Förfarande : 2014/2241(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0258/2015

Ingivna texter :

A8-0258/2015

Debatter :

PV 29/10/2015 - 5
CRE 29/10/2015 - 5

Omröstningar :

PV 29/10/2015 - 10.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0391

BETÄNKANDE     
PDF 360kWORD 177k
22.9.2015
PE 557.222v02-00 A8-0258/2015

om nya utmaningar och koncept för främjande av turism i Europa

(2014/2241(INI))

Utskottet för transport och turism

Föredragande: Isabella De Monte

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om nya utmaningar och koncept för främjande av turism i Europa

(2014/2241(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–       med beaktande av kommissionens meddelande Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism (COM(2010)0352),

–       med beaktande av sin resolution av den 27 september 2011 om Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism(1),

–       med beaktande av kommissionens meddelande En europeisk strategi för ökad tillväxt och sysselsättning inom kust- och havsturism (COM(2014)0086),

–       med beaktande av kommissionens grönbok Säkerhet i logitjänster för turister (COM(2014)0464),

–       med beaktande av kommissionens meddelande Bättre lagstiftning för bättre resultat – en EU-agenda (COM(2015)0215),

–       med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om rörlighet och integrering när det gäller personer med funktionsnedsättning, samt om EU:s handikappstrategi för 2010–2020(2),

–       med beaktande av rådets resolution av den 6 maj 2003 om tillgång till kulturell infrastruktur och kulturell verksamhet för personer med funktionshinder(3),

–       med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUFfördraget), särskilt artikel 195,

–       med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för kultur och utbildning (A8-0258/2015), och av följande skäl:

A.     Insatser på EU-nivå ska enligt artikel 195 i EUF-fördraget komplettera medlemsstaternas insatser inom turistsektorn, men får inte omfatta någon harmonisering av lagstiftningen.

B.     Turism är ett viktigt potentiellt tillväxtområde i den europeiska ekonomin och genererar mer än 10 % av EU:s BNP om man även beaktar de sektorer som är kopplade till turism. Turismen är också en viktig sysselsättningsskapande faktor, eftersom den direkt sysselsätter 13 miljoner arbetstagare och följaktligen svarar för minst 12 % av alla jobb inom EU.

C.     Europa är världens främsta resmål med en marknadsandel på 52 %. Statistiken visar att de flesta resor som EU-invånare gör fortsättningsvis går till resmål inom EU och att antalet internationella turister som besöker EU beräknas öka med 140 miljoner per år fram till 2025.

D.     Turismen utgör en betydande socioekonomisk verksamhet inom EU som har stor inverkan på den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen och den sociala utvecklingen och som därför kan bidra till att lösa den nuvarande ekonomiska krisen och krisen på arbetsmarknaden.

E.     Kust- och havsturismen är den mest omfattande maritima verksamheten i Europa och svarar för mer än en tredjedel av den maritima ekonomin, har en direkt påverkan på många andra delar av EU:s ekonomi och sysselsätter 3,2 miljoner människor, de flesta i åldrarna mellan 16 och 35 år. Noteras bör också att denna sektor har utgjort en hävstång för tillväxt och jobbskapande, särskilt i Atlant- och Medelhavsregionerna.

F.     De turismpolitiska prioriteringarna bidrar till minst tre av Junckerkommissionens prioriteringsområden, nämligen ”hållbar tillväxt och hållbara jobb”, ”en sammankopplad digital inre marknad” och ”en fördjupad och mer rättvis inre marknad”.

G.     Åtgärderna i kommissionens meddelande från 2010, Europa, världens främsta resmål, stöder det ambitiösa målet att upprätthålla Europas ledande ställning som resmål i världen.

H.     Turismen har inte någon egen rubrik i EU:s budget och åtgärderna på detta område är fördelade på flera fonder, pilotprojekt och förberedande åtgärder.

I.      Turistnäringen i Europa står inför ett antal nya utmaningar, bland annat digitaliseringen av distributionskanaler och utvecklingen av den nya delningsekonomin, en ökande konkurrens från framväxande, billigare resmål i tredjeländer, förändringar i konsumenternas beteenden, övergången till en upplevelseekonomi, efterfrågan på högkvalitativ kundservice, behovet av att locka till sig och behålla kunnig personal, demografiska förändringar och säsongsberoende.

J.      De som fattar turismpolitiska beslut kan ta sig an sådana utmaningar som demografiska förändringar och säsongsberoende genom att utveckla produkter och tjänster som tillgodoser de särskilda behoven hos de allt fler äldre personer som kan resa under lågsäsongen.

K.     Små och medelstora företag i turismsektorn står inför betydande svårigheter till följd av en omfattande regelbörda.

L.     Att marknadsföra Europa genom en egen resmålsmarknadsföring och märkesstrategi är ett bra sätt att stärka dess image, profil och konkurrenskraft, såsom ett antal hållbara och högkvalitativa resmål, och gör det möjligt för europeiska resmål att utmärka sig gentemot internationella resmål samt bidrar till att locka till sig internationella turister, i synnerhet från framväxande marknader utanför EU.

M.    Konflikter nära EU:s gränser, exempelvis i Ukraina och i Mellanöstern, jämte terroristhot har en negativ inverkan på turismsektorn och kräver därför motåtgärder både på nationell nivå och EU-nivå.

N.     En hållbar, tillgänglig och ansvarsmedveten turism som står i harmoni med naturen och landskapet och med resmål i stadsmiljö och som grundar sig på resurseffektivitet, hållbar rörlighet och klimatskydd, bidrar till att bevara den lokala miljön, i synnerhet i bergs- och kustområden och på öar, ger varaktiga resultat för regional tillväxt, bemöter resenärers allt högre krav på kvalitet och hjälper företag att konkurrera.

O.     Europeisk kulturturism spelar en viktig roll i främjandet av Europas rika kulturella mångfald, stärker den europeiska identiteten och främjar interkulturella utbyten och mångkulturell förståelse.

P.     Regionerna spelar en grundläggande roll i utarbetandet och genomförandet av turismpolitiska åtgärder på den regionala nivån.

Q.     Delningsekonomin representerar en övergång till nya affärsmodeller till följd av den snabbt föränderliga nya tekniken, och många av aktörerna inom delningsekonomin ingår i resetjänsteekonomin.

R.     Även om det saknas samlad information och det därför är svårt att dra gedigna slutsatser har de ekonomiska följderna av delningsekonomin högst sannolikt en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt och välfärd.

S.     Tillhandahållande av högkvalitetstjänster samt skydd av konsumenternas rättigheter bör prioriteras högst av alla som levererar turismrelaterade tjänster, också i den sektor som inbegriper delning och användning av den senaste internettekniken.

T.     Resor och turism är en av de sektorer som mest påverkats av digitaliseringen, och detta erbjuder ett antal möjligheter för reseföretag inte endast i Europa utan även globalt.

Kommissionens handlingsram

1.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera till parlamentet om genomförandet av insatserna i meddelandet från 2010, om användningen av budgetanslag från strukturfonderna och relevanta EU-program, särskilt ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme-programmet) och respektive pilotprojekt och förberedande åtgärder, i form av en granskning av faktiska omständigheter, med en bedömning av effektiviteten i de åtgärder som avser att främja turismen och befästa konkurrenskraften för turismsektorn inom EU.

2.      Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen ser till att det även i framtiden avsätts resurser från de olika stödfonderna för att det också i fortsättningen ska gå att skapa gynnsamma villkor för företag inom turismsektorn i EU.

3.      Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att undersöka möjligheten att inrätta ett avsnitt uteslutande för turism inom nästa fleråriga budgetram, eftersom det behövs bättre erkänsla för att turismen är en självständig ekonomisk verksamhet när det gäller budget och åtgärder, i stället för att den ska finansieras via budgetarna för andra politikområden.

4.      Europaparlamentet erinrar om att de europeiska struktur- och investeringsfonderna (nedan kallade ESI-fonderna) fortfarande är den största källan till extern finansiering av aktiviteter som är avsedda att stimulera turismsektorn i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att säkerställa en ökad insyn i de lokala förvaltningarnas utnyttjande av strukturfonderna.

5.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, regioner och myndigheter med ansvar för turism samt företag, särskilt de små och medelstora företagen, att dra största möjliga nytta av de nya finansieringsmöjligheterna som Europeiska fonden för strategiska investeringar erbjuder, särskilt genom nationella och regionala investeringsbanker för att ta ett kvalitativt steg framåt i EU:s turismpolitik.

6.      Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att främja utvecklingen av pilotscenarier för turismen inom ramen för Horisont 2020.

7.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att översätta finansieringsguiden till EU:s 24 officiella språk för att informationen om finansieringsmöjligheterna, särskilt för små och medelstora företag, ska bli mera lättillgänglig, eftersom tillgången till finansiering är ett av hindren för sektorn.

8.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnämna oberoende experter som ska bedöma hur andra EU-strategier påverkar turism, analysera de reella och potentiella hoten mot turismen som en följd av konflikterna i EU:s grannländer och grannregioner och rapportera till parlamentet, och att då ge förslag på åtgärder för att stärka de positiva och minska de negativa följderna för turismen.

9.      Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen ska lägga fram en översikt över aktuella uppgifter på grundval av den nya förordningen om statistik om turism.

10.    Europaparlamentet konstaterar att det behövs ytterligare insatser för att utarbeta en integrerad strategi för turism, och att man bör se till att sektorns intressen och behov beaktas vid utarbetandet och tillämpningen av EU:s övriga politiska åtgärder (t.ex. transportpolitik och landsbygdspolitik).

11.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny strategi om turismen i EU, för att ersätta eller uppdatera meddelandet från 2010.

12.    Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen ska lägga fram detaljerade genomförandeåtgärder för den nya uppsättningen gemensamma åtgärder inom ramen för nästa europeiska forum för turism.

13.    Europaparlamentet rekommenderar med eftertryck att kommissionen ska överföra tillräckligt med personella resurser till sin turismpolitik, mot bakgrund av att turismen är en betydande faktor för ekonomisk tillväxt och sysselsättning i Europa. Parlamentet kritiserar att området turism inte fått en tillräckligt framträdande plats på webbsidan för det nya generaldirektoratet för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag (GD GROW). Parlamentet rekommenderar också att webbsidan ska bli flerspråkig.

14.    Europaparlamentet betonar vikten av samordning mellan kommissionens tjänstemän och avdelningar.

15.    Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att överväga en minskning av den oproportionerligt stora regelbördan som negativt påverkar de små och medelstora företagens konkurrenskraft i turismsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att minska och inte öka den befintliga regelbördan.

16.    Europaparlamentet påminner kommissionen om att turismen spelar en nyckelroll inom den europeiska ekonomin. Det är följaktligen nödvändigt att avsevärt förbättra samordningen mellan medlemsstater, regionala och lokala myndigheter samt finansinstitut och skapa synergieffekter mellan den offentliga och den privata turismsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att gå in för att finna en mekanism för effektiv samordning och effektivt samarbete inom sektorn.

17.    Europaparlamentet anser att EU, inom ramen för samarbete och goda grannförbindelser, bör utveckla samarbetsåtgärder för utvecklingen av tredjeländers turism, för att möjliggöra en balanserad utveckling av deras ekonomier, något som samtidigt kan bidra till mer avspända grannförbindelser och öka både regionens attraktivitet och tillströmningen av ditresande turister.

18.    Europaparlamentet anser att det skulle bidra till att främja mångfalden inom den europeiska turismen och höja profilen för de olika intressenter som är verksamma inom turismsektorn om det utsågs ett europeiskt turistår, och uppmanar kommissionen att överväga ett sådant initiativ.

19.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en analys av fördelarna och nackdelarna med att inrätta ett europeiskt organ för turism.

Varumärkesstrategi/gemensam marknadsföring av Europa som ett resmål

20.    Europaparlamentet uppmuntrar eftertryckligen kommissionen att i samarbete med den europeiska resekommissionen, som sammanför de nationella turismorganisationerna, fortsätta med och fördjupa marknadsföringen av Europa som världens främsta resmål, inom ramen för en gemensam europeisk strategi. Parlamentet vill framför allt se ett genomförande av den långsiktiga strategi som kommissionen och den europeiska resekommissionen satte i gång i februari 2014 under namnet Destination Europe 2020 och där det ingår en rad åtgärder inom marknadsföring av, varumärkesstrategi för och främjande av Europa såsom resmål.

21.    Europaparlamentet begär i synnerhet att ett varumärke för Europa som resmål ska utvecklas för att komplettera och förstärka den marknadsföring som bedrivs av turismorganisationer på nationell, regional, gränsöverskridande och lokal nivå och av den europeiska turistnäringen i syfte att olika europeiska resmål ska komma till synes och bli konkurrenskraftiga, särskilt på avlägsna marknader. Parlamentet betonar att man måste gå inkluderande till väga i samband med varumärket för Europa som resmål, så att det uppkommer fördelar för både inarbetade och mindre kända europeiska resmål och de olika regionerna i Europa samtidigt får ha kvar sina inneboende särdrag, eftersom de lever på sina egna territoriella varumärken och eftersom medlemsstaternas behörighet i enlighet med artikel 195 i EUF-fördraget fullständigt måste respekteras.

22.    Europaparlamentet inser dock att de gemensamma målen måste definieras tydligt och att potentialen hos och mervärdet för varumärket för Europa som resmål måste undersökas, i enlighet med de behov och särskilda krav som medlemsstaterna uttryckt. Parlamentet anser att uppnåendet av dessa resultat förutsätter ett ytterligare djupgående samråd med turistnäringen, turismorganisationer samt regionala och lokala myndigheter. Parlamentet rekommenderar att en varumärkeshandledning utarbetas, med överenskomna marknadsföringsformer.

23.    Europaparlamentet rekommenderar att det övervägs hur den privata sektorn kan medverka i marknadsföringsstrategin för varumärket för Europa som resmål och vilka ekonomiska bidrag sektorn kan ge till utvecklingen av och målen för denna strategi. Parlamentet understryker vikten av offentlig-privata partnerskap och föreslår därför att det utarbetas ett särskilt program för ett offentlig-privat partnerskap för turism. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att låta sina respektive lokala och regionala myndigheter medverka i denna process, och att föra ett konstruktivt samarbete med turistnäringen för att uppnå detta mål.

24.    Europaparlamentet vill att varumärket för Europa som resmål ska få Europa att framstå som den mest familje-, barn- och generationsvänliga regionen i världen.

25.    Europaparlamentet anser att varumärket för Europa som resmål ska ha turisternas säkerhet som ett av sina viktigaste mål. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaternas myndigheter att, i nära samarbete med kommissionen, utarbeta strategier (inklusive informationskampanjer till turister), för att turisterna ska kunna vistas så tryggt som möjligt på de europeiska resmålen.

26.    Europaparlamentet betonar att man måste öka den politiska medvetenheten om att säljfrämjande av Europa i tredjeländer är ett marknadsföringsinstrument för att få flera turister till Europa och således för med sig ekonomisk nytta, inte bara till mindre kända resmål och länder med ekonomiska svårigheter, utan också till EU som helhet. Parlamentet anser att en strikt viseringspolitik innebär ett hinder för turistflödet från tredjeländer. Parlamentet välkomnar de åtgärder kommissionen lade fram 2014 för att utfärda nya turistviseringar och underlätta för turisters resor inom Schengenområdet. Parlamentet uppmanar med tanke på detta rådet att uppnå en snar överenskommelse med parlamentet för att EU ska kunna få ett större turistflöde från vissa tredjeländer med stort potentiellt intresse av att besöka EU.

27.    Europaparlamentet erinrar om att EU bör börja investera för att vara redo att utveckla potentialen hos tredjeländer med stora befolkningar och framväxande ekonomier, i synnerhet Brik-länderna, där antalet utresande turister ständigt ökar. Parlamentet framhåller att det behövs dels turistfrämjande initiativ, dels flexiblare och mer samstämmiga turistviseringsarrangemang och gränsövergångar. Parlamentet betonar att lanseringen av fler plattformar för turistviseringar, tillsammans med ett försiktigt grepp på frågan om en enklare viseringskodex, är viktiga faktorer för att öka antalet utomeuropeiska turister och göra europeiska resmål mer synliga. Parlamentet understryker att rundreseviseringar innebär stora möjligheter för turister och turistgrupper som redan har besökt landet och att det är viktigt att ingå fler avtal om undantag från viseringskrav för att optimera nyttan med inresande internationella turister. Parlamentet anser att det, med respekt för medlemsstaternas rätt och skyldighet att kontrollera inresor över sina gränser, är lämpligt att EU-institutionerna och medlemsstaterna inom ramen för den gemensamma viseringspolitiken utarbetar en långsiktig strategi för mer samordnade och förenklade viseringsförfaranden.

Alleuropeiska och transnationella turistprodukter

28.    Europaparlamentet anser att offentliga och privata aktörer bör intensifiera sina insatser för att utveckla nya transnationella europeiska turistprodukter, samtidigt som man till fullo beaktar den roll som makroregionala strategier spelar i utvecklingen av dessa. Parlamentet noterar att makroregioner, såsom den adriatisk-joniska makroregionen, erbjuder unika naturliga, kulturella och historiska grunder för utvecklingen av sådana produkter. Offentliga och privata aktörer inom EU:s makroregionala strategier för Östersjön, Donau, Adriatiska havet och Joniska havet samt Alperna uppmanas att utarbeta, var och en på sitt eget område, gemensamma strategier för utveckling av turismen.

29.    Europaparlamentet uppmuntrar internationellt samarbete för att ta fram gränsöverskridande tematiska resvägar (på en nivå som omfattar ett större antal europeiska länder) för att förstärka upplevelsebitar som motiverar besök på vissa resmål (definierade på medlemsstatsnivå), öka rörligheten för semesterfirare, se till att resenärer spenderar i genomsnitt mer och utvidga kampanjplattformen, särskilt när det gäller besökare från fjärrbelägna marknader för turister till EU.

30.    Europaparlamentet betonar den ökande internationella konkurrensen i och med framväxten av resmål utanför Europa. Av den anledningen är det nödvändigt med stimulans till ett ökat samarbete mellan europeiska resmål genom turismkluster och nätverk på lokala, regionala, nationella och transnationella nivåer samt inom havsområden.

31.    Europaparlamentet erkänner vikten av transnationella turistprodukter för främjandet av den territoriella sammanhållningen, och är därför övertygat om att de initiativ som förverkligas inom institutionaliserade samarbetsramar bör stödjas genom lämpliga stimulansåtgärder.

32.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja nya turistleder genom att återställa övergivna områden, vägar, järnvägar, övergivna stigar och föråldrade leder.

33.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemmarna i den europeiska resekommissionen att stödja resekommissionens nuvarande mandat för att bistå i framtagandet och marknadsföringen av målinriktade transnationella och alleuropeiska turistprodukter och tjänster, tillsammans med kust- och havsturism, genom en väl genomarbetad, förbättrad och fullständigt tillgänglig portal Visiteurope.com. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att portalen Visiteurope.com blir åtkomlig från alla gängse mobila och bärbara terminaler via en egen programmerad applikation (app).

34.    Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att förstärka sitt samarbete med Europarådet, den europeiska resekommissionen och FN:s världsturismorganisation samt andra internationella partner för att intensifiera arbetet med att utveckla nya transnationella och alleuropeiska turistprodukter.

35.    Mot bakgrund av att dagens konsumenter brukar söka efter en turistupplevelse snarare än bara ett resmål betonar Europaparlamentet att en framgångsrik marknadsföringsstrategi för främjandet av europeiska turistprodukter måste motsvara behoven hos olika resesegment och marknader i tredjeländer.

36.    Europaparlamentet betonar att resebyråer och researrangörer måste marknadsföra det europeiska larmnumret 112 på sina respektive webbplatser och elektroniska biljetter samt på våra främsta resmål.

37.    Europaparlamentet välkomnar initiativet Calypso om social turism, som ger äldre människor, ungdomar, låginkomsttagare och personer med funktionsnedsättningar möjlighet att semestra utanför högsäsongen. Parlamentet betonar att detta initiativ erbjuder möjligheter till att övervinna turismens säsongsberoende karaktär, framför allt på mindre kända resmål.

38.    Europaparlamentet anser dock att motåtgärder mot säsongsberoende förutsätter att tyngdpunkten i högre grad läggs vid utvecklingen av målinriktade turistprodukter som ger de resande en särskild turistupplevelse och motsvarar deras särskilda behov. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att uppmuntra och stödja medlemsstaterna och turistnäringen med att skapa mer varierande och målinriktade produkter, såsom landsbygdsarvet, kulturarvet och industriarvet, historia, religion, upplevelser av hälsa, spavistelser och friskvård, idrott, vin och mat, musik och konst såsom former av alternativ turism som bidrar med mervärde till det område som berörs, genom att diversifiera näringslivet där och göra sysselsättningen mindre säsongsberoende. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att på lämpligt sätt använda EU-medel för detta ändamål, och uppmanar kommissionen att utvidga Cosme-programmets åtgärdsområden i enlighet med detta. Parlamentet anser att idrottsevenemang samt musik- och kulturfestivaler har en stor potential för att mobilisera turister från Europa och från andra världsdelar.

39.    Europaparlamentet understryker att Europas mångfald och multikulturalism erbjuder stora möjligheter för utvecklingen av den tematiska turismen och möjliggör ett samordnat främjande av alternativ och hållbar turism och kulturella utbyten. Parlamentet uppmuntrar till initiativ för att förbinda turistattraktionerna med varandra för att skapa tematiska turistprodukter och turistleder på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, som utnyttjar de olika europeiska turistattraktionernas komplementaritet och särdrag så att man erbjuder den bästa möjliga upplevelsen för turister.

40.    Europaparlamentet betonar behovet av att främja och framhäva Europas rika kulturarv, så att Unescos världsarvslista används som en unik försäljningstrumf, men att man också tar med sådana platser som kanske är mindre kända eller inte lätta att nå, framför allt mot bakgrund av att kulturturismen står för omkring 40 % av turismen i Europa och därigenom avsevärt bidrar till ekonomisk tillväxt, sysselsättning, social innovation samt utveckling på det lokala och regionala planet och i städerna och på landsbygden, samtidigt som den minskar inverkan av säsongsberoendet. Parlamentet betonar här också den centrala roll som sponsorskap spelar för att underhålla det europeiska kulturarvet och hjälpa medlemsstaterna bära kostnadsbördan.

41.    Europaparlamentet betonar att marknadsföring av kulturevenemang på olika nivåer skulle kunna bidra till resmålens attraktivitet och föreslår därför att man ser efter om det skulle gå att skapa en evenemangskalender för hela Europa som skulle läggas ut på portalen VisitEurope.com, för att turistinformationstjänsterna skulle bli bättre.

42.    Europaparlamentet uppmanar de nationella turismorganisationerna att låta initiativ och utmärkelser till förmån för det europeiska kulturarvet framträda tillräckligt tydligt på internet och att stimulera initiativ och verksamhet inom marknadsföringen med anknytning till detta arv (såsom det europeiska kulturarvsmärket och europeiska kulturvägar).

43.    Europaparlamentet upprepar vikten av att bevara kulturarvet och skydda det mot eventuella skadeverkningar från de strukturella förändringar som turismen orsakar och mot de risker som massturismen utgör för kulturarvet, i synnerhet under högsäsongen. Parlamentet prioriterar kvalitet framför kostnaden för det arbete som utförs, och betonar i detta sammanhang den roll som stödverksamhet kan spela genom att bidra till det europeiska kulturarvets bevarande och kompensera för nedskärningen av de offentliga anslagen för detta ändamål.

44.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra åtgärden för att skydda hotade minnesmärken i Europa i syfte att värna om och främja kulturarvet och därmed uppmuntra kulturturismen.

45.    Europaparlamentet understryker den europeiska kulturturismens viktiga roll såsom stimulans till personlig utveckling och kunskapsförkovran, särskilt bland ungdomar, och som ett medel för att främja Europas rika nationella och lokala kulturella mångfald och kulturarv, bidra till interkulturellt lärande, skapa möjligheter till nätverkande, stärka den europeiska identiteten och uttrycka europeiska värden.

46.    Europaparlamentet betonar kulturturismens potential till fattigdomsminskning. Parlamentet vill i detta sammanhang att medlemsstaternas kreativa industrier och landsbygdsturism stimuleras i syfte att främja Europas ovanligt stora kulturrikedom och bekämpa fattigdom och arbetslöshet.

47.    Europaparlamentet understryker att gemensamma inköp av respass och biljetter bör förenklas, såsom en form till stöd för kulturkampanjer.

48.    Europaparlamentet betonar att Europas mångfald av språk – språk som är officiella (antingen ensamt för sig eller tillsammans med andra språk), minoritetsspråk och mindre kända språk – bildar grunden för dess kulturella arv och utgör i sig nyckeln till en hållbar och ansvarsfull turism.

49.    Europaparlamentet noterar vilka möjligheter som finns hos betydande historiska evenemang och platser, till exempel Sites of Conscience, för bemötande av samtida utmaningar genom finstämda program för tolkning och utbildning. Parlamentet uppmuntrar användningen av kulturarv och kulturturism för att främja en interkulturell dialog och föra Europas befolkning närmare varandra.

50.    Europaparlamentet betonar betydelsen av idrottsturismen, som i framtiden skulle kunna bli en av de mest dynamiska sektorerna i utvecklingen av den europeiska resebranschen, och vill att särskilda strategier införs för att främja och stödja dess utveckling. Parlamentet påminner om idrottsaktiviteters viktiga roll för att göra Europas regioner mer attraktiva för turister. Parlamentet pekar på de möjligheter som idrottares och åskådares resor inför och under idrottsevenemang innebär, eftersom det är ett sätt att locka turister till rentav de mest avlägsna områdena. Parlamentet betonar att man ännu inte tillräckligt tagit vara på idrottsturismens fulla potential.

Kvalitet

51.    Europaparlamentet är övertygat om att man inom europeisk turism måste övergå från en modell med kvantitativ tillväxt till en kvalitativ modell som leder till en stabil och hållbar utveckling, och att man i själva verket måste bygga upp en turistnäring som ger upphov till fler kvalificerade och skäligt avlönade arbetstillfällen. Parlamentet anser att den ekonomiska diversifieringen av turismen i landsbygds- och kustområden ger möjligheter till ny och hållbar sysselsättning.

52.    Europaparlamentet konstaterar att det finns skillnader i kraven på servicekvalitet inom turismen och anser att kvalitetsnormer är viktiga för att ge aktörer lika villkor och konsumenterna ökad insyn, vilket bidrar till ökat förtroende bland alla parter. Parlamentet uppmanar alla aktörer att föra vidare diskussionen om hur EU kan främja överenskomna kvalitetsnormer för turisttjänster.

53.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en europeisk märkning för kvalitetsturism för att belöna strävsamma insatser från anställda inom branschen för att stödja högkvalitativa turisttjänster som bygger på högsta respekt för kultur- och naturarvet, samt för att förbättra kvaliteten på arbetstillfällena i turistnäringen, låta alla i högre grad få ta del av turismen och främja lokalsamhällenas kulturtraditioner.

54.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förstärka samarbetet mellan medlemsstaterna för att förbättra kvaliteten på produkterna genom att skydda beteckningen ”made in”.

55.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta och att tillsammans med turismorganisationer fastställa ett gemensamt europeiskt system för klassificering av turisminfrastruktur (hotell, restauranger, osv.). Parlamentet anser att initiativet från Hotelstars Union, som syftar till att gradvis harmonisera logiklassificeringssystemen i Europa bör stödjas ytterligare, vilket skulle möjliggöra en bättre jämförelse mellan de logimöjligheter som erbjuds i Europa och bidra till de gemensamma kvalitetskriterierna för tjänster.

56.    Europaparlamentet anser att upprätthållandet av säkerhetsstandarderna för turisttjänsterna inom EU är ett nödvändigt inslag i god kvalitet. Parlamentet välkomnar därför kommissionens grönbok Säkerhet i logitjänster för turister, och noterar de inlägg från många konsumentgrupper, brandsäkerhetsorganisationer och turismsektororganisationer som stöder åtgärder på EU-nivå för turismsäkerhet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram förslag till miniminormer för turismsäkerheten inom EU, i synnerhet på området brandsäkerhet och koloxidsäkerhet för semesterlogi, och betonar behovet av en systematisk insamling av uppgifter om logisäkerhet.

57.    Europaparlamentet understryker att turisttjänster av hög kvalitet garanteras om de kombineras med lämplig utbildning och anständiga arbetsförhållanden, och att åsidosättandet och försvagningen av de kunskaper som krävs och sociala förmåner i sektorn motverkar sitt eget syfte.

58.    Europaparlamentet anser att investeringar i utbildning är väsentliga för att man ska kunna erbjuda tjänster av hög kvalitet i en sektor där de flesta anställda brukar vara unga människor som är mellan 16 och 35 år gamla. Parlamentet uppmanar starkt kommissionen att samarbeta med privata enheter och andra offentliga organ för att skapa program för utbildning och praktik under lågsäsong, i syfte att göra denna sektor mer attraktiv och mindre säsongsbetonad. Parlamentet anser att denna utbildning bör framhäva högre kvalifikationer och utveckling av mjuka färdigheter för att förbättra anställningsutsikterna i hela sektorn. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att stödja turismsektorns försök att uppgradera arbetsgivarnas och arbetstagarnas färdigheter och kompetens för att föregripa framtida trender och kompetensbehov. Parlamentet anser att statistiken rörande sysselsättning inom turismsektorn bör förbättras.

59.    Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att stödja turistnäringen genom att eliminera kompetensunderskott och förbättra yrkesutbildningens marknadsrelevans. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge ut och distribuera en vägledning om god praxis och om vilka olika utbildningsmöjligheter som finns att tillgå inom EU, för att på det sättet möjliggöra en högre grad av professionalism och öka den frivilliga rörligheten bland yrkespersonal i EU.

60.    Europaparlamentet understryker vikten av att medlemsstaterna förbättrar det ömsesidiga erkännandet av yrkeskvalifikationer inom turistnäringen, så att det blir möjligt för arbetstagarna inom sektorn att finna de bästa möjliga yrkesutsikterna och sålunda uppmuntra deras rörlighet.

61.    Europaparlamentet välkomnar rörlighetsverktyg och samarbetsprojekt såsom kunskapsallianserna och sektorskompetensallianserna inom Erasmus+ och Erasmus för unga företagare, som effektiva medel för anställda inom turistnäringen, som är verksamma inom utbildning och fortbildning på alla nivåer, som ett sätt för dem utbyta bästa praxis, förbättra sina språkkunskaper och erhålla praktiska kunskaper inom kulturturism. Parlamentet oroar sig dock för det bristande intresset bland unga för att arbeta inom vissa turismsektorer. Parlamentet betonar fördelarna med varvad utbildning inom turistnäringen och vikten av att kombinera lärande med praktisk arbetserfarenhet, och därmed förbättra både de teoretiska kunskaperna och de praktiska färdigheterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att fullt ut ta vara på de möjligheter som Europeiska socialfonden och andra europeiska, nationella och regionala fonder erbjuder för främjandet av yrkesutbildning.

62.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i kvalitetsutbildning av turistguider och att främja en flerspråkig strategi för att det ska gå bättre att marknadsföra platser av intresse för utländska turister. Parlamentet ber dessutom kommissionen och medlemsstaterna att fastställa europeiska kvalitetsnormer för turistguider och därvid se till att minimikraven i fråga om utbildning uppfylls.

63.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en studie om de skatter och avgifter som påläggs turistprodukter och tjänster på lokal, regional, nationell och europeisk nivå och den inverkan dessa har på Europas konkurrenskraft som resmål. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna vikten av att sänka momsen på rese- och turisttjänster för att hjälpa lokala ekonomier att utvecklas och främja tillväxt och arbetstillfällen, och för att hjälpa Europa förbli konkurrenskraftigt på den globala marknaden.

Frigöra potentialen inom kust- och havsturism

64.    Europaparlamentet bekräftar vikten av strategin för kust- och öområden i den europeiska strategin för ökad tillväxt och sysselsättning inom kust- och havsturism (i linje med strategin för blå tillväxt och Europa 2020-strategin), som ger en uppsättning gemensamma svar på de många utmaningar som de står inför.

65.    Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram en handlingsplan, som med konkreta mål och tidsplaner ska komplettera de 14 åtgärderna som beskrivits i den ovannämnda strategin för kust- och havsturism, samt att för parlamentet rapportera om hur det framskridit med dessa åtgärder.

66.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hålla ett årligt seminarium med deltagande från de medlemsstater som ligger vid kusten och ute i havet och respektive regioner, för att främja en alleuropeisk dialog och underlätta utbyte av bästa praxis samt genomförandet av en långsiktig strategi.

67.    Europaparlamentet erinrar om vikten av förbindelser och tillgänglighet, och konstaterar att de varierar under hög- och lågsäsong i områden och på öar som ligger avsides och där man i stor utsträckning är beroende av båt- och flygtransport. Parlamentet betonar också betydelsen av att skapa regionala planer som främjar den inre rörligheten på resmålen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i åtgärd 12 i den ovannämnda strategin för kust- och havsturism även ta hänsyn till effektiviteten i det statliga stödet i kust- och havsregioner.

68.    Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att, tillsammans med medlemsstater och berörda parter inom sjöfarts- och havsturismen, bedöma behovet av intelligenta och innovativa strategier som motverkar säsongsbundenhet, är anpassade till både hög- och lågsäsonger och tar hänsyn till olika målgrupper. Parlamentet uppmanar de berörda parterna att arbeta för att skapa upplevelser, produkter och tilläggstjänster integrerade med lokala produkter, i synnerhet med maritimt kulturarv, vattensport, båtliv, iakttagelser av naturen och livet i och kring havet, sol- och strandaktiviteter, småskaligt fiske, mat och hälsa.

69.    Europaparlamentet framhåller att kryssningsturismen är viktig för tillväxten av turismsektorn i Europa. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att, tillsammans med medlemsstaterna, bedöma vilka resurser som krävs samt befintlig infrastruktur för hamnar och sjöfart, och att standardisera sopsortering och återvinning i avsikt att skapa innovativa åtgärdsplaner för dessa områden genom utveckling av konceptet smart hamnstad.

70.    Europaparlamentet betonar att gemensamma planer och åtgärder är precis lika viktiga för att turismen ska accepteras av befolkningen som de är för en hållbar utveckling av turismen.

Hållbar, ansvarsfull och social turism

71.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta marknadsföra hållbar, ansvarsfull och miljövänlig turism i samarbete med strategiska partner, såsom den europeiska resekommissionen och andra berörda parter genom att utveckla nya specifika produkter och marknadsföra befintliga produkter, och föreslår att det inrättas en Europatäckande och fullt tillgänglig webbplattform som sammanför befintlig information om certifierade produkter, nya former för turism, resmål och resvägar, och om specifika tjänster, såsom transportsätt och turistguider, i en databas som kan nås via portalen Visiteurope.com.

72.    Europaparlamentet anser att det behövs ökad (med)finansiering av hållbara turismprojekt inom Cosme-programmet.

73.    Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att slutföra den europeiska stadgan för hållbar och ansvarsfull turism, och att fortsätta ge ekonomiskt stöd till viktiga initiativ och nätverk, såsom Eden (framstående europeiska resmål) och europeiska kulturleder.

74.    Europaparlamentet uppmuntrar de nationella turismorganisationerna att, på grundval av de standarder som föreslagits av kommissionen, inrätta en särskild självständig portal på nationell nivå om hållbar och ansvarsfull turism, för att kunderna ska kunna fatta välgrundade beslut när de väljer bland målinriktade nationella och transnationella produkter och resmål.

75.    Europaparlamentet framhåller att vi måste få en hållbar, ansvarsfull och tillgänglig turism, där begreppet ”smart resmål” bör stå i centrum vid utvecklingen av resmål och där man bör sammanföra aspekterna hållbarhet, upplevelseturism och lämpligt utnyttjade av naturresurser, tillsammans med den nya tekniken och den fysiska och informations- och kommunikationsmässiga tillgängligheten. Parlamentet är övertygat om att informationsnätverk för mjuka turismprojekt ger goda möjligheter att stödja små och medelstora företag, den lokala hållbara utvecklingen, hållbara arbetstillfällen och stabila ekonomier.

76.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utföra en studie om hållbarhetscertifikat för mjuka turisttjänster, med en analys av frivilliga instrument, där det anges vilka instrument som varit framgångsrika.

77.    Europaparlamentet vill att ett barn- och familjevänligt utbud ska främjas och vidareutvecklas inom turismsektorn, till exempel genom ett europeiskt märke för familjevänlig turism.

78.    Europaparlamentet understryker betydelsen av att stimulera program som medger ombyggnad av föråldrade hotell enligt kriterier för miljöhållbar turism.

79.    Europaparlamentet betonar den europeiska turismens avgörande roll för pånyttfödelsen av landsbygds- och stadsområden så att vi uppnår en hållbar lokal och regional utveckling.

80.    Europaparlamentet vill se en utveckling av hållbara turisttjänster i de regioner som har stor potential för kultur och turism, men vilkas image trots detta har tagit skada på grund av att man i dessa regioner mera satsat på och utvecklat andra sektorer, bland annat industrisektorn.

81.    Europaparlamentet framhåller att man måste vara medveten om att turismen inte bör påverka ortsinvånarnas vardagsliv negativt, utan att lokalbefolkningen tvärtom bör integreras positivt och kunna delta i turismen.

82.    Europaparlamentet framhåller att natur- och kulturarvet och skyddet av den biologiska mångfalden utgör ett värdefullt kapital för turismsektorn, och stöder därför medlemsstaterna och de regionala myndigheterna samt turismföretagen i deras främjande av ekoturism och efterlevnad av EU:s miljölagstiftning när de beslutar om, och förverkligar, infrastrukturprojekt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införliva naturarvsinitiativ i sina nationella och regionala turismstrategier.

83.    Europaparlamentet betonar vikten av en hållbar och ansvarsfull turism för att skydda och bevara det regionala natur- och kulturarvet. Parlamentet är därför övertygat om att regionala turistprodukter och korttidsturism bör stödjas och främjas genom lämpliga åtgärder.

84.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla nätverk av gröna resvägar som omfattar landsbygdsområden, skogar och mindre kända naturområden, genom att integrera befintliga transportinfrastrukturnät med nya miljöhållbara lösningar.

85.    Europaparlamentet understryker att hållbar fisketurism kan ge ett viktigt bidrag till ekonomin på den europeiska landsbygden. Parlamentet betonar att denna form av turism bara kan bestå om utsatta fiskarter i europeiska insjöar och vattendrag förvaltas på ett mer hållbart sätt.

86.    Europaparlamentet understryker att lantgårdsturismen utgör en av de mest grundläggande formerna för alternativ turism i EU och uppmanar kommissionen att, i samarbete med medlemsstaterna, stödja åtgärder som utformats för att sporra till en vidareutveckling av denna sektor när det gäller infrastruktur och tillgänglighet.

87.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge lokala områden och kunskaper högre prioritet genom att främja marknadsföringen och garantera skyddet av lokala produkter med hjälp av skyddade geografiska beteckningar (SGB), både för jordbruksprodukter och andra produkter.

88.    Europaparlamentet anser att känsliga regioner såsom ö-, kust- och bergsområden, samt framför allt avlägsna områden och de yttersta randområdena, ofta är kraftigt beroende av turism och är de som först drabbas av klimatförändringarna. Parlamentet är därför övertygat om att klimatskyddet bör prioriteras och i högre grad integreras i europeisk, nationell och regional turism- och transportpolitik, inklusive genom en inriktning på energieffektivitet, förnybar energi, hållbara transporter och hållbar avfallshantering. Parlamentet uppmanar kommissionen att konsekvensbedöma klimatförändringarnas inverkan på turismen i dessa känsliga regioner i ekonomiskt, miljörelaterat och socialt hänseende, samt vilket inflytande de kommer att få i framtiden.

89.    Europaparlamentet understryker behovet av att främja turismpotentialen hos avlägset belägna landsbygds-, ö-, kust- och bergsområden och uppmuntrar till utveckling av hållbar havsturism i EU, samt uppmanar medlemsstaterna att utveckla hållbar infrastruktur och förbättra de gränsöverskridande förbindelserna för att dessa områden ska bli mera attraktiva och tillgängliga.

90.    Europaparlamentet betonar att öar har sina särskilda problem, särskilt vad gäller de mindre öarnas fastlandsförbindelser, och uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för ökade investeringar inom denna sektor.

91.    Europaparlamentet anser det som ett nyttigt bidrag från turistnäringens sida att det införts frivilliga ”miljökontroller” för att förbättra miljökvaliteten inom turistnäringen, och rekommenderar att företag som visar särskilt stort engagemang ska få en utmärkelse.

92.    Europaparlamentet uppmanar ansvariga myndigheter och näringsidkare på nationell, regional och lokal nivå att göra en större insats för att marknadsföra nät av europeiska fordonsfria färdvägar, till exempel ridvägar, vandrings- och pilgrimsleder och cykelvägar, i kombination med all gränsöverskridande järnvägstrafik, inklusive höghastighetståg och nattåg. Parlamentet erinrar om att frågan om trafikslagsövergripande transporter också alltid bör undersökas. Parlamentet rekommenderar att förhöjda biljettpriser på gränsöverskridande sträckor ska avskaffas, eftersom detta är ett av hindren för en mer allmän användning av järnvägar av turister i gränsområden.

93.    Europaparlamentet medger att hållbar stadsturism är en snabbt växande bransch och att rörlighets- och transportpolitiken i städernas turismcentrum bör vara effektiv och hållbar och att den bör leda till ömsesidigt fördelaktiga situationer både för besökarna och de besökta.

94.    Europaparlamentet stöder utvecklingen av integrerade, trafikslagsövergripande transporter för turister med hjälp av biljetter som medger att olika transportmedel anlitas, enligt vad som behövs i olika fall. Parlamentet betonar att framsteg med integrerade biljettjänster starkt skulle stimulera till gränsöverskridande turism.

95.    Europaparlamentet understryker att elfordon är en allt attraktivare lösning för både landsbygds- och stadsturismen inom ramen för den nya, flexibla rörligheten, och att detta rörlighetsalternativ ännu mer än hittills bör erbjudas på semesterorter.

96.    Europaparlamentet betonar att det måste bli lättare för cyklister att använda kollektivtrafiken.

97.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma möjligheten att göra ett europeiskt indikatorsystem för turism (ETIS) till ett EU-instrument för att hjälpa resmålen att kontrollera, hantera, utvärdera och förbättra sin hållbarhetsprestanda.

98.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att dela med sig av positiva erfarenheter av hållbar turism inom ramen för internationellt samarbete i utlandet.

99.    Europaparlamentet anser att fullständig tillgänglighet och rimliga priser inom turismen är en integrerad del av sektorns hållbarhet. Parlamentet bekräftar att principen ”turism för alla” innebär att alla får ta del av sina rättigheter som medborgare, framför allt personer med särskilda behov (såsom personer med funktionsnedsättningar eller nedsatt rörlighet, ungdomar, äldre personer, låginkomstfamiljer och barnfamiljer) och att denna princip alltså bör vara riktgivande för alla åtgärder med anknytning till turism, antingen de vidtas på nationell, regional, lokal eller europeisk nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att satsa särskilt på användning av ny teknik inom utvecklingen av turism för äldre personer och personer med särskilda funktionsnedsättningar.

100.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att skapa ett alleuropeiskt, enhetligt och öppet identifieringssystem för tillgängliga alternativ och att upprätta webbplattformar på området. Kommissionen uppmanas att lägga fram förslag i detta syfte.

101.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att införa konstaterandet av tillgänglighet som ett urvalskriterium för turistnäringen inom ramen för ekonomiska utvecklingsprogram.

102.  Europaparlamentet understryker att konsumenternas förtroende för företag som tillhandahåller tjänster inom turismsektorn också handlar om att företagen ska förse konsumenterna med enkla, effektiva, snabba och alternativa medel för att lösa konsumenttvister, och om att företagen ska skydda konsumenternas personuppgifter och deras ekonomiska uppgifter.

103.  Europaparlamentet anser att tillgänglig turism i Europa förutsätter att flygbolagen upphör med sin snedvridna och ofta vitt utbredda praxis att avsätta mer utrymme åt affärsklass än åt ekonomiklass.

104.  Europaparlamentet betonar det civila samhällets bidrag för att främja nya former av turism, genom sociala nätverk, frivilligorganisationer, kultur- och idrottsföreningar, medborgarinitiativgrupper och organisationer som företräder unga, kvinnor och utlandsboende.

105.  Europaparlamentet efterlyser ökad erkänsla för den viktiga roll som frivilligsektorn spelar för att utveckla och stödja turistnäringen genom kulturellt frivilligarbete.

106.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att uppmärksamma och stödja den sociala ekonomins potential för att utveckla hållbar och ansvarsfull turism.

107.  Europaparlamentet anser att turismen har ett viktigt socialt värde för ungdomar, löntagare och pensionärer och uppmanar medlemsstaterna att använda EU-medel för utveckling av hälsorelaterad turism och rekreationsturism.

108.  Europaparlamentet betonar att den fortsatta invandringskrisen i Europa särskilt drabbar kustområden, där turismen svarar för en viktig del av invånarnas inkomster. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport om de konsekvenser som det okontrollerade invandrarflödet till EU har på turismsektorn.

Delningsekonomi

109.  Europaparlamentet välkomnar de möjligheter som delningsekonomin ger till nystartade och innovativa företag i turismsektorn. Parlamentet inser att dessa tjänster kompletterar andra turisterbjudanden när det gäller deras lokalisering och de personer de har som målgrupp.

110.  Europaparlamentet erinrar om att delningsekonomin eller samverkanskonsumtion är en ny socioekonomisk modell som har kommit i gång tack vare den tekniska revolutionen med internet, som kopplar samman människor via nätplattformar på vilka transaktioner med varor och tjänster kan genomföras säkert och insynsvänligt.

111.  Europaparlamentet framhåller att den nuvarande lagstiftningen inte lämpar sig för delningsekonomin, och att lokala och nationella myndigheter därför har börjat undersöka dessa nätplattformar och strävar efter att reglera deras effekter, ofta med hjälp av oproportionerliga åtgärder, som är en aning olikartade inom unionen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna undersöka de bästa möjliga initiativen på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, och rekommenderar att man överväger att införa en lämplig lagstiftningsram inom ramen för EU:s övergripande strategi för den digitala inre marknaden.

112.  Europaparlamentet betonar att reaktionen på uppkomsten av delningsekonomin först måste analyseras, innan det vidtas några lagstiftningsåtgärder. Parlamentet anser dock att alla åtgärder från myndighetshåll måste vara skäliga och flexibla för att vi ska få en lagstiftningsram som ger alla företag likvärdiga verksamhetsförutsättningar, och framför allt ett positivt företagsklimat som blir till stöd såväl för de små och medelstora företagen som för industrins innovativitet. Parlamentet anser dessutom att konsumentskyddet förutsätter att den lagstiftning om säkerhet och hälsa som gäller för den traditionella turismsektorn även bör gälla för turisttjänster som tillhandahålls på kommersiell grund i delningsekonomin.

113.  Europaparlamentet framhåller att tjänsteleverantörernas verksamheter behöver delas in i lämpliga kategorier, så att man tydligt kan skilja mellan tillfälliga eller stadigvarande delningstjänster samt yrkesmässiga tjänster, för vilka det bör finnas lämpliga regler.

114.  Europaparlamentet framhåller också att plattformarna behöver vara fullständigt tillgängliga och att de konsumenter som använder dem måste få korrekt och inte vilseledande information och att deras uppgifter måste skyddas. Parlamentet understryker vikten av ett gångbart och öppet system för recensioner och av att det ses till att konsumenterna inte missgynnas av tjänsteleverantörer om de lämnar negativa recensioner.

115.  Europaparlamentet framhåller att teknikföretag som agerar som mellanhänder måste informera tjänsteleverantörerna om deras skyldigheter, särskilt när det gäller att skydda konsumenternas rättigheter och att ge tillförlitlig och lättåtkomlig information om alla avgifter och dolda kostnader som är förknippade med transaktioner, och om hur de ska göra för att fortgående och till fullo iaktta lokal lagstiftning, särskilt skattelagstiftning och efterlevnad av normer för konsumentsäkerhet och arbetsvillkor för dem som tillhandahåller turisttjänster.

116.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma de ekonomiska och sociala konsekvenserna av delningsekonomin och dess konsekvenser för turistnäringen, konsumenterna, teknikföretagen och myndigheterna och rapportera tillbaka till parlamentet om resultaten av de initiativ kommissionen redan vidtagit, inklusive det arbete som utförts av den arbetsgrupp som inrättats av GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag.

Digitalisering

117.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, tillsammans med turistnäringen och turistföreningar, utarbeta en smart färdplan med initiativ inriktade på innovation i bred bemärkelse (process, IKT, forskning) samt på vilka kunskaper som krävs, för att företagen inom rese- och turistbranschen ska uppmuntras att börja med digitala verktyg och använda dem på ett mera effektivt sätt. Parlamentet anser att kommissionen skulle kunna göra en koncentrerad insats för att sprida bästa praxis om detta.

118.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens digitala plattform för turism och dess mål att i) stärka den innovativa kapaciteten och digitaliseringen hos små och medelstora företag inom turismområdet i syfte att aktivera turistnäringen och ii) generera förslag till sätt att anpassa och utarbeta hållbara, konkurrenskraftiga och konsumentorienterade strategier som syftar till att ytterligare utveckla turistnäringen. Parlamentet uppmuntrar till användning av innovativ teknik, utbyte av bästa praxis och fördjupat samarbete på regional nivå, i syfte att göra den europeiska turistnäringen mer attraktiv och konkurrenskraftig. Parlamentet anser att främjande av e-lärande och en ökad användning av digital teknik skulle bli till ytterligare nytta för detta mål.

119.  Europaparlamentet är medvetet om att små och medelstora företag (av vilka de flesta är mikroföretag) och nystartade företag i turismsektorn har stora svårigheter att marknadsföra sina tjänster utomlands och att anpassa sig till de snabbt förändrande marknadsförhållandena. Parlamentet noterar att nya it-verktyg, såsom den av kommissionen utvecklade affärsstödsportalen för turism, tillsammans med webbinarier, kan hjälpa dem att utnyttja de digitala möjligheter som står till buds. Parlamentet betonar att om man gör affärsstödsportalen för turism tillgänglig på alla språk i medlemsstaterna skulle detta ytterligare främja de territoriella fördelarna med dessa åtgärder. Parlamentet uppmanar till liknande initiativ på lokal, regional och nationell nivå.

120.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta främja samarbetet mellan offentliga och privata rese- och turismintressenter i syfte att underlätta forskning om digitala lösningar och göra det lättare för europeiska företag att börja använda dem. Parlamentet påpekar särskilt att det behövs bättre samordning mellan den offentliga förvaltningen inom turismen på nationell, regional och lokal nivå, samt researrangörer, hotell- och restaurangbranschen och digitala företag.

121.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa sektorn att ta fram instrument som gör det möjligt att övervaka besökarnas resmål, bygga upp deras profil och följa deras rörlighet, för att identifiera deras intressen och utveckla lämpliga produkter, samt att skapa instrument som erbjuder resmål à la carte eller övervakning av näten för att man ska kunna fastställa våra besökares åsikter.

122.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram en övergripande rapport om dagsläget när det gäller digitaliseringen av marknaden för turism i Europa, för att man ska kunna identifiera och reagera på utmaningar och möjligheter för de olika offentliga och privata aktörerna på nationell, regional och lokal nivå. Parlamentet anser att den rapporten bör innefatta lämpliga rekommendationer för att trygga lojal konkurrens och likvärdiga verksamhetsförutsättningar för alla aktörer, och för att skydda konsumenterna med hjälp av föreskrifter om insyn, neutralitet och tillgänglighet.

123.  Europaparlamentet noterar att det blivit allt vanligare att de som använder turisttjänster bokar dem direkt via internet, och att detta kan medföra risker för konsumenter som ofta inte känner till vare sig sina egna rättigheter eller den tillämpliga lagstiftningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant följa eventuella missförhållanden på detta område, särskilt vid köp från olika tjänsteleverantörer samtidigt (flygbiljetter och biluthyrning till exempel), och att under nästa översyn av direktivet om turistresepaket, anpassa och utveckla dessa nya former för att anlita tjänster.

124.  Europaparlamentet välkomnar att trepartsförhandlingarna om ett reviderat paketresedirektiv nyligen slutförts. Parlamentet begär att regelverket så snart som möjligt och effektivt införlivas och genomförs i syfte att omvandla sektorn och skydda konsumenterna i den digitala miljön.

125.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omfördela medel och program till att bättre stödja digitaliseringen av europeiska turistföretag.

126.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att tjänsteleverantörer får rättvis och lika tillgång till relevanta uppgifter från rese- och transportföretag i syfte att underlätta spridningen av digitala, multimodala informations- och biljettjänster. Parlamentet noterar vikten av intelligenta transportsystem (ITS) när det gäller att tillhandahålla korrekt trafikinformation och korrekta reseuppgifter i realtid för utveckling av integrerade rörlighetstjänster som skulle gynna turismens utveckling i Europa.

127.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att kartlägga och stödja EU-omfattande initiativ som främjar användningen av den digitala infrastrukturen och driftskompatibiliteten mellan olika plattformar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i detta sammanhang erbjuda fria trådlösa lokalnät i turistområden och att fram till den 15 juni 2017 avskaffa roamingavgifterna, såsom det beslutats, och även geoblockeringen.

128.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de lokala myndigheterna att se till att alla stationer och plattformar för ankomst, avfärd och omstigning förses med informationskontor med utbildad personal som kan lämna upplysningar om de viktigaste resmålen, transportmedlen och turiststrukturerna och med flerspråkiga digitala informationssystem med fri och obegränsad anslutning till trådlösa lokalnät som även kan användas av personer med funktionsnedsättning.

129.  Europaparlamentet betonar att det fortfarande råder skillnader i pris och villkor när man bokar logi eller transportmedel på internet. Parlamentet välkomnar därför kommissionens meddelande En strategi för en inre digital marknad i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta ett heltäckande förslag för att sätta stopp för den omotiverade geoblockeringen av tillgången till varor, tjänster och bästa pris utifrån geografiskt läge eller bosättningsland.

130.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att stimulera tillgången till höghastighetsbredband, såsom en prioritering för avlägsna turistområden och turistområden i de yttersta randområdena, såsom öar och kust-, bergs- och landsbygdsområden, för att stärka turismföretagens tillväxt och minska den digitala klyftan i EU.

131.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de berörda parterna att utarbeta effektiva åtgärder inom alla delar av turistnäringen – framför allt på digitaliseringsområdet – för att motverka brist på kvalificerad arbetskraft i branschen.

132.  Europaparlamentet är oroat över att många av de ekonomiska fördelarna med online-distribution inte utnyttjas i Europa. Parlamentet anser att statsmakterna inom EU bör göra mer för att stärka företagarandan och i synnerhet teknikorienterade lösningar i Europa.

133.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT C 56 E, 26.2.2013, s. 41.

(2)

EUT C 131 E, 8.5.2013, s. 9.

(3)

EUT C 134, 7.6.2003, s. 7.


MOTIVERING

Antagandet av Lissabonfördraget innebär ett erkännande av turismens betydelse: Artikel 195 i EU-fördraget föreskriver möjligheten att vidta europeiska och multinationella åtgärder som respekterar subsidiaritetsprincipen och medlemsstaternas befogenheter. Enligt fördraget är harmonisering av nationell lagstiftning på turismområdet inte tillåten, vilket bekräftades när kommissionen försökte föreslå ett första lagstiftningsförslag om kvalitetsprinciper för turismen.

Kommissionens meddelande från 2010

Kommissionen har gett ny kraft åt turismpolitiken med hjälp av ett viktigt initiativ 2010, meddelandet Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism, som innehåller en ny konsoliderad politisk ram och en handlingsplan för turism. Med 21 åtgärder sätter kommissionen ett mycket ambitiöst mål för sig själv mot bakgrund av ett önskat bidrag till tillväxt och sysselsättning i Europa.

Parlamentet har svårt att bedöma hur effektiva de vidtagna åtgärderna är. Tyvärr slutade kommissionen att regelbundet uppdatera sin löpande genomförandeplan i maj 2013. Föredraganden uppmanar därför kommissionen att lägga fram en heltäckande genomföranderapport om de åtgärder som har vidtagits, som också visar hur ekonomiska medel har använts. Dessutom vill vi se en bedömning av hur andra EU-strategier inverkar på turism.

Utmaningar för turism som en ekonomisk faktor

Även om antalet turister som besöker EU beräknas öka under de närmaste åren behöver vi noggrant övervaka andelen internationella turister, eftersom Europa får allt högre konkurrens från andra internationella resmål, särskilt nya, billigare sådana.

Dessutom kräver ett antal ytterligare utmaningar att den europeiska turismindustrin anpassar sig snabbt så att dess konkurrenskraft inte minskar. Turism, liksom hela ekonomin, påverkas av demografiska förändringar och en allt större ungdomsarbetslöshet. Turismsektorn står också inför förändringar i konsumentbeteendet och en ökad efterfrågan av kundservice av hög kvalitet. Slutligen behöver företag anpassa sig till digitaliseringen, eftersom mer än 95 % av resenärerna använder internet för att planera sina resor, och erbjudandet av produkter och tjänster inom delningsekonomin ökar.

I januari 2015 lade kommissionen fram åtta nya gemensamma åtgärder som man avser att beskriva mer i detalj senare i år, troligtvis vid det europeiska forumet för turism i september.

Den senaste interna omorganisationen hos kommissionen är dock oroväckande. Kommissionen har gjort kraftiga nedskärningar av den personal som ansvarar för turismpolitik. Detta beslut är inte alls förenligt med sektorns betydelse och de ambitioner som kommissionen fastställde i januari i år.

Gemensam marknadsföring av Europa

Turismindustrin möter en allt starkare global konkurrens från nytillkomna, billigare länder som lockar till sig internationella turister. Inför denna konkurrens måste Europa dra nytta av sina komparativa fördelar, särskilt de varierande landskapen och den ovanligt stora kulturrikedomen.

Som svar på detta föreslog kommissionen 2010 initiativet Varumärket Europa, som parlamentet var positivt till i sin resolution av den 27 september 2011.

Föredraganden anser att kommissionen bör fortsätta att på bästa sätt stödja den gemensamma marknadsföringen av Europa på marknader utanför EU genom att bidra med en europeisk och/eller transnationell dimension till de befintliga nationella turismmarknadsföringsinsatserna. Samarbetet med den europeiska resekommissionen, som fungerar som kommissionens huvudpartner i marknadsföringen av Europa på långdistansmarknader, resulterade 2012–2013 i den första internationella kommunikationskampanjen med turismtema Europe, whenever you're ready, och inrättandet av resmålsportalen Visiteurope.com. Kommissionen bekräftade att de två initiativen fick stort genomslag i sociala medier.

Dessutom finns det planer på att utarbeta en verkligt gemensam kommunikationsstrategi för att visa på Europa som ett unikt resmål och att inrätta en europeisk portal som länkar till de nationella webbsidorna. Kommissionen benämner detta initiativ Varumärket resmål Europa. Konceptet ifrågasätts emellertid av flera medlemsstaters nationella turistorganisationer. De viktigaste frågorna är följande: Vad finns det för belägg för Varumärket resmål Europa? Kan man kombinera mångfald med ett gemensamt varumärke? Föredraganden anser att mer eftertanke behövs för att få det att fungera. En varumärkeshandbok bör innehålla tydligt definierade metoder för att undvika konkurrens mellan olika europeiska resmål. Nationella och regionala myndigheter och industrin behöver engageras och arbeta tillsammans som partner.

Alleuropeiska och transnationella turistprodukter

Alleuropeiska och transnationella turismprodukter är mycket viktiga för att stärka en gemensam europeisk profil. Enligt den europeiska resekommissionen och omfattande marknadsundersökningar lockas eventuella besökare till Europa av hur många upplevelser de har möjlighet till snarare än av hur många länder de kan besöka. Alleuropeiska teman som särskiljer sig i detta sammanhang är kulturleder, kulturarv, matkultur, shoppingturism, aktiv turism samt turism med inriktning på äventyr, hälsa, välbefinnande, utbildning och religion.

Hållbar och ansvarsfull turism

När industrin erbjuder turismtjänster måste man beakta restriktioner orsakade av klimatförändringarna, de knappa vattenresurserna, påfrestningarna på den biologiska mångfalden samt den fara som massturismen utgör för kulturarvet. I detta hänseende är det mycket viktigt att uppmuntra initiativ som främjar en ansvarsfull förvaltning av resurser. Även om det finns ett antal verktyg på EU-nivå för att underlätta en sund miljövård, kommenterar kommissionen att europeiska turismföretags reaktion på farhågor om hållbarhet har varierat kraftigt.

Kommissionen införde 2013 ett system med indikatorer för hållbar förvaltning av turistresmål. Kommissionen bör uppmuntras att fortsätta arbeta i denna riktning.

Nätverket och utnämningen Eden (framstående europeiska resmål) är ytterligare ett exempel på initiativ som är värt att lyfta fram eftersom det uppmärksammar alternativa turistmål som är något utöver det vanliga. Initiativet behöver fortsatt ekonomiskt stöd.

Ett projekt som tycks ha fastnat i slutskedet är den europeiska stadgan för hållbar och ansvarsfull turism. Vi hoppas att kommissionen kommer att föra detta projekt i hamn.

Tillgänglighet

Enligt en Eurobarometerundersökning från 2013 av tågpassagerares tillfredsställelse undviker 15 procent av EU-medborgarna att ta tåget på grund av dels svårigheter att ta sig till och från plattformen, dels bristfällig information. Genomförandet av EU-lagstiftning som ger passagerare grundläggande rättigheter när de reser med flyg, tåg, båt och buss, är till stor del beroende av att alla berörda parter deltar aktivt, och konsumenter behöver få bättre information om vilka fördelar reglerna ger dem.

Tillgänglighet är en mycket viktig del av ansvarsfull turism, särskilt med avseende på personer med nedsatt rörlighet, men inte enbart. Bättre tillgänglighet kommer i slutändan att öka bekvämligheten för alla passagerare. Ny teknik bidrar avsevärt till utvecklingen, vilket visas av till exempel nya sorters navigeringssystem för personer med nedsatt rörlighet.

Delningsekonomin

I början av 2015 fanns nästan 500 turismrelaterade delningsekonomiplattformer listade på en central webbplats. Många av de välkända delningsekonomiföretagen ingår i resetjänstekonomin (11 procent resor (och boende), 50 procent transporter, 39 procent fritid).

Delningsekonomin har kritiserats för att den konventionella ekonomin måste konkurrera med den på olika villkor. Problemen finns på områdena för skatt, licensiering och certifiering, säkerhet, skadeståndsansvar och olika juridiska former. Kritiken kommer från politiker och lagstiftare och lokala myndigheter börjar reglera dess effekter.

För att kunna ta itu med problemet är det viktigt att man erkänner och särskiljer mellan olika typer av verksamheter som uppstår till följd av detta. Det finns ekonomisk verksamhet som hör till företag, och de måste därför fullgöra de skyldigheter de har som registrerade företag, och alla intäkter bör anses vara inkomster, och därmed vara beskattningsbara. Det finns andra som är grundade på delningsprincipen utan att generera någon vinst från verksamheten.

De negativa effekterna drabbar naturligtvis dem som har påverkats direkt av vad de anser vara illojal konkurrens. De positiva effekterna har varit betydligt större genom det mycket större utbudet som erbjuds konsumenterna.

Dessutom finns det samhällsekonomiska fördelar som ger mer fördelar än den traditionella turismindustrin, till exempel genom att tjänster upplevs som mer genuina och genom att turisterna har mer kontakt med lokalbefolkningen. Positiva exempel: När ”traditionella” hotell är fullbokade på grund av storskaliga evenemang bidrar delningsekonomins sängplatser till att utöka det officiella utbudet av sängplatser.

Delningsekonomin har växt mycket kraftigt och värderas till omkring 26 miljarder dollar. Även om detta är en imponerande siffra utgör den bara 0,035 procent av den globala ekonomin. Eftersom de framgångsrikaste företagen i delningsekonomin är turismrelaterade är en jämförelse med turismekonomin relevant, och delningsekonomin utgör då ungefär 1 procent. Det är dock svårt att mäta den ekonomiska effekten av delningsekonomin.

Effekten av digitaliseringen

Medvetenheten, tillgängligheten och användningen av tjänster på informations- och kommunikationsteknikområdet skiljer sig avsevärt åt mellan de olika berörda aktörerna. De största hindren för införande av digitalisering, särskilt för små och medelstora turismföretag, tycks vara kopplade till bristen på tillämpning (ekonomiska resurser, bristande kvalifikationer hos personalen, organisation), begränsat samarbete inom industrin och bristande driftskompatibilitet mellan it-system. Därför måste mer riktade åtgärder vidtas. Positiva: Utvecklingen av de nya it-verktygen, affärsstödsportalen Tourism-IT och TourismLink‑plattformen, eftersom båda är särskilt utformade för att stödja små turismföretag. Där kan små och medelstora företag hitta den information som de behöver för sina affärsprocesser, och de ges enkelt tillgång till turistpaket över hela Europa.

Att göra en modern digital infrastruktur mer tillgänglig och åtkomlig blir en viktig del i att stimulera samspelet mellan konsumenter/resenärer och rese- och turismföretag i Europa med hjälp av många olika digitala enheter (bärbara datorer, smarta telefoner, surfplattor).

Ett antal initiativ tas i detta avseende. Men mer behöver göras. Kommissionen bör i samverkan med medlemsstaterna kartlägga sådana digitala initiativ som har en större positiv effekt på den europeiska turismsektorn och fastställa strategier för att stödja deras genomförande.

Med allt fler företag som bedriver verksamhet via internet och uppkomsten av nya ”rent digitala” företag ökar konkurrensen mellan företagen, och deras inverkan på resenärers söknings-, planerings- och bokningsprocesser blir allt större. EU:s offentliga intressenter måste övervaka utvecklingen på den digitala resemarknaden för att säkerställa lika villkor för befintliga och nya aktörer och för att garantera att den information som tillhandahålls konsumenterna är neutral och transparent.

I dag har resenärer och turister inte tillgång till digitala lösningar som låter dem planera, boka och betala hela resor som görs med en kombination av olika transportsätt. Tillhandahållandet av sammanhängande information och biljettjänster för kombinationer av olika transportsätt skulle emellertid främja resenärers och turisters rörlighet i Europa. Tillgång till relevanta uppgifter från rese- och transportföretag och främjande av en öppen datapolicy är en förutsättning för digital information och digitala biljettjänster för kombinationer av olika transportsätt.

Kommissionen och medlemsstaterna bör fortsätta arbeta tillsammans med turismföretag och delningsindustrin enligt följande tre huvudhandlingslinjer: utvärdera hur digitaliseringen påverkar rese- och turismföretag, fastställa strategier och initiativ för att ta itu med befintliga och framtida digitala utmaningar samt stödja genomförandet av hållbara åtgärder för att säkerställa företags konkurrenskraft.


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (4.9.2015)

till utskottet för transport och turism

över nya utmaningar och koncept för främjande av turism i Europa

(2014/2241(INI))

Föredragande av yttrande: Maria Grapini

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.      Europaparlamentet erkänner att turistnäringen är viktig för EU och den inre marknaden och betonar dess potential som en drivkraft för socioekonomisk tillväxt, skapande av sysselsättning – särskilt för unga människor – och nya affärsmöjligheter. Mot denna bakgrund uppmanar parlamentet kommissionen att anta en heltäckande strategi vid utvecklingen av sådan politik som påverkar turistnäringen. Parlamentet erkänner vikten av turism i strävandena att uppnå målen i Europa 2020-strategin, i synnerhet när det gäller att utrota fattigdom och skapa sysselsättning.

2.      Europaparlamentet uppmärksammar den digitala revolutionens avgörande roll inom turistnäringen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla turistnäringar och turismföretag, framför allt små och medelstora företag, utnyttjar den nya teknik som internet erbjuder på bästa sätt för att utvidga sin elektroniska handel på den inre marknaden och övergå till digitaliserade produkter och processer av högre värde, och samtidigt se till att medborgare och konsumenter har en rättvis och överkomlig tillgång till högkvalitativa och säkra tjänster.

3.      Europaparlamentet betonar att för att det europeiska turistutbudet ska skilja sig från andra länders och kontinenters är det mycket viktigt att man utvecklar nya typer av temaresor som kan bygga på transnationellt eller till och med interregionalt samarbete. Parlamentet anser att ett systematiskt främjande av tematiska turistprodukter både kan omdefiniera hela det europeiska turistutbudet och väsentligt bidra till att förebygga säsongseffekterna.

4.      Europaparlamentet erinrar om att EU bör börja investera för att vara redo att utveckla potentialen hos tredjeländer med stora befolkningar och framväxande ekonomier, i synnerhet Brik-länderna, där antalet utresande turister ständigt ökar. Parlamentet framhåller att det behövs dels initiativ som syftar till att främja turism, dels flexiblare och mer samstämmiga turistvisumarrangemang och gränsövergångar. Parlamentet betonar att lanseringen av fler plattformar för turistvisum och en försiktig övergång mot att förenkla viseringskodexen är viktiga faktorer för att öka antalet utomeuropeiska turister och göra europeiska turistmål mer synliga. Parlamentet understryker att rundreseviseringar innebär stora möjligheter för turister och turistgrupper som redan har besökt landet och att det är viktigt att ingå fler avtal om undantag från viseringskravet för att optimera antalet internationella turister. Parlamentet anser att det, med respekt för medlemsstaternas rätt och skyldighet att kontrollera tillträdet över sina gränser, är lämpligt att EU-institutionerna och medlemsstaterna inom ramen för den gemensamma viseringspolitiken utarbetar en långsiktig strategi för mer samordnade och förenklade viseringsförfaranden.

5.      Europaparlamentet noterar den europeiska resekommissionens och dess medlemmars roll när det gäller att marknadsföra Europa som ett turistmål. Parlamentet ber kommissionen att stärka samverkan med den europeiska resekommissionen och den större Världsturismorganisationen för gemensamma åtgärder för turism i Europa.

6.      Europaparlamentet välkomnar kommissionens digitala plattform för turism och dess mål att i) stärka den innovativa kapaciteten och digitaliseringen hos små och medelstora företag inom turismområdet i syfte att aktivera turistnäringen och ii) generera förslag till sätt att anpassa och utarbeta hållbara, konkurrenskraftiga och konsumentorienterade strategier som syftar till att ytterligare utveckla turistnäringen. Parlamentet uppmuntrar till användning av innovativa tekniker, utbyte av bästa praxis och fördjupat samarbete på regional nivå, i syfte att göra den europeiska turistnäringen mer attraktiv och konkurrenskraftig. Parlamentet anser att främjande av e-lärande och en ökad användning av digital teknik skulle bidra till att uppnå detta mål.

7.      Europaparlamentet understryker att det finns ett behov av bättre marknadsföring av koncepten turism, idrottsturism, äventyrsturism, utbildningsturism, landsbygdsturism och kreativ turism. Parlamentet betonar vikten av att särskilt uppmärksamma landsbygdsturismen, som en motor för hållbar tillväxt på landsbygden, och på så sätt skapa fler arbetstillfällen och möjligheter i avsides belägna områden.

8.      Europaparlamentet stöder kommissionens koncept för främjande av en hållbar ”turism för alla”.

9.      Europaparlamentet påminner om att konsumentens roll för närvarande innehåller mer än att söka efter resor – och andra tjänster i anslutning till dessa – och att skaffa information om ett resmål. Konsumentens roll omfattar idag även kritik, åsikter och reklam. Parlamentet konstaterar att den digitala erfarenheten således får en allt större betydelse.

10.    Europaparlamentet betonar att Europa måste behålla sin ställning som ledande turistmål i världen. Parlamentet välkomnar anordnandet av evenemang och kommunikationskampanjer där Europa marknadsförs som ett turistmål på framför allt marknader i tredjeländer. Alla aktörer uppmanas att gemensamt marknadsföra Europa, inte bara som turistmål utan också som ett framstående resmål som består av en mängd olika nationella resmål, kulturer och turismtjänster, utan att konkurrensen inom unionen snedvrids.

11.    Europaparlamentet noterar att turistnäringen domineras av små och medelstora företag och ett stort antal mikroföretag. Parlamentet anser i detta sammanhang att man bör fortsätta att sträva efter en bättre reglering, minska de administrativa bördorna och främja de europeiska företagens konkurrenskraft inte bara inom denna sektor utan på alla EU:s politikområden som påverkar turistnäringen.

12.    Europaparlamentet välkomnar reseappen ”ECC-Net Travel App” som nyligen tagits fram av nätverket av europeiska konsumentcentrum.

13.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att skapa en europeisk turismkalender för att samordna information om turistmål i Europa från alla medlemsstater på EU:s alla officiella språk, i syfte att förbättra konsumentinformationstjänsterna och hjälpa konsumenterna att få råd och tips om bland annat evenemang, platser och festivaler.

14.    Europaparlamentet konstaterar att den europeiska turistnäringen måste anpassa sig till den digitala marknaden och utveckla nya digitala verktyg och informationskällor för potentiella turister i Europa. Parlamentet föreslår inrättandet av en användarvänlig och driftskompatibel mobil applikation med interaktiva resekartor, guider och annan relevant information om resmål inom EU, vilken skulle kunna vara till nytta för att marknadsföra Europa som ett turistmål och öka den mängd information som finns tillgänglig för konsumenterna och höja dess kvalitet. Parlamentet betonar att kostnaderna för produktion och upprätthållande av en sådan applikation bör hållas till ett minimum. Parlamentet inser de möjligheter och den potential som digitalisering av tjänster och produkter inom turistnäringen innebär. Parlamentet betonar vikten av att skapa en fullt fungerande inre marknad för dessa tjänster och produkter, som bör garantera alla aktörer, inte minst små och medelstora företag och konsumenter, delaktighet och rättssäkerhet.

15.    Europaparlamentet betonar att tjänsteleverantörer inom turistnäringen bör beakta behoven hos personer med funktions- och/eller rörelsenedsättningar, särskilt när det gäller tillträde, så att personer med motoriska eller sensoriska funktionshinder eller med livsmedelsallergier, och äldre personer, kan utnyttja det europeiska turismutbudet fullt ut, genom att främja åtgärder för att anpassa byggnader och utbilda personal. Parlamentet anser att det är lämpligt att på europeisk nivå främja de innovativa program, mekanismer och produkter som kan förenkla ett oberoende tillträde för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet betonar vikten av att göra turistinformation tillgänglig för turister med funktionsnedsättning, och ber alla turistbyråer och logileverantörer att ta hänsyn till tillgängligheten, även webbtillgängligheten, när de uppdaterar sina webbplatser och andra informationskällor.

16.    Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste anta en mer samordnad strategi för att underlätta administrativt och mer regionalt baserat samarbete inom turismrelaterade politikområden såsom innovation, transport, kvaliteten på tjänster, visering, miljö, konsumentskydd, kommunikation och internationella kortbetalningar, samtidigt som hänsyn bör tas till de särskilda utmaningar som små och medelstora företag inom turistnäringen står inför, och underlätta efterlevnaden mot bakgrund av delningsekonomins framväxt, samtidigt som hänsyn bör tas till subsidiaritetsprincipen. Parlamentet noterar att medlemsstaternas olika regelverk direkt påverkar turismföretagen och kan leda till en snedvridning på marknaden.

17.    Europaparlamentet anser att områden som har en outnyttjad turismpotential måste få hjälp att öka sin konkurrenskraft genom sund marknadsföring och stöd till lokala små och medelstora företag inom turistnäringen.

18.    Europaparlamentet begär att medlemsstaternas ömsesidiga erkännande av yrkeskvalifikationer inom turismsektorn ska förbättras för att dels ge dem som redan arbetar i branschen och dem som planerar att göra det möjlighet att hitta de bästa arbetstillfällena, dels främja deras rörlighet inom sektorn. Parlamentet tror att detta skulle bidra till att lösa problemen med såväl säsongsbetonat arbete inom sektorn som svart arbete.

19.    Europaparlamentet bekräftar vikten av att utveckla ett effektivare transportnät som binder samman avlägset belägna turistmål.

20.    Europaparlamentet påminner om delningsekonomins viktiga roll när det gäller att främja turismen och dess bidrag till att öka antalet turister på ett flertal turistorter. Parlamentet understryker att detta inte bör ses som illojal konkurrens. Parlamentet betonar den roll som delningsekonomin spelar inom turismsektorn, och efterlyser ett lämpligt regelverk som stöder tillväxt och innovation och samtidigt skyddar konsumenternas intressen. Parlamentet framhåller att användarnas säkerhet och trygghet måste garanteras, liksom kvaliteten på de tjänster som erbjuds.

21.    Europaparlamentet påminner om att en konkurrenskraftig infrastruktur för transport och turism bör utvecklas.

22.    Europaparlamentet understryker vikten av en hållbar och ansvarsfull europeisk turismsektor som driver på konkurrenskraften hos sektorns företag. Parlamentet betonar den ständiga ökningen av antalet resenärer och kräver att man utvecklar mer hållbara och energieffektiva transporter och inkvarteringar för att skapa miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara resmål. Hänsyn bör tas till att miljöhållbarhet också innebär skydd av lokala kulturer och traditioner, bevarande och främjande av kulturarv, främjande av bästa praxis samt ansträngningar att ta fram en turism som tillfredsställer och gynnar både resenärerna och resmålets lokala samhälle. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda genomförandet av initiativet för s.k. nära-nollenergihotell som syftar till att göra hotellen självförsörjande och energieffektiva.

23.    Europaparlamentet understryker behovet av att utforma en strategi för att öka hotellövernattningarna under mellan- och lågsäsong, vilken inkluderar turismsektorn för landsbygden och syftar till att hantera säsongsberoendet. Parlamentet betonar vikten av att rikta in marknadsföringen av turistprodukter och turismtjänster på kvaliteten och därigenom skapa tillit hos besökarna och positionera turismsektorn på denna så konkurrensutsatta marknad.

24.    Europaparlamentet understryker behovet av att öka EU:s finansiering av infrastrukturprojekt och göra den mer tillgänglig, särskilt när det gäller försörjningstjänster som upplever en enorm konsumtionsökning under turistsäsong, till fördel för både turister och lokalbefolkning.

25.    Europaparlamentet uppmuntrar till en hållbar stadsplanering som kan bidra till att bevara kulturarvet hos europeiska turistmål.

26.    Europaparlamentet understryker vikten av att medlemsstaterna förbättrar det ömsesidiga erkännandet av yrkeskvalifikationer inom turistnäringen, så att det blir möjligt för arbetstagarna inom sektorn att finna de bästa möjliga yrkesutsikterna och sålunda uppmuntra deras rörlighet.

27.    Europaparlamentet anser att tillhandahållarna av turismtjänster måste se till att den information om dessa tjänster som ges till konsumenterna är korrekt och begriplig, och att konsumenterna inte vilseleds eller blir felinformerade. Parlamentet betonar att denna information ska vara tydlig och lättförståelig och att tillhandahållarna inte får tillämpa praxis och avtalsvillkor som diskriminerar konsumenterna eller leder till misstro på EU:s inre marknad, särskilt när det gäller nätköp. Parlamentet anser att man bör utveckla kommunikationsnät för att förbättra affärsmöjligheterna i regionerna och ge konsumenterna ett bättre skydd.

28.    Europaparlamentet understryker att konsumenternas förtroende för företag som tillhandahåller tjänster inom turismsektorn också handlar om att företagen ska förse konsumenterna med enkla, effektiva, snabba och alternativa medel för att lösa konsumenttvister, och om att företagen ska skydda konsumenternas personuppgifter och deras ekonomiska uppgifter.

29.    Europaparlamentet gläder sig över att trepartsförhandlingarna om ett reviderat paketresedirektiv nyligen slutförts. Parlamentet begär att regelverket så snart som möjligt och effektivt införlivas och genomförs i syfte att anpassa sektorn och skydda konsumenterna i den digitala miljön.

30.    Europaparlamentet betonar att resebyråer och researrangörer måste marknadsföra det europeiska larmnumret 112 på sina respektive webbplatser och elektroniska biljetter samt på de främsta turistmålen.

31.    Europaparlamentet bedömer att det är lämpligt att undersöka möjligheterna att stödja de små och medelstora företagen samt egenföretagen inom turismsektorn genom finansieringsinstrument som stärker deras likviditet till en rimlig kostnad och ger investeringsincitament för utveckling av deras infrastruktur och tjänster samt minimerar den byråkrati som berör deras utveckling.

32.    Europaparlamentet anser att europeiska hotellbranschens initiativ som syftar till att gradvis harmonisera logiklassificeringssystemen i Europa bör stödjas ytterligare, vilket skulle möjliggöra en bättre jämförelse mellan de logimöjligheter som erbjuds i Europa och bidra till de gemensamma kvalitetskriterierna för tjänster.

33.    Europaparlamentet betonar att det fortfarande råder skillnader i pris och villkor när man bokar boende eller transportmedel på internet. Parlamentet välkomnar därför kommissionens meddelande En strategi för en inre digital marknad i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta ett heltäckande förslag för att sätta stopp för den omotiverade geografiska blockeringen av tillgången till varor, tjänster och bästa pris utifrån geografiskt läge eller bosättningsland.

34.    Europaparlamentet anser att ett samordnat främjande av integrerade system för försäljning av e-biljetter för olika transportmedel skulle förenkla resandet och undanröja hinder för ett förverkligande av den inre marknaden.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.9.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

32

1

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dita Charanzová, Carlos Coelho, Anna Maria Corazza Bildt, Daniel Dalton, Nicola Danti, Dennis de Jong, Pascal Durand, Vicky Ford, Ildikó Gáll-Pelcz, Evelyne Gebhardt, Maria Grapini, Sergio Gutiérrez Prieto, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Antonio López-Istúriz White, Margot Parker, Eva Paunova, Jiří Pospíšil, Robert Rochefort, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Igor Šoltes, Catherine Stihler, Mylène Troszczynski, Mihai Ţurcanu, Anneleen Van Bossuyt

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Lucy Anderson, Birgit Collin-Langen, Kaja Kallas, Jens Nilsson, Adam Szejnfeld, Marc Tarabella, Lambert van Nistelrooij

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Andrey Novakov


YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (20.7.2015)

till utskottet för transport och turism

över nya utmaningar och koncept för främjande av turism i Europa

(2014/2241(INI))

Föredragande av yttrande: Luigi Morgano

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.      Europaparlamentet noterar att turismen är en av världens största industrier och att Europa är ett av världens främsta resmål för kulturturism. Parlamentet betonar att turismen förändras snabbt och att turistnäringen genomgår en ständig utveckling. Därför måste Europa och medlemsstaterna kontinuerligt skydda och främja det som verkligen är inhemskt genom att lyfta fram naturarvets, kulturarvets och det historiska arvets särskilda karaktärsdrag och egenskaper.

2.      Europaparlamentet understryker den europeiska kulturturismens viktiga roll som ett kunskapshöjande verktyg för människors personliga utveckling och som ett medel för att främja Europasrika nationella och lokala kulturella mångfald och kulturarv, bidra till interkulturellt lärande, skapa möjligheter till nätverkande, stärka den europeiska identiteten och uttrycka europeiska värden.

3.      Europaparlamentet understryker betydelsen av att främja ett nära samarbete mellan kultur och turism. Parlamentet bekräftar att den europeiska kulturturismen på ett viktigt sätt bidrar till beslutsfattandet, utgör en viktig del av många nationella och regionala ekonomier och är en viktig drivkraft för hållbar social och ekonomisk utveckling på lokal och regional nivå samt för förnyelsen av landsbygds- och stadsområden, särskilt mot bakgrund av den rådande krisen när det gäller ekonomi och sysselsättning. Parlamentet påminner också om den roll som det europeiska traditionella och industriella kunnandet spelar för att höja profilen för lokala områden och arbetstillfällen.

4.      Europaparlamentet upprepar att turismen bör bygga på strategier som skyddar och stärker mångfalden i fråga om både natur och kultur samt bevarar och främjar lokala kulturer, folkliga traditioner, kulturarv och miljö, och att skyddet av det materiella och immateriella kulturarvet bör vara bland våra högsta prioriteringar.

5.      Europaparlamentet betonar kulturturismens, landsbygdsturismens och ekoturismens potential i landsbygds-, ö- och kustområden. Parlamentet betonar i detta avseende att det är viktigt att säkerställa intermodala förbindelser, som ett sätt att göra sådana mer avlägsna resmål attraktivare.

6.      Europaparlamentet understryker att Europas mångfald och multikulturalism erbjuder stor potential för utvecklingen av tematisk turism, och betonar vikten av att förbinda turistattraktioner för att skapa tematiska turistleder på europeisk, nationell och lokal nivå. Parlamentet anser att ett systematiskt främjande av tematisk turism (med inriktning på vin, gastronomi, landsbygd, religion, konst, utbildning, utforskning osv.), som möjligtvis inbegriper gränsöverskridande eller interregionalt samarbete, kan omdefiniera den europeiska turistnäringen och spela en viktig roll för att bekämpa de negativa effekterna av massturismen. Parlamentet efterlyser därför en satsning på en miljömässigt hållbar kulturturism samt åtgärder för att stå emot säsongsberoendets effekter.

7.      Europaparlamentet understryker att Europas mångfald av språk – officiella och medofficiella språk, minoritetsspråk och mindre kända språk – utgör grunden för dess kulturarv och att detta skapar ytterligare möjligheter i fråga om turism på alla nivåer.

8.      Europaparlamentet påminner om den såväl formella som informella kulturutbildningens viktiga roll för att stimulera efterfrågan på en hållbar turism av god kvalitet som är tillgänglig för alla, inriktad på aspekter såsom religion, utbildning, idrott, utforskning, gastronomi, landsbygd eller miljö. Parlamentet betonar behovet att investera i högkvalitativ utbildning för att få en mer kompetent arbetskraft.

9.      Europaparlamentet kräver att man på ett bättre sätt tar vara på digitaliseringens och innovationens möjligheter för att förmedla kulturarvet och som ett mer effektivt och attraktivt sätt att främja den europeiska kulturturismen, så att så många människor som möjligt kan bekanta sig med Europas kultur- och turistarv, samtidigt som traditionella former av kulturfrämjande bevaras. Utvecklingen av en fullt fungerande digital inre marknad, i kombination med en utökning och konsolidering av digitala plattformar för kulturresurser och arkiv samt en proaktiv användning av sociala medier, har potentialen att modernisera och utveckla turistnäringen för att bättre främja och stödja alla turistrelaterade tjänster och tjänsteleverantörer.

10.    Europaparlamentet påpekar att man vid kulturturismens främjande bör ta hänsyn till inte bara de främsta turistmålen, utan även mindre och mindre välkända platser som inte ingår i turisternas vanliga resrutter.

11.    Europaparlamentet anser att en bättre användning av innovativa produkter och tjänster inom turistnäringen skulle kunna hjälpa turismföretag väsentligt, särskilt små och medelstora företag, och göra dem mer hållbara. Parlamentet betonar behovet av att främja mikroföretagens och de små och medelstora företagens innovation och tekniska utveckling, och pekar på de enorma möjligheter till utveckling av tematiska/alternativa typer av turism som användningen av internet och ny kommunikationsteknik innebär.

12.    Europaparlamentet upprepar behovet av välutbildad, välinformerad, motiverad och engagerad arbetskraft. Parlamentet betonar att en ökad medvetenhet om historia och kultur bland anställda inom branschen är mycket viktig för att turistmålens historiska arv och kulturarv ska kunna främjas ytterligare.

13.    Europaparlamentet erinrar om att satsningar på humankapital är nödvändiga för turisttjänsternas kvalitet och en förutsättning för hållbar och konkurrenskraftig tillväxt. Parlamentet betonar vikten av att tillhandahålla mer målinriktad utbildning för att se till att det finns högkvalificerad, serviceinriktad, flerspråkig personal.

14.    Europaparlamentet understryker vikten av att förbättra tillgången till kulturarvsplatser och kulturutbildning och att vid uppbyggnad, renovering eller utbyggnad av turistattraktioner i synnerhet ta hänsyn till de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning. Parlamentet framhåller i detta sammanhang att en satsning på innovativa projekt, verktyg och produkter för att underlätta oberoende tillgång för personer med nedsatt rörlighet bör göras på europeisk nivå. Parlamentet konstaterar att information och bokningsteknik bör vara lättillgänglig för dessa personer. Parlamentet understryker de enorma framsteg som gjorts tack vare tillämpningen och användningen av ny digital teknik för att erbjuda allmän tillgång till tavlor, byggnader och kulturplatser. Parlamentet föreslår för kommissionen och medlemsstaterna att de undersöker olika möjligheter att starta projekt och fonder för att hjälpa unga och – med tanke på den demografiska utvecklingen – äldre samt personer med särskilda behov, låginkomstfamiljer och andra utsatta grupper, att besöka medlemsstaternas kulturella resmål.

15.    Europaparlamentet påpekar att uppmuntran av ungdomars delaktighet i den europeiska kulturturismen har en extremt positiv inverkan på deras utbildning och personliga utveckling.

16.    Europaparlamentet påpekar att Europas kulturarv, vare sig det rör sig om konst, språk, religion, historia eller geografi, gör det till ett av de ledande turistmålen i världen, och att kulturturismen är mycket viktig för att stimulera tillväxt, samhällsutveckling, sammanhållning och högkvalitativ sysselsättning. Parlamentet påpekar att turistnäringen genererar runt 2,9 procent av EU:s BNP, svarar för omkring 1,8 miljoner företag, framför allt små och medelstora företag, och sysselsätter runt 3,3 procent av EU:s arbetskraft, och att många av dessa icke utlokaliserbara arbetstillfällen är direkt eller indirekt kopplade till kulturturismen.

17.    Parlamentet understryker att det för att upprätthålla nuvarande turistnivåer och locka nya turister är mycket viktigt att man bevarar och främjar det europeiska kultur- och naturarvet, inbegripet dess orörda natur och landskap. Parlamentet betonar att man måste hitta rätt balans mellan expansion av turistnäringen och skydd av kulturarvet, och ta hänsyn till restaurering, bevarande och skydd av arkeologiska och historiska minnesmärken. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen kommissionen att anta den europeiska stadgan för en hållbar och ansvarsfull turism, inbegripet principen om socialt ansvar, till förmån för besökare och värdbefolkning.

18.    Europaparlamentet understryker betydelsen av ett rådsbeslut om antagande av rekommendationen om ”europeiska kvalitetsprinciper för turism”, i syfte att hjälpa tjänsteleverantörer inom turistnäringen att främja kvaliteten på sina tjänster och stärka konsumenternas förtroende.

19.    Europaparlamentet stöder främjandet av lokala och regionala initiativ såsom europeiska gränsöverskridande cykelvägar, i kombination med en hållbar transportstrategi som innefattar järnvägsnät, ACCR (Association des Centres culturels de rencontre), de europeiska kulturhuvudstäderna och det europeiska resmålsnätverket DestiNet, med beaktande av bästa praxis och exempel på hållbar turism i Europa.

20.    Europaparlamentet stöder utvecklingen av icke-motoriserade resvägar (för vandring, ridning eller cykling) som kan underlätta hållbar turism och skapa möjligheter att upptäcka de europeiska regionernas mångfald.

21.    Europaparlamentet betonar betydelsen av att upprätthålla och bevara Europas kulturarv och historiska arv för att förhindra att det förstörs, och att prioritera kvalitet framför kostnad för det arbete som utförs. Parlamentet betonar i detta sammanhang den roll som stödverksamhet kan spela i att bidra till det europeiska kulturarvets bevarande och i att kompensera för nedskärningen av de offentliga anslagen för detta ändamål.

22.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en europeisk märkning för kvalitetsturism för att belöna strävsamma insatser från anställda inom branschen för att stödja högkvalitativa turisttjänster som bygger på högsta respekt för kultur- och naturarvet, förbättra kvaliteten på arbetstillfällena i turistnäringen, öka tillgången för alla och främja lokalsamhällenas kulturtraditioner.

23.    Europaparlamentet påminner om att kulturturismen i olika regioner hjälper till att diversifiera den traditionella näringen och skapar sysselsättning, vilket är ett sätt att undvika att kulturellt värdefulla platser avfolkas, överges och utarmas och förhindra att traditioner och sedvänjor dör ut.

24.    Europa påpekar att värdbefolkningen och lokalbefolkningen bör vara delaktiga i olika strategier för identifiering, främjande, skydd, bevarande, förvaltning, förmedling och tolkning av sina kulturarvsresurser, kulturella sedvänjor och samtida kulturyttringar, inom ramen för turism.

25.    Europaparlamentet är övertygat om att skolturismen bör betraktas som en av de mest meningsfulla aktiviteterna av typen icke-formellt lärande med anknytning till läroplanen, och inte enbart som en fritidsaktivitet, och att den bör bygga på den ”ansvarsfulla turismens” värden.

26.    Europaparlamentet betonar kulturturismens potential till fattigdomsminskning. Parlamentet vill i detta hänseende att medlemsstaternas kreativa industrier och landsbygdsturism stimuleras i syfte att främja Europas ovanligt stora kulturrikedom och bekämpa fattigdom och arbetslöshet.

27.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka de befintliga europeiska åtgärderna och programmen, däribland Europeiska fonden för strategiska investeringar, liksom nationella och gränsöverskridande program för kulturturism och kulturarv som har visat sig effektiva, såsom de europeiska kulturhuvudstäderna, de europeiska kulturarvsdagarna, de europeiska kulturvägarna, det europeiska kulturarvsmärket, programmet Kreativa Europa och den digitala plattformen Europeana. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att överväga möjligheten att införa ett ”europeiskt kulturkort” som skulle erbjuda sänkta inträdesavgifter till turistattraktioner och kulturplatser såsom museer, monument, arkeologiska platser, bibliotek och teatrar, i stil med det Unesco-stödda studentkortet ISIC (International Student Identity Card).

28.    Europaparlamentet rekommenderar att företrädesvis 2018 utnämns till Europaåret för kulturarvet med adekvat stöd till kulturevenemang och konst-, film- och musikfestivaler. Parlamentet betonar dessutom att främjandet på EU-nivå av initiativ såsom den europeiska idrottshuvudstaden och den europeiska ungdomshuvudstaden och skapandet av en europeisk kalender med evenemang för att förbättra turistinformationstjänster kan medföra ett stort mervärde för främjandet av den europeiska kulturturismen och för upprätthållandet och stärkandet av Europa som världens ledande turistmål.

29.    Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att arbeta tillsammans med regionala och lokala myndigheter för att maximera turismens värde och dess bidrag till arbetstillfällen och tillväxt, och att integrera turistnäringen i lokala utvecklingsstrategier.

30.    Europaparlamentet betonar betydelsen av idrottsturismen, som i framtiden skulle kunna bli en av de mest dynamiska sektorerna i utvecklingen av den europeiska resebranschen, och vill att särskilda strategier införs för att främja och stödja dess utveckling. Parlamentet påminner om idrottsaktiviteters viktiga roll för att göra Europas regioner mer attraktiva för turister. Parlamentet pekar på de möjligheter som idrottsmäns och idrottskvinnors samt åskådares resor inför och under idrottsevenemang innebär eftersom det är ett sätt att locka turister till de mest avlägsna områdena. Parlamentet betonar att man ännu inte tagit vara på idrottsturismens fulla potential.

31.    Europaparlamentet noterar möjligheterna med betydande historiska evenemang och platser, till exempel Sites of Conscience, för att ta itu med samtida utmaningar genom försiktig tolkning och utbildningsprogram. Parlamentet uppmuntrar användningen av kulturarv och kulturturism för att främja en interkulturell dialog och föra Europas befolkning närmare varandra.

32.    Europaparlamentet betonar det civila samhällets bidrag för att främja nya former av turism, genom sociala nätverk, frivilligorganisationer, kultur- och idrottsföreningar, medborgarinitiativgrupper och organisationer som företräder unga, kvinnor och utlandsboende.

33.    Europaparlamentet efterlyser ett större erkännande av den viktiga roll som frivilligsektorn spelar för att utveckla och stödja turistnäringen genom kulturellt frivilligarbete.

34.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra åtgärden för att skydda hotade minnesmärken i Europa i syfte att värna om och främja kulturarvet och därmed uppmuntra kulturturismen.

35.    Europaparlamentet understryker vikten av att forma och främja hållbara och inkluderande former av turism som samverkar med turistmålens sociala, kulturella och ekonomiska struktur, säkerställa utvecklingen av kreativt och miljövänligt entreprenörskap, humankapital och kompetensutveckling, och vid sidan av ekonomiska fördelar skapa ett socialt och kulturellt värde för lokalsamhällena.

36.    Europaparlamentet betonar vikten av strategier inriktade på finansiering, bevarande, upprätthållande och restaurering av kulturarvsplatser.

37.    Europaparlamentet vill belysa vikten av att förhindra kulturell diskriminering av religiösa och etniska minoriteter.

38.    Europaparlamentet välkomnar rörlighetsverktyg, liksom samarbetsprojekt såsom ”kunskapsallianserna” och ”sektorskompetensallianserna” inom Erasmus+ och Erasmus för unga företagare, som effektiva medel för anställda inom turistnäringen, som är verksamma inom utbildning och fortbildning på alla nivåer, att utbyta bästa praxis, förbättra språkkunskaper och erhålla praktiska kunskaper inom kulturturism. Parlamentet oroar sig dock för det bristande intresset bland unga för att arbeta inom vissa turismsektorer. Parlamentet betonar fördelarna med varvad utbildning inom turistnäringen och vikten av att kombinera lärande med praktisk arbetserfarenhet, och därmed förbättra både den teoretiska kunskapen och de praktiska färdigheterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att fullt ut ta vara på de möjligheter som Europeiska socialfonden och andra europeiska, nationella och regionala fonder innebär för att främja yrkesutbildning.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

14.7.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

22

1

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Silvia Costa, Damian Drăghici, Angel Dzhambazki, Jill Evans, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Rikke Karlsson, Andrew Lewer, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Fernando Maura Barandiarán, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Michaela Šojdrová, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

György Hölvényi, Ilhan Kyuchyuk, Ernest Maragall, Martina Michels, Marlene Mizzi

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Tim Aker


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

15.9.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

42

4

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Lucy Anderson, Marie-Christine Arnautu, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Karima Delli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Dieter-Lebrecht Koch, Stelios Kouloglou, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Georg Mayer, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Jens Nilsson, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Gabriele Preuß, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, David-Maria Sassoli, Claudia Schmidt, Claudia Tapardel, István Ujhelyi, Wim van de Camp, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Rosa D’Amato, Daniel Dalton, Werner Kuhn, Jozo Radoš, Olga Sehnalová, Ruža Tomašić, Matthijs van Miltenburg

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Diane James, Julia Reda

Rättsligt meddelande