Förfarande : 2014/2258(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0136/2015

Ingivna texter :

A8-0136/2015

Debatter :

PV 19/05/2015 - 9
CRE 19/05/2015 - 9

Omröstningar :

PV 21/05/2015 - 7.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0214

BETÄNKANDE     
PDF 199kWORD 90k
21.4.2015
PE 549.126v02-00 A8-0136/2015

om finansieringen av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken

(2014/2258(INI))

Utskottet för utrikesfrågor

Budgetutskottet

Föredragande: Eduard Kukan, Indrek Tarand

(Gemensamma utskottssammanträden – artikel 55 i arbetsordningen)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 RESERVATION
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om finansieringen av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken

(2014/2258(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 21, 24, 41, 42, 43, 44, 45 och 46,

–       med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–       med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1),

–       med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(3) och dess senare ändringar,

–       med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 18/2012 Europeiska unionens stöd till Kosovo på rättsstatsområdet,

–       med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 18 december 2013,

–       med beaktande av rådets slutsatser av den 25 november 2013 och den 18 november 2014 om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken,

–       med beaktande av lägesrapporten av den 7 juli 2014 från vice ordföranden för kommissionen/den höga representanten och chefen för Europeiska försvarsbyrån om genomförandet av Europeiska rådets slutsatser från december 2013,

–       med beaktande av det gemensamma meddelandet från vice ordföranden för kommissionen/den höga representanten och kommissionen om EU:s övergripande strategi för externa konflikter och kriser och rådets slutsatser om samma ämne av den 12 maj 2014,

       med beaktande av årsrapporten för 2014 och 2013 års finansiella rapport för Europeiska försvarsbyrån,

–       med beaktande av sin resolution av den 3 april 2014 om den EU-övergripande strategin och dess konsekvenser för samstämdheten i EU:s yttre åtgärder(4),

–       med beaktande av ordförandeskapets slutsatser, som antogs av Europeiska rådet i Helsingfors den 11 december 1999 (kapacitetsmålet för 2003), och av kapacitetsmålet för 2010, som antogs av rådet den 17 maj 2004,

–       med beaktande av det civila kapacitetsmålet för 2010, som godkändes vid ministerkonferensen om förbättringar av civila resurser och noterades av rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) den 19 november 2007,

–       med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–       med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för utrikesfrågor och budgetutskottet, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och budgetutskottet (A8‑0136/2015), och av följande skäl:

A.     Den allt svårare säkerhetsmiljön inom och utanför unionen, som präglas av nya risker och hot som ingen medlemsstat kan hantera på egen hand, kräver en förstärkning av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) så att den blir ett mer effektivt politiskt instrument och en verklig garanti för EU-medborgarnas säkerhet och för främjandet av europeiska intressen och värderingar. Unionen bör stärka säkerheten vid sina yttre gränser.

B.     Nedskärningarna i försvarsutgifterna och det dubbelarbete som utförs idag kräver ett nytänkande kring finansieringen av GSFP-uppdrag och GSFP-insatser. De avsatta budgetmedlen måste användas på ett bättre och mer kostnadseffektivt sätt och EU‑institutionerna måste utföra en ordentlig demokratisk kontroll av alla uppdrag och insatser.

C.     Vid Europeiska rådets möte i december 2013 beslutade man att undersöka de finansiella aspekterna av EU:s uppdrag och insatser, bland annat en översyn av Athena, i syfte att säkerställa att förfaranden och regler gör det möjligt för unionen att agera snabbare och bli mer flexibel och effektiv i förbindelse med sina civila uppdrag och militära operationer.

D.     Enligt bestämmelserna i Lissabonfördraget är EU:s höga representant även vice ordförande för kommissionen, chef för Europeiska försvarsbyrån och ordförande för Europeiska unionens råd i konstellationen utrikes frågor. Enligt artikel 45 i EU‑fördraget ska Europeiska försvarsbyrån ”vid behov fullgöra sina uppgifter i samråd med kommissionen”.

1.      Europaparlamentet noterar att EU och dess medlemsstater är viktiga finansiärer av ett stort antal freds- och krisförvaltningsuppdrag över hela världen, och att civila och militära GSFP-uppdrag och GSFP-insatser utgör en mycket liten del av den totala finansieringen. Parlamentet bekräftar GSFP-ingripandenas betydelse för att skapa fred, och uppmanar medlemsstaterna att mer aktivt verka för att förebygga konflikter, bidra till återuppbyggnad efter konflikter och skapa varaktig fred i konfliktdrabbade områden. Parlamentet beklagar GSFP-ingripandenas blygsamma karaktär, särskilt de militära insatserna, som främst består av småskaliga militära utbildningsuppdrag i stället för väsentliga EU-bidrag till fredsbevarande och fredsframtvingande insatser. Parlamentet är övertygat om att EU inte uteslutande bör koncentrera sig på instrument som är inriktade på efterkrissituationen eller på hjälp att ta sig ur en kris, utan i stället måste kunna vidta alla former av krishanteringsåtgärder.

2.      Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att utnyttja Lissabonfördragets fulla potential, särskilt artikel 44 om att anförtro genomförandet av ett GSFP-uppdrag åt en grupp medlemsstater och artikel 46 om det permanenta strukturerade samarbetet, för att möjliggöra en snabbare och mer flexibel användning av GSFP-uppdrag och GSFP-insatser. 

3.      Europaparlamentet konstaterar med oro att medlemsstaterna, trots en sammanlagd årlig försvarsbudget på omkring 190 miljarder euro, fortfarande inte uppfyller 1999 års kapacitetsmål från Helsingfors. Parlamentet påminner om EU:s högt satta civila kapacitetsmål. Parlamentet kräver att EU stärks som en verklig försvarsaktör inom ramen för Nato, och beklagar avsaknaden av en tydlig militär doktrin, som verkställer de uppgifter som förtecknas i artikel 43 i EU-fördraget (de utökade Petersbergsuppgifterna). Parlamentet förespråkar starkt närmare samordning och samarbete på säkerhets- och försvarsområdet inom ramen för Nato, både mellan medlemsstaterna och på EU-nivå, särskilt genom en sammanslagning och ett gemensamt utnyttjande av resurser, kapacitet och tillgångar. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt göra en analys av utmaningarna och behoven inom säkerhet och försvar.

4.      Europaparlamentet noterar att finansieringsnivån för civila GSFP-uppdrag i Gusp‑kapitlet i EU:s budget har sjunkit under de senaste åren och förväntas förbli stabil inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Parlamentet beklagar att de civila uppdragen har påverkats av den allmänna bristen på betalningsbemyndiganden, vilket har tvingat kommissionen att skjuta upp betalningen av 22 miljoner euro till 2015 för att minska problemen. Parlamentet gläder sig dock över de möjliga besparingarna på cirka 16 miljoner euro, vilket gör det möjligt att finansiera nya uppdrag om behov skulle uppstå inom en nära framtid.

Initiativ till kostnadsbesparingar och ökad effektivitet

5.      Europaparlamentet välkomnar de konkreta åtgärder och pragmatiska lösningar som nyligen presenterades av kommissionen inom ramen för de befintliga finansiella reglerna i syfte att korta ned de finansiella förfarandena för de civila GSFP-uppdragen. Parlamentet beklagar dock de fortsatt avsevärda förseningarna i upphandlingen av viktig utrustning och viktiga tjänster för GSFP-uppdragen inom ramen för Gusp, vilka delvis beror på rådets ofta långsamma process för beslutsfattande, men också på en delvis avsaknad av en samlad syn på hur de finansiella reglerna ska tillämpas för GSFP‑uppdragen och de negativa konsekvenser detta får för genomförandet av uppdragen och för personalen, samt eventuellt för säkerheten i förbindelse med uppdragen.

6.      Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att åtgärda dessa brister genom att utarbeta en särskild mall för de finansiella reglerna för civila GSFP-uppdrag och anpassa de befintliga riktlinjerna till deras behov, i syfte att främja ett snabbt, flexibelt och mer effektivt genomförande av uppdragen och samtidigt säkra en sund ekonomisk förvaltning av EU:s resurser och ett tillräckligt skydd av unionens ekonomiska intressen. Parlamentet anser att budgeten bör delegeras till den civila insatschefen, i likhet med vad som gjorts för EU-delegationernas chefer.

7.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra en årlig utvärdering av de totala kostnaderna för säkerhets- och försvarspolitiken, vilken ska omfatta en transparent översikt över offentliga upphandlingar för att möjliggöra en mer effektiv förvaltning av budgeten till detta område i framtiden.

8.      Europaparlamentet stöder med kraft inrättandet av ett gemensamt servicecenter och ett integrerat resursförvaltningssystem, för att påskynda de civila uppdragen och göra dem mer kostnadseffektiva. Parlamentet beklagar att detta initiativ för närvarande hamnat i ett dödläge. Parlamentet noterar att man nu överväger införandet av en plattform för stöd till uppdragen, men uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att vidta ytterligare åtgärder i riktning mot inrättandet av ett verkligt gemensamt servicecenter.

9.      Europaparlamentet anser att de konstanta begränsningarna av den administrativa budgeten för Europeiska utrikestjänsten och den civila planerings- och ledningskapaciteten måste lättas, eftersom det årliga budgetanslaget fortfarande är för litet för att täcka alla planerings-, lednings- och stöduppgifter, särskilt vid en tidpunkt då flera uppdrag inleds nästan samtidigt.

10.    Europaparlamentet anser att det permanenta GSFP-lagret, som för närvarande endast används för nya civila GSFP-uppdrag, snabbt bör utvidgas till att också omfatta befintliga uppdrag, samtidigt som tillgången till den lagrade utrustningen förbättras och urvalet i fråga om den nödvändiga utrustningen diversifieras. Parlamentet föreslår att GSFP-lagret förvaltas av det framtida gemensamma servicecentrumet.

11.    Europaparlamentet understryker behovet av en tillräcklig personalstyrka för uppdragen i linje med de olika åtaganden som gjorts av medlemsstaterna i detta avseende (t.ex. det civila kapacitetsmålet för 2010 eller den fleråriga planen för utveckling av civil kapacitet). Parlamentet beklagar dock svårigheterna med att rekrytera – och behålla – ett tillräckligt antal kvalificerade medarbetare till GSFP-uppdragen. Parlamentet vill främja en omfattande användning av civila insatsgrupper som snabbt kan sättas in, vilket skulle öka EU:s kapacitet till snabba reaktioner, påskynda inrättandet av uppdrag och bidra till effektivare krishanteringsberedskap.

12.    Europaparlamentet beklagar den bristande insynen och de höga kostnaderna i samband med urvalet av de privata företag som ska garantera säkerheten för de civila GSFP-uppdragens personal. Parlamentet kräver att ett särskilt ramavtal för säkerhetstjänster i samband med civila GSFP-uppdrag, i syfte att sänka de privata säkerhetsföretagens avgifter och göra urvalsförfarandet mer transparent. Parlamentet anser att europeiska företag bör prioriteras i detta sammanhang.

Samstämmighet och komplementaritet

13.    Europaparlamentet anser att GSFP är en del av den bredare externa Gusp-dimensionen och av EU:s yttre åtgärder som helhet samt av den interna dimensionen av politiken för den inre marknaden, industri, rymdfart och forskning och utveckling. Parlamentet är fast övertygat om att samstämmighet och komplementaritet måste säkerställas mellan de olika instrumenten så att stordriftsfördelar kan uppnås och verkningarna av EU:s utgifter kan maximeras. Parlamentet är vidare övertygat om EU har fler verktyg och större hävstångspotential än någon annan överstatlig institution, eftersom EU:s säkerhets- och försvarspolitik med hjälp av en sammanhängande strategi kan förstärkas med andra typer av EU-instrument och finansieringsmekanismer. Parlamentet anser därför att medlen till Gusp bör användas på ett smartare sätt, särskilt genom ökad samordning mellan GSFP-instrumenten och EU:s olika stödprogram som förvaltas av kommissionen.

14.    Europaparlamentet efterlyser större militära och civila synergier, när detta är möjligt, vilka särskilt bör beaktas i början av planeringsprocessen, framför allt när det gäller lokaler, sjukvårdstjänster, logistik, transport och säkerheten i förbindelse med uppdrag, samtidigt som de olika kommandostrukturerna respekteras och en tydlig åtskillnad görs mellan de civila uppdragens och de militära operationernas karaktär, mål och funktion.

15.    Europaparlamentet betonar de potentiella besparingar som kan göras genom att på EU‑nivå främja synergieffekter på det militära området, bland annat i fråga om transport, utbildning och sjukvård. Parlamentet framhäver Europeiska försvarsbyråns roll för att främja samverkansförmåga och synergieffekter inom försvarsutrustning och insatskapacitet bland medlemsstaterna, men beklagar djupt att byrån, trots att den leds av EU:s vice ordförande/höga representant, fortfarande omfattas av rådets behörighet och helt finansieras utanför EU:s budget, vilket innebär att den inte underställs EU:s demokratiska kontroll.

16.    Europaparlamentet välkomnar den översyn av krishanteringsförfarandena som beslutades 2013, eftersom den ledde till förbättringar av planeringen och inledandet av GSFP-uppdrag. Parlamentet understryker dock att mer måste göras för att övervinna de bestående avgränsningarna mellan de olika delarna av EU:s utrikespolitiska maskineri.

17.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa permanenta finansiella förfaranden för samarbetet mellan kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, Europeiska försvarsbyrån, Europeiska rymdorganisationen och medlemsstaterna på området för GSFP och för den inre marknaden, industri, rymdfart, forskning och utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att fastställa permanenta finansiella regler för att sammankoppla EU-aktörerna på området för inre säkerhet (t.ex. Frontex, Europol och Enisa) med aktörerna på området för det externa försvaret (t.ex. Europeiska försvarsbyrån och Europeiska utrikestjänsten).

18.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens och Europeiska försvarsbyråns gemensamma genomförande av ett pilotprojekt om GSFP-forskning, i enlighet med parlamentet förslag i 2015 års budget, så att Europeiska försvarsbyrån uppfyller unionens mål och genomför dess budget. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att kommissionen inte har förelagt parlamentet en utvärdering av potentialen i artikel 185 i EUF-fördraget, vilket parlamentet begärde i sin resolution av den 21 november 2013 om det europeiska försvarets industriella och tekniska bas (2013/2125(INI)).

19.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens färdplan för genomförandet av meddelandet om EU:s försvars- och säkerhetssektor, vilken antogs den 24 juni 2014. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att i en utvärdering av de berörda parterna beskriva på vilket sätt potentiella stödmottagare och nationella och regionala myndigheter tänker utnyttja de berörda åtgärderna (europeiska struktur- och investeringsfonderna, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Interreg V). Parlamentet beklagar i detta avseende att kommissionens förslag kan ha kommit för sent för att kunna påverka de nationella och regionala myndigheternas pågående resursfördelning eller omfördela EU-medel för att stärka det europeiska försvarets industriella och tekniska bas.

20.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, för att stärka det europeiska försvarets industriella och tekniska bas, lägga fram ett förslag om hur de negativa konsekvenserna, till följd av de restriktiva åtgärder som rådet infört på grundval av artikel 215 i EUF-fördraget, för exporterande försvars- och säkerhetsindustrier i EU kan kompenseras via EU:s budget eller stödjas genom icke-snedvridande marknadsåtgärder.

21.    Europaparlamentet välkomnar initiativet för utbildning och utrustning, vilket skulle säkerställa kapacitetsuppbyggnaden i partnerländerna, som ett led i en övergångs- eller tillbakadragandestrategi, genom att bidra till finansieringen av olika typer av materiel och icke-dödande utrustning till tredjeländers säkerhets- och försvarsstyrkor, och ställer sig positivt till en gemensam strategi för utrikestjänsten och kommissionen på detta område. Parlamentet stöder inrättandet av projektceller, som intresserade medlemsstater eller tredjeländer skulle kunna bidra till, och som skulle hjälpa till att säkerställa snabba leveranser och inköp av säkerhetsutrustning till värdländerna genom att tillhandahålla projektstöd, och anser att sådana celler bör användas systematiskt.

22.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag, som syftar till att förbättra genomförandet av direktiv 2009/81/EG (om offentliga kontrakt) och direktiv 2009/43/EG (om överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen). Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till att europeiska företag som är verksamma inom försvarsområdet behöver särskilda rättsliga och finansiella bestämmelser för att kunna vara konkurrenskraftiga och att stödja nationella insatser för att stärka försvarskapaciteten.

Finansiering av militära insatser

23.    Europaparlamentet är medvetet om att militära insatser finansieras av medlemsstaterna utanför EU-budgeten och att de gemensamma kostnaderna för insatserna täcks av Athena. Parlamentet understryker att Athena är väsentligt för att dessa insatser ska kunna utföras och utgör samtidigt ett instrument för solidaritet mellan medlemsstaterna genom att uppmuntra dem, särskilt de medlemstater som saknar ekonomiska och operativa resurser, att bidra till GSFP-insatser. Parlamentet beklagar dock att den nuvarande andelen av de gemensamma kostnaderna fortfarande är mycket låg (ungefär 10–15 % av alla kostnader), och att den höga andelen nationella utgifter och ansvar i förbindelse med militära insatser, baserad på principen om att var och en ska stå för sina egna kostnader, strider mot principerna om solidaritet och bördefördelning, vilket ytterligare avskräcker medlemsstaterna från att delta aktivt i GSFP-insatser. Parlamentet är bekymrat över att denna situation, särskilt mot bakgrund av medlemsstaternas bristande vilja att bidra till uppbyggnaden av insatsstyrkorna, hindrar ett snabbt insättande av GSFP-insatser och undergräver deras övergripande effektivitet. Parlamentet anser att den långsiktiga finansieringen av militära uppdrag måste säkerställas.

24.    Europaparlamentet beklagar i detta sammanhang att översynen av Athena, som skulle ha gjorts före utgången av 2014, endast har gett ett mycket begränsat resultat, såsom införandet av en form av förfinansiering av vissa kostnader för att påskynda insatserna. Parlamentet beklagar vidare att rådet inte nådde en överenskommelse om införandet av en finansiering av kostnaderna för strategisk utplacering av EU:s stridsgrupper i förteckningen över gemensamma kostnader som systematiskt ska bäras av Athena, utan i stället enbart antog ett förnybart beslut för en tvåårsperiod. Parlamentet uppmanar Europeiska rådets kommande möte om försvarspolitiken att överväga en utvidgning av de gemensamma kostnader som kan omfattas av Athena, såsom automatisk finansiering av utgifter för GSFP-insatser och GSFP-uppdrag (infrastruktur för inkvartering av styrkor, utgifter i samband med upprättande av inresevägar för trupper i insatsområdena och säkerhetslager av livsmedel och bränsle när så behövs).

25.    Europaparlamentet stöder initiativ som syftar till att undersöka möjligheten att locka till sig och förvalta finansiella bidrag från tredjeländer eller internationella organisationer inom Athena. Parlamentet stöder dessutom möjligheten till ”gemensam finansiering”, där ett mindre antal deltagande länder skulle finansiera vissa av uppdragens operationella kostnader, under förutsättning att deras bidrag förvaltas av Athena och att de kompletterar snarare än ersätter de gemensamma kostnaderna.

26.    Europaparlamentet påminner om att EU i och med Lissabonfördraget fick nya GSFP‑bestämmelser som ännu inte har utnyttjats. Parlamentet uppmuntrar rådet att använda sig av artikel 44 i EU-fördraget, enligt vilken en grupp medlemsstater får gå vidare med genomförandet av en GSFP-uppgift om de så önskar. Parlamentet anser att det finns ett akut behov av en snabbare beslutsprocess. Parlamentet anser att ad hoc-mekanismerna för finansiering av en militär insats bör omfatta mer än de traditionella gemensamma kostnader som återbetalas via Athena.

27.    Europaparlamentet uppmanar rådet att under innevarande budgetår påbörja inrättandet av startfonden (i enlighet med artikel 41.3 i EU-fördraget) för brådskande finansiering av de inledande faserna i militära operationer, vilken också skulle kunna användas som ett effektivt verktyg för kapacitetsutveckling. Parlamentet uppmanar vidare rådet att lägga fram ett förslag om hur man kan möjliggöra snabba samråd med Europaparlamentet i krissituationer. Parlamentet noterar att civila uppdrag förfogar över särskilda budgetar för förberedande åtgärder, medan utnyttjandet av militära uppdrag och deras effektivitet kommer att begränsas strukturellt så länge denna möjlighet inte utnyttjas för dem också. Parlamentet uppmuntrar med eftertryck medlemsstaterna att delta i det permanenta strukturerade samarbete som föreskrivs i artikel 46 i EU‑fördraget, varvid man också skulle säkra den mycket nödvändiga förbättringen av EU:s förmåga att reagera snabbt. Parlamentet beklagar i detta sammanhang bristen på konkret innehåll i rådets policyram för ett systematiskt och långsiktigt försvarssamarbete, som antogs den 18 november 2014 och som enbart beskriver nuvarande praxis. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram de förslag som behövs för att klargöra hur EU:s budget kan underlätta inrättandet av det permanenta strukturerade samarbetet och ett militärt samarbete i fredstid inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet.

28.    Europaparlamentet är förvånat över att det på EU-nivå ännu inte finns några skatteincitament för samarbete och gemensamt utnyttjande av resurser. Parlamentet noterar att rådet i december 2013 tyckte att man borde undersöka sådana incitament, och beklagar att diskussionerna fortfarande – efter ett år – inte har lett till några konkreta åtgärder på detta område. Parlamentet konstaterar att den belgiska regeringen redan beviljar provisorisk momsbefrielse under de förberedande faserna av vissa av Europeiska försvarsbyråns projekt, t.ex. för satellitkommunikation. Parlamentet anser att en sådan momsbefrielse bör beviljas systematiskt och utvidgas till att även omfatta infrastruktur och specifika kapacitetsrelaterade program, och bör baseras på den redan befintliga Nato-mekanismen eller den befintliga EU-mekanismen för civil forskningsinfrastruktur. Parlamentet uppmuntrar utvecklingen av alla andra incitament som kan främja ett europeiskt samarbete i fråga om kapacitet.

Transparens och ansvar

29.    Europaparlamentet betonar att transparens och ansvar är centrala krav, inte bara för demokratisk kontroll utan också för att de uppdrag som utförs under EU-flagg ska kunna fungera och vara trovärdiga. Parlamentet påminner om den betydelse som parlamentet fäster vid att övervaka hur de olika GSFP-uppdragen och GSFP-insatserna budgeteras. Parlamentet välkomnar de rapporteringsmekanismer som föreskrivs i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013, såsom de rapporter om budgetläget för Gusp som ska avläggas varje kvartal och de gemensamma samrådsmötena om Gusp. Parlamentet välkomnar vice ordförandens/den höga representantens åtagande att blåsa nytt liv i ovannämnda möten och att säkra lämplig flexibilitet i fråga om deras omfattning, för att se till att parlamentet hålls fullt informerat om militära uppdrag och om det arbete som kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik bedriver och om dess agenda. Parlamentet vidhåller att eventuella åtgärder för att öka flexibiliteten och effektiviteten i samband med finansieringen och genomförandet av uppdrag och insatser inte får äventyra den positiva utveckling som skett i fråga om transparens och ansvarighet i samband med GSFP-ingripanden. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en bred tolkning av artikel 49.1 g i budgetförordningen, att föreslå specifika budgetposter för varje civilt GSFP-uppdrag inom Gusp-kapitlet och att införa ett obligatoriskt krav på en detaljerad översikt av varje enskilt uppdrag, dess deltagare och uppkomna kostnader i den årliga verksamhetsrapporten.

30.    Europaparlamentet ser fram emot alla initiativ som kan ge tydliga och konsekventa regler för hur de civila uppdragen ska finansieras och fungera. Parlamentet välkomnar, mot bakgrund av de pågående diskussionerna om flexibilitet i de finansiella reglerna, kommissionens åtagande att ta fram en specifik mall för alla GSFP-uppdrag och att anpassa de befintliga riktlinjerna till de krav som uppdragen ställer.

Överensstämmelse mellan ord och handling

31.    Europaparlamentet uppmuntrar vice ordföranden/den höga representanten att påta sig ledarskapet inom GSFP och att spela en ledande roll för att integrera olika områden, genom att säkra samordning mellan rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten och säkerställa samstämmighet mellan de två sistnämnda organen. Parlamentet föreslår att EU:s särskilda representanter ges i uppdrag att förbättra dialogen och samarbetet mellan de olika EU-aktörerna i världen, för att öka sammanhanget i EU:s åtgärder och göra de många finansieringskällorna till en tillgång i stället för en utmaning.

32.    Europaparlamentet anser att man vid Europeiska rådets nästa möte om försvar bör ta tillfället i akt att föra en djupgående diskussion och ta fram konkreta förslag till hur finansieringsarrangemangen för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser kan reformeras för att bli mer effektiva och framgångsrika. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullgöra sina åtaganden från Europeiska rådets möte i december 2013. Parlamentet anser att konkreta åtgärder måste antas vid Europeiska rådets kommande möte om försvar för att stärka EU:s försvarskapacitet som komplement till Nato, stärka och stödja Europeiska försvarsbyrån och stödja en gemensam industriell och teknisk bas.

33.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaternas insatser för att genomföra Europeiska rådets beslut om konsolidering av försvarskapaciteten, med beaktande av de budgetmässiga begränsningar som några medlemsstater står inför.

34.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, vice ordföranden/den höga representanten, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Natos generalsekreterare samt talmannen i Natos parlamentariska församling.

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.

(2)

EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(3)

EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

(4)

Antagna texter, P7_TA(2014)0286.


RESERVATION

om finansieringen av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (2014/2258(INI))

Utskottet för utrikesfrågor, budgetutskottet, föredragande: Eduard Kukan, Indrek Tarand

Reservation framlagd av följande ledamöter i GUE/NGL-gruppen: Sabine Lösing, Javier Permuy Couso, Pablo Iglesias

I betänkandet beklagar man de militära GSFP-ingripandenas blygsamma karaktär, man kräver snabbare och mer flexibla GSFP-uppdrag och förespråkar ett civil-militärt samarbete. Vidare kräver man ett närmare samarbete på försvarsområdet liksom en sammanslagning och ett gemensamt utnyttjande av resurser, kapacitet och tillgångar. Betänkandet stöder därför en utökning av de kostnader som berättigar till stöd från Athena och ställer sig tveksamt till principen om att var och en ska stå för sina egna kostnader, vilket leder till en automatisk finansiell involvering av varje medlemsstat i alla EU:s militära uppdrag.

Vi invänder mot detta betänkande eftersom det

•   söker vägar att kringgå artikel 41.2, enligt vilken unionens budget inte får belastas med – driftsutgifter i samband med operationer som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser – för att kunna utnyttja EU-medel,

•   beklagar avsaknaden av en militär doktrin som verkställer de uppgifter som förtecknas i artikel 43 i EU-fördraget, dvs. militär rådgivning, insatser med stridande förband vid krishantering,

•   stöder en utvidgning av Athena för att finansiera EU:s militära uppdrag utan att parlamentet kan utöva någon kontroll,

•   vill att EU:s stridande förband ska kunna sättas in och finansieras via Athena och att en startfond ska inrättas för militära operationer (artikel 41.3),

•   kräver att det europeiska försvarets industriella och tekniska bas ska finansieras via EU:s budget.

Vi kräver

–    en radikal nedrustning (CBRN) på EU-nivå och global nivå,

–    att inga militära anslag beviljas från EU:s budget,

–    ett civilt EU, strikta civila fredliga strategier för konfliktlösning,

–    full parlamentarisk kontroll över alla medel,

–    att en strikt åtskillnad görs mellan civila och militära uppdrag.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

14.4.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

54

23

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Lars Adaktusson, Nedzhmi Ali, Michèle Alliot-Marie, Nikos Androulakis, Jean Arthuis, Richard Ashworth, Petras Auštrevičius, Amjad Bashir, Bas Belder, Reimer Böge, Elmar Brok, Fabio Massimo Castaldo, Aymeric Chauprade, Lefteris Christoforou, Javier Couso Permuy, Arnaud Danjean, Jean-Paul Denanot, Gérard Deprez, Georgios Epitideios, Anna Elżbieta Fotyga, Eugen Freund, Michael Gahler, Jens Geier, Richard Howitt, Manolis Kefalogiannis, Afzal Khan, Bernd Kölmel, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Zbigniew Kuźmiuk, Ilhan Kyuchyuk, Arne Lietz, Ulrike Lunacek, Andrejs Mamikins, Vladimír Maňka, Ernest Maragall, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Siegfried Mureșan, Javier Nart, Urmas Paet, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Pașcu, Vincent Peillon, Alojz Peterle, Tonino Picula, Kati Piri, Andrej Plenković, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Paul Rübig, Jacek Saryusz-Wolski, Alyn Smith, Jaromír Štětina, Charles Tannock, Indrek Tarand, Eleni Theocharous, László Tőkés, Ivo Vajgl, Johannes Cornelis van Baalen, Geoffrey Van Orden, Hilde Vautmans, Daniele Viotti, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Reinhard Bütikofer, Bodil Ceballos, Tanja Fajon, Ana Gomes, Heidi Hautala, Marek Jurek, Igor Šoltes, Marie-Christine Vergiat, Anders Primdahl Vistisen, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Laura Agea, Ramón Jáuregui Atondo, Artis Pabriks, Julie Ward

Rättsligt meddelande