Förfarande : 2014/0236(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0146/2015

Ingivna texter :

A8-0146/2015

Debatter :

Omröstningar :

PV 20/05/2015 - 10.3
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0200

REKOMMENDATION     ***
PDF 163kWORD 69k
28.4.2015
PE 546.704v02-00 A8-0146/2015

om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar av ett tilläggsprotokoll till avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen

(07657/2015 – C8-0103/2015 – 2014/0236(NLE))

Utskottet för utveckling

Föredragande: Davor Ivo Stier

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 KORTFATTAD MOTIVERING
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar av ett tilläggsprotokoll till avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen

(07657/2015 – C8-0103/2014 – 2014/0236(NLE))

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av utkastet till rådets beslut (07657/2015),

–       med beaktande av förslaget till tilläggsprotokoll till avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan, med beaktande av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (13175/2014),

–       med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 217 samt artikel 218.6 andra stycket a v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0103/2015),

–       med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena samt artiklarna 99.2 och 108.7 i arbetsordningen,

–       med beaktande av rekommendationen från utskottet för utveckling (A8-0146/2015).

1.      Europaparlamentet godkänner att protokollet ingås.

2.      Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Sydafrika.


KORTFATTAD MOTIVERING

I.         Tilläggsprotokollet till avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika Förfarande.

Avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan, undertecknades i Pretoria den 11 oktober 1999 och trädde i kraft den 1 maj 2004. Det gjordes till föremål för översyn i Kleinmond i Sydafrika den 11 september 2009.

Den 1 juli 2013 anslöt sig Kroatien till EU och blev dess 28:e medlemsstat. Rådets förslag till beslut syftar till ett godkännande på unionens och dess medlemsstaters vägnar av tilläggsprotokollet till avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika med beaktande av Kroatiens anslutning till EU. (Den 24 september 2012 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med Sydafrika i syfte att ingå tilläggsprotokollet. Förhandlingarna slutfördes med framgång den 19 maj 2014).

Tilläggsprotokollet godkändes av rådet den 9 oktober 2014 och av Sydafrika mot slutet av december 2014.

Sydafrika är nu i färd med att fatta beslut om vem som ska befullmäktigas att underteckna tilläggsprotokollet. Rådet inväntar detta beslut innan underteckningstillfället anordnas. När en gång protokollet undertecknats kommer rådet att officiellt tillfråga parlamentet om dess godkännande av att protokollet ingås. Till dess finns det inget som hindrar parlamentet att gå vidare med de första utskottsetapperna av godkännandeförfarandet (men någon omröstning kan inte äga rum, i alla fall inte i plenum, förrän protokollet undertecknats och rådet därefter officiellt hänskjutit sin förfrågan om godkännande till parlamentet. Den provisoriska tillämpningen av tilläggsprotokollet kommer också att kräva att det undertecknas av vardera fördragsparten, med undantag för artiklarna 3 och 4 i tilläggsprotokollet, som är direkt tillämpliga från och med dagen för Kroatiens anslutning, alltså från och med den 1 juli 2013, se nästa punkt).

II.       Tilläggsprotokollet till avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika Innehåll

Syftet med tilläggsprotokollet är endast att i avtalet om handel, utveckling och samarbete göra det fåtal tekniska och språkliga anpassningar som krävs i och med att Kroatien anslutit sig till EU. Tilläggsprotokollet måste undertecknas för att republiken Kroatien ska kunna bli fördragspart i avtalet om handel, utveckling och samarbete. I tilläggsprotokollet (artikel 2) utökas avtalets förteckning över giltiga språk med kroatiska. Där tillfogas de kroatiska fraser som ska användas i varucertifikatet, i duplikatet och i fakturadeklarationen, enligt vad som avses i de respektive artiklarna 16.4 och 17.2 i samt i bilaga IV till protokoll 1 i avtalet (artikel 3 i tilläggsprotokollet, tillämplig från och med den 1 juli 2013). Där införs övergångsbestämmelser för varor som fraktas genom eller tillfälligt lagras i Kroatien eller Sydafrika eller mellan bägge länderna (artikel 4 i tilläggsprotokollet, tillämplig från och med den 1 juli 2013). Där redogörs i enskilda drag för godkännandeförfarandet och om provisorisk tillämpning av tilläggsprotokollet (artikel 6 i tilläggsprotokollet) samt om dess ikraftträdande (artikel 3 i tilläggsprotokollet).

III.      Föredragandens ståndpunkt

Föredraganden anser att utvecklingsutskottet bör rekommendera att parlamentet godkänner ingåendet av tilläggsprotokollet.

IV.      Avtalet om handel, utveckling och samarbete Bakgrund och förfarande

Avtalet om handel, utveckling och samarbete har vuxit fram under en längre tid, varvid förfarandena varit nog så komplicerade.

Ett första avtal om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen (och dess medlemsstater), å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan, undertecknades i Pretoria den 11 oktober 1999 och trädde i kraft den 1 maj 2004 på obestämd tid.

Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan, om ändring av avtalet om handel, utveckling och samarbete undertecknades i Kleinmond i Sydafrika den 11 september 2009.

V.       Avtalet om handel, utveckling och samarbete och tilläggsprotokollet Konsekvenser av Lissabonfördraget och parlamentets godkännande

Efter Lissabonfördragets ikraftträdande är det inte längre Europeiska gemenskapen utan Europeiska unionen som formellt ska godkänna avtalet (med tillhörande protokoll).

Tekniskt är detta avtal, med alla eventuella protokoll, att betrakta som ett associeringsavtal i den mening som avses i artikel 217 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I enlighet med artikel 218.6 i samma fördrag kan rådet inte ingå ett sådant avtal utan att först ha fått parlamentets godkännande.

Det följer av fördraget (särskilt artikel 218) liksom av arbetsordningen (särskilt artiklarna 99 och 108) att det inte är tillåtet att vid plenarsammanträdet ändra avtalstexten eller texten till något protokoll till avtalet och att det behöriga utskottet (i det här fallet utskottet för utveckling) endast får lämna en rekommendation till plenarsammanträdet om att anta eller förkasta avtalet (plenarsammanträdet beslutar med enkel majoritet av de avgivna rösterna). I utskott kan emellertid ändringsförslag framläggas, men endast om avsikten med dem är att motsätta sig föredragandenas rekommendation (arbetsordningens artikel 99.1 första stycket sista meningen).

VI.      Avtalet om handel, utveckling och samarbete Avtalets innehåll

Syftet med det ursprungliga avtalet, som undertecknades i Pretoria 1999, var att förstärka det bilaterala samarbetet på en rad olika områden. Det var flera mål som eftersträvades: att förstärka den bilaterala dialogen, att stödja Sydafrika i dess ekonomiska och sociala omvandling, att främja det regionala samarbetet och landets ekonomiska integration inom ekonomin i södra Afrika och i världsekonomin samt att utvidga och liberalisera det bilaterala utbytet av varor, tjänster och kapital. Genom avtalet inleddes även en regelbunden politisk dialog om ämnen av gemensamt intresse på såväl bilateral som regional nivå (inom ramen för den dialog som EU för med länderna i södra Afrika och med AVS-länderna). Av drygt hundra artiklar i avtalet (109 för att vara exakt) är det färre än tjugo (artiklarna 65–82) som särskilt gäller utvecklingssamarbete, vartill kommer fyra artiklar om finansieringen av det allmänna samarbetet.

När det gäller utvecklingssamarbetet finansieras huvuddelen av vårt bistånd till södra Afrika över EU:s budget genom finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete. I avtalet finns inga särskilda ekonomiska anslag. I det nya finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete för perioden 2014–2020 finns 241 miljoner euro budgeterade för Sydafrika (jämfört med den åtskilligt högre budgeten på 980 miljoner euro för perioden 2007–2013).

(Före detta kommissionsledamoten med ansvar för utveckling, Piebalgs, sade vid utvecklingsutskottets sammanträde den 1 april 2014 om den strategiska dialogen kring det nya finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete (vilket trädde i kraft den 15 mars 2014) att instrumentets anslag till Sydafrika, trots att de kraftigt minskat, likväl kommer att få stor betydelse för att hjälpa Sydafrikas folk att klara av de återstående utmaningarna: omkring fyra sydafrikaner av tio lever under fattigdomsgränsen, ojämlikheten i landet är stor, med en Ginikoefficient på 0,7, arbetslösheten uppgår till omkring 25 procent. Det nationella vägledande programmet för innevarande period har tre prioriterade områden, nämligen för det första att skapa arbetstillfällen, för det andra allmän utbildning och yrkesutbildning och innovation och för det tredje, att skapa en kapabel och utvecklingsorienterad stat.)

Övriga bestämmelser i avtalet, förutom det ekonomiska samarbetet (som är föremål för en hel avdelning i avtalet, avdelning IV), rör en rad olika mycket viktiga samarbetsområden som är förknippade med utveckling, bland annat följande: socialt samarbete på grundval av en organiserad dialog om framför allt föreningsfrihet, arbetstagares rättigheter, barns rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, bekämpning av våld mot kvinnor, miljösamarbete, särskilt i fråga om klimatförändringarna, kulturellt samarbete, samarbete om bekämpning av narkotika och penningtvätt samt samarbete på hälsoområdet särskilt i fråga om aids-bekämpning.

Eftersom detta är ett samarbetsavtal införs även en gemensam institutionell struktur genom inrättandet av ovannämnda samarbetsråd.

Det reviderade avtal som undertecknades i Kleinmond 2009 medför ett antal intressanta ändringar av det ursprungliga avtalet, särskilt följande aspekter som gäller utveckling: demokratiska principer, mänskliga rättigheter och rättsstaten, samarbete i frågor kring nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen har blivit väsentliga inslag i avtalet. Principen om biståndseffektivitet blir ett mål för utvecklingssamarbetet. Prioritet ges åt åtgärder som bidrar till framför allt bekämpning av fattigdom för att uppnå millennieutvecklingsmålen. För övrigt har en särskild artikel om millennieutvecklingsmålen införts, som en erinran till parterna om åtagandet att uppnå dessa mål fram till 2015. Det betonas att det är nödvändigt att fastställa prioriterade områden för vårt utvecklingssamarbete i de fleråriga programdokument som de båda parterna tillsammans godkänner, inbegripet de gemensamma dokument som godkänns av EU-medlemsstaterna i enlighet med EU:s samarbetsinstrument. De icke-statliga aktörerna erkänns som samarbetspartner som kan komma i fråga för finansiellt och tekniskt bistånd. (i stället för som ”icke-statliga utvecklingspartner och aktörer”).

Vidare bör man lägga märke till att sju nya artiklar infogats som motsvarar lika många nya områden som är relativt väl utstakade i vårt samarbete med Sydafrika: Bekämpning av massförstörelsevapen och möjligheterna att sprida dessa genom undertecknande och respekterande av internationella avtal på området, vilket också blir föremål för en regelbunden politisk dialog; kampen mot terrorism, penningtvätt, finansiering av terrorism och organiserad brottslighet; bekämpning av tillverkning av, handel med och anhopning av så kallade handeldvapen och lätta vapen; förhindrande av legosoldatverksamhet; ovillkorligt stöd till Internationella brottmålsdomstolen och dess arbete för att sätta stopp för straffrihet och se till att den internationella rättskipningen respekteras. En regelbunden politisk dialog ska i fortsättningen också äga rum om samarbete i migrationsfrågor (detta samarbete behandlas i en ny och mycket detaljerad artikel) och även om sambandet mellan samarbete och utveckling (vilket bland annat, men inte enbart, omfattar strategier för att minska fattigdomen, förbättra livs- och arbetsvillkoren och skapa arbetstillfällen, migranters medverkan i ursprungslandets utveckling, samarbete för att förstärka kapaciteten, framför allt inom hälso- och sjukvårdssektorn och utbildningsväsendet för att uppväga den sydafrikanska kompetensflyktens negativa konsekvenser för en hållbar utveckling i Sydafrika, samt lagliga, snabba och billiga metoder för utvandrarna att skicka hem pengar).

Ur synvinkel av utvecklingen var utvidgningen av samarbetet till alla dessa områden ett förtjänstfullt inslag i avtalet i den reviderade utformning det fick i Kleinmond. Denna utvidgning, som i det ursprungliga avtalet från 1999 endast sågs som en möjlighet, var för övrigt resultatet av båda parters önskan (eftersom de kommit överens om en gemensam handlingsplan för att genomföra ett strategiskt partnerskap mellan Sydafrika och Europeiska unionen). Föredraganden tar tillfället i akt för att välkomna de nya bestämmelserna om utveckling som i Kleinmond 2009 inskrivits avtalet om handel, utveckling och samarbete, framför allt de som handlar om fattigdomsbekämpning, biståndseffektivitet, millennieutvecklingsmålen och kopplingen mellan migration och utveckling.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

20.4.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

18

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Beatriz Becerra Basterrechea, Ignazio Corrao, Nirj Deva, Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Hans Jansen, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Stelios Kouloglou, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Maurice Ponga, György Schöpflin, Pedro Silva Pereira, Davor Ivo Stier, Bogdan Brunon Wenta, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Eleni Theocharous, Joachim Zeller

Rättsligt meddelande