Förfarande : 2015/2040(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0197/2015

Ingivna texter :

A8-0197/2015

Debatter :

PV 07/09/2015 - 23
CRE 07/09/2015 - 23

Omröstningar :

PV 08/09/2015 - 5.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0287

BETÄNKANDE     
PDF 237kWORD 131k
19.6.2015
PE 549.154v02-00 A8-0197/2015

om förfaranden och praxis för utfrågningarna av kommissionsledamöter – lärdomar från förfarandet 2014

(2015/2040(INI))

Utskottet för konstitutionella frågor

Föredragande: Richard Corbett

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism
 YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om förfaranden och praxis för utfrågningarna av kommissionsledamöter – lärdomar från förfarandet 2014

(2015/2040(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av

       artikel 17.7 i fördraget om Europeiska unionen,

       artikel 246 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

       sin resolution av den 1 december 2005 om riktlinjer för godkännande av Europeiska kommissionen(1),

       sitt beslut av den 20 oktober 2010 om översynen av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen(2),

–       sitt beslut av den 14 september 2011 om att ändra artiklarna 106 och 192 samt bilaga XVII till Europaparlamentets arbetsordning(3),

–       uppförandekoden för kommissionens ledamöter, särskilt artikel 1.3–1.6,

       artiklarna 52 och 118 samt bilaga XVI till arbetsordningen,

       betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism och utskottet för rättsliga frågor (A8-0197/2015),

och av följande skäl:

A.     Utfrågningar av nominerade kommissionsledamöter, som hölls första gången 1994, utgör nu en väletablerad praxis som ökar EU-institutionernas demokratiska legitimitet och för dessa institutioner närmare de europeiska medborgarna.

B.     Utfrågningarna är oumbärliga för att parlamentet ska kunna fatta ett väl underbyggt beslut om kommissionen vid förtroendeomröstningen, så att kommissionen kan tillträda sin post.

C.     Utfrågningarna ger parlamentet och EU-medborgarna möjlighet att få veta mer om och utvärdera kandidaternas personligheter, kvalifikationer, beredskap och prioriteringar, liksom deras kunskaper om sitt utsedda ansvarsområde.

D.     Utfrågningarna förbättrar insynen och ger hela kommissionen en större demokratisk legitimitet.

E.     Jämställdhet mellan kvinnor och män måste säkerställas på alla områden, inbegripet i fråga om anställning. Detta krav måste återspeglas i Europeiska kommissionens sammansättning. Trots upprepade uppmaningar från Jean-Claude Juncker under 2014 föreslog regeringarna avsevärt fler manliga än kvinnliga sökande. De kvinnor som föreslogs kom i första hand från medlemsstater med liten befolkning, och de större medlemsstaterna struntade i stor utsträckning i detta krav. Den enda rättvisa lösningen vore att uppmana varje medlemsstat att nominera två kandidater, en man och en kvinna, så att den nominerade ordföranden får möjlighet att föreslå ett högkvalitativt kollegium med lika många män som kvinnor.

F.     Utfrågningarna har redan visat sig vara ändamålsenliga, men det finns alltid utrymme för förbättringar, särskilt mer flexibla och dynamiska diskussioner mellan kommissionsledamoten och ledamöterna i det utskott som ansvarar för utfrågningen.

G.     Utfrågningen av den nominerade vice ordföranden för kommissionen, Frans Timmermans, visade att parlamentets förfaranden behöver anpassas om en eller flera vice ordföranden i framtida kommissioner ges en särskild status.

H.     Artikel 3 i EU-fördraget säger att unionen ska ”främja jämställdhet mellan kvinnor och män”, och artikel 23 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna säger att ”jämställdhet mellan kvinnor och män ska säkerställas på alla områden, inbegripet i fråga om anställning, arbete och lön”.

1.      Europaparlamentet anser att de offentliga utfrågningarna av de nominerade kommissionsledamöterna utgör ett viktigt tillfälle för Europaparlamentet och EU-medborgarna att få grepp om kandidaternas prioriteringar och bedöma deras yrkesmässiga lämplighet för rollen.

2.      Europaparlamentet anser att en tidsfrist bör fastställas för när alla medlemsstater ska ha nominerat sina kandidater, så att kommissionens valda ordförande ges tillräckligt med tid för att fördela ansvarsområdena med hänsyn till kandidaternas arbetslivserfarenhet och bakgrund, och så att parlamentet kan hålla sina utfrågningar och göra sina bedömningar, och uppmanar talmannen att inleda en diskussion med de andra institutionerna för att uppnå detta.

3.      Europaparlamentet anser dessutom att varje medlemsstat hädanefter bör nominera minst två kandidater – en manlig och en kvinnlig kandidat som är jämställda – som den valda kommissionsordföranden kan ta ställning till. Parlamentet anser att det är viktigt att unionen också inom sina egna institutioner bör uppnå de jämställdhetsmål den själv har satt upp.

4.      Europaparlamentet anser att de kontroller av de nominerade kommissionsledamöternas förklaringar om ekonomiska intressen som utförs av utskottet för rättsliga frågor bör förbättras. Parlamentet anser därför att förklaringarna om ekonomiska intressen bör omfatta familjeintressen i enlighet med artikel 1.6 i uppförandekoden för kommissionens ledamöter. Parlamentet anser att en bekräftelse från utskottet för rättsliga frågor på att det inte föreligger någon intressekonflikt, utifrån en omfattande analys av förklaringarna om ekonomiska intressen, utgör en väsentlig förutsättning för att det ansvariga utskottet ska kunna anordna utfrågningen.

5.      Europaparlamentet påminner om att det är utskotten som ansvarar för utfrågningarna. Parlamentet anser emellertid att en utfrågning av en vice ordförande för kommissionen som till största delen har övergripande ansvarsområden undantagsvis kan hållas i ett annat format, till exempel under ett sammanträde i talmanskonferensen eller utskottsordförandekonferensen, under förutsättning att sammanträdet möjliggör dialog och att respektive ansvarigt utskott deltar för att fråga ut sin nominerade kommissionsledamot.

6.      Europaparlamentet anser att det skriftliga frågeformulär som skickas ut inför varje utfrågning borde omfatta sju frågor i stället för fem, men att det inte bör finnas flera delfrågor under varje fråga.

7.      Europaparlamentet anser att det vore bättre att ha cirka 25 frågor, men att varje frågeställare omedelbart kan följa upp sin fråga, för att göra utfrågningarna mer ändamålsenliga och inkvisitoriska.

8.      Parlamentet anser att förfaranden för uppföljning av de nominerade kommissionsledamöternas svar under utfrågningarna skulle kunna bidra till att förbättra kontrollen och öka hela kommissionens ansvar. Parlamentet efterlyser därför en regelbunden översyn av de prioriteringar som de nominerade kommissionsledamöterna anfört efter inledningen av mandatet.

9.      Europaparlamentet anser att följande riktlinjer bör tillämpas på samordnarnas utvärderingssammanträde efter utfrågningarna:

•       Om samordnarna enhälligt godkänner kandidaten – skrivelse om godkännande.

•       Om samordnarna enhälligt underkänner kandidaten – skrivelse om underkännande.

•       Om en stor majoritet av samordnarna godkänner kandidaten – skrivelse om godkännande med stor majoritet (minoriteter kan begära att det framgår att deras grupp inte delar majoritetens uppfattning).

•       Om kandidaten inte godkänns av en tydlig majoritet, eller om en majoritet underkänner kandidaten (dock inte enhälligt), och om samordnarna anser att det är nödvändigt:

o      Först begärs mer information med hjälp av fler skriftliga frågor.

o      Om detta inte är tillräckligt begärs ytterligare en utfrågning på 1,5 timmar, med godkännande av talmanskonferensen.

o      Om det fortfarande saknas enighet eller överväldigande majoritet bland samordnarna – omröstning i utskottet.

•       En klar majoritet i detta sammanhang bör vara samordnare som tillsammans företräder minst två tredjedelar av utskottets ledamöter.

10.    Europaparlamentet konstaterar att 2014 års utfrågningar blev föremål för större medieintresse och intresse från allmänheten än tidigare utfrågningar, delvis tack vare framväxten av sociala medier. Parlamentet anser att de sociala mediernas inverkan och inflytande sannolikt kommer att öka i framtiden. Parlamentet anser att sociala medier och nätverk bör utnyttjas för att göra EU-medborgarna delaktiga i utfrågningarna på ett mer ändamålsenligt sätt.

11.    Europaparlamentet anser att

       en särskild del av parlamentets webbplats bör avsättas för offentliggörande av de nominerade kommissionsledamöternas meritförteckningar och svar på skriftliga frågor före de offentliga utfrågningarna, på alla officiella språk,

–       bedömningarna bör läggas ut på parlamentets webbplats inom 24 timmar, på en särskild och väl synlig plats,

–       regeln bör ändras till 24 timmar efter bedömningen, eftersom vissa bedömningar slutförs först efter ytterligare förfaranden.

12.    Europaparlamentet anser att övergripande frågor som berör sammansättningen och strukturen av och arbetsmetoderna för kommissionen som helhet, och som inte kan besvaras på ett tillfredsställande sätt av en enskild nominerad kommissionsledamot, ska ställas till kommissionens valda ordförande. Parlamentet anser att sådana frågor bör tas upp vid möten mellan den valda ordföranden och talmanskonferensen (ett möte innan utfrågningarna har påbörjats och ett efter att de har avslutats).

13.    Europaparlamentet anser att granskningen av kommissionsledamöternas intresseförklaringar även i fortsättningen bör göras av utskottet för rättsliga frågor. Parlamentet anser dock att kommissionsledamöternas intresseförklaringar är alltför begränsade till innehållet, och uppmanar kommissionen att snarast ändra sina regler för detta. Parlamentet anser därför att det är viktigt att utskottet för rättsliga frågor under de närmaste månaderna utfärdar riktlinjer i form av en rekommendation eller ett initiativbetänkande, i syfte att underlätta en reform av förfarandena för kommissionsledamöternas intresseförklaringar. Parlamentet anser att kommissionsledamöternas intresseförklaringar och förklaringar om ekonomiska intressen bör omfatta även familjemedlemmar som tillhör deras hushåll.

14.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT C 285 E, 22.11.2006, s. 137.

(2)

Antagna texter, P7_TA(2010)0366.

(3)

EUT C 51 E, 22.2.2013, s. 152.


MOTIVERING

1. Bakgrund

De offentliga utfrågningarna av nominerade ledamöter av Europeiska kommissionen är en mycket produktiv uppgift. Även om det inte hade funnits några problem med någon av de nominerade kommissionsledamöterna utgör utfrågningarna ett tillfälle för parlamentet och allmänheten att få veta mer om kandidaternas personlighet, allmänna förhållningssätt och prioriteringar samt att bedöma deras kvalifikationer. Och när det finns problem är det bättre att dessa upptäcks innan kommissionsledamoten tillträder sin tjänst än efteråt.

Man kan faktiskt fundera över vad som skulle hända om ett sådant förfarande skulle genomföras på nationell nivå när ministrar ska utses – ett tre timmar långt offentligt korsförhör innan de tillträder sina tjänster skulle kunna vara mycket avslöjande!

Förfarandet med utfrågningar föreskrivs inte i fördraget. Det är en praxis som har utvecklats under de senaste 20 åren tack vare parlamentets envetenhet. Enligt denna praxis krävs endast att de nominerade kommissionsledamöterna kommer till en utfrågning med det eller de av parlamentets utskott som motsvarar deras ansvarsområde. Detta sker innan parlamentet håller sin förtroendeomröstning om kommissionen (som däremot föreskrivs i fördraget, i artikel 17 i EU-fördraget). Förfarandet utgör nu en väletablerad praxis.

Formellt sett röstar hela parlamentet om hela kommissionen, och enskilda utskotts inställning till enskilda kandidater har ingen rättslig betydelse. Icke desto mindre var det denna gång, förra gången och förrförra gången så att ett eller flera utskotts negativa inställning till en eller flera kandidater ledde till ändringar i kommissionens sammansättning eller i fördelningen av ansvarsområden.

I praktiken är ett sådant resultat möjligt endast om det finns en relativt bred samsyn mellan olika politiska grupper i parlamentet om att en kandidat är olämplig. Utfrågningarna är inte något tillfälle att försöka ändra på kommissionens politiska sammansättning, som återspeglar den politiska balansen bland de nationella regeringarna snarare än inom parlamentet. En kandidat som har misslyckats kommer att ersättas av en ny person som är nominerad av samma regering. Detta är också anledningen till att de politiska grupperna och parlamentet använder hela förfarandet och förtroendeomröstningen till att koncentrera sig mer på program och politik än på personer – politiskt sett förblir kommissionen en koalition.

Även om medierna har en tendens att nästan uteslutande fokusera på om den ena eller den andra kandidaten har misslyckats, leder processen till en utveckling på andra områden som kan vara mindre spektakulär i medialt avseende, men som likväl är viktig. Det kan röra sig om politiska förtydliganden och åtaganden, anpassning av ansvarsområden och – som denna gång – ökad klarhet i fråga om förbindelserna mellan de vice ordförandena och övriga kommissionsledamöter (även om detta utan tvekan kommer att vara en ständigt aktuell fråga). Bra exempel på detta är att ansvaret för hållbarhet tilldelades förste vice ordförande Timmermans, att rollerna för och arbetsförbindelserna mellan kommissionsledamöterna Katainen och Moscovici tydliggjordes och att det klargjordes att kommissionsledamoten med ansvar för hälsofrågor kommer att behålla ansvaret för läkemedel och läkemedelsprodukter.

Det finns alltid utrymme för förbättringar. Liksom för fem år sedan (Duff-betänkandet) bör vi utvärdera förfaranden och metoder och se vilka lärdomar som bör dras i syfte att förbättra processen nästa gång.

2. Spelregler

•   Utfrågningarna genomförs i enlighet med parlamentets arbetsordning (artikel 118 och bilaga XVI) och ramavtalet mellan parlamentet och kommissionen från 2005.

•   Fördragets kriterier för kommissionsledamöter är allmän duglighet, fullständig oavhängighet och ”engagemang för Europa” (ett nytt kriterium som infördes genom Lissabonfördraget) (artikel 17.3 i EU-fördraget). Parlamentet försöker särskilt säkerställa att varje kommissionsledamot har goda kunskaper när det gäller det egna ansvarsområdet, är bra på lagarbete och har god kommunikationsförmåga (bilaga XVI till arbetsordningen).

•   Parlamentet ska ta särskild hänsyn till könsfördelningen. Det får uttala sig om den valda kommissionsordförandens fördelning av de olika ansvarsområdena (bilaga XVI till arbetsordningen).

•   Parlamentet får inhämta all information som behövs för att fatta beslut om huruvida en nominerad kommissionsledamot är lämplig. Det förväntar sig att all information om ekonomiska intressen lämnas ut. De nominerade kommissionsledamöternas intresseförklaringar ska sändas till utskottet för rättsliga frågor för granskning (bilaga XVI till arbetsordningen).

3. Tekniska lösningar

Dessa har fungerat väl. Sammanträdeslokalerna (2Q2 och 4Q2) var tillräckligt stora för ledamöterna, deras personal, berörda parter och medierna. I lokalerna fanns också två skärmar och en klocka för att förenkla för de nominerade kommissionsledamöterna och låta processen löpa smidigt. Varje utfrågning varade i tre timmar och hölls parallellt med en annan, förutom den med den nominerade kommissionsledamoten och vice ordföranden Frans Timmermans.

Parlamentets personal bör än en gång tackas och gratuleras till att förfarandena löpte smidigt.

4. Frågor

Alla nominerade kommissionsledamöter fick sina frågor i tid av Europaparlamentets talman, Martin Schulz. Två av frågorna var gemensamma för alla nominerade kommissionsledamöter: den första avsåg allmän duglighet, engagemang för Europa och personlig oavhängighet, och den andra handlade om ledamotens förmåga att ta sig an det tilltänkta ansvarsområdet och samarbetet med parlamentet. Det ansvariga utskottet fick ställa tre frågor (två frågor var om processen genomfördes tillsammans med ett annat utskott). De skriftliga svaren från de nominerade kommissionsledamöterna inkom i god tid, vilket gav utskottsledamöterna möjlighet att utvärdera dem före utfrågningarna.

Frågorna är ett användbart verktyg för att förhöra sig om kommissionsledamöternas engagemang för Europa och sondera vad de vill göra med sitt ansvarsområde. Detta i sin tur är bakgrunden till de muntliga frågorna till kommissionsledamöterna.

5. Utfrågningarnas struktur

Utfrågningarna anordnades av talmanskonferensen på rekommendation av utskottsordförandekonferensen. Ordföranden och samordnarna för varje utskott var ansvariga för detaljerna i upplägget. Utskotten har rätt att utse föredragande, vilket dock få gjorde eftersom nyttan med detta inte är uppenbar.

Det hölls nio utfrågningar med gemensamma utskott och nio med associerade utskott.

•   De flesta utskott gav de nominerade kommissionsledamöterna upp till femton minuter för ett inledande anförande.

•   De flesta utskott följde en enkel struktur med frågor och svar, med 45 frågor på en minut var och 45 svar på två minuter var.

o   Vissa utskott tillät en ”pingpongmodell” med fråga–svar, fråga–svar under den inledande omgången med gruppernas samordnare (med frågor och svar som varade i en minut, två minuter, en halv minut respektive en minut, eller en minut, en minut och fyrtiofem sekunder, tjugofem sekunder respektive en halv minut).

o   Vissa utskott tillät enstaka följdfrågor om detta begärdes och om det fortfarande kvarstod oanvänd tid inom treminuterspasset.

o   Inget utskott valde en systematisk ”pingpongmodell” med fråga–svar, fråga–svar, efter talmanskonferensens beslut om att ha 45 enskilda frågor och svar.

6. Resultat

De 27 inledande utfrågningarnas resultat:

•   18 fall där samordnarna var eniga, med skrivelser om att acceptera eller godkänna kandidaten.

•   7 fall där utskottet godkände kandidaten först efter en omröstning i utskottet/de gemensamma utskotten.

o   I 1 av dessa 7 fall krävdes en andra utfrågning (Hill).

o   I 1 av dessa 7 fall krävdes en ny bedömning av kandidatens intresseförklaring i utskottet för rättsliga frågor (Arias Cañete).

•   I 1 fall röstade ett utskott om att helt underkänna kandidaten (Bratusek).

•   I 1 fall röstade utskottet för att godkänna den nominerade kommissionsledamoten men inte för det föreslagna ansvarsområdet (Navrascics).

De 2 följande utfrågningarnas resultat:

•   2 fall där samordnarna var eniga, med skrivelser om att godkänna kandidaten.

Resultat av parlamentets omröstning

Omröstningen om den nya kommissionen gav liknande resultat som den föregående omröstningen om Juncker som kommissionens ordförande. Så har inte alltid varit fallet, vilket framgår av tabellen nedan.

EUROPAPARLAMENTETS OMRÖSTNINGAR OM EUROPEISKA KOMMISSIONEN

 

+

-

 

 

Barroso som ordförande

den 21 juli 2004

413

58,33 %

251

35,45 %

44

6,21 %

708

Hela kommissionen

den 18 november 2004

449

66,03 %

149

21,9 %

82

12,06 %

680

Barroso som ordförande

den 16 september 2009

382

53,2 %

219

30,5 %

117

16,30 %

718

Hela kommissionen

den 9 februari 2010

488

70,01 %

137

19,66 %

72

10,33 %

697

Juncker som ordförande

den 15 juli 2014

422

57,88 %

250

34,29 %

47

9,87 %

729 (varav 10 inte validerade)

Hela kommissionen

den 22 oktober 2014

423

59,66 %

209

29,47 %

67

9,44 %

709

Medierna

Det fanns ett avsevärt medieintresse för utfrågningarna, inte bara i de traditionella mediekanalerna utan också på internet (varav mycket via Europaparlamentets webbsidor) och sociala medier. Sociala medier har vuxit enormt de senaste fem åren: enligt parlamentets avdelningar fanns det under utfrågningarna 38 981 omnämnanden på sociala medier, 36 303 på nyhetsplattformar, 75 284 i bloggar och 210 på forum – sammanlagt 150 778 omnämnanden, varav många sedan lästes av tusentals följare. På Twitter fanns fler än 300 000 omnämnanden. Dessutom fick de flesta ledamöter tusentals e-postmeddelanden om utfrågningarna.


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (11.5.2015)

till utskottet för konstitutionella frågor

över förfaranden och praxis för utfrågningarna av kommissionsledamöterna, lärdomar som kan dras av 2014 års omgång

(2015/2040(INI))

Föredragande av yttrande: Aldo Patriciello

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet framhåller att de offentliga utfrågningarna av de nominerade kommissionsledamöterna är en viktig del av den europeiska demokratin som, även om de inte föreskrivs i fördraget, utgör väletablerad praxis som har utvecklats under de senaste 20 åren och är ett viktigt tillfälle för parlamentet och EU-medborgarna att få grepp om kandidaternas kompetens och prioriteringar och bedöma hur lämpliga de är för rollen.

2.  När det gäller inledande anföranden betonar Europaparlamentet att det i linje med sjunde stycket i punkt 1 b (utfrågningar) i bilaga XVI till arbetsordningen vore önskvärt att ge alla kandidater lika mycket tid, så att alla nominerade kommissionsledamöter får jämlika och rättvisa möjligheter att presentera sig själva och sina åsikter.

3.  Europaparlamentet anser att varje medlemsstat borde nominera minst två kandidater – en man och en kvinna – som den valda kommissionsordföranden kan ta ställning till.

4.  Europaparlamentet anser att det av praktiska och politiska skäl skulle vara lämpligt att fastställa en tidsfrist inom vilken samtliga medlemsstater måste nominera sina kandidater.

5.  Europaparlamentet konstaterar att 2014 års utfrågningar blev föremål för större medieintresse och intresse från allmänheten än tidigare utfrågningar, delvis tack vare utvecklingen av sociala medier. Parlamentet anser att de sociala mediernas inverkan och inflytande sannolikt kommer att öka i framtiden. Parlamentet anser att åtgärder bör vidtas för utnyttjande av sociala medier och nätverk för att på ett ändamålsenligare sätt göra EU‑medborgarna delaktiga i utfrågningarna.

6.  Europaparlamentet rekommenderar att sjunde stycket i punkt 1 b (utfrågningar) i bilaga XVI till arbetsordningen (riktlinjer för godkännande av kommissionen) anger att frågor ”får” snarare än ”ska om möjligt” grupperas efter område. Parlamentet anser att en sådan ändring skulle vara förenlig med de politiska gruppernas behov att fastställa sina egna politiska prioriteringar vid utfrågningen och skulle möjliggöra flexiblare lösningar för det ökade antalet gemensamma utfrågningar (som omfattar två eller flera utskott).

7.  Europaparlamentet vågar påstå att bristen på uppföljningsfrågor till de nominerade kommissionsledamöterna vid förfarandet 2014 gjorde det möjligt för vissa kandidater att undvika att svara på känsliga frågor. Parlamentet anser med hänsyn till utfrågningarnas demokratiska funktion att de bör omstruktureras så att ledamöterna får ställa kompletterande, riktade uppföljningsfrågor till en nominerad kommissionsledamot för att kandidaterna på ett bättre sätt ska kunna bedömas. Parlamentet understryker vikten av att ge de politiska grupperna så mycket frågetid som möjligt, särskilt när det gäller de gemensamma utfrågningarna.

8.  Med tanke på att de vice ordförandena och de nominerade kommissionsledamöterna med breda ansvarsområden har större befogenheter än vanliga kommissionsledamöter anser Europaparlamentet att det bör vara möjligt att förlänga utfrågningen av dem utöver de tre timmarna, inte minst för att alla berörda utskott ordentligt ska kunna bedöma kandidaterna och deras sakkunskap inom respektive ansvarsområde.

9.  Europaparlamentet påminner om att det i första stycket i punkt 1 a i den ovannämnda bilagan anges att ”parlamentet ska bedöma de nominerade kommissionsledamöterna på grundval av deras allmänna duglighet, engagemang för Europa och personliga oavhängighet. Kunskaperna på det aktuella ansvarsområdet och den kommunikativa förmågan ska bedömas”. Parlamentet föreslår dock att tidigare yrkeserfarenhet och uppförande ska betraktas som kompletterande lämplighetskriterier. Parlamentet noterar vidare att det enligt punkt 1 a får inhämta all information som behövs för att fatta beslut om huruvida en nominerad kommissionsledamot är lämplig. Denna information ska särskilt innehålla uppgifter om den verksamhet ledamoten har bedrivit eller de befattningar han eller hon har haft i EU:s institutioner och, om så är fallet, all information om ekonomiska intressen som har lämnats för att utöva dessa befattningar. Parlamentet anser att rättsutskottets bedömning av en förklaring om ekonomiska intressen endast kan vara en formell kontroll och att den inte kan ersätta en politisk bedömning av kandidatens oavhängighet, som bland annat bygger på kandidatens intresseförklaring. Parlamentet anser att granskningen av de nominerade kommissionsledamöternas förklaringar om ekonomiska intressen om möjligt även bör omfatta deras familjekrets.

10. Europaparlamentet understryker att parlamentsledamöterna alltid borde ges möjlighet att få ett fullständigt och uttömmande svar från de nominerade kommissionsledamöterna.

11. Europaparlamentet rekommenderar att de nominerade kommissionsledamöterna bereds möjlighet att inkomma med en skriftlig förklaring inom 12 timmar efter den officiella avslutningen av utfrågningen, ifall de inte har lyckats avge ett fullständigt och uttömmande svar på en fråga.

12. Europaparlamentet betonar att utskottssamordnarna bör anstränga sig för att nå enighet i bedömningen. Parlamentet anser att de i annat fall bör få fatta beslut förutsatt att de företräder en majoritet av utskottets ledamöter. Med tanke på den begränsade tid som finns för att ta ställning betonar parlamentet att samordnarna i förekommande fall bör begränsa sina synpunkter till kriterierna i punkt 1 a första stycket i ovannämnda bilaga. Grupper som inte delar majoritetens uppfattning bör få begära att detta framgår på lämpligt vis i bedömningsrapporten. Parlamentet påminner om att arbetsordningen i alla händelser även ger en politisk grupp möjlighet att begära att utskottsordföranden sammankallar till ett sammanträde med alla utskottsledamöter, bland annat för en omröstning om bedömningen av kandidaten.

13. Europaparlamentet konstaterar att metoder och praxis för bedömning efter utfrågningarna varierar mellan utskotten.

14. För att göra förfarandet tydligare och undvika eventuell förvirring på grund av en felaktig tolkning av sjätte stycket i punkt 1 c i bilaga XVI till arbetsordningen anser Europaparlamentet i fråga om tidsfristerna för bedömningarna att arbetsordningen uttryckligen bör ange att bedömningarna ska antas så snart som möjligt och offentliggöras på Europaparlamentets webbplats inom 24 timmar efter varje utfrågnings avslutning. Parlamentet efterlyser en strikt och enhetlig tillämpning av denna bestämmelse i samtliga utskott.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

6.5.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

60

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Margrete Auken, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Ivo Belet, Biljana Borzan, Lynn Boylan, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Mireille D’Ornano, Miriam Dalli, Angélique Delahaye, Jørn Dohrmann, Ian Duncan, Stefan Eck, Bas Eickhout, Eleonora Evi, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Iratxe García Pérez, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Jens Gieseke, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Jytte Guteland, György Hölvényi, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Josu Juaristi Abaunz, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Pavel Poc, Marcus Pretzell, Michèle Rivasi, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Dubravka Šuica, Tibor Szanyi, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Renata Briano, Nicola Caputo, Mark Demesmaeker, Esther Herranz García, Merja Kyllönen, James Nicholson, Aldo Patriciello, Gabriele Preuß, Bart Staes

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Arne Gericke


YTTRANDE från utskottet för transport och turism (17.4.2015)

till utskottet för konstitutionella frågor

över förfaranden och praxis för utfrågningarna av kommissionsledamöterna, lärdomar som kan dras av 2014 års omgång

(2015/2040(INI))

Föredragande av yttrande: Michael Cramer

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.      Europaparlamentet konstaterar att tillsättandet av Juncker-kommissionen fördröjdes på grund av att några medlemsstater var sena med att nominera sina kommissionsledamöter. En könsbalans uppnåddes först i sista stund tack vare att parlamentet enträget insisterade på att det i den nya kommissionen måste finnas minst lika många kvinnor som i den avgående kommissionen. Denna situation skulle kunna förhindras i framtiden genom att man bestämmer en tidsfrist inom vilken medlemsstaterna måste nominera sina kandidater och genom att man uppmuntrar medlemsstaterna att föreslå minst två kandidater som kommissionens tillträdande ordförande kan ta ställning till. Medlemsstaterna bör i detta sammanhang ta vederbörlig hänsyn till könsfördelningen genom att nominera minst en kvinna. Detta kommer att göra det möjligt för den tillträdande ordföranden att välja ut de lämpligaste kandidaterna, med hänsyn till deras specifika kompetens och sakområden och till behovet av att säkerställa en lämplig könsfördelning.

2.      Europaparlamentet anser att det också bör fastställas en tidsfrist inom vilken kommissionens tillträdande ordförande och rådet i samförstånd ska anta listan över föreslagna kommissionsledamöter, så att parlamentet får tillräckligt med tid på sig att ordentligt förbereda och genomföra utfrågningarna, och eventuellt även att hålla kompletterande utfrågningar.

3.      Europaparlamentet framhåller att de offentliga utfrågningarna av de nominerade kommissionsledamöterna är ett viktigt tillfälle för parlamentet och EU-medborgarna att få grepp om alla kandidaters prioriteringar och bedöma hur lämpliga de är för rollen.

4.      Europaparlamentet anser att en utfrågning av en vice kommissionsordförande som till största delen har övergripande ansvarsområden undantagsvis skulle kunna genomföras i ett annat format, till exempel ett sammanträde i utskottsordförandekonferensen – under förutsättning att sammanträdet är öppet för alla ledamöter – eller ett gemensamt sammanträde för de berörda utskotten.

5.      Europaparlamentet anser att den nominerade kommissionsledamoten bör vara skyldig att i sitt öppningsanförande klart och tydligt ange sina programprioriteringar för den tilltänkta portföljen.

6.      Europaparlamentet påpekar att den gängse regeln med 45 treminutersfrågor, vilken fastställts av talmanskonferensen, inte gav utskotten tillräcklig flexibilitet för att kunna variera sina metoder där så krävdes, till exempel genom att införa ett ögonkontaktsförfarande eller ge talarna mer tid under den första omgången, eftersom den anslagna tiden på tre minuter omöjliggjorde följdfrågor. I framtiden bör utskotten ges större flexibilitet samtidigt som man säkerställer utfrågningarnas inkvisitoriska natur genom en effektiv tillämpning av ”pingpong”-principen.

7.      Europaparlamentet anser att frågorna under utfrågningen bör – åtminstone delvis – besvaras på ett annat språk än den nominerade kommissionsledamotens modersmål.

8.      Europaparlamentet konstaterar att tilldelningen av talartid mellan grupperna och antalet frågor som tilldelats associerade/inbjudna utskott slutgiltigt fastställdes av talmanskonferensen respektive de politiska grupperna, även om dessa överenskommelser tidigare ingåtts på utskottsnivå. Förfarandet var förvirrande eftersom utskottsordförandekonferensen ursprungligen föreslagit att utskotten bilateralt skulle avgöra hur många frågor som skulle tilldelas associerade/inbjudna utskott.

9.      Europaparlamentet framhåller att d'Hondt-metoden för att tilldela talartid till de politiska grupperna bör tillämpas genomgående.

10.    Om utvärderingen inte tyder på att det finns någon tydlig majoritet, eller om det finns en majoritet men inte konsensus mot kandidaten, anser Europaparlamentet att samordnarna – som ett nästa steg – bör begära en extra utfrågning på 1,5 timmar.

11.    Europaparlamentet framhåller att full hänsyn bör tas till parlamentets begäran om att en nominerad kommissionsledamot ska bytas ut eller ges en annan portfölj, på grundval av det eller de ansvariga utskottens bedömning. Om parlamentet begär att en nominerad kommissionsledamot ska bytas ut bör det fastställas en tidsfrist för medlemsstatens nominering av en ny kandidat. Parlamentet motsätter sig en ”passar det inte så får det vara”-hållning i de undantagsfall då även en medlemsstats andra nominerade kandidat bedöms sakna kvalifikationer för att vara ledamot av kollegiet eller utföra de särskilda uppgifter som han eller hon tilldelats. En begränsad förlängning av den avgående kommissionens mandatperiod kan endast i undantagsfall godtas som en sista utväg om behovet av ordentliga förberedelser av kompletterande utfrågningar inte gör det möjligt för parlamentet att godkänna den nya kommissionen före den 1 november.

12.    Europaparlamentet är missnöjt med det förfarande som ledde till att den nominerade kommissionsledamoten för transportfrågor med mycket kort varsel ersattes utan något föregående samråd med respektive utskott. Parlamentet beklagar djupt att den efterföljande nominerade kandidaten inte på lika och rättvisa villkor kunde presentera sig för utskottet, eftersom hon hade mycket lite tid på sig att förbereda sig inför utfrågningen. Parlamentet upprepar att transportfrågor är ett mycket viktigt politikområde som inte bör bli föremål för sista minuten-ändringar.

13.    Europaparlamentet framhåller att det i bilaga XVI till arbetsordningen fastställs att yttranden från samtliga utskott som deltagit i utfrågningen ska inkluderas i den separata bedömningen. Parlamentet konstaterar dock att detta krav inte alltid har uppfyllts helt och hållet. Därför måste den berörda bestämmelsen stärkas genom att man specificerar att de associerade utskottens yttranden bör fogas till den separata bedömningen i sin helhet och utan några ändringar.

14.    Europaparlamentet påminner om att det i bilaga XVI till arbetsordningen fastställs att utskottens bedömningar ska antas och offentliggöras inom 24 timmar efter utfrågningen. Parlamentet konstaterar emellertid att det förfarande som i själva verket tillämpades inte var förenligt med den bestämmelsen, eftersom bedömningarna gjordes tillgängliga först efter det att talmanskonferensen hade förklarat utfrågningarna avslutade. Parlamentet betonar hur viktigt det är att förtydliga den bestämmelsen, så att man möjliggör offentliggörande av bedömningarna på en synlig plats på parlamentets webbplats 24 timmar efter bedömningen.

15.    Europaparlamentet efterlyser ett förtydligande av följande bestämmelser i bilaga XVI till arbetsordningen:

−    ”De frågor som framförs under utfrågningen ska om möjligt grupperas efter område.” Denna bestämmelse har tolkats som om den slår ihop frågor från associerade/inbjudna utskott, men en frågas verkliga område förväntas inte vara känt i förväg eftersom frågor inte bör avslöjas före utfrågningen.

−    ”Som en sista utväg ska utskottsordföranden låta båda beslut gå till sluten omröstning.” De båda besluten handlar om huruvida ”de nominerade kommissionsledamöterna är kvalificerade att såväl ingå som ledamöter av kommissionen som att utföra de särskilda uppgifter som nomineringen avser”. Det finns emellertid inte något tydligt samband mellan dessa båda meningar i bilaga XVI, vilket skulle kunna ge upphov till feltolkningar.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

14.4.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

44

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Karima Delli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Bruno Gollnisch, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Stelios Kouloglou, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Georg Mayer, Gesine Meissner, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Jens Nilsson, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Tomasz Piotr Poręba, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, David-Maria Sassoli, Claudia Schmidt, Claudia Tapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, István Ujhelyi, Wim van de Camp, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Rosa D’Amato, Markus Ferber, Olga Sehnalová, Patricija Šulin


YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor (11.5.2015)

till utskottet för konstitutionella frågor

över förfaranden och praxis för utfrågningarna av kommissionsledamöterna, lärdomar som kan dras av 2014 års omgång

(2015/2040(INI))

Föredragande av yttrande: Jean-Marie Cavada

FÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet bekräftar vikten av att garantera de nominerade kommissionsledamöternas oberoende. Parlamentet anser att granskningen av kommissionsledamöternas intresseförklaringar även i fortsättningen uteslutande bör göras av utskottet för rättsliga frågor. Parlamentet anser dock att kommissionsledamöternas intresseförklaringar är alltför begränsade till innehållet, och uppmanar kommissionen att snarast ändra sina regler för detta.

2.  Europaparlamentet anser att granskningen av förklaringarna om ekonomiskt intresse från de nominerade kommissionsledamöterna inte endast består i att kontrollera att förklaringen har fyllts i på rätt sätt, utan även i att fastställa om innehållet avslöjar en intressekonflikt. Parlamentet anser därför att utskottet för rättsliga frågor bör få förstärkta befogenheter, inklusive möjligheten att kräva röjande av all ytterligare information som är nödvändig för en grundlig utvärdering av förklaringarna samt befogenheten att kräva att den nominerade kommissionsledamoten infinner sig för att besvara ytterligare frågor på grundval av förklaringen om ekonomiskt intresse, utan att detta inkräktar på det ansvariga utskottets rätt att genomföra utfrågningen.

3.  Europaparlamentet anser att förklaringarna om ekonomiska intressen måste omfatta familjeintressen i enlighet med artikel 1.6 i uppförandekoden för kommissionens ledamöter.

4.  Europaparlamentet påminner om att det åligger kommissionen att identifiera eventuella intressekonflikter som kan hindra dess ledamöter från att utföra sina uppgifter, och anser därför att kommissionen bör kunna kontrollera och säkerställa riktigheten och fullständigheten i de nominerade kommissionsledamöternas förklaringar om ekonomiskt intresse före utfrågningen inför parlamentet.

5.  Europaparlamentet föreslår att ett initiativbetänkande ska utarbetas specifikt om intressekonflikter i de nominerade kommissionsledamöters förklaringar om ekonomiska intressen.

6.  Europaparlamentet anser att det vore önskvärt med en större anpassning mellan kommissionsledamöternas ansvarsområden och parlamentsutskottens respektive behörighetsområden, utan att institutionerna inkräktar på varandras rätt att bestämma sin egen interna struktur och sammansättning.

7.  Europaparlamentet anser att utfrågningarna i de ansvariga utskotten inte bara är viktiga för att bedöma kandidatens personlighet och politiska prioriteringar, utan även för att kontrollera kandidatens förmåga att utföra sitt uppdrag. Parlamentet understryker att kandidaterna till posterna som kommissionens vice ordförande inte bör särbehandlas.

8.  Europaparlamentet betonar att syftet med utfrågningen är att ge de nominerade ledamöterna lika och rättvisa möjligheter att presentera sig själva och sina åsikter i enlighet med bilaga XVI till Europaparlamentets arbetsordning, med särskild tonvikt på ett opartiskt och politiskt neutralt förfarande.

9.  Europaparlamentet betonar behovet att uppnå en jämn könsfördelning i kommissionens sammansättning.

10. Europaparlamentet anser att det bör finnas större flexibilitet när det gäller i synnerhet den tid som avsätts för följdfrågor och de nominerade ledamöternas svar på dessa.

11. Europaparlamentet anser att frågeställarna bör ha möjlighet att ställa omedelbara följdfrågor (på exempelvis 30 sekunder med en minut för svaret).

12. Europaparlamentet anser att regler bör fastställas för utfrågningen av ersättande kandidater, särskilt i fråga om tidsfristerna, så att de inte missgynnas i förhållande till de nominerade kommissionärer som varit med från början. Parlamentet begär därför att regler för utfrågningarna av de nominerade kommissionsledamöterna bör fastställas i ett interinstitutionellt avtal.

13. Europaparlamentet anser att det slutliga beslutet bör fattas genom omröstning med namnupprop i utskottet om samordnarna inte kan nå enighet i bedömningen av en nominerad kommissionsledamot.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

7.5.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

14

0

7

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Max Andersson, Joëlle Bergeron, Jean-Marie Cavada, Therese Comodini Cachia, Rosa Estaràs Ferragut, Laura Ferrara, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Dietmar Köster, António Marinho e Pinto, Evelyn Regner, Pavel Svoboda, József Szájer, Axel Voss, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniel Buda, Sergio Gaetano Cofferati, Pascal Durand, Angel Dzhambazki, Jytte Guteland, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Virginie Rozière, Cecilia Wikström

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Morten Messerschmidt


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

17.6.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

2

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Mercedes Bresso, Fabio Massimo Castaldo, Richard Corbett, Pascal Durand, Esteban González Pons, Danuta Maria Hübner, Ramón Jáuregui Atondo, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, György Schöpflin, Barbara Spinelli, Josep-Maria Terricabras, Kazimierz Michał Ujazdowski, Rainer Wieland

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Max Andersson, Charles Goerens, Enrique Guerrero Salom, Sylvia-Yvonne Kaufmann, David McAllister, Andrej Plenković, Marcus Pretzell, Helmut Scholz

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Adam Szejnfeld, Csaba Sógor, Dario Tamburrano

Rättsligt meddelande