Förfarande : 2015/2006(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0239/2015

Ingivna texter :

A8-0239/2015

Debatter :

PV 07/09/2015 - 28
CRE 07/09/2015 - 28

Omröstningar :

PV 08/09/2015 - 5.12
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0292

BETÄNKANDE     
PDF 217kWORD 138k
22.7.2015
PE 554.783v02-00 A8-0239/2015

om främjande av ungt företagande genom utbildning och yrkesutbildning

(2015/2006(INI))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: Michaela Šojdrová

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om främjande av ungt företagande genom utbildning och yrkesutbildning

(2015/2006(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–       med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 14,

–       med beaktande av rådets slutsatser av den 12 december 2014 om entreprenörskap i utbildningen(1),

–       med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung,

–       med beaktande av rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om främjande av ungt företagande för ungdomars sociala delaktighet(2),

–       med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020)(3),

–       med beaktande av rådets rekommendation av den 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti (2013/C 120/01),

–       med beaktande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (2012/C 398/01),

–       med beaktande av rådets rekommendation av den 28 juni 2011 Unga på väg – att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte(4),

–       med beaktande av rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018)(5),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande(6),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 juni 2013 Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning: en uppmaning till insatser mot ungdomsarbetslösheten (COM(2013)0447),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 januari 2013 Handlingsplan för företagande 2020 – Stärka företagarandan i EU (COM(2012)0795),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 november 2012 En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat (COM(2012(0669),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 december 2011 Allmän och yrkesinriktad utbildning för ett smart och hållbart Europa för alla (COM(2011)0902),

–       med beaktande av kommissionens rapport av den 28 januari 2015 Entrepreneurship Education: A road to success,

–       med beaktande av kommissionens riktlinjer om det sociala Europa från mars 2013 Social Economy and Social Enterprises (ISBN: 978-92-79-26866-3),

–       med beaktande av sin resolution av den 28 april 2015 om uppföljning av genomförandet av Bolognaprocessen(7),

–       med beaktande av sin resolution av den 11 september 2012 om allmän och yrkesinriktad utbildning samt Europa 2020(8),

–       med beaktande av sin resolution av den 1 december 2011 om insatser till förmån för elever som lämnar skolan i förtid(9),

–       med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om inlärning i tidig ålder i Europeiska unionen(10),

–       med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2010 om kärnkompetenser för en värld i förändring: genomförandet av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”(11),

–       med beaktande av sin resolution av den 18 december 2008 om livslångt lärande som grundval för kunskap, kreativitet och innovation – genomförandet av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”(12),

–       med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0239/2015), och av följande skäl:

A.     Ungt företagande måste vara en central integrerad del av den politiska strategin till stöd för dagens unga generation i fråga om EU:s mål för tillväxt, sysselsättning, utbildning och social delaktighet samt för att minska ungdomsarbetslösheten i EU.

B.     Entreprenörskap bör förstås i ordets vidare betydelse som förmågan att omsätta idéer i handling.

C.     I februari 2015 var 4,85 miljoner unga människor arbetslösa i EU-28, vilket är oacceptabelt högt, och även om ungdomsarbetslösheten minskar – den har minskat med 494 000 jämfört med februari 2014 – sker detta alltför långsamt.

E.     Med tanke på de höga ungdomsarbetslöshetssiffrorna bör inte konsolideringen av de offentliga finanserna i de medlemsstater som främst drabbats av krisen genomföras på bekostnad av arbetstillfällen som innehas av unga. Denna höga ungdomsarbetslöshet förorsakar ökad fattigdom och social utestängning bland unga människor, särskilt från missgynnade och sårbara grupper. Parlamentet erkänner och välkomnar däremot de åtaganden som gjorts för att påskynda utbetalningen av medel från ungdomssysselsättningsinitiativet till medlemsstaterna, men uppmanar kommissionen till kraftfullare åtaganden för att hantera detta allvarliga problem.

D.     Gapet mellan utbildning och arbetsmarknad är en av orsakerna till ungdomsarbetslösheten och till det stora antalet lediga platser i EU. Detta bör åtgärdas bland annat genom att förse unga med nödvändiga nyckelkompetenser, däribland initiativförmåga och företagaranda, så att de tryggt ska kunna delta i dagens kunskapsbaserade ekonomi och samhälle.

F.     Europeiska unionen via Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ ”Ny kompetens och nya arbetstillfällen”, ”En digital agenda för Europa”, ”Innovationsunionen” och ”Unga på väg”, samt dess riktade stöd till kvinnliga entreprenörer, missgynnade och personer med funktionsnedsättning, främjar initiativförmåga och företagaranda genom att verka för ett entreprenörstänkande och kunskaper, färdigheter och kompetens på därtill knutna områden som kan öka konkurrenskraften och en smart och hållbar tillväxt för alla.

G.     Entreprenörskap är en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt och jobbskapande eftersom det ger upphov till nya företag och arbeten, öppnar nya marknader, stärker konkurrenskraften, förbättrar produktivitet och innovation, stärker den europeiska konkurrenskraften och skapar välfärd, och bör därför vara tillgängligt för alla på samma villkor.

H.     Entreprenörskap, särskilt socialt företagande, är en viktig drivkraft för social sammanhållning och hållbarhet, som kan stimulera ekonomin och samtidigt lindra utsatthet, social utestängning och andra samhällsproblem.

I.      Entreprenörskap, och i synnerhet små och medelstora företag, är ryggraden i EU:s ekonomi och utgör den viktigaste och främsta källan till nya jobb. Kvinnors entreprenörspotential är en underutnyttjad källa till ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

J.      Kulturer som värdesätter och belönar entreprenörskapskompetens och entreprenörbeteende, såsom kreativitet, innovation, initiativförmåga, kalkylerat risktagande, självständigt tänkande och förmågan att identifiera möjligheter, men även ledaregenskaper, brukar utveckla nya lösningar på ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar genom att i sina utbildningssystem integrera kunskapskomponenter som sammanför teori och praktik och därigenom minskar barriärerna mellan näringslivserfarenhet och utbildning. Därför är det av avgörande betydelse att dessa personliga kompetenser byggs in i utbildningssystemen och blir en del av vardagen på alla nivåer.

K.     I många medlemsstater ges det inte tillräckligt med erkänsla åt nystartade företag (av alla typer, däribland socialt företagande eller företagande för personlig vinning), de ingår inte i karriärmöjligheterna, och i utbildningssystemet erbjuds inte något större stöd för blivande entreprenörer.

L.     Unga entreprenörer står inför ett stort antal utmaningar och svårigheter, däribland bristande erfarenheter, brist på rätt kompetens och bristande tillgång till finansiering och infrastruktur.

M.    Studier från senare tid antyder att man kan tillägna sig entreprenörskapskompetenser och att entreprenörutbildningen, om den utformas och genomförs korrekt och görs tillgänglig för alla, kan ha en mycket positiv inverkan på människors liv och anställbarhet, men även på antalet nystartade företag och företagens överlevnadsgrad.

N.     För att effekterna av entreprenörutbildningen ska leda till handfasta slutsatser, måste den genomföras med ett kritiskt tillvägagångssätt, samt baseras på välgrundade fakta och erkända statistiska verktyg och tekniker.

O.     Entreprenörutbildningen bör omfatta en social dimension som tillhandahåller undervisning om rättvis handel, sociala företag och alternativa affärsmodeller, såsom kooperativ, i syfte att åstadkomma en social och hållbar ekonomi för alla.

P.     Entreprenörstänkandet stärker ungas anställbarhet, sår fröet till egenskaper som är oundgängliga för att bemästra utmaningar både i arbetslivet och privat, och bidrar till att förhindra ökad fattigdom och social utestängning. Förbättrad tillgång till mikrofinansiering kan bidra till att dessa mål uppnås.

Q.     Utbildning och yrkesutbildning är som helhet av avgörande betydelse med hänsyn till varje individs personliga utveckling, och måste därför både vara tillräckligt bred för att lägga grunden till livslång utveckling och kunskapsfördjupning samt för tillägnandet av övergripande färdigheter och samtidigt tillräckligt praktisk så att individer ska kunna ha riktiga karriärer och ett meningsfullt yrkesliv och privatliv. Det finns ett direkt samband mellan en framgångsrik kombination av dessa två utbildningsaspekter och en minskad risk för ungdomsarbetslöshet.

R.     Varje individ kan tillägna sig, lära sig och utveckla entreprenörskapets tänkande och färdigheter. Varje utbildningstyp och utbildningsnivå motsvarar en specifik möjlighet att skaffa sig en viss färdighet för och förmåga till entreprenörskap som en del av det allmänna tillägnandet av nyckelkompetenser.

S.     Entreprenörskapskompetensen är kopplad till andra förmågor, såsom IKT-kompetens, problemlösningsförmågor och finansiella kunskaper, vilka bör främjas.

T.     Utbildning och yrkesutbildning är av stor vikt för att unga människor ska få motivation och möjligheter att starta egna företagsprojekt.

U.     Utbildningen, såsom kollektiv nyttighet, måste vara fullständigt inkluderande och integrerad, vilket bör åstadkommas genom att särskild vikt läggs vid att studenter med olika socioekonomisk bakgrund ges lika tillgång till den.

V.     Ungdomar kommer att vara bättre utrustade för att bedriva affärsverksamhet över nationsgränserna om de behärskar främmande språk.

W.    Underrepresenterade och missgynnade grupper behöver särskild uppmärksamhet och stöd under hela sin utbildning, också genom att föräldrarna och samhället involveras under själva utbildningen, och de måste också få hjälp med att starta, driva och få ett företag att växa.

X.     Unga människor gynnas av företagsutbildning, men även av praktisk företagserfarenhet, vilket bidrar till utveckling av deras kompetens och talanger, stärker deras självförtroende och bidrar till nyföretagande, anställbarhet och innovation. Entreprenörskap är ett gigantiskt outnyttjat alternativ för många ungdomar med funktionsnedsättning.

Y.     Sociala och inkluderande företag deltar aktivt i innovativ hållbar tillväxt och främjar större sammanhållning i samhället och i lokalsamhällen, samt kan skapa sysselsättningsmöjligheter för unga människor, inte minst för dem som är socialt utsatta och dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden.

Z.     Ett otillräckligt antal människor genomför sina företagsidéer och det finns oproportionerligt många färre kvinnliga än manliga entreprenörer (ännu färre när det gäller kvinnor från sårbara samhällsgrupper som utsätts för dubbel diskriminering). Medan kvinnliga entreprenörer i genomsnitt har högre utbildning än de manliga entreprenörerna är de ofta sysselsatta i mindre snabbväxande sektorer med mindre innovation, och företagen är mindre än de manliga entreprenörernas. De metoder som finns för att övervinna de faktorer som särskilt avskräcker kvinnor från att överväga möjligheten till, och få mer ut av, entreprenörskap måste aktivt främjas(13).

AA.  Hantverks-, industri- och handelskammare erbjuder riktade program i vissa medlemsstater till stöd för nystartade företag.

AB.  Utbildning och yrkesutbildning är huvudsakligen en nationell kompetens och vissa medlemsstater har ännu inte tagit fram en övergripande politik eller strategi för entreprenörutbildning eller kursplaner och pedagogiska metoder för företagande. Lärare och utbildningsansvariga i Europa är inte tillräckligt hemmastadda när det gäller entreprenörutbildning, varken i sin löpande yrkesutbildning eller från sin grundutbildning, vilket kan ha en inverkan på möjligheten att entreprenörskap i tillräcklig grad ska bli en del av utbildningssystemen(14).

AC.  Lärare bör kunna ta kontakt med entreprenörer och fastställa utbildningsmål i samarbete med dem, samt få rätt stöd och resurser så de kan arbeta med elevcentrerade strategier och anpassa sina undervisningsmetoder till sina sårbara elevers behov.

AD.  Icke-formellt och informellt lärande komplementerar och berikar det formella lärandet genom att erbjuda olika lärandeformer som stärker egenmakten, och bör därför erkännas som privilegierade källor till tillägnande och utvecklande av entreprenörskompetens.

AE.   Formellt och informellt lärande kan spela en avgörande roll när entreprenörens färdigheter ska utvecklas och upprätthållas, särskilt bland marginaliserade grupper.

AF.   Icke-formellt och informellt lärande är särskilt relevant för unga människor med färre möjligheter, eftersom det ger dem ytterligare en källa till lärande och en möjlig väg mot formellt lärande.

AG.  Undervisning som ges av erfarna entreprenörer skapar en positiv bild av entreprenörskap och förenklar steget mot entreprenörskap.

AH.  Entreprenörskap, däribland socialt företagande, bör integreras i utbildningen för lärare och yrkesvägledare.

AI.    De nationella utbildningssystemen har utvecklats i olika takt till följd av förändringar på arbetsmarknaden.

AJ.   Programmet Erasmus+, som löper mellan 2014 och 2020, syftar till att modernisera utbildning, yrkesutbildning och ungdomsarbete över hela Europa och är öppet för organisationer inom utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott i alla branscher inom livslångt lärande. Det kommer att erbjuda över fyra miljoner européer möjligheter till studier, fortbildning, yrkeserfarenheter och volontärarbete utomlands.

AK.  Entreprenörskap spelar redan en roll i programmet Erasmus+, och är ett av de förväntade resultaten av åtgärderna för rörlighet.

AL.   Det är viktigt att främja och uppmuntra unga entreprenörers rörlighet genom program som Erasmus för unga företagare (2009–2015), som gör det möjligt för unga entreprenörer att delta i gränsöverskridande utbyten och lära sig från erfarna entreprenörer som driver små företag, samt skapa möjligheter för att ta itu med könsskillnader inom entreprenörskap. Det behövs ökade anslag till sådana program i syfte att höja ungas deltagande.

AM. Unga människor tenderar att uttala sig för egenföretagande, och så många som 45 % av unga i åldern 15–24 år säger sig föredra att vara egenföretagare(15).

AN.  Avsevärda bidrag skulle kunna göras av näringslivet på lokal, nationell och europeisk nivå i form av färdighetsbaserat volontärarbete, partnerskap med utbildningsinstitutioner och samarbeten med beslutsfattare.

AO.  Avsevärda bidrag görs av organisationer i det civila samhället (frivilligorganisationer såsom fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och andra sociala grupper), däribland initiativet Junior Achievement – Young Enterprise Europe, som tillhandahåller informell och livslång entreprenörutbildning. Det behövs ökad erkänsla för dessa bidrag, fastän de inte nödvändigtvis leder till ett certifierat formellt examensbevis. Sådana bidrag görs också av företag som tillhandahåller utbildning för anställda.

Betoning på entreprenörskompetens

1.      Europaparlamentet erkänner livslångt lärande och internationell rörlighet som en nyckelåtgärd i Europas svar på globaliseringen och övergången till kunskapsbaserade ekonomier. Parlamentet noterar särskilt betydelsen av ”initiativförmåga och företagaranda”, som återfinns bland de åtta ”nyckelkompetenserna för livslångt lärande – en europeisk referensram”, som alla anses behöva för att förverkliga och utveckla sig själva samt för ett aktivt europeiskt medborgarskap och deltagande, social delaktighet och sysselsättning.

2.      Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja entreprenörskompetens för unga genom att med lagstiftning garantera högkvalitativa praktikprogram med fokus på hög utbildningskvalitet under lämpliga arbetsförhållanden som verktyg för att främja anställbarhet, såsom förts fram i rådets rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram.

3.      Europaparlamentet framhåller att det behövs en bred och tydlig definition av nyckelkompetensen ”initiativförmåga och företagaranda”, som omfattar främjandet av ett entreprenörstänkande som kännetecknas av proaktivitet, kreativitet, innovation och risktagande, men även av förmågan att planera och handha projekt i syfte att uppnå mål samt rentav att man vet vilket sammanhang ens arbete ingår i och kan ta tag i de möjligheter som erbjuder sig både för entreprenörskap och för arbetsuppgifter (det senare kallas ”intraprenörskap”). Parlamentet har förtroende för de kreativa sektorerna och företag som verkar på kulturområdet, som kan lyfta fram affärsmöjligheter, särskilt för unga.

4.      Europaparlamentet påminner om att de kreativa sektorerna är bland de mest företagsamma sektorerna där överförbara färdigheter utvecklas, såsom kreativt tänkande, problemlösning, lagarbete och uppfinningsrikedom.

5.      Europaparlamentet understryker behovet av en bred strategi för entreprenörskap i form av en uppsättning övergripande nyckelkompetenser för personliga och yrkesmässiga syften.

6.      Europaparlamentet betonar vikten av kompetens inom organisationsövervakning och revision. Parlamentet uppmuntrar särskilt till utvecklingen av sociala och miljömässiga revisionssystem, som ett innovativt övervakningsverktyg.

7.      Europaparlamentet är övertygat om att färdigheter och kompetenser på entreprenörskapsområdet, men även övergripande, tvärsektoriella, yrkesspecifika och jobbspecifika färdigheter och kompetenser, bör främjas i syfte att öka egenföretagandet bland unga och ge den unga generationen en reell möjlighet att starta nya företag och hjälpa både dem själva och samhället i stort.

8.      Europaparlamentet är övertygat om att nästa nödvändiga steg måste vara att specificera i detalj hur ramen för nyckelkompetenser lämpligast kan genomföras vidare på varje nivå i entreprenörutbildningen, genom att erbjuda den kunskap, de färdigheter och de attityder som entreprenörer behöver och som varje specifikt utbildnings- och lärlingsprogram bör resultera i.

9.      Europaparlamentet betonar att alla utbildningsnivåer bör tillhandahålla undervisning i praktisk entreprenörskapskompetens och främja arbetsmotivation, initiativförmåga och arbetsvilja, samt en känsla av socialt ansvarstagande. Parlamentet menar att finans-, ekonomi- och affärsmiljömoduler bör integreras i läroplanerna och bör åtföljas av mentorskap, handledning och yrkesvägledning för studenter, däribland mindre gynnande elever, i syfte att lägga grunden för och underlätta deras förståelse för entreprenörsprocessen och utveckla ett entreprenörstänkande hos dem. Parlamentet lyfter fram den roll som informellt och självständigt lärande, däribland frivilligarbete, har när det gäller att förse unga människor med entreprenörsanda och entreprenörskompetens.

10.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att understryka den betydelse och den roll som olika former av socialt företagande spelar, och som ofta är ett bra sätt för unga européer att skaffa sig en första affärserfarenhet.

11.    Europaparlamentet understryker behovet av att utveckla innovativa undervisningsmetoder som är mer deltagande och elevcentrerade i syfte att uppmuntra inlärning av en rad övergripande kompetenser som behövs för att utveckla entreprenörstänkandet.

12.    Europaparlamentet rekommenderar att man uppmuntrar till att entreprenörskap blir en del av den högre utbildningen och alumniprojekt, och att även modeller för socialt företagande ingår.

13.    Europaparlamentet påpekar att främjandet av entreprenörskap i utbildningen bara kan lyckas på ett meningsfullt sätt om ekonomiska och sociala aspekter lyfts fram i utbildningsstrategierna på ett balanserat sätt.

14.    Europaparlamentet understryker att i synnerhet socialt företagande kan leda till att man lyckas öka den sociala delaktigheten och bekämpa fattigdomen. Socialt företagande kan stimulera sysselsättningen, och entreprenörstänkandet kommer att få en mycket positiv inverkan på missgynnade personer.

15.    Europaparlamentet understryker att varvad utbildning och företagssponsrade studieprogram har visat sig vara avgörande för att förmedla kärnkompetenser i företag i de medlemsstater där sådana program finns.

16.    Europaparlamentet uppmuntrar alla aktörer att uppvisa fullt engagemang och partnerskap, särskilt lokala entreprenörsorganisationer, företag och utbildningsinstitutioner, i syfte att utbyta bästa praxis och erfarenheter samt förbättra unga människors entreprenörsfärdigheter och entreprenörutbildning i medlemsstaterna.

17.    Europaparlamentet understryker att en stark koppling mellan internutbildning på företag och den ordinarie utbildningen är en framgångsrik modell som bör stärkas och främjas över Europa och i världen.

18.    Europaparlamentet efterlyser ett närmare samarbete med den privata sektorn och arbetsmarknadens parter för att uppmuntra till en risktagande och innovativ entreprenörskultur (exempelvis genom strukturella åtaganden som inrättningar för innovation och utbyte av idéer).

19.    Europaparlamentet är övertygat om att ett framgångsrikt spridande av entreprenörskompetens i allt högre grad är avhängigt av tillhörande mediekompetens och digital kompetens, och att denna samverkan bör få större uppmärksamhet i utbildningen. Parlamentet understryker vikten av att alla unga människor får IKT-kompetens och övergripande färdigheter och kunskaper i entreprenörskap, så att de fullt ut kan tillvarata potentialen i den digitala världen i syfte att hjälpa dem att skapa nya former för att utveckla, förmedla och främja entreprenörskap, och därvid bli bättre på att tävla om arbetstillfällen, bli egenföretagare, lära sig att bättre förstå sina framtida arbetsgivares beteenden och behov, samt bidra till arbetsgivarens innovativa förmåga och konkurrenskraft.

20.    Europaparlamentet betonar att entreprenörskapskompetensen bör utvecklas och förbättras genom ett livstidsperspektiv, bland annat via arbetslivserfarenhet och icke-formellt och informellt lärande, och att dess validering bör stärkas och stödjas eftersom den bidrar till karriärutveckling.

21.    Europaparlamentet menar att rätt slags förberedelse för lärare är ett viktigt inslag i entreprenörskapsundervisningen, särskilt det akuta behovet av högkvalitativ utbildning för att deras undervisning ska bli verklighetsanknuten.

22.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekämpa hinder för unga entreprenörer med funktionsnedsättning genom att tillhandahålla utbildning för tjänsteleverantörer, i vars ansvar ingår stöd till personer med funktionsnedsättning, och genom att göra de lokaler, där stödet tillhandahålls, tillgängliga för dem med rörlighetsrelaterade utmaningar.

23.    Europaparlamentet konstaterar att främjande av samarbete mellan högstadie-, gymnasie- och universitetsutbildningar skulle möjliggöra en bättre dialog mellan ungdomarna och uppmuntra till innovation.

24.    Europaparlamentet betonar behovet av att stärka entreprenörsandan inom universitetsutbildningen genom att stödja och skapa de förutsättningar som krävs för att unga ska starta nya företag baserat på akademisk forskning (avknoppningar), minska den administrativa bördan i samband med sådan företagsbildning samt att få till stånd ett tydligt och stödjande regelverk för företagande bland studenter. Parlamentet menar i detta sammanhang att skolor och universitet bör ge tid, utrymme och erkännande åt ungdomars initiativ så att de får det självförtroende som behövs för att starta nya projekt, som i sinom tid kan visa sig vara till nytta för att starta oberoende företag. Parlamentet välkomnar de initiativ som belönar ungdomar för framgångsrika företagsprojekt (exempelvis The Best Student Company of the Year). Parlamentet betonar vidare vikten av att företag ger ungdomar möjlighet att få sina första arbetslivserfarenheter direkt inom företagen. Parlamentet upprepar än en gång nödvändigheten av att stödja studiebesök och praktikantprogram på företag i detta syfte, så att unga människor får en överblick över näringslivet.

25.    Europaparlamentet framhäver att näringslivet har en nyckelroll att spela i entreprenörutbildningen, där den tillför ett erfarenhetsbaserat lärande som kompletterar de ungas teoretiska utbildning.

26.    Europaparlamentet betonar den avgörande roll som ett antal föreningar för unga entreprenörer spelar för att utveckla entreprenörskapet bland ungdomar, och som ger dem möjlighet att utveckla innovativa projekt och förvärva företagserfarenhet och som ger dem de verktyg och det självförtroende som behövs för att de ska kunna inleda sin karriär som entreprenörer.

EU-institutionernas roll – metod, kommunikation och ekonomiska verktyg

27.    Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen, inom ramen för sina respektive behörigheter och helt i enlighet med subsidiaritetsprincipen, att ta fram metodologiskt stödmaterial och verktyg som ska tillhandahållas de nationella utbildningsystemen på området entreprenörutbildning, däribland socialt företagande, samt att på ett samordnat sätt uppmana medlemsstaternas myndigheter att samarbeta närmare med näringslivet i syfte att sprida de huvudsakliga faktorerna som krävs för att förbättra entreprenörskapet. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka stödet till unga entreprenörer inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

28.    Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att tillämpa ett jämställdhetsperspektiv vad gäller metod, kommunikation och finansiella verktyg, i syfte att uppmuntra flickor och unga kvinnor att i högre grad ägna sig åt entreprenörskap.

29.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta och stärka entreprenörspraktik och utbytesprogram i syfte att ge unga människor möjlighet till praktisk erfarenhet samt underlätta utbytet av kunskap och erfarenheter.

30.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en heltäckande strategi för utvecklingen av övergripande färdigheter såsom kritiskt tänkande, problemlösning, initiativförmåga, samverkan, samarbete, självdrivenhet, planeringsförmåga, ledarskap och teambyggande, på alla nivåer och i alla utbildningstyper, med beaktande av att de är gynnsamma för en bred uppsättning yrken och sektorer.

31.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom Erasmus+-programmet satsa mer på att förbättra utvecklingen och bedömningen av övergripande färdigheter, däribland entreprenörskap och digital kompetens, och samtidigt betona att detta program inte ensidigt bör inriktas på överväganden om anställbarhet samt att tillgången till entreprenörsverksamhet utan onödiga hinder bör upprätthållas, särskilt på området icke-formell och informell utbildning. Parlamentet uppmanar även kommissionen att främja utbildningspolitiska reformer i medlemsstaterna, och därmed skapa en enhetlig politisk ram för medlemsstaterna och EU i detta avseende.

32.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja granskning av IKT-kompetens, problemlösningsförmågor och finansiella kunskaper. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra longitudinella undersökningar på detta område.

33.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja partnerskap mellan utbildningsinstitutioner och företag genom att utnyttja Europeiska fonden för strategiska investeringar, och i synnerhet Europeiska socialfonden, i syfte att uppmuntra arbetsbaserat lärande i företagen och främja entreprenörskapskompetens på nationell och lokal nivå.

34.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja ett europeiskt nätverk för entreprenörutbildning, liknande dem i European Entrepreneurship Education NETwork (EE-HUB), som inrättades i maj 2015 och stöds av europeiska organisationer och andra aktörer på europeisk, nationell och lokal nivå, samt av nationella utbildningsmyndigheter, och som ska samla in och tillgängliggöra god praxis som kan utbytas av utbildningsinstitutioner, utbildningsorganisationer, yrkesutbildningsinstitutioner, företag, myndigheter och arbetsmarknadens parter.

35.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en mer samstämmig och effektiv samordning på området entreprenörutbildning mot bakgrund av EU:s strategi för livslångt lärande, EU:s globala strategier och Junckerkommissionens plan.

36.    Europaparlamentet föreslår att kommissionen behåller entreprenörutbildning som ett av målen i ett kommande Erasmus+-program under nästa finansieringsperiod (efter 2020) i alla dess åtgärder, däribland rörlighet, och inkluderar följande beståndsdelar:

(i)     En noggrann bedömning av konsekvenserna av nuvarande åtgärder för främjande av entreprenörskap genom utbildning, och potentiellt även anpassa dem, samtidigt som särskild uppmärksamhet ägnas åt hur de påverkar underrepresenterade och missgynnade grupper.

(ii)     Främjande av bättre definierat utbildningsinnehåll och verktyg för formell och icke-formell utbildning med alla studenter som målgrupp: både teoretiska och praktiska moduler, såsom entreprenörsprojekt för studenter.

(iii     Stöd till lärarnas, utbildarnas, ungdomsarbetarnas, coachernas och utbildningsledarnas grundläggande kvalifikationer och deras fortsatta yrkesutveckling och egenmakt på området entreprenörutbildning.

(iv)    Främjande av partnerskap mellan utbildningsinstitutioner, företag, ideella organisationer, regionala och lokala myndigheter och leverantörer av icke-formell utbildning i syfte att utforma lämpliga kurser och ge studenter nödvändig praktisk erfarenhet och modeller.

(v)    Utveckling av kompetenser på områdena entreprenörsprocesser, finansiella kunskaper, kunskaper och kompetens inom IKT, kreativt tänkande, kreativitet, kreativt nyttotänkande, problemlösning och innovativt tänkande, självförtroende, tillit till egna idéer, anpassningsförmåga, teambyggande, projektledning, riskbedömning och risktagande, samt specifik affärskompetens och affärskunnande.

(vi)    Avlägsnande av alla fysiska och digitala hinder som personer med funktionsnedsättning måste kämpa med, eftersom deras fulla integrering på arbetsmarknaden kan vara av avgörande betydelse för främjandet av en hållbar och sammanhållen företagskultur.

(vii)   Lyfta fram icke-formellt och informellt lärande som en privilegierad miljö att skaffa sig entreprenörskompetens.

37.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka och ta itu med de faktorer som avskräcker kvinnor från att bli entreprenörer, och i synnerhet främja tillgång till finansiering och stödtjänster för unga kvinnliga företagare.

38.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna och främja utbyte av bästa praxis mellan medlemsstater.

39.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra till bättre samarbete och utbyte av god praxis mellan de medlemsstater som redan erbjuder en integrerad entreprenörutbildning i sina kursplaner och har kommit längre med främjandet av ungdomsentreprenörskap och de medlemsstater som fortfarande befinner sig i det inledande skedet av denna process.

40.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att före utgången av 2017 sammanställa en ”bästa praxis” för spridning av entreprenörsfärdigheter och främjande av ungdomsentreprenörskap i medlemsstaterna, lägga fram en rapport om detta för parlamentet samt att beakta slutsatserna av detta arbete vid bedömningen av sina egna finansieringsförfaranden.

41.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja entreprenörutbildningen som en väg mot bättre övergripande färdigheter, så att de studerande bättre ska kunna sköta sina privat- och yrkesliv.

42.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmärksamt övervaka medlemsstaternas konkreta åtgärder för att stödja företagandet bland unga, ägna särskild uppmärksamhet åt att främja och publicera information om resultat och att uppmuntra och stödja institutioner och organisationer att utbyta bästa praxis, dela med sig av idéer, kunskap och erfarenheter, samt att bilda sektorsövergripande strategiska partnerskap. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla riktmärken, modeller, gemensamma instrument och projekt för att främja ungt entreprenörskap.

43.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att inga åtgärder som medlemsstaterna vidtar hindrar den fria rörligheten för arbetstagare, så att ungdomar som valt företagarkarriärer kan genomföra sin verksamhet var de vill i Europeiska unionen.

Medlemsstaternas roll

44.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, men även regionala och lokala myndigheter, att verka för att främja framtagandet av utbildningar för lansering och drift av nya företag, och därutöver expertmentorskap, företagsinkubatorer och företagsacceleratorer, sociala företagsprojekt i samarbete med lokalsamhällen, samt alla entreprenörvänliga miljöer som underlättar unga människors nystartade företag och möjliggör snabb återhämtning vid skolavhopp eller initiala misslyckanden och därigenom bidrar till att skapa en positiv företagskultur, förhindra att företagsmisslyckanden uppfattas negativt och uppmuntra till nya försök, med extra uppmärksamhet riktad på att nå ut till missgynnade unga människor.

45.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att våra unga entreprenörer kan få den finansiering de behöver och att de får stöd i varje skede.

46.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, samt regionala och lokala myndigheter, att till fullo utnyttja EU:s strukturfonder, särskilt Europeiska socialfonden, i syfte att stödja entreprenörutbildning och utvecklingen av digital kompetens på nationell, regional och lokal nivå.

47.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillsammans med regionala och lokala myndigheter använda alla befintliga finansieringsresurser på unionsnivå – såsom Europeiska socialfonden, det europeiska sysselsättningsinitiativet för unga, EU:s program för sysselsättning och social innovation (EaSI), programmet Erasmus för unga företagare och EU:s program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) – för att uppmuntra och stödja initiativ som verkar för effektivare och mer välriktade kopplingar mellan företagen och utbildningssektorn.

48.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja utbyte av bästa praxis, uppmuntra både inhemska och gränsöverskridande partnerskap, samt stödja alldeles nystartade företag och verksamheten i relevanta små och medelstora företagsnätverk och utvecklingsorgan.

49.    Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att tillhandahålla specifika innovativa metoder för utbildning av lärare och mentorer inom entreprenörskap så att de kan främja och uppmuntra entreprenörskompetens, samt att överväga att införa entreprenörskap som en del i läroplanerna.

50.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ytterligare utveckla sina system för erkännande och validering av kunskaper som förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande, så att deras åtagande inför 2018 respekteras, i syfte att ge individer omskolning och möjligheter till en andra chans, samt stimulera självinsikt och vidare studier.

51.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra privata partners deltagande i entreprenörutbildningen, genom finansiering eller genom att erbjuda utbildning, som en aspekt av företagens sociala ansvar.

52.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avlägsna byråkratin vad avser genomförandet av unga människors affärsplaner, samt att överväga skattelättnader och åtgärder för att uppmuntra dem att utforma egna affärsidéer. Parlamentet betonar behovet av säkerhetsventiler för nystartade företag som misslyckas.

53.    Europaparlamentet betonar behovet av att ta itu med de finansiella svårigheter som påverkar unga entreprenörer, förenkla deras tillgång till krediter och särskilda bidrag, minska befintliga administrativa bördor, samt att införa regelverk och skatteincitament för att uppmuntra utvecklingen av ungdomars entreprenörsinitiativ och främja skapande av sysselsättning, i syfte att underlätta start och stabilisering av unga entreprenörers affärsprojekt.

54.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att proaktivt förenkla regelverket och effektivisera de administrativa förfarandena för företag, särskilt små och medelstora företag och sociala företag, och att främja dem och övervaka kvaliteten på anställningsmetoderna i sådana företag. Parlamentet framhåller att sociala och inkluderande företag skapar hållbara arbetstillfällen, bidrar till samhällsutvecklingen och främjar en hållbar miljö, och bidrar till att garantera social motståndskraft i kristider.

55.    Europaparlamentet begär att de offentliga arbetsförmedlingarna ska arbeta mer proaktivt när de ger stöd och råd åt företag, och åt unga entreprenörer i synnerhet.

56.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att erbjuda innovativa studenter ökad tillgång till stipendier och program för mikrolån, tillsammans med stöd, information, mentorskap, tvärvetenskapligt stöd och plattformar för jämförande utvärdering, för att de ska kunna starta egna företag och projekt, exempelvis genom den del av EaSI som rör mikrokrediter och socialt entreprenörskap. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att underlätta låntagning och låneåterbetalning, att främja användningen av gräsrotsfinansiering, att utveckla partnerskap mellan den lokala ekonomin, företagen och universiteten, att stärka företagens roll när det gäller att integrera ungdomar i arbetsmarknaden, och att konsolidera ESP (entrepreneurial skills pass, bevis på företagarkompetens) i de olika stadierna i skola och på universitet, särskilt i partnerskap med små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra inrättandet av företagsinkubatorer vid universiteten, som är avsedda för hållbar utveckling och framtidsorienterade studier.

57.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förenkla förfarandena för nedläggningar som inte sker i bedrägligt syfte och att skapa en stödjande miljö kring nedläggning i syfte att ge ungdomar ett klart budskap om att en konkurs inte leder till ett bakslag med livslånga konsekvenser.

58.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra ungdomar till entreprenörskap genom att möjliggöra projektbaserade studier inom utbildningssystemet över ämnesgränserna och som tillhandahålls i samarbete med företag.

59.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja entreprenörskap som ett positivt karriärval i samband med yrkesrådgivning i högstadie-, gymnasie- och universitetsutbildningar, och att motarbeta de negativa konnotationer som kringgärdar entreprenörskap som karriärval, vilket är vanligt i vissa medlemsstater.

60.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att höja medvetenheten om egenföretagande och nyföretagande för ungdomar med funktionsnedsättning med åtgärder som exempelvis att främja karriärvägar för personer med funktionsnedsättning som redan är integrerade på arbetsmarknaden och att ge offentligt erkännande åt entreprenörer med funktionsnedsättning.

Uppföljning i senare led

61.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa upp och ytterligare utveckla sitt arbete med Entrepreneurship360 (skolor och yrkesutbildning) och HEInnovate (högre utbildning).

62.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera åtgärder knutna till entreprenörutbildning i utvärderingsindikatorerna för den europeiska planeringsterminen, med början 2016.

63.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en utvärderingsrapport för parlamentet i slutet av sin mandatperiod om vilka framsteg som gjorts med främjandet av ungt företagande genom utbildning och yrkesutbildning, samt i hur hög grad man lyckades nå ut till företrädare för sårbara samhällsgrupper.

64.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att samordning och samarbete sker på europeisk nivå vad avser den systematiska utvärderingen av programmen inom entreprenörutbildningen och den verksamhet som bedrivs däri i syfte att göra det möjligt att jämföra resultat, till exempel olika mönster för ungas entreprenörskap i medlemsstaterna och vad som utmärker dem i termer av sociodemografiska variabler, såsom ålder, kön och utbildning.

65.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja det politiska samarbetet över hela EU och uppmana medlemsstaterna att utbyta bästa praxis.

66.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas och EES-ländernas regeringar samt Europarådet.

(1)

EUT C 17, 20.1.2015, s. 2.

(2)

EUT C 183, 14.6.2014, s. 18.

(3)

EUT C 119, 28.5.2009, s. 2.

(4)

EUT C 199, 7.7.2011, s. 1.

(5)

EUT C 311, 19.12.2009, s. 1.

(6)

EUT L 394, 30.12.2006, s. 10.

(7)

Antagna texter, P8_TA(2015)0107.

(8)

EUT C 353 E, 3.12.2013, s. 56.

(9)

EUT C 165 E, 11.6.2013, s. 7.

(10)

EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 89.

(11)

EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 8.

(12)

EUT C 45 E, 23.2.1010, s. 33.

(13)

Kommissionens rapport om framstegen för jämställdheten mellan kvinnor och män 2013 (SWD(2014)0142) och kommissionens publikation Statistical Data on Women Entrepreneurs in Europe, september 2014.

(14)

Slutsatser från Europeiska yrkesutbildningsstiftelsens symposium i Budapest och Istanbul.

(15)

Kommissionens Eurobarometer FL354, Entrepreneurship in the EU and beyond, 9 januari 2013.


MOTIVERING

Stöd till ungt företagande genom utbildning och yrkesutbildning

Ungas företagande och den därmed knutna ”entreprenörutbildningen” är ett av de områden som Europaparlamentet valt att fästa särskild uppmärksamhet vid mot bakgrund av dess betydelse och otillräckliga erkännande, och parlamentet har lagt förslag om hur man ska gå vidare. Europaparlamentet vill med detta betänkande bidra till att uppfylla de gemensamma europeiska målen på området genom att övervaka utbildningens kvalitet, uppmana till en snabbare spridning av innovation inriktad på entreprenörskompetenser och betona behovet av metodologiskt och ekonomiskt stöd på EU-programnivå.

Entreprenörutbildning – ett sätt att stimulera sysselsättningen

Europaparlamentet sammanfattar i detta betänkande vad som gjorts hittills på området entreprenörutbildning och påminner om utbildningsmålen och om behovet av att utbildningen måste inriktas på praktisk tillämpning och ungas sysselsättning. Betänkandet fokuserar på förslag och rekommendationer för vidareutveckling av entreprenörutbildningen och stödet till den från kommissionen, rådet och medlemsstaterna. Europaparlamentet är medvetet om sin begränsade kompetens inom utbildningspolitiken som uteslutande faller under medlemsstaterna och där EU endast har en samordnande roll.

Betänkandet utgår från aktuella socioekonomiska data som visar att den sociala och ekonomiska situationen för unionsmedborgarna inte förbättras särskilt mycket. Det huvudsakliga problemet i detta sammanhang är fortfarande den höga arbetslösheten bland unga, som i unionen i genomsnitt uppgår till 22 % och i vissa länder och regioner överskrider 50 %(1). Sysselsättningen och tillväxen är huvudprioriteringar för unionspolitiken och en uppgift för medlemsstaterna(2). Generellt betraktas utbildningen som ett nyckelverktyg för att uppfylla medborgarnas individuella behov och som en väg mot en bättre livssituation för dem.

De viktigaste källdokumenten till stöd för entreprenörutbildningen

Betänkandet utgår från att rådets, kommissionens och parlamentets officiella dokument kommer att uppfyllas. De utgör en strategisk, lagstiftningsmässig och finansiell ram för samordning och genomförande av utbildningsåtgärder i EU. Jag anser det nödvändigt att påminna om hur utbildningen generellt, och entreprenörutbildningen i synnerhet, uppfattas i de aktuella dokumenten och vilken roll de spelar. En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (Europa 2020) menar att bättre kunskaper och innovation är en stimulans för framtida tillväxt och kräver förbättrad utbildningskvalitet. En mer detaljerad överblick om de mål som stöds ges i rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020). Den grundläggande principen i denna ram är livslångt lärande som bedrivs på alla områden, oavsett om det gäller formellt, icke-formellt och informellt lärande, samt på alla nivåer: från förskoleverksamhet till högre utbildning, yrkesutbildning och lärande i vuxen ålder. De strategiska målen är 1) att genomföra livslångt lärande och rörlighet, 2) att förbättra yrkesutbildningens kvalitet och effektivitet, 3) att främja lika möjligheter för alla, social sammanhållning och aktivt medborgarskap, och 4) att öka kreativiteten och innovationsförmågan, inklusive företagarandan, på alla utbildningsnivåer. Det aktuellaste dokumentet är rådets slutsatser om entreprenörskap i utbildningen (2015/C 17/02) som antogs av rådet i december 2014. Detta heltäckande dokument bygger i hög grad på tidigare arbete och omarbetar det till konkreta rekommendationer för kommissionen och medlemsstaterna. Rådet utgår från definitionen av entreprenörskap som användes i rekommendationen om nyckelkompetenser för livslångt lärande från 2006(3). Den betonar behovet av utbildning i entreprenörskompetens för alla elever, studenter och lärlingar, så att de utrustas med det entreprenörstänkande och de entreprenörsförmågor de behöver. Rådet uppmanar även medlemsstaterna att stödja införandet av entreprenörskompetensen i kursplanerna, att utnyttja tidigare studenters/entreprenörers erfarenheter och överföra dessa till studerande och lärare, att bedöma entreprenörutbildningens effektivitet, att främja nystartade företag och företagsinkubatorer samt till en rad andra verksamheter. Detta betänkande utgår även från resultaten från en ny undersökning från kommissionen, Entrepreneurship Education: A Road to Success(4). Undersökningen presenterar resultaten från en jämförelse av 91 exempel på entreprenörutbildning i 23 länder. Den generella slutsatsen är att entreprenörutbildningar fungerar. Människan föds inte till entreprenör, även om entreprenörskap är en talang. Undersökningar visar att man under utbildningsprocessen även kan tillägna sig entreprenörskompetenser. Entreprenörutbildningen har påvisbar positiv inverkan på individen: den bidrar till större karriärambitioner, leder till högre sysselsättning, förbättrar entreprenörens kompetens och attityder, leder till ändrat beteende i form av ett större intresse för företagande och kreativt tänkande samt till ett större intresse att pröva på entreprenörskapet samt till att slutföra gymnasieutbildningen. På institutionell nivå leder entreprenörutbildningen till en starkare företagskultur, till ökad läraraktivitet, till större medverkan från beslutsfattare (berörda aktörer). Den gynnsamma inverkan på ekonomin består i ett ökat antal nystartade företag, en högre grad av långvarig överlevnad för och utveckling av företagen, i ökad innovationsverksamhet i företag grundade av utexaminerade samt i högre sysselsättning. Samhällseffekterna består i bättre skydd mot utestängning för enskilda och i en avkastning på de investeringar som samhället gör i åtgärder till stöd för entreprenörutbildningar.

Betoning på ett systematiskt tillvägagångssätt och utnyttjande av tillgängliga verktyg

Europaparlamentet kompletterar de ovan nämnda uttalandena och rekommendationerna med att betona ett systematiskt tillvägagångssätt vad avser entreprenörutbildningen och uppmanar till stöd för ungt företagande genom utbildning och fortbildning. Det systematiska ligger i Europaparlamentets uppmaning till inrättandet av ett europeiskt nätverk med målet att utbyta god praxis, som det finns mycket av på detta område, däribland det internationellt erkända långvariga nätverket av nationella Junior Achievement-centrum. Europaparlamentet uppmanar främst kommissionen att 1) förbereda metodologiskt stöd i form av utbildningsstandarder inom entreprenörutbildningen och stöd till kurser för förbättrad lärarkompetens som metodologiskt stöd till medlemsstaterna för införandet av entreprenörutbildning i kursplanerna, samt att 2) för detta syfte avsätta konkreta finansiella verktyg inom ramen för programmet Erasmus+, detta om möjligt redan innevarande period, och förbereda den lagstiftningsmässiga och finansiella ramen för perioden efter 2020. Parlamentet vill se en systematisk övervakning och utvärdering av resultaten från tidigare och kommande verksamhet på området entreprenörutbildning, dess inverkan på sysselsättningen och på utvecklingen av små och medelstora företag, och ser gärna att OECD:s rapporter utnyttjas. Parlamentet vill även se en rapport från kommissionen om uppfyllandet av målen i Utbildning 2020 för perioden 2014–2019 just frågan om stöd till entreprenörutbildning. Europaparlamentet vänder sig även till medlemsstaterna och uppmanar dem att verka för ett effektivt införande av entreprenörutbildningar i kursplanerna och att de för detta ändamål utnyttjar tillgängliga finansiella verktyg, däribland EU:s strukturfonder.

Utveckling av entreprenörskompetenser på alla utbildningsnivåer

Betänkandet tar upp utvecklingen av entreprenörskompetenser på alla utbildningsnivåer och gör åtskillnad på särdragen på varje nivå. Grundskola och gymnasium är viktiga för förvärvandet av nyckelkompetenser och en avslutad gymnasieutbildning är ett avgörande villkor för en framgångsrik arbetsmarknad, inte minst för entreprenörskapet. På högskola och universitet finns ett mycket brett utrymme för utveckling av de studerandes och de utexaminerades entreprenörsverksamhet. Studenternas och de färdigutbildades entreprenörsverksamhet utvecklas på institutionell nivå. Den är en del av de långsiktiga målen om utveckling av enskilda universitet. Här handlar det om specifika ämnesrelaterade verksamheter som utnyttjar universitetens forsknings-, innovations- och skaparpotential.

”Entreprenörutbildning” kan på samtliga nivåer vara ett mycket effektivt verktyg för unga människors motivation och deras beslut att ge sig in på egenföretagande och även att lyckas i detta karriärval. En strategi som stöder unga människors kreativitet och förmåga att ta risker, hantera motgångar och uppvisa ansvarsfullt beteende behövs i hög grad i dagens Europa.

(1)

Se data från Eurostat från januari 2015: http://ec.europa.eu/eurostat/documents/2995521/6454659/3-07012015-AP-SV.pdf/f4d2866e-0562-49f5-8f29-67e1be16f50a.

(2)

Se t.ex. Junckerkommissionens prioriteringar: http://ec.europa.eu/priorities/jobs-growth-investment/index_sv.htm.

(3)

http://europa.eu/legislation_summaries/education_training_youth/lifelong_learning/c11090_sv.htm

(4)

http://ec.europa.eu/growth/tools-databases/newsroom/cf/itemdetail.cfm?item_id=8056&lang=sv


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (24.6.2015)

till utskottet för kultur och utbildning

om främjande av ungt företagande genom utbildning och yrkesutbildning

(2015/2006(INI))

Föredragande av yttrande: Jana Žitňanská

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. EU:s ungdomsarbetslöshetsiffror är alarmerande, och i vissa medlemsstater ligger ungdomsarbetslösheten på över 50 %. Utbildning spelar en nyckelroll för att främja ungas sociala integrering och inträde på arbetsmarknaden. Entreprenörskap bör ses som en övergripande kompetens och ett kompletterande alternativ för att skapa nya företag, och, framför allt, nya arbetstillfällen, och bidrar därigenom till att minska ungdomsarbetslösheten och främja ungas anställbarhet.

B.  Unga människor gynnas av företagsutbildning och praktisk företagserfarenhet, vilket bidrar till utveckling av deras kompetens och talanger, stärker deras självförtroende och bidrar till nyföretagande, anställbarhet och innovation. Entreprenörskap är ett gigantiskt outnyttjat alternativ för många ungdomar med funktionsnedsättning.

C. Det framgår av resultaten av utbildningsprogram i entreprenörskap att studenter som genomgått dessa program anställs snabbare efter att de avslutat sina studier.

D. Entreprenörskap är ett av många sätt för att hjälpa ungdomar att hitta ett arbete och uppnå en stabil inkomst.

E.  Syftet med Europa 2020-strategin är att skapa en ekonomi som grundar sig på höga sysselsättningsnivåer och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. En robust social ekonomi är av avgörande betydelse i detta sammanhang.

F.  Kooperativa föreningar ger högkvalitativa och inkluderande arbetstillfällen som är motståndskraftiga mot kriser och inte går att utlokalisera. Tack vare den kooperativa modellen lyckades sådana företag öka omsättningen och de fortsatte att växa under krisen, och de drabbades av färre konkurser och uppsägningar än andra typer av företag.

G. Sociala och inkluderande företag deltar aktivt i innovativ hållbar tillväxt och främjar större sammanhållning i samhället och i lokalsamhällen, samt kan skapa sysselsättningsmöjligheter för unga människor, däribland för dem som är socialt utsatta och dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden.

H. Undervisning som ges av erfarna entreprenörer skapar en positiv bild av entreprenörskap och förenklar steget mot entreprenörskap.

I.   Unga entreprenörer står inför ett stort antal utmaningar och svårigheter, däribland bristande erfarenheter, brist på rätt kompetens och bristande tillgång till finansiering och infrastruktur.

J.   Bristande förmåga att använda informations- och kommunikationsteknik utgör en nutida form av analfabetism.

K. En möjlighet till okomplicerad nedläggning som inte sker i bedrägligt syfte gör det möjligt för investerare och entreprenörer att på nytt starta företag med större framgång, anställa fler arbetstagare och ha en lägre andel konkurser.

L.  Ungdomar kommer att vara bättre utrustade för att bedriva affärsverksamhet över nationsgränserna om de behärskar främmande språk.

1.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillsammans med regionala och lokala myndigheter använda alla befintliga finansieringsresurser på unionsnivå – såsom Europeiska socialfonden, det europeiska sysselsättningsinitiativet för unga, EU:s program för sysselsättning och social innovation (EaSI), programmet Erasmus för unga företagare och EU:s program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) – för att uppmuntra och stödja initiativ som verkar för effektivare och mer välriktade kopplingar mellan företagen och utbildningssektorn, vilket främjar entreprenörskulturen bland unga, oavsett socioekonomisk bakgrund eller kön, så att de uppmuntras att utveckla kreativitet, initiativkraft och ansvarskänsla, och därmed även motverka uppfattningen att entreprenörskap är en karriär som väljs i sista hand. Parlamentet uppmanar kommissionen att utreda hur denna finansiering används i praktiken, och att göra den lättillgänglig och enkel att använda. Parlamentet framhåller behovet av investeringar i utbildning och infrastruktur för att motverka den digitala klyftan i unionen.

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra allt de kan för att höja medvetenheten bland ungdomar om de möjligheter som finns för att starta företag, genom att tillhandahålla lämplig utbildning och utbildningsprogram inriktade på entreprenörskap och genom att höja de enskildas kompetens, särskilt digital kompetens och digital ledarskapskompetens som avgörande verktyg för entreprenörer i dagens ekonomi och näringsliv. Parlamentet framhåller att en ung och erfaren arbetskraft med lämplig kompetens är av avgörande betydelse för EU:s konkurrenskraft och kommer att bidra till att påskynda den ekonomiska återhämtningsprocessen och skapa arbetstillfällen i samtliga medlemsstater.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att avskaffa hinder för entreprenörskap i syfte att hjälpa ungdomar att omvandla sina kreativa idéer till framgångsrika affärsplaner.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekämpa hinder för unga entreprenörer med funktionsnedsättning genom att tillhandahålla utbildning för tjänsteleverantörer, i vars ansvar ingår stöd till personer med funktionsnedsättning, och genom att göra de lokaler, där stödet tillhandahålls, tillgängliga för dem med rörlighetsrelaterade utmaningar.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att proaktivt förenkla regelverket och effektivisera de administrativa förfarandena för företag, särskilt små och medelstora företag och sociala företag, och att främja dem och övervaka kvaliteten på anställningsmetoderna i sådana företag. Parlamentet framhåller att sociala och inkluderande företag skapar hållbara arbetstillfällen, bidrar till samhällsutvecklingen och främjar en hållbar miljö, och bidrar till att garantera social motståndskraft i kristider.

6.  Europaparlamentet begär att de offentliga arbetsförmedlingarna ska arbeta mer proaktivt när de ger stöd och råd åt företag, och åt unga entreprenörer i synnerhet.

7.  Europaparlamentet betonar behovet av att ta itu med de finansiella svårigheter som påverkar unga entreprenörer, förenkla deras tillgång till krediter och särskilda bidrag, minska befintliga administrativa bördor, samt att införa regelverk och skatteincitament för att uppmuntra utvecklingen av ungdomars entreprenörsinitiativ och främja skapande av sysselsättning, i syfte att underlätta start och stabilisering av unga entreprenörers affärsprojekt.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja kooperativt entreprenörskap, som utgår från förfaranden för demokratiskt bestlutsfattande och hjälper ungdomar att bli ansvarstagande arbetsgivare, arbetstagare och konsumenter. Parlamentet påminner om att kooperativa föreningar och andra sociala och inkluderande företag utgör en integrerad del av den europeiska sociala modellen och den inre marknaden och därför förtjänar fullt erkännande och stöd, såsom fastställs i vissa medlemsstaters författningar och i EU:s olika grundläggande rättsakter.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja gröna och hållbara affärsprojekt.

10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att erbjuda innovativa studenter ökad tillgång och tillgänglighet till stipendier och program för mikrolån, tillsammans med stöd, information, mentorskap, tvärvetenskapligt stöd och plattformar för jämförande utvärdering, i syfte att möjliggöra för dem att starta egna företag och projekt, exempelvis genom den del av Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) som rör mikrokrediter och socialt entreprenörskap. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att underlätta tillgång till och återbetalning av lån, främja användningen av gräsrotsfinansiering för att utveckla partnerskap mellan den lokala ekonomin, företagen och universiteten, stärka företagens roll när det gäller att integrera ungdomar i arbetsmarknaden, och konsolidera ESP (entrepreneurial skills pass, bevis på företagarkompetens) i de olika stadierna i skola och på universitet, särskilt i partnerskap med små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra inrättandet av företagsinkubatorer vid universiteten, som är avsedda för hållbar utveckling och framtidsorienterade studier.

11. Europaparlamentet betonar behovet av att stärka entreprenörsandan inom universitetsutbildningen genom att stödja och skapa de förutsättningar som krävs för att unga ska starta nya företag baserat på akademisk forskning (avknoppningar), minska den administrativa bördan i samband med sådan företagsbildning samt att få till stånd ett tydligt och stödjande regelverk för företagande bland studenter. Parlamentet menar i detta sammanhang att skolor och universitet bör ge tid, utrymme och erkännande åt ungdomars initiativ så att de får det självförtroende som behövs för att starta nya projekt, som i sinom tid kan visa sig vara till nytta för att starta oberoende företag. Parlamentet välkomnar de initiativ som belönar ungdomar för framgångsrika företagsprojekt (exempelvis The Best Student Company of the Year), och betonar vidare vikten av att företag ger ungdomar möjlighet att få sina första arbetslivserfarenheter direkt inom företagen och upprepar än en gång nödvändigheten av att stödja studiebesök och praktikantprogram på företag i detta syfte, så att unga människor får en överblick över näringslivet.

12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att deras utbildningssystem, inklusive yrkesutbildningsprogram, lägger ett större fokus på utvecklingen av övergripande kompetens, färdighet och kunskap i entreprenörskap, särskilt genom att tillhandahålla IKT-kompetens och språkkunskaper som lärs ut under de första skolåren och genom att på högstadium, gymnasium och högre utbildning främja ett lärande som bibringar och utvecklar de färdigheter som behövs för att bli entreprenör, såsom kreativitet, kommunikationsförmåga, företagsledning, bokföring och redovisning, och som effektivt tillhandahålls genom praktisk erfarenhet från verkliga livet. Parlamentet betonar den viktiga roll som lärare har när det gäller att befrämja entreprenörstänkande bland ungdomar och ge dem den rätta kompetensen och kvalifikationerna, och uppmanar medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt tillhandahållande av lämplig och specialiserad utbildning för lärare, säkerställa deras ständiga yrkesmässiga utveckling och bredda möjligheterna för erfarna entreprenörer att bli lärare.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmärksamt övervaka medlemsstaternas konkreta åtgärder för att stödja företagandet bland unga, ägna särskild uppmärkssamhet åt att främja och publicera information om resultat och att uppmuntra och stödja institutioner och organisationer att utbyta bästa praxis, dela med sig av idéer, kunskap och erfarenheter, samt att bilda sektorsövergripande strategiska partnerskap. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla riktmärken, modeller, gemensamma instrument och projekt för att främja ungt entreprenörskap. Parlamentet välkomnar programmen Erasmus+ och Erasmus för unga företagare, som ger unga människor möjligheten att studera och utbilda sig utomlands och att tillägna sig entreprenörserfarenheter i andra medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att företagen följer de bestämmelser som gäller för dessa program, vilka garanterar deltagarnas rättigheter, och att sådana program offentliggörs på högstadie-och gymnasieskolor, yrkesskolor och högre utbildningsanstalter.

14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förenkla förfarandena för nedläggningar som inte sker i bedrägligt syfte och att skapa en stödjande miljö kring nedläggning i syfte att ge ungdomar ett klart budskap om att en konkurs inte leder till ett bakslag med livslånga konsekvenser.

15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja entreprenörskap som ett positivt karriärval i samband med yrkesrådgivning i högstadie-, gymnasie- och universitetsutbildningar, och att motarbeta de negativa konnotationer som kringgärdar entreprenörskap som karriärval, som är vanliga i vissa medlemsstater.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka de konkreta åtgärder som genomförs av medlemsstaterna för att se till att ungdomar som väljer en företagarkarriär omfattas av samma rättigheter när det gäller socialt skydd (i enlighet med ILO:s rekommendation nr 202(1)) och de som gäller för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att höja medvetenheten om egenföretagande och nyföretagande för ungdomar med funktionsnedsättning med åtgärder som exempelvis att främja karriärvägar för personer med funktionsnedsättning som redan är integrerade på arbetsmarknaden och att ge offentligt erkännande åt entreprenörer med funktionsnedsättning.

18. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja sponsring för unga entreprenörer, som gör det möjligt för dem att dra nytta av vanare kollegers erfarenhet och stöd.

19. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra ungdomar till entreprenörskap genom att möjliggöra projektbaserade studier inom utbildningssystemet över ämnesgränserna och som tillhandahålls i samarbete med företag.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att inga åtgärder som medlemsstaterna vidtar hindrar den fria rörligheten för arbetstagare, så att ungdomar som valt företagarkarriärer kan genomföra sin verksamhet var de vill i Europeiska unionen.

21. Europaparlamentet betonar den avgörande roll som ett antal föreningar för unga entreprenörer spelar för att utveckla entreprenörskapet bland ungdomar, och som ger dem möjlighet att utveckla innovativa projekt och förvärva företagserfarenhet och som ger dem de verktyg och det självförtroende som behövs för att de ska kunna inleda sin karriär som entreprenörer.

22. Europaparlamentet efterlyser ett närmare samarbete med den privata sektorn och arbetsmarknadens parter för att uppmuntra till en risktagande och innovativ entreprenörskultur (exempelvis genom strukturella åtaganden som inrättningar för innovation och utbyte av idéer).

23. Europaparlamentet konstaterar att främjande av samarbete mellan högstadie-, gymnasie- och universitetsutbildningar skulle möjliggöra en bättre dialog mellan ungdomarna och uppmuntra till innovation.

24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utreda faktorer som avskräcker kvinnor från att inleda en karriärväg som entreprenör och att se till att utbildningssystemen, liksom därmed sammanhängande åtgärder, aktivt strävar efter jämställdhet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

23.6.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

39

2

10

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Guillaume Balas, Tiziana Beghin, Brando Benifei, Mara Bizzotto, Vilija Blinkevičiūtė, David Casa, Ole Christensen, Martina Dlabajová, Lampros Fountoulis, Marian Harkin, Rina Ronja Kari, Jan Keller, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Kostadinka Kuneva, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Patrick Le Hyaric, Jeroen Lenaers, Javi López, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Anne Sander, Sven Schulze, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Yana Toom, Ulla Tørnæs, Marita Ulvskog, Renate Weber, Jana Žitňanská, Inês Cristina Zuber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Maria Arena, Georges Bach, Heinz K. Becker, Paloma López Bermejo, António Marinho e Pinto, Edouard Martin, Tamás Meszerics, Csaba Sógor, Helga Stevens, Monika Vana, Tom Vandenkendelaere

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Flavio Zanonato, Branislav Škripek

(1)

Internationella arbetsorganisationen (ILO), rekommendation om miniminivåer för social trygghet, 2012 (nr 202).


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

14.7.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

7

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Silvia Costa, Damian Drăghici, Angel Dzhambazki, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Rikke Karlsson, Andrew Lewer, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Fernando Maura Barandiarán, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Michaela Šojdrová, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

György Hölvényi, Ilhan Kyuchyuk, Ernest Maragall, Martina Michels, Marlene Mizzi

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Tim Aker

Rättsligt meddelande