esma sörja för samarbete med kollegiet av behöriga myndigheter i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 34.

Artikel 27Utlämnande av information från en annan medlemsstat

1.          Den behöriga myndigheten får bara lämna ut information som den erhållit från en annan behörig myndighet om

(a)    den har erhållit ett skriftligt godkännande från den behöriga myndigheten och information bara lämnas ut för de ändamål för vilka myndigheten har gett sitt tillstånd, eller

(b)    ▌ett sådant utelämnande krävs i samband med rättsliga förfaranden.

Artikel 28Samarbete vid ▌utredningar

1.          Den relevanta behöriga myndigheten får begära bistånd från av en annan behörig myndighet när det gäller inspektioner på plats eller utredningar. Den behöriga myndigheten som mottar begäran ska samarbeta i den mån det är möjligt och lämpligt.

2.          Den behöriga myndighet som begär bistånd enligt punkt 1 ska underrätta Esma om detta. Om utredningen eller kontrollen har gränsöverskridande verkningar får de behöriga myndigheterna begära att Esma åtar sig att samordna inspektionen på plats eller utredningen.

3.          Om en behörig myndighet får en begäran från en annan behörig myndighet om att utföra en inspektion på plats eller en utredning kan den

(a)    själv utföra inspektionen på plats eller utredningen,

(b)    tillåta att den behöriga myndighet som gjorde framställan deltar i en inspektion på plats eller en utredning,

(c)    utse revisorer eller andra sakkunniga för att stödja eller utföra inspektionen på plats eller utredningen.

Kapitel 4Behöriga myndigheters roll

Artikel 29Behöriga myndigheter

1.          För administratörer och rapportörer som omfattas av tillsyn ska varje medlemsstat utse den behöriga myndighet som är ansvarig för att utföra uppgifterna enligt denna förordning och underrätta kommissionen och Esma om detta.

2.          Om en medlemsstat utser mer än en behörig myndighet, ska den klart ange respektive myndighets uppdrag och utse en myndighet för samordningen av samarbetet och informationsutbytet med kommissionen, Esma och andra medlemsstaters behöriga myndigheter.

3.          Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över de behöriga myndigheter som utsetts enligt punkt 1 i denna artikel och i enlighet med artikel 25a.1.

Artikel 30Behöriga myndigheters befogenheter

1.          För att uppfylla sina skyldigheter enligt denna förordning ska behöriga myndigheter i enlighet med nationell rätt ha minst följande tillsyns- och övervakningsbefogenheter:

(a)    Ha tillgång till alla relevanta handlingar och annan information, oavsett form, och rätt att få eller göra kopior av dem.

(b)    Begära upplysningar av vem som helst som deltar i tillhandahållandet av och rapporteringen till ett referensvärde, även eventuella tjänsteleverantörer i enlighet med artikel 6.3a, samt deras huvudmän, och om nödvändigt kalla en person till förhör och förhöra personen för att få tillgång till information,

(c)    När det gäller råvaruindex, begära upplysningar från rapportörer på berörda spotmarknader, i förekommande fall i standardiserad form, och rapporter om transaktioner och ha direkt tillgång till handlarnas system.

(d)    Utföra inspektioner på plats eller utredningar på andra platser än fysiska personers privata bostäder.

(e)    Beträda fysiska och juridiska personers lokaler i syfte att beslagta handlingar och andra uppgifter i någon form, där det finns en rimlig misstanke om att handlingar och andra uppgifter som rör ämnet för inspektionen eller utredningen kan vara relevanta för att bevisa en överträdelse av denna förordning. När förhandsgodkännande krävs från den rättsliga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska denna befogenhet bara användas, i enlighet med nationell lag, efter det att förhandstillstånd utfärdats.

(f)     Begära befintliga registreringar av telefonsamtal, elektronisk kommunikation eller andra datatrafik som innehas av en entitet som är föremål för tillsyn.

(g)    Begära att tillgångar fryses och/eller beläggs med kvarstad.

(i)     Tillfälligt kräva att ett agerande som strider mot bestämmelserna i denna förordning ska upphöra och förhindra att det upprepas.

(j)     Tillfälligt införa ett förbud mot utövande av yrkesverksamhet.

(k)    Vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att allmänheten får korrekt information, bl.a. genom att kräva att personer som har offentliggjort eller spridit referensvärdet ska offentliggöra en rättelse eller göra en ny beräkning av referensvärdet.

(ka)  Se över och kräva ändringar av försäkran om efterlevnad.

2.          De behöriga myndigheterna ska utöva de tillsyns- och utredningsbefogenheter som avses i punkt 1 samt befogenheter för att besluta om de påföljder som avses i artikel 31 i enlighet med nationell rätt och på något av följande sätt:

(a)    Direkt.

(b)    I samarbete med andra myndigheter eller marknadsföretag.

(c)    På eget ansvar genom delegering till sådana myndigheter eller till marknadsföretag.

(d)    Efter ansökan till de behöriga rättsliga myndigheterna.

För utövandet av dessa befogenheter ska de behöriga myndigheterna ha tillfredsställand och effektiva skyddsklausuler om rätten till försvar och de grundläggande rättigheterna.

3.          Medlemsstaterna ska se till att lämpliga åtgärder vidtagits så att behöriga myndigheter förfogar över de tillsyns- och övervakningsbefogenheter som behövs för att de ska kunna uppfylla sina åtaganden.

4.          Personer som lämnar information i enlighet med punkt 2 ska inte anses bryta mot tystnadsplikt föreskriven i avtal, lag eller annan författning.

Artikel 31Administrativa åtgärder och påföljder

1.          Utan att det påverkar de behöriga myndigheternas tillsynsbefogenheter i enlighet med artikel 34 ska medlemsstaterna, i enlighet med nationell lagstiftning, ge de behöriga myndigheterna befogenhet att vidta lämpliga administrativa åtgärder och införa administrativa åtgärder och påföljder åtminstone för

(a)    överträdelser av artiklarna 5, 5a, 5b, 5c, 5d, 6, 7, 7a, 7b, 8, 9, ▌11, 14, 15, 17, ▌19,▌ 23 och 23a i denna förordning, och

(b)    underlåtenhet att samarbeta eller uppfylla sina skyldigheter i samband med en undersökning eller begäran som omfattas av bestämmelserna i artikel 30.

2.          Om det sker en överträdelse av det slag som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna i enlighet med sin nationella lagstiftning fastställa att behöriga myndigheter ska ha rätt att vidta eller utdöma åtminstone följande administrativa åtgärder och påföljder.

(a)    Ett åläggande om att den administratör eller den entitet som omfattas av tillsyn och som är ansvarig för överträdelsen ska upphöra med sitt agerande och inte upprepa det.

(b)    Krav på återbetalning av den vinst som har gjorts eller den förlust som har undvikits genom överträdelsen, om dessa kan fastställas.

(c)    En offentlig varning som namnger ansvarig administratör eller entitet som omfattas av tillsyn och typen av överträdelse.

(d)    Återkallande eller tillfälligt upphävande av en administratörs auktorisation.

(e)    Ett tillfälligt förbud mot att varje fysisk person som hålls ansvarig för en sådan överträdelse, utövar ledningsfunktioner i hos administratören eller en rapportör.

(f)     Administrativa böter som är minst fem gånger så höga som den vinst som har gjorts eller de förluster som undvikits genom överträdelsen, om dessa kan fastställas, eller

(1)    i fråga om en fysisk person maximala administrativa ekonomiska påföljder på minst:

(i) 500 000 euro för överträdelser av artiklarna 5, 5a, 5b, 5c, 5d, 6, 7, 7a, 7b, 8, 9, ▌11, 12a.2, 14, 15, ▌17, 18, 19▌ och 23, eller i medlemsstater som inte har euron som officiell valuta, motsvarande belopp i den nationella valutan vid den tidpunkt då denna förordning träder i kraft, eller

(ii) 100 000 euro för överträdelser av artikel 7.1 b eller 7.4, eller i medlemsstater som inte har euron som officiell valuta, motsvarande belopp i den nationella valutan vid den tidpunkt då denna förordning träder i kraft,

(2)    i fråga om en juridisk person maximal administrativ ekonomisk påföljd på minst:

(i) det som är högst av 1 000 000 euro eller 10 % av dess totala årliga omsättning enligt det senaste bokslut som har godkänts av ledningsorganet för överträdelser av artiklarna 5, 5a, 5b, 5c, 5d, 6, 7, 7a, 7b, 8, 9, ▌11, 14, 15, ▌17, 18, 19▌ och 23. om den juridiska personen är ett moderföretag eller ett dotterföretag till ett moderföretag som måste upprätta koncernredovisning enligt definitionen i direktiv 2013/34/EU ska den relevanta totala årliga omsättningen vara den totala årliga omsättningen eller motsvarande typ av inkomst enligt direktiv 86/635/EG för banker och direktiv 91/674/EG för försäkringsföretag enligt den senaste koncernredovisning som har godkänts av ledningsorganet i det yttersta moderföretaget eller om personen är en förening, 10 % av medlemmarnas sammanlagda omsättning, eller

(ii) det som är högst av 250 000 euro eller 2 % av dess totala årliga omsättning enligt det senaste bokslut som har godkänts av ledningsorganet för överträdelser av artikel 7.1 b och c, om den juridiska personen är ett moderföretag eller ett dotterföretag till ett moderföretag som måste upprätta koncernredovisning enligt definitionen i direktiv 2013/34/EEG], ska den relevanta totala årliga omsättningen vara den totala årliga omsättningen eller motsvarande typ av inkomst enligt direktiv 86/635/EG för banker och direktiv 91/674/EG för försäkringsföretag enligt den senaste koncernredovisning som har godkänts av ledningsorganet i det yttersta moderföretaget eller om personen är en förening, 10 % av medlemmarnas sammanlagda omsättning.

3.          Senast [12 månader efter denna förordnings ikraftträdande] ska medlemsstaterna meddela kommissionen och Esma om de bestämmelser som avses i punkt 1 och 2.

En medlemsstat får besluta att inte fastställa några regler om administrativa sanktioner för överträdelser som är föremål för straffrättsliga påföljder enligt nationell rätt. I sådana fall ska medlemsstaten meddela kommissionen och Esma om berörda straffrättsliga bestämmelser samt den underrättelse som avses i första stycket.

De ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och Esma om eventuella ändringar av bestämmelserna.

4.          Medlemsstaterna får fastställa att behöriga myndigheter enligt nationell lagstiftning ska ha rätt att besluta om andra påföljder än de som avses i punkt 1 och får besluta om hårdare påföljder än de som fastställs i den punkten.

Artikel 32Utövande av befogenheter om tillsyn och påföljder

samt samarbetsskyldighet

1.          Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna vid fastställandet av typ, nivå och proportionalitet för de administrativa påföljderna beaktar alla relevanta omständigheter, inbegripet, i förekommande fall:

(a)    Överträdelsens allvarlighetsgrad och varaktighet.

(aa)  Hur kritisk referensvärdets betydelse är för den finansiella stabiliteten och realekonomin.

(b)    Den ansvariga personens befattning.

(c)    Den ansvariga ▌juridiska personens totala omsättning eller den ansvariga fysiska personens årsinkomst.

(d)    Omfattningen av erhållen vinst eller undvikande av förluster för den ansvariga personen, i den mån de kan bestämmas.

(e)    Den ansvariga personens grad av samarbetsvillighet med den behöriga myndigheten, utan att det påverkar behovet av att säkerställa återbetalning av de vinster som personen erhållit eller förluster som denne undvikit.

(f)     Eventuella tidigare överträdelser som begåtts av den berörda personen.

(g)    Åtgärder som vidtagits efter överträdelsen av en person ansvarar för att förhindra upprepad överträdelse.

2.          Vid utövandet av sina befogenheter att utfärda påföljder på de villkor som anges i artikel 31 ska de behöriga myndigheterna samarbeta nära för att se till att tillsyns- och utredningsbefogenheterna och de administrativa påföljderna leder till de resultat som eftersträvas med denna förordning. De ska också samordna sina insatser för att undvika eventuellt dubbelarbete och överlappningar när de tillämpar tillsyns- och utredningsbefogenheter och administrativa påföljder och böter på ärenden som är gränsöverskridande.

2a.        Om en medlemsstat i enlighet med artikel 31 har valt att fastställa straffrättsliga påföljder för de överträdelser av bestämmelserna som aves i den artikeln, ska den se till att lämpliga åtgärder har vidtagits, så att de behöriga myndigheterna har alla nödvändiga befogenheter att hålla kontakter med rättsliga myndigheter inom sin jurisdiktion för att få särskild information om brottsutredningar eller straffrättsliga förfaranden som har inletts på grund av eventuella överträdelser av denna förordning och vidarebefordra samma information till andra behöriga myndigheter och Esma, så att de kan uppfylla sin skyldighet att samarbeta med varandra och Esma vid tillämpningen av denna förordning.

2b.        Behöriga myndigheter ska bistå andra medlemsstaters behöriga myndigheter. De ska särskilt utbyta information och samarbeta vid all utrednings- eller tillsynsverksamhet. De behöriga myndigheterna får även samarbeta med behöriga myndigheter i andra medlemsstater för att underlätta indrivning av sanktionsavgifter.

Artikel 33Offentliggörande av beslut

1.          Ett beslut om en administrativ påföljd eller åtgärd på grund av överträdelse av denna förordning ska offentliggöras av behöriga myndigheter på deras officiella webbplats omedelbart efter det att den person som har ålagts påföljd har underrättats om det beslutet. Offentliggörandet ska åtminstone innehålla information om vilken typ av överträdelse det rör sig om och vilka personer som är ansvariga. Denna skyldighet gäller inte för beslut om åtgärder som är av ett undersökande slag.

2.          Om offentliggörandet av identiteten på de juridiska personerna eller personuppgifter om fysiska personer av den behöriga myndigheten anses vara oproportionerligt efter en bedömning från fall till fall som genomförs om offentliggörandet av sådana uppgifter är oproportionerligt, eller om offentliggörandet äventyrar stabiliteten på de finansiella marknaderna eller en pågående utredning, ska de behöriga myndigheterna antingen

(a)    försena offentliggörandet av beslutet om att ålägga en påföljd eller en åtgärd fram till den tidpunkt när skälen till detta upphör att gälla,

(b)    offentliggöra beslutet att ålägga en påföljd eller en åtgärd på anonym grund på ett sätt som överensstämmer med nationell lag, om sådana anonyma offentliggöranden säkerställer ett effektivt skydd av de personuppgifterna. Vid beslut om att offentliggöra påföljden eller åtgärden på anonym grund kan offentliggörandet av relevanta uppgifter skjutas upp under en rimlig tidsperiod, om det förväntas att skälen till ett anonymt offentliggörande inom den perioden kommer att upphöra att gälla,

(c)    inte alls offentliggöra beslutet att ålägga en påföljd eller åtgärd om de alternativ som anges i punkterna a) och b) ovan inte anses tillräckliga för att säkerställa

(1)    att stabiliteten på finansmarknaderna inte skulle äventyras, eller

(2)    att offentliggörandet av dessa beslut är oproportionerligt med hänsyn till åtgärder som bedöms vara av mindre betydelse.

3.          Om beslutet att ålägga en påföljd eller vidta en åtgärd överklagas hos rättsliga eller andra myndigheter ska de behöriga myndigheterna också omgående på sin offentliga webbplats offentliggöra sådan information och eventuell senare information om resultatet av en sådan överklagan. Vidare ska varje beslut som ogiltigförklarar ett tidigare beslut om att ålägga en påföljd eller en åtgärd också offentliggöras.

4.          Behöriga myndigheter ska se till att varje offentliggörande, i enlighet med denna artikel, finns kvar på deras officiella webbplats under en period på minst fem år efter offentliggörandet. Om personuppgifter ingår i offentliggörandet ska dessa bara hållas på den behöriga myndighetens officiella webbplats under den period som är nödvändig i enlighet med gällande bestämmelser om uppgiftsskydd.

4a.        Medlemsstaterna ska årligen tillhandahålla Esma uppgifter i aggregerad form om alla påföljder och åtgärder som har beslutats i enlighet med artikel 31. Den skyldigheten gäller inte för åtgärder av utredningskaraktär. Esma ska offentliggöra den informationen i en årsrapport.

Om en medlemsstat i enlighet med artikel 31 har valt att föreskriva straffrättsliga påföljder för överträdelser av de bestämmelser som avses i den artikeln, ska dess behöriga myndigheter årligen tillhandahålla Esma anonyma uppgifter i aggregerad form om alla brottsutredningar som inletts och alla straffrättsliga påföljder som påförts. Esma ska i en årsrapport offentliggöra uppgifter om utdömda straffrättsliga påföljder.

Artikel 34

Kollegium av behöriga myndigheter

1.          Inom 30 dagar från och med införandet av ett referensvärde på förteckningen över kritiska referensvärden enligt artikel 25a, med undantag för kritiska referensvärden av nationell karaktär enligt artikel 3.1.21, ska den relevanta behöriga myndigheten inrätta ett kollegium av behöriga myndigheter.

2.          Kollegiet ska bestå av administratörens behöriga myndighet, Esma och de viktigaste rapportörernas behöriga myndigheter.

3.          Behöriga myndigheter i andra medlemsstater har rätt att bli medlemmar i kollegiet, om konstruktionen av detta referensvärde ▌skulle upphöra, om det skulle ha en betydande negativ inverkan på den finansiella stabiliteten eller väl fungerande marknader eller konsumenterna eller den reala ekonomin i dessa medlemsstater.

Om en behörig myndighet har för avsikt att bli medlem i ett kollegium i enlighet med första stycket, ska den lämna in en begäran till administratörens behöriga myndighet som innehåller belägg för att kraven i den bestämmelsen är uppfyllda. Administratörens behöriga myndighet ska överväga ansökan och underrätta den ansökande myndigheten inom 30 dagar efter mottagandet av ansökan om huruvida den anser att dessa krav är uppfyllda. Om den inte anser att dessa krav är uppfyllda, kan den ansökande myndigheten hänskjuta ärendet till Esma i enlighet med punkt 10.

4.          Esma ska bidra till att främja och övervaka effektivitet, ändamålsenlighet och konsekvens i arbetet i de tillsynskollegier som avses i denna artikel, i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) nr 1095/2010. Esma ska i detta syfte delta i lämplig utsträckning och ska för detta ändamål betraktas som en behörig myndighet.

5.          Esma ska vara ordförande för kollegiets möten, samordna dess verksamhet och säkerställa ett effektivt informationsutbyte mellan medlemmarna i kollegiet.

6.          Administratörens behöriga myndighet ska skriftligen fastställa arrangemang inom ramen för kollegiet vad gäller följande frågor:

(a)    Information som ska utbytas mellan de behöriga myndigheterna.

(b)    Beslutsprocessen mellan de behöriga myndigheterna.

(c)    De fall då de behöriga myndigheterna ska samråda med varandra.

(d)    Det bistånd som ska lämnas i enlighet med artikel 14.5a vid genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 14.3.

Om administratören konstruerar mer än ett referensvärde kan Esma inrätta ett enda kollegium för alla referensvärden som konstrueras av den administratören.

7.          Om ingen överenskommelse kan nås beträffande de skriftliga arrangemangen enligt punkt 6, kan vilken medlem i kollegiet som helst, utom Esma, hänskjuta ärendet till Esma. Administratörens behöriga myndighet ska på lämpligt sätt beakta eventuella råd från Esma beträffande de skriftliga samordningsarrangemangen innan den godkänner deras slutliga utformning. De skriftliga samordningsarrangemangen ska redovisas i ett dokument som innehåller fullständiga motiveringar till varje betydande avvikelse från Esmas råd. Administratörens behöriga myndighet ska översända de skriftliga samordningsarrangemangen till kollegiets medlemmar och till Esma.

8.          Innan några av de åtgärder som avses i artikel 24, och i förekommande fall artiklarna 14 och 23, vidtas ska administratörens behöriga myndighet rådfråga medlemmarna i kollegiet. Medlemmarna i kollegiet ska göra allt de kan för att nå en överenskommelse inom den tidsfrist som anges i de skriftliga arrangemang som avses i punkt 6. Ett medlingssystem ska inrättas för att bidra till att uppnå samsyn mellan berörda myndigheter i händelse av oenighet.

9.          I avsaknad av en överenskommelse mellan medlemmarna i kollegiet får andra behöriga myndigheter än Esma hänskjuta någon av följande situationer till Esma:

(a)    Om en behörig myndighet inte har lämnat väsentlig information.

(b)    Om administratörens behöriga myndighet efter en begäran i enlighet med punkt 3 har underrättat den ansökande myndigheten om att villkoren i den punkten inte är uppfyllda eller om den inte har fattat något beslut efter en sådan ansökan inom rimlig tid.

(c)    Om de behöriga myndigheterna inte kunnat enas om de förhållanden som anges i punkt 6.

(d)    Om ▌det finns meningsskiljaktigheter avseende den åtgärd som har vidtagits i enlighet med artiklarna 23 och 24.

Om ärendet ännu inte avgjorts 20 dagar efter hänskjutandet till Esma, ska administratörens behöriga myndighet fatta det slutliga beslutet och lämna en utförlig skriftlig motivering till sitt beslut till de myndigheter som avses i första stycket och till Esma.

Om Esma anser att administratörens behöriga myndighet har vidtagit någon av de åtgärder som avses i punkt 8 som eventuellt inte överensstämmer med unionslagstiftningen ska Esma agera i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) nr 1095/2010.

9a.        Om någon av de behöriga myndigheterna inom ett kollegium inte stöder alla de åtgärder som ska vidtas enligt artikel 13a eller 14 kan denna hänvisa frågan till Esma. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 258 i EUF-fördraget får Esma agera i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

9b.        Alla åtgärder som vidtagits enligt artikel 13a eller 14 måste fortsätta att gälla åtminstone till dess att det föreligger enighet inom kollegiet, enligt punkterna 8 och 9a.

Artikel 35Samarbete med Esma

1.          De behöriga myndigheterna ska samarbeta med Esma vid tillämpningen av denna förordning, i enlighet med förordning (EU) nr 1095/2010.

2.          De behöriga myndigheterna ska omgående förse Esma med alla uppgifter den behöver för att utföra sina uppgifter i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) nr 1095/2010.

2a.        När Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) utför sin uppgift i genomförandet och övervakningen av förordning (EU) nr 1227/2011, ska den, liksom andra relevanta tillsynsorgan, samarbeta med Esma vid tillämpningen av denna förordning, och höras i samband med utarbetandet av alla tekniska standarder för tillsyn och delegerade akter, och utan dröjsmål tillhandahålla all information den behöver för att uppfylla sina skyldigheter.

3.          Esma ska utarbeta förslag på tekniska standarder för genomförande för att fastställa de förfaranden och format för informationsutbyte som avses i punkt 2.

Esma ska överlämna det förslag på tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 36Tystnadsplikt

1.          Bestämmelserna om tystnadsplikt i punkt 2 ska gälla allt mottagande, utbyte eller förmedling av konfidentiell information i enlighet med denna förordning.

2.          Tystnadsplikten ska gälla alla personer som arbetar eller har arbetat för den behöriga myndigheten, eller för den myndighet eller det marknadsföretag eller den fysiska eller juridiska person som den behöriga myndigheten delegerat sina befogenheter till, inbegripet revisorer och experter som arbetar på myndighetens uppdrag.

3.          Information som omfattas av tystnadsplikt får inte lämnas ut till någon annan person eller myndighet utom när detta föreskrivs i lag.

4.          All information som utbyts mellan de behöriga myndigheterna enligt denna förordning och som avser affärs- eller driftsförhållanden och andra ekonomiska eller personliga förhållanden ska anses vara konfidentiell och omfattas av tystnadsplikt, utom när den behöriga myndigheten vid den tidpunkt då informationen lämnas anger att informationen får lämnas ut eller om det krävs för rättsliga förfaranden.

AVDELNING VIIDELEGERADE AKTER OCH GENOMFÖRANDEAKTER

Artikel 37Utövandet av delegeringen

1.          Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.          Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3.2 ▌och 23.7 ska ges till kommissionen på obestämd tid från och med den [datum för ikraftträdandet av denna förordning].

3.          Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 3.2 ▌och 23.7 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten för de delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.          Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet.

5.          En delegerad akt som antas i enlighet med artiklarna 3.2 ▌och 23.7 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 38Kommittéförfarande

1.          Kommissionen ska biträdas av Europeiska värdepapperskommittén. Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.          När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i den förordningen.

AVDELNING VIIIÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 39Övergångsbestämmelser

1.          En administratör som konstruerar ett referensvärde på [dagen för denna förordnings ikraftträdande] ska ansöka om auktorisation eller registrering i enlighet med artikel 23 eller 23a inom [12 månader efter tillämpningsdatum].

1a.        De nationella behöriga myndigheterna ska analysera vilka av de registrerade referensvärdena som ska anses utgöra referensvärden av kritisk betydelse. Dessa referensvärden ska auktoriseras i enlighet med artikel 23.

2.          En fysisk eller juridisk person som har lämnat in en ansökan om auktorisation eller registrering i enlighet med punkt 1 får fortsätta att konstruera ett befintligt referensvärde som får användas av entiteter som omfattas av tillsyn om inte och i så fall fram till dess att auktoriseringen eller registreringen har avslagits.

3.          Om ett befintligt referensvärde inte uppfyller kraven i denna förordning, men ändringar av referensvärdet för att uppfylla kraven i denna förordning skulle ge upphov till force majeure, häva eller på annat sätt bryta mot villkoren för ett finansiellt avtal eller finansiellt instrument som är knutet till referensvärdet, får den relevanta behöriga myndigheten i den medlemsstat där den fysiska eller juridiska person som tillhandahåller referensvärdet är belägen tillåta att referensvärdet fortsätter att användas i befintliga finansiella avtal och finansiella instrument fram till dess att den behöriga myndigheten anser det vara möjligt att upphöra att använda referensvärdet eller fram till dess att det kan bytas ut mot ett annat referensvärde, utan att detta åsamkar skada för någon av avtalsparterna.

3a.        Inga nya finansiella instrument eller finansiella avtal ska prissättas på basis av ett befintligt referensvärde som inte uppfyller kraven i denna förordning efter [denna förordnings ikraftträdande].

3b.        Genom undantag från punkt 3a får nya finansiella instrument prissättas på basis av ett befintligt referensvärde som inte uppfyller kraven i denna förordning under högst ett år efter [tillämpningsdatumet för denna förordning], förutsatt att det finansiella instrumentet är nödvändigt för risksäkring i syfte att hantera risken för ett befintligt finansiellt instrument som prissätts på basis av detta referensvärde.

4.          Såvida inte kommissionen antagit ett beslut om likvärdighet i den mening som avses i artikel 20.2 eller 20.2a ska entiteter som omfattas av tillsyn i unionen endast använda ett referensvärde som tillhandahålls av en administratör belägen i ett tredjeland om referensvärdet används som referens i befintliga finansiella instrument och finansiella avtal ▌vid tidpunkten för denna förordnings ikraftträdande, eller om det används i nya finansiella instrument och finansiella avtal under tre år från och med denna förordnings tillämpningsdatum.

Artikel 39aTidsfrist för uppdatering av prospekt och faktablad

Artikel 19.2 påverkar inte befintliga prospekt som godkänts i enlighet med direktiv 2003/71/EG före [denna förordnings ikraftträdande]. För prospekt som godkänts före [denna förordnings ikraftträdande] i enlighet med direktiv 2009/65/EG ska de underliggande handlingarna uppdateras så snart det är möjligt och i vilket fall som helst senast den …* [[tolv] månader efter denna förordnings ikraftträdande].

Artikel 40Översyn

1.        Senast den 1 januari 2018 ska kommissionen se över denna förordning och till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om genomförandet av förordningen, med särskild tonvikt på följande:

(a)    Driften och effektiviteten av det referensvärde som är av kritisk betydelse och systemet med obligatoriskt deltagande enligt artiklarna 13 och 14 samt definitionen av ett referensvärde som är av kritisk betydelse i artikel 3.

(b)    Effektiviteten av tillsynsordningen i avdelning VI och tillsynskollegiernas enligt artikel 34 och lämpligheten av att ett unionsorgan utövar tillsyn över vissa referensvärden.

1a.        Kommissionen ska se över utvecklingen av internationella principer, i synnerhet principer tillämpliga på PRA-bedömda råvaruindex, samt utvecklingen av rättsliga ramar och tillsynsverksamheter i tredjeländer när det gäller fastställande av referensvärden, och senast den …* [fyra år efter dagen för denna förordnings ikraftträdande] överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet. Denna rapport ska om lämpligt åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

Artikel 41 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med månader efter … * [ikraftträdandet] av de delegerade akter som antagits av kommissionen enligt denna förordning.

Artiklarna 13.1, 14 och 34 ska dock tillämpas från och med den …** [6 månader efter ikraftträdandet].

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                   På rådets vägnar

Ordförande                                                   Ordförande

(1)

EUT C 113, 15.4.2014, s. 1.

(2)

EUT C 177, 11.6.2014, s. 42.

(3)

* Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌.

(4)

          [ xxx]

(5)

          EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.

(6)

          EUT L 345, 31.12.2003, s. 64.

(7)

          EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.

(8)

          EUT L 326, 8.12.2011, s. 1.

(9)

         Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG (EUT L 173, 12.6.2014, s. 1).

(10)

          EUT L 281, 23.11.1995, s. 31.

(11)

         EUT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(12)

        Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi (EUT L 326, 8.12.2011, s. 1).

(13)

         EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

(14)

       Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

(15)

        Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (EUT L 211, 14.8.2009, s. 55).

(16)

        Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG (EUT L 9, 14.8.2009, s. 112).

(17)

       Kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen (EUT L 302, 18.11.2010, s. 1).

(18)

       Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1348/2014 av den 17 december 2014 om rapportering av uppgifter för att genomföra artikel 8.2 och 8.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi (EUT L 363, 18.1.22014, s. 121).

(19)

       Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).

(20)

        Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).

(21)

        EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.

(22)

        Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiven 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1).

(23)

       Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

(24)

        Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG (EUT L 133, 22.5.2008, s. 66).

(25)

       Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/ЕU av den 4 februari 2014 om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 60, 28.2.2014, s. 34).

(26)

        Kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 av den 10 augusti 2006 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller dokumenteringsskyldigheter för värdepappersföretag, transaktionsrapportering, överblickbarhet på marknaden, upptagande av finansiella instrument till handel samt definitioner för tillämpning av det direktivet, (EUT L 241, 2.9.2006, s. 1).

(27)

       Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 84).

(28)

         1 augusti 2014, Esma/2014/937.


MOTIVERING

Den otillbörliga påverkan av referensräntorna Libor och Euribor samt påstådd otillbörlig påverkan av andra index har belyst referensvärdenas vikt och sårbarhet. Den otillbörliga påverkan av referensräntorna Libor och Euribor samt påstådd otillbörlig påverkan av andra index har belyst referensvärdenas vikt och sårbarhet.

En heltäckande strategi för reglering av otillbörlig påverkan av referensvärden måste dock omfatta fler åtgärder än att bara olagligförklara sådant beteende. Det är även viktigt att ta hänsyn till de systemrisker som är förknippade med otillbörlig påverkan av allmänt använda referensvärden. Den fortsatta användningen av ett begränsat antal mycket stora referensvärden, även när sårbarheterna och bristerna hos dessa referensvärden är kända eller misstänks, visar hur viktiga vissa referensvärden är för att finansmarknader, råvarumarknader och andra marknader ska fungera smidigt och vara stabila, och även för ekonomin i stort. Dessa systemfrågor både motiverar och kräver ytterligare lagstiftningsåtgärder, åtminstone för de mer allmänt använda referensvärdena, för att förbättra styrningsrutinerna och begränsa intressekonflikter och andra brister.

I utformningen av ny lagstiftning måste man dock tänka på att ett stort antal företag, hushåll, investerare och finansinstitut dagligen förlitar sig till tillgängliga referensvärden från hela EU och från andra länder för att effektivt kunna bedriva sin verksamhet, handla, investera, skydda sig mot risker och tillhandahålla och erhålla krediter. Samtidigt som det är viktigt att ta hänsyn till marknadernas stabilitet och effektivitet och ekonomin i stort, måste man även undvika att lagstiftningsåtgärderna begränsar antalet och mångfalden bland de referensvärden som erbjuds och används i unionen. Det krävs tvärtom ökad tillgång till referensvärden för att minska vissa stora referensvärdens systemvikt och öka användarnas möjligheter att införa effektiv marknadsdisciplin och förebygga eller avskräcka från otillbörlig påverkan av referensvärden.

Följande tre huvudmål kan fastställas: För det första att förstärka styrningssystem och styrningsnormer, särskilt för allmänt använda och systemviktiga referensvärden samt minska deras sårbarhet för otillbörlig påverkan och missbruk. För det andra att öka transparensen genom att göra mer information tillgänglig för användarna av alla referensvärden så att de kan fatta välgrundade beslut. För det tredje att upprätthålla utbudet av och tillgången till en mängd olika referensvärden genom en proportionell tillämpning av styrningskraven. Det handlar bland annat om att skapa lika villkor för alla administratörer, både administratörer inom EU och administratörer belägna i tredjeländer.

Tillämpningsområde

Eftersom sårbarhet för otillbörlig påverkan kan förekomma och har upptäckts bland alla typer av referensvärden måste också förordningens tillämpningsområde vara brett. Det är emellertid viktigt att tänka på att vissa index inte bör betraktas som referensvärden. Så är till exempel fallet med interna referenspriser som konstruerats av centrala motparter eller referensvärden som konstruerats med användning av ett annat index eller en kombination av index utan att lägga till ny ingångsinformation.

Fastställa om ett referensvärde är av kritisk betydelse

För att proportionalitetsprincipen ska kunna tillämpas på korrekt sätt måste man först definiera vad systemviktiga referensvärden av kritisk betydelse egentligen är. Det krävs ett tvådelat synsätt för att fastställa om referensvärden är av kritisk betydelse: För det första bör referensvärden med mycket höga referensnivåer (över 500 miljarder euro, räknat över en lämplig tidsperiod) anses vara av kritisk betydelse. Att bara ha en sådan strikt kvantitativ gräns är dock inte lämpligt i ett klimat med snabbt utvecklande marknader, där referensvärden med lägre referensnivåer också kan ge upphov till systemrisker. Därför bör de behöriga myndigheterna ges utrymme att göra skönsmässiga bedömningar för att innefatta andra referensvärden i kategorin för referensvärden av kritisk betydelse på grundval av kriterier som gör det möjligt att bedöma referensvärdets systemvikt. I detta sammanhang är det viktigt att samma kriterier tillämpas inom hela unionen. Om referensvärden har exponeringar i flera medlemsstater bör därför det slutliga beslutet om huruvida ett referensvärde är av kritisk betydelse eller ej fattas på EU-nivå. För rent nationella referensvärden av kritisk betydelse kan sådana beslut lämnas åt medlemsstaterna.

Proportionalitet och transparens

För referensvärden av kritisk betydelse är det lämpligt att införa bindande styrningskrav som överensstämmer med och grundas på de internationellt överenskomna principer som har tagits fram av Iosco. Kraven måste dock åtföljas av en lämplig strategi och det är viktigt att man tar hänsyn till att olika typer av referensvärden fångar upp olika marknader och ekonomiska realiteter, eller använder olika typer av ingångsuppgifter.

För referensvärden som inte har kritisk betydelse bör tonvikten i stället läggas på ökad transparens för användarna och slutanvändarna (konsumenterna). Detta kan åstadkommas genom ett krav på att administratörerna av sådana referensvärden offentliggör en referensvärdesdeklaration. Dessutom bör administratörerna tillhandahålla en försäkran om efterlevnad som kontrollerats av en oberoende revisor, som visar hur väl administratören följer andra styrningskrav. Att införa omfattande bindande krav på index som inte är av kritisk betydelse skulle ge upphov till en risk för onödiga och avsevärda kostnader. Sådana kostnader kan avsevärt minska utbudet av referensvärden och i hur stor utsträckning de förs vidare till slutanvändarna. De skulle dessutom minska tillgången och öka bördorna för de europeiska företagen och hushållen vid en tidpunkt när ökad tillväxt och internationell konkurrenskraft bör vara våra främsta prioriteringar.

I detta sammanhang krävs även skräddarsydda arrangemang för referensvärden som grundas på reglerade uppgifter och för råvaruindex som grundas på uppgifter från rapportörer som inte omfattas av tillsyn. Sådana arrangemang bör vara förenliga med relevanta internationella standarder.

Tredjeländer

För att säkerställa tillgång till ett stort antal referensvärden, vilket är centralt för att finanssystemet och realekonomin ska fortsätta fungera på ett effektivt sätt, är det viktigt att utarbeta smidiga bestämmelser för administratörer av referensvärden i tredjeländer. Hittills har inget område utanför EU infört ett heltäckande regelverk och situationen förväntas inte heller utvecklas i någon nämnvärd grad inom överskådlig framtid. Ett system för tredjeländer som grundas på likvärdighet mellan behörighetsområden skulle därför sannolikt inte vara praktiskt genomförbart för närvarande, även om det kan vara en framtidsmöjlighet. Samtidigt måste lika villkor för EU-baserade administratörer garanteras. Det krävs således kompletterande verktyg för att se till att EU-användarna får tillgång till referensvärden från tredjeländer även i framtiden. Därför bör partiella beslut om likvärdighet (dvs. likvärdighetsbeslut som riktas till specifika administratörer eller referensvärden) och godkännande av individuella administratörer från tredjeländer tillåtas, åtminstone tills beslut om likvärdighet för ett helt behörighetsområde kan antas.


YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (24.1.2014)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal

(COM(2013)0641 – C7‑0301/2013 – 2013/0314(COD))

Föredragande: Marisa Matias

KORTFATTAD MOTIVERING

En stor del av Europas medborgare påverkas direkt eller indirekt av index. Samtliga finansiella instrument har påverkats av index: marknaderna för derivat, aktier och obligationer samt varor och råvaror, där det under de senaste 10 åren har skett en enorm volymökning av råvaruindexfonder.

En mängd olika referensvärden konstrueras i dag med olika metoder och av olika aktörer, alltifrån offentliga organisationer till oberoende specialiserade referensvärdeskonstruktörer.

Många index och referensvärden har i praktiken blivit kollektiva nyttigheter. I den egenskapen bör deras samhälleliga nytta maximeras, medan de skadeverkningar för realekonomin och samhället i stort som kan följa av eventuella felkonstruktioner eller manipulationer bör övervakas ytterst noggrant och bli föremål för straffrättsliga påföljder och ekonomiska sanktioner.

För närvarande finns det en uppenbar regleringsglipa, i det att tillsynsmyndigheter utövar tillsyn över finansiella instrument men inte över framställningen och styrningen av de index som bestämmer dessa instruments riskprofil, resultat och ekonomiska värde. Därför behövs det snarast en ordentlig reglering av index eftersom deras användning har blivit oundgänglig för modeller för investeringsstrategier eller som referens för finansiella instrument.

Även om kommissionen i sitt förslag gör anspråk på att reglera framställningen och användningen av alla index som utnyttjas som referensvärden, kommer ITRE-utskottets rättsliga yttrande huvudsakligen att koncentreras på de råvaruprisskattningar som tillhandahålls av organisationer som rapporterar råvarupriser (PRA-rapportörer) och fysiska energimarknader. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi innehåller vissa bestämmelser som förbjuder manipulering av referensvärden som används för grossistenergimarknader. Dessa bestämmelser berör dock inte samtliga problem under processen med att konstruera referensvärden.

Prisbedömningsmodeller uppvisar tämligen stora variationer – vissa utnyttjar faktiska rapporterade transaktioner medan andra förlitar sig på rapportörer som utvärderar köp- och säljkurser och information om avslut från handlare som kan ha egna intressen av att påverka marknaden i en viss riktning, vilket lämnar dörren öppen för manipulation.

De behöriga myndigheterna håller också på att undersöka påståenden om försök att manipulera de råvaruprisskattningar som lämnas av PRA-rapportörer och Iosco har granskat dessa rapportörers oljeprisskattningar. Denna manipulation kan skada inte bara investerarna utan också slutanvändaren eller slutkonsumenten, då detta avgör vilket pris som hushållen kommer att betala för gas eller andra energislag.

PRA-bedömda referensvärden används i varierande utsträckning som referens för transaktionerna på ett antal fysiska marknader, t.ex. oljemarknaden, börser, clearingsorganisationer samt OTC-råvaruderivatkontrakt, vilket gör att dessa priser blir grundläggande för hur dessa marknader och clearingorganisationer fungerar.

Användningen av prisskattningar och referensvärden på derivatmarknaderna för råvaror har mycket stor inverkan i många fall, t.ex. när det gäller hur adekvat utformat ett råvaruderivatkontrakt är, prisbildningens korrekthet och integritet när det gäller ett råvaruderivatkontrakt som hänvisar till en potentiellt inkorrekt prisskattning, transparensen hos de olika faktorer som påverkar prissättningen av fysiska derivat, inklusive PRA-rapportörers skattningsmetoder och skattningsprocesser samt hur känsligt ett råvaruderivatkontrakt är för manipulation.

Att referensvärdena inte kan utsättas för otillbörlig påverkan är avgörande för prissättningen av många finansiella instrument, t.ex. ränteswappar, och för kommersiella och icke-kommersiella avtal, som t.ex. bolån. Om ett referensvärde utsatts för otillbörlig påverkan, kommer det att ge upphov till betydande förluster för vissa av de investerare som äger finansiella instrument vars värde fastställs genom ett referensvärde. Om vilseledande signaler skickas ut om en underliggande marknad, kan den reala ekonomin snedvridas. Referensvärden är sårbara för otillbörlig påverkan om intressekonflikter och skönsmässiga bedömningar förekommer vid referensvärdesprocessen och dessa inte är föremål för lämplig styrning och kontroll.

Även om tillämpningen av straffrättsliga påföljder och administrativa sanktioner vid manipulation av index redan ingår i direktivet och förordningen rörande marknadsmissbruk är det nu nödvändigt att reglera och förhindra manipulationsriskerna i samband med framställning och användning av index. För att skydda investerare måste referensvärdena vara väl underbyggda, tillförlitliga, ändamålsenliga och underkastade adekvat styrningskontroll. Mot bakgrund av dessa kommentarer välkomnar vi lagstiftningsinitiativet, och skulle vilja understödja idén att detta förslag bör ligga i linje med Iosco-principerna.

Med tanke på hur brett och djupt indexen påverkar vårt finansiella system och de fysiska energimarknaderna har det rådande systemet med självreglering visat sig ineffektivt. Det är mycket viktigt att reglera utformningen av referensvärden, om man ska kunna återställa förtroendet och för att tvinga fram neutralitet/oberoende, genom att undvika och förbjuda intressekonflikter, främja transparens genom kravet på att för allmänheten och tillsynsmyndigheterna offentliggöra alla uppgifter och metoder, att reglera lämpligheten av att använda index i ett finansiellt instrument eller finansiellt avtal, med syftet att skydda slutanvändarna, och att korrekt leva upp till kraven på harmoniserade metoder och kvaliteten på de uppgifter som används för att definiera ett index.

Mot bakgrund av de framförda betänkligheterna bör detta förslag kunna

•   minimera skattningsprocessens känslighet för faktorer som skulle kunna underminera PRA-skattningar som en indikator på fysiska marknadsvärden eller öka risken för manipulation eller prissnedvridning av råvaruderivatkontrakt,

•   underlätta en marknadstillsynsmyndighets avgörande huruvida ett PRA-skattat pris som är kopplat till villkoren för ett råvaruderivatkontrakt korrekt återspeglar transaktionerna på den fysiska marknad som det är avsett att mäta, huruvida uppgifterna är tillräckliga för att representera denna fysiska marknad samt huruvida dessa uppgifter är äkta,

•   underlätta en marknadstillsynsmyndighets förmåga att upptäcka, avskräcka från samt att, när så krävs, vidta tvingande åtgärder i samband med manipulationer eller annat missbruk.

För att främja PRA-skattningarnas tillförlitlighet och att för att genomdriva att PRA-rapportörerna följer de bestämmelser och metoder som föreslås i denna förordning, stöder vi helhjärtat att marknadstillsynsmyndigheterna förbjuder handel med varje råvaruderivatkontrakt som hänvisar till ett PRA-skattat pris, såvida inte denna skattning följer EU:s lagstiftning eller, när det gäller ett tredjeland, Iosco-principerna för organisationer som rapporterar oljepriser.

Vi anser också att om framställningen av index ska kunna ske med integritet krävs det att man fastställer gränser för det frivilliga informationsflödet från uppgiftslämnare till administratörerna av index och referensvärden. Därför anser vi att räckvidden för referensvärden som omfattas av möjligheten att kräva obligatorisk inrapportering borde breddas.

Slutligen, eftersom det är nödvändigt att ändra metoderna för att garantera referensvärdenas kvalitet, men att detta kan innebära störningseffekter för de marknadsaktörer som utnyttjar dem, föreslår vi att det införs en övergångsperiod efter att metoderna har ändrats, när detta är möjligt, under vilken referensvärdena kommer att beräknas både enligt den gamla och den nya metoden.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott ta hänsyn till följande ändringsförslag:

Ändringsförslag  1

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8) Förordningen bör ha ett tillräckligt brett tillämpningsområde för att utgöra ett förebyggande regelverk. Konstruktion av referensvärden inbegriper godtycke när det gäller fastställandet och är till sin natur föremål för vissa typer av intressekonflikter, vilket innebär att det finns möjligheter och incitament att på ett otillbörligt sätt påverka dessa referensvärden. Dessa riskfaktorer är gemensamma för alla referensvärden, och alla referensvärden bör omfattas av lämplig styrning och kontrollkrav. Eftersom referensvärdenas sårbarhet och betydelse varierar över tiden skulle en begränsning av tillämpningsområdet med hänvisning till index som för närvarande är viktiga eller sårbara inte undanröja de risker som varje referensvärde kan innebära i framtiden. Särskilt kan referensvärden som för närvarande inte används i någon större utsträckning komma att användas i framtiden, så att även en mindre otillbörlig påverkan kan få betydande konsekvenser vid användningen av dem.

(8) Förordningen bör ha ett tillräckligt brett tillämpningsområde för att utgöra ett förebyggande regelverk. Konstruktion av referensvärden inbegriper godtycke när det gäller fastställandet och är till sin natur föremål för vissa typer av intressekonflikter, vilket innebär att det finns möjligheter och incitament att på ett otillbörligt sätt påverka dessa referensvärden. Dessa riskfaktorer är gemensamma för alla referensvärden, men deras förekomst beror i hög grad på vilken ingångsinformation som används. Referensvärden bör kunna omfattas av lämplig styrning och kontrollkrav, men de måste vara proportionerliga. Eftersom referensvärdenas sårbarhet och betydelse varierar över tiden skulle en begränsning av tillämpningsområdet med hänvisning till index som för närvarande är viktiga eller sårbara inte undanröja de risker som varje referensvärde kan innebära i framtiden. Särskilt kan referensvärden som för närvarande inte används i någon större utsträckning komma att användas i framtiden, så att även en mindre otillbörlig påverkan kan få betydande konsekvenser vid användningen av dem.

Ändringsförslag  2

Förslag till förordning

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9) Den kritiska faktorn för den här förordningens tillämpningsområde är om produktionsvärdet för referensvärden fastställer värdet på ett finansiellt instrument, ett finansiellt avtal eller mäter en investeringsfonds resultat. Därför bör inte tillämpningsområdet vara beroende av typen av ingångsinformation. Referensvärden som beräknas utifrån ekonomisk ingångsinformation, t.ex. aktiekurser och icke-ekonomiska siffervärden eller andra värden, som exempelvis väderparametrar, bör därför inkluderas. Regelverket bör omfatta referensvärden som kan påverkas av sådana risker, men även göra det möjligt att vidta åtgärder som står i proportion till de risker som olika referensvärden medför. Den här förordningen bör därför omfatta referensvärden som används för att prissätta finansiella instrument som är börsnoterade eller omfattas av handel på reglerade handelsplatser.

(9) Den kritiska faktorn för den här förordningens tillämpningsområde är om det produktionsvärde för referensvärden som fastställer värdet på ett finansiellt instrument, ett finansiellt avtal eller mäter en investeringsfonds resultat kan utsättas för otillbörlig påverkan. Därför bör tillämpningsområdet vara beroende av typen av ingångsinformation. Regelverket bör omfatta referensvärden som kan påverkas av sådana risker, men även göra det möjligt att vidta åtgärder som står i proportion till de risker som olika referensvärden medför. Den här förordningen bör därför omfatta referensvärden som används för att prissätta finansiella instrument. För råvaruindex bör dock Iosco- (International Organization of Securities Commissions)principerna för organisationer som rapporterar oljepriser av den 5 oktober 2012 och Ioscos översyn av principerna som ska offentliggöras i maj eller juni 2014 beaktas.

Ändringsförslag  3

Förslag till förordning

Skäl 9a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(9a) Fysiska råvaror har unika egenskaper som man måste ta hänsyn till för att undvika att råvaruindex utsätts för otillbörlig påverkan och för att säkerställa den befintliga transparensen på råvarumarknaden. Bilaga III i denna förordning speglar därför de principer som utarbetats för råvaruindex av Iosco, Internationella energiorganet och Internationella energiforumet och som utformats särskilt för att tillämpas på alla råvaruindex i denna förordning.

Motivering

Fysiska råvaror har unika egenskaper som man måste ta hänsyn till vid reglering av dem.

Ändringsförslag  4

Förslag till förordning

Skäl 29

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(29) Olika typer av referensvärden och olika referensvärdessektorer kännetecknas av olika egenskaper, typer av sårbarheter och risker. Bestämmelserna i denna förordning bör preciseras ytterligare för särskilda sektorer och typer av referensvärden. Referensräntor för lån mellan banker är referensvärden som är av kritisk betydelse och som spelar en viktig roll för den penningpolitiska transmissionsmekanismen, varför det är nödvändigt att fastställa hur bestämmelserna i denna förordning ska tillämpas på sådana referensvärden. Råvaruindex är vanligt förekommande och har sektorsspecifika egenskaper och det är därför nödvändigt att närmare ange hur dessa bestämmelser ska tillämpas på referensvärdena i denna förordning.

(29) Olika typer av referensvärden och olika referensvärdessektorer kännetecknas av olika egenskaper, typer av sårbarheter och risker. Bestämmelserna i denna förordning bör preciseras ytterligare för särskilda sektorer och typer av referensvärden. Referensräntor för lån mellan banker är referensvärden som är av kritisk betydelse och som spelar en viktig roll för den penningpolitiska transmissionsmekanismen, varför det är nödvändigt att fastställa hur bestämmelserna i denna förordning ska tillämpas på sådana referensvärden. Råvaruindex är vanligt förekommande och har sektorsspecifika egenskaper och det är därför nödvändigt att närmare ange om och i vilken utsträckning dessa referensvärden kan undantas från bestämmelserna i denna förordning.

Ändringsförslag  5

Förslag till förordning

Skäl 37a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(37a) I de fall då denna förordning täcker eller kan täcka entiteter och marknader som omfattas av tillsyn samt av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi bör Esma (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) rådfråga byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) för att dra nytta av Acers expertkunskaper om energimarknaderna och för att undvika dubbel reglering.

Motivering

Eftersom Acer är den europeiska energitillsynsmyndigheten bör Esma rådfråga denna myndighet i de fall då denna förordning har inverkan på de europeiska energimarknaderna.

Ändringsförslag  6

Förslag till förordning

Skäl 41

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(41) Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och i stadgan om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet rätten till skydd för privat- och familjeliv, skyddet av personuppgifter, rätten till yttrandefrihet och informationsfrihet, näringsfrihet, rätten till egendom, rätten till konsumentskydd, rätten till ett effektivt rättsmedel och rätten till försvar. Denna förordning bör således tolkas och tillämpas med beaktande av dessa rättigheter och principer.

(41) Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och i stadgan om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet rätten till skydd för privat- och familjeliv, skyddet av personuppgifter, rätten till yttrandefrihet och informationsfrihet, näringsfrihet, rätten till egendom, rätten till konsumentskydd, rätten till ett effektivt rättsmedel och rätten till försvar. Denna förordning bör således tolkas och tillämpas med beaktande av dessa rättigheter och principer. Denna förordning bör framför allt tolkas och tillämpas i överensstämmelse med dessa rättigheter och principer. När denna förordning hänvisar till bestämmelserna om pressfrihet och yttrandefrihet i andra medier såväl som till de bestämmelser och normer som är tillämpliga på journalistyrket, bör dessa friheter särskilt beaktas eftersom de garanteras i unionen och medlemsstaterna och erkänns i artikel 11 i stadgan om de grundläggande rättigheterna samt andra relevanta bestämmelser.

Motivering

Ett undantag för pressen i linje med undantaget i förordningen om marknadsmissbruk.

Ändringsförslag  7

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Denna förordning ska tillämpas på fastställande av referensvärden, rapportering av ingångsinformation för referensvärden och användning av referensvärden inom unionen.

1. Denna förordning ska tillämpas på fastställande av referensvärden inom unionen, rapportering av ingångsinformation för vissa referensvärden och användning av vissa referensvärden inom unionen. Den ska omfatta Iosco-principerna och tillämpas i proportion till storleken på och de risker som förknippas med vissa referensvärden och deras administratörer och fastställande av referensvärden, inklusive antalet och typen av rapportörer.

Ändringsförslag  8

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ba) Referenspriser eller avräkningspriser som konstruerats av centrala motparter.

Ändringsförslag  9

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led bb (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(bb) Råvaruindex enligt definitionen i artikel 3.1.20, vilka följer Iosco-principerna för organisationer som rapporterar oljepriser av den 5 oktober 2012 eller Iosco-principerna för finansiella referensvärden av den 17 juli 2013, tills Esma på grundval av översynen av Iosco-principerna för organisationer som rapporterar oljepriser som ska offentliggöras i maj eller juni 2014, och på grundval av bilaga III i denna förordning har fastställt om och på vilket sätt råvaruindex kan omfattas av denna förordnings tillämpningsområde eller om en separat reglering är relevant och nödvändig.

Ändringsförslag  10

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 1 – led 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2) referensvärde: ett index som tjänar som utgångspunkt för att fastställa det belopp som ska betalas ut enligt ett finansiellt instrument eller ett finansiellt avtal, eller som fastställer värdet på ett finansiellt instrument eller ett index som används för att mäta resultatet i en investeringsfond.

(2) referensvärde: ett index som tjänar som utgångspunkt för att fastställa det belopp som ska betalas ut enligt ett finansiellt instrument eller ett finansiellt avtal, eller som fastställer värdet på ett finansiellt instrument eller ett index som används för att mäta resultatet i en investeringsfond. Detta gäller inte för referenspriser eller avräkningspriser som kommer från centrala motparter enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) nr 648/2012 eller för finansiella instrument enligt definitionen i artikel 3.1.13.

Ändringsförslag  11

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 1 – led 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5) användare av ett referensvärde: varje person som emitterar eller upprättar, eller är part i, ett finansiellt instrument eller finansiellt avtal som används för att prissätta ett referensvärde.

(5) användare av ett referensvärde: varje person som är en aktiv part i ett finansiellt instrument som används som referens för ett referensvärde eller som emitterar ett finansiellt instrument som används som referens för ett referensvärde.

Ändringsförslag  12

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 1 – led 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7) rapportör: en fysisk eller juridisk person som rapporterar ingångsinformation. rapportör med tillsyn:

(7) rapportör: en fysisk eller juridisk person som rapporterar ingångsinformation som inte utgörs av reglerade uppgifter enligt definitionen i artikel 3.1.11.

Ändringsförslag  13

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 1 – led 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11) reglerade uppgifter: ingångsinformation direkt från en handelsplats enligt definitionen i led 1 i punkt 25 i artikel 2 [MIFIR] eller godkänt publiceringsarrangemang enligt definitionen i led 1 i punkt 18 i artikel 2 [MIFIR] eller godkänt publiceringsarrangemang enligt definitionen i led 1 i punkt 20 i artikel 2 [MIFIR] i enlighet med kraven på uppgifter efter handel eller en elbörs som avses i punkt 1 j i artikel 37 i direktiv 2009/72/EG19 eller en naturgasbörs som avses i punkt 1 j i artikel 41 i direktiv 2009/73/EG20 eller en auktionsplattform som avses i artikel 26 eller artikel 30 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1031/2010. transaktionsuppgifter:

(11) reglerade uppgifter: ingångsinformation direkt från en handelsplats enligt definitionen i led 1 i punkt 25 i artikel 2 [MIFIR] eller ett godkänt publiceringsarrangemang enligt definitionen i led 1 i punkt 18 i artikel 2 [MIFIR] eller en annan reglerad handelsplats utanför Europeiska unionen eller godkänt rapporteringsarrangemang enligt definitionen i led 1 i punkt 20 i artikel 2 [MIFIR] i enlighet med kraven på uppgifter efter handel eller en elbörs som avses i punkt 1 j i artikel 37 i direktiv 2009/72/EG19 eller en naturgasbörs som avses i punkt 1 j i artikel 41 i direktiv 2009/73/EG20 eller en auktionsplattform som avses i artikel 26 eller artikel 30 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1031/2010. Uppgifterna kan utgöras av transaktionsuppgifter och i undantagsfall även av anbud och offerter.

__________________

__________________

19 EUT L 211, 14.8.2009, s. 55.

19 EUT L 211, 14.8.2009, s. 55.

20 EUT L 9, 14.8.2009, s. 112.

20 EUT L 9, 14.8.2009, s. 112.

Ändringsförslag  14

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 1 – led 14 – led fa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(fa) marknadsaktörer enligt definitionen i artikel 2.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011,

Ändringsförslag  15

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 1 – led 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20) ett referensvärde där den underliggande tillgången för de syften som avses i punkt 1 c i denna artikel är en råvara i den mening som avses i artikel 2 i kommissionens förordning (EG) nr 1287/200627. Utsläppsrätter enligt definitionen i punkt 11 i bilaga I avsnitt C i [MiFID] ska inte betraktas som råvaror vid tillämpningen av denna förordning. kritiskt referensvärde:

(20) råvaruindex: ett referensvärde där den underliggande tillgången för de syften som avses i punkt 1 c i denna artikel är en råvara i den mening som avses i artikel 2.1 i kommissionens förordning (EG) nr 1287/200627. Utsläppsrätter enligt definitionen i punkt 11 i bilaga I avsnitt C i [MiFID] ska inte betraktas som råvaror vid tillämpningen av denna förordning.

__________________

__________________

27 EUT L 241, 2.9.2006, s. 1.

27 EUT L 241, 2.9.2006, s. 1.

Motivering

Korrigering av den felaktiga hänvisningen till (EG) nr 1287/2006 i kommissionens förslag.

Ändringsförslag  16

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 1 – led 21

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(21) kritiskt referensvärde: ett referensvärde, där merparten av rapportörerna är enheter som omfattas av tillsyn och som prissätter finansiella instrument med ett nominellt värde på minst 500 miljarder euro.

(21) kritiskt referensvärde: ett referensvärde, som inte uppfyller kriterierna för ett objektivt referensvärde enligt definitionen i led 21a (nytt) och som prissätter finansiella instrument med ett nominellt värde på minst 500 miljarder euro.

Ändringsförslag  17

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 1 – led 21a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(21a) objektivt referensvärde: ett referensvärde som endast använder reglerad ingångsinformation och en strikt regelbaserad metod.

Ändringsförslag  18

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a) Administratören ska ha stabila styrningsarrangemang, dvs. en tydlig organisationsstruktur med en väl definierad, transparent och konsekvent ansvarsfördelning mellan dem som deltar i konstruktionen av referensvärdet.

utgår

Administratören ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att konstruktionen av referensvärdet inte påverkas av någon befintlig eller potentiell intressekonflikt och att eventuella skönsmässiga bedömningar som krävs i samband med referensvärdesprocessen görs på ett oberoende och transparent sätt (Styrning och intressekonflikt).

 

Ändringsförslag  19

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b) Administratören ska inrätta en övervakningsfunktion som ska övervaka alla delar av konstruktionen av referensvärden (Översyn).

utgår

Ändringsförslag  20

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c) Administratören ska ha en kontrollstruktur som ser till att referensvärdet konstrueras och offentliggörs eller görs tillgängliga i enlighet med denna förordning (Kontroller).

utgår

Ändringsförslag  21

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d) Administratören ska ha en redovisningsram som omfattar registrering, revision och översyn, och klagomålsprocess, som ger bevis på överensstämmelse med kraven i denna förordning (Redovisningsskyldighet).

utgår

Ändringsförslag  22

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Följande krav ska tillämpas på administratörer av referensvärden:

1. Administratörer av följande kvalificerade referensvärdeskategorier ska omfattas av kraven i denna förordning:

 

(a) Kritiska referensvärden.

 

(b) Allmänt använda råvaruindex såsom dessa fastställs och uppdateras av Esma efter nära samråd med Acer.

 

(c) Större referensvärden.

 

(d) Referensvärden som uteslutande är licensierade, såsom dessa fastställs och uppdateras av Esma.

 

(e) Interbankräntan (Ibor), OIS-kontrakt (Overnight Index Swaps), Overnight Index Rates eller andra referensvärden som den behöriga myndigheten anser kan utgöra en ersättning för eller vara jämförbara med dessa referensvärden och som är allmänt använda.

 

(f) Referensvärden som har relativt få uppgiftslämnare och som den behöriga myndigheten anser vara sårbara för otillbörlig påverkan.

 

(g) Referensvärden som den behöriga myndigheten har undersökt och genom ett motiverat beslut funnit vara i behov av tillsyn på grund av deras sårbarhet.

 

(h) Ett betydande antal referensvärden som den behöriga myndigheten eller Esma anser har stor gemensam inverkan på den inre marknaden.

 

(i) Referensvärden som används som standardindikatorer för resultatet av de relevanta tillgångarna eller klassen eller gruppen tillgångar som inte sammanställts av en marknadsmässig tredjepartsadministratör som av den behöriga myndigheten anses ha betydande intressekonflikter.

 

Esma ska tillhandahålla riktlinjer för behöriga myndigheter med avseende på tillämpningen av kriterierna i leden b–i och ska tillhandahålla tekniska standarder för tillsyn för omständigheter när kraven i a–i kan fasas ut, frångås eller någon bestämmelse i denna förordning inte ska tillämpas av proportionalitetsskäl eller på grund av dubblering av de tillsynsmässiga kraven eller av befintliga styrningskontroller. Detta ska även omfatta förteckningar över typer av undantagna institutioner som ska inbegripa ett fastställande av motsvarande styrningskontroller.

 

När riktlinjerna och de tekniska standarderna för tillsyn fastställs ska Esma ta hänsyn till följande:

 

(i) De undantag som normalt görs för medlemmar i Europeiska centralbankssystemet (ECBS), centralbanker i tredjeländer, medlemsstaternas nationella statistiska myndigheter samt tredjeländers nationella statistiska myndigheter.

 

(ii) Huruvida man helt eller delvis ska undanta reglerade marknader eller, efter nära samråd med Acer, entiteter som regleras genom förordningen om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi.

 

(iii) Om de bestämmelser som avses i bilaga III bör vara den enda del av denna förordning som tillämpas på organisationer som rapporterar priser.

 

(iv) I vilka fall tillämpningen bör vara proportionerlig, inklusive en infasning av tillämpningen av förordningen.

 

(v) Hur regelverket påverkar tredjeländer och den internationella handeln.

Ändringsförslag  23

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b) Administratörer ska få ingångsinformation från en panel eller ett urval av rapportörer vars tillförlitlighet och representativitet säkerställer att referensvärdet är tillförlitligt och representativt för den marknad eller ekonomiska verklighet som det är avsett att mäta.

(b) Administratörer ska få ingångsinformation från en panel eller ett urval av rapportörer vars tillförlitlighet och representativitet säkerställer att referensvärdet är tillförlitligt och representativt för den marknad eller ekonomiska verklighet som det är avsett att mäta. När det gäller transaktionsbaserade referensvärden ska administratören erhålla informationen i sammanställd form från transaktionsregister och tillsynsmyndigheter i enlighet med direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID) 2004/39/EC, förordningen om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi (Remit) (EU) nr 1227/2011 och förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (Emir)(EU) nr 648/2012.

Ändringsförslag  24

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Administratören ska se till att det finns tillfredsställande system och effektiva kontroller för att säkerställa att ingångsinformationen är rättvisande och inte har utsatts för otillbörlig påverkan för ändamålet i punkt 2.

1. De administratörer av referensvärden som avses i artikel 5 ska se till att det finns tillfredsställande system och effektiva kontroller som ska säkerställa att ingångsinformationen inte har utsatts för otillbörlig påverkan för ändamålet i punkt 2.

Ändringsförslag  25

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Administratören ska anta en uppförandekod för varje referensvärde med tydliga regler för deras och rapportörernas ansvar och skyldigheter när det gäller konstruktionen av referensvärdet, inbegripet en tydlig beskrivning av den ingångsinformation som ska lämnas och åtminstone de uppgifter som anges i bilaga I avsnitt D.

1. Administratören ska i samarbete med rapportörerna anta en uppförandekod för varje referensvärde med tydliga regler för deras och rapportörernas ansvar och skyldigheter när det gäller konstruktionen av referensvärdet, inbegripet en tydlig beskrivning av den ingångsinformation som ska lämnas och åtminstone de uppgifter som anges i bilaga I avsnitt D.

Ändringsförslag  26

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Uppförandekoden ska undertecknas av administratören och rapportörerna och vara rättsligt bindande för alla parter.

2. Uppförandekoden ska undertecknas av administratören och rapportörerna och vara rättsligt bindande för alla parter om administratörerna och ett antal rapportörer som är tillräckligt stort för att vara representativt för marknaden har enats om den.

Ändringsförslag  27

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 3 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen ska ta hänsyn till de olika egenskaperna hos referensvärdena och rapportörerna, särskilt vad gäller skillnader i ingångsinformation och metoder, risker för att ingångsinformation manipuleras och internationell konvergens i tillsynspraxis i förhållande till referensvärdena.

Kommissionen ska ta hänsyn till de olika egenskaperna hos referensvärdena och rapportörerna, särskilt vad gäller skillnader i ingångsinformation och metoder, huruvida rapportörerna deltar frivilligt, risker för att ingångsinformation manipuleras och internationell konvergens i tillsynspraxis i förhållande till referensvärdena, samt proportionaliteten i denna förordning.

 

Esma ska efter nära samråd med Acer tillhandahålla riktlinjer med avseende på tillämpligheten av rättsligt bindande uppförandekoder, i synnerhet med avseende på entiteter som inte är föremål för tillsyn och organisationer som rapporterar priser inom unionen.

Ändringsförslag  28

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a) Rapportörer med tillsyn ska se till att deras rapportering av ingångsinformation inte påverkas av någon befintlig eller potentiell intressekonflikt och att eventuella skönsmässiga bedömningar som kan krävas görs på ett oberoende och transparent sätt på grundval av relevant information och i enlighet med uppförandekoden (Intressekonflikt).

(a) Rapportörer med tillsyn ska se till att deras rapportering av ingångsinformation inte påverkas av någon befintlig eller potentiell intressekonflikt och att eventuella skönsmässiga bedömningar som kan krävas görs på ett oberoende och transparent sätt på grundval av relevant information och i enlighet med uppförandekoden där så är tillämpligt (Intressekonflikt).

Ändringsförslag  29

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b) Rapportörer med tillsyn ska ha ett kontrollsystem som säkerställer att ingångsinformationen inte har utsatts för otillbörlig påverkan, att den är rättvisande och tillförlitlig, och att den lämnas i enlighet med bestämmelserna i denna förordning och uppförandekoden (Lämpliga kontroller).

(b) Rapportörer med tillsyn ska ha ett kontrollsystem som säkerställer att ingångsinformationen inte har utsatts för otillbörlig påverkan, att den är rättvisande och tillförlitlig, och att den lämnas i enlighet med bestämmelserna i denna förordning och uppförandekoden där så är tillämpligt (Lämpliga kontroller).

Ändringsförslag  30

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Utöver kraven i avdelning II ska de särskilda krav som anges i bilaga III tillämpas på råvaruindex.

utgår

Ändringsförslag  31

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 3 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 39 för att specificera eller, mot bakgrund av marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen samt den internationella utvecklingen, anpassa följande delar i bilagorna II och III:

3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 39 för att specificera eller, mot bakgrund av marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen samt den internationella utvecklingen, anpassa följande delar i bilaga II:

Motivering

Med tanke på råvarornas unika egenskaper bör de regleras i bilaga III.

Ändringsförslag  32

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 3 – led j

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(j) Kriterierna och förfarandena för att utveckla referensvärden (bilaga III punkt 1 a).

utgår

Ändringsförslag  33

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 3 – led k

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(k) De komponenter som ska ingå i metoden och beskrivning av metoden (bilaga III punkt 1 och 2).

utgår

Ändringsförslag  34

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 3 – led l

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(l) Administratörens krav när det gäller kvalitet och att beräkningen av referensvärdet och innehållet i den beskrivning som bifogas varje beräkning inte utsätts för otillbörlig påverkan (bilaga III punkt 5 och 6).

utgår

Ändringsförslag  35

Förslag till förordning

Artikel 15a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 15a

 

Offentliggörande eller spridning av information i medierna

 

När information offentliggörs eller sprids och rekommendationer görs eller sprids för journalistiska ändamål, ska offentliggörandet eller spridningen av informationen bedömas med beaktande av bestämmelserna om yttrandefrihet, pressfrihet och mediemångfald samt reglerna eller uppförandekoderna för journalistyrket, om inte

 

(a) de berörda personerna eller personer nära knutna till dessa direkt eller indirekt får fördel eller vinst från offentliggörandet av den aktuella informationen, eller

 

(b) informationen offentliggörs eller sprids med avsikt att vilseleda marknaden när det gäller utbud och efterfrågan av eller pris på ett finansiellt instrument.

Motivering

Pressen undantas för att säkerställa transparens på marknaden. Artikeln har kopierats från förordningen om marknadsmissbruk.

Ändringsförslag  36

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Administratörer ska offentliggöra den ingångsinformation som används för att fastställa referensvärdet omgående efter det att referensvärdet har offentliggjorts, utom om detta skulle få allvarliga negativa följder för rapportörerna eller ha en negativ inverkan på referensvärdets tillförlitlighet eller skydd mot otillbörlig påverkan. I sådana fall får offentliggörandet skjutas upp till dess att dessa följder har minskat väsentligt. Eventuella personuppgifter i ingångsinformationen får inte offentliggöras.

1. Administratörer ska offentliggöra den relevanta metoden som används för att ta fram index, och för referensvärden som inte anses vara objektiva även den ingångsinformation som används omgående efter det att referensvärdet har offentliggjorts, utom (i) om detta skulle få allvarliga negativa följder för rapportörerna eller (ii) ha en negativ inverkan på referensvärdets tillförlitlighet eller skydd mot otillbörlig påverkan eller (iii) om ingångsinformationen motsvarar reglerade uppgifter i den mening som avses i artikel 3.1.11. Administratörerna behöver inte offentliggöra uppgifter om skyddet mot otillbörlig påverkan och sekretessen inte kan säkerställas för dessa uppgifter.

Ändringsförslag  37

Förslag till förordning

Artikel 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 18

utgår

Lämplighetsbedömning

 

1. Om en entitet som omfattas av tillsyn avser ingå ett finansiellt avtal med en konsument måste den entiteten först skaffa nödvändig information om konsumentens kunskaper och erfarenheter av referensvärdet, hans/hennes ekonomiska situation och mål med det finansiella avtalet, och den referensvärdesdeklaration som offentliggörs i enlighet med artikel 15 och bedöma om det är lämpligt för denna konsument att använda referensvärdet som värdering av det finansiella avtalet.

 

2. Om den entitet som omfattas av tillsyn på grundval av bedömningen enligt punkt 1 anser att referensvärdet inte är lämpligt för konsumenten ska den skriftligen avråda konsumenten och ange skälen till detta.

 

Ändringsförslag  38

Förslag till förordning

Artikel 19 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

En entitet som omfattas av tillsyn kan använda ett referensvärde i unionen för referens för ett finansiellt instrument eller finansiellt avtal eller för att mäta resultatet i en investeringsfond, om det lämnas av en auktoriserad administratör i enlighet med artikel 23 eller en administratör i ett tredjeland som är registrerad i enlighet med artikel 21

En entitet som omfattas av tillsyn kan använda ett referensvärde i unionen för referens för ett finansiellt instrument eller finansiellt avtal eller för att mäta resultatet i en investeringsfond. Referensvärden som inte anses vara objektiva måste lämnas av en administratör som omfattas av krav på auktorisation i enlighet med artikel 22.

 

En entitet som omfattas av tillsyn kan även använda objektiva referensvärden från en registrerad administratör i ett tredjeland om administratören informerar den för administratören behöriga myndigheten om att dessa referensvärden följer Iosco-principerna för finansiella referensvärden av den 17 juli 2013.

Ändringsförslag  39

Förslag till förordning

Artikel 20 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Referensvärden från en administratör i ett tredjeland får användas av enheter som omfattas av tillsyn i unionen, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

1. Referensvärden från en administratör i ett tredjeland får användas av enheter som omfattas av tillsyn i unionen, förutsatt att de inte analogt skulle ha fallit inom ramen för de kvalificerade referensvärdeskategorier som avses i artikel 5.1. Referensvärden som analogt skulle falla inom ramen för de kvalificerade referensvärdeskategorierna får användas under förutsättning att den rättsliga ramen, tillsynspraxis eller de bestämmelser som konstruktören av eller administratören för ett referensvärde efterlever i detta tredjeland överensstämmer med Iosco-principerna för finansiella referensvärden eller andra internationella standarder för referensvärden.

 

Entiteten som omfattas av tillsyn ska underrätta sin behöriga myndighet och Esma om de nuvarande eller framtida referensvärden som den använder och om det sätt på vilket den bevisar att den följer Iosco-principerna eller internationella standarder för referensvärden.

 

Administratörer av tredjeländers referensvärden får lägga fram bevis för att Iosco-principerna efterlevs direkt till Esma, vilket de entiteter som omfattas av tillsyn sedan kan hänvisa till.

 

Esma ska föra ett register över tredjeländer och referensvärdeskonstruktörer som den betraktar som tillförlitliga för att garantera efterlevnad av internationella standarder, utan krav på ytterligare bevis. Esma ska uppdatera denna förteckning med hjälp av sin egen information och med hänsyn till de bevis som lagts fram av entiteter som omfattas av tillsyn eller som mottagits från administratörer i tredjeländer, nationella behöriga myndigheter eller Acer. Om en tvist uppstår mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter i fall då en entitet som omfattas av tillsyn använder ett tredjelands referensvärde som är föremål för utbredd gränsöverskridande användning, får Esma utföra bindande medling.

 

Sex månader före denna förordnings ikraftträdande ska Esma lägga fram en rapport om tillämpningen av Iosco-principerna.

 

Förfarandet enligt denna punkt ska ses över efter fem år mot bakgrund av internationell konvergens mellan regelverk och i synnerhet huruvida tillämpningen ska förlängas.

Ändringsförslag  40

Förslag till förordning

Artikel 20 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a) Kommissionen har antagit ett beslut om likvärdighet i enlighet med punkt 2 och därmed erkänt att de rättsliga och tillsynsmässiga ramarna i detta tredjeland är likvärdiga med kraven i denna förordning.

utgår

Ändringsförslag  41

Förslag till förordning

Artikel 20 – punkt 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c) Administratören har underrättat Esma om sitt samtycke till att deras nuvarande eller framtida referensvärden får användas av enheter som omfattas av tillsyn i unionen, förteckningen över de referensvärden som får användas i unionen och den behöriga myndighet som ansvarar för dess tillsyn i tredjeland.

utgår

Ändringsförslag  42

Förslag till förordning

Artikel 20 – punkt 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d) Administratören är vederbörligen registrerad i enlighet med artikel 21.

utgår

Ändringsförslag  43

Förslag till förordning

Artikel 20 – punkt 1 – led e

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(e) De samarbetsarrangemang som avses i punkt 3 i denna artikel tillämpas.

utgår

Ändringsförslag  44

Förslag till förordning

Artikel 20 – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a) administratörer som är auktoriserade eller registrerade i det tredjelandet uppfyller de bindande krav som är likvärdiga med kraven i denna förordning, i synnerhet med hänsyn till om den rättsliga ramen och tillsynsverksamheten i ett tredjeland uppfyller Ioscos principer om referensvärden som offentliggjordes den 17 juli 2013, och

(a) administratörer som är auktoriserade eller registrerade i det tredjelandet uppfyller de bindande krav som är likvärdiga med kraven i denna förordning, i synnerhet med hänsyn till om den rättsliga ramen och tillsynsverksamheten i ett tredjeland uppfyller Ioscos principer om referensvärden som offentliggjordes den 17 juli 2013, och med Ioscos principer för organisationer som rapporterar oljepriser som offentliggjordes den 5 oktober 2012, och med Ioscos principer för regleringen och tillsynen av råvaruderivatmarknaderna som offentliggjordes den 15 september 2011, när det handlar om olje- och råvaruindex, och

Ändringsförslag  45

Förslag till förordning

Artikel 22 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. En administratör ska lämna in en ansökan om auktorisation om att konstruera referensvärden om denne konstruerar index som används eller avses att användas som referens för finansiella instrument eller finansiella avtal eller för att mäta resultatet i en investeringsfond.

1. En administratör ska lämna in en ansökan om auktorisation om att konstruera referensvärden om denne konstruerar referensvärden som inte anses vara objektiva eller objektiva referensvärden som inte följer Ioscos principer av den 17 juli 2013 som används som referens för finansiella instrument eller finansiella avtal eller för att mäta resultatet i en investeringsfond.

Ändringsförslag  46

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Administratören ska lämna in en ansökan om auktorisation till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där administratören är belägen.

1. Den administratör som enligt artikel 22.1 omfattas av krav på auktorisation ska lämna in en ansökan om auktorisation till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där administratören är belägen.

Ändringsförslag  47

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 2 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

För utövandet av dessa befogenheter ska de behöriga myndigheterna ha tillfredsställand och effektiva skyddsklausuler om rätten till försvar och de grundläggande rättigheterna.

För utövandet av dessa befogenheter ska de behöriga myndigheterna ha tillfredsställande och effektiva skyddsklausuler om rätten till försvar, sekretess och de grundläggande rättigheterna.

Ändringsförslag  48

Förslag till förordning

Artikel 35 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a. När byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) utför sin uppgift i genomförandet och övervakningen av förordning (EU) nr 1227/2011, ska den samarbeta med Esma vid tillämpningen av denna förordning, och utan dröjsmål tillhandahålla all nödvändig information den är skyldig att tillhandahålla.

Ändringsförslag  49

Förslag till förordning

Artikel 37 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3.2, 5.3, 7.3, 9.3, 11.4, 12.3, 16.2 och 23.7 ska ges till kommissionen på obestämd tid från och med den [datum för ikraftträdandet av denna förordning].

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3.2, 5.3, 7.3, 9.3, 11.4, 12.3, 16.2 och 23.7 ska ges till kommissionen för en periodfem år från och med den [datum för ikraftträdandet av denna förordning].

 

Kommissionen ska utarbeta en rapport om de delegerade befogenheterna senast nio månader innan perioden på fem år löpt ut. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

Ändringsförslag  50

Förslag till förordning

Artikel 39 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a. När det gäller råvaruindex enligt definitionen i artikel 3.1.20 ska Esma på grundval av översynen av Iosco-principerna för organisationer som rapporterar oljepriser av den 5 oktober 2012 som ska offentliggöras i maj eller juni 2014, och på grundval av bilaga III i denna förordning, som fungerar som vägledning för Esma, senast 18 månader efter det att denna förordning trätt i kraft, fastställa om och på vilket sätt råvaruindex kan omfattas av denna förordnings tillämpningsområde eller om en separat reglering är relevant och nödvändig. Resultatet ska Esma lägga fram för parlamentet och kommissionen.

Ändringsförslag  51

Förslag till förordning

Artikel 39 – punkt 1b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1b. För referensvärden från en administratör i ett tredjeland är villkoren i artikel 20.1a–e tillämpliga först efter en övergångsperiod på 36 månader efter det att denna förordning trätt i kraft om dessa referensvärden vid ikraftträdandet av denna förordning uppfyller Iosco-principerna för organisationer som rapporterar oljepriser av den 17 juli 2013.

Ändringsförslag  52

Förslag till förordning

Artikel 39 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Användningen av ett referensvärde ska tillåtas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där administratören är belägen till dess att referensvärdet är knutet till finansiella instrument och finansiella avtal värda högst 5 % av värdet av de finansiella instrument och finansiella avtal som var knutna till detta referensvärde vid tidpunkten för denna förordnings ikraftträdande. Inga finansiella instrument eller finansiella avtal ska kopplas till ett sådant befintligt referensvärde efter det att denna förordning trätt i kraft.

4. Användningen av ett referensvärde ska tillåtas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där administratören är belägen till dess att de finansiella instrument och finansiella avtal som var knutna till detta referensvärde vid tidpunkten för denna förordnings ikraftträdande upphör. Inga nya finansiella instrument eller finansiella avtal ska kopplas till ett sådant befintligt referensvärde efter det att denna förordning trätt i kraft.

 

Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn, efter nära samråd med Acer när det gäller led c, för att specificera

 

(a) den information som en administratör ska tillhandahålla vid ansökan om auktorisation för att rimligen visa att vanmakt, force majeure eller avtalsbrott kan förekomma,

 

(b) de omständigheter under vilka vanmakt, force majeure och brott mot villkoren i ett finansiellt avtal anses förekomma i enlighet med denna förordning,

 

(c) kalibrerade och proportionella övergångsförfaranden för kritiska och sektorsvisa referensvärden, särskilt när det gäller räntor och råvaror.

 

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010 och med en tredje månads förlängning [vilket anges i Omnibus II-direktivet].

Ändringsförslag  53

Förslag till förordning

Artikel 40 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Senast i juni 2014 ska kommissionen bedöma om denna förordning när det gäller råvaruindex är i överensstämmelse med den slutrapport om Iosco-principerna för organisationer som rapporterar oljepriser som ska offentliggöras i april 2014, och lägga fram sina rekommendationer och förslag för Europaparlamentet för att denna förordning ska omfatta de internationella avtalen om detta anses vara lämpligt.

Ändringsförslag  54

Förslag till förordning

Bilaga I – avsnitt A – del I – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Konstruktionen av referensvärden ska i operativ och funktionell bemärkelse vara åtskild från de delar av administratörens övriga verksamhet som kan ge upphov till faktiska eller potentiella intressekonflikter. Om sådana konflikter inte kan hanteras måste referensvärdeskonstruktören avsluta all verksamhet och alla förbindelser som ger upphov till sådana konflikter eller sluta att konstruera referensvärdet.

1. En juridisk eller fysisk person som kontrollerar konstruktionen av ett referensvärde ska inte samtidigt i operativ eller funktionell bemärkelse vara användare av detta referensvärde.

Ändringsförslag  55

Förslag till förordning

Bilaga I – avsnitt A – del I – punkt 8 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b) Fysisk åtskillnad av anställda i front office-funktioner och rapporteringsvägar.

utgår

Ändringsförslag  56

Förslag till förordning

Bilaga I – avsnitt A – del II – punkt 10 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a) Om administratören ägs eller kontrolleras av rapportörer eller användare, en separat nämnd eller kommitté, vars sammansättning garanterar dess oberoende och frånvaron av intressekonflikter. Om administratören ägs eller kontrolleras av rapportörerna bör en majoritet av kommittén inte utgöras av rapportörer. Om administratören ägs eller kontrolleras av användarna bör en majoritet av kommittén inte utgöras av användare.

(a) Om administratören ägs eller kontrolleras av rapportörer av ingångsinformation som inte utgörs av transaktionsuppgifter, en separat nämnd eller kommitté, vars sammansättning garanterar dess oberoende och frånvaron av intressekonflikter.

Ändringsförslag  57

Förslag till förordning

Bilaga I – avsnitt A – del II – punkt 10 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b) Om administratören inte ägs eller kontrolleras av sina rapportörer eller användare, en intern nämnd eller kommitté. Medlemmarna i den interna nämnden eller kommittén får inte vara involverade i konstruktionen av det referensvärde som de övervakar.

(b) Om administratören inte ägs eller kontrolleras av rapportörer av ingångsinformation som inte utgörs av transaktionsuppgifter, en intern nämnd eller kommitté. Majoriteten av medlemmarna i den interna nämnden eller kommittén får inte vara involverade i konstruktionen av det referensvärde som de övervakar.

Ändringsförslag  58

Förslag till förordning

Bilaga I – avsnitt A – del II – punkt 10 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c) Om administratören kan visa att kraven i leden a och b inte är proportionerliga med hänsyn till arten, komplexiteten och omfattningen av dess verksamhet för konstruktion av referensvärdet, och till riskerna och effekterna av referensvärdet, kan en fysisk person utöva övervakningsfunktionen. Denna person får inte vara involverad i konstruktionen av det referensvärde som denne övervakar.

(c) Om administratören kan visa att kraven i leden a och b inte är proportionerliga med hänsyn till arten, komplexiteten och omfattningen av dess verksamhet för konstruktion av referensvärdet, och till riskerna och effekterna av referensvärdet, kan en fysisk person utöva övervakningsfunktionen. Detta gäller särskilt objektiva referensvärden som enligt administratörens information till den för administratören behöriga myndigheten följer Iosco-principerna för finansiella referensvärden av den 17 juli 2013. Denna person får inte vara involverad i konstruktionen av det referensvärde som denne övervakar.

Ändringsförslag  59

Förslag till förordning

Bilaga I – avsnitt A – del IV – punkt 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

16. För kritiska referensvärden ska administratören utse en oberoende extern revisor som ska granska och rapportera om huruvida administratören följer referensmetodiken och denna förordning i de fall där storleken och komplexiteten hos administratörens referensvärdesverksamhet medför en stor risk för den finansiella stabiliteten.

16. För kritiska referensvärden enligt artikel 3.1.21 och referensvärden som inte anses vara objektiva ska administratören utse en oberoende extern revisor som ska granska och rapportera om huruvida administratören följer referensmetodiken och denna förordning i de fall där storleken och komplexiteten hos administratörens referensvärdesverksamhet medför en stor risk för den finansiella stabiliteten.

Ändringsförslag  60

Förslag till förordning

Bilaga I – avsnitt B – punkt 1 – led fa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(fa) Administratören ska omgående informera rapportörerna av de berörda referensvärdena om utkontrakteringen.

Ändringsförslag  61

Förslag till förordning

Bilaga I – avsnitt C – del II – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a) ta hänsyn till bl.a. marknadens storlek och normala likviditet, handelns transparens och marknadsaktörernas ställning, marknadskoncentration, marknadsdynamik och om eventuella urval är tillräckliga för att ge en representativ bild av den ekonomiska realitet som referensvärdet är avsett att mäta,

(a) ta hänsyn till bl.a. marknadens storlek och normala likviditet, graden av marknadsutveckling, handelns transparens, och marknadsaktörernas ställning, marknadskoncentration, marknadsdynamik och om eventuella urval är tillräckliga för att ge en representativ bild av den ekonomiska realitet som referensvärdet är avsett att mäta,

Ändringsförslag  62

Förslag till förordning

Bilaga III – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Denna bilaga är tillämplig på råvaruindex”, vilket är ett referensvärde där den underliggande tillgången vid tillämpning av artikel 3.1 c är en råvara i den mening som avses i artikel 2.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1287/200628.

Denna bilaga fungerar som vägledning för Esma då den ska fastställa om och hur råvaruindex i den mening som avses i artikel 3.1.20 kan omfattas av denna förordnings tillämpningsområde eller om en separat reglering är relevant och nödvändig.

__________________

 

28 EUT L 241, 2.9.2006, s. 1.

 

Ändringsförslag  63

Förslag till förordning

Bilaga III – stycke 1 – fotnot 28

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

28 EUT L 241, 2.9.2006, s. 1.

utgår

Ändringsförslag  64

Förslag till förordning

Bilaga III – punkt 1 – led e

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(e) Kriterier för bedömningsperioder då de inlämnade uppgifterna understiger den rekommenderade minimigränsen för transaktionsuppgifter eller administratörens kvalitetsstandarder, inbegripet alternativa bedömningsmetoder såsom teoretiska skattningsmodeller.

(e) Kriterier för bedömningsperioder då de inlämnade uppgifterna understiger den rekommenderade minimigränsen för transaktionsuppgifter eller administratörens kvalitetsstandarder, inbegripet alternativa bedömningsmetoder såsom teoretiska skattningsmodeller. Kriterierna ska klargöra vilka förfaranden som ska användas om det saknas transaktionsuppgifter.

Ändringsförslag  65

Förslag till förordning

Bilaga III – punkt 6 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6. Administratörer ska i samband med varje beräkning redogöra för och offentliggöra följande, i den mån det är möjligt utan att det påverkar det planerade offentliggörandet av referensvärdet:

6. Administratörer ska i samband med varje beräkning redogöra för och offentliggöra följande, i den mån det är rimligt utan att det påverkar tidsfristen för rapportering av priser:

Motivering

I linje med Iosco-principerna för råvaror.

Ändringsförslag  66

Förslag till förordning

Bilaga III – punkt 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

12. Administratörer ska se till att det finns rutiner och mekanismer inom deras övriga affärsverksamhet som minimerar risken att intressekonflikter kan påverka referensvärdesberäkningarnas frihet från otillbörlig påverkan.

12. Administratörer ska se till att det finns lämpliga rutiner och mekanismer inom deras övriga affärsverksamhet som minimerar risken att intressekonflikter kan påverka referensvärdesberäkningarnas frihet från otillbörlig påverkan.

Ändringsförslag  67

Förslag till förordning

Bilaga III – punkt 13 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

13. Administratörer ska se till att de har åtskilda rapporteringsvägar för sina chefer, beräkningsansvariga och övriga anställda och från chefer till den högsta ledningen och styrelsen för att säkerställa följande:

13. Administratörer ska se till att de har lämpliga åtskilda rapporteringsvägar för sina chefer, beräkningsansvariga och övriga anställda och från chefer till den högsta ledningen och styrelsen för att säkerställa följande:

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Indextal för instrument och finansiella kontrakt

Referensnummer

COM(2013)0641 – C7-0301/2013 – 2013/0314(COD)

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ECON

10.10.2013

 

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

ITRE

24.10.2013

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Marisa Matias

23.10.2013

Behandling i utskott

16.12.2013

 

 

 

Antagande

23.1.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

48

8

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Amelia Andersdotter, Josefa Andrés Barea, Bendt Bendtsen, Jan Březina, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Vicky Ford, Gaston Franco, Norbert Glante, Robert Goebbels, Fiona Hall, Edit Herczog, Kent Johansson, Romana Jordan, Krišjānis Kariņš, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Marisa Matias, Judith A. Merkies, Jaroslav Paška, Aldo Patriciello, Vittorio Prodi, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Michèle Rivasi, Jens Rohde, Paul Rübig, Salvador Sedó i Alabart, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras, Zbigniew Zaleski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Maria Badia i Cutchet, Yves Cochet, Rachida Dati, Ioan Enciu, Věra Flasarová, Françoise Grossetête, Roger Helmer, Jolanta Emilia Hibner, Eija-Riitta Korhola, Holger Krahmer, Werner Langen, Zofija Mazej Kukovič, Vladko Todorov Panayotov, Silvia-Adriana Ţicău, Lambert van Nistelrooij, Hermann Winkler

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Jean-Paul Besset, Janusz Władysław Zemke


ÄRENDETS GÅNG

Titel

Indextal för instrument och finansiella kontrakt

Referensnummer

COM(2013)0641 – C7-0301/2013 – 2013/0314(COD)

Framläggande för parlamentet

18.9.2013

 

 

 

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ECON

10.10.2013

 

 

 

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

BUDG

10.10.2013

ITRE

24.10.2013

IMCO

10.10.2013

JURI

10.10.2013

Inget yttrande avges

       Beslut

BUDG

25.6.2014

IMCO

17.10.2013

JURI

3.9.2014

 

Föredragande

       Utnämning

Cora van Nieuwenhuizen

22.7.2014

 

 

 

Behandling i utskott

1.12.2014

8.1.2015

26.2.2015

 

Antagande

31.3.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

46

10

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Burkhard Balz, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Esther de Lange, Fabio De Masi, Anneliese Dodds, Markus Ferber, Jonás Fernández, Elisa Ferreira, Sven Giegold, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Cătălin Sorin Ivan, Petr Ježek, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Philippe Lamberts, Sander Loones, Bernd Lucke, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Fulvio Martusciello, Marisa Matias, Costas Mavrides, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Sirpa Pietikäinen, Dariusz Rosati, Alfred Sant, Molly Scott Cato, Peter Simon, Renato Soru, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Michael Theurer, Ramon Tremosa i Balcells, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Cora van Nieuwenhuizen, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker, Steven Woolfe

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Matt Carthy, Frank Engel, Ashley Fox, Marian Harkin, Eva Kaili, Syed Kamall, Barbara Kappel, Krišjānis Kariņš, Thomas Mann, Michel Reimon

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Isabella Adinolfi, James Carver, Jussi Halla-aho

Ingivande

10.4.2015

Rättsligt meddelande