Förfarande : 2014/2235(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0222/2015

Ingivna texter :

A8-0222/2015

Debatter :

PV 09/09/2015 - 17
CRE 09/09/2015 - 17

Omröstningar :

PV 10/09/2015 - 8.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0321

BETÄNKANDE     
PDF 218kWORD 158k
30.6.2015
PE 551.790v02-00 A8-0222/2015

om att skapa en konkurrenskraftig arbetsmarknad i EU för 2000-talet: att matcha kompetens och kvalifikationer med efterfrågan och arbetstillfällen som ett sätt att ta sig ur krisen

(2014/2235(INI))

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Föredragande: Martina Dlabajová

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om att skapa en konkurrenskraftig arbetsmarknad i EU för 2000-talet: att matcha kompetens och kvalifikationer med efterfrågan och arbetstillfällen som ett sätt att ta sig ur krisen

(2014/2235(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–       med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2014 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2014(1),

–       med beaktande av sin resolution av den 15 april 2014 om hur Europeiska unionen kan bidra till att skapa en gynnsam miljö för företag och nystartade företag för att skapa arbetstillfällen(2),

–       med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 29 april 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 om Europeiska socialfonden, vad gäller en ökning av det inledande förskottet till operativa program som får stöd från sysselsättningsinitiativet för unga(3),

–       med beaktande av sin resolution av den 17 juli 2014 om ungdomssysselsättning(4),

–       med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2014 om respekt för den grundläggande rätten till fri rörlighet i EU(5),

–       med beaktande av en av prioriteringarna i Europeiska rådets slutsatser av den 26–27 juni 2014: att bidra till att utveckla färdigheter och ge alla en möjlighet att utnyttja sina talanger och sina chanser i livet genom att främja de rätta färdigheterna för den moderna ekonomin och ett livslångt lärande,

–       med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar, arbetstagarnas tillgång till rörlighetstjänster och ytterligare integration av arbetsmarknaderna av den 17 januari 2014,

–       med beaktande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (2012/C 398/01),

–       med beaktande av sin och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande,

–       med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, och av följande skäl,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0222/2015), och av följande skäl:

A.     Yrken där lediga platser inte kan besättas på grund av brist på kvalificerade arbetstagare förekommer i mycket varierande grad i medlemsstaterna.

B.     Enligt kommissionen(6) har upp till 12,4 miljoner personer varit arbetslösa längre tid än ett år, och bland dem har mer än 6 miljoner varit arbetslösa i mer än två år. Långtidsarbetslösheten inverkar negativt på den ekonomiska tillväxten och de sociala trygghetssystemens hållbarhet och den riskerar att bli ett strukturellt problem.

C.     Stelheter på arbetsmarknaden, bristen på intern efterfrågan och investeringar har en negativ inverkan på skapandet av arbetstillfällen, medan en konkurrenskraftig arbetsmarknad i EU där dessa tre faktorer beaktas kan bidra till att Europa 2020-strategins sysselsättningsmål och kamp mot fattigdom och social utestängning uppnås.

D.     Efterfrågan på lågkvalificerad arbetskraft minskar samtidigt som efterfrågan på högkvalificerad arbetskraft ökar avsevärt. I och med att EU:s arbetsmarknad utvecklas i den riktningen måste åtgärder vidtas i fråga om arbetstagarnas kompetens samt grund- och yrkesutbildning.

E.     Var tredje europeisk arbetstagare var antingen över- eller underkvalificerad för sitt arbete år 2012(7). Unga arbetstagare är i allmänhet oftare formellt överkvalificerade och arbetar oftare än äldre arbetstagare med arbeten som i lägre grad överensstämmer med deras kompetens.

F.     Vissa studier tyder på att en betydande andel av de nuvarande arbetstillfällena kommer att försvinna eller minska avsevärt i antal på grund av automatisering.

G.     Strävan efter en mer kompetensbaserad ekonomi innebär att antalet arbetstillfällen som kräver ledarskapsfärdigheter och högre kompetens förväntas öka inom många fler företag under de kommande fem åren.

H.     EU-arbetstagarnas rörlighet ökar också deras anställbarhet och bidrar till att stärka den europeiska arbetsmarknadens konkurrenskraft.

Den ekonomiska krisen och dess verkningar

1.      Europaparlamentet konstaterar att flera medlemsstater i den europeiska ekonomiska och finansiella krisens och den efterföljande konjunkturavmattningens kölvatten brottas med höga arbetslöshetsnivåer (EU 28: 9,8 %) samt hög offentlig skuldsättningsnivå, låg tillväxt och otillräckliga investeringar. Parlamentet noterar nedskärningarna i de offentliga utgifterna och är dessutom bekymrat över att ungdomsarbetslösheten i många medlemsstater (EU 28: 20,9 %) är mycket högre och att förbättringar och lägre nivåer är sällsynta.

2.      Europaparlamentet anser att det krävs ambitiösa ekonomiska och sociala strategier och arbetsmarknadsreformer för att främja en smart och hållbar tillväxt för alla och skapa fler arbetstillfällen som leder till varaktig sysselsättning av hög kvalitet. Parlamentet betonar dessutom att det krävs hållbara system för social trygghet, som innefattar att höja kompetensen för arbetslösa, främja anställbarheten för personer som saknar eller har mycket låg utbildning samt främja incitament och möjligheter till arbete.

Situationen på EU:s arbetsmarknad

3.      Europaparlamentet konstaterar att även om tillgången på arbetskraft är tillräckligt stor för att motsvara efterfrågan kan det förekomma kvalitativa brister eftersom de arbetssökande kanske inte är lämpade för en viss ledig befattning, på grund av att de inte tillhör rätt sektor eller yrkesgrupp eller inte uppfyller kompetenskraven.

4.      Europaparlamentet är bekymrat över att arbetslösheten i EU fortfarande är relativt hög (mars 2015, EU 28: 9,8 %) och har minskat betydligt i bara ett fåtal länder, och uppmärksammar de stora skillnaderna mellan olika medlemsstater, där Tyskland och Österrike har den lägsta arbetslösheten (ca 5 %) och Grekland och Spanien den högsta (26 % respektive 23 %(8)). Denna enorma skillnad ökar risken för fragmentering på arbetsmarknaden både inom och medlemsstaterna och mellan dem, vilket hotar EU:s ekonomiska stabilitet och sociala sammanhållning.

5.      Europaparlamentet framhåller att den genomsnittliga sysselsättningsgraden för kvinnor i EU är mer än 10 procentenheter lägre än för män. Om Europa 2020-strategins mål på 75 % sysselsättning ska kunna uppnås är det nödvändigt att öka sysselsättningen bland kvinnor genom politiska åtgärder som i synnerhet inriktas på möjligheter att förena arbete med ansvar i hemmet.

6.      Europaparlamentet konstaterar att även ungdomsarbetslösheten varierar stort inom EU och att arbetslösheten bland unga i åldrarna 16 till 25 år är högre än 50 % i vissa medlemsstater. Hög ungdomsarbetslöshet, som förutom att den påverkar en hel generation, äventyrar balansen mellan generationerna.

7.      Europaparlamentet betonar att sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning fortfarande skiljer sig med 26 % från den genomsnittliga sysselsättningsgraden inom EU och att sysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning är lägre än 50 %.

8.      Europaparlamentet är djupt bekymrat över den höga ungdomsarbetslösheten i Europa. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av varvad utbildning, där yrkesutbildning och lärlingsplatser varvas med teori, för att unga människors kompetens ska överensstämma med efterfrågan på arbetsmarknaden. Parlamentet efterlyser därför ett europeiskt riktmärke för varvad utbildning för att lyfta fram korrelationen mellan sådan utbildning och ungdomssysselsättning. Uppgifter till ett sådant riktmärke skulle kunna samlas in årligen genom arbetskraftsundersökningen. Som minimum bör följande variabler mätas: mängd/andel tid som tillbringats på ett företag (som lärling) under utbildningen och antal månader mellan examen och anställning.

9.      Europaparlamentet betonar att faktorer såsom kvalificerad arbetskraft, innovationskapacitet, ökande köpkraft och stabila socioekonomiska och politiska förhållanden är oumbärliga för att uppnå ett gott investeringsklimat.

10.    Europaparlamentet konstaterar att långtidsarbetslösheten är hög, och menar att den måste bekämpas omedelbart, eftersom den är svår att få bukt med.

11.    Europaparlamentet konstaterar att flera viktiga utmaningar påverkar EU:s arbetsmarknad, däribland globalisering, åldrande samhälle, snabb teknisk förändring såsom digitalisering och robotisering, glapp mellan kompetens och arbeten och en ökad efterfrågan på högkvalificerad arbetskraft med ett överskott på lågkvalificerad arbetskraft med lönepolarisering som följd.

12.    Europaparlamentet noterar emellertid de av Cedefop påtalade riskerna för att kompetensglapp och föråldrad kompetens kan komma att bli bestående problem på grund av låg efterfrågan som leder till hög arbetslöshet.

13.    Europaparlamentet betonar att antalet lediga arbetstillfällen skiljer sig avsevärt mellan medlemsstaterna. Lediga arbetstillfällen är en avgörande faktor för en dynamisk arbetsmarknad där kompetens matchas med arbetstillfällen och där tillfällen och möjligheter skapas för företag och arbetstagare. Den statiska situationen på arbetsmarknaderna i vissa medlemsstater är mycket oroväckande. Parlamentet efterlyser därför ett europeiskt riktmärke för lediga arbetstillfällen i medlemsstaterna. Uppgifter till ett sådant riktmärke skulle kunna samlas in årligen genom arbetskraftsundersökningen. Som minimum bör följande variabler mätas: antalet lediga arbetstillfällen i en medlemsstat och arbetslöshetens genomsnittliga varaktighet.

14.    Europaparlamentet påpekar att EU har 24 miljoner arbetslösa, däribland 7,5 miljoner unga som varken arbetar eller studerar å ena sidan, och å andra sidan 2 miljoner lediga jobb, samt att de europeiska företagen lider en enorm brist på kvalificerad personal och arbetskraft med överförbara kunskaper.

15.    Europaparlamentet påpekar att trots hög arbetslöshet i vissa medlemsstater och lediga jobb i andra är arbetskraftsrörligheten inom EU fortfarande låg (EU 27: 0,29 %) på grund av bl.a. befintliga hinder, och i internationell jämförelse nästan tio gånger lägre än i Förenta staterna och fem gånger lägre än i Australien. Sju miljoner EU-medborgare bodde eller arbetade 2013 i en annan medlemsstat än den stat där de är medborgare. Inom EU finns det just nu två miljoner lediga platser. Den fria rörligheten för arbetskraft i unionen måste vara rättvis för att dessa platser ska kunna fyllas.

16.    Europaparlamentet noterar att EU:s arbetsmarknad kan hjälpa till att fånga upp de stora koncentrationerna av arbetslösa som finns i olika regioner i Europa.

17.    Europaparlamentet anser att EU:s arbetsmarknad måste anpassas efter kulturen, produktionsmodellen och företagsnätet i EU:s olika regioner, och att skillnaderna mellan dem bör beaktas då åtgärder vidtas för att göra arbetsmarknaden mer flexibel.

18.    Europaparlamentet erinrar om att en ekonomisk nedgång innebär större utmaningar för enskilda personer att hitta arbete och att de ibland måste acceptera arbeten med utbildningskrav som är lägre än den utbildning de har. Parlamentet betonar att tillväxt genom skapande av högkvalificerade arbetstillfällen och insatser för att stimulera jobbskapandet genom underlättande av investeringar i nya sektorer därför är relevanta för att man ska kunna minska förekomsten av överkvalificering inom EU:s ekonomier.

Att främja en konkurrenskraftig arbetsmarknad i EU

19.    Europaparlamentet anser att mot bakgrund av att arbetsmarknaderna och produktionsmönstren ständigt förändras krävs det för att göra EU:s arbetsmarknad konkurrenskraftig ambitiösa reformer som ökar inkludering, smart flexibilitet, innovation och rörlighet, stärker den sociala dialogens roll, stimulerar skapandet av fler jobb som leder till varaktig sysselsättning av god kvalitet, främjar produktivitet och bidrar till utvecklingen av humankapitalet.

20.    Europaparlamentet betonar att det behövs fortsatta insatser för ett närmande mellan utbildning, yrkesutbildning och arbetsmarknad och upprepar att en smart och hållbar tillväxt för alla samt konkurrenskraft och jobbskapande i Europa bör åstadkommas med hjälp av ett helhetsgrepp som återspeglar arbetsmarknadens behov och stöder utsatta grupper genom bättre arbetsvillkor och incitament.

21.    Europaparlamentet betonar att offentliga arbetsförmedlingar fyller en viktig funktion för att se till att återgången till ett ökande antal arbetstillfällen inte sker på bekostnad av sämre överensstämmelse mellan kompetens och arbete.

22.    Europaparlamentet understryker att det är viktigt att tydliggöra arbetslagstiftningen för arbetstagare och arbetsgivare, undanröja de faktorer som bromsar sysselsättningen samt stärka rättssäkerheten för företag och anställda.

23.    Europaparlamentet betonar att ungdomar ofta får det allt svårare att gå över från utbildning till arbetslivet och därför brukar vara mer utsatta för arbetslöshet och oftare arbeta inom lågkvalificerade arbeten och ha osäkra anställningar.

24.    Europaparlamentet framhåller vikten av initiativet för europeiska färdigheter, kompetenser, kvalifikationer och yrken där det kartläggs och kategoriseras vilka färdigheter, kompetenser, kvalifikationer och yrken som har relevans för arbetsmarknaden inom EU och för utbildning och yrkesutbildning, något som görs på 25 europeiska språk.

25.    Europaparlamentet betonar betydelsen av personlig utveckling, yrkesflexibilitet och personligt engagemang. Parlamentet erinrar i detta hänseende om att rörligheten på arbetsmarknaden är en avgörande faktor och att det krävs betydande investeringar för att aktivt främja anställbarheten och anpassningsbarheten och förhindra att arbetslösas kompetensmöjligheter inte tillvaratas.

26.    Europaparlamentet understryker vikten av sociala investeringar vars syfte är att åstadkomma aktivering och förse arbetstagare med instrument som gör det möjligt för dem att smidigt anpassa sig till föränderliga sociala och ekonomiska omständigheter och till efterfrågan på arbetsmarknaderna.

27.    Europaparlamentet anser att en internationellt konkurrenskraftig kompetensbas gör det möjligt för medlemsstater att ta sig in på globala marknadssegment med högt värde.

28.    Europaparlamentet betonar att kretsloppssamhället har potential att skapa miljontals arbetstillfällen i hela EU och leda till hållbar tillväxt för alla.

29.    Europaparlamentet erinrar om betydelsen av geografisk och sektorsöverskridande arbetskraftsrörlighet som en valmöjlighet för en konkurrenskraftig arbetsmarknad, och betonar att de administrativa och språkliga hinder som kan begränsa denna rörlighet måste minskas och att verktyg som underlättar rörlighet, såsom snabbt erkännande av formella, icke-formella och informella kvalifikationer mellan medlemsstater, europeiska referensramen för kvalifikationer, Europass–Meritförteckning och det europeiska färdighetspasset, måste utvecklas ytterligare, och att sektorsspecifika språkkurser och utbildning i interkulturell kommunikation måste tillhandahållas. Parlamentet efterlyser informationskampanjer om och ytterligare förbättring av EU:s Eures-portal, bland annat genom att se till att det utbildas och tillhandahålls tillräckligt många Eures-rådgivare, som ska fördelas rättvist över hela territoriet, så att Eures blir ett oumbärligt verktyg för arbetsmarknaden i EU. Parlamentet betonar vikten av förbättrat samarbete mellan nationella offentliga arbetsförmedlingar och framtida inkludering av privata arbetsförmedlingar och andra aktörer i Eures-nätverket. Parlamentet betonar också vikten av EU:s initiativ för att stimulera till rörlighet och skapa möjligheter, såsom Erasmus+, den europeiska referensramen för kvalifikationer, Europass–Meritförteckning, det europeiska färdighetspasset, den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet (Eures), kunskapsallianserna och den europeiska alliansen för lärlingsutbildning. Dessa initiativ bör föras fram bättre för att förbättra arbetsmarknaden i Europa.

30.    Europaparlamentet upprepar att kvinnornas stora ekonomiska potential måste frigöras i Europa och att det är nödvändigt att skapa lämpliga villkor för att kvinnor ska kunna avancera i sina karriärer och ta sig an högre befattningar inom företag eller starta egna företag. Skillnaderna mellan kvinnors utbildningsnivå och deras deltagande och ställning på arbetsmarknaden måste minskas. Parlamentet påminner om vikten av jämställdhet, däribland att undanröja löneklyftan mellan könen och att öka sysselsättningsgraden bland kvinnor, samt förstärkta åtgärder för balans mellan yrkesliv och privatliv, som en del i att uppnå sysselsättningsmålen i Europa 2020-strategin.

31.    Europaparlamentet välkomnar de positiva resultaten från pilotprojektet Ditt första Eures-jobb för arbetskraftsrörlighet, som visat sig effektivt kunna nå ut till unga och utveckla skräddarsydda tjänster för både arbetssökande och arbetsgivare. Parlamentet betonar de positiva spridningseffekterna mellan Ditt första Eures-jobb och Eures.

32.    Europaparlamentet betonar mot denna bakgrund vikten av en aktiv sysselsättningspolitik, livslångt lärande samt bättre förmåga att anpassa sig till tekniska förändringar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka den aktiva arbetsmarknadspolitikens omfattning och effektivitet.

33.    Europaparlamentet anser att en sammanhängande och heltäckande strategi för en effektivare och ömsesidigt förmånligare form av arbetsorganisation, genom att utnyttja arbetstagarens hela kunskapspotential och höja kvaliteten på deras arbete, kommer att hjälpa arbetsmarknaden att återhämta sig. Mer deltagande former av arbetsorganisation med större befogenheter skulle kunna utvecklas för att stärka arbetstagarens delaktighet i innovation och stödja arbetstagarnas engagemang och utveckling av förmågor, och som en följd av detta, företagens resultat.

34.    Europaparlamentet betonar att investeringar i utbildning är nödvändiga för dagens ungdomars skull, med tanke på de förväntade snabba förändringarna på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar att kompetensfrämjande åtgärder inte enbart bör inriktas på att tillgodose behoven på arbetsmarknaden, utan även på att förse individer med nödvändiga övergripande färdigheter för att kunna utvecklas som aktiva och ansvarstagande medborgare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att respektera att utbildning inte bara är ett arbetsmarknadsinstrument eller till för att lära upp framtida arbetstagare, utan först och främst utgör en grundläggande rättighet och har ett egenvärde.

Att förutse det framtida kompetensbehovet

35.    Europaparlamentet anser att för att förutse det framtida kompetensbehovet måste arbetsmarknadens aktörer, däribland arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, samt utbildningsanordnare vara starkt engagerade på alla nivåer, särskilt vid utformningen, genomförandet och utvärderingen av yrkesutbildningsprogram som utgör en effektiv övergång från formell utbildning till lärande på arbetsplatsen.

36.    Europaparlamentet efterlyser bättre insikter om dagens och morgondagens kompetensbehov och en förbättring av EU:s nuvarande kompetenspanorama för att det ska gå bättre att identifiera kompetensglapp och kompetensbrister inom vissa sektorer, yrken och regioner, och för att säkerställa att information om nya kompetensbehov samlas in, behandlas och förs ut till beslutsfattare, myndigheter, utbildningsanordnare och arbetsgivare, för att framtida tendenser bättre ska kunna förutses.

37.    Europaparlamentet anser att utbildning är avgörande för att skapa resultat inom forskning och innovation, något som ger bättre möjligheter till sysselsättningsskapande inom högkvalificerade sektorer och i sin tur ökar den europeiska ekonomins konkurrenskraft.

38.    Europaparlamentet betonar betydelsen av mer integrerade partnerskap och förtroende mellan skolor, universitet och högskolor, företag och andra relevanta myndigheter för att bedöma det framtida behovet av arbetskraft, se över och införa nya yrkesutbildningsprogram och främja samarbete och utbyte av bra metoder mellan medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter, däribland genom att övervaka obalanserna på arbetsmarknaden på regional och lokal nivå. Socialt ansvarstagande samt engagemang för att vidareutveckla övervaknings- och prognosverktyg krävs samtidigt från alla aktörers sida.

39.    Europaparlamentet anser att medlemsstaterna har en viktig funktion att fylla genom att se till att det finns tillräcklig tillgång på lärare i naturvetenskapliga ämnen och matematik för att ge ungdomar kunskaper i och entusiasm för vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

40.    Europaparlamentet betonar att skolbarnens behov kräver uppmärksamhet alltifrån mycket tidig ålder. Parlamentet rekommenderar att medlemsstaterna vidtar innovativa åtgärder och införlivar dem i inlärningsprocesserna både inom och utanför skolundervisningen, samt att de reformerar eller uppdaterar skolmiljöerna, undervisningsmetoderna och lärarnas kompetens. Parlamentet föreslår att skolornas kursplaner i medlemsstaterna ska anpassas så att de kommer att innefatta klassresor till andra länder under skoltiden, så att utbildningen redan på ett mycket tidigt stadium förläggs utanför klassrummet.

Betydelsen av fortbildning och utbildning för alla aktörer på arbetsmarknaden

41.    Europaparlamentet erinrar om att rätten till utbildning är en grundläggande rättighet och betonar att det krävs en flexiblare och individuell strategi för karriärutveckling och livslångt lärande under hela yrkeslivet. Både offentliga och privata aktörer kan bidra till att tillhandahålla detta. Vägledning och rådgivning som tillgodoser individuella behov och inriktas på utvärdering och utvidgning av individuell kompetens måste vara en central del inom utbildnings- och kompetensstrategier från ett tidigt stadium.

42.    Europaparlamentet är medvetet om vikten av att främja lärande på arbetsplatsen genom lärlingsplatser som en alternativ väg till anställning.

43.    Europaparlamentet konstaterar att EU:s strategier för livslång vägledning har haft en betydande inverkan på nationella vägledningsstrategier och att effektiv livslång vägledning kräver program med övergripande perspektiv på alla nivåer.

44.    Europaparlamentet konstaterar att olika vägar måste stå öppna för unga människor och att definitionerna av sådana vägar (praktik, arbetsplatsutbildning) varierar i EU.

45.    Europaparlamentet anser att utbildnings- och omskolningsprogram för arbetslösa, särskilt långtidsarbetslösa, samt kompetensbedömningsprogram bör erbjudas personer för att förbättra deras chanser på arbetsmarknaden, och att dessa program bör utformas och genomföras i nära samarbete med arbetsgivarorganisationer och fackföreningar, organisationer som företräder arbetslösa och privata och offentliga arbetsförmedlingar, för att bättre anpassa arbetstagarnas nya kompetens till de framtida behoven på arbetsmarknaden. Speciella program behöver utvecklas och genomföras för att hjälpa långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden igen.

46.    Europaparlamentet betonar att kommissionen behöver stärka tillsynen av de nationella genomförandeplanerna för ungdomsgarantin och hur de tillämpas i praktiken. Parlamentet uppmanar i detta syfte kommissionen att utarbeta tydliga och otvetydiga landsspecifika rekommendationer till medlemsstaterna om genomförandet av ungdomsgarantin och sysselsättningens kvalitet.

47.    Europaparlamentet lyfter fram de betänkligheter som Europeiska revisionsrätten ger uttryck för i sin rapport ”Unga arbetslösa i Europa: hinder kvarstår för EU:s ungdomsgaranti”, gällande framför allt tillräckligheten av den totala finansieringen för programmet, definitionen av ett ”högkvalitativt erbjudande” och kommissionens sätt att övervaka och rapportera om resultaten.

48.    Europaparlamentet erinrar om att det är ytterst viktigt att arbetssökande får personligt anpassad vägledning och råd om hur man söker jobb eller om vilken vidareutbildning man ska välja för att kompetens ska överföras, erkännas och valideras med hjälp av färdighetspass, såsom Europass, i vilka den kompetens som förvärvats genom både formell, icke-formell och informell utbildning anges, samt att vägledningen till de arbetssökande framför allt bör ha som mål att optimera deras anställbarhet.

49.    Europaparlamentet understryker vikten av att arbetskraften blir mer anpassningsbar för att motverka arbetskraftsbrist i framtiden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja strukturfonderna, i synnerhet Europeiska socialfonden, för detta ändamål.

50.    Europaparlamentet betonar att rätten till utbildning och yrkesutbildning är särskilt viktig för långtidsarbetslösa och erinrar om att långtidsarbetslösa har störst nytta av ett rättighetsgrundat tillvägagångssätt som är inriktat på just deras behov till skillnad från standardåtgärder. Långtidsarbetslösa måste känna till att de har rätt till utbildning, åtgärder för långtidsarbetslösa måste ta hänsyn till utnyttjandealternativ och utbildningen måste vara ekonomiskt överkomlig, av god kvalitet och ta fasta på deras faktiska behov. Ett uppfyllande av dessa villkor skulle göra det möjligt för långtidsarbetslösa att dra nytta av vidareutbildning för att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor.

51.    Europaparlamentet understryker ungdomsgarantins betydelse som verktyg för att hjälpa ungdomar att övergå från skola till arbetsliv och att förvärva den utbildning, de färdigheter och den erfarenhet som krävs för att hitta ett arbete av god kvalitet genom lärlings- och praktikantprogram eller fortsatt utbildning.

52.    Europaparlamentet framhåller att lika möjligheter måste tillförsäkras och att alla måste kunna ta del av utbildningen, framför allt personer inom missgynnade grupper, samt att det måste ges effektivt stöd, både till kampen mot social utestängning och till att människor lättare ska få arbete.

Att stärka kopplingarna mellan utbildning och arbete

53.    Europaparlamentet betonar att det behövs en förstärkning och bättre målinriktning av åtgärderna för att senast 2020 minska fallen av avbruten skolgång till under 10 procent, såsom man kommit överens om i Europa 2020-strategin, eftersom problemet med avbruten skolgång envist fortlever i EU och är till skada för de berörda ungdomarnas anställbarhet och integration i samhället.

54.    Europaparlamentet anser att varvade yrkesutbildningar med lärlingskap och liknande arbetsbaserade inlärningssystem bör övervägas i högre grad och prioritera kvalitet utan att vara för teoretiska, eftersom det brukar främja integreringen på arbetsmarknaden och en smidigare övergång från utbildning till arbetsliv, samt även har visat sig vara effektiva för att främja ungdomssysselsättningen.

55.    Europaparlamentet menar att dagens yrkesutbildningssystem är resultatet av vissa historiska och kulturella krafter och har formats av gällande rättsliga normer, traditioner, pedagogiska principer och institutionella strukturer.

56.    Europaparlamentet framhåller de mycket oroande uppgifterna om antalet unga som varken arbetar eller studerar, som i de flesta medlemsstater är över 10 %. Parlamentet betonar det direkta sambandet mellan en hög ungdomsarbetslöshet och avbruten skolgång. Utan omedelbara och beslutsamma insatser både på EU-nivå och nationell nivå riskerar en hel generation unga européer att stå utan en tillräcklig utbildning och därför utestängas från arbetsmarknaden, vilket skulle få dramatiska följder för samhällsstrukturen, den sociala och territoriella sammanhållningen samt för den europeiska ekonomiska modellens hållbarhet som helhet.

57.    Europaparlamentet understryker att de nationella yrkesutbildningssystemen är verktyg för att uppnå vissa mål som kan skifta från ett land till ett annat och att varje system därför måste bedömas utifrån huruvida dessa mål har uppnåtts. Det går bara att exportera yrkesutbildningssystem från ett land till ett annat om villkoren i länderna är jämförbara eller kan anpassas.

58.    Europaparlamentet framhåller vikten av yrkesutbildning som ett sätt att förbättra anställbarheten och möjliggöra ungdomars förvärv av yrkeskvalifikationer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra yrkesutbildningen mera relevant ur arbetsmarknadens synvinkel genom att låta behoven bilda en integrerad del av utbildningssystemet och garantera högt ställda kvalifikationsnormer och kvalitetssäkring i samband med detta.

59.    Europaparlamentet påpekar att trots att det finns 2 miljoner lediga jobb i EU finns det många överkvalificerade unga arbetslösa vars färdigheter inte matchar efterfrågan på arbetsmarknaden. Parlamentet understryker därför betydelsen av starkare synergieffekter mellan utbildningssystemen och arbetsmarknaden, bland annat genom arbetsplatserfarenhet, praktik och samarbete med företag för att främja och betydligt öka sysselsättningsgraden och skapa innovativa kluster. Företagen kan spela en viktig roll genom att interagera med utbildningssystemen i sina medlemsstater. Det behövs en heltäckande långsiktig strategi, tillsammans med omedelbara åtgärder, för att utbildningssystemen, inklusive yrkesutbildningen, på alla nivåer ska kunna anpassas till dagens och morgondagens behov på arbetsmarknaden.

60.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att lansera den europeiska alliansen för lärlingsutbildning, som syftar till att sammanföra myndigheter, företag, arbetsmarknadens parter, yrkesutbildningsanordnare, ungdomsrepresentanter och andra nyckelaktörer för att uppmuntra lärlingsprogram och initiativ över hela Europa.

61.    Europaparlamentet framhåller vikten av program med varvad utbildning och yrkesutbildning där teori förenas med praktisk yrkesutbildning, eftersom detta är högst väsentligt för utvecklingen av färdigheter och kompetens som motsvarar arbetsmarknadens behov. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att införliva sådana program i sina kursplaner för att erbjuda den praktiska erfarenhet som behövs för att man lättare ska kunna gå över från utbildningen till arbetslivet.

62.    Europaparlamentet betonar betydelsen av yrkesorientering och arbetslivserfarenhet genom bedömning och yrkesrådgivning som inriktas på individuella färdigheter och behov, och som ges av högkvalificerade yrkesvägledare och likställda rådgivare, för att ungdomar ska få rätt information, rådgivning och vägledning för att kunna fatta kloka yrkesval.

63.    Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som olika utbildningsinstitutioner spelar för att utveckla de studerandes färdigheter och kompetens. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla en målinriktad yrkesvägledning av god kvalitet genom hela utbildningssystemet för att hjälpa ungdomar att välja rätt i fråga om utbildning och yrke.

64.    Europaparlamentet konstaterar att det för en framgångsrik övergång till arbetsmarknaden är mycket viktigt att fatta välgrundade beslut, utveckla initiativkraft och öka motivation och självkännedom, samtidigt som lämpligt stöd även bör finnas tillgängligt. Parlamentet understryker vikten av bra övergångar från utbildning till arbete, från ett arbete till ett annat, och från anställning till karriäruppehåll.

65.    Europaparlamentet påminner om att investeringar i utbildning och i kompetensutveckling som motsvarar arbetsmarknadens och samhällets efterfrågan är väsentliga för tillväxt och konkurrenskraft, liksom också för europeiskt medvetande, personlig utveckling och självförtroende. Entreprenörskap kräver att man utvecklar övergripande färdigheter, såsom kreativitet, kritiskt tänkande, lagarbete och initiativkraft, vilket bidrar till ungdomars utveckling både på det personliga planet och i arbetslivet och gör det lättare för dem att tidigare komma ut på arbetsmarknaden. Sådana investeringar bör stödjas av starkare synergier mellan europeiska och nationella initiativ, som involverar de olika utbildningsområdena, liksom också andra relevanta sektorer såsom sysselsättnings-, social- och ungdomspolitiken samt kulturen. Det behövs också ett närmare samarbete med alla berörda intressenter, såsom arbetsmarknadens parter och företagsvärlden, för att kursplanerna ska kunna hålla jämna steg med arbetsmarknadens behov.

66.    Europaparlamentet upprepar att medlemsstaterna utfäst sig att investera i högre utbildning och uppmanar mot bakgrund av detta till en successiv förbättring av standarderna för utbildning inom alla europeiska utbildningssystem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna att investeringar i utbildning är väsentliga, att förbinda sig att investera minst 2 procent av sin BNP inom denna sektor och att skydda den mot utgiftsnedskärningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stärka utbildningens roll inom Europa 2020-strategin genom att koppla de övergripande målen i den strategiska ramen Utbildning 2020 till översynen av Europa 2020-strategin.

67.    Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt med en livslång investering i humankapital och färdigheter och – framför allt – i att öka färdighetsnivån hos den nuvarande arbetskraften och de okvalificerade arbetstagarna för att vi ska kunna bekämpa långtidsarbetslösheten och göra arbetstillfällen av god kvalitet åtkomliga på bredare basis. Parlamentet uppmanar EU att fastställa tydliga mål när det gäller metoder för hur färdigheter som saknas ska kunna förvärvas genom livslångt lärande samt att utvidga utbildning i kommunikation, språk och digitala färdigheter för äldre arbetstagare och, framför allt, för lågkvalificerade arbetstagare som är äldre än 30 år samt för dem som avbrutit sin skolgång i förtid.

68.    Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter och enskilda arbetsgivare i tillräcklig grad måste finansiera och stödja praktik- och lärlingsprogram av hög kvalitet, samt även skolbaserad inlärning. Dessa program måste uppfylla minimikrav på social trygghet.

69.    Europaparlamentet anser att det krävs ett nära och systematiskt samarbete på lokal, regional och nationell nivå mellan myndigheter, arbetsgivar- och arbetstagarföreträdare, inbegripet offentliga och privata arbetsförmedlingar och utbildningsanstalter, för att utforma långsiktiga strategier för den berörda nationella arbetsmarknaden och hitta de bästa sätten att ta itu med problemet med kompetensglapp i alla dess aspekter, och uppmanar medlemsstaterna att verka för ett sådant samarbete.

70.    Europaparlamentet anser att ungdomsgarantin är ett första steg mot en rättighetsgrundad strategi att hantera unga människors behov när det gäller sysselsättning. Parlamentet erinrar om arbetsgivarnas skyldighet att delta i processen för att erbjuda ungdomar tillgängliga yrkesutbildningsprogram och bra praktikplatser. Parlamentet betonar att det inte får göras avkall på kvalitetsaspekten när det gäller anständiga arbetstillfällen för unga, och att grundläggande arbetsnormer och andra normer som rör arbetskvalitet, t.ex. arbetstider, minimilön, social trygghet och arbetsmiljö, måste vara centrala i de insatser som görs.

Att främja arbetskraftens rörlighet

71.    Europaparlamentet erinrar om att det inom EU just nu finns två miljoner lediga platser. Parlamentet betonar att arbetskraften måste vara rörlig i unionen för att dessa platser ska kunna fyllas, och upprepar betydelsen av Erasmus+ och Eures i detta avseende.

72.    Europaparlamentet understryker betydelsen av att främja gränsarbetstagarnas rörlighet genom att i högre grad informera om gränsöverskridande Eurespartnerskap, som har till syfte att stimulera till och undanröja hinder för gränsarbetstagares rörlighet genom att tillhandahålla information och rådgivning om arbetstillfällen samt levnads- och arbetsförhållanden på respektive sida gränsen. I detta avseende utgör gränsöverskridande Eurespartnerskap ett viktigt verktyg för att bättre kontrollera potentiella källor till nya jobb samt arbeta för en mer välintegrerad arbetsmarknad i EU.

73.    Europaparlamentet erinrar om att rörlighet hos kvalificerad arbetskraft från tredjeländer kan vara ett av svaren på demografiska utmaningar, brist på arbetskraft och kompensglapp, samt på behovet av att minimera effekterna av kompetensflykt.

74.    Europaparlamentet konstaterar att EU bygger på principen om fri rörlighet för arbetskraft. Studier i och användning av främmande språk måste främjas i syfte att utveckla rörligheten. Parlamentet påpekar vikten av att språkinlärning, särskilt av de europeiska språken, görs till ett inslag i livslångt lärande som ska uppmuntras som ett sätt att underlätta rörligheten för arbetstagare och vidga utsikterna att få arbete.

Utbyte och validering av bästa praxis i EU

75.    Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna och lokala och regionala myndigheter måste utbyta bästa praxis samt jämföra och mäta sin effektivitet, särskilt vad gäller varvad utbildning, yrkesutbildning, lärlings- och praktiksystem, kursplaner, läranderesultat från icke-formellt och informellt lärande samt strategier för livslångt lärande, samtidigt som man tar hänsyn till att varje arbetsmarknad och utbildningssystem har sina särdrag. Plattformen för europeiska lärlingsplatser är ett de viktigaste verktygen för att utveckla europeiska partnerskap och utbyta bästa praxis i fråga om lärlingsutbildning.

76.    Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är med icke-formellt och informellt lärande, samt med frivilligarbete och livslångt lärande, för utvecklingen av färdigheter och kvalifikationer, framför allt övergripande färdigheter såsom företagarfärdigheter, IKT, personlig kompetensutveckling och språkkunskaper som har ett brett tillämpningsområde. Parlamentet uppmanar EU att förbättra tillträdet till vuxenutbildning och en andra utbildningsmöjlighet och uppmanar arbetsgivare och utbildningsanordnare att validera och erkänna icke-formellt och informellt lärande.

77.    Europaparlamentet påpekar att man måste gjuta nytt liv i Bolognaprocessen genom att ta vara på den möjlighet som erbjöds av ministerkonferensen i Jerevan i maj 2015 och inleda nya och mera avancerade samarbetsformer, som ska genomföras utan dröjsmål.

78.    Europaparlamentet anser att kommissionen bör se till att programmet Erasmus+ med alla sina olika åtgärder, inklusive komponenten Idrott, genomförs korrekt. Parlamentet anser det viktigt att tillträdesbestämmelserna förenklas, så att programmet kan nå ut till så många enskilda personer och organisationer som möjligt.

Att främja företagaranda bland medborgarna: små och medelstora företag samt mikroföretag

79.    Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att förbättra ledarskap och ekonomisk förvaltning samt att tidigt främja entreprenörsutbildning och att det behövs ett stödjande, välutbyggt och högkvalitativt förskolesystem för missgynnade familjer, för att hjälpa unga människor att infria sin potential så att de kan bli arbetsgivare, och inte bara arbetstagare, och kunna starta nya företag och dra nytta av nya marknader.

80.    Europaparlamentet välkomnar program såsom Erasmus för unga företagare, som syftar till att hjälpa nyföretagare att skaffa sig den kompetens som krävs för att sköta ett företag. Sådana program bör främjas ytterligare för att hjälpa fler unga företagare att etablera sig och lyckas. Särskilda stödåtgärder bör införas för unga företagare för att göra det lättare för dem att skaffa information och få finansiering och ekonomiskt stöd, bl.a. genom att det på befintliga myndigheter som ska främja företagande inrättas en enda kontaktpunkt för information och stöd riktat till unga människor.

81.    Europaparlamentet anser att icke-formell utbildning, framför allt utbildning som tas fram inom ramen för ungdomsorganisationer, främjar kreativitet, initiativkraft och egensansvar och kan förbättra unga människors möjligheter på arbetsmarknaden.

82.    Europaparlamentet betonar att inslag av företagarutbildning behöver ingå på alla nivåer av utbildning och yrkesutbildning, eftersom det är ett effektivt motmedel mot arbetslöshet och framför allt ungdomsarbetslöshet om ungdomar fostras till företagaranda alltifrån ett tidigt stadium. Här uppmanar parlamentet med kraft till aktiv dialog och aktivt samarbete mellan den akademiska världen och företagsvärlden, med syfte att ta fram utbildningsprogram som ger ungdomar de färdigheter och den kompetens som krävs.

83.    Europaparlamentet efterlyser en framsynt och resultatorienterad europeisk strategi för kompetensutveckling som ska tjäna som vägledning för de nationella strategierna för kompetensutveckling och integrera dem i de nationella sysselsättningsplanerna och samtidigt erbjuda en heltäckande ram för de sektoriella handlingsplaner som föreslås i sysselsättningspaketet.

84.    Europaparlamentet understryker betydelsen av stödåtgärder och incitament för nystartade företag, små och medelstora företag, mikroföretag och aktörer inom den sociala ekonomin för att underlätta deras etablering och drift, samt vikten av att integrera och tillämpa principen om bättre lagstiftning och av att underlätta rekrytering av kvalificerad arbetskraft och utbildning av anställda. Parlamentet betonar i detta sammanhang att skattebördan bör flyttas från arbetskraften till andra skattekällor som inte har en lika negativ inverkan på sysselsättning och tillväxt, samtidigt som en tillräcklig social trygghet måste värnas.

85.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att minska skattebördan på arbetskraft och i stället höja indirekta skatter, fastighets- och förmögenhetsskatter för att få en mer tillväxtvänlig och neutral finanspolitik.

86.    Europaparlamentet erinrar om att nära 99 % av företagen i EU är små och medelstora företag och att de utgör en viktig pådrivande faktor för att skapa en konkurrenskraftig arbetsmarknad i Europa. I detta avseende är det viktigt att EU-lagstiftningen bygger på ”tänk småskaligt först”-principen, i syfte att undanröja de byråkratiska hinder som små och medelstora företag ställs inför och ge dem möjlighet att utnyttja hela sin potential att skapa nya arbetstillfällen.

87.    Europaparlamentet anser att entreprenörer bör investera i utbildning och lärlingsplatser för anställda, och att det bör införas och vidareutvecklas incitament för detta ändamål, eftersom detta gör det möjligt för dem att växa och skapa nya arbetstillfällen. Arbetsgivarnätverk kan hjälpa små och medelstora företag och mikroföretag att få tillgång till den utbildning och det stöd de behöver.

Innovation och digitalisering: ny kompetens och nya arbetstillfällen

88.    Europaparlamentet betonar betydelsen av innovation och digitalisering för tillväxt, produktivitet och ett mer rättvist, hållbart och inkluderande samhälle, och lyfter i detta sammanhang fram behovet av att förmedla den kunskap, kreativitet och kompetens som krävs samt av motivation och beslutsamhet från arbetstagarnas, de framtida arbetstagarnas och arbetsgivarnas sida, för att skapa innovativa, kreativa och digitala produkter och tjänster. Den digitala klyftan måste minskas och att det är viktigt med digitala färdigheter som ett led i livslångt lärande, och nya medier och ny teknik bör tas med i kursplanerna. Det måste också utvecklas innovativa inlärningssätt och e-lärande och distansutbildning måste göras mera tillgängliga med hjälp av öppna lärresurser (OER) som underlättar en likvärdig tillgång till utbildning för alla.

89.    Europaparlamentet betonar vikten av att identifiera flera olika tillväxtnäringar och viktiga tillväxtsektorer som medlemsstaterna bör inrikta sig på när de utvecklar sin kompetensbas.

90.    Europaparlamentet framhåller att det kan skapas nya arbetstillfällen om man fullbordar den digitala inre marknaden, bygger upp energiunionen, skapar arbetstillfällen genom investeringar i forskning, utveckling och innovation, främjar socialt företagande och den sociala ekonomin och kompetensutvecklar arbetstagare inom vård- och socialtjänstsektorn, samt främjar bättre transportnät.

91.    Europaparlamentet uppmärksammar den senaste tidens tendens att företag flyttar tillbaka produktion och tjänster till EU och de möjligheter som detta innebär för sysselsättningen, särskilt för ungdomar. EU:s ekonomier har en unik möjlighet att påskynda denna trend att flytta tillbaka arbetstillfällen genom att se till att arbetskraftens kompetens matchar företagens behov.

92.    Europaparlamentet understryker vikten av STEM-studier (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) och framhåller deras roll för att EU ska bli en viktig aktör på den globala arenan när det gäller att driva på den tekniska utvecklingen.

93.    Europaparlamentet stöder kommissionens initiativ i samarbete med ordförandetrojkan att främja ett entreprenörstänkande i Europa och utveckla överförbara färdigheter för livet.

94.    Europaparlamentet framhåller att EU har brist på färdigheter i vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, medan det däremot råder överskott på personer med examen i samhällsvetenskap. Det behövs ytterligare initiativ på europeisk och nationell nivå för att man ska kunna bemöta flaskhalsarna i arbeten och studier med anknytning till vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Parlamentet rekommenderar att kommissionen och medlemsstaterna vidtar åtgärder för att få ämnen med anknytning till vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik att framstå som mera lockande och värdefulla, samt att uppmuntra ungdomar, också kvinnor, att börja studera sådana ämnen.

95.    Europaparlamentet påpekar att det till och med på tjugohundratalet finns utrymme för traditionellt kunnande som skapar stabila arbetstillfällen som inte kan utlokaliseras och blir till stöd för ett antal områden där Europa är i toppklass. Parlamentet efterlyser stöd för att dessa traditionella färdigheter ska få finnas kvar och överföras till kommande generationer genom utbildning, varvid de, alltid när så är möjligt, bör förenas med nytt slags kunnande, bland annat digitala färdigheter, för att de maximalt ska kunna komma till sin rätt.

Åtgärder för yngre och äldre arbetstagare och för arbetstagare med funktionsnedsättning

96.    Europaparlamentet betonar behovet och vikten av särskilda åtgärder och särskilt stöd åt arbetsgivare, särskilt små och medelstora företag, för att hjälpa dem att öka bra och varaktiga arbetstillfällen, säkerställa arbetsplatsbaserad utbildning och erbjuda karriärmöjligheter för grupper som missgynnas på arbetsmarknaden, t.ex. unga, äldre arbetstagare, kvinnor, migranter, personer med funktionsnedsättning och långtidsarbetslösa. Parlamentet erkänner och stöder offentliga och privata arbetsförmedlingars roll när det gäller att främja en konkurrenskraftig arbetsmarknad. Parlamentet erinrar om att arbetsgivarna och läroanstalterna har ett viktigt socialt och ekonomiskt ansvar gentemot alla anställda och samhället. Ett sådant socialt ansvar bör även krävas av utbildningsinstitutioner.

97.    Europaparlamentet erkänner de utmaningar som unga ställs inför när de träder in på arbetsmarknaden och erinrar om vikten av att de får en första arbetslivserfarenhet under studierna för att öka anställbarheten och göra övergången från skola till arbetsliv mer effektiv och ändamålsenlig. Parlamentet framhåller potentialen i ungas företagande och uppmanar därför arbetstagare och medlemsstaterna som ansvariga att låta ungdomar få chansen till sådan erfarenhet och hjälpa ungdomar att skaffa sig rätt färdigheter. Parlamentet betonar vidare vikten av samarbete mellan skolor och arbetsgivare i detta avseende och uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att bli mer företagsvänliga och hjälpa unga människor att omsätta sina idéer i framgångsrika affärsplaner.

Förslag och rekommendationer

98.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och lokala och regionala myndigheter att investera i innovativa och lovande nya ekonomiska sektorer för att stimulera investeringar i EU med målet att främja tillväxt och ny, varaktig sysselsättning av god kvalitet som leder till ett mer rättvist, hållbart och inkluderande samhälle. Parlamentet framhåller vidare vikten av att medlemsstaterna vidtar ekonomiska och finansiella åtgärder och genomför arbetsmarknadsreformer som grundas på tydliga, databaserade och mätbara indikatorer, vars effekter kan påvisas.

99.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att arbetsmarknadsreformerna är inriktade på att – förutom att främja bättre arbetstillfällen – minska segmenteringen, öka utsatta gruppers deltagande på arbetsmarknaden, främja jämställdhet, minska fattigdom bland förvärvsarbetande och garantera ett fullgott socialt skydd för alla arbetstagare, även egenföretagare.

100.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att satsa på förskolor och tidig inlärning av främmande språk och informations- och kommunikationsteknik i grundskolan.

101.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo beakta vikten av automatisering som en tendens som kan urholka den kvantitativa betydelsen av många arbetstillfällen, och att rikta in sina utbildningsprogram för arbetslösa på färdigheter som är användbara i icke-rutinjobb.

102. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och lokala och regionala myndigheter att studera bra metoder och att övergå till politiska åtgärder som ökar sysselsättningen och minskar fattigdom och orättvisor, samt att genomföra ambitiösare reformer som bygger på metoderna. Medlemsstaterna uppmanas vidare att jämföra och mäta metodernas effektivitet, att säkerställa rätt balans mellan anpassbarhet och säkerhet för arbetstagare och företag och att ta hänsyn till arbetsmarknadernas och utbildningssystemens särdrag i medlemsstaterna.

103.  Europaparlamentet uppmanar städer och regioner att satsa på kvalitetsutbildning och att bekämpa avhopp från skolan och ungdomsarbetslöshet. Unga människor behöver nämligen snabbt nya framtidsperspektiv och man måste göra det yttersta för att stödja dem.

104.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla kollektiva metoder, t.ex. arbetsgivarnätverk, för att undanröja de hinder som gör att arbetsgivare inte har mer ambitiösa planer för kompetensutveckling för sina anställda.

105.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja och stödja sociala företag som är ansvarstagande när det gäller miljön, konsumenterna och de anställda.

106.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa en europeisk ram för minimilöner i syfte att minska löneskillnaderna, med en basnivå för varje medlemsstat för att garantera en skälig inkomst, genom lag eller avtal, i överensstämmelse med nationell praxis.

107.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inkludera utbildning i ledarskap, förvaltning, företagande och ekonomi samt rådgivning om start av företag och kommunikationsteknik i sina utbildningsprogram, inklusive strategier för livslångt lärande, och att prioritera en vidareutveckling av yrkesutbildningsprogram, däribland stärkandet av europeiskt hantverkskunnande, varvid hänsyn ska tas till skillnaderna mellan medlemsstaternas arbetsmarknader och utbildningssystem så att inte samma lösning tillämpas på alla.

108.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma en europeisk plattform för erkännande och validering av specifika verksamheters och yrkens gemensamma kompetens som inbegriper erkännandet av sådan kompetens som förvärvats i frivilligverksamhet.

109.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra rådets rekommendationer från 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande som ett sätt att erkänna kompetenser förvärvade genom icke-formell utbildning, i synnerhet inom frivillig- och ungdomsorganisationer, samt att stödja genomförandet av strategier för livslångt lärande.

110.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja en nära och systematisk involvering av arbetsmarknadens aktörer, däribland arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, utbildningsanstalter samt offentliga och privata arbetsförmedlingar, på lokal, regional och nationell nivå, bl.a. genom att underlätta kontakter och utbyte av information mellan dem, för att främja närmare kopplingar mellan utbildningar och arbetsplatser, för att bättra matcha tillgång och efterfrågan samt förutse och planera inför framtida kompetens- och kvalifikationsbehov på arbetsmarknaden.

111. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att ge finansiella och ekonomiska incitament för deltagandet i fortbildning, så att en högkvalificerad arbetskraft garanteras i framtiden. Parlamentet rekommenderar att sådana incitament grundas på mätbara och databaserade indikatorer vars effektivitet kan bevisas.

112.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att erbjuda lämplig utbildning och löpande vidareutbildning för lärare och utbildningsansvariga för att hjälpa dem att använda de lämpligaste undervisningsmetoderna och få EU:s ungdomar att utveckla färdigheter och kompetenser för 2000-talet. Det är viktigt att lärare får erfarenhetsgrundade kunskaper som kombinerar praktik och teori, i synnerhet när det gäller ny teknik och digitalisering, så att de kan förmedla dessa kunskaper till eleverna.

113.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att snabbt vidta konkreta åtgärder för att genomföra sin politik och nuvarande lagstiftning om ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer och akademiska titlar i EU som ett sätt att främja arbetskraftsrörlighet inom EU och angripa problemet med vakanser som inte blir tillsatta.

114.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra prognoser om förändringar på arbetsmarknaderna, särskilt när det gäller utmaningar till följd av globaliseringen, samt prognoser om sysselsättning och färdigheter för varje medlemsstat och sektor.

115.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2014)0038.

(2)

Antagna texter, P7_TA(2014)0394.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2015)0110.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2014)0010.

(5)

Antagna texter, P7_TA(2014)0037.

(6)

Enligt ”Employment and social situation: Quarterly Review från mars 2015.

(7)

Europeiska kommissionen (2013): Employment and Social Developments in Europe.

(8)

Enligt kommissionens ”Employment and social situation: Quarterly Review” av den 13 april 2015


MOTIVERING

Arbetslösheten är fortfarande en av de största utmaningarna i EU. Den låg på 9,9 % i december 2014 och varierade i hög grad mellan olika medlemsstater (i Tyskland var den 4,8 %, medan den var 23,7 % i Spanien). Ungdomsarbetslösheten är mer än dubbelt så hög och ligger på 21,4 % i EU. Å andra sidan finns ungefär två miljoner lediga platser i EU, vilka inte kan tillsättas på grund av kompetensglapp på arbetsmarknaden och otillräcklig arbetskraftsrörlighet (EU-27, 0,29 %).

Verkningarna av den ekonomiska och finansiella krisen är fortfarande kännbara. Det finns visserligen tecken på återhämtning, men arbetsmarknaden har krympt under de senaste åren och skapandet av nya arbetstillfällen går fortfarande långsamt.

Det krävs därför ekonomiska strategier och arbetsmarknadsreformer med högt ställda mål för att främja en smart och hållbar tillväxt för alla och skapa fler arbetstillfällen för att avhjälpa snedvridningarna på EU:s arbetsmarknad.

Den europeiska arbetsmarknaden har sina särdrag och utmaningar, däribland stark segmentering av och kompetensglapp på arbetsmarknaden, tillsammans med en ökande andel långtidsarbetslösa, samt låg arbetskraftsrörlighet. Dessutom tillkommer problemen med ett åldrande samhälle, som kräver ett effektivare utnyttjande av arbetskraften och förändrad invandringspolitik samt snabba tekniska förändringar som skapar en ökad efterfrågan på högkvalificerad arbetskraft. Problemet med kompetensglapp bör åtgärdas snarast, eftersom strukturella kompetensglapp kan inverka negativt på den ekonomiska återhämtningen och tillväxten.

För att skapa en konkurrenskraftig arbetsmarknad betonas i betänkandet att det krävs reformer för att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden och i den personliga yrkesutvecklingen och på ett bättre sätt sammanföra kompetens och arbetstillfällen, bland annat genom starkare synergieffekter mellan utbildningssystem och företag. I betänkandet efterlyses även bättre integrering av ungdomar, kvinnor och äldre arbetstagare samt av kvalificerade migranter på arbetsmarknaden. Dessutom betonas betydelsen av att använda investeringar för att aktivt främja skapandet av arbetstillfällen och anställbarhet samt för att förhindra att arbetslösas kompetensmöjligheter inte tillvaratas. Det föreslås att den personliga yrkesutvecklingen angrips på ett flexibelt sätt som anpassar arbetstagarna till förändringar och förbereder dem på ett livslångt lärande, vilket ger dem de färdigheter som krävs i en situation där arbetsmarknaden och produktionsmönstren ständigt förändras. I betänkandet erinras om de nödvändiga förändringar som skulle stimulera till sysselsättning i stället för till bidragstagande. Betydelsen av arbetskraftsrörlighet betonas och ytterligare informationskampanjer om jobb på EU-nivå förespråkas, särskilt genom vidareutveckling av Eures. Likaså förespråkas ett främjande av språkutbildning och Erasmus+.

Särskild uppmärksamhet ägnas åt betydelsen av fortbildning för att skapa en konkurrenskraftig arbetsmarknad i EU, vilket leder till tillväxt och sysselsättning. Det krävs dessutom ekonomiska strukturer som främjar deltagandet i fortbildning, så att en högkvalificerad arbetskraft garanteras i framtiden.

Olika faktorer som kan stärka kopplingarna mellan utbildning och arbete samt främja livslång vägledning och karriärmöjligheter analyseras. Det framtida kompetensbehovet måste förutses för att man ska kunna ge de nuvarande eller de framtida arbetstagarna den kompetens som krävs i framtiden. I detta hänseende bör arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna engagera sig starkt på lokal, regional och nationell nivå, särskilt vid utformningen och genomförandet av yrkesutbildningsprogram. Även partnerskapen mellan universitet, företag och offentliga myndigheter bör stärkas för att bedöma det framtida behovet av arbetskraft.

Det är mycket viktigt att etablera starka partnerskap mellan stat, arbetsgivare och arbetstagarföreträdare för att hitta de bästa sätten att ta itu med problemet med kompetensglapp i alla dess aspekter.

I betänkandet betonas även behovet av att medlemsstaterna utbyter och utnyttjar bästa praxis, särskilt om varvat lärande och yrkesutbildning, samtidigt som man tar hänsyn till att varje arbetsmarknad och utbildningssystem har sina särdrag.

Särskild uppmärksamhet ägnas åt betydelsen av att stödja initiativ som främjar egenföretagande och entreprenörskap, med särskild inriktning på små och medelstora företag samt mikroföretag, eftersom dessa är ryggraden i EU:s arbetsmarknad. Dessutom uppmärksammas behovet av stödåtgärder för att hitta kvalificerad arbetskraft och utbilda framtida arbetstagare, samt behovet av incitament för entreprenörer som investerar i utbildning och lärlingsplatser för att uppmuntra de små och medelstora företagen att bidra till utbildningens allmänna omkostnader. I detta avseende efterlyses i betänkandet även en stärkt satsning på ledarskaps- och entreprenörsutbildning från en tidig ålder.

För att kunna skapa en konkurrenskraftig ekonomi och arbetsmarknad i EU måste man satsa på innovation och digitalisering. I detta syfte måste man säkerställa den kunskap och kompetens som krävs samt motivation och beslutsamhet bland arbetstagarna för att skapa innovativa produkter eller tjänster. I betänkandet framhålls möjligheterna till nya arbetstillfällen om man fullbordar den digitala inre marknaden, bygger upp energiunionen, skapar arbetstillfällen genom investeringar i forskning, utveckling och innovation samt främjar transportnät.

Särskild uppmärksamhet ägnas åt de åtgärder som krävs för att främja rekryteringen av ungdomar, bland annat genom stöd åt arbetsgivare, särskilt små och medelstora företag, så att de kan ta hand om ungdomarnas utbildning inom företaget. Dessutom uppmärksammas betydelsen av integrering av äldre arbetstagare, bland annat genom att skapa omskolningsmöjligheter så att de kan uppdatera sin kompetens och förbereda sig på utmaningarna i de nya jobben.

I betänkandet betonas betydelsen av utbildnings- och omskolningsprogram för arbetslösa. Programmen bör utformas och genomföras i nära samarbete med arbetsgivarorganisationer, för att bättre anpassa arbetstagarnas nya kompetens till arbetsgivarnas behov.

Slutligen föreslås att arbetstagare, arbetsgivare och utbildningsinstitutioner ska ta större socialt ansvar på den europeiska arbetsmarknaden, särskilt i förhållande till den nya generationen av EU-medborgare.


YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (7.5.2015)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

om att skapa en konkurrenskraftig arbetsmarknad i EU för 2000-talet: att matcha kompetens och kvalifikationer med efterfrågan och sysselsättningstillfällen som ett sätt att ta sig ur krisen

(2014/2235(INI))

Föredragande av yttrande: Ilhan Kyuchyuk

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet framhåller att behoven på arbetsmarknaden snabbt förändras, och det gör också färdigheterna, tekniken och arbetstillfällena. Parlamentet anser att en av orsakerna till den höga arbetslösheten inom EU är det kompetensglapp vi har i dag. Flera miljoner platser kunde inte tillsättas under 2014 eftersom det rådde brist på lämpligt kvalificerade arbetstagare. Parlamentet poängterar att det behövs en heltäckande långsiktig strategi, tillsammans med omedelbara åtgärder, för att utbildningssystemen, inklusive yrkesutbildningen, på alla nivåer ska kunna anpassas till dagens och morgondagens behov på arbetsmarknaden. uppmuntrar med tanke på detta till närmare samarbete mellan näringslivet och utbildningsinstitutionerna för att arbetsgivarna ska få vara med och utveckla och bedöma kursprogrammen, såsom en garanti för att de färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden effektivt utvecklas.

2.  Europaparlamentet anser att man inte kan trygga en ekonomisk återhämtning från krisen bara genom att investera i olika sätt att anpassa färdigheterna till efterfrågan på arbetsmarknaden, för att på det sättet skapa arbetstillfällen. Parlamentet betonar att bristen på arbetstillfällen vanligtvis följer av bristande tillväxt i Europa och att kompetensglappen än så länge inte är huvudorsaken till den höga arbetslösheten. Parlamentet håller visserligen med om att det nuvarande kompetensglappet kommer att bli ett allt större problem i takt med att ekonomin successivt återhämtar sig, och att de fortsatta insatserna för att tillnärma utbildning och arbetsmarknad till varandra därför måste intensifieras på alla nivåer. Parlamentet upprepar att en tillväxt och ett sysselsättningsskapande i Europa, som är smart och hållbart och har plats för alla, bör åstadkommas med hjälp av ett helhetsperspektiv, där en klar ekonomisk och social vision får stöd av en kraftfull, kunnig och kvalificerad arbetskraft, såsom komplement till behoven på arbetsmarknaden.

3.  Europaparlamentet betonar vikten av EU:s initiativ för att arbetsmarknaden och utbildningssystemen ska bli öppnare och stimulera till rörlighet och skapa möjligheter, såsom den europeiska referensramen för kvalifikationer, Europass–Meritförteckning, det europeiska färdighetspasset, den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet (Eures), kunskapsallianserna och den europeiska alliansen för lärlingsutbildning. Parlamentet vill att dessa initiativ ska föras fram bättre för att förbättra arbetsmarknaden i Europa.

4.  Europaparlamentet framhåller att sådana initiativ som ungdomsgarantin, ungdomssysselsättningsinitiativet och kompetenskartan för EU, vilka syftar till att åtgärda ungdomsarbetslösheten, bör få fortsätta och rentav byggas ut, både i fråga om löptid och finansiering. Parlamentet betonar att kompetenskartan för EU är en central kontaktpunkt för information om vilka färdigheter som behövs i olika yrken och sektorer i Europa. Parlamentet understryker att den information som finns på dess webbplats kan hjälpa politiska beslutsfattare och alla aktörer att fatta mera välgrundade beslut för att ungdomar varaktigt ska integreras på arbetsmarknaden och lättare kunna gå över från utbildningen till arbetslivet.

5.  Europaparlamentet betonar att ungdomar ofta får det allt svårare att gå över från utbildningen till arbetslivet och därför brukar vara mer utsatta för arbetslöshet och oftare arbeta inom lågkvalificerade arbeten och ha osäkra anställningar.

6.  Europaparlamentet framhåller vikten av initiativet för europeiska färdigheter, kompetenser, kvalifikationer och yrken där det kartläggs och kategoriseras vilka färdigheter, kompetenser, kvalifikationer och yrken som har relevans för arbetsmarknaden inom EU och för utbildning och yrkesutbildning, något som görs på 25 europeiska språk.

7.  Europaparlamentet betonar att inslag av företagarutbildning behöver tas med på alla nivåer av utbildning och yrkesutbildning, eftersom det är ett effektivt motmedel mot arbetslöshet och framför allt ungdomsarbetslöshet om ungdomar fostras till företagaranda alltifrån ett tidigt stadium. Här uppmanar parlamentet med kraft till aktiv dialog och aktivt samarbete mellan den akademiska världen och företagsvärlden, med syfte att ta fram utbildningsprogram som ger ungdomar de färdigheter och den kompetens som krävs.

8.  Europaparlamentet efterlyser bättre insikter om dagens och morgondagens behov av färdigheter och en förbättring av EU:s nuvarande kompetenspanorama för att det ska gå bättre att identifiera kompetensglapp och kompetensbrister inom vissa sektorer, yrken och regioner, och för att säkerställa att information om framväxande färdighetsbehov samlas in, behandlas och förs ut till beslutsfattare, myndigheter, utbildningsanordnare och arbetsgivare, för att framtida trender bättre ska kunna förutses.

9.  Europaparlamentet framhåller vikten av yrkesutbildning som ett sätt att förbättra anställbarheten och möjliggöra ungdomars förvärv av yrkeskvalifikationer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra yrkesutbildningen mera relevant ur arbetsmarknadens synvinkel genom att låta behoven bilda en integrerad del av utbildningssystemet och garantera högt ställda kvalifikationsnormer och kvalitetssäkring i samband med detta.

10. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att anta system för lärlings- och praktikantutbildning med god kvalitet så att ungdomar kan arbeta med innovativa projekt inom utvecklingen av nya produkter, ny teknik eller nya marknader, med klara anknytningar till de befintliga utbildningsprogrammen, för att ge ungdomarna bättre möjligheter att knyta kontakter med arbetsmarknaden och förvärva nyttiga arbetsrelaterade färdigheter.

11. Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som olika utbildningsinstitutioner spelar för att utveckla de studerandes färdigheter och kompetens. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla en målinriktad yrkesvägledning av god kvalitet genom hela utbildningssystemet för att hjälpa ungdomar att välja rätt i fråga om utbildning och yrke.

12. Europaparlamentet framhåller vikten av program med varvad utbildning och yrkesutbildning där teori förenas med praktisk yrkesutbildning, eftersom detta är högst väsentligt för utvecklingen av färdigheter och kompetens som motsvarar arbetsmarknadens behov. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att införliva sådana program i sina kursplaner för att erbjuda den praktiska erfarenhet som behövs för att man lättare ska kunna gå över från utbildningen till arbetslivet.

13. Europaparlamentet betonar att det behövs en förstärkning och bättre målinriktning av åtgärderna för att minska fallen av avbruten skolgång till under 10 procent, såsom man kommit överens om i Europa 2020-strategin, eftersom problemet med avbruten skolgång envist fortlever i EU och är till skada för de berörda ungdomarnas anställbarhet och integration i samhället.

14. Europaparlamentet påminner om att investeringar i utbildning och i kompetensutveckling som motsvarar arbetsmarknadens och samhällets efterfrågan är väsentliga för tillväxt och konkurrenskraft, liksom också för europeiskt medvetande, personlig utveckling och självförtroende. Parlamentet påpekar att verksamhet som företagare kräver att man utvecklar övergripande färdigheter, såsom kreativitet, kritiskt tänkande, lagarbete och initiativkraft, vilket bidrar till ungdomars utveckling både på det personliga planet och i arbetslivet och gör det lättare för dem att tidigare komma ut på arbetsmarknaden. Parlamentet påpekar att sådana investeringar bör stödjas av starkare synergier mellan europeiska och nationella initiativ som berör de olika sektorerna inom utbildningen, liksom också andra relevanta sektorer såsom sysselsättnings-, social- och ungdomspolitiken samt kulturen. Här behövs också ett närmare samarbete med alla berörda intressenter, såsom arbetsmarknadens parter och företagsvärlden, för att kursplanerna ska kunna hålla jämna steg med arbetsmarknadens behov.

15. Europaparlamentet upprepar att medlemsstaterna utfäst sig att investera i högre utbildning och uppmanar mot bakgrund av detta till en successiv förbättring av standarderna för utbildning inom alla europeiska utbildningssystem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna att investeringar i utbildning är väsentliga, att förbinda sig att investera minst 2 procent av sin BNP inom denna sektor och att skydda den mot utgiftsnedskärningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stärka utbildningens roll inom Europa 2020-strategin genom att anknyta de övergripande målen i den strategiska ramen Utbildning 2020 till översynen av Europa 2020-strategin

16. Europaparlamentet betonar att det behövs ett livslångt investerande i humankapital och färdigheter och – framför allt – i att öka färdighetsnivån hos den nuvarande arbetskraften och de okvalificerade arbetstagarna för att vi ska kunna bekämpa långtidsarbetslösheten och göra arbetstillfällen av god kvalitet åtkomliga på bredare basis. Parlamentet uppmanar EU att fastställa tydliga mål när det gäller metoder för hur färdigheter som saknas ska kunna förvärvas genom livslångt lärande samt att utvidga utbildning i kommunikation, språk och digitala färdigheter för äldre arbetstagare och, framför allt, för lågkvalificerade arbetstagare som är äldre än 30 år samt för dem som avbrutit sin skolgång i förtid.

17. Europaparlamentet anser att utbildning är avgörande för att skapa resultat inom forskning och innovation, något som ger bättre möjligheter till sysselsättningsskapande inom högkvalificerade sektorer och i sin tur ökar den europeiska ekonomins konkurrenskraft.

18. Europaparlamentet framhåller att lika möjligheter måste tillförsäkras och att alla måste kunna ta del av utbildningen, framför allt personer inom missgynnade grupper, samt att det måste ges effektivt stöd, både till kampen mot social utestängning och till att människor lättare ska få arbete.

19. Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är med icke-formellt och informellt lärande, samt med frivilligarbete och livslångt lärande, för utvecklingen av färdigheter och kvalifikationer, framför allt övergripande färdigheter såsom företagarfärdigheter, IKT, personlig kompetensutveckling och språkkunskaper som har ett brett tillämpningsområde. Parlamentet uppmanar EU att förbättra tillträdet till vuxenutbildning och en andra utbildningsmöjlighet och uppmanar arbetsgivare och utbildningsanordnare att validera och erkänna icke-formellt och informellt lärande.

20. Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är med utveckling av digitala färdigheter som ett led i livslångt lärande, samt att nya medier och ny teknik tas med i kursplanerna och att digital kompetens och mediekompetens utvecklas alltifrån det tidigaste skolstadiet och genom alla etapper av utbildningen. Parlamentet betonar att det måste utvecklas innovativa inlärningssätt och att e-lärande och distansutbildning måste göras mera tillgängliga med hjälp av öppna lärresurser (OER) som underlättar en likvärdig tillgång till utbildning för alla. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i alla utbildningsinstitutioner stödja tillgången till informations- och kommunikationsteknik och konstaterar att lärarna behöver utbildning om dessa färdigheter samt om hur man effektivt ska kunna föra ut dem till ungdomar.

21. Europaparlamentet betonar att lärare och annan utbildningspersonal har en nyckelroll för sina elevers framtida utveckling. Parlamentet stöder de olika initiativen mot bristen på välutbildade lärare och utbildare i medlemsstaterna och rekommenderar att det görs mer för att locka personer till lärarutbildningen samt för att rekrytera och utbilda dem, också genom modernisering av kursplanerna och med hjälp av fortbildning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att finslipa kompetensen hos lärare och annan utbildningspersonal och ge dem fortlöpande yrkesutbildning och stöd och sådana förhållanden att de kan maximera sina undervisningsfärdigheter, framför allt inom yrkesutbildning, övergripande färdigheter och vuxenundervisning.

22. Europaparlamentet erinrar om att en ekonomisk nedgång innebär större utmaningar för enskilda personer att hitta arbete och att de ibland måste acceptera arbeten med utbildningskrav som är lägre än den utbildning de fått. Parlamentet betonar att tillväxt genom skapande av högkvalificerade arbetstillfällen och insatser för att stimulera jobbskapandet genom underlättande av investeringar i nya sektorer därför är relevanta för att man ska kunna minska förekomsten av överkvalificering inom EU:s ekonomier.

23. Europaparlamentet framhåller att flexibla övergångsvägar måste säkerställas, dels mellan högre utbildning, sekundärutbildning, tertiärutbildning och yrkesutbildning och dels mellan formellt, icke-formellt och informellt lärande. Parlamentet betonar vikten av överföring av studiemeriter och av erkännande av akademiska och likvärdiga yrkeskvalifikationer samt av studietider utomlands, framför allt när de förvärvats genom studier vid annat lärosäte än det egna, såsom inom ramen för programmet Erasmus+. Parlamentet understryker att en effektiv och oberoende kvalitetssäkring är en förutsättning för bättre erkännande av kvalifikationer.

24. Europaparlamentet framhåller att EU har brist på färdigheter i vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, medan det däremot råder överskott på personer med examen i samhällsvetenskap. Det behövs ytterligare initiativ på europeisk och nationell nivå för att man ska kunna bemöta flaskhalsarna i arbeten och studier med anknytning till vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Parlamentet rekommenderar att kommissionen och medlemsstaterna vidtar åtgärder för att få ämnen med anknytning till vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik att framstå som mera lockande och värdefulla, samt att uppmuntra ungdomar, också kvinnor, att börja studera sådana ämnen.

25. Europaparlamentet betonar att skolbarnens behov kräver uppmärksamhet alltifrån mycket tidig ålder. Parlamentet rekommenderar att medlemsstaterna antar innovativa åtgärder och införlivar dem i inlärningsprocesserna både inom och utanför skolundervisningen, samt att de reformerar eller uppdaterar skolmiljöerna, undervisningsmetoderna och lärarnas kompetens. Parlamentet föreslår att skolornas kursplaner i medlemsstaterna ska anpassas så att de kommer att innefatta klassresor till andra länder under skoltiden, så att utbildningen redan på ett mycket tidigt stadium förläggs utanför klassrummet.

26. Europaparlamentet påpekar att det till och med på tjugohundratalet finns utrymme för traditionellt kunnande som skapar stabila arbetstillfällen som inte kan utlokaliseras och blir till stöd för ett antal områden där Europa är i toppklass. Parlamentet efterlyser stöd för att dessa traditionella färdigheter ska få finnas kvar och överföras till kommande generationer genom utbildning, varvid de, alltid när så är möjligt, bör förenas med nytt slags kunnande, bland annat digitala färdigheter, för att de maximalt ska kunna komma till sin rätt.

27. Europaparlamentet konstaterar att EU bygger på principen om fri rörlighet för personer, inte minst arbetstagare. Parlamentet påpekar vikten av att språkinlärning, särskilt av de europeiska språken, görs till ett inslag i livslångt lärande som ska uppmuntras som ett sätt att underlätta rörligheten för arbetstagare och vidga utsikterna att få arbete.

28. Europaparlamentet efterlyser en framsynt och resultatorienterad europeisk strategi för kompetensutveckling som ska tjäna som vägledning för de nationella strategierna för kompetensutveckling och integrera dem i de nationella sysselsättningsplanerna och samtidigt erbjuda en heltäckande ram för de sektoriella handlingsplaner som föreslås i sysselsättningspaketet.

29. Europaparlamentet påpekar att man måste gjuta nytt liv i Bolognaprocessen genom att ta vara på den möjlighet som erbjöds av ministerkonferensen i Jerevan i maj 2015 och inleda nya och mera avancerade samarbetsformer, som ska genomföras utan dröjsmål.

30. Europaparlamentet anser att kommissionen bör se till att programmet Erasmus+ med alla sina olika åtgärder, inklusive komponenten Idrott, genomförs korrekt. Parlamentet anser det viktigt att tillträdesbestämmelserna förenklas, så att programmet kan nå ut till så många enskilda personer och organisationer som möjligt.

31. Europaparlamentet anser att synergierna från idrotten, som är en av drivkrafterna för den europeiska ekonomin, bör användas för att förbättra våra ungdomars anställbarhet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

5.5.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

22

4

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Andrea Bocskor, Silvia Costa, Damian Drăghici, Angel Dzhambazki, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Fernando Maura Barandiarán, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Yana Toom, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Therese Comodini Cachia, Marc Joulaud, Kashetu Kyenge, Ilhan Kyuchyuk, Ernest Maragall, Emma McClarkin, Algirdas Saudargas, Hermann Winkler


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP

27

+

ALDE

Martina Dlabajova, Marian Harkin, Antonio Marinho e Pinto, Yana Toom, Ulla Tornaes, Renate Weber

ECR

Anthea McIntyre, Branislav Skripek, HelgaStevens, Jana Zitnanska

EFDD

Laura Agea, Tiziana Beghin

PPE

Georges Bach, Heinz K. Becker, David Casa, Agnieszka Kozlowska-Rajewicz, Adam Kosa, Jerome Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Thomas Mann, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Anne Sander, Sven Schulze, Michaela Sojdrova, Csaba Sogor, Tom Vendenkendelaere

13

-

EFDD

Tim Aker

ENF

Mara Bizzotto, Dominique Martin, Joëlle Mélin

GUE/NGL

Rina Ronja Kari, Kostadinka Kuneva, Patrick Le Hyaric, Paloma López Bermejo, Inés Cristina Zuber

NI

Lampros Fountoulis

VERTS/ALE

Jean Lambert, Tamas Meszerics, Terry Reintke

14

0

S&D

Maria Arena, Guillaume Ballas, Brando Benifei, Vilija Blinkeviciute, Ole Christensen, Jan Keller, Miapetra Kumpula-Natri, Javi López, Edouard Martin, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Marita Ulvskog

Légende des signes utilisés:

+ : pour

- : contre

0 : Avstod


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

23.6.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

13

14

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Maria Arena, Guillaume Balas, Tiziana Beghin, Brando Benifei, Mara Bizzotto, Vilija Blinkevičiūtė, David Casa, Ole Christensen, Martina Dlabajová, Lampros Fountoulis, Marian Harkin, Rina Ronja Kari, Jan Keller, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Miapetra Kumpula-Natri, Kostadinka Kuneva, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Patrick Le Hyaric, Jeroen Lenaers, Javi López, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Marek Plura, Terry Reintke, Sofia Ribeiro, Anne Sander, Sven Schulze, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Yana Toom, Ulla Tørnæs, Marita Ulvskog, Renate Weber, Jana Žitňanská, Inês Cristina Zuber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Tim Aker, Maria Arena, Georges Bach, Heinz K. Becker, Paloma López Bermejo, António Marinho e Pinto, Edouard Martin, Tamás Meszerics, Csaba Sógor, Michaela Šojdrová, Helga Stevens, Tom Vandenkendelaere

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Branislav Škripek

Rättsligt meddelande