Förfarande : 2014/2209(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0135/2015

Ingivna texter :

A8-0135/2015

Debatter :

PV 18/05/2015 - 22
CRE 18/05/2015 - 22

Omröstningar :

PV 19/05/2015 - 5.14
CRE 19/05/2015 - 5.14
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0198

BETÄNKANDE     
PDF 268kWORD 126k
28.4.2015
PE 546.606v04-00 A8-0135/2015

om möjligheter till grön tillväxt för små och medelstora företag

(2014/2209(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Föredragande: Philippe De Backer

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från budgetutskottet
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om möjligheter till grön tillväxt för små och medelstora företag

(2014/2209(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–       med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2013 om att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering(1),

–       med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2014 om en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet(2),

       med beaktande av sin resolution av den 27 november 2014 om översynen av kommissionens riktlinjer för konsekvensbedömningar och SMF-testets roll(3),

–       med beaktande av kommissionens meddelande Tänk småskaligt först – En ”Small Business Act för Europa” (COM(2008)0394),

–       med beaktande av kommissionens meddelande Översyn av småföretagsakten för Europa (COM(2011)0078),

–       med beaktande av kommissionens meddelande Möjligheter till resurseffektivitet inom byggsektorn (COM(2014)0445),

–       med beaktande av Eurobarometerundersökningen om små och medelstora företag, resurseffektivitet och gröna marknader (Flash Eurobarometer 381) och Eurobarometerundersökningen om det offentliga stödets roll i samband med kommersialiseringen av innovationer (Flash Eurobarometer 394),

–       med beaktande av Regionkommitténs yttrande över det industripolitiska paketet (antaget vid det 109:e plenarsammanträdet den 3–4 december 2014),

       med beaktande av kommissionens meddelande Grön handlingsplan för små och medelstora företag (COM(2014)0440),

       med beaktande av manifestet och de politiska rekommendationerna från den europeiska plattformen för resurseffektivitet i mars 2014,

       med beaktande av kommissionens meddelande Mot ett kretsloppssamhälle: Program för ett avfallsfritt Europa (COM(2014)0398),

       med beaktande av kommissionens meddelande Innovation för en hållbar framtid – Handlingsplanen för miljöinnovation (COM(2011)0899),

–       med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för regional utveckling (A8‑0135/2015), och av följande skäl:

A.     Små och medelstora företag utgör mer än 98 procent av alla företag i EU och står för 67 procent av alla arbetstillfällen i unionen och 58 procent av bruttoförädlingsvärdet. De utgör ryggraden i EU:s ekonomi och är centrala drivkrafter för en långsiktig ekonomisk tillväxt i Europa och för skapandet av hållbara arbetstillfällen i de 28 medlemsstaterna. Sysselsättningen inom sektorn för miljöanpassade varor och tjänster ökade med 20 procent under åren 2007–2011, trots krisen, och erbjuder en möjlighet för små och medelstora företag att skapa alltmer ekonomisk aktivitet och allt fler arbetstillfällen, även i avfolkningsområden med åldrande befolkning. Därför spelar de en viktig roll inom industrins ekosystem, tillsammans med midcap-företag och multinationella företag. Nio av tio små och medelstora företag har tio eller färre anställda och dessa mikroföretag står för 53 procent av alla arbetstillfällen i Europa.

B.     Världsmarknaden för miljöanpassade varor och tjänster uppgår för närvarande till uppskattningsvis 1 000 miljarder euro per år, ett belopp som uppskattas komma att fördubblas eller rentav tredubblas fram till 2020, något som skapar oerhörda möjligheter, både för Europas små och medelstora företag och för den ekonomiska tillväxten överlag inom EU. EU är världsledande inom både import och export av miljöanpassade varor. Med dessa varor är tjänster är oupplösligt förbundna, men likväl kvarstår icke-tariffära hinder för leverantörer av miljötjänster.

C.     Europeiska unionen har gått in för en återindustrialisering av Europa genom investeringar i och stöd till principerna om hållbarhet, konkurrenskraft och innovation för att nå dithän att industriproduktionens andel av EU-medlemsstaternas BNP fram till 2020 ska uppgå till minst 20 procent. Europeiska rådet har åtagit sig att senast 2030 minska de inhemska utsläppen av växthusgaser med minst 40 procent, öka andelen förnybar energi till minst 27 procent och öka energieffektiviteten med minst 27 procent, varvid syftet är att det sistnämnda målet ska höjas till 30 procent. Små och medelstora företag bör kunna göra sitt för att de här målen ska uppnås, eftersom 93 procent(4) av dessa företag redan vidtar åtgärder för att bli resurseffektivare. Bättre ekodesign, avfallsförebyggande arbete, materialåtervinning och återanvändning skulle enligt kommissionen kunna medföra nettobesparingar för EU:s företag på upp till 600 miljarder euro, eller 8 procent av den årliga omsättningen, samtidigt som de sammanlagda utsläppen av växthusgaser skulle minska med 2–4 procent.

D.     En av principerna i småföretagsakten är att små och medelstora företag ska få möjlighet att omsätta miljöutmaningar i form av ekonomiska möjligheter och samtidigt agera på ett hållbart sätt. Hittills har det dock inte gjorts några större framsteg med politiken och små och medelstora företag ställs ofta inför en inkonsekvent politik när de ska inleda sin verksamhet och genomföra miljönormer.

E.     Både marknaden och lagstiftningen kommer att göra det lättare för små och medelstora företag att rätta sig efter det ökande antalet miljönormer. EU och medlemsstaterna bör minimera den administrativa bördan i ny och befintlig lagstiftning och sträva efter att undvika att lagstiftningens efterlevnad vållar merkostnader för företagen. Nya initiativ har lagts fram för att minska regelbördan för små och medelstora företag och andra sektorer och dessa initiativ bör genomföras av kommissionen och medlemsstaterna.

F.     90 procent av EU:s företag är mikroföretag. Trots vad som gjorts på sista tiden är det fortfarande svårt för små och medelstora företag att få tag på kompetens, information och kapital, liksom också att få ett tillräckligt mångsidigt urval av kapital- och skuldinstrument som ett företag behöver under sin tillväxtfas, och EU:s program ger fortfarande inte något större bidrag till innovation. Att ansöka om EU-medel är fortfarande alltför byråkratiskt för små och medelstora företag och därför avskräckande för många små och medelstora företag.

G.     Hänsyn måste tas till hur EU:s budget, i egenskap av att vara en investeringsdriven budget, kan underlätta de europeiska små och medelstora företagens tillgång till finansiering med hjälp av minskad byråkrati och särskilda finansieringsverktyg och ökade anslag till Leo (lokala företagsbyråer). Parlamentet betonar att utvecklingen av användarvänliga förfaranden för de olika stödformerna bör förbättras.

H.     Åtgärder som förbättrar resurseffektiviteten är proportionellt sett till större nytta för små företag än för stora och bör därför ägnas ökad uppmärksamhet inom politiken. Nyttan av en förbättrad resurseffektivitet kan, uttryckt i brutto, komma att uppgå till mellan 10 och 17 procent av omsättningen, beroende på vilken verksamhetssektor det handlar om.

I.      Den digitala tekniken är både ett viktigt verktyg för små och medelstora företag för att uppnå de fördelar som förväntas av ett optimalt resursutnyttjande och en lämplig sektor där små och medelstora företag kan växa fram och utvecklas.

J.      Tyngdpunkten vilar i första hand på små och medelstora företag som verkar inom högteknikbranschen och direkt ger upphov till gröna innovationer, men andra företag behöver också stöd till sitt arbete med att följa miljölagstiftningen, genomföra åtgärder för grön innovation och få bättre miljöprestanda. Miljöinnovation kan vara ett bra uppslag för ett nytt företag, men också ett sätt att förbättra befintliga företag inom ramen för den gröna ekonomin

K.     Det finns visserligen ingen internationellt överenskommen definition av grön tillväxt, men man är allmänt ense om att det handlar om att förena ekonomisk tillväxt med hållbarhet ur miljösynvinkel. Kompetenshöjning och utbildning är en central utmaning för små och medelstora företag som särskilt bör uppmärksammas, i synnerhet när det gäller innovation och resurseffektivitet. Otillräcklig tillgång till riskkapital, särskilt i den inledande fasen, utgör fortfarande ett av de största hindren för att skapa och utveckla tillväxtinriktade företag.

L.     Eftersom mikroföretag genererar tusentals arbetstillfällen inom Europa och hela 53 procent av sysselsättningen och därför behöver andra ramar att arbeta inom måste definitionen av vad mikroföretag är snabbt börja användas konsekvent. Mikroföretag står inför flera stora svårigheter, såsom hinder i upphandlingsreglerna, överdrivet betungande lagstiftning och svårigheter att få kapital.

Allmänna frågor

1.      Europaparlamentet stöder begreppet grön tillväxt och kretsloppsekonomi och konstaterar att de möjligheter det ger upphov till hänför sig till olika områden med stor betydelse, såsom förnybara energikällor, särskilt ett effektivt utnyttjande av vindenergi, solenergi, vattenkraft och geotermisk energi, energi- och resurseffektivitet, avfallshantering, utsläppsminskning, elektrifiering och vagga till vagga. Parlamentet påpekar vilken stor potential för ekonomi och sysselsättning dessa områden har för olika sektorer. Parlamentet konstaterar att grön tillväxt bör vara ett inslag i en bredare strategi för att främja skapandet av arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt bland små och medelstora företag.

2.      Europaparlamentet betonar att grön tillväxt bör infogas i ett brett perspektiv och omfatta insatser som gjorts utmed hela värdekedjan och inom hela det ekosystem som företagsvärlden utgör, bland annat insatser gjorda av tillverkningsindustrins aktörer för att minska det ekologiska fotavtrycket av deras produkter, produktionsprocesser, affärsmetoder och tjänster. Parlamentet påminner om rekommendationerna från plattformen för ett resurseffektivt Europa, där man belyste att resurseffektivitet kräver en dynamisk lagstiftningsram som ger lämpliga signaler till producenter och konsumenter om att förbättra produkters prestanda genom hela livscykeln. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en övergripande politisk ram med bland annat konkreta politiska mål och bättre integrering och anpassning av befintliga politiska styrmedel för att små och medelstora företag ska få möjligheter inom den gröna ekonomin och kretsloppsekonomin och delta i den.

3.      Europaparlamentet framhåller att den globala ekonomin kommer att nödgas försörja en allt talrikare befolkning – nio miljarder människor fram till 2050 – och att våra naturtillgångar är begränsade och därför bör användas hållbart och mycket ändamålsenligt. Parlamentet påpekar att det finns nya innovativa, gröna och hållbara lösningar på dessa utmaningar, såsom nya produkter, produktionsprocesser, affärsmetoder och tjänster, exempelvis genom integrering av innovativ digital teknik, och en ny rättslig ram till stöd för dem.

4.      Europaparlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om att små och medelstora företag i EU är av mycket olika slag (från mycket traditionella familjeföretag till snabbväxande företag, högteknologiföretag, mikroföretag, sociala företag och nystartade företag) och att det därför behövs lika mångskiftande strategier för stöd till dem.

5.      Europaparlamentet anser att EU, för att bidra till ekonomisk tillväxt, radikalt måste lägga om sin entreprenörskapskultur, genom att få flera att starta eget och söka efter flera affärsmöjligheter, särskilt inom grön tillväxt, och genom att acceptera misslyckanden och risktagande. Parlamentet betonar att det här måste ställas i centrum vid utformandet av politiken. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att ordna så att företagare kan landa mjukare efter att ha gått i konkurs, genom att ändra konkurslagstiftningen så det går att starta på nytt kort efter ett tidigare misslyckande, framför allt inom nya och innovativa sektorer. Parlamentet uppmanar kommissionen att genom informationskampanjer och utbildning minska rädslan för att misslyckas.

6.      Europaparlamentet betonar EU-budgetens mervärde som ett sätt att hjälpa små och medelstora företag, mikroföretag, sociala företag och kooperativ att få tillgång till finansiering och internationella marknader, framför allt via programmet Cosme och via Horisont 2020 och de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Parlamentet betonar att de nationella tillsynsmyndigheterna måste tillämpa en klar och enhetlig tolkning inom hela EU, och att det behövs öppna regler för offentlig upphandling.

7.      Europaparlamentet konstaterar att många europeiska små och medelstora företag i dag konkurrerar internationellt med lösningar som omfattar både produkter och så kallade gröna tjänster, till exempel anläggning, installation, reparation och förvaltning. Dessa tjänster är centrala för utveckling, försäljning och export av gröna produkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta upp gröna tjänster både i de pågående förhandlingarna om avtalet om miljöanpassade varor och i bilaterala handelsavtal som det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar för att minska hindren för de europeiska små och medelstora företag och tjänsteleverantörer som vill ut på den internationella marknaden.

8.      Europaparlamentet betonar att det är viktigt för uppkomsten av ett företagarvänligt klimat och en marknad med lika villkor för små och medelstora företag att hela EU kännetecknas av god förvaltning, ett oberoende rättsväsen, insyn och rättsstat.

Finansiering av gröna initiativ

9.      Europaparlamentet påpekar att kommissionen i sin handlingsplan om förbättrad tillgång till finansiering för små och medelstora företag fäster stort avseende vid riskkapital som en möjlighet att finansiera tillväxt i dagens läge, där en av de faktorer som mest hämmar grundandet och utvecklingen av tillväxtinriktade företag fortfarande är att det inte går att i tillräcklig grad komma åt lämpliga källor till riskkapital, framför allt på ett tidigt stadium. Parlamentet understryker dock att riskkapitalfinansiering lämpar sig endast för ett ringa antal små och medelstora företag och att banklån fortfarande är en viktig källa till kapital och att alternativ bör utvecklas av den privata sektorn. I detta sammanhang betonar Europaparlamentet vikten av att främja alternativa låneformer för små och medelstora företag, såsom kreditunioner, och att de tillbudsstående finansieringsmöjligheterna bör utredas via Europeiska fonden för strategiska investeringar.

10.    Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att skapa incitament för utländska investerare genom att undanröja språkhinder. Att godkänna ansökningar och lämna uppgifter på engelska, utöver medlemsstatens egna officiella språk, är ett steg i den riktningen.

11.    Europaparlamentet betonar att det inte finns någon finansieringsform som skulle passa lika bra för alla och uppmanar kommissionen att ta hänsyn till de små och medelstora företagens intressen i alla befintliga och eventuellt kommande program, instrument och initiativ, framför allt för nya företagsmodeller inom den gröna ekonomin, där det bör ingå allt från eget kapital (såsom företagsänglar, gräsrotsfinansiering och multilaterala handelsplattformar), kapital likställt med eget kapital (såsom överbryggningsfinansiering) och skuldinstrument (såsom småskaliga företagsobligationer, garantiinstrument och garantiplattformar) till partnerskap mellan banker och andra aktörer som arbetar med att finansiera små och medelstora företag (revisionspersonal, organisationer för näringslivet eller för små och medelstora företag eller handelskamrar), för att små och medelstora företag ska få stöd under start-, tillväxt- och övergångsfasen, med hänsyn tagen till deras storlek, omsättning och behov av finansiering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att tillförsäkra lämpliga incitament och att erbjuda skatteincitament till dessa finansieringsmodeller, och betonar att de nuvarande instrumenten för stöd till små och medelstora företag måste ses över för att de ska innefatta ytterligare möjligheter till grön tillväxt.

12.    Europaparlamentet betonar att finansieringsinstrumenten i EU:s budget måste samordnas och komplettera varandra, framför allt de europeiska struktur- och investeringsfonderna, EU:s program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och programmet Life.

13.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se efter vilka resultat som uppnåtts av de små och medelstora företag som kommit i fråga för finansiering av gröna innovationer, för att mäta hur effektiv finansieringen varit. Parlamentet uppmanar kommissionen att ofördröjligen vidta förbättringsåtgärder om det skulle visa sig att resultaten inte är tillfredsställande.

14.    Europaparlamentet betonar att man, till följd av den mycket tekniska karaktären hos många planer för gröna investeringar måste framhålla vikten av standardiserade risk- och avkastningsmodeller och ta fram nya modeller för nya utmaningar och sektorer.

15.    Europaparlamentet erinrar om att små och medelstora företag kan förväntas få stor betydelse i kretsloppsekonomin eftersom de ger hållbara men ändå arbetskraftsintensiva tjänster som reparationer, renoveringar och materialåtervinning. Parlamentet anser att en skatteväxling från arbete till utnyttjandet av naturtillgångar är en förutsättning för de små och medelstora företagens framgång på lång sikt och konstaterar att kommissionen, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Internationella valutafonden (IMF), Internationella arbetsorganisationen (ILO), Europaparlamentet och eurogruppen ger ett brett stöd till principen om en skatteväxling från arbete till utnyttjandet av naturtillgångar och konsumtion. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma konsekvenserna av en skatteväxling från arbete till utnyttjandet av naturtillgångar.

16.    Europaparlamentet framhåller att företagare, små och medelstora företag, näringslivsorganisationer och stödorganisationer bör veta mer om vilka möjligheter det finns till finansiering av effektivare teknik eller för att anlita tjänster såsom konsulttjänster, handledning och utbildning om ekodesign, resurshantering, grönt företagande och tillgången till grön teknik samt gröna produkter och tjänster, som skulle kunna bli till nytta för deras verksamhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra utbudet av tjänster till små och medelstora företag inom dessa områden och framhåller också att det behövs enkla och åtkomliga informationskällor och databaser om dessa produkter och tjänster. Parlamentet erinrar kommissionen och medlemsstaterna om att denna information bör föras ut på ett sätt som bäst motsvarar de små och medelstora företagens företagslogik och arbetsmetoder.

17.    Europaparlamentet konstaterar att EU:s program inte bidrar särskilt mycket till vare sig miljöinnovationen eller kretsloppsekonomin och att kommissionen därför måste inrikta sig mera på att anslagen från Cosme och Horisont 2020 ska gå till utveckling av miljöinnovativa lösningar genom försorg av och till nytta för små och medelstora företag, samt till att stödja finansieringen av bättre produktutformning och effektivare processer, med utgångspunkt tagen i de goda erfarenheterna av den förra budgetramen. Parlamentet anser framför allt att det instrument för små och medelstora företag som ingår i Horisont 2020 måste genomföras fullt ut.

18.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska investeringsbanken att under genomförandefasen av investeringsplanen för Europa se till att små och medelstora företag, bland annat gröna och innovativa sådana, blir de huvudsakliga mottagarna av det stöd som ges enligt detta förslag. Tydliga kriterier, bland annat beträffande ett europeiskt mervärde, måste tas fram för att uppnå målet, och rådgivande tjänster om resurseffektivitet och miljöinnovationer måste bli mer tillgängliga för små och medelstora företag. EIB och kommissionen uppmanas att se till att alla kategorier som tas upp i kommissionens rekommendation om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (K(2003)1422) gynnas i tillräcklig utsträckning. Parlamentet påpekar vikten av Horisont 2020 och Cosme för stödet till små och medelstora företag och behovet av att instrumentet för små och medelstora företag i Horisont 2020 genomförs fullt ut.

19.    Europaparlamentet anser att man måste samordna de åtgärder som vidtas inom ramen för sammanhållningspolitiken och andra program, såsom Horisont 2020-programmet, både nationellt och regionalt, för att finansieringsinstrumenten för små och medelstora företag verkligen ska komplettera varandra Parlamentet betonar vikten av en lagstiftning som låter de små och medelstora företagen behålla sin konkurrenskraft.

20.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att hitta en snabb och varaktig lösning på de enorma eftersläpningarna med utbetalningar inom regionalpolitiken och med utbetalningar av stödmedel ur de europeiska struktur- och investeringsfonderna för förra finansieringsperioden, för att inte försenade utbetalningar av stödmedel ska avskräcka små och medelstora företag från att som projektpartner delta i dessa stödprogram och projekt.

Kunskapshantering

21.    Europaparlamentet framhåller att man aktivt måste eftersträva samarbeten över alla sektorer, längs värdekedjor och inom geografiska områden, som ger möjligheter att få i gång innovation och nya möjligheter för tillväxt genom att idéer och innovativa koncept kommer åt att stimulera varandra. Parlamentet välkomnar den Horisont 2020-åtgärd som heter Klusterdrivna projekt för nya industriella värdekedjor, eftersom man med dess hjälp bättre kan frigöra de små och medelstora företagens innovativa potential, bland annat i form av de miljöinnovativa och resurseffektiva lösningar de har att erbjuda.

22.    Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett europeiskt expertcentrum för resurseffektivitet som kan ge råd till och stödja små och medelstora företag som vill förbättra sin resurseffektivitet. Parlamentet betonar att detta centrum måste göras till ett starkt nätverk av partner från alla regioner i EU och bygga på de erfarenheter som redan gjorts i medlemsstaterna. Centrumet bör vägleda små och medelstora företag till EU:s program och till nationella och regionala program på området samt ge tillgång till expertkunskap, nätverk och infrastruktur.

23.    Europaparlamentet betonar vikten av kunskapsöverföringar och kunskapsdelning mellan flera olika aktörer, också på gränsöverskridande basis, genom informella nätverk, särskilt för små och medelstora företag samt mikroföretag, eftersom man på det viset kan höja medvetenheten om befintlig och ny innovativ teknik samt om bästa praxis, olika sätt att utverka lämplig finansiering, eventuella system för offentligt stöd och om de relevanta rättsliga ramar som är minst betungande ur administrativ synvinkel. De befintliga nationella kontaktpunkterna för EU:s finansieringsprogram och Enterprise Europe Network (EEN) måste medverka fullt ut i arbetet med att stödja de små och medelstora företagen och aktivt informera, vägleda och hjälpa dessa företag att hitta finansieringsmöjligheter på EU-nivå eller på nationell och regional nivå. Parlamentet stöder genomförandet av en europeisk kampanj om resurseffektivitet som ska informera små och medelstora företag om fördelarna och möjligheterna med att arbeta resurseffektivt och om hur man inom näringslivet kan uppnå samverkansvinster om materialåtervinning. Parlamentet uppmanar kommissionen och EEN att samarbeta kring resurseffektivitet tillsammans med branschförbund, fackföreningar, små och medelstora företag, icke-statliga organisationer, forskarvärlden och med regionala initiativ. Kommissionens inriktning på symbios och kluster välkomnas därför i detta hänseende, och kommissionen uppmanas att lägga fram konkreta initiativ för att underlätta sektorsövergripande samarbeten och resurshantering.

24.    Europaparlamentet uppmanar med kraft sektorssammanslutningar att spela en mera framträdande roll genom att tillhandahålla lämplig information och rådgivning om grön teknik, finansieringsmöjligheter och relevanta förfaranden och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att täppa de luckor som uppstått där detta stöd inte finns att tillgå och att, i samarbete med branschförbund och företag, ytterligare utreda vilka möjligheter som finns och påskynda hållbara lösningar och investeringar i en ekonomi baserad på miljövänlig teknik, resurseffektivitet och materialåtervinning. Parlamentet konstaterar att klyftan mellan de små och medelstora företagens behov och arbetstagarnas kompetens har ökat. 26 procent av arbetsgivarna i Europa har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens.

Forskning, utveckling, innovation och kompetens

25.    Europaparlamentet betonar att grundläggande forskning och utveckling måste utvecklas effektivare och att de små och medelstora företagen fullständigt måste få medverka vid detta arbete, samt att det behövs ett aktivt stöd till att resultaten av grundläggande forskning och utveckling i högre grad omsätts i form av tekniska framsteg. Parlamentet framhåller att Europa måste återindustrialiseras, eftersom tillverkningsindustrin är så viktig för forskning, utveckling och innovation och således för EU:s framtida konkurrensfördelar. Icke-teknisk innovation, organisatorisk innovation, systeminnovation och innovation inom den offentliga sektorn bör också få tillräcklig uppmärksamhet, vid sidan om teknikbaserade lösningar.

26.    Europaparlamentet framhåller vikten av att de europeiska företagen kommersiellt omsätter resultaten av sin forskning och utveckling och låter dem komma till sitt fulla värde. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla ett stabilare regelverk och lämpliga finansieringssystem för att således möjliggöra ekonomiskt initiativtagande och företagande och begränsa tidsåtgången innan nya produkter, tjänster och affärsmetoder kan komma ut på marknaden, framför allt inom den gröna ekonomin.

27.    Europaparlamentet understryker den nya europeiska rymdinfrastrukturens potential för innovation och grön tillväxt. Kommissionen uppmanas att främja små och medelstora företags användning av data från denna infrastruktur inom ramen för plantskolor och företagsinkubatorer. Kommissionen uppmanas att se till att det finns ett system för att små och medelstora företag lätt ska få data från denna infrastruktur för forsknings-, utvecklings- och saluföringsändamål.

28.    Europaparlamentet konstaterar att det framgått av undersökningen Innobarometer i maj 2014 att endast 9 procent av alla företag sagt sig ha fått något offentligt ekonomiskt stöd för sin verksamhet inom forskning, utveckling och innovation sedan januari 2011. Parlamentet påpekar att det behöver utvecklas användarvänliga förfaranden för de olika formerna av stöd.

29.    Europaparlamentet noterar att det enhetliga EU-patentet är till nytta för små och medelstora företag, bland annat på området grön teknik. Samtliga medlemsstater uppmanas att ansluta sig till det enhetliga EU-patentet. Medlemsstaterna uppmanas att ofördröjligen ratificera avtalet om en enhetlig patentdomstol, vilket är nödvändigt för tillämpningen av det enhetliga EU-patentet. Kommissionen uppmanas att föreslå ett förenklat förfarande för små och medelstora företag för att väcka åtal för patentintrång vid den enhetliga patentdomstolen.

30.    Europaparlamentet efterlyser bättre politiska ramar för kretsloppsekonomin, bland annat genom att det antas och genomförs smart lagstiftning, standarder och uppförandekoder för att internalisera externa kostnader, hantera resursintensiva produkter, skapa lika villkor, belöna föregångare och påskynda övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi.

31.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga instrumentet för ekodesign inom paketet för en kretsloppsekonomi så att det även omfattar den dimension som heter resurseffektivitet. Inom ekodesign bör hänsyn tas till livslängd, möjligheten att reparera och återvinna produkter, inklusive standarder för garanterad minimilivslängd och nedmontering.

32.    Europaparlamentet uppmuntrar till en utbyggnad av innovativa stödsystem, såsom checkar för grön innovation, som kan hjälpa hållbar teknik samt miljövänliga och klimattåliga lösningar att vinna insteg på marknaden. Parlamentet menar att reglerna för ansökningar om stödmedel måste vara enkla och tydliga och att de inte bör vara administrativt betungande. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att hitta innovativa finansieringslösningar för de små och medelstora företagen samt att tillhandahålla fullt tillgängliga finansieringsinstrument. Parlamentet erinrar om att de europeiska små och medelstora företagens hållbara tillväxt och innovationskapacitet är en av EU:s huvudsakliga konkurrensfördelar på globaliserade marknader.

Lagstiftning och (av)reglering som tillväxtmotor

33.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undvika att skapa hinder för den inre marknaden i form av överflödig lagstiftning, att se över gällande lagstiftning och undanröja eventuella marknadshinder i form av överflödiga eller verkningslösa regelverk, liksom att se till att unionslagstiftningen konsekvent införlivas med den nationella lagstiftningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att småföretagartestet tillämpas fullt ut vid alla konsekvensbedömningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att med större kraft arbeta för att tillsammans med enskilda medlemsstater åtgärda överflödig lagstiftning. Parlamentet betonar behovet av att unionslagstiftningen överallt inom EU tolkas entydigt och enhetligt av de nationella tillsynsmyndigheterna samt att det behövs öppna regler för offentlig upphandling, även för grön upphandling och e-upphandling, eftersom små och medelstora företag som vill internationalisera sig i dagens läge upplever avsevärda hinder på detta område, som samtidigt erbjuder en oerhörd möjlighet för medlemsstater att tidigt anpassa sig, också när det gäller resurs- och energieffektiva produkter och lösningar.

34.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att dra tillbaka föråldrade eller över hövan betungande lagstiftningsförslag. Parlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram ett mer ambitiöst lagstiftningsförslag om avfall, såsom det tillkännagavs av vice ordföranden Timmermans vid parlamentets plenarsammanträde i december 2014. Parlamentet uppmanar kommissionen att inte lägga fram sådana lagstiftningsförslag som skulle bli en onödig administrativ börda för näringslivet och de små och medelstora företagen och att fortlöpande se över befintlig lagstiftning för att minska den nuvarande administrativa bördan, göra lagstiftningen bättre och effektivare, och anpassa den till nya affärsmodeller. Parlamentet betonar dock att uppnåendet av EU:s miljömål förutsätter vittgående åtgärder, tillsammans med att den befintliga lagstiftningen genomförs korrekt och i rätt tid och att aktörer från berörda delar av näringslivet och från små och medelstora företag får medverka i god tid, även vid konsekvensbedömningarna.

35.    Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är med teknikneutral och innovationsvänlig lagstiftning som låter marknaden pröva och utvärdera olika former av ny teknik. Parlamentet välkomnar utvecklingen av systemet med miljöteknikkontroller som ett nytt verktyg för att hjälpa innovativ miljöteknik att nå ut på marknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina system för offentligt stöd på lämpligt sätt använda marknadsbaserade instrument och inte miljöfarliga marknadssnedvridande subventioner. Parlamentet erinrar om att offentliga ingripanden bör användas mot marknadsmisslyckanden, såsom att externa kostnader inte vägts in vid prissättningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta gemensamma riktlinjer för nationella system för offentligt stöd till gröna investeringsprojekt, för att uppsättningen av åtgärder ska bli mera enhetlig.

36.    Europaparlamentet konstaterar att omstörtande industrier och teknik ofta ger en fingervisning om brister i befintlig lagstiftning. Parlamentet betonar att den befintliga lagstiftningen och genomförandet av den fortlöpande behöver övervakas och uppdateras, så att hållbar eller miljöinnovativ teknik och nyutvecklad teknik inte stöter på hinder.

Olika stödåtgärder

37.    Europaparlamentet anser att det i grundutbildningssystemen och i systemen för högre utbildning bör införas utveckling av företagarfärdigheter och program för att lära sig hur marknaden, ekonomin och det finansiella systemet arbetar, fungerar och interagerar, tillsammans med miljömedvetenhet och kunskaper om hur ny teknik kan främja effektiva, innovativa och gröna möjligheter och att detta även bör främjas genom aktiviteter utanför schemat och genom livslångt lärande. Parlamentet anser att en noggrant utformad affärsplan är första steget mot bättre tillgång till finansiering och hållbarhet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utan dröjsmål införa entreprenörskap samt finansiell utbildning, ekonomisk utbildning och miljöutbildning som ett ämne i sina utbildningsprogram. I detta sammanhang stöder parlamentet programmet ”Erasmus för unga företagare” som syftar till att främja entreprenörskapskultur och utveckling av den inre marknaden och konkurrenskraften.

38.    Europaparlamentet betonar att också mikroföretag och nystartade företag bör erbjudas hjälp och vägledning för en hållbar grön tillväxt. Kommissionen uppmanas att se till att dessa företag på ett lämpligt sätt inkluderas i nya initiativ som är inriktade på gröna tillväxtmöjligheter för små och medelstora företag.

39.    Europaparlamentet konstaterar att Erasmus+-programmet innebär att studenter och ungdomar kan utveckla sina företagarfärdigheter genom bland annat finansiering av praktikplatser och anser att programmet under de kommande åren måste ha kvar stödet för att fostra unga och ambitiösa företagare som sin första prioritering. Parlamentet stöder programmet ”Erasmus för unga företagare”, som syftar till att främja entreprenörskapskultur och utveckling av den inre marknaden samt konkurrensförmågan.

40.    Europaparlamentet konstaterar att ohållbara konsumtionsmönster måste åtgärdas och att det måste arbetas för en förändring av konsumentbeteendet. Parlamentet påpekar att det behövs lämplig konsumentupplysning och uppmuntran till incitament för en mer hållbar konsumtion. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att stärka åtgärder på efterfrågesidan, till exempel att använda offentlig upphandling för att ge resurs- och energieffektiva produkter och lösningar bättre genomslag. Parlamentet betonar vikten av att inkludera resursanvändning i produktinformation och miljömärkning för att ge konsumenterna större inflytande.

41.    Europaparlamentet påpekar att man med hjälp av samarbete med tekniska forskningsinstitut, universitet och yrkesskolor måste underlätta uppkomsten av nystartade och avknoppade företag.

42.    Europaparlamentet betonar vikten av export för att skapa arbetstillfällen och tillväxt i Europa. Kommissionen uppmanas att påskynda de handelsavtal som är under förhandling med våra partner så att europeiska små och medelstora företag lättare får tillträde till nya marknader.

43.    Europaparlamentet anser att kvinnligt entreprenörskap än så länge inte uppskattas till sitt fulla värde för tillväxt och konkurrenskraft i EU och att denna tillgång bör uppmuntras och stärkas och att alla hinder, framför allt lönediskriminering, som kvinnor konfronteras med bör undanröjas, också inom den gröna ekonomin, för att kvinnor och män ska få lika stor nytta. Parlamentet anser att en regelbunden insamling av harmoniserad statistik, också om lagstiftningens könsspecifika konsekvenser och i form av könsuppdelade arbetskraftdata, skulle göra både det politiska beslutsfattandet och övervakningen mera evidensbaserade och täppa till en kunskapslucka i hållbarhetsdebatten.

44.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka och ta reda på inom vilka sektorer av Europas industri och i vilka geografiska områden det finns förutsättningar för inrättandet av nya kluster och knutpunkter samt att stödja framväxten av dem.

45.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma och bemöta de möjligheter och utmaningar som landsbygden har att erbjuda för små och medelstora företag, grön tillväxt och miljöinnovation.

46.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att (på nationell, regional och lokal beslutsfattar- och förvaltningsnivå) oavlåtligen främja hållbar tillväxt, inom ramen för de smarta specialiseringsstrategierna och med medverkan från huvudsakliga berörda parter, som främjar kluster, samverkansvinster och nätverk kring den verksamhet som bedrivs i den gröna ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att, när så är lämpligt, rapportera till parlamentet om genomförandet av de smarta specialiseringsstrategierna på nationell och/eller regional nivå, och särskilt om de olika mönster för ”insatser i senare led” som används i unionen och i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge information om vilka praktiska åtgärder som vidtagits för att utveckla färdigheter för miljöinnovativa små och medelstora företag genom att sammankoppla regionala innovationscentrum och de centrala stödnätverken.

47.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genom regionalpolitiken skapa specifika program som innefattar allt som hör samman med grön tillväxt för små och medelstora företag. Parlamentet betonar att man inom ramen för grön tillväxt inom små och medelstora företag fullt ut måste ta till vara unga människors företagarpotential. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbereda åtgärder för att skapa en koppling mellan utbildningsinstitutioner, europeiska program och åtgärder för stöd till grön ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utnyttja alla till buds stående medel för att ge råd till arbetstagare i små och medelstora företag och att höja deras kunskaper och färdigheter. Parlamentet uppmanar till stöd för fortbildning med fokus på ungdomar och de mest missgynnade grupperna.

48.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

Antagna texter, P7_TA(2013)0036.

(2)

Antagna texter, P7_TA(2014)0032.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2014)0069.

(4)

http://ec.europa.eu/public_opinion/flash/fl_381_en.pdf.


MOTIVERING

Sektorer för grön tillväxt är till stor nytta både ur ekonomisk synvinkel och miljösynvinkel för små och medelstora företag i EU och tros komma att växa avsevärt under de kommande åren. Utgångspunkten är att denna ekonomiska tillväxt kan gå hand i hand med hållbarhet för miljön. Små och medelstora företag utgör själva ryggraden i den europeiska ekonomin och är viktiga drivkrafter för ekonomisk tillväxt i EU.

Det är viktigt att de som utformar politiken fullt ut förstår vilken potential det finns inom den gröna ekonomin och samtidigt är medvetna om vilka svårigheter de små och medelstora företagen i dagens läge står inför, framför allt när de ska göra sina produkter, produktionsprocesser, affärsmetoder och tjänster mera miljöanpassade. Kommissionens gröna handlingsplan för små och medelstora företag är ett välkommet initiativ för att ytterligare stimulera små och medelstora företag att utveckla fördelarna med grön tillväxt.

Vid det samråd som hölls med aktörerna när detta betänkande utarbetades kom flera frågor att tas upp. Dels råder det en mycket utbredd samsyn om att grön tillväxt för med sig en hel rad olika fördelar. Dels kom många företagare, små och medelstora företag och branschorganisationer att påtala ett flertal stora problem som de ställs inför i dag. Problemen kan i stort sett sammanfat tas under rubrikerna finansiering, forskning, utveckling och innovation, förvärv av rätta kunskaper samt det gällande regelverket.

Flera aktörer påpekade också att man bland Europas invånare överlag inte är benägen att ta risker. Alltifrån ett tidigt stadium av undervisningen bör ungdomar göras medvetna om entreprenörskap och vad detta innebär, såsom olika former av finansiering. Ofta måste man först misslyckas för att sedan bli framgångsrik och det rådde även samsyn om att konkurslagarna ofta är för stränga, så att en företagare som misslyckats får det svårt att komma i gång på nytt.

I fråga om finansieringen av små och medelstora företag är de flesta av de aktuella problemen välkända och väl identifierade. En av de största svårigheterna i förhandlingarna om kreditavtal är informationsluckan mellan små och medelstora företag och kreditgivare. Båda parterna är eniga om att en effektivare kommunikation skulle förbättra kreditgivarnas förståelse för de små och medelstora företagens kreditbehov, samtidigt som företagens förståelse för de olika kreditalternativen skulle förbättras. Riskkapital, företagsänglar och gräsrotsfinansiering bör lyftas fram på ett tydligare sätt som finansieringsalternativ till sedvanliga banklån. Eftersom finansieringsbehoven är ytterst olika, beroende på produkt, företagsstorlek, teknik, innovation osv. bör kommissionen ta hänsyn till detta vid utvecklingen av program, instrument och initiativ. Särskilt inom den gröna ekonomin, där den nya tekniken och de nya affärsmodellerna leder till att det fortfarande råder en viss osäkerhet och avkastningen på investeringar, behövs det en bred uppsättning olika instrument.

En annan nyckelfråga för utvecklingen av möjligheter för grön tillväxt är behovet av kunskapsdelning och kunskapsspridning. Till skillnad från de multinationella företagen brukar de små och medelstora företagen inte ha samma tillgång till kunskapsnätverk för att de ska kunna hålla sig a jour med ny teknik eller få ut sitt budskap till potentiella kunder eller investerare. Därför ingår det i detta betänkande en särskild rubrik om hur små och medelstora företag kan dra större nytta av de kunskaper som finns att tillgå. Det viktigaste är i det här fallet sektorsövergripande samarbete, grundandet av informella nätverk och den ovärderliga roll som sektorssammanslutningar kan och bör spela härvidlag. Tankegången är då, och detta återkom vid samrådet med aktörerna, att sektorssammanslutningar och informella nätverk är huvudkällan till information om allt från teknik, leverantörer, system för offentligt stöd och så vidare. Inom sådana sektorer där det inte finns några sådana forum bör kommissionen och medlemsstaterna träda till och erbjuda liknande tjänster.

För att den gröna ekonomins stora potential ska komma till full nytta måste man ha den rätta ramen för forskning, utveckling och innovation. Visserligen kan de olika systemen för offentligt stöd i viss utsträckning stimulera till forskning, utveckling och innovation, men den viktigaste möjlighetsskapande faktorn är en öppen, stabil och innovationsvänlig lagstiftnings- och investeringsram. Detta innebär att man måste se till att tiden fram till marknadsföringen blir kort, att inga vinnare utses på förhand utan att marknadskrafterna får fylla sin funktion och att inga potentiellt innovativa teknikformer eller produkter blir uteslutna redan från början.

Detta kommer också fram under den rubrik i betänkandet där det talas om lagstiftningen, som är ett annat stort hinder för tillväxt i allmänhet och grön tillväxt i synnerhet. Både vid samrådet med aktörerna och vid utfrågningen i Europaparlamentets ITRE-utskott om stöd till innovativa nystartade företag och små och medelstora företag framfördes ett flertal synpunkter om att man på företagarhåll alltför ofta är överbelastad av stränga regler, rapporteringsskyldigheter eller ansökningsförfaranden. Närmare bestämt handlar det om att överflödig lagstiftning och olika tolkningar bland olika tillsynsmyndigheter både ökar bördan och hindrar den inre marknadens funktion. Kommissionens beslut om att dra tillbaka vissa lagstiftningsdelar som anses alltför betungande är välkommet. Av beslutet framgår att kommissionen och medlemsstaterna, när de utarbetar ny lagstiftning, först och främst bör tänka igenom vilket problem eller vilket marknadsmisslyckande de försöker lösa.

I fråga om stödsystemen uppmanar föredraganden kommissionen att ta fram riktlinjer för att sammanjämka de olika nationella systemen för att vi ska få en mera enhetlig uppsättning åtgärder. En av huvudpunkterna som statsmakterna bör inrikta sig på för att miljöanpassningen av vår ekonomi ska kunna fortsätta, samtidigt som man har koll på budgeten, är att söka efter mogen och kostnadseffektiv teknik. Vad statsmakterna inte bör göra är att forcera en insats på bred front av dyrbara nya innovationer. I det fallet kan statsmakterna med större fördel välja att spela en möjliggörande roll, där de stöder småskaliga demonstrationsprojekt som bidrar till en vidareutveckling av den ifrågavarande tekniken.

I förslaget till betänkande påpekas avslutningsvis en rad andra viktiga utmaningar, såsom potentialen hos kvinnligt entreprenörskap, medvetenhet på konsumenthåll och åtgärder till stöd för entreprenörskap överlag.

Det finns uppenbarligen en stor potential för grön tillväxt men denna potential kan inte utnyttjas till fullo om inte vissa grundläggande villkor uppfylls. Bland dessa villkor märks att man måste skapa en mera entreprenörskapsinriktad inställning, ta fram öppna och innovationsvänliga bestämmelser, ordna med flera olika möjligheter att få finansiering eller åstadkomma flera möjligheter till kunskapsdelning.


YTTRANDE från budgetutskottet (1.4.2015)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över möjligheter till grön tillväxt för små och medelstora företag

(2014/2209(INI))

Föredragande: Liadh Ní Riada

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Energi- och resurseffektivitet måste ligga till grund för Europas industriella förnyelse, om det är meningen att Europas industri ska ha kvar sin smarta och hållbara konkurrenskraftiga tillväxt för alla i framtiden.

B.  Små och medelstora företag som följer miljönormerna kommer att få flera affärsmöjligheter och bättre kunna stå emot det kostnadstryck som orsakas av att resurserna blir dyrare.

C. Små och medelstora företag är den europeiska ekonomins ryggrad och bidrar i hög grad till den ekonomiska och sociala sammanhållningen i medlemsstaterna, med tanke på att de representerar ungefär 99 % av samtliga europeiska företag och erbjuder runt 75 miljoner arbetstillfällen.

D. Tillgång till finansiering är fortfarande en av de viktigaste utmaningarna för uppkomst, överlevnad och tillväxt för små och medelstora företag, mikroföretag, sociala företag och kooperativ. En avgörande förutsättning för att små och medelstora företag ska kunna införa miljövänligare teknik och investera i hållbara affärsmetoder är att deras tillgång till finansiering underlättas. Den privata sektorn är viktig för utvecklingen av alternativa sätt till finansiering.

E.  Hänsyn måste tas till hur EU:s budget, i egenskap av att vara en investeringsdriven budget, kan underlätta de europeiska små och medelstora företagens tillgång till finansiering med hjälp av minskad byråkrati och särskilda finansieringsverktyg och ökade anslag till Leo (lokala företagsbyråer). Parlamentet betonar att utvecklingen av användarvänliga förfaranden för de olika stödformerna bör förbättras.

F.  Europeiska fonden för strategiska investeringar kan fungera som en viktig investeringskälla för små och medelstora företag, utöver att de använder de möjligheter som redan finns att tillgå i EU-budgeten.

1.  Europaparlamentet betonar EU-budgetens mervärde som ett sätt att hjälpa små och medelstora företag, mikroföretag, sociala företag och kooperativ att få tillgång till finansiering och internationella marknader, framför allt via programmet Cosme och via Horisont 2020 och de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Parlamentet betonar att de nationella tillsynsmyndigheterna måste tillämpa en klar och enhetlig tolkning inom hela EU, och att det behövs öppna regler för offentlig upphandling.

2.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s program inte bidrar särskilt mycket till vare sig miljöinnovationen eller kretsloppsekonomin och att kommissionen därför måste inrikta sig mera på att anslagen från Cosme och Horisont 2020 ska gå till utveckling av miljöinnovativa lösningar genom försorg av och till nytta för små och medelstora företag, samt till att stödja finansieringen av bättre produktutformning och effektivare processer, med utgångspunkt tagen i de goda erfarenheterna av den förra budgetramen. Parlamentet anser framför allt att det instrument för små och medelstora företag som ingår i Horisont 2020 måste genomföras fullt ut.

3.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen lägger stark tonvikt vid riskkapital för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering. Riskkapital behövs utan vidare, men kommer att bli till nytta för endast ett litet antal små och medelstora företag.

4.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och EU att ge ökat stöd till lokalsamhällesbaserade små och medelstora företag och sociala företag, i synnerhet sådana som bidrar till att förbättra sin energieffektivitet och till en effektivare användning av resurser och system för förnybar energi.

5.  Europaparlamentet betonar att det behövs incitament till forskning kring och investeringar i ny och avancerad teknik som möjliggör både utveckling i riktning mot hållbar tillväxt och tillkomst av gröna arbetstillfällen, genom politiska ramar både på medlemsstats- och EU-nivå. Parlamentet understryker att unionslagstiftningen måste göras mer konsekvent för att stärka samverkansvinsterna och den rättsliga säkerheten.

6.  Europaparlamentet betonar att finansieringsinstrumenten i EU:s budget måste samordnas och komplettera varandra, framför allt de europeiska struktur- och investeringsfonderna, EU:s program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och programmet Life.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja gröna små och medelstora företag, mikroföretag, sociala företag och kooperativ som skulle möjliggöra ett hållbart sysselsättningsskapande, också för ungdomar. Stödet bör framför allt ta sig formen av bättre lagstiftning och minskning av den överdrivet tunga administrativa bördan, skatteförmåner och särskilda åtgärder för social välfärd för småföretagare, samt förbättrad tillgång till finansiering för dem via EU:s program.

8.  Europaparlamentet välkomnar den nya Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Parlamentet betonar att små och medelstora företag och mikroföretag, bland dem också gröna och innovativa sådana, måste vara viktiga stödmottagare hos Efsi, eftersom resurseffektiviteten kan anses som en högriskinvestering och banklånen fortfarande utgör den huvudsakliga källan till finansiering för små och medelstora företag. Parlamentet framhåller vilka inneboende möjligheter till ekonomisk tillväxt det finns i resurseffektiviteten och att detta innebär ett antal affärsmöjligheter för små och medelstora företag.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

1.4.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

0:

32

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jean Arthuis, Richard Ashworth, Reimer Böge, Lefteris Christoforou, Jean-Paul Denanot, Gérard Deprez, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Iris Hoffmann, Carlos Iturgaiz, Bernd Kölmel, Vladimír Maňka, Ernest Maragall, Clare Moody, Siegfried Mureșan, Victor Negrescu, Liadh Ní Riada, Jan Olbrycht, Urmas Paet, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Paul Tang, Indrek Tarand, Isabelle Thomas, Inese Vaidere, Marco Valli, Daniele Viotti, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Michał Marusik, Andrey Novakov, Derek Vaughan, Tomáš Zdechovský


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (30.3.2015)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över möjligheter till grön tillväxt för små och medelstora företag

(2014/2209(INI))

Föredragande: Dan Nica

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att varje europeisk struktur- och investeringsfond, liksom Europeiska fonden för strategiska investeringar, är av vikt för att förbättra de små och medelstora företagens konkurrenskraft, stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi och främja resurseffektiviteten. Parlamentet anser att dessa fonder kommer att bidra till att målen i Europa 2020-strategin om smart och hållbar tillväxt för alla uppnås och dess flaggskeppsinitiativ förverkligas. Parlamentet betonar vikten av temainriktad koncentration för att finansieringsmöjligheterna ska styras i riktning mot grön tillväxt.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta kartläggningen av de huvudsakliga hindren bakom förmågan att fullt ut tillgodogöra sig tillgängliga medel förenade med lägsta möjliga administrativa börda, att utforma en politik som är tydlig och lätt att förverkliga och att sammanföra den med befintliga strategier och stödmöjligheter i syfte att skapa ett underlag för konkreta åtgärdsrekommendationer, samt att tillhandahålla riktlinjer för och främja övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Parlamentet menar att en sådan politik ytterligare skulle uppmuntra små och medelstora företag att investera både i processer för förbättrad resurs- och energieffektivitet och i miljöinnovation i syfte att främja nya sysselsättningstillfällen inom unionen, utöka den hållbara tillväxten och skydda miljön och klimatet.

3.  Europaparlamentet uppmanar lokala och regionala myndigheter att tillhandahålla korrekta uppgifter och analyser för små och medelstora företag om produktionssektorer och produktionsstrukturer inom vilka de kan gå vidare med grön tillväxt, samt att stödja dem i denna strävan.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att avlägsna hinder och underlätta för små och medelstora företag att få tillgång till krediter, bland annat genom ekonomiska incitament och att attrahera privat kapital, utan att konkurrensreglerna snedvrids och utan att det medför ytterligare administrativ börda och onödig byråkrati, vilket är svårt för små och medelstora företag att ta på sig. Parlamentet anser, i syfte att säkerställa komplementariteten i utnyttjandet av finansieringsinstrument för små och medelstora företag, att det är mycket viktigt att samordna de åtgärder som tagits inom ramen för sammanhållningspolitiken och andra program, såsom Horisont 2020-programmet, både nationellt och regionalt. Parlamentet betonar vikten av en lagstiftning som låter de små och medelstora företagen behålla sin konkurrenskraft.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att hitta en snabb och varaktig lösning på de enorma eftersläpningarna med utbetalningar inom regionalpolitiken och med utbetalningar av stödmedel ur de europeiska struktur- och investeringsfonderna för förra finansieringsperioden, för att inte försenade utbetalningar av stödmedel ska avskräcka små och medelstora företag från att som projektpartner delta i dessa stödprogram och projekt.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att ta fram tydliga och objektiva urvalskriterier för EU-stödda projekt för att öka deras attraktion, vilket skulle kunna ge incitament till hållbar utveckling och vända miljöutmaningar till tillväxtmöjligheter. Parlamentet menar att en väl avvägd representation av alla berörda parter, däribland arbetsmarknadens parter, små och medelstora företag och lokala och regionala myndigheter, ska säkerställas när övervaknings- och utvärderingskommittéerna inrättas. Parlamentet anser att systemen för övervakning och rapportering bör bygga på indikatorer som visar de små och medelstora företagens bidrag till grön tillväxt och hur finansieringen av sådana företag påverkar gröna arbetstillfällen och koldioxidavtrycket.

7.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att i sina operativa program ta med miljöanpassad offentlig upphandling, med samtidigt hänsynstagande till sina nationella och regionala behov, och att uppmuntra sina nationella, regionala och lokala offentliga förvaltningar att öka den miljöanpassade offentliga upphandlingens andel och därmed ge incitament till främjandet av nya sysselsättningsmöjligheter och grön tillväxt för små och medelstora företag (såsom återvinning, produktion av förnybar energi, energieffektivitet och energisparprogram). Parlamentet uppmanar kommissionen att meddela parlamentet den procentandel och det antal små och medelstora företag som investerar i grön tillväxt och miljöinnovation och som i varje medlemsstat finansieras genom de operativa programmen, samt de resultat som uppnåtts och antalet jobb som skapats respektive bevarats. Parlamentet rekommenderar ytterligare insatser för att uppnå samverkansvinster genom ett samordnat utnyttjande av tillgängliga fonder.

8.  Europaparlamentet uppmuntrar till en utbyggnad av innovativa stödsystem, såsom checkar för grön innovation, som kan hjälpa hållbar teknik samt miljövänliga och klimattåliga lösningar att vinna insteg på marknaden. Parlamentet menar att reglerna för ansökningar om stödmedel måste vara enkla och tydliga och att de inte bör vara administrativt betungande. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att hitta innovativa finansieringslösningar för de små och medelstora företagen samt att tillhandahålla fullt tillgängliga finansieringsinstrument. Parlamentet erinrar om att de europeiska små och medelstora företagens hållbara tillväxt och innovationskapacitet är en av EU:s huvudsakliga konkurrensfördelar på globaliserade marknader.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja och främja inrättandet av temainriktade och geografiska/regionala forum, kluster och regionala och lokala sammanslutningar av små och medelstora företag, som skulle locka privata och offentliga investeringar till miljöinnovativa projekt, vare sig de innebär en gradvis framskridande utveckling eller ett genombrott, och att uppmuntra till samarbete mellan berörda parter för att berika den europeiska värdekedjan. Parlamentet välkomnar de miljöinitiativ som kommissionen har lagt fram på senare tid och uppmanar medlemsstaterna, tillsammans med näringslivssektorn och civilsamhället, att inrätta innovationspartnerskap för hållbar tillväxt.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma och bemöta de möjligheter och utmaningar som landsbygden har att erbjuda för små och medelstora företag, grön tillväxt och miljöinnovation.

11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att (på nationell, regional och lokal beslutsfattar- och förvaltningsnivå) oavlåtligen främja hållbar tillväxt, inom ramen för de smarta specialiseringsstrategierna och med medverkan från huvudsakliga berörda parter, som främjar kluster, samverkansvinster och nätverk kring den verksamhet som bedrivs i den gröna ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att, när så är lämpligt, rapportera till parlamentet om genomförandet av de smarta specialiseringsstrategierna på nationell och/eller regional nivå, och särskilt om de olika mönster för ”insatser i senare led” som används i unionen och i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge information om vilka praktiska åtgärder som vidtagits för att utveckla färdigheter för miljöinnovativa små och medelstora företag genom att sammankoppla regionala innovationscentrum och de centrala stödnätverken.

12. Europaparlamentet betonar behovet av att informera små och medelstora företag om möjligheterna till konkurrenskraft/tillväxt, sysselsättning och miljöskydd som dessa nya affärsmodeller och metoder kan medföra. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionala och lokala förvaltningar att bättre informera de små och medelstora företagen om möjligheter till grön tillväxt (såsom energi- och materialeffektivitet) och om omfattningen och följderna av övergången till en koldioxidsnål ekonomi genom att höja medvetenheten bland små och medelstora företag och entreprenörer. Parlamentet uppmanar offentliga myndigheter att ta uti med bristen på kunskap, resurser och kompetens genom att proaktivt tillhandahålla expertrådgivning och tekniskt stöd och genom att främja utbyte av bästa praxis.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genom regionalpolitiken skapa specifika program som innefattar allt som hör samman med grön tillväxt för små och medelstora företag. Parlamentet betonar att man inom ramen för grön tillväxt inom små och medelstora företag fullt ut måste ta till vara unga människors företagarpotential. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbereda åtgärder för att skapa en koppling mellan utbildningsinstitutioner, europeiska program och åtgärder för stöd till grön ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utnyttja alla till buds stående medel för att ge råd till arbetstagare i små och medelstora företag och att höja deras kunskaper och färdigheter. Parlamentet uppmanar till stöd för fortbildning med fokus på ungdomar och de mest missgynnade grupperna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

26.3.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

0:

34

2

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, José Blanco López, Franc Bogovič, Victor Boștinaru, Mercedes Bresso, Rosa D’Amato, Michela Giuffrida, Anna Hedh, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Andrey Novakov, Younous Omarjee, Stanislav Polčák, Fernando Ruas, Monika Smolková, Ruža Tomašić, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Isabella Adinolfi, Martina Anderson, Daniel Buda, Enrique Calvet Chambon, Salvatore Cicu, Tunne Kelam, Ivana Maletić, Dan Nica, Jan Olbrycht, Bronis Ropė, Julie Ward, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Maria Noichl


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

14.4.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

0:

54

4

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Bendt Bendtsen, Jerzy Buzek, Soledad Cabezón Ruiz, Philippe De Backer, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Fredrick Federley, Ashley Fox, Adam Gierek, Theresa Griffin, András Gyürk, Roger Helmer, Hans-Olaf Henkel, Dawid Bohdan Jackiewicz, Kaja Kallas, Barbara Kappel, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Miapetra Kumpula-Natri, Janusz Lewandowski, Ernest Maragall, Edouard Martin, Angelika Mlinar, Csaba Molnár, Nadine Morano, Dan Nica, Aldo Patriciello, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Paul Rübig, Algirdas Saudargas, Jean-Luc Schaffhauser, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Miguel Urbán Crespo, Vladimir Urutchev, Adina-Ioana Vălean, Kathleen Van Brempt, Henna Virkkunen, Martina Werner, Hermann Winkler, Anna Záborská, Flavio Zanonato

Slutomröstning: närvarande suppleanter

José Blanco López, Simona Bonafè, Lefteris Christoforou, Cornelia Ernst, Eugen Freund, Werner Langen, Michèle Rivasi, Maria Spyraki, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Daniela Aiuto, Enrique Calvet Chambon, Stanisław Ożóg

Rättsligt meddelande