Förfarande : 2014/2229(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0193/2015

Ingivna texter :

A8-0193/2015

Debatter :

PV 08/07/2015 - 15
CRE 08/07/2015 - 15

Omröstningar :

Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0271

BETÄNKANDE     
PDF 274kWORD 126k
18.6.2015
PE 549.275v02-00 A8-0193/2015

om säkerhetsutmaningarna i Mellanöstern och Nordafrika och utsikterna till politisk stabilitet

(2014/2229(INI))

Utskottet för utrikesfrågor

Föredragande: Vincent Peillon

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om säkerhetsutmaningarna i Mellanöstern och Nordafrika och utsikterna till politisk stabilitet

(2014/2229(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av artiklarna 8 och 21 i fördraget om Europeiska unionen,

–       med beaktande av avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan, och av sin ståndpunkt av den 17 januari 2013 om detta avtal(1),

–       med beaktande av den europeiska säkerhetsstrategin av den 12 december 2003 och rådets uttalande av den 11 december 2008 om kapacitetsuppbyggnad,

–       med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 8 mars 2011 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och från kommissionen om ett partnerskap för demokrati och delat välstånd med södra Medelhavsområdet,

–       med beaktande av Deauvillepartnerskapet som tillkännagavs av G8 vid toppmötet för stats- och regeringschefer i Deauville den 21 maj 2011,

–       med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 25 maj 2011 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och från kommissionen om ny respons på ett grannskap i förändring,

–       med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 6 februari 2015 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen om inslag i EU:s regionala strategi för Syrien och Irak och mot hotet från Da’esh (JOIN(2015)002),

–       med beaktande av den förklaring som antogs vid det tredje mötet med utrikesministrarna från Europeiska unionen och Arabförbundet i Aten den 11 juni 2014, liksom det samförståndsavtal som undertecknades i Bryssel den 19 januari 2015 mellan Europeiska utrikestjänsten och Arabförbundets generalsekretariat,

–       med beaktande av rådets slutsatser av den 30 augusti 2014 om Irak och Syrien,

–       med beaktande av slutsatserna från den internationella konferensen om fred och säkerhet i Irak, som hölls i Paris den 15 september 2014,

–       med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser från mötet den 17 november 2014 om fredsprocessen i Mellanöstern,

–       med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 15 december 2014 om EU:s regionala strategi för Syrien och Irak,

–       med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 9 februari 2015 om terrorismbekämpning,

–       med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2011 om Europeiska unionens förbindelser med Gulfstaternas samarbetsråd(2),

–       med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2011 om EU:s förhållningssätt gentemot Iran(3),

–       med beaktande av sin resolution av den 14 december 2011 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken(4),

–       med beaktande av sin resolution av den 10 maj 2012 om handel för att uppnå förändring: EU:s handels- och investeringsstrategi för södra Medelhavsområdet efter vårrevolutionerna i arabländerna(5),

–       med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2014 om Saudiarabien, dess förbindelser med EU och dess roll i Mellanöstern och Nordafrika(6),

–       med beaktande av sin resolution av den 18 september 2014 om situationen i Irak och Syrien och IS offensiv, inklusive förföljelsen av minoriteter(7),

–       med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2015 om situationen i Libyen(8),

–       med beaktande av sin resolution av den 12 februari 2015 om den humanitära krisen i Irak och Syrien, särskilt med avseende på IS(9),

–       med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2015 om förbindelserna mellan EU och Arabförbundet och samarbete i kampen mot terrorismen(10),

–       med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2015 om de angrepp och bortrövanden som på senaste tiden förövats av IS/Daish i Mellanöstern, framför allt mot assyrier(11),

–       med beaktande av slutsatserna från mötet den 23 mars 2015 i Bryssel mellan företrädare för kommuner i Libyen, som sammankallades av Förenta nationernas stöduppdrag i Libyen med Europeiska unionen som värd,

–       med beaktande av mötet i Barcelona den 13 april 2015 mellan EU och utrikesministrarna för länderna i södra Medelhavsområdet som organiserades av Spanien, det lettiska ordförandeskapet och EU för att diskutera framtiden för den europeiska grannskapspolitiken,

–       med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 2139 (2014), 2165 (2014) och 2191 (2014) som ger FN och dess partner tillträde över statsgränser och andra gränslinjer i syfte att bistå med humanitär hjälp i Syrien utan den syriska statens samtycke,

–       med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8 0193/2015), och av följande skäl:

A.     Konflikterna i Syrien, Irak, Jemen och Libyen samt det alltmer spända läget över huvud taget i Mellanöstern och Nordafrika (MENA) utgör en allvarlig risk som kan destabilisera regionen. Det finns en koppling mellan fronterna i kampen mot terrorism i Mellanöstern och Sahel, och dessa fronter ligger nära det känsliga området Afrikas horn. Denna situation får katastrofala konsekvenser för säkerheten i hela regionen eftersom den orsakar långsiktiga skador för politisk och ekonomisk utveckling, kritisk infrastruktur och demografisk sammanhållning i regionen. Utvecklingen medför allvarliga risker för Europas säkerhet, medborgare och intressen. Många offer skördas bland civilbefolkningen och den utsätts för terror. Det begås grova brott mot de mänskliga rättigheterna och den humanitära rätten, i synnerhet mot etniska och religiösa minoriteter. Konflikterna leder till en allvarlig humanitär kris vilket medför massiva folkfördrivningar och utsätter flyktingar och deras värdsamhällen för levnadsvillkor som är oerhört svåra. Det är alltid svårt att urskilja en sammanhängande strategi för konfliktlösning och att upprätta en legitim och tillförlitlig bas för inkluderande dialog med de olika aktörer som är inblandade.

B.     De olika konsekvenserna av den arabiska våren i de berörda länderna, liksom komplexiteten och den absoluta nödvändigheten i kampen mot IS och andra terroristorganisationer, gör att man måste se över EU:s åtgärder i MENA-regionen utifrån den nya situation som uppstått. Påtryckningarna mot auktoritära regimer måste öka för att kunna införa en ny, inkluderande politik. Målet om stabilisering av regionen är inte bara en fråga om säkerhet, utan även om ekonomi, politik och samhälle, som innebär att EU och dess medlemsstater måste utarbeta strategiska, övergripande och mångfasetterade politiska åtgärder såväl som ett samarbete med aktörerna i regionen på medellång och lång sikt.

C.     Terroristorganisationen ISIL/Daish har dragit igång systematiska kampanjer av etnisk rensning i norra Irak och Syrien och begår krigsförbrytelser, bland annat massmord och bortföranden, mot etniska och religiösa minoriteter. FN har redan rapporterat om riktat dödande, tvångsomvändelser, bortföranden, försäljning av kvinnor, förslavande av kvinnor och barn, rekrytering av barn som självmordsbombare samt sexuella och fysiska övergrepp och tortyr. ISIL/Daish har riktat in sig på kristna, yazidiska, turkmenska, shabakiska, kakaiska, sabeiska och shiitiska folkgrupper, liksom på många araber och sunnimuslimer,

D.     Mellanöstern och Nordafrika befinner sig i en situation av geopolitisk omvälvning som i grunden och på ett oförutsebart sätt skulle kunna ändra balansen i regionen. Det finns allt värre kriser och konflikter med en politisk, etnisk och religiös dimension, fler paramilitära grupper och allt större svagheter och sammanbrott bland vissa stater eller regimer i regionen. Många brott mot de mänskliga rättigheterna inträffar till följd av detta. MENA-länderna och det internationella samfundet har samma prioriterade säkerhetsintresse när det gäller kampen mot terrorism och stödet för inkluderande, verkliga demokratiska reformer i regionen,

E.     Konflikterna i Irak och Syrien samt konflikten i Jemen och Libyen förvärrar regionala och internationella spänningar. Den religiösa och etniska frågan används för att uppnå politiska mål och makt. Detta skapar en risk för konfrontation mellan sunni- och shiamuslimer bortom den omedelbara geografiska närheten,

F.     Tunisien är det mest anmärkningsvärda exemplet på demokratisering efter den arabiska våren, men drabbades av en terrorattack som ISIL/Daish tog på sig den 18 mars 2015, vilket påminner om behovet av ett starkt och fortsatt stöd till länderna i regionen, i synnerhet Tunisien.

G.     Främjandet av kvinnors rättigheter och jämställdhet bör i linje med 2008 års EU-riktlinjer om våld mot kvinnor och flickor vara ett grundläggande inslag i den politiska och människorättsrelaterade dialogen mellan EU och länderna i MENA-regionen. Kvinnors engagemang och egenmakt i det offentliga, politiska, ekonomiska och kulturella sfärerna i länderna i Mellanöstern och Nordafrika är avgörande för stabilitet, fred och ekonomiskt välstånd på lång sikt. Det är oerhört viktigt att ge kvinnor och flickor egenmakt genom utbildning för att stärka deras roll inom alla dessa sfärer. Organisationer i det civila samhället som verkar för kvinnors rättigheter och jämställdhet har en viktig funktion att fylla när det gäller att ge egenmakt till kvinnorna i MENA-regionen.

H.     Medlemsstaternas inflytande i regionen är väldigt ojämnt fördelat. Det finns ett behov av att öka EU:s inflytande i regionen. Den långsiktiga politiska och ekonomiska stabiliteten i MENA-regionen är en grundläggande strategisk utmaning för unionen. Unionen måste därför spela en nyckelroll när det gäller att främja konfliktlösning och ett demokratiskt styrelsesätt i regionen.

I       EU:s utvecklings- och katastrofstöd till MENA-länderna har tidigare varit alltför splittrat och inte lyckats anpassa sig tillräckligt snabbt till de politiska och ekonomiska behoven i de berörda länderna, vilket har försämrat EU:s möjligheter att spela en ledande roll i regionen.

J.      EU-stödet till MENA-länderna, särskilt inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet, har tidigare alltför ofta följt samma strategiska koncept utan urskiljning och utan att ta tillräcklig hänsyn till den specifika situationen i de berörda länderna eller att identifiera partner i det civila samhället som är i behov av stöd till medinflytande och kapacitetsuppbyggnad. De försök att övergå till demokrati som har skett efter den så kallade arabiska våren skulle ha behövt ett aktivt och strukturellt stöd, med ett långsiktigt synsätt.

K.     Omvälvningarna i MENA-regionen har en inverkan på EU:s förmåga att sprida sina politiska och demokratiska värden. Sådana omvälvningar påverkar utvecklingen av unionens ekonomiska förbindelser med de berörda länderna och kan äventyra dess energitrygghet.

L.     Unionen tvingades att reagera snabbt på flera kriser i MENA-regionen vilka man inte hade lyckats förutse trots en del tecken, och har därefter inte lyckats analysera de bakomliggande faktorerna eller hantera den komplexa situation eller de förväntningarna och framtidsutsikter som uppstod efter den arabiska våren 2011. Framför allt har inte EU kunna leva upp till behovet av en mycket långsiktig strategi för att stödja och ledsaga en verklig övergång till demokrati, ekonomisk utveckling och politisk stabilitet. På grundval av det mandat som gavs av Europeiska rådet i december 2013 har unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (vice ordföranden/den höga representanten) sjösatt en betydande process för strategiskt tänkande. En bred samrådsprocess har satts igång av kommissionen och Europeiska utrikestjänsten för en översyn av den europeiska grannskapspolitiken. Utrikestjänstens upplägg gör det möjligt att genomföra landsspecifika politiska och strategiska analyser, vilket skulle kunna vara en nyckelfaktor vid planering av stöd till länderna i regionen, inklusive inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken.

M     För att kunna utöva positivt inflytande på MENA-länderna måste EU kunna erbjuda mer än en möjlighet till ett rent ekonomiskt samarbete, framför allt genom att erbjuda ett politiskt och strategiskt samarbete i stor skala.

Hantering av hoten och säkerhetssituationen

1.      Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att komma tillrätta med de grundläggande orsakerna till den snabbt försämrade situationen över hela MENA-regionen, via en heltäckande och ambitiös strategi. Parlamentet stöder den globala kampanjen mot Daish och välkomnar koalitionspartnernas utfästelse att samarbeta inom ramen för en gemensam strategi. Parlamentet välkomnar i synnerhet insatserna från de EU-medlemsstater som deltar i den internationella koalitionen mot Daish, antingen genom militära tillslag eller genom logistiskt, ekonomiskt eller humanitärt deltagande. Det behövs dock ytterligare mobilisering inom alla områden och mer allsidiga insatser. Dessa insatser skulle med fördel kunna samordnas under EU:s överinseende, eventuellt som en del av en insats inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, och EU uppmanas därför att ta fram en tillräcklig operativ kapacitet för att kunna sammanställa ett verkligt europeiskt försvar. Parlamentet betonar dock att utmaningen från Daish, Al Nusrah Front och andra terroristgrupper måste bemötas med en skräddarsydd insats som tar hänsyn till politiska och regionövergripande skillnader. Parlamentet uppmanar EU att ta på sig det huvudsakliga ansvaret för att underlätta en regional dialog och knyta alla berörda regionala parter till denna, i synnerhet Arabförbundet, Saudiarabien, Egypten, Turkiet och Iran. Parlamentet påminner om betydelsen att bemöta den lokala befolkningens rättmätiga krav, som i synnerhet uttrycktes under den arabiska våren 2011, för att säkerställa en långsiktig stabilitet i regionen. Parlamentet noterar uttalandet från Arabförbundet nyligen om att en snabbinsatsstyrka ska inrättas med särskild betoning på att bekämpa Daish och andra terroristgrupper under utveckling.

2.      Europaparlamentet betonar vikten av EU:s konstanta politiska närvaro, på så hög nivå som möjligt, för att möjliggöra en långsiktig politisk och strategisk dialog och en verklig, gemensam reflektion med MENA-länderna om vad de behöver för att kunna uppnå regional stabilitet. Parlamentet understryker att endast EU:s förmåga att tala med en röst kommer att göra att unionen blir en effektiv aktör på den internationella arenan. Parlamentet uppmanar därför EU att snarast upprätta en verkligt gemensam utrikespolitik med ett nära samarbete mellan interna och externa åtgärder. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att ta hjälp av EU:s utrikesministrar eller av politiker som är kända bland aktörerna i regionen för att, inom ramen för hennes behörighet och i unionens namn, trygga en konstant dialog på hög nivå med länderna i regionen. Parlamentet påminner om att det finns ett behov av att identifiera och lita på viktiga partnerländer för att säkra långsiktig politisk stabilitet och säkerhet.

3.      Europaparlamentet betonar vikten och nödvändigheten av ett effektivt genomförande av följande initiativ under 2015: att stödja kapacitetsuppbyggande projekt och verksamhet tillsammans med länderna i MENA-regionen, att motverka radikalisering och våldsam extremism, att främja det internationella samarbetet, att försöka åtgärda underliggande faktorer och pågående kriser och att stärka partnerskapen med viktiga länder, inklusive att stärka den politiska dialogen med Arabförbundet, Islamiska samarbetsorganisationen (OIC), Afrikanska unionen och andra relevanta regionala samordningsstrukturer, såsom G5 Sahel.

4.      Europaparlamentet betonar att stabiliteten och säkerheten i MENA-regionen är av grundläggande betydelse för EU:s säkerhet. Parlamentet påminner om att ISIL/Daish och andra terrororganisationer har haft sina rötter i Irak och Syrien i många år, och har som mål att bygga upp ett regionalt inflytande. Parlamentet konstaterar att gruppens framgångar är resultatet av institutionella, demokratiska och säkerhetsmässiga kriser i dessa länder och av den bristande kontrollen vid deras gemensamma gräns. Parlamentet påminner om att framväxten och spridningen av terroristgrupper i MENA-regionen är ett symptom på den ekonomiska, politiska, sociala och kulturella kris som råder i regionen. Parlamentet uppmanar EU att utvärdera de bakomliggande orsakerna till radikaliseringen och ta itu med dem på ett heltäckande sätt som bygger på säkerhet, kapacitet för ett demokratiskt styrelseskick och politisk, ekonomisk, social och kulturell utveckling, varvid inkludering bör vara en ledande princip. Om man inte når någon praktisk, hållbar lösning på dessa problem kommer alla insatser för att neutralisera hotet från ISIL/Daish och andra terrorgrupper att stöta på ökade och ihållande svårigheter.

5.      Europaparlamentet noterar anslaget på en miljard euro inom ramen för EU:s strategi med titeln inslag i EU:s regionala strategi för Syrien och Irak och mot hotet från Da’esh, varav 400 miljoner euro ska gå till humanitärt bistånd. Parlamentet välkomnar försöken att anpassa EU:s humanitära bistånd till köns- och åldersspecifika behov. Parlamentet begär att särskild uppmärksamhet ägnas åt Jordanien och Libanon, som tar emot störst antal flyktingar i förhållande till folkmängd. Dessa två länder måste underlätta flyktingarnas säkra inresa till deras territorier och respektera non-refoulementprincipen. Flyktingkrisen får även konsekvenser för Kurdistans regionala regering i Irak. Parlamentet är bekymrat över att flyktinglägren, på grund av den extrema fattigdom och nöd som råder där, kan bli en grogrund för radikalisering. Parlamentet anser att de på lång sikt utgör destabiliserande faktorer i sina värdländer och vill därför se långsiktiga lösningar som kan hjälpa såväl flyktingar som värdländer. Parlamentet uppmanar EU att arbeta tillsammans med andra partner, främst UNHCR och Unicef, för att ta itu med de ständiga problemen i flykting- och internflyktinglägren i Irak, Jordanien, Libanon och Turkiet, i synnerhet när det gäller bristen på utbildning för barn och ungdomar. Parlamentet välkomnar de medel som är avsedda för de mottagande samhällena i den nya strategin och genom instrumentet som bidrar till stabilitet och fred. EU:s medlemsstater uppmanas att utöka sina åtaganden om ekonomiska resurser och vidarebosättning av de mest utsatta flyktingarna i samband med flyktingkrisen.

6.      Europaparlamentet noterar den ständiga ökningen av asylansökningar från Syrien och Irak och uppmanar EU:s medlemsstater att öka sina ansträngningar när det gäller att ta emot asylsökande och att snabbt behandla de ansökningar som ännu inte har prövats.

7.      Europaparlamentet välkomnar att vissa länder i MENA-regionen deltar i den internationella koalitionen mot ISIL/Daish. Parlamentet uppmanar kraftfullt alla regeringar i regionen och det internationella samfundet att öka sina ansträngningar i kampen mot finansieringen av den internationella terrorismen och krigen i Syrien och Libyen. Parlamentet upprepar sin uppmaning till alla länder i regionen att hindra individer samt privata och offentliga organ från att finansiera eller underlätta finansieringen av terroristorganisationer eller av syriska individer eller företag som har samröre med den syriska regeringen, då denna har belagts av EU-sanktioner, som måste vara tillräckligt hårda. Parlamentet vill se att de deltar i program för regionalt samarbetet för att övervaka kapitalrörelser och upprätta ett samarbete mellan Gulfstaternas samarbetsråd, Arabförbundet, Islamska samarbetsorganisationen och EU-institutionerna. Parlamentet påminner om att det är brådskande att införa ett effektivt sanktionssystem som samordnas med Arabförbundet, Islamska samarbetsorganisationen och Gulfstaternas samarbetsråd i syfte att stoppa den privata finansieringen till ISIL/Daish från internationella aktörer och genom att terrororganisationen kan sälja olagligt utvunnen olja. Parlamentet påminner även om det brådskande behovet av ett ökat samarbete mellan tullmyndigheterna vid de turkiska, irakiska och syriska gränserna för att förhindra att ISIL/Daish säljer olaglig olja.

8.      Europaparlamentet betonar vikten av en långsiktigt strukturerad strategisk dialog med Arabförbundet, Islamska samarbetsorganisationen och Gulfstaternas samarbetsråd. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den förklaring som antogs i Aten den 11 juni 2014 och samförståndsavtalet från januari 2015, och manar till ett fullständigt genomförande av dem. Parlamentet trycker på den avgörande betydelsen av regelbundna toppmöten mellan EU och Arabförbundet, Islamska samarbetsorganisationen och Gulfstaternas samarbetsråd. Parlamentet betonar den centrala roll som Arabförbundet måste spela i krislösningen. Parlamentet är övertygat om att kriserna visar hur nödvändigt det är att länderna i Arabförbundet omvandlar denna organisation till ett riktigt beslutsfattande organ som kan fatta bindande beslut. Parlamentet påminner om det strategiska samarbetet mellan Europeiska unionen och Gulfstaternas samarbetsråd. Parlamentet understryker att Gulfstaternas samarbetsråd kan ha ett positivt och politiskt inflytande för att hantera kriserna och konflikterna i MENA-länderna.

9.      Europaparlamentet betonar också vikten av regionala dialoger med Turkiet och Iran. Parlamentet välkomnar det avtal som nyligen ingicks mellan E3+3 och Iran rörande Irans kärntekniska program och hoppas att detta ska omvandlas till ett slutligt övergripande avtal innan den avtalade tidsfristen går ut. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att, vid en slutgiltig överenskommelse i kärnteknikfrågan, föra djupgående diskussioner med Iran samt att samtidigt säkerställa dess åtagande om icke-spridning till dess att de berörda internationella organen inklusive IAEA har gett en bekräftelse. Parlamentet uppmanar i detta syfte EU att aktivt medverka till att stödja förtroendeskapande åtgärder mellan Iran och Saudiarabien. Parlamentet understryker behovet av att intensifiera samarbetet med Turkiet för att bekämpa terrorism. Turkiet kan, i egenskap av Nato-medlem, spela en ledande roll i kampen mot ISIL/Daish och i stabiliseringen av Irak och Syrien. Turkiet uppmanas att utreda vissa oklarheter och fullt ut delta i stabiliseringen av regionen genom att effektivt kontrollera sin gräns mot Syrien och spela en mer aktiv roll i bekämpningen av ISIL/Daish i samarbete med EU.

10.    Europaparlamentet uppmanar länderna i regionen att avstå från att exportera terrorism och vapen till de närliggande länderna i regionen, då detta riskerar att destabilisera situationen ytterligare där.

11.    Europaparlamentet påminner om att det måste skapas förutsättningar för ett återupptagande av fredsförhandlingarna mellan Israel och den palestinska myndigheten för att nå en slutgiltig lösning på konflikten på grundval av en lösning med två stater som lever sida vid sida i fred och säkerhet enligt 1967 års gränser och med Jerusalem som huvudstad i båda staterna i enlighet med internationell rätt. Parlamentet uttrycker återigen djup oro över den humanitära situationen på Gazaremsan, som förvärras snabbt. Den israeliska politiken beträffande bosättningarna på Västbanken är mycket oroande. Parlamentet är djupt oroat över dödläget i dialogen och de ökande spänningarna mellan israeler och palestinier. Det krävs genuina och trovärdiga ansträngningar på båda sidor, av EU och av det internationella samfundet för att detta ska kunna åstadkommas. Parlamentet välkomnar och stöder den höga representanten Federica Mogherinis beslutsamhet att öka EU:s engagemang i fredsprocessen i Mellanöstern och hävda sig som en medlare. Parlamentet uppmanar alla parter att avstå från handlingar som kan förvärra situationen ytterligare i form av uppvigling, provokation, övervåld eller vedergällning. Parlamentet upprepar sitt fulla stöd till det arabiska fredsinitiativet från 2002 och uppmanar länderna i Arabförbundet och Israel att genomföra det. Parlamentet understryker att alla diskussioner om ett återupptagande av fredsprocessen samt om den palestinska myndighetens administrativa och politiska kontroll över Gazaremsan skulle ha mycket att vinna om Arabförbundet deltog. Parlamentet understryker den avgörande roll som Egypten spelade för att uppnå ett definitivt eldupphör i samband med konflikten mellan Hamas och Israel under sommaren 2014. Parlamentet uppmanar de internationella givarna att uppfylla de åtaganden som gjordes vid konferensen i Kairo i oktober 2014.

12.    Europaparlamentet uttrycker sitt fulla stöd för konkreta åtgärder från EU:s sida inom ramen för en stark gemensam säkerhets- och försvarspolitik (GSFP) i syfte att främja stabilitet och säkerhet i MENA-länderna. Parlamentet beklagar att de uppdrag och insatser inom ramen för GSFP som genomförs i regionen, i Libyen (EUBAM Libyen, EUPOL COPPS och EUBAM Rafah) är alltför små och inte alls motsvarar säkerhetsutmaningarna i regionen, samt efterlyser en strategisk omvärdering av dessa uppdrag. Parlamentet påpekar att EU, inom ramen för sina åtaganden för mänskliga rättigheter och rättsstatlighet, kan spela en stor roll genom att tillhandahålla specifikt stöd och utbildning som leder till särskild kompetens för reformering av det straffrättsliga systemet och av säkerhetssektorn, liksom till kompetens inom områdena gränsövervakning, avväpning, demobilisering och återanpassning, bekämpning av terrorism och vapenhandel samt förhindrande av vapen-, narkotika-, och människohandel. Särskilt fokus bör riktas mot Libyen och parlamentet understryker betydelsen av dialog och samarbete med Arabförbundet och Afrikanska unionen så att partnerländerna kan utveckla sin förmåga att bekämpa extremism samt ha tillgång till de militära och mänskliga resurser som behövs för detta.

13.    Europaparlamentet motsätter sig användningen av drönare för utomrättsliga och exterritoriella avrättningar av terrormisstänkta och kräver ett förbud mot användningen av drönare för sådana ändamål.

14.    Europaparlamentet kräver att myndigheterna i EU:s medlemsstater och i Mellanöstern och Nordafrika respekterar förbudet mot tortyr, som särskilt tas upp i FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, och som de flesta av dessa länder har undertecknat och ratificerat. Parlamentet upprepar att erkännanden som avgetts under tortyr saknar giltighet och fördömer dessa metoder.

15.    Europaparlamentet är särskilt oroat över att de olika politiska kriserna i regionen har omintetgjort medlemsstaternas underrättelsekapacitet. Parlamentet påminner om att det är av avgörande betydelse att utveckla ett förbättrat samarbete mellan EU:s medlemsstater och MENA-länderna för att bekämpa terrorism inom en ram för mänskliga rättigheter och internationell rätt. Parlamentet efterlyser ett systematiskt och effektivt samarbete med dessa länder och med Europol och Interpol för att hjälpa dem att bygga upp tillräckliga strukturer och resurser för att bekämpa och motverka terrorism och organiserad brottslighet, inklusive människohandel. Detta bör ske genom att integrerade försvarssystem skapas som främst är avsedda för att skydda alla berörda individers mänskliga rättigheter, förutsatt att det finns tillräckliga skyddsmekanismer för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar fem-plus-fem-dialogen, som kompletterar EU:s dialog för Medelhavet och gör det möjligt att delta i säkerhetssamarbete. Parlamentet understryker behovet av att få bukt med befintliga brister i samarbetet med utländska stridandes ursprungs-, transit- och destinationsländer. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att slå samman sina resurser, stärka befintliga mekanismer (Frontex, Eurosur) och upprätta ett europeiskt register över passageraruppgifter för att förbättra kontrollen vid EU:s yttre gränser. Parlamentet betonar att det aktiva samarbetet mellan utrikes- och inrikesministrarna bör stärkas, särskilt när det gäller rättsligt samarbete, polissamarbete och informationsutbyte.

16.    Europaparlamentet upprepar det brådskande behovet av en politisk lösning på konflikten i Syrien. Parlamentet vidhåller att en hållbar lösning omedelbart kräver en inkluderande politisk process ledd av Syrien som syftar till att åstadkomma en övergång i enlighet med Genèvekommunikén av den 30 juni 2012, och i linje med FN:s säkerhetsråds relevanta resolutioner, för att skydda landets sammanhållning, suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet välkomnar Syriska nationella koalitionens ansträngningar för att utvidgas och samarbeta med andra oppositionsgrupper, bland annat genom engagemanget nyligen i den nationella kommissionen för samordning för att fastställa oppositionens visioner för en politisk övergång. Parlamentet stöder det arbete som FN:s särskilda sändebud Staffan de Mistura uträttar för att få ett slut på de beväpnade konflikterna och återupprätta den politiska dialogen. Det är mycket viktigt att skydda och stödja den demokratiska syriska oppositionen. Parlamentet påminner om nödvändigheten i att ställa Bashar al-Asads regim till svars för de brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och grova kränkningar av mänskliga rättigheter som hans regim har gjort sig skyldig till under konflikten.

17.    Europaparlamentet begär att alla initiativ för att stoppa striderna i Syrien ska beakta kraven i internationell humanitär rätt och i internationell människorättslagstiftning, där den sistnämnda tillämpas i både krigstid och fredstid, samt i internationell straffrätt. Parlamentet uppmanar EU att öka trycket på Asadregimen att efterleva FN:s säkerhetsråds resolutioner 2139 (2014), 2165 (2014) och 2191 (2014) för att garantera att humanitärt bistånd verkligen når fram, även till områden som kontrolleras av den moderata syriska oppositionen, samt att bistå med deras kapacitetsbyggande. Parlamentet välkomnar de utfästelser som gjordes vid Kuwait III-konferensen och uppmanar EU och andra internationella givare att uppfylla sina ekonomiska åtaganden för att hantera krisen i Syrien. Parlamentet stöder kommissionens rekommendation om att verka för en återetablering av administrationen och de offentliga tjänsterna i de förstörda regionerna i Syrien och uppmanar till omedelbar hjälp med att återuppbygga staden Kobane.

18.    Europaparlamentet uttrycker stor oro över att den humanitära situationen i Syrien fortsätter att försämras fyra år efter det att konflikterna bröt ut. Parlamentet noterar att tillträdet för humanitär hjälp har minskat till följd av avsiktligt hindrande av bistånd, vilket måste upphöra omedelbart. Parlamentet noterar vidare med stor oro att antalet människor som bor i områden som det är svårt eller omöjligt för biståndsorgan att nå fram till nästan har fördubblats under de senaste två åren.

19.    Europaparlamentet understryker att den irakiska regeringen måste främja ett system för delning av det politiska ansvaret, makten och oljevinsterna på ett inkluderande sätt som borde omfatta alla religiösa och etniska grupper i landet, och i synnerhet sunniminoriteterna. Parlamentet vill att detta system för delning ska vara en förutsättning för genomförandet av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Irak. Parlamentet uppmanar den irakiska regeringen att omedelbart erbjuda etniska och religiösa minoriteter skydd, hindra shiamuslimska milisgrupper från att utöva våld mot sunniminoriteter och ge flyktingar som har flytt från IS terror en skyddad miljö och nödvändigt bistånd. Parlamentet noterar den överenskommelse som Iraks regering och Kurdistans regionala regering i Irak har ingått och uppmanar till ett fullständigt genomförande av den. Parlamentet uppmanar vidare Iraks regering att respektera den kurdiska regionala regeringens ekonomiska rättigheter i enlighet med konstitutionen. Parlamentet betonar vikten av, och uppmuntrar till, ytterligare förbättringar av samarbetet mellan Bagdad och Erbil, för säkerhet och ekonomiskt välstånd i Irak och regionen. EU bör bidra till det politiska, administrativa och militära kapacitetsuppbyggnadet inom den irakiska regeringen, särskilt vad gäller utmaningar som den socioekonomiska krisen och det otillräckliga skyddet av mänskliga rättigheter.

20.    Europaparlamentet är övertygat om att områden som redan har befriats från ISIS eller någon annan terroristgrupp måste stabiliseras ytterligare för att en varaktig säkerhet ska kunna uppnås där. Parlamentet påpekar att detta kan ske genom humanitärt bistånd, minröjningsprogram och insatser för den allmänna ordningen.

21.    Europaparlamentet fördömer starkt terroristattentatet mot Bardomuseet i Tunis den 18 mars 2015, för vilket Islamska staten har tagit på sig ansvaret. Parlamentet oroas av terrornätverkens värvningskapacitet i ett land som styrs av en nationell enhetsregering där det moderata islamiska partiet al-Nahda ingår. Parlamentet oroas också över Tunisiens genomsläppliga gränser till Libyen, som särskilt utnyttjas för narkotika- och vapenhandel, och välkomnar det senaste samarbetet mellan Tunisien och EU och dess medlemsstater i detta hänseende. Parlamentet är fortfarande oroat över den stora flyktingströmmen från Libyen till Tunisien som sätter stor press på landets stabilitet, och välkomnar de mottagandeinsatser som genomförts av Tunisien, där det nu finns över en miljon libyska flyktingar. Parlamentet betonar att det är viktigt att EU och Tunisien fortsätter och stärker sitt säkerhetssamarbete, särskilt genom upprättande av gemensamma säkerhetsprogram. Parlamentet anser att det är ytterst viktigt att ge Tunisien ett större stöd genom att göra specifika åtaganden, även rörande ekonomiska medel och investeringar, för att stödja den bräckliga demokratiska övergången. Det ligger i hela regionens och EU:s intresse att det tunisiska experimentet får en positiv utgång. Kommissionen uppmanas att understryka vikten av demokratisering och att sända ett symboliskt budskap efter den arabiska våren genom att hålla ett toppmöte mellan EU och MENA-länderna i Tunis.

22.    Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den allt sämre säkerhetssituationen och humanitära situationen i Libyen. Parlamentet är djupt oroat över terroristgruppernas ökade utbredning i landet, i synnerhet ISIL/Daish, som utnyttjar det politiska tomrummet och våldsupptrappningen. Parlamentet understryker betydelsen av brådskande åtgärder för att begränsa och utplåna terrororganisationernas inflytande på libyskt territorium. Parlamentet oroas av den särskilt allvarliga situationen i den södra delen av landet, då denna utnyttjas som en plattform för organiserade brottslighet och väpnade grupper. Libyens territoriella integritet och nationella enhet måste bevaras, vilket endast låter sig göras genom en gedigen politik som inkluderar välidentifierade aktörer. Parlamentet bekräftar sitt starka stöd för de FN-ledda samtal som förs av generalsekreterarens särskilda representant Bernardino Léon i syfte att finna en framförhandlad lösning som leder till att en libysk samlingsregering kan bildas. Parlamentet välkomnar Algeriets och Marockos ansträngningar för att främja en intern libysk dialog. Parlamentet understryker att EU redan har uttryckt beredvillighet att vidta begränsande åtgärder mot personer som försöker motverka dialogen, i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2174 (2014). EU bör vara beredd att stödja Libyens institutioner så snart en politisk lösning har hittats och vapenvila inletts. Dessutom bör EU bidra till en reform av säkerhetssektorn och till avväpning, demobilisering och återanpassning i Libyen så snart som en samlingsregering har bildats och efter begäran från en sådan. Parlamentet varnar dock för att EU vid ett eventuellt dödläge i de politiska förhandlingarna och en stegrad väpnad konflikt måste vara beredd att bidra till ett fredsbevarande ingripande med ett mandat från FN:s säkerhetsråd.

23.    Europaparlamentet uttrycker sin oro över den allt sämre säkerhetssituationen i Jemen. Parlamentet understryker att den politiska krisen har blivit till en säkerhetsmässig och humanitär kris som destabiliserar hela Arabiska halvön och även samtliga MENA-länder, samt stöder FN:s ansträngningar att återuppta förhandlingarna. Parlamentet betonar att endast ett allmänt politiskt samförstånd genom fredliga förhandlingar mellan de politiska grupperna, i en atmosfär utan fruktan, kan leda till en hållbar lösning på den nuvarande krisen och bevara landets enhet och territoriella integritet. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att vidta alla tänkbara, konkreta åtgärder för att hjälpa civilbefolkningen och sätta stopp för den dramatiska situationen.

24.    Europaparlamentet fördömer eftertryckligen de angrepp på civil infrastruktur och befolkning i Jemen som har lett till ett stort antal dödade och sårade och till en allvarlig försämring av den redan förskräckliga humanitära situationen. Parlamentet uppmanar EU att tillsammans med internationella och regionala aktörer genom medling åstadkomma omedelbar vapenvila och ett slut på våld riktat mot civila. Ytterligare medel måste ställas till förfogande, i samarbete med andra internationella givare, för att förhindra en humanitär kris och ge nödvändigt stöd till behövande.

25.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med länderna i MENA-regionen strukturellt ta itu med problemet att ungdomar lämnar EU för att strida för ISIS/Daish och andra terroristorganisationer i Syrien och Irak. Medlemsstaterna uppmanas att vidta lämpliga åtgärder för att hindra stridande från att lämna deras territorium, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2170 (2014) och att ta fram en gemensam strategi för säkerhetstjänsternas och EU-organens övervakning och kontroll av jihadister. Parlamentet efterlyser samarbete inom EU och på internationell nivå för att vidta lämpliga rättsliga åtgärder mot personer som misstänks vara involverade i terrordåd och i syfte att förhindra åtgärder som syftar till att upptäcka och förhindra radikalisering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka samarbetet och informationsutbytet sinsemellan och med EU-organ.

26.    Europaparlamentet betonar vikten av att Egyptens regering i kampen mot terrorismen respekterar de grundläggande mänskliga rättigheterna och politiska friheterna, upphör med de systematiska gripandena av fredliga demonstranter och aktivister samt värnar rätten till en rättvis rättegång. Parlamentet konstaterar att det skulle välkomna ett förbud mot dödsstraff, vilket kan hjälpa de medlemmar i politiska och sociala organisationer som nyligen har blivit dömda.

27.    Europaparlamentet välkomnar det preliminära avtalet om Nilens flöde, som ingicks mellan Egypten, Sudan och Etiopien den 23 mars 2015. Parlamentet betonar att en gemensam överenskommelse om användningen av vattnet i Nilen är grundläggande för säkerheten i alla de berörda länderna. EU bör stå redo att underlätta fortsatt dialog mellan samtliga parter om detta bedöms främja förhandlingarna.

Stärka den globala strategin för demokrati och mänskliga rättigheter

28.    Europaparlamentet är övertygat om att bristen på demokrati är en av de grundläggande orsakerna till politisk instabilitet i regionen och att respekten för grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska grundprinciper på lång sikt är det starkaste skyddet mot kronisk instabilitet i länderna i MENA-regionen. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att inte låta sin syn på MENA-regionen endast präglas av kortsiktiga säkerhetshot utan att ge aktivt och långsiktigt stöd till de demokratiska strävandena hos samhällena i regionen. Parlamentet understryker att det krävs en balanserad insats, inom ramen för ett heltäckande och ambitiöst synsätt på demokratin, för att förena säkerhetspolitiken och de mänskliga rättigheterna, vilket är en prioritet för EU. Parlamentet betonar vikten av att öka stabiliteten i MENA-regionen på lång sikt genom fortsatt EU-stöd till civilsamhället, i synnerhet genom det europeiska instrumentet för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR) och det europeiska grannskapsinstrumentet för det civila samhället, samt genom nya demokratifrämjande verktyg, såsom det europeiska initiativet för demokrati. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i en anda av solidaritet och engagemang anslå tillräckliga budgetmedel för initiativet för att säkerställa ett så flexibelt och effektivt stöd som möjligt för lokala aktörer som arbetar för demokratisk förändring i regionen. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att öka sina ansträngningar för att sprida och förklara de europeiska värdena, särskilt via regelbunden kontakt med myndigheter och, parallellt, med representanter för det civila samhället.

29.    Europaparlamentet gläds åt att vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen lanserat ett brett samråd om en översyn av den europeiska grannskapspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten, rådet och medlemsstaterna att ta fram en effektivare och mer innovativ politisk och strategisk dimension av grannskapspolitiken. Parlamentet välkomnar mötet mellan utrikesministrarna från EU och från länderna i södra Medelhavsområdet, men påpekar att detta möte var det första mötet på sju år mellan utrikesministrarna och anser att de borde träffas årligen. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att fortsätta att uppmuntra alla demokratiska reformer och stödja demokratiska aktörer i MENA-regionen, och då i synnerhet länderna i EU:s grannskap. Parlamentet understryker vikten av att bevara den nuvarande balansen i fördelningen av medel för den europeiska grannskapspolitiken. Parlamentet konstaterar att länder som gör framsteg vid genomförandet av reformer och följer den europeiska politiken bör ges betydande extra stöd, vilket särskilt gäller Tunisien, och betonar att kvinnornas rättigheter måste stärkas.

30.    Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att inrätta ett särskilt stöd- och rehabiliteringsprogram för kvinnor och flickor som utsatts för sexuellt våld och slaveri i konfliktområdena i Mellanöstern och Nordafrika, särskilt Syrien och Irak. Parlamentet uppmanar regeringarna i MENA-regionen samt FN, EU och berörda ideella organisationer att beakta den särskilda utsattheten hos flyktingkvinnor och flyktingflickor, särskilt de som skilts från sina familjer, och att ge dem tillräckligt skydd samt att stärka sina insatser för att hjälpa personer som överlevt sexuellt våld samt att vidta socialpolitiska åtgärder som gör det möjligt för dessa personer att återintegreras i det civila samhället. Parlamentet uppmanar parterna i de väpnade konflikterna att respektera FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) samt att vidta åtgärder för att skydda kvinnor och flickor, i synnerhet från sexuella övergrepp, människosmuggling och sexhandel, och att bekämpa förövarnas straffrihet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen regeringarna i MENA-regionen att underteckna och ratificera Istanbulkonventionen, som är ett kraftfullt verktyg för en mångsidig bekämpning av våld mot kvinnor och flickor, inbegripet våld i hemmet och kvinnlig könsstympning.

31.    Europaparlamentet betonar den möjlighet som förhandlingar om associeringsavtal ger för främjandet av reformer. Parlamentet betonar att alla delar av åtgärden bör sammankopplas för att EU ska kunna fördjupa sina förbindelser på ett heltäckande och konsekvent sätt. Parlamentet betonar också att det är nödvändigt att avtalen innehåller reella och konkreta incitament för alla partner, för att göra reformer mer attraktiva, effektiva och märkbara för civilbefolkningen.

32.    Europaparlamentet understryker att EU och MENA-länderna måste ha ett närmare samarbete som bygger på ömsesidigt godtagbara mål baserade på gemensamma intressen. En samordning av EU:s stöd till MENA-länderna med övriga internationella givare skulle medföra fördelar. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att förbättra denna samordning och betonar behovet av att katastrofbiståndet samordnas med långsiktigt utvecklingsbistånd.

33.    Europaparlamentet är fast övertygat om att det är nödvändigt att utveckla lokal demokrati och ändamålsenlig lokal styrning för att stabilisera MENA-länderna. Parlamentet efterlyser därför en institutionalisering och kapacitetsutveckling av organisationer för lokala och regionala myndigheter i MENA-länderna.

34.    Europaparlamentet fördömer de fortsatta kränkningarna av rätten till religions- och trosfrihet i regionen och upprepar att EU lägger stor vikt vid denna fråga. Parlamentet understryker återigen att rätten till tanke-, samvets- och religionsfrihet är en grundläggande mänsklig rättighet och betonar därför behovet att bekämpa alla former av diskriminering mot religiösa minoriteter runt om i världen. Parlamentet uppmanar regeringarna i MENA-länderna att försvara den religiösa mångfalden. EU bör utöka sina ansträngningar när det gäller att förespråka ett aktivt skydd för religiösa minoriteter och att se till att det finns säkra tillflyktsorter. Parlamentet gläds åt EU:s riktlinjer för främjande och skydd av religions- och trosfrihet, som antogs under 2013, och uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt genomförandet av dessa riktlinjer, både i internationella och regionala forum och i bilaterala förbindelser med tredjeländer. Den vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten uppmanas att föra en ständig dialog med icke-statliga organisationer, religiösa grupper och trosgrupper samt religiösa ledare.

35.    Europaparlamentet anser att kulturellt samarbete och kulturell diplomati, liksom akademiskt samarbete och religiös dialog, är mycket viktiga i kampen mot terrorism och mot alla former av radikalisering. Parlamentet understryker att utbildning och utveckling av kritiskt tänkande är ett skydd mot radikalisering både för EU och MENA-regionen, och uppmanar därför EU och medlemsstaterna att stödja de nödvändiga investeringarna på detta område. Parlamentet betonar den stora betydelsen av att främja kulturella och akademiska utbyten med representanter för islam i MENA-länderna och med muslimska samfund i Europa. Partnerländerna uppmanas att delta i EU:s olika kulturprogram. Parlamentet uppmanar kommissionen att agera för Europaparlamentets förslag om inrättande av ett ambitiöst Erasmusprogram för Europa-Medelhavsområdet som är åtskilt från Erasmus+, samt att omedelbart lägga särskild vikt vid Erasmus+-program för södra Medelhavsområdet. Parlamentet ser gärna att utbytesprogrammen även omfattar deltagare från MENA-länder som inte omfattas av den europeiska grannskapspolitiken.

36.    Europaparlamentet understryker behovet att ta fram ett verksamt europeiskt motbudskap som är gemensamt för alla medlemsstater och fungerar som ett vapen mot den jihadistiska propagandan och radikalisering på hemmaplan, i vilket man beaktar digitala verktyg, internet och sociala medier. I detta bör Europas lokala myndigheter delta i samarbete med grupper av EU-medborgare som har starka kulturella förbindelser med MENA-länder. Detta svar bör bygga på främjande av gemensamma värderingar som bygger på de universella mänskliga rättigheterna och måste motarbeta tanken på en konflikt mellan religioner och kulturer. Parlamentet vill att utrikestjänsten anställer personal som talar MENA-regionens språk så att kommunikationen blir effektivare. Det är nödvändigt att sprida en positiv berättelse med konkreta exempel om förbindelserna och samarbetet mellan EU och MENA-länderna. Parlamentet konstaterar att EU och dess medlemsstater måste synas mer i regionen än vad de gör nu.

37.    Europaparlamentet betonar de möjligheter till en kulturell och interreligiös dialog som den europeiska grannskapspolitiken erbjuder. Parlamentet understryker kopplingen mellan dels utbytet och samarbetet inom kultur och utbildning mellan EU och grannskapsländerna, dels uppbyggnaden och förstärkningen av det öppna civilsamhället, demokratin, rättsstaten och spridandet av grundläggande friheter och mänskliga rättigheter.

38.    Europaparlamentet betonar vikten av att utveckla en direkt dialog med de civila samhällena i MENA-länderna för att bättre förstå deras förväntningar. Parlamentet uttrycker sitt stöd för inrättandet av ett system för samråd med och tillvaratagande av organisationerna i det civila samhället och de nya generationerna inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken. Parlamentet betonar särskilt vikten av att engagera unga människor i dessa länder i en dialog som bygger på en uppriktig, direkt och likvärdig förbindelse. Valövervakningsuppdragen är viktiga, och parlamentet och utrikestjänsten uppmanas att sända sådana uppdrag till alla länder i regionen, på begäran från regeringarna i dessa länder, när det finns äkta utsikter för verkligt demokratiska val som säkerställer att uppdragen inte leder till att man legitimerar manipulerade valresultat. Parlamentet begär att rekommendationerna från dessa uppdrag följs upp regelbundet.

39.    Europaparlamentet betonar behovet att befästa den centrala roll som unionen för Medelhavsområdet spelar som enda forum för dialog om partnerskapet mellan EU och länderna runt Medelhavet, och som borde bli en drivkraft för investeringar för en varaktig socioekonomisk utveckling i regionen. Parlamentet konstaterar att denna union själv bör kunna ställa nödvändiga medel till förfogande för sina projekt. Parlamentet stöder de dynamiska ministermötena, och efterlyser en vidare spridning av denna unions program och åtgärder, bland annat gemensamma valövervakningsuppdrag och gemensamma utvärderingsuppdrag, samt ett ökat samarbete med EU. Parlamentet påminner om vikten av att blåsa nytt liv i, och skapa nya politiska ambitioner för, den parlamentariska församlingen för Europa–Medelhavsområdet, så att parterna tillsammans kan möta Medelhavsområdets utmaningar när det gäller säkerhet och stabilitet.

40.    Europaparlamentet uttrycker djup oro över kränkningarna av de mänskliga rättigheterna, särskilt när det gäller utsatta grupper i de konfliktdrabbade MENA-länderna. Barn är en av de mest utsatta grupperna. Parlamentet betonar därför på nytt vikten av att öka insatserna för att genomföra den reviderade genomförandestrategin för EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt. Parlamentet uppmuntrar EU att ytterligare fördjupa sitt samarbete med FN:s särskilda representant för barn och väpnade konflikter och stödja de tillhörande handlingsplanerna och övervaknings- och rapporteringsmekanismerna.

Fördjupa samarbetet för ekonomisk utveckling

41.    Europaparlamentet konstaterar att MENA-regionen är särskilt hårt drabbad av fattigdom och ojämlikhet. Parlamentet är övertygat om att ekonomisk och social utveckling, parallellt med stärkt demokrati och rättvisa, är nödvändig för att politisk stabilitet ska kunna uppnås. Parlamentet ser med oro på situationen för ungdomarna, och anser att de måste erbjudas värdiga och legitima framtidsutsikter. Parlamentet betonar den grundläggande betydelsen av att bekämpa korruption i MENA-länderna, inte bara för att locka europeiska investeringar och möjliggöra en hållbar ekonomisk utveckling utan också för att kunna hantera säkerhetsutmaningarna. Parlamentet understryker det etablerade sambandet mellan insyn, rättsstatsprincipen och kampen mot terrorism, som alla måste utvärderas tillsammans. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera sitt samarbete när det gäller bekämpningen av korruption i MENA-länderna, vilket bör vara en prioritering i kampen mot terrorism.

42.    Europaparlamentet anser att EU:s strategiska dialog med MENA-länderna bör kompletteras med nya impulser för hållbar ekonomisk utveckling som kan ta sig an ojämlikheter och skapa sysselsättnings- och utbildningsmöjligheter, särskilt för ungdomar. Parlamentet understryker att det är viktigt att skapa förutsättningar för MENA-ländernas tillträde till EU:s inre marknad, med allt det skydd som är nödvändigt. Parlamentet betonar vikten av att främja europeiska investeringar i MENA-länderna, inklusive i energi- och infrastrukturprojekt, med ett strategiskt mål om att främja hållbar utveckling och demokratiskt ansvarstagande.

43.    Europaparlamentet påminner om att 2015 är Europaåret för utvecklingssamarbete. Syftet med detta år är att inspirera fler européer att engagera sig i utrotandet av fattigdomen i världen, vilket sammanfaller med världssamfundets planer på att komma överens om ett antal mål för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar myndigheterna på alla nivåer i MENA-länderna att prioritera uppnåendet av dessa mål.

44.    Europaparlamentet betonar att en fördjupad dialog om energifrågor i Medelhavsområdet skulle kunna bidra till att främja regionalt samarbete och regional stabilitet och säkra miljöintegriteten. Parlamentet föreslår därför att EU engagerar sig starkare i energidiplomati i MENA-regionen, i enlighet med energiunionen. Parlamentet betonar den på samma gång strategiska och ekonomiska vikten av energiförsörjningen i länderna i EU:s södra grannskap. Parlamentet välkomnar inrättandet av en plattform för gas mellan Europa och Medelhavsområdet och bekräftar att man måste främja sammankopplingar mellan de två när det gäller gas och elektricitet.

45.    Europaparlamentet stöder finansiering av universitets- och yrkesutbildningar i MENA-länderna i syfte att skapa en bred bas av yrkeskunnande. Parlamentet konstaterar att programmet för cirkulär rörlighet i EU för yrkesutbildning bör utvidgas i största möjliga mån till alla MENA-länder med hjälp av flexibla verktyg med möjlighet till utveckling, såsom partnerskap för rörlighet.

46.    Europaparlamentet uppmanar EU att bekräfta sitt engagemang i samtliga etapper av den ekonomiska utvecklingen i regionens stater, med hjälp av alla tillgängliga verktyg. Parlamentet erinrar om att dessa verktyg består av alltifrån humanitärt bistånd till avtal om djupgående och omfattande frihandel, och att de har möjlighet att täcka hela processen, från vägen ur krisen till inrättandet av stabila institutioner.

47.    Europaparlamentet beklagar att minst ett år är nödvändigt för att mobilisera makroekonomiskt bistånd till länder där de offentliga finanserna är mycket svaga. Parlamentet insisterar på att EU måste kunna mobilisera eller omfördela nödvändiga medel mycket snabbt. Parlamentet anser att en ny dimension i EU:s biståndsförfarande måste upprättas, både när det gäller det bistånd som ges via finansieringsinstrumenten för unionens yttre åtgärder och det makroekonomiska biståndet. När det gäller det makroekonomiska biståndet måste EU göra en adekvat bedömning av de socioekonomiska och människorättsliga konsekvenserna av de åtgärder som mottagarländerna begärt för att kunna säkerställa att detta bistånd inte orsakar instabilitet genom att till exempel undergräva välfärdstjänsterna. Parlamentet uppmanar givarna i arabvärlden att samordna sitt bistånd i Arabförbundet och Gulfstaternas samarbetsråd samt i möjligaste mån med EU.

48.    Europaparlamentet uppmanar Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) att samordna sina investeringsstrategier med unionen för Medelhavsområdet för att skapa positiva synergier.

49.    Europaparlamentet uppmanar EU att utveckla sina partnerskap med de länder i regionen som inte är en del av unionens direkta grannskap. Parlamentet stöder en konvention för att upprätta ett frihandelsområde mellan EU och Gulfstaternas samarbetsråd, om ett ömsesidigt lönsamt avtal kan utarbetas som skulle ge EU ytterligare närvaro och inflytande i regionen, särskilt genom återupptagandet av förhandlingarna om ett nytt gemensamt handlingsprogram. Parlamentet erinrar om att ett sådant avtal mellan Gulfstaternas samarbetsråd och Efta trädde i kraft den 1 juli 2014.

50.    Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta diskussionerna om att inleda avtalsförhandlingar om djupgående och omfattande frihandel med vissa länder i regionen, i enlighet med EU:s åtaganden till följd av Deauvillepartnerskapet. Parlamentet erinrar om att utvecklingen av handelsförbindelser är en del av EU:s externa politik och bidrar till målen fred, välstånd och stabilitet.

51.    Europaparlamentet understryker att regional integration av MENA-länderna skulle möjliggöra stärkta politiska förbindelser och främja handel och utveckling. MENA-länderna uppmanas att diversifiera sina ekonomier och sin import. Parlamentet konstaterar att MENA-ländernas handel till största delen sker med länder utanför MENA-regionen. Parlamentet beklagar den blockering som EU står inför när det gäller Arabiska Maghrebunionen, och uppmanar EU att göra sitt yttersta för att bistå genomförandet av den regionala integrationen i Maghrebländerna, inom ramen för Arabiska Maghrebunionen eller de geografiskt mer omfattande Agadiravtalen.

52.    Europaparlamentet välkomnar rådets (utrikes frågor) stöd för initiativet till samordning av investeringar i södra Medelhavsområdet (Amici). Parlamentet betonar vikten av initiativ som främjar konsekvens och effektivitet i EU:s yttre åtgärder.

53.    Europaparlamentet stöder ytterligare samarbete inom transportsektorn, bland annat genom att infrastrukturnäten i EU och partnerländerna kopplas samman i högre grad i syfte att underlätta varuutbyte och människors rörlighet.

54.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Regionkommittén, regeringarna och parlamenten i alla EU-medlemsstater, Arabförbundets generalsekreterare och generalsekreteraren för unionen för Medelhavsområdet samt till regeringarna och parlamenten i deras medlemsstater.

(1)

Antagna texter, P7_TA(2013)0023.

(2)

Antagna texter, P7_TA(2011)0109.

(3)

Antagna texter, P7_TA(2011)0096.

(4)

Antagna texter, P7_TA(2011)0576.

(5)

Antagna texter, P7_TA(2012)0201.

(6)

Antagna texter, P7_TA(2014)0207.

(7)

Antagna texter, P8_TA(2014)0027.

(8)

Antagna texter, P8_TA(2015)0010.

(9)

Antagna texter, P8_TA(2015)0040.

(10)

Antagna texter, P8_TA(2015)0077.

(11)

Antagna texter, P8_TA(2015)0071.


YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (11.5.2015)

till utskottet för utrikesfrågor

över säkerhetsutmaningarna i Mellanöstern och Nordafrika och utsikterna till politisk stabilitet

(2014/2229(INI))

Föredragande av yttrande: Maria Arena

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.     Främjandet av kvinnors rättigheter och jämställdhet bör i linje med 2008 års EU‑riktlinjer om våld mot kvinnor och flickor vara ett grundläggande inslag i den politiska och människorättsrelaterade dialogen mellan EU och länderna i Mellanöstern och Nordafrika.

B.     Kvinnors rättigheter är odelbara och icke förhandlingsbara, och EU måste bedriva en jämställdhetsbaserad utrikespolitik i förhållande till nationer som kränker kvinnors rättigheter och inte stadgar om jämställdhet.

C.     Flickor och kvinnor, särskilt de som tillhör religiösa och etniska minoriteter, utsätts för våld som begås av IS, vilket inbegriper slaveri, sexuellt utnyttjande, sexuellt våld, tvångsgraviditeter, utomrättsliga avrättningar, olagliga rättegångar med omänskliga straff, attacker som innebär krigsbrott och brott mot mänskligheten.

D.     Den politiska instabiliteten i regionen medför en avsevärd ökning av antalet flyktingar, vilka ofta riskerar sina liv för att fly och faller offer för människohandel, där de mest sårbara grupperna är kvinnor och barn. Kvinnors deltagande, särskilt deltagandet av kvinnor från religiösa och etniska minoriteter, i fredsförhandlingar, fredsuppbyggnad och fredsbevarande arbete är nyckeln till varaktigt goda resultat på detta område.

E.     Det återstår en mängd problem att lösa för att garantera kvinnliga våldsoffers säkerhet och skydd, eftersom våldtäkter och andra former av våld mot kvinnor förefaller öka i Mellanöstern och Nordafrika. Kvinnor har endast begränsad tillgång till rättvisa. Den fortsatt bristande jämställdheten måste åtgärdas.

F.     Det finns fortfarande många kvinnor som förtycks genom statens och samhällets institutionaliserade patriarkala strukturer och som drabbas av statsunderstött våld och brist på infrastrukturer för stöd till kvinnliga våldsoffer.

G.     Kvinnors engagemang och egenmakt i det offentliga, politiska, ekonomiska och kulturella sfärerna i länderna i Mellanöstern och Nordafrika är avgörande för stabilitet, fred och ekonomiskt välstånd på lång sikt. Det är oerhört viktigt att ge kvinnor och flickor egenmakt genom utbildning för att stärka deras roll inom alla dessa sfärer. Organisationer i det civila samhället som verkar för kvinnors rättigheter och jämställdhet har en viktig funktion att fylla när det gäller att ge egenmakt till kvinnorna i Mellanöstern och Nordafrika.

H.     Den 25 juni 2012 antog Europeiska rådet en strategisk ram för de mänskliga rättigheterna och demokratin, där det fastställs att frågan om de mänskliga rättigheterna ska genomsyra all EU-politik, inbegripet utrikespolitiken. Bekämpningen av våld mot kvinnor är en prioriterad fråga inom denna strategiska ram.

I.      Kulturellt samarbete och utbyte samt akademiska utbyten mellan och bland EU‑länderna och länderna i Mellanöstern och Nordafrika spelar en viktig roll för skapandet av förståelse, stabilitet och fred i hela regionen. Kvinnornas och flickornas roll inom kulturellt utbyte och samarbete måste uppmuntras och främjas.

1.      Europaparlamentet upprepar att EU med eftertryck fördömer slaveri, tvångsäktenskap, barnarbete, användning av barnsoldater, kvinnlig könsstympning, hedersrelaterade brott och alla andra former av kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

2.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att jämställdhet och kvinnors rättigheter – särskilt rätten till säkerhet, rätten till adekvata tjänster för reproduktiv hälsa och rätten till upprättelse och ersättning för konfliktens offer – inbegrips i alla partnerskapsavtal och i alla förhandlingar med länderna i Mellanöstern och Nordafrika.

3.      Europaparlamentet uppmanar parterna i de väpnade konflikterna att respektera FN:s säkerhetsråds resolution 1325 samt att vidta åtgärder för att skydda kvinnor och flickor, i synnerhet från sexuella övergrepp, människosmuggling och sexhandel, och att bekämpa förövarnas straffrihet.

4.      Europaparlamentet anser att kvinnorättsorganisationerna kan främja en freds- och säkerhetskultur och att åtgärder för kvinnors deltagande i det konfliktförebyggande arbetet kommer att möjliggöra ett faktiskt förverkligande av resolution 1325.

5.      Europaparlamentet uppmanar de nationella och lokala myndigheterna att respektera kvinnornas grundläggande rättigheter, bland annat rätten att delta aktivt i det politiska livet, liksom att säkerställa att kvinnor har möjlighet att delta i beslutsfattandet inom sina befolkningsgrupper och länder samt att erbjuda skydd åt kvinnliga politiker och aktivister. Kommissionen uppmanas att ta fram specifika stödåtgärder på jämställdhetsområdet i de berörda länderna.

6.      Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att jämställdhetsfrågor och kvinnors rättigheter och delaktighet måste tas upp uttryckligen och systematiskt inom alla EU:s samarbets- och frihandelsförhandlingar och ytterligare inbegripas i alla politiska och kulturella dialog med länderna i Mellanöstern och Nordafrika, inbegripet med Arabförbundet.

7.      Europaparlamentet framhåller att det är oerhört viktigt att jämställdhetsintegrera främjandet och finansieringen av kulturellt och akademiskt samarbete och utbyte, yrkesutbildning och program för cirkulär rörlighet mellan EU och partnerländerna i Mellanöstern och Nordafrika och att använda sig av dessa som ett verktyg för att ge kvinnor och flickor egenmakt, stärka och främja deras delaktighet i ländernas ekonomier och främja jämställdhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att jämställdhetsintegrera Europaparlamentets förslag om ett Erasmusprogram för Europa‑Medelhavsområdet.

8.      Europaparlamentet understryker att EU genom att säkerställa en jämn könsfördelning i sina utlandsuppdrag, delegationer och medlarteam också främjar kvinnors rättigheter och delaktighet i partnerländerna.

9.      Europaparlamentet uppmanar regeringarna i Mellanöstern och Nordafrika samt FN, EU och ideella organisationer att beakta den särskilda utsattheten hos flyktingkvinnor och flyktingflickor, särskilt de som skilts från sina familjer, och att ge dem tillräckligt skydd samt att stärka sina insatser för att hjälpa personer som överlevt sexuellt våld samt att vidta socialpolitiska åtgärder som gör det möjligt för dessa personer att återintegreras i det civila samhället.

10.    Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att inrätta ett särskilt stöd- och rehabiliteringsprogram för kvinnor och flickor som utsatts för sexuellt våld och slaveri i konfliktområdena i Mellanöstern och Nordafrika, särskilt Syrien och Irak.

11.    Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen regeringarna i länderna i Mellanöstern och Nordafrika att underteckna och ratificera Istanbulkonventionen, som är ett kraftfullt verktyg för en mångsidig bekämpning av våld mot kvinnor och flickor, inbegripet våld i hemmet och kvinnlig könsstympning.

12.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att anlägga ett kvinno- och jämställdhetsperspektiv på den direkta utvecklingsdialogen med det civila samhället i länderna i Mellanöstern och Nordafrika samt att göra det möjligt för kvinnliga aktivister och akademiker i regionen att göra sina röster hörda. Parlamentet framhåller vikten av att kvinnor och jämställdhetsorganisationer deltar i samråden med det civila samhället inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och även i samråd om förnyelse av denna politik. Parlamentet konstaterar att en effektiv dialog om politiska frågor och mänskliga rättigheter måste sätta kvinnoperspektivet i centrum och ta hänsyn till olika och föränderliga sociokulturella och religiösa sammanhang. Europeiska utrikestjänsten och kommissionen uppmanas att inbegripa jämställdhet och kvinnornas roll i samhället som nyckelfrågor och centrala inslag i sin strategi för att uppmuntra till demokratiska reformer i EU:s grannländer. Parlamentet betonar att vikten av att främja jämställdhet och kvinnors egenmakt i samhället som ett led i demokratiska reformer måste återspeglas i finansieringen av den europeiska grannskapspolitiken och i utvecklandet av politiska och strategiska dimensioner.

13.    Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavsområdet kan spela som arena för demokratisk och politisk diskussion bland företrädarna från vardera sidan av Medelhavet. Parlamentet efterlyser en ny politisk impuls till denna institution och framhåller de framsteg som gjorts under senare år inom den politiska jämställdhetsdialogen och främjandet av kvinnors rättigheter.

14.    Europaparlamentet beklagar att det gjorts så många reservationer till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, vilket kraftigt begränsat dess verkan och det skydd den kan erbjuda. Parlamentet uppmanar eftertryckligen regeringarna i länderna i Mellanöstern och Nordafrika att till fullo genomföra denna konvention samt att kriminalisera alla former av våld mot kvinnor, inbegripet sexuellt våld och våld inom äktenskapet.

15.    Europaparlamentet konstaterar att all hållbar ekonomisk utveckling som är resultatet av en strategisk dialog och strategiskt samarbete mellan EU och länderna i Mellanöstern och Nordafrika måste öka kvinnornas delaktighet i dessa länders ekonomier, främja jämställdhet och skapa möjligheter för ungdomar och kvinnor, inbegripet kvinnor från marginaliserade grupper.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

6.5.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Maria Arena, Catherine Bearder, Beatriz Becerra Basterrechea, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Maria Corazza Bildt, Viorica Dăncilă, Iratxe García Pérez, Anna Hedh, Mary Honeyball, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Elisabeth Köstinger, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Vicky Maeijer, Angelika Mlinar, Angelika Niebler, Maria Noichl, Marijana Petir, Terry Reintke, Liliana Rodrigues, Jordi Sebastià, Michaela Šojdrová, Ernest Urtasun, Ángela Vallina, Beatrix von Storch, Anna Záborská, Jana Žitňanská, Inês Cristina Zuber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Stefan Eck, Constance Le Grip, Sirpa Pietikäinen, Monika Vana, Julie Ward


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

11.6.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

45

10

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Lars Adaktusson, Francisco Assis, Petras Auštrevičius, Bas Belder, Goffredo Maria Bettini, Mario Borghezio, Elmar Brok, Klaus Buchner, Fabio Massimo Castaldo, Aymeric Chauprade, Javier Couso Permuy, Andi Cristea, Arnaud Danjean, Marcel de Graaff, Georgios Epitideios, Eugen Freund, Michael Gahler, Richard Howitt, Tunne Kelam, Afzal Khan, Janusz Korwin-Mikke, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Ilhan Kyuchyuk, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, David McAllister, Jean-Luc Mélenchon, Tamás Meszerics, Francisco José Millán Mon, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Vincent Peillon, Alojz Peterle, Tonino Picula, Kati Piri, Andrej Plenković, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Sofia Sakorafa, Alyn Smith, Jaromír Štětina, Charles Tannock, László Tőkés, Johannes Cornelis van Baalen, Hilde Vautmans, Boris Zala

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Angel Dzhambazki, Andrzej Grzyb, Marek Jurek, Antonio López-Istúriz White, Fernando Maura Barandiarán, Urmas Paet, Igor Šoltes

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Costas Mavrides, Kerstin Westphal, Ivan Štefanec

Rättsligt meddelande