Förfarande : 2015/2132(BUD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0298/2015

Ingivna texter :

A8-0298/2015

Debatter :

PV 27/10/2015 - 10
CRE 27/10/2015 - 10

Omröstningar :

PV 28/10/2015 - 7.2
CRE 28/10/2015 - 7.2
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0376

BETÄNKANDE     
PDF 765kWORD 342k
15.10.2015
PE 567.773v02-00 A8-0298/2015(Del 1)

om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016

(11706/2015 – C8-0274/2015 – 2015/2132(BUD))

Del 1: Förslag till resolution

Budgetutskottet

Föredragande: José Manuel Fernandes (avsnitt III – kommissionen)

Gérard Deprez (övriga avsnitt)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
 YTTRANDE från utskottet för utveckling
 YTTRANDE från utskottet för internationell handel
 YTTRANDE från budgetkontrollutskottet
 YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 YTTRANDE från fiskeriutskottet
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
 YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016 (11706/2015 – C8-0274/2015 – 2015/2132(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2016, avsnitt III – kommissionen(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 29 april 2015 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2016(6),

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016 som kommissionen antog den 24 juni 2015 (COM(2015)0300),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016 som rådet antog den 4 september 2015 och översände till Europaparlamentet den 17 september 2015 (11706/2015 – C8-0274/2015),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2015 om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget 2016(7),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet av den 23 september 2015 om hantering av flyktingkrisen: omedelbara operativa, budgetära och rättsliga åtgärder enligt den europeiska migrationsagendan (COM(2015)0490),

–  med beaktande av ändringsskrivelserna nr 1/2016 (COM(2015)0317) och 2/2016 (COM(2015)0513) till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016,

–  med beaktande av artikel 88 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0298/2015),

Avsnitt III

Allmän översikt

1.  Europaparlamentet betonar att parlamentets behandling av 2016 års budget till fullo återspeglar de politiska prioriteringar som antogs av en överväldigande majoritet i parlamentets ovannämnda resolutioner av den 11 mars 2015 om de allmänna riktlinjerna och av den 8 juli 2015 om mandatet för trepartsmötet. Parlamentet påminner om att dessa utgörs av intern och extern solidaritet, särskilt en ändamålsenlig hantering av migrations- och flyktingkrisen, samt främjande av konkurrenskraften genom skapande av anständiga arbetstillfällen av god kvalitet, och utveckling av företag och entreprenörskap i hela unionen.

2.  Europaparlamentet betonar att unionen för närvarande står inför ett antal allvarliga nödsituationer, särskilt den aldrig tidigare skådade migrations- och flyktingkrisen. Parlamentet är övertygat om att de nödvändiga ekonomiska resurserna måste anslås i unionens budget för att hantera de politiska utmaningarna och göra det möjligt för unionen att med största möjliga skyndsamhet och högsta prioritet uppnå resultat och effektivt ta itu med dessa kriser. Parlamentet inser att migrations- och flyktingkrisen inte kan lösas enbart med hjälp av ekonomiska resurser och att det krävs en övergripande strategi för att hantera såväl krisens interna som externa dimension. Parlamentet anser att exceptionella tider kräver exceptionella åtgärder och att det krävs ett kraftfullt politiskt åtagande för att säkerställa nya anslag för detta ändamål.

3.  Europaparlamentet konstaterar att parlamentet redan från början har fokuserat särskilt på migration och flyktingar i 2016 års budget. Parlamentet påminner om sina tidigare uttalanden om att hanteringen av migrationsflödena handlar om både intern och extern solidaritet och att externa finansieringsinstrument också bör utnyttjas i ett integrerat tillvägagångssätt för att ta itu med de underliggande orsakerna till de problem som unionen står inför. Parlamentet påminner om gemensamma fördrag och avtal såsom Schengenregelverket och Dublinförordningen och kommissionens förslag om en bindande krismekanism för omplacering (COM(2015)0450).

4.  Europaparlamentet beslutar därför att omedelbart lägga fram ett omfattande paket med ändringsförslag som ökar budgetförslaget med 1 161 miljoner euro både under rubrik 3 (säkerhet och medborgarskap) och rubrik 4 (Europa i världen), för en första insats i samband med migrationskrisen. Parlamentet betonar att när det gäller krisens interna dimension har parlamentet i sina ändringsförslag redan till fullo integrerat de två paketen om omplacering av asylsökande, samtidigt som ytterligare anslagsökningar föreslås för asyl-, migrations- och integrationsfonden och EU-byråerna inom detta område. När det gäller den externa dimensionen framhåller parlamentet ett antal ytterligare anslagsökningar som är inriktade på särskilda program i rubrik 4, såsom det europeiska grannskapsinstrumentet, finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd samt instrumentet för stöd inför anslutningen.

5.  Europaparlamentet understryker dock att dessa ändringsförslag bör behandlas tillsammanas med kommissionens ändringsskrivelse nr 2/2016 som utöver det andra omplaceringspaketet förväntas omfatta de ytterligare åtgärder som fastställs i kommissionens meddelande av den 23 september 2015. Parlamentet beklagar att parlamentet och rådet inte har mer tid att utreda ändringsskrivelsens lämplighet men inser behovet av ett omedelbart svar och den avsevärda tidspressen. Parlamentet betonar att det till fullo välkomnar dessa nya åtgärder och har för avsikt att försvara finansieringen av dem genom nya anslag som till och med är högre än den nivå som föreslogs i parlamentets egen ståndpunkt om budgeten för 2016.

6.  Europaparlamentet beslutar att också vidta åtgärder med avseende på den pågående kris som drabbar de europeiska jordbrukarna, särskilt inom mejerisektorn, och att redan i sin ståndpunkt om 2016 års budget integrera de akuta stödåtgärder på 500 miljoner euro som kommissionen aviserat. Parlamentet förlitar sig på att kommissionens ändringsskrivelse nr 2/2016 kommer att göra det möjligt att fastställa exakt vilka budgetposter som kommer att förstärkas i detta sammanhang. Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att föra över outnyttjade anslag från krisreserven från 2015 till 2016 års budget, och noterar att dessa outnyttjade medel kommer att användas för ersättning till stödmottagare som får direktstöd, i enlighet med förordning (EU) nr 1306/2013.

7.  Europaparlamentet konstaterar att det krävs mycket större ansträngningar för att ta itu med bristerna i unionens ekonomi genom att främja konkurrenskraften, tillväxten och arbetstillfällen av god kvalitet. Parlamentet betonar den nyckelroll som mikroföretagen, de små och medelstora företagen samt de sociala företagen spelar i detta avseende. Parlamentet ökar därför anslagen för Cosme-programmet med 16,5 miljoner euro. Parlamentet beslutar också att föreslå nya åtaganden 2016 för en fortsättning på ungdomssysselsättningsinitiativet, vars hela finansieringsram tidigarelades under åren 2014–2015. Parlamentet erkänner det betydande bidrag som detta program ger till bekämpningen av arbetslösheten och är fast beslutet att se till att de anslag som behövs görs tillgängliga för att förhindra en lucka i finansieringen av programmets genomförande. Parlamentet antar därför en ökning på 473,2 miljoner euro för 2016 vilket motsvarar den ursprungliga utbetalning som avsatts årligen för ungdomssysselsättningsinitiativet.

8.  Europaparlamentet upprepar sin övertygelse att unionens budget inte bör finansiera nya initiativ på bekostnad av nuvarande unionsprogram och unionspolitik och åsidosätta politiska åtaganden som redan gjorts. Parlamentet erkänner och bekräftar till fullo sitt stora politiska och ekonomiska stöd till inrättandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och har för avsikt att förverkliga det åtagande som parlamentet gjorde under Efsi-förhandlingarna, det vill säga att inom ramen för det årliga budgetförfarandet i största möjliga utsträckning minimera konsekvenserna för Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa. Parlamentet föreslår därför att en fullständig kompensation görs för nedskärningarna av dessa två program – till följd av inrättandet av Efsi-garantifonden – under 2016 (1 326 miljoner euro) för att göra det möjligt för dessa program att helt uppnå de mål som man enades om så sent som för två år sedan i samband med förhandlingarna om den rättsliga grunden för respektive program.

9.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att till fullo respektera det gemensamma uttalandet om en betalningsplan för 2015–2016 från parlamentet, rådet och kommissionen till följd av det gemensamma åtagandet om att minska eftersläpningen av utestående betalningskrav för sammanhållningsprogrammen 2007–2013 till ungefär 2 miljarder euro i slutet av 2016. Parlamentet kritiserar i detta avseende att rådets föreslagna nedskärningar står i direkt strid med denna betalningsplan. Parlamentet betonar också behovet av att undvika att en sådan ohållbar eftersläpning uppkommer i framtiden och uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta förslag i detta syfte. Parlamentet anser därför att oförutsedda betalningsbehov bör finansieras genom nya anslag och att tidigareläggandet av 1 miljard euro under 2016 för Grekland därför bör finansieras inom de tillgängliga taken för betalningar i den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar sin ståndpunkt sedan länge att betalningar som härrör från åtaganden som tagits i anspråk inom ramen för flexibilitetsinstrumentet räknas utanför och utöver detta tak.

10.  Europaparlamentet återställer alla belopp i budgetförslaget för vilka rådet har föreslagit nedskärningar (563,6 miljoner euro i åtaganden och 1 421,8 miljoner euro i betalningar). Parlamentet förstår inte tanken bakom de föreslagna nedskärningarna, till exempel nedskärningen av Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa, som är två program som redan drabbats genom omfördelningar till Efsi och utvecklings- och grannskapspolitiken, särskilt med tanke på den senaste tidens händelser. Parlamentet är bekymrat över att rådet genom att förslå sådana allvarliga nedskärningar av budgetförslaget i stor utsträckning bortser från det mervärde som EU-budgeten tillför. Parlamentet motsätter sig i vilket fall som helst rådets uttalade avsikt att inrikta sig på budgetposter med låg genomförandegrad eller där förmågan att utnyttja anslagen är låg, eftersom detta inte motiveras av de verkliga genomförandesiffrorna och innebär att man bortser från det varierande genomförandemönstret för vissa program.

11.  Europaparlamentet konstaterar att för att kunna finansiera dessa akuta behov på ett tillräckligt sätt och med tanke på de mycket små marginalerna i den fleråriga budgetramen för 2016 måste alla tillgängliga medel i fråga om flexibilitet i förordningen om den fleråriga budgetramen utnyttjas, bland annat måste flexibilitetsinstrumentet utnyttjas till fullo. Parlamentet förväntar sig att rådet kommer att ställa sig bakom denna strategi och att det kommer att bli enkelt att komma överens i förlikningen, så att unionen kan vara situationen vuxen och på ett ändamålsenligt sätt möta de utmaningar som väntar. I detta avseende betonar parlamentet att den samlade marginalen inom den fleråriga budgetramen för åtagandena från 2015 bör ställas till förfogande så snart de rättsliga villkoren är uppfyllda. Parlamentet förväntar sig att få till stånd en förhandsöverenskommelse med rådet och kommissionen om denna fråga.

12.  Europaparlamentet påminner om den gemensamma förklaringen från de tre EU‑institutionerna inom ramen för den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen om att de årliga budgetförfarandena på lämpligt sätt ska beakta jämställdhetsperspektivet. Parlamentet betonar att jämställdhet som en övergripande princip bör ligga till grund för EU-politiken och begär en bred integrering av jämställdhetsperspektivet i budgetförfarandet. Parlamentet välkomnar dessutom de första stegen mot en miljöanpassning av EU:s budget. Parlamentet påpekar behovet av att göra framsteg i denna process för att uppfylla de överenskomna målen för utgifter rörande klimat- och miljöåtgärder.

13.  Europaparlamentet fastställer därför den totala anslagsnivån för 2016 till 157 427,5 miljoner respektive 146 459,5 miljoner euro för åtagande- respektive betalningsbemyndigandena.

Underrubrik 1a – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

14.  Europaparlamentet kritiserar att rubrik 1a även detta år har drabbats allvarligt av rådets nedskärningar. Åtagandena har minskats med 140,9 miljoner euro och betalningarna med 435,4 miljoner euro jämfört med budgetförslaget. Parlamentet betonar att ungefär hälften av dessa nedskärningar avser Horisont 2020, vilket leder till en ytterligare nedskärning för detta program 2016 efter att en del av programmets anslag har omfördelats till Efsi.

15.  Europaparlamentet understryker att för att gå konsekvent tillväga måste flera av de nedskärningar som rådet gjort med motiveringen att förmågan att utnyttja anslagen varit låg för många program under rubrik 1a i juni 2015 nu upphävas, eftersom genomförandet av dessa program ökat kraftigt i september 2015. Parlamentet noterar att detta är en allmän trend som är i linje med dessa programs livscykler. Parlamentet beslutar därför att återinföra nivån i budgetförslaget för de budgetposter där rådet gjort nedskärningar i både åtaganden och betalningar.

16.  Europaparlamentet föreslår, i linje med sina prioriteringar för 2016, dvs. arbetstillfällen, företag och entreprenörskap, och efter en noggrann bedömning av förmågan att utnyttja anslag hittills, och utöver den fullständiga kompensationen för Efsi-relaterade nedskärningar av Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa, att vissa utvalda ökningar över nivån i budgetförslaget ska göras för Cosme, Horisont 2020, EaSI- och Erasmus+-programmen.

17.  Europaparlamentet betonar särskilt att tidigareläggandet av anslagen för Cosme till 2014–2015 har visat sig vara verkligt fördelaktigt med tanke på den ständigt ökande efterfrågan från de små och medelstora företagen när det gäller tillgång till marknader och finansiering de senaste fem åren. Parlamentet motsätter sig därför minskningen av Cosme i budgetförslaget jämfört med 2015 och beslutar att öka anslagen över nivån i budgetförslaget för detta program. Parlamentet påminner om att kommissionen redan har påpekat att det finns ett underskott i Cosmes finansieringsinstrument för 2015, 2016 och 2017, vilket visar på klyftan mellan tillgängliga åtaganden och förväntad efterfrågan. Inom ramen för Cosme begär parlamentet en betydande ökning av anslagen för Erasmus för unga företagare eftersom de tillgängliga medlen inte räcker för att tillmötesgå den betydande efterfrågan på att delta i programmet.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera den ekonomiska börda som avgifterna inom de obligatoriska certifierings- och tillståndsförfarandena orsakar. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att göra en ordentlig analys av konsekvenserna av dessa kostnader för industriföretagens och de små och medelstora företagens konkurrenskraft.

19.  Europaparlamentet beslutar att öka anslagen över nivån i budgetförslaget för de tre tillsynsmyndigheterna (EBA, Eiopa och Esma) och för Acer så att de har tillräckliga medel för att utföra sina utökade uppgifter.

20.  Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för ITER-programmet och är fast beslutet att se till att programmet får tillräcklig finansiering. Parlamentet är emellertid bekymrat över eventuella ytterligare förseningar och kostnader för detta program och de eventuella konsekvenserna av detta för unionens budget. Parlamentet beklagar därför att det inte kunde bedöma nivån för Iter-anslagen 2016 med utgångspunkt i den uppdaterade betalningsplanen som kommer att läggas fram i Iterrådet först i november 2015. Parlamentet förväntar sig emellertid att denna uppdaterade plan på ett tillräckligt sätt styrker att vederbörlig hänsyn har tagits till parlamentets rekommendationer i resolutionen om beviljande av ansvarsfrihet för 2013(8), och att finansiell sundhet och effektivitet i utgifterna säkerställs. Parlamentet har för avsikt att ta upp denna fråga i förlikningen om budgeten för 2016. Parlamentet insisterar också på behovet av fullständig transparens när det gäller användningen av bidrag från det europeiska gemensamma företaget för ITER och utveckling av fusionsenergi till ITER-programmet. Parlamentet efterlyser en korrekt mekanism för ansvarsskyldighet som ger en tydlig bild av de finansiella resurser som ställs till förfogande för det internationella projektet och utvärderar hur effektivt de används.

21.  Europaparlamentet för en del av anslagen för standardiseringen av finansiell rapportering och revision till reserven och vill se ett genomförande av rekommendationerna i Maystadt-betänkandet om EFRAG:s (European Financial Reporting Advisory Group) uppgifter och ansvar, för att på så sätt även stärka unionens inflytande över fastställandet av internationella redovisningsstandarder.

22.  Europaparlamentet ökar därför åtagande- och betalningsbemyndigandena för rubrik 1a över nivån i budgetförslaget med 1 405,5 miljoner euro respektive 491,5 miljoner euro (inklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder). Därmed överskrids taket för åtagandena med 1 316,9 miljoner euro, vilket kommer att finansieras med alla tillgängliga medel med avseende på flexibilitet i förordningen om den fleråriga budgetramen efter att tillgängliga marginaler har utnyttjats.

Underrubrik 1b – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

23.  Europaparlamentet är missnöjt med rådets föreslagna nedskärning av åtagandena med 3,1 miljoner euro och, ännu allvarligare, en minskning på 220,1 miljoner euro av betalningarna under underrubrik 1b, även när det gäller budgetposter för åtgärder som håller på att avslutas. Parlamentet uppmanar rådet att förklara hur dessa nedskärningar är förenliga med målet att å ena sidan minska eftersläpningen av obetalda räkningar och å andra sidan undvika negativa konsekvenser och onödiga förseningar när det gäller genomförandet av programmen för 2014–2020. Parlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken är unionens huvudstrategi för investeringar och inriktad på att minska skillnaderna mellan de europeiska regionerna genom att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Parlamentet understryker att instrument såsom ESF, Eruf, Sammanhållningsfonden och ungdomssysselsättningsinitiativet är av avgörande betydelse för att främja konvergens, minska utvecklingsgapet och stödja skapandet av hållbara arbetstillfällen av hög kvalitet.

24.  Europaparlamentet noterar kommissionens preliminära bedömning som bygger på medlemsstaternas senast prognoser, nämligen att genomförandet av sammanhållningsprogrammen förmodligen kommer att försenas under 2016. Parlamentet befarar att varje betydande underutnyttjande under det tredje genomförandeåret i de europeiska struktur- och investeringsfondernas nya finansieringscykel, vid en tidpunkt då programmen bör vara i full gång, inte bara kommer att inverka negativt på möjligheten att uppnå påtagliga resultat i tid, utan också kan leda till en allvarlig press på betalningarna under kommande år och eventuellt återigen skapa en eftersläpning av obetalda räkningar. Parlamentet uppmanar med eftertryck berörda medlemsstater att snabbt göra framsteg när det gäller att hantera de underliggande orsakerna till dessa förseningar i genomförandet, till exempel genom att snabbt utse programmyndigheter och förenkla de nationella administrativa förfarandena och se till att det inte skapas fler förfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att i enlighet med betalningsplanen noga övervaka utvecklingen av betalningar under rubrik 1b avseende programperioden 2014–2020, bland annat genom detaljerade, regelbundet uppdaterade prognoser som ska diskuteras vid särskilda interinstitutionella möten, och vid behov lägga fram lämpliga förslag.

25.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen inte har föreslagit några åtagandebemyndiganden för ungdomssysselsättningsinitiativet 2016 på grund av tidigareläggande under åren 2014–2015. Parlamentet beslutar i enlighet med förordningen om Europeiska socialfonden(9), enligt vilken en sådan fortsättning är möjlig, att anslå 473,2 miljoner euro i åtagandebemyndiganden för ungdomssysselsättningsinitiativet, det vill säga det belopp som ursprungligen anslogs som årlig betalning för detta program. Parlamentet är övertygat om att finansieringen för detta viktiga program, som är inriktat på att hantera en av unionens mest akuta utmaningar, inte bör upphöra 2015. Parlamentet understryker att de ytterligare medlen bör användas för att utöka programmet och på så sätt ge stöd till ett större antal ungdomar som söker en anständig och fast anställning. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att påskynda genomförandet av initiativet så att det blir till direkt nytta för unga européer. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att rapportera till parlamentet om åtgärder som finansieras av unionen för att bekämpa ungdomsarbetslöshet och om de resultat som nåtts genom dessa åtgärder.

26.  Med hänsyn till pilotprojekt och förberedande åtgärder ökar Europaparlamentet åtagande- och betalningsbemyndigandena för rubrik 1b över nivån i budgetförslaget med 482,7 miljoner euro respektive 1 164 miljoner euro. Därmed överskrids taket för åtagandena med 467,3 miljoner euro, vilket kommer att finansieras med alla tillgängliga medel med avseende på flexibilitet i förordningen om den fleråriga budgetramen.

Rubrik 2 – Hållbar tillväxt: naturresurser

27.  Europaparlamentet noterar att rådet minskat anslagen även i rubrik 2 med 199,9 miljoner euro i åtaganden och 251,1 miljoner euro i betalningar, vilket inbegriper landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden och Lifeprogrammet. Parlamentet anser att ändringsskrivelsen om jordbruk bör utgöra grunden för varje tillförlitlig översyn av anslag för EGFJ. Parlamentet återinför nivåerna i budgetförslaget i enlighet med detta.

28.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens presentation av ett omfattande paket med nödåtgärder till stöd för europeiska jordbrukare på 500 miljoner euro, särskilt i en situation då råvarupriserna sjunker och mjölkproduktionen ökar. Parlamentet betonar att effekterna är allvarligast i randområden där mejerisektorns socioekonomiska betydelse är obestridlig. Parlamentet tar med detta belopp i sin behandling för att visa stöd för kommissionens meddelande och ser fram emot att det införlivas till fullo under förlikningsförfarandet genom ändringsskrivelsen. Parlamentet understryker att detta paket bör läggas till den rad av åtgärder som syftar till att hantera förlusterna och de långsiktiga konsekvenserna för de europeiska jordbrukarna av det ryska embargot mot jordbruksprodukter. Ryssland är den näst viktigaste importören av unionens jordbruksprodukter.

29.  Europaparlamentet betonar de utökade uppgifter som unionen fått till följd av Europeiska havs- och fiskerifonden. Parlamentet återinför därför anslagsnivån i 2015 års budget för vetenskapliga utlåtanden och kunskaper inom fiskeriet på grund av datainsamlingens betydelse för beslutsfattandet, och förstärker budgeten för Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA) för att stödja dess roll för att samordna och genomföra den gemensamma fiskeripolitiken.

30.  Europaparlamentet ökar därför åtagandebemyndigandena med 510,6 miljoner euro och betalningsbemyndigandena med 520,7 miljoner euro (inklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket innebär att det finns en marginal på 647 miljoner euro under taket för åtagandena i rubrik 2.

Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap

31.  Europaparlamentet påminner om att budgetförslaget innehöll förstärkningar på området säkerhet och migration, bland annat 150 miljoner euro för omplacering av 40 000 personer som behöver internationellt skydd, vilket innebär att kommissionen överskrider taket för denna rubrik med 124 miljoner euro och att den föreslår ett motsvarande utnyttjande av flexibilitetsinstrumentet. Parlamentet välkomnar att rådet har enats om principen att utnyttja flexibilitetsinstrumentet för detta syfte. Parlamentet konstaterar dock att det krävs en långsiktig finansieringsplan för hanteringen av flyktingkrisen och att en sådan också bör hanteras inom ramen för översynen av den fleråriga budgetramen.

32.  Europaparlamentet beslutar mot bakgrund av de nuvarande exceptionella flödena av migranter och flyktingar att inrikta sina insatser på att förstärka asyl-, migrations- och integrationsfonden. I detta sammanhang ger parlamentet sitt starka stöd till det andra paketet på 780 miljoner euro för omplacering av ytterligare 120 000 personer. Parlamentet beslutar att ta med de medel som behövs i sin behandling av budgeten och att anpassa det första omplaceringspaketet till det andra genom att lägga till 20 miljoner euro för att finansiera transportkostnader (500 euro per migrant till Italien och Grekland). Parlamentet godkänner en ytterligare ökning med 79 miljoner euro för allmänna förstärkningar av asyl-, migrations- och integrationsfonden. Parlamentet framhäver behovet av att även se till att det finns tillräckliga finansieringsmöjligheter för asyl-, migrations- och integrationsfonden under de närmaste åren. Parlamentet påminner om att punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 medger en ökning på mer än 10 % av det belopp som anslagits för hela programmets löptid om det uppstår nya, objektiva och varaktiga omständigheter.

33.  Europaparlamentet noterar att sådana åtgärder endast är ett första steg mot ett fullständigt genomförande av solidaritetsprincipen, som unionen grundar sig på. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att till fullo genomföra de planer som föreslogs den 23 september 2015 och att visa ett tydligt engagemang för att garantera respekten för de mänskliga rättigheterna enligt EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet betonar vikten av en ordentlig finansiering av återsändandeinsatser i enlighet med stadgan och principen ”non-refoulement” för att uppnå en effektiv återvändandepolitik som innebär att man förebygger och minskar den irreguljära migrationen. Parlamentet understryker vikten av att ge stöd till flyktingarna i närheten av deras hemländer och att underlätta asylförfarandena i medlemsstaterna.

34.  Slutligen beslutar Europaparlamentet att öka anslagen till de byråer som har migrationsrelaterade uppgifter med totalt 26 miljoner euro, varvid Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) får den största ökningen på 12 miljoner euro över budgetförslaget. Parlamentet påminner om att denna byrå spelar en central, samordnande roll i genomförandet av de provisoriska åtgärderna på området för internationellt skydd och i allt större utsträckning förväntas bistå de berörda medlemsstaterna.

35.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 23 september 2015 och de motsvarande åtgärderna, som återspeglas i ändringsskrivelse nr 2/2016, särskilt 600 miljoner euro i ytterligare katastrofstöd till de värst drabbade medlemsstaterna. Parlamentet är tillfreds med att kommissionen intar en ledande roll inom detta område och att den genom detta bekräftar det tillvägagångssätt som parlamentet valt i sin behandling. Parlamentet är redo att överväga ytterligare förstärkningar under förlikningen.

36.  Europaparlamentet beklagar att rådet minskar åtagandebemyndigandena med 25,1 miljoner euro och betalningsbemyndigandena med 33,6 miljoner euro jämfört med budgetförslaget. Parlamentet anser att dessa nedskärningar äventyrar ett korrekt genomförande av program och åtgärder under rubrik 3. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att även om en del av de föreslagna nedskärningarna verkar små så måste man komma ihåg att flera viktiga och värdefulla program är relativt begränsade till sin omfattning, vilket gör dem särskilt känsliga för nedskärningar. Parlamentet beslutar därför att återinföra nivån i budgetförslaget.

37.  Europaparlamentet anser dessutom att det är nödvändigt att öka anslagen till delprogrammen Kultur och Media, däribland multimedieåtgärderna och lånegarantin för de kulturella och kreativa sektorerna som planeras för 2016, och som är avsedd att lösa den kritiska frågan om tillgång till finansiering för små och medelstora företag och organisationer i den kulturella och kreativa sektorn, med totalt 10,5 miljoner euro i åtagandebemyndiganden över nivån i budgetförslaget, eftersom dessa program är viktiga för att stödja den kulturella och den kreativa sektorn, som representerar centrala europeiska värderingar.

38.  Europaparlamentet anser också att det är prioriterat att öka anslagen till programmet ”Ett Europa för medborgarna” med 1,5 miljoner euro och att ändra kontoplanen för programmet ”Ett Europa för medborgarna” genom att inrätta en särskild budgetpost för genomförandet av EU:s medborgarinitiativ.

39.  Europaparlamentet noterar att parlamentets behandling av budgeten (inklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder) innebär att taket för rubrik 3 överskrids med 1 055,1 miljoner euro i åtaganden, vilket är 931,1 miljoner euro över nivån i budgetförslaget, samtidigt som betalningsbemyndigandena ökas med 586,5 miljoner euro. Parlamentet föreslår därför att alla tillgängliga medel i den fleråriga budgetramen utnyttjas för att finansiera paketet med anslagsökningar som avser migration.

Rubrik 4 – Europa som global partner

40.  Europaparlamentet påpekar att av samtliga rubriker är det i rubrik 4 som rådet gjort de största nedskärningarna, både i åtaganden (- 163,4 miljoner euro) och i betalningar (- 450,4 miljoner euro). Parlamentet noterar med förvåning att det europeiska grannskapsinstrumentet (särskilt fattigdom och säkerhet i Medelhavsländerna), finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete (även det tematiska målet migration och asyl) och instrumentet för stöd inför anslutningen (trots att kandidatländerna är värdländer för ett avsevärt antal flyktingar eller är belägna vid viktiga migrationsvägar) är de som drabbas mest. Parlamentet understryker att detta tillvägagångssätt går stick i stäv med uttalandena från rådet och Europeiska rådet om migrationsagendan, flyktingkrisen och om samarbete med ursprungs- och transitländer.

41.  Europaparlamentet beslutar mot denna bakgrund att återställa anslagsnivån i budgetförslaget. Parlamentet noterar att betalningssituationen i rubrik 4 fortfarande är ett betydande problem på grund av överföringen av en stor eftersläpning av obetalda räkningar och det konstgjorda uppskjutandet av avtalsenliga förpliktelser för att hantera den ständiga underbudgeteringen av betalningarna. Parlamentet bekräftar därför på nytt att de ökningar av betalningsbemyndigandena som kommissionen föreslagit helt enkelt var nödvändiga, därtill kommer den aldrig tidigare skådade migrations- och flyktingkrisen som sedan dess har medfört ytterligare utmaningar för unionens yttre åtgärder.

42.  Europaparlamentet kompletterar paketet med ändringar avseende migrations- och flyktingkrisen genom att anta målinriktade förstärkningar av åtagandebemyndigandena, först och främst inom det europeiska grannskapsinstrumentet (+ 178,1 miljoner euro), men även inom finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete (+ 26,6 miljoner euro), humanitärt stöd (+ 26 miljoner euro), instrumentet för föranslutning (+ 11,2 miljoner euro), instrumentet som bidrar till stabilitet och fred (+ 12,6 miljoner euro) och det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (+ 1 miljon euro). Samtidigt som parlamentet vid behov stöder omprioriteringar inom dessa program för att fokusera på de mest aktuella utmaningarna betonas att detta inte får leda till minskade insatser med avseende på de ursprungliga målen för respektive rättslig grund och därmed innebära en risk för destabilisering av det europeiska grannskapet eller andra berörda regioner. Parlamentet upprepar att det är nödvändigt att anta en heltäckande och människorättsbaserad strategi, som kopplar migration till utveckling och verkar för en integrering av reguljära migranter, asylsökande och flyktingar. Parlamentet betonar behovet av att öka samarbetet och engagemanget med ursprungs- och transitländer för att på ett effektivt sätt hantera den nuvarande migrationskrisen och särskilt behoven hos fördrivna personer i tredjeländer när det gäller sjukvård och utbildning. Parlamentet anser därför att sådana förstärkningar är absolut nödvändiga för att finansiera ytterligare initiativ, utöver de ursprungliga målen för respektive rättslig grund.

43.  Europaparlamentet noterar att unionens regionala förvaltningsfond för insatser mot den syriska krisen och EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika inriktade på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och fördrivna personer inrättades eftersom EU-budgeten saknar både nödvändig flexibilitet och medel för att snabbt och på ett heltäckande sätt kunna hantera krisen. Parlamentet betonar att man behöver hitta en mer heltäckande lösning vid översynen av den fleråriga budgetramen för hur stödet från EU:s budget till humanitärt bistånd och utvecklingsarbete kan göras effektivare och snabbare tillgängligt och hur det på ett framgångsrikt sätt kan samordnas med Europeiska utvecklingsfonden och bilateralt stöd från medlemsstaterna. Parlamentet vill att de extra anslagen för programmen under rubrik 4 särskilt används för att öka medlen till de två förvaltningsfonderna samt till omedelbart stöd via UNHCR och världslivsmedelsprogrammet. Parlamentet uppmanar de enskilda medlemsstaterna att gå från ord till handling och utan dröjsmål bidra med de ytterligare medel som behövs för att komplettera EU:s medel till förvaltningsfonderna och täppa till finansieringsluckan hos FN-organen. Parlamentet noterar att förteckningen över projekt som finansieras av förvaltningsfonderna ytterligare försvagar rådets försvar att det råder bristande förmåga att utnyttja anslag i rubrik 4.

44.  Europaparlamentet ökar budgetposten för stöd till fredsprocessen samt ekonomiskt stöd till Palestina och till Förenta nationernas hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA) med 40 miljoner euro. Parlamentet konstaterar att UNRWA spelar en effektiv roll för att ge stöd till det ökande antalet palestinska flyktingar som är direkt drabbade av krisen i Syrien och utgör en ytterligare börda för UNRWA. Parlamentet är bekymrat över de luckor i finansieringen som UNRWA ställs inför och begär att dessa ytterligare anslag kanaliseras till dess allmänna fond för grundläggande utbildning, sociala tjänster och hälsovård.

45.  Europaparlamentet påminner om att det för att avhjälpa de skadliga långsiktiga effekterna av humanitära kriser är nödvändigt att de drabbade barnen fortsatt får en utbildning. Parlamentet ökar därför anslagen till utbildningsstöd i budgeten för humanitärt bistånd så att den står för 3 % i stället för 1 %, i syfte att nå tröskelvärdet på 4 % senast 2019.

46.  Europaparlamentet godkänner en symbolisk ökning av Gusp-budgeten för att främja initiativ som syftar till att göra migration till en särskild del av civila Gusp-uppdrag, samtidigt som fullt stöd ges till militära uppdrag såsom Eunavfor MED som syftar till att bekämpa människosmugglare och människohandlare.

47.  Europaparlamentet uppskattar den pågående reflektionsprocessen inom utrikestjänsten om framtiden för EU:s särskilda representanter och deras förhållande till utrikestjänsten. Parlamentet anser att inga ändringar av budgetposten för EU:s särskilda representanter bör ske innan den pågående reflektionsprocessen slutförts.

48.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att öka anslagen till budgetposten för den turkcypriotiska befolkningsgruppen (+2 miljoner euro) för att på ett avgörande sätt bidra till uppdraget för kommittén för saknade personer och stödja den tekniska kommittén för kulturarvsfrågor (TCCH) som består av representanter för Cyperns båda befolkningsgrupper, och därmed främja förtroende och försoning mellan de två befolkningsgrupperna.

49.  Europaparlamentet betonar att det för genomförandet av avtalet om förenklade handelsprocedurer, som undertecknades vid WTO:s nionde ministerkonferens, kommer att krävas finansieringsstöd för de minst utvecklade länderna och utvecklingsländerna. Parlamentet understryker behovet av samordnade insatser från kommissionens och medlemsstaternas sida när det gäller internationella finansinstitut för att undvika en nedskärning av anslagen till Aid for Trade, och multilaterala initiativ och oriktigheter när det gäller samarbetet med vissa partner, vilket leder till minskad utgiftseffektivitet, samt garantera att avtalet om förenklade handelsprocedurer utnyttjas till förmån för utveckling.

50.  Europaparlamentet beslutar att tillsammans med pilotprojekt och förberedande åtgärder till fullo utnyttja marginalen på 261,3 miljoner euro under budgetförslagets tak för rubrik 4 för åtaganden, och att inte gå längre i det här skedet. Parlamentet ökar också betalningsbemyndigandena med 132,5 miljoner euro. Parlamentet ser fram emot ett fruktbart förlikningssammanträde på grundval av dessa förslag till ändringar, som också tar hänsyn till ändringsskrivelse nr 2/2016. Parlamentet betonar dock att detta tak kan vara otillräckligt eftersom det fastställdes långt före den allvarliga utvecklingen i Ukraina, Syrien, Tunisien och mer generellt i alla grannländer, i Mellanöstern och i Afrika. Parlamentet vill därför se ett fullständigt utnyttjande av den potential som finns i reserven för katastrofbistånd och fortsätter att vara öppet för varje ytterligare utnyttjande av flexibilitetsbestämmelserna i den fleråriga budgetramen för att hantera den externa dimensionen av migrations- och flyktingkrisen.

Rubrik 5 – Administration: Övriga rubriker – utgifter för administration och forskningsstöd

51.  Europaparlamentet noterar att rådets nedskärningar i denna rubrik uppgår till 31,2 miljoner euro, varav 19,3 miljoner euro avser kommissionens administrativa budget, särskilt för kommissionens byggnader, utrustning och framför allt för dess personal, som en konsekvens av att det schablonmässiga avdraget höjs till 4,3 %. Parlamentet ser inga skäl till rådets behandling och påminner om att efter ständiga åtstramningar de senaste åren föreslog kommissionen administrativa utgifter för 2016 som låg nära den förväntade inflationsnivån, dvs. utgifterna var stabila i reala termer, och påpekar att kommissionen fortsätter att minska sin personal.

52.  Europaparlamentet anser dessutom att dessa nedskärningar är godtyckliga med tanke på förutsebarheten för denna typ av utgifter som till stor del bygger på avtalsenliga förpliktelser och med tanke på den mycket höga genomförandegraden enligt kommissionen. Parlamentet noterar särskilt att tillsättningsgraden för kommissionens tjänsteförteckning nådde en rekordnivå den 1 april 2015 då 97,8 % av tjänsterna faktiskt var tillsatta. Parlamentet beklagar att rådet dessutom gör nedskärningar i utgifter för administration och forskningsstöd i andra rubriker än rubrik 5 med totalt 28 miljoner euro, trots att dessa utgifter är avgörande för att programmen ska bli framgångsrika inom unionens olika politikområden.

53.  Europaparlamentet beslutar därför att återinföra nivån i budgetförslaget för alla budgetposter för utgifter för administration och forskningsstöd inom politikområden och för alla budgetposter i rubrik 5 som minskats av rådet, samt att godkänna ett begränsat antal mindre anslagsökningar.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den sammanlagda budgeten för Olafs övervakningskommitté och dess sekretariat anges i en separat post i Olafs budget för 2016.

Byråer

55.  Europaparlamentet stöder i stort set kommissionens bedömning av byråernas budgetbehov och noterar att kommissionen redan har minskat byråernas ursprungliga äskanden betydligt.

56.  Europaparlamentet anser därför att ytterligare nedskärningar av rådets förslag skulle kunna äventyra byråernas funktion och göra det omöjligt för dem att fullfölja de uppdrag de tilldelats av den lagstiftande myndigheten.

57.  Europaparlamentet beslutar att inom det samlade migrationspaketet öka anslagen för de viktigaste byråerna som är verksamma inom detta område: Europeiska stödkontoret för asylfrågor, Frontex, Europol, Eurojust, eu.LISA, Cepol och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, med ett belopp på totalt 26 miljoner euro, eftersom dessa byråer är avgörande för att det nuvarande akuta problemet med migrationsflödena ska kunna hanteras på ett effektivt sätt. Europaparlamentet välkomnar de ytterligare anslagen och de 120 nya tjänsterna i tjänsteförteckningen för byråerna i förslaget till ändringsbudget nr 7/2015, och förväntar sig att detta beslut också kommer att påverka 2016 års budget liksom budgetarna för de kommande åren. Parlamentet betonar den snabbt försämrade krissituationen och den enorma ökningen av migrationsflödena. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att lämna uppdaterad och konsoliderad information om byråernas behov före budgetförlikningen. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att föreslå en strategi på medellång och lång sikt för verksamheten vid EU:s byråer och organ för rättsliga och inrikes frågor, dvs. mål, uppdrag, samordning, utveckling av utsatta områden (hot spots) och ekonomiska resurser.

58.  Europaparlamentet beslutar också att öka 2016 års budgetanslag för de tre myndigheterna för finansiell tillsyn på grund av deras ytterligare uppgifter och ökade arbetsbörda. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast 2017 föreslå ett finansieringskoncept som är finansierat av avgifter som helt och hållet ersätter de nuvarande bidragen från medlemsstaterna för att på detta sätt säkra de europeiska myndigheternas oberoende i förhållande till medlemsstaternas nationella myndigheter.

59.  Europaparlamentet beslutar också att öka anslagen till Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, Europeiska fiskerikontrollbyrån och Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, för att de tillgängliga medlen på ett bättre sätt ska stämma överens med byråernas uppgifter.

60.  Europaparlamentet kan emellertid inte acceptera kommissionens och rådets tillvägagångssätt när det gäller byråernas personal och gör därför ett betydande antal ändringar i tjänsteförteckningarna. Parlamentet understryker på nytt att varje byrå ska skära ned sina tjänster med 5 % under en femårsperiod i enlighet med det interinstitutionella avtalet, men att nya tjänster som behövs för att utföra de ytterligare uppgifter som är än följd av ny politisk utveckling och ny lagstiftning sedan 2013 måste åtföljas av ytterligare medel, och inte får tas med i det interinstitutionella avtalets personalminskningsmål.

61.  Europaparlamentet betonar därför på nytt sitt motstånd mot omplaceringspoolen för byråerna men bekräftar återigen att det är redo att frigöra tjänster för att uppnå effektivitetsvinster genom ett ökat administrativt samarbete mellan byråerna eller till och med analysera möjligheterna för sammanslagningar när så är lämpligt, och genom att vissa funktioner samordnas med antingen kommissionen eller en annan byrå.

62.  Europaparlamentet understryker på nytt att de tjänster som finansieras av näringslivet inte påverkar EU:s budget och därför inte bör omfattas av någon personalminskning. Parlamentet betonar att det bör överlåtas till byrån i fråga att balansera den varierande arbetsbelastningen genom att inte tillsätta alla sina tjänster.

63.  Europaparlamentet ändrar därför ett antal av byråernas tjänsteförteckningar i enlighet med prioriteringarna ovan för att anpassa personalstyrkan till de ytterligare uppgifterna, ändrar andra för att anpassa dem bättre till kravet på en verklig nedskärning med 5 % under en femårsperiod och för att behandla avgiftsfinansierade tjänster annorlunda. Parlamentet påminner om att nedskärningen med 5 % under en femårsperiod infördes för att minska kostnaderna för administrationen. Parlamentet betonar i detta sammanhang att ytterligare tjänster i tjänsteförteckningen inte automatiskt får ekonomiska konsekvenser för EU:s budget eftersom byråerna tillsätter sina tjänster utifrån sina behov och att byråerna därför inte alltid har tillsatt alla tjänster i sina tjänsteförteckningar.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

64.  Europaparlamentet har noggrant analyserat de föreslagna pilotprojekten och de förberedande åtgärderna med hänsyn till de pågående projektens resultat, med undantag för initiativ som redan omfattas av befintliga rättsliga grunder och med full hänsyn till kommissionens bedömning av projektens genomförbarhet. Parlamentet har beslutat att anta ett kompromisspaket bestående av ett begränsat antal pilotprojekt och förberedande åtgärder, även med tanke på de snäva marginalerna.

Betalningar

65.  Europaparlamentet betonar på nytt betydelsen av den gemensamma betalningsplan för 2015–2016 som parlamentet, rådet och kommissionen kommit överens om inför budgetförfarandet, vilken återspeglar de tre institutionernas åtagande att minska eftersläpningen av utestående betalningar. Parlamentet noterar att de tre institutionerna kom överens om att samarbeta till fullo för att godkänna en nivå för betalningsbemyndigandena i 2016 års budget som gör det möjligt att nå ett sådant mål och att de betalningsbemyndiganden som begärts för 2016 beräknats av kommissionen i enlighet med detta. Parlamentet anser att varje åtgärd för att hantera risken för en ohållbar eftersläpning bör åtföljas av ansträngningar för att säkerställa ett mer produktivt åsiktsutbyte och för att förbättra samarbetsandan mellan rådet å ena sidan och parlamentet och kommissionen å andra sidan. Parlamentet påminner om att enligt artikel 310 i EUF-fördraget ska EU-budgetens inkomster och utgifter balansera varandra.

66.  Europaparlamentet beklagar att rådet, trots de måttliga ökningar och betryggande marginaler som kommissionen föreslagit, beslutade att minska betalningsbemyndigandena med 1,4 miljarder euro, vilket berör både budgetposter för åtgärder som håller på att avslutas och för program som är i full gång, och därmed äventyrar utfasningen av den onormala eftersläpningen. Parlamentet påminner om att för program som förvaltas direkt av kommissionen återspeglas bristen på betalningsbemyndiganden inte bara i eftersläpningen av betalda räkningar, utan också i de konstgjorda eftersläpningarna när det gäller genomförandet av programmen, till exempel försenas anbudsinfordringar och/eller undertecknandet av nya kontrakt.

67.  Parlamentet beslutar att återinföra nivån i budgetförslaget för alla budgetposter där rådet gjort nedskärningar med utgångspunkt i antagandet att de betalningsnivåer som kommissionen föreslagit i sitt budgetförslag är de som krävs för att uppnå betalningsplanens mål.

68.  Europaparlamentet ökar betalningsbemyndigandena med en lämplig koefficient för alla de budgetposter där åtagandebemyndigandena har ändrats, för att ta hänsyn till områden där medlen betalas ut snabbt eller där situationen är akut, dvs. Erasmus+, de två omplaceringssystemen, UNRWA och humanitärt bistånd. Parlamentet ökar betalningsbemyndigandena med ytterligare 1 miljard euro för att till fullo täcka tidigareläggandet av betalningar till Grekland med nya anslag. Parlamentet beslutar också att mot bakgrund av tidigare genomföranden öka betalningarna för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

Övriga avsnitt

Avsnitt I – Europaparlamentet

69.  Europaparlamentet påminner om att parlamentets budgetberäkning för 2016 fastställdes till 1 823 648 600 euro, vilket motsvarar en ökning med 1,6 % jämfört med 2015 års budget. Parlamentet påminner dessutom om att 15 miljoner euro har öronmärkts för brådskande investeringar i säkerhet och it-säkerhet, vilket innebär att den totala nivån för 2016 års budget uppgår till 1 838 648 600 euro.

70.  Europaparlamentet påpekar att en ny politisk grupp inrättades den 15 juni 2015, dvs. efter antagandet av parlamentets budgetberäkning för 2016, och att dessa förändringar av parlamentets organisation innebär att ytterligare anslag behövs för att se till att alla politiska grupper behandlas lika.

71.  Europaparlamentet kompenserar dessa anslagsökningar till fullo genom att minska anslagen i budgetposterna för reserven för oförutsedda utgifter, ersättningen för ledamöternas allmänna utgifter, vidareutbildning, inredning av lokaler, energianvändning, databehandling och telekommunikationer - investeringar i projekt och möbler.

72.  Europaparlamentet noterar presidiets slutsatser av den 7 september 2015 inför parlamentets behandling av 2016 års budget där man föreslår att presidiets nyligen fattade beslut och tekniska anpassningar ska införlivas i budgeten. Parlamentet godkänner dessa begränsade tekniska förändringar som föreslagits av presidiet och som avser budgetneutrala anpassningar av anslagen och av tjänsteförteckningen och vissa uppdateringar av kontoplanen.

73.  Europaparlamentet bibehåller därför den totala nivå för 2016 års budget på 1 838 648 600 euro, som antogs vid plenarsammanträdet den 29 april 2015.

74.  Europaparlamentet understryker att de politiska gruppernas verksamhet inte avser administrativt arbete. Parlamentet bekräftar att den totala personalnivån i de politiska grupperna därför ska undantas från personalminskningsmålet på 5 % i överensstämmelse med de beslut som parlamentet fattat med avseende på budgetåren 2014(10), 2015(11) och när det gäller budgetberäkningen för 2016(12).

75.  Europaparlamentet påminner om att de politiska grupperna har haft ett anställningsstopp sedan 2012 och att deras behov endast delvis har täckts under de senaste budgetåren.

76.  Europaparlamentet upprepar sitt åtagande att genomföra punkt 27 i det interinstitutionella avtalet och minska sin personal med 1 %.

77.  Europaparlamentet betonar att parlamentet och rådet, för att uppnå långsiktiga besparingar i EU-budgeten, måste beakta behovet av en handlingsplan för ett enda säte, vilket parlamentet har framhållit i åtskilliga tidigare resolutioner.

Förändringar av tjänsteförteckningen

78.  Europaparlamentet minskar generalsekretariatets tjänsteförteckning för 2016 med 57 tjänster (personalminskningsmålet på 1 %) enligt följande: 4 AD14, 13 AD13, 2 AD12, 1 AD9, 2 AD8, 1 AD5, 2 AST11, 1 AST10, 3 AST9, 8 AST8, 7 AST7, 4 AST6, 3 AST5, 2 AST4, 1 AST3, 1 AST1 (fasta tjänster) och 2 tillfälliga AST4-tjänster. Parlamentet påminner om att budgetkonsekvenserna av dessa åtgärder redan beaktats i budgetberäkningen.

79.  I enlighet med de nya tjänsteföreskrifterna omvandlar Europaparlamentet 80 fasta AST-tjänster (25 AST11, 10 AST10, 5 AST8, 15 AST7, 5 AST6, 5 AST5, 5 AST4, 5 AST3 och 5 AST2) till 80 AST/SC1-tjänster.

80.  Europaparlamentet fortsätter med följande tekniska korrigeringar: tre AST7-tjänster och tre AST6-tjänster stryks och sex AST5-tjänster läggs till. Dessutom stryks fotnot nr 1 till tjänsteförteckningen, eftersom detta förfarande inte har tillämpats på länge.

81.  Europaparlamentet godkänner inrättandet av 43 nya tillfälliga tjänster (2AD7, 19 AD5, 5 AST5, 5 AST3 och 12 AST1) och uppgraderingen av en tillfällig AD10-tjänst till en AD14-tjänst för de ytterligare behoven till följd av inrättandet av den nya politiska gruppen.

En minskning av personalen med 5 %

82.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet genomför målet att minska personalen med 5 % för tredje året i rad med vederbörlig hänsyn till bokstaven och andan i det interinstitutionella avtalet. Parlamentet understryker att i detta syfte har 171 fasta tjänster strukits från tjänsteförteckningen sedan 2014(13). Parlamentet betonar att för att till fullo uppfylla målet att minska personalen med 5 % ska ytterligare två årliga minskningar med 57 tjänster(14) göras fram till 2018.

83.  Europaparlamentet understryker att, i enlighet med punkt 27 i det interinstitutionella avtalet, är målet att minska personalen med 5 % en kompensation med hänsyn till personalen som är relaterad till den ökade veckoarbetstiden från 37,5 till 40 timmar jämfört med tjänsteförteckningen per den 1 januari 2013. Parlamentet anser att denna minskning måste gälla vid en konstant arbetsbelastning och att nya ansvarsområden och uppdrag följaktligen måste undantas från denna beräkning.

84.  Europaparlamentet noterar att i linje med parlamentets utökade befogenheter och nya uppgifter sedan 2013 har viktiga strukturella förändringar såsom internaliseringsprocesserna inneburit att personalbehovet i så stor utsträckning som möjligt har tillgodosetts genom interna omfördelningar, och nya tjänster har endast inrättats när det har varit absolut nödvändigt. Parlamentet beslutar att undanta dessa ytterligare tjänster från ansträngningarna att minska personalen med 5 %.

85.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att i samband med att den övervakar parlamentets genomförande av personalminskningsmålet ta hänsyn till de nya ytterligare faktorerna såsom den konstanta arbetsbelastningen, undantaget för de politiska grupperna, internaliseringen som balanseras av minskningar av budgetposter för externa tjänster samt nya befogenheter och uppgifter.

86.  Europaparlamentet betonar att genomförandet av minskningen av personalen med 5 % inte får påverka parlamentets funktion och parlamentets utövande av sina centrala befogenheter och inte heller ändra kvaliteten på parlamentets lagstiftningsarbete eller kvaliteten på arbetsförhållandena för ledamöterna och personalen.

87.  Europaparlamentet påminner om att inget avtal kan beröva parlamentet och rådet deras suveräna rätt att göra bedömningar och deras befogenhet att varje år besluta om budgetens innehåll.

Andra personalrelaterade frågor

88.  Europaparlamentet påminner om att behovet av nya tjänster vid generalsekretariatet bör täckas genom interna omplaceringar, såvida man inte på vederbörligt sätt kan motivera och visa på behovet att inrätta nya tjänster.

89.  Europaparlamentet påminner om att omorganisationer av det parlamentariska arbetet eller av de parlamentariska förfarandena inte får leda till försämrade arbetsvillkor och social rättigheter för personalen, oavsett befattning.

90.  Europaparlamentet upprepar på nytt att det för att säkerställa tillräckligt stöd till ledamöterna i samband med deras parlamentariska verksamhet, är nödvändigt att hitta en ny balans mellan ackrediterade parlamentsassistenter och lokala assistenter. Parlamentet noterar att generalsekreteraren har lagt fram ett förslag för presidiet för att uppnå detta mål. Parlamentet beklagar att presidiet ännu inte har fattat något beslut i denna fråga. Parlamentet anser att en övergångsperiod bör tillämpas vid genomförandet av revideringen av de nuvarande reglerna. Parlamentet förväntar sig att det slutliga beslutet kommer att träda i kraft senast i juli 2016, det vill säga slutdatumet för övergångsperioden.

91.  Europaparlamentet upprepar sitt åtagande att stödja flerspråkigheten i det parlamentariska arbetet genom höga standarder för tolkning och översättning. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att för budgetutskottet redovisa resultatet av den analys och utvärdering han tog initiativ till efter att man inte lyckats nå en överenskommelse om arbetsvillkoren för tolkarna (våren 2015). Parlamentet förväntar sig att generalsekreteraren använder all flexibilitet som krävs för att säkerställa tolk- och översättartjänster av hög kvalitet för ledamöterna.

92.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att tillhandahålla en detaljerad översikt över alla nya tjänster i parlamentet under perioden 2014–2016, även fördelningen av tjänster när det gäller organisatorisk enhet, kategori och typ av kontrakt.

Fastighetspolitiken

93.  Europaparlamentet påminner om att budgetutskottet regelbundet ska informeras om ny utveckling i fråga om parlamentets fastighetspolitik och höras i god tid, det vill säga innan ett kontrakt undertecknas, om alla fastighetsprojekt som får ekonomiska konsekvenser. Parlamentet bekräftar att de ekonomiska konsekvenserna av samtliga fastighetsprojekt kommer att granskas ingående.

94.  Europaparlamentet anser att beslutsprocessen för beslut om fastighetsprojekt bör vara transparent.

95.  Europaparlamentet upprepar på nytt sin begäran att den nya fastighetsstrategin på medellång sikt ska presenteras för budgetutskottet så snart som möjligt och senast i början av 2016, i god tid före utarbetandet av parlamentets budgetberäkning för budgetåret 2017. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att i god tid före parlamentets behandling av budgeten under hösten 2016 lägga fram en eventuell långsiktig strategi fram till 2015 för budgetutskottet.

96.  Europaparlamentet konstaterar att inga medel har anslagits för investeringar i uppförandet av Konrad Adenauer-byggnaden (KAD) i Luxemburg sedan 2014. Parlamentet påminner om att budgetberäkningen för 2016 endast innehöll anslag för att täcka arbete och tjänster som betalas direkt av parlamentet, främst för projektledning, teknisk expertis och teknisk rådgivning. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att före utgången av detta år utvärdera de medel som inte utnyttjats i 2015 års budget och överföra dem till KAD-projektet i syfte att i största möjliga utsträckning undvika fastighetsrelaterade ränteutgifter i framtiden.

Ledamöternas utgifter

97.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om större transparens när det gäller ersättningen för ledamöternas allmänna utgifter. Parlamentet uppmanar sitt presidium att fastställa mer exakta bestämmelser för redovisningsskyldigheten när det gäller utgifter som ersätts inom ramen för denna ersättning, utan att detta medför några merkostnader för parlamentet.

98.  Europaparlamentet begär en utvärdering av resultatet av det frivilliga tillvägagångssätt som den gemensamma arbetsgruppen valt för att begränsa ledamöternas och personalens resor i affärsklass samt av möjliga sätt att uppnå mer fördelaktiga priser i syfte att minska ledamöternas och personalens resekostnader.

Avsnitt IV – Domstolen

99.  Europaparlamentet beklagar att trots en fortsatt ökning av det rättsliga arbetets omfattning och den planerade reformen av tribunalen har kommissionen minskat personalstyrkan med 20 tjänster, vilket riskerar att skapa flaskhalsar och undergräva en välfungerande och snabb rättskipning. Parlamentet beslutar därför att återinföra de 20 tjänster som ursprungligen begärdes av domstolen.

100.  Europaparlamentet beklagar att rådet har ökat schablonavdraget från 2,5 % till 3,2 % vilket innebär en minskning med 1,55 miljoner euro och står i strid med den mycket höga nivån vid domstolen vad gäller tillsättning av tjänster (98 % i slutet av 2014) och det höga budgetutnyttjandet (99 % 2014). Parlamentet ändrar därför schablonavdraget till nivån i budgetförslaget och stryker den motsvarande minskningen av anslagen för att säkerställa att domstolen kan hantera den betydande ökningen av antalet ärenden på ett korrekt sätt och till fullo utnyttja sin tjänsteförteckning.

101.  Europaparlamentet beslutar dessutom att återinföra sju tjänster som ursprungligen begärts av domstolen för att den ska kunna uppfylla det dubbla kravet att förstärka sin enhet för skydd och säkerhet för att förbättra skyddet av personalen, besökare och handlingar, och samtidigt genomföra artikel 105 i tribunalens rättegångsregler som kräver att ett mycket säkert system ska inrättas för att göra det möjligt för parter som är involverade i vissa ärenden att lämna upplysningar och handlingar som berör unionens säkerhet eller en eller flera av dess medlemsstaters säkerhet eller deras internationella förbindelser.

102.  Europaparlamentet understryker i detta sammanhang behovet av medel för säkerhet och övervakning av domstolens byggnader och beslutar därför att återinföra de belopp i budgetförslaget som rådet förslagit ska skäras ned inom detta område.

103.  Europaparlamentet avskaffar den nuvarande reserven för tjänsteresor och ersätter den med en ny reserv, som ska frigöras när domstolen offentliggör information om domarnas externa verksamhet, såsom parlamentet begärt i sin resolution om ansvarsfrihet för genomförandet av domstolens budget för 2013(15).

Avsnitt V – Revisionsrätten

104.  Europaparlamentet justerar schablonavdraget till dess ursprungliga nivå på 2,76 %, så att revisionsrätten kan tillgodose sina behov när det gäller tjänsteförteckningen.

105.  Europaparlamentet återinför alla andra budgetposter som strukits av rådet så att revisionsrätten ska kunna genomföra sitt arbetsprogram och lägga fram de planerade granskningsrapporterna.

Avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

106.  Europaparlamentet justerar schablonavdraget till dess ursprungliga nivå på 4,5 %, så att kommittén kan tillgodose sina behov och hantera den fortsatta minskningen av personalstyrkan till följd av samarbetsavtalet mellan parlamentet och kommittén.

107.  Europaparlamentet beslutar att återinföra beloppen i budgetförslaget för utgifterna för resa och uppehälle.

Avsnitt VII – Regionkommittén

108.  Europaparlamentet minskar å ena sidan lönerna och ersättningarna med ett belopp som motsvarar 66 uppgraderingar och fyra ytterligare tjänster som inte beaktats i budgetförslaget för att återspegla överföringen av dessa tjänster till parlamentet.

109.  Å andra sidan ökar Europaparlamentet anslagen för ett antal budgetposter (frilansöversättning, tredje part, kommunikation, representationskostnader, de politiska gruppernas kommunikation, tjänsteresor, städning och underhåll) så att beloppen stämmer bättre överens med kommitténs egen budgetberäkning, för att kommittén ska kunna utföra sitt politiska arbete och fullgöra sina skyldigheter.

110.  Slutligen återställer Europaparlamentet alla belopp för vilka rådet gjort nedskärningar när det gäller säkerhet och övervakning av kommitténs byggnader för att säkerställa att det finns tillräckliga medel för säkerhetsåtgärder om säkerhetsnivån skulle höjas till ”gul” nivå under 2016.

Avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen

111.  Europaparlamentet beklagar att rådet har minskat budgetförslaget för ombudsmannen med 135 000 euro. Parlamentet understryker att denna minskning skulle utgöra en oproportionerlig börda för ombudsmannens mycket begränsade budget och få stora konsekvenser för institutionens förmåga att tjäna EU-medborgarna på ett effektivt sätt. Parlamentet återställer därför alla budgetposter som rådet har skurit ned så att ombudsmannen kan uppfylla sitt mandat och sina åtaganden.

Avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen

112.  Europaparlamentet beklagar att rådet har minskat budgetförslaget för Europeiska datatillsynsmannen med 135 000 euro. Parlamentet understryker att denna minskning skulle utgör en oproportionerlig börda för datatillsynsmannens mycket begränsade budget och få stora konsekvenser för institutionens förmåga att tjäna EU-medborgarna på ett effektivt sätt. Parlamentet återställer därför alla budgetposter som rådet har skurit ned så att datatillsynsmannen kan uppfylla sitt mandat och sina åtaganden.

Avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten

113.  Europaparlamentet anser att för att kunna klara av de utmaningar som den geopolitiska osäkerheten medför och garantera unionens roll i världen måste det säkerställas att utrikestjänsten har tillräcklig finansiering. Parlamentet återinför därför beloppen i budgetförslaget för alla budgetposter och stryker de reserver som rådet antagit med avseende på fluktuationer i eurons växelkurs.

o

o o

114.  Europaparlamentet är övertygat om att EU-budgeten kan bidra till att man på ett effektivt sätt kan ta itu med inte bara konsekvenserna, utan även de grundläggande orsakerna till den kris som unionen för närvarande står inför. Parlamentet anser emellertid att oförutsedda händelser som har en EU-övergripande dimension bör hanteras genom att insatser samordnas och att ytterligare resurser ställs till förfogande på EU-nivå, i stället för att ifrågasätta tidigare åtaganden eller återgå till illusionen om rent nationella lösningar. Parlamentet betonar därför att det finns flexibilitetsbestämmelser för att möjliggöra ett sådant gemensamt och snabbt svar och att dessa bör användas till fullo för att kompensera för de snäva begränsningarna i den fleråriga budgetramens tak.

115.  Europaparlamentet understryker att kommissionen knappt två veckor efter att den nuvarande fleråriga budgetramen börjat gälla, har varit tvungen att två gånger begära ett utnyttjande av flexibilitetsinstrumentet samt av marginalen för oförutsedda utgifter för att täcka akuta och oförutsedda behov som inte kunde finansieras inom de nuvarande taken i den fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar också att den samlade marginalen för åtaganden under 2015, det första året som den var i bruk, omedelbart utnyttjades till fullo samtidigt som anslagen till två viktiga EU-program behövde minskas för att möjliggöra finansiering av nya initiativ. Parlamentet understryker att åtskilliga EU-program, på grund av tidigareläggandet under 2014–2015, har färre tillgängliga åtaganden eller helt enkelt saknar åtaganden från och med 2016. Parlamentet anser därför att det är uppenbart att taken i den fleråriga budgetramen är alltför strama i många rubriker och paralyserar unionen inom områden där behoven är störst, samtidigt som de tillgängliga flexibilitetsmekanismerna i den fleråriga budgetramen redan har utnyttjats maximalt. Parlamentet anser att denna utveckling motiverar en verklig halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen. Parlamentet ser med stort intresse fram emot kommissionen förslag angående detta under 2016.

116.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, tillsammans med ändringarna av förslaget till allmän budget, till rådet, kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.

(1)

EUT L 163, 23.6.2007, s. 17.

(2)

EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

(3)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.

(4)

EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(5)

Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2015)0061.

(6)

Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2015)0172.

(7)

Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2015)0263.

(8)

Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för det gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi för budgetåret 2013 (Antagna texter, P8_TA(2015)0168).

(9)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 470).

(10)

Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2013 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 (Antagna texter, P7_TA(2013)0437).

(11)

Europaparlamentets resolution av den 22 oktober 2014 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 (Antagna texter, P8_TA(2014)0036).

(12)

Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 om beräkningen av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2016 (Antagna texter, P8_TA(2015)0172).

(13)

-67 tjänster 2014, -47 tjänster 2015 och -57 tjänster 2016.

(14)

Eftersom ett politiskt beslut har fattats om att undanta de politiska grupperna från denna beräkning avser denna minskning generalsekretariatets del av tjänsteförteckningen (antal tjänster som används som referens (1 %): -57)

(15)

Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt IV – domstolen (Antagna texter, P8_TA(2015)0124).


YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (1.9.2015)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016

(2015/2132(BUD))

Föredragande av yttrande: Cristian Dan Preda

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar ökningen av åtagande- och betalningsbemyndigandena under rubrik 4, Europa som global partner, jämfört med föregående år, vilket bör ge Europeiska unionen nödvändiga medel för att upprätthålla och främja sina värden och intressen och bidra till skyddet av sina medborgare i EU:s förbindelser med den övriga världen. Parlamentet noterar särskilt vikten av de avsevärt ökade betalningarna, vilket kommer att bidra till att åtgärda den stora eftersläpning som ackumulerats under de senaste åren. Parlamentet motsätter sig därför bestämt de nedskärningar som rådet föreslår av åtagande- och betalningsbemyndigandena.

2.  Europaparlamentet understryker den särskilda vikten av att anslå tillräckliga medel till det europeiska grannskapsinstrumentet, som spelar en väsentlig roll till stöd för stabiliteten bland EU:s grannländer i öster och söder. Parlamentet välkomnar varmt ökningen med 4,9 % av åtagandebemyndigandena jämfört med föregående år. Parlamentet noterar kritiskt rådets stora nedskärningar av anslagen till det europeiska grannskapsinstrumentet, och betonar det akuta behovet av att i betydlig utsträckning öka anslagen för att tillgodose behoven i de länder som omfattas av instrumentet. De problem som Libyen och Tunisien brottas med är kritiska, och parlamentet betonar vikten av att ge mer stöd för att bidra till kapacitetsuppbyggnad av ländernas institutioner, reform av rättsväsendet, reform av säkerhetssektorn och gränsförvaltning.

3.  Europaparlamentet understryker vikten av att öka åtagandena och betalningarna i 2016 års budget för att bekämpa terrorism.

4.  Europaparlamentet betonar att skydd av mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och främjande av demokrati är en mycket viktig fråga i den rådande globala miljön och en symbol för unionens åtaganden till förmån för sina centrala värden. Parlamentet understryker att det europeiska instrumentet för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter är ett väsentligt redskap i detta avseende och måste tilldelas tillräckliga anslag.

5.  Europaparlamentet noterar Europeiska rådets slutsatser av den 25 juni 2015. Parlamentet betonar att Gusp innebär kraftfulla åtaganden om synliggörande och flexibilitet, särskilt i fråga om utvecklingen av civil och militär kapacitet, stärkandet av försvarsindustrin och små och medelstora företag. I detta syfte välkomnar parlamentet varmt rådets beredvillighet att säkerställa tillräcklig finansiering till den förberedande åtgärden för GSFP-relaterad forskning, vilket banar väg för ett eget och välfinansierat program för försvarsforskning och försvarsteknik i nästa fleråriga budgetram.

6.  Europaparlamentet understryker vikten av att budgetera tillräckliga medel till fredsprocessen i Mellanöstern, den palestinska myndigheten och UNRWA, för att kunna tillgodose behoven på plats, vilka har ökat under de senaste åren till följd av många regionala kriser. Parlamentet betonar att man måste komma till rätta med den regelmässiga underplaneringen av ekonomiskt stöd från EU till UNRWA i EU:s budget.

7.  Europaparlamentet uppskattar den pågående reflektionsprocessen inom utrikestjänsten om framtiden för EU:s särskilda representanter och deras förhållande till utrikestjänsten. Parlamentet anser att inga ändringar av budgetposten för EU:s särskilda representanter bör ske innan den pågående reflektionsprocessen slutförts.

8.  Europaparlamentet stöder utrikestjänstens planer på att öppna en EU-delegation i Iran efter det framgångsrika slutförandet av samtalen om kärnkraft.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

31.8.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

44

7

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Michèle Alliot-Marie, Elmar Brok, Klaus Buchner, James Carver, Fabio Massimo Castaldo, Lorenzo Cesa, Arnaud Danjean, Mark Demesmaeker, Georgios Epitideios, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule, Sandra Kalniete, Manolis Kefalogiannis, Janusz Korwin-Mikke, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Ilhan Kyuchyuk, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, David McAllister, Tamás Meszerics, Demetris Papadakis, Alojz Peterle, Tonino Picula, Andrej Plenković, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Jacek Saryusz-Wolski, Jaromír Štětina, Charles Tannock, Eleni Theocharous, László Tőkés, Johannes Cornelis van Baalen, Geoffrey Van Orden

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniel Caspary, Neena Gill, Ana Gomes, Liisa Jaakonsaari, Othmar Karas, Javi López, Antonio López-Istúriz White, Norbert Neuser, Urmas Paet, Gilles Pargneaux, Helmut Scholz

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Heidi Hautala, Jutta Steinruck


YTTRANDE från utskottet för utveckling (24.9.2015)

till budgetutskottet

över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016

(2015/2132(BUD))

Föredragande av yttrande: Arne Lietz

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet förkastar kraftfullt rådets nedskärningar i finansieringen av utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.

2.  Europaparlamentet anser att nedskärningarna i budgetposterna till finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete är särskilt olämpliga i ljuset av de enorma finansieringsbehoven för de nya målen för hållbar utveckling och EU:s utfästelse – som förnyades i samband med FN:s konferens om utvecklingsfinansiering i juli i år – om att öka sitt samlade offentliga utvecklingsbistånd till 0,7 procent av sin BNI.

3.  Europaparlamentet erinrar om att de utvecklade länderna har åtagit sig att utöka sin klimatfinansiering till utvecklingsländerna och att se till att denna är ny och komplementär till icke-klimatrelaterat offentligt utvecklingsbistånd. Parlamentet betonar att detta åtagande innebär minst en likvärdig ökning av det totala offentliga utvecklingsbiståndet. Detta har stor betydelse för utsikterna att nå ett nytt globalt klimatavtal senare i år.

4.  Europaparlamentet noterar ökningen av antalet flyktingar och internt fördrivna personer i världen till en rekordhög nivå på 60 miljoner människor och den därav följande ökningen av behovet av humanitärt bistånd. Parlamentet ser positivt på att rådet har bevarat beloppen till humanitärt bistånd i kommissionens budgetförslag. Parlamentet anser dock att 26 miljoner euro bör läggas till budgetpost 23 02 01 och användas för utbildning i flyktingläger, liksom i nöd- och krissituationer, eftersom detta kan ge livräddande färdigheter, hjälpa barn att bygga en framtid och skydda dem mot radikalisering.

5.  Med tanke på den pågående flyktingkrisen anser Europaparlamentet att beloppen i budgetförslaget till budgetpost 21 02 07 05 för migration och asyl inte får minskas, utan snarare bör ökas. Parlamentet betonar att denna budgetpost bör användas för åtgärder för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration och för stöd till en god hantering av migrationsflöden i utvecklingsländerna.

6.  Europaparlamentet pekar på behovet att också förstärka budgetpost 21 02 08 02, eftersom de lokala myndigheterna kommer att få en viktig roll för att tillhandahålla grundläggande sociala tjänster och hantera utmaningar med urbanisering inom utvecklingsramen för perioden efter 2015.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

22.9.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Louis Aliot, Beatriz Becerra Basterrechea, Ignazio Corrao, Nirj Deva, Doru-Claudian Frunzulică, Nathan Gill, Charles Goerens, Enrique Guerrero Salom, Heidi Hautala, Maria Heubuch, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Maurice Ponga, Cristian Dan Preda, Lola Sánchez Caldentey, Elly Schlein, György Schöpflin, Davor Ivo Stier, Paavo Väyrynen, Bogdan Brunon Wenta

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Brian Hayes, Eleni Theocharous

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Liliana Rodrigues, Estefanía Torres Martínez


YTTRANDE från utskottet för internationell handel (2.9.2015)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt avseende förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016

(2015/2132(BUD))

Föredragande av yttrande: Reimer Böge

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att det bör anslås tillräckligt med medel till de handelsrelaterade budgetposterna så att kommissionen på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ska kunna fortsätta med sin ambitiösa handelsagenda som avser att skapa tillväxt och sysselsättning i hela Europa, och se till att unionens mer omfattande internationella mål uppnås samt öka insatserna för att övervaka genomförandet och effekterna av handelsavtal.

2.  Europaparlamentet betonar att unionen bör trappa upp sina insatser när det gäller att övervaka genomförandet och återverkningarna av handelsavtal som unionen har undertecknat eller för närvarande förhandlar om. Tillräckliga resurser måste öronmärkas så att man i förväg, under löptiden och i efterhand kan bedöma handelsavtals effekter på ekonomin i EU och i unionens partnerländer och så att man kan garantera att handelsparterna helt och fullt inför och tillämpar gjorda åtaganden.

3.  Europaparlamentet välkomnar frivilligorganisationernas allt större roll för att forma den allmänna opinionen avseende handelsrelaterade frågor, och understryker behovet av en effektiv kommunikationsstrategi för unionen för att informera och uppnå bättre förbindelser med medborgarna och de organisationer i det civila samhället som arbetar med handelsrelaterade frågor.

4.  Europaparlamentet välkomnar att åtagandebemyndigandena ökat något för instrumentet för makroekonomiskt stöd och för det europeiska grannskapsinstrumentet. Parlamentet oroar sig dock för att dessa ökningar inte kommer att vara tillräckliga för att tillgodose behoven i det sydliga och östliga grannskapet, inbegripet eventuella ytterligare stödprogram till förmån för Ukraina.

5.  Europaparlamentet betonar att det för genomförandet av avtalet om förenklade handelsprocedurer, som undertecknades vid WTO:s nionde ministerkonferens, kommer att krävas finansieringsstöd för de minst utvecklade länderna och utvecklingsländerna. Parlamentet understryker behovet av samordnade insatser från kommissionens och medlemsstaternas sida när det gäller internationella finansinstitut för att undvika en nedskärning av anslagen till Aid for Trade och multilaterala initiativ och oriktigheter när det gäller samarbetet med vissa partner, vilket leder till minskad utgiftseffektivitet, samt garantera att avtalet om förenklade handelsprocedurer utnyttjas till förmån för utveckling.

6.  Europaparlamentet påminner om att man 2009 införde ett tilläggsanslag på en miljon euro specifikt för åtgärder relaterade till rättvis handel i budgetposten för finansiering av projekt inom utrikeshandeln, och uppmanar kommissionen att överväga att återinföra denna budgetpost 2016 för att finansiera åtgärder relaterade till rättvis handel, i enlighet med kommissionens meddelande av den 5 maj 20091(1).

7.  Europaparlamentet noterar den begränsade ökningen av anslag för partnerskapsinstrumentet, och påminner om att programmets mål är att främja internationell handel och investeringsmöjligheter för europeiska små och medelstora företag. Parlamentet understryker hur viktigt det är med ekonomiskt och tekniskt stöd till små och medelstora företag för att främja deras internationalisering. Kommissionen uppmanas att bedöma och förbättra nuvarande verktyg när det gäller deras effektivitet och ändamålsenlighet samt garantera att alla verksamheter, t. ex. europeiska företagscentrum, är föremål för tillräckliga kontroller och tillräcklig tillsyn, i syfte att utveckla en mer konsekvent strategi som också beaktar pågående privata initiativ.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

31.8.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

5

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

William (The Earl of) Dartmouth, Maria Arena, David Borrelli, David Campbell Bannerman, Daniel Caspary, Marielle de Sarnez, Ska Keller, Jude Kirton-Darling, David Martin, Emmanuel Maurel, Emma McClarkin, Anne-Marie Mineur, Sorin Moisă, Alessia Maria Mosca, Viviane Reding, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Joachim Starbatty, Adam Szejnfeld, Hannu Takkula, Iuliu Winkler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Reimer Böge, Klaus Buchner, Edouard Ferrand, Sander Loones, Gabriel Mato, Marita Ulvskog, Jarosław Wałęsa, Pablo Zalba Bidegain

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Karoline Graswander-Hainz, Miguel Urbán Crespo

(1)

COM (2009)0215.


YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (22.9.2015)

till budgetutskottet

över Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016

(2015/2132(BUD))

Föredragande av yttrande: Ingeborg Gräßle

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  I en situation då resurserna är knappa borde behovet att upprätthålla budgetdisciplin och använda medlen på ett effektivt och ändamålsenligt sätt bli ännu viktigare.

B.  Huvudsyftet med förslaget till budget för 2016 kommer att vara att se till att unionsbudgeten får de resurser som behövs för att man fullt ut och i ännu högre grad ska kunna bidra till sysselsättning, tillväxt, investeringar och solidaritet, samt bemöta den nya utvecklingen, särskilt i Ukraina och Syrien, och dess effekter för invandring, humanitärt stöd och säkerhet.

C.  Dialogen mellan parlamentet och kommissionen, som föreskrivs i artikel 318 i EUF‑fördraget, bör främja en resultatinriktad kultur inom kommissionen.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, enligt vad Europeiska revisionsrätten föreslog i sina årsrapporter för 2012 och 2013, att varje år utarbeta och offentliggöra en långsiktig likviditetsbudget som kommer att hjälpa aktörerna att bedöma framtida betalningskrav och budgetprioriteringar samt kommer att hjälpa kommissionen att fatta de beslut som behövs för att försäkra sig om att nödvändiga betalningar kan göras med de antagna årliga budgetarna.

2.  Europaparlamentet påpekar att förhandsfinansieringen i bruttobelopp uppgick till 79,4 miljarder EUR i slutet av 2013 och understryker att långa förhandsfinansieringsperioder kan leda till en ökad risk för fel eller förluster. Parlamentet påminner om att denna risk är särskilt relevant för rubrik 4 i budgeten (EU som global aktör) där det för en typisk transaktion går fyra år från det att åtagandet görs tills att kommissionen registrerar den slutgiltiga utgiften för detta.

3.  Europaparlamentet noterar att de genomförda finansiella korrigeringarna, som kommissionen infört för de medlemsstater som underlåtit att inrätta sunda system, och återvinningarna uppgick till ungefär 2 980 miljoner EUR för 2014, vilket är mindre än för 2013 (3 362 miljoner EUR)(1). Parlamentet uppmanar kommissionen att tydligt ange de återvunna belopp under 2014 som har bokförts som inkomster i unionens räkenskaper eller som har räknats av, och i vilken utsträckning finansiella korrigeringar och återvinningar som beslutades 2014 kan inverka på betalningskraven för budgetarna för 2015 och 2016.

4.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra transparensen för återvinningar, särskilt när det gäller vilket år utbetalningen har skett, vilket år det relaterade felet har upptäckts och vilket år återvinningarna eller de finansiella korrigeringarna redovisas i noterna till räkenskaperna.

5.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förse parlamentet med en sammanfattning av de faktiska kostnaderna och den delfinansiering som tillhandahållits för strukturfondsprojekt som redan finansierades under finansieringsperioderna 2000‑2006 och 2007-2013, och för de projekt som ännu inte slutförts.

6.   Europaparlamentet ber på nytt kommissionen att utarbeta förslag i syfte att sanktionera falsk eller felaktig rapportering från medlemsstaternas myndigheter inom ramen för förvaltningen av unionens medel. Parlamentet påminner om att nästan alla utbetalande organ för direktstöd var ackrediterade och certifierade av certifieringsmyndigheterna i medlemsstaterna, och oroar sig därför för att vissa utbetalande organ har särskilt höga felfrekvenser. Parlamentet ber i detta sammanhang medlemsstaterna att bättre använda unionens budget genom att förbättra de nationella förvaltnings- och kontrollsystemens effektivitet och ändamålsenlighet Parlamentet uppmanar också kommissionen att lägga fram förslag om hur medlemsstaterna kan förbättra förhandskontrollerna för att minska de felaktigt utbetalda beloppen, och garantera ett system där ordentliga undersökningar görs vid misstanke om falsk eller felaktig rapportering och där sådan rapportering sanktioneras.

7.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin årsrapport om skyddet av unionens ekonomiska intressen och kampen mot bedrägerier inkludera en bedömning av hur korruptionen i varje medlemsstat påverkar unionens medel under året i fråga, och att utarbeta en särskild målinriktad handlingsplan för att bekämpa sådan korruption.

8.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra transparensen för användningen av finansieringstekniska instrument, att regelbundet rapportera om belåning, förluster och risker samt att lägga fram en kostnads-nyttoanalys för finansieringstekniska instrument jämfört med mer direkta former av projektfinansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa effektiva övervakningssystem för att analysera efterfrågan på finansiella instrument i medlemsstaterna, vilket skulle minska risken för överkapitalisering.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den sammanlagda budgeten för Olafs övervakningskommitté och dess sekretariat anges i en separat post i Olafs budget för 2016.

10.  Europaparlamentet insisterar på att kommissionen, då den ger parlamentet och rådet bedömningarna av unionens resultat i enlighet med artikel 318 i EUF-fördraget, bör rapportera de resultat som uppnåtts för driftsutgifterna i de programförklaringar om driftsutgifter som åtföljer förslaget till unionens budget.

11.  Europaparlamentet begär i detta sammanhang att kommissionen fäster särskild uppmärksamhet vid hur unionens decentraliserade byråer fungerar och, i synnerhet, vid deras synlighet och demokratiska ansvarsskyldighet, eftersom de befinner sig långt bort och unionsmedborgarna saknar kännedom om deras verksamhet och till och med om deras existens.

12.  Europaparlamentet påminner om att det finns ett brådskande behov av att fokusera på ansvarsskyldighet och resultat när det gäller användningen av unionens budget. Parlamentet begär därför att det utarbetas konkreta bedömningsmekanismer och bedömningsindikatorer.

13.  Europaparlamentet ber kommissionen att i detalj förklara sin transparenspolitik med avseende på unionsfinansieringen, och särskilt sina åtgärder för att garantera ett balanserat beslutsfattande, som inbegriper alla relevanta aktörer, även konsumentorganisationer, små och medelstora företag, fackföreningar och organisationer av allmänt intresse, särskilt miljöorganisationer.

14.  Med tanke på att kommissionen lägger fram mycket färre lagstiftningsinitiativ än tidigare, tack vare sin nya politik för bättre lagstiftning, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att i detalj förklara budget- och personalkonsekvenserna av denna övergång från lagstiftningsverksamhet till genomförandeverksamhet, och i synnerhet uppge om besparingar kan göras i detta sammanhang.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja ett effektivt genomförande av nationella strategier för integrering av romer på lokal och regional nivå för att se till de medel som finns tillgängliga för integreringen av romer verkligen används i detta syfte och inriktar sig på den allmänna politikens mål.

16.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att rapportera till parlamentet om åtgärder som finansieras av unionen för att bekämpa ungdomsarbetslöshet och om de resultat som nåtts genom dessa åtgärder.

17.  Europaparlamentet uppmanar budgetmyndigheten att diskutera unionens insatser för att förebygga och bekämpa bedrägerier, korruption och andra illegala verksamheter som påverkar dess ekonomiska intressen. Parlamentet betonar att budgetnedskärningar i program såsom Herkulesprogrammen eller informationssystemet för bedrägeribekämpning (Afis) skulle skada unionens budget, eftersom de är ett stöd för Olaf och medlemsstaterna när det gäller att skydda unionens ekonomiska intressen.

18.  Europaparlamentet påpekar att parlamentet under ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2013 för Europeiska unionens domstol inte fick tillräckligt med information avseende förteckningen över domarnas externa verksamhet. Parlamentet påminner om att domstolen på sin hemsida publicerar ett register med detaljerad information om varje domares externa verksamhet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

22.9.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Louis Aliot, Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Ryszard Czarnecki, Dennis de Jong, Tamás Deutsch, Martina Dlabajová, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Rina Ronja Kari, Verónica Lope Fontagné, Monica Macovei, Dan Nica, Georgi Pirinski, Petri Sarvamaa, Claudia Schmidt, Igor Šoltes, Bart Staes, Marco Valli, Derek Vaughan, Anders Primdahl Vistisen

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Richard Ashworth, Cătălin Sorin Ivan, Karin Kadenbach, Marian-Jean Marinescu, Markus Pieper, Julia Pitera, Miroslav Poche, Patricija Šulin

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Raymond Finch

(1)

Se kommissionens meddelande av den 3 juni 2015 Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2014 (COM(2015)0279), punkt 2.4.


YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (8.9.2015)

till budgetutskottet

över Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016 – alla avsnitt

2015/2132(BUD)

Föredragande av yttrande: Peter Simon

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påpekar att den svaga investeringsnivån, som återspeglar medlemsstaternas budgetmässiga och ekonomiska situation, inverkar på den ekonomiska återhämtningens hastighet och de långsiktiga tillväxtprognoserna i EU. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang budgetförslagets ökade fokusering, inom ramen för underrubrik 1.1, på nya satsningar på sysselsättning, tillväxt, investeringar och ökad konkurrenskraft genom en gynnsam miljö för företagande.

2.  Europaparlamentet anser att budgeten för 2016 bör vara högre i reala termer än 2015 års budget för att den ekonomiska återhämtningen i Europeiska unionen ska kunna konsolideras.

3.  Europaparlamentet understryker den strategiska roll som innehas av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) när det gäller att åtgärda marknadsbrister och uppbåda privata investeringar och nya finansieringskällor för investeringar, främja konkurrenskraften och den ekonomiska återhämtningen samt öka marknadens förtroende. Parlamentet välkomnar den överenskommelse som medlagstiftarna ingått om ökade bidrag till Efsi, vilka uppgår till 3 miljarder euro och som ska finansieras av outnyttjade marginaler i budgeten under perioden 2016–2020. Parlamentet betonar på nytt sin beslutsamhet att ytterligare minska de budgetmässiga återverkningarna på programmet Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

4.  Europaparlamentet kräver att budgetförslaget för 2016 ska återspegla den europeiska planeringsterminens prioriteringar, bland annat sätta fart på investeringarna, stödja skapandet av arbetstillfällen, genomföra strukturreformer och finanspolitisk konsolidering som leder till en verklig och hållbar tillväxt.

5.  Europaparlamentet betonar de europeiska tillsynsmyndigheternas (ESA-myndigheterna) nuvarande och framtida avgörande roll inom ramen för den finansiella tillsynen på EU-nivå och bankunionen. Parlamentet betonar att man i budgetförslaget för 2016 måste planera för tillräckliga medel för ESA-myndigheterna, så att hänsyn tas till de nya roller myndigheterna har fått samt externa faktorer, såsom växelkursfluktuationer och en ökning av den allmänna lönenivån.

6.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet kraftigt stödde inrättandet av ESA-myndigheterna, och anser att unionen ytterligare behöver förbättra kvaliteten på tillsynen i hela unionen. Parlamentet anser att ESA-myndigheterna spelar en viktig roll för fungerande finansmarknader i unionen.

7.  Europaparlamentet understryker i detta sammanhang att ESA-myndigheterna inte endast måste förses med en lämplig finansiering, utan även med adekvata personalresurser, både när det gäller antalet anställda och deras kvalifikationer, för att de på ett sätt som garanterar hög kvalitet sätt ska kunna utföra de uppgifter som de anförtrotts. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang ESA-myndigheternas gemensamma kommitté att lägga fram en rapport om sina förväntade framtida personal- och finansieringsbehov.

8.  Europaparlamentet konstaterar att ESA-myndigheterna för närvarande finansieras genom obligatoriska bidrag från de nationella medlemsmyndigheterna, medel från EU-budgeten samt avgifter som tas ut av de övervakade instituten. Parlamentet anser att detta finanseringsarrangemang är nationellt inriktat, stelbent och tungrott och utgör ett potentiellt hot mot myndigheternas oberoende. Parlamentet påminner därför om sin begäran att kommissionen senast 2017 ska föreslå ett finansieringskoncept som är finansierat av avgifter som helt och hållet ersätter de nuvarande bidragen från medlemsstaterna. Parlamentet anser att man på detta sätt skulle säkra de europeiska myndigheternas oberoende i förhållande till nationella medlemsmyndigheter, såväl som ESA-myndigheternas fulla integritet gentemot finanasmarknadens aktörer.

9.  Europaparlamentet betonar att det blir allt viktigare med transparens i samband med företagsbeskattning och skattebeslut samt med en samordnad bekämpning av skatteundandragande och skatteflykt. Parlamentet kräver därför att betydelsen av Fiscalisprogrammet om samarbete mellan medlemsstaterna på skatteförvaltningsområdet på lämpligt sätt ska uppmärksammas i 2016 års budget. Parlamentet begär också att kommissionens samråd om transparens i företagsbeskattningen ska beaktas till fullo, särskilt med avseende på den landsspecifika rapporteringen.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att koncentrera sig på sina centrala prioriteringar vid genomförandet av de planerade omstruktureringsåtgärderna i fråga om en tillräcklig personalstyrka. Parlamentet betonar i detta sammanhang den roll som innehas av avdelningen för statligt stöd, när det gäller att se till att skattepraxis som även kan strida mot bestämmelserna om statligt stöd i samband med skattebeslut och andra åtgärder av liknande slag eller verkan kan undersökas mer effektivt i framtiden, vilket skulle bidra till en rättvis företagsbeskattning inom Europeiska unionen och en mer balanserad fördelning av skatteintäkter mellan enskilda och företag.

11.  Europaparlamentet understryker att det finns ett behov av mer europatäckande statistik som är omfattande, metodologiskt jämförbar, korrekt och aktuell. Parlamentet välkomnar därför att det i budgetförslaget planerats för en lämplig ökning av utgifterna för genomförande av nya metoder för framställning av europeisk statistik samt för ett bättre samarbete inom de europeiska statistiksystemen.

12.  Europaparlamentet betonar på nytt hur viktigt det är att i budgetförslaget säkra en tillräcklig finansiering för det civila samhällets kapacitetsuppbyggnad på området för finansiella tjänster.

13.  Europaparlamentet begär att man genomför rekommendationerna i Maystadt-betänkandet om EFRAG:s (European Financial Reporting Advisory Group) uppgifter och ansvar, för att på så sätt även stärka Europeiska unionens inflytande över fastställandet av internationella redovisningsstandarder.

14.  Europaparlamentet anser att företrädarna i IASB:s styrelse bör utses demokratiskt och vara ansvarsskyldiga. Europaparlamentet bör spela sin roll vid valet av EU-företrädare och utkräva ansvar av dem.

15.  Europaparlamentet uppmanar Esma att se till att parlamentet, även ansvariga ledamöter och deras personal, får faktisk tillgång till handlingar vid samma tidpunkt som tillsynsstyrelsen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.9.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

40

12

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Anneliese Dodds, Elisa Ferreira, Sven Giegold, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Danuta Maria Hübner, Diane James, Petr Ježek, Philippe Lamberts, Sander Loones, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Notis Marias, Fulvio Martusciello, Marisa Matias, Bernard Monot, Stanisław Ożóg, Dariusz Rosati, Alfred Sant, Molly Scott Cato, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Paul Tang, Michael Theurer, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Cora van Nieuwenhuizen, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker, Pablo Zalba Bidegain

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Alain Cadec, Matt Carthy, Mady Delvaux, Doru-Claudian Frunzulică, Sophia in ‘t Veld, Ramón Jáuregui Atondo, Barbara Kappel, Jeppe Kofod, Thomas Mann, Alessia Maria Mosca, Siegfried Mureşan, Eva Paunova, Michel Reimon, Andreas Schwab, Tibor Szanyi, Romana Tomc, Beatrix von Storch

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Sven Schulze, Axel Voss


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (3.9.2015)

till budgetutskottet

över Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016 – alla avsnitt

(2015/2132(BUD))

Föredragande av yttrande: Giovanni La Via

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att det höga miljö- och hälsoskyddet i unionen är en förutsättning för ekonomiskt välstånd, och att livsmedels- och fodersäkerhet samt mekanismer som bidrar till skyddet mot naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor är centrala värden för alla Europas medborgare och därför för Europaparlamentet.

2.  Europaparlamentet är samtidigt fullt medvetet om att åtgärderna och finansieringsinstrumenten inom detta utskotts ansvarsområde är ringa i jämförelse med andra åtgärder och finansieringsinstrument under rubrikerna 2 och 3, och inte får så mycket uppmärksamhet som de andra programmen och fonderna. Parlamentet motsätter sig därför bestämt att anslagen till programmen och budgetposterna ytterligare minskas eftersom det skulle få oacceptabla konsekvenser. Parlamentet uppmanar framför allt medlemsstaterna att betrakta genomförandet av miljö- och klimatvänliga strategier, åtgärder och projekt som en möjlighet att främja tillväxt och hållbar utveckling, och inte som en börda. Parlamentet understryker att skapandet av gröna arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt i små och medelstora företag inom EU också är avhängigt av att miljölagstiftningen genomförs.

3.  Europaparlamentet är medvetet om att de nationella budgetarna är kraftigt begränsade och att konsolideringsinsatser pågår. Parlamentet framhåller dock att det tydliga europeiska mervärdet av åtgärderna och finansieringsinstrumenten inom detta utskotts ansvarsområde måste beaktas av parlamentet och rådet när man beslutar om förslaget till budget 2016.

4.  Europaparlamentet beklagar djupt att rådet har föreslagit vissa, av allt att döma, horisontella budgetnedskärningar i vissa viktiga program, särskilt i det tredje fleråriga programmet för unionsåtgärder på hälsoområdet (2014–2020), i budgetposter som rör livsmedel och livsmedelssäkerhet liksom katastrofförebyggande och katastrofberedskap i unionen. Mot bakgrund av EU:s anslutning till internationella konventioner (t.ex. Nagoyaprotokollet) avvisar parlamentet de nedskärningar av anslagen i relevanta budgetposter som rådet har föreslagit.

5.  Europaparlamentet påminner om att de medel som avsatts för de budgetposter som ingår i detta utskotts ansvarsområde rent allmänt måste vara de samma som 2015. Parlamentet förespråkar därför att de belopp som ursprungligen angavs i budgetförslaget ska återinföras fullt ut för alla de program och finansieringsinstrument som ingår i detta utskotts ansvarsområde.

6.  Europaparlamentet påminner om att Horisont 2020 kommer att bidra till de mål som omfattas av detta utskotts ansvarsområde via forskningsprojekt på området för klimat, hälsa och miljö. Parlamentet bekräftar sitt åtagande att kontrollera projektens överensstämmelse med de motsvarande målsättningarna och framstegen när det gäller genomförandet av dem. Parlamentet är mycket kritiskt mot beslutet att göra nedskärningar i detta program för att täcka Efsi-garantin.

7.  Europaparlamentet understryker att för miljöforskning och innovation ligger tyngdpunkten under följande rubrik i Horisont 2020: ”Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och råvaror” som syftar till att skapa resurseffektiva och klimatsäkra ekonomier och samhällen, att skydda och på ett hållbart sätt förvalta naturtillgångar och ekosystem samt att garantera en hållbar tillgång på och användning av råvaror för att tillgodose behoven hos en växande global befolkning inom hållbara gränser för naturresurserna och ekosystemen.

8.  Europaparlamentet noterar att förslaget till EU-budget för 2016 uppgår till 153,5 miljarder euro i åtagandebemyndiganden (inklusive 4,5 miljarder euro som omfördelats från 2014) och 143,5 miljarder euro i betalningsbemyndiganden. Parlamentet påpekar att även om man bortser från effekten av omfördelningen 2015 och 2016, motsvarar detta en ökning med +2,4 % i åtaganden och +1,6 % i betalningar jämfört med 2015 års budget. Parlamentet betonar att dessa generellt sett måttliga ökningar fortsätter på den väg som den fleråriga budgetramen slog in på och med hänsyn till inflationen, är ökningen i reala termer närmast obefintlig, vilket visar på betydelsen av effektiva och ändamålsenliga utgifter.

9.  Europaparlamentet påminner om att betalningsbemyndiganden under de senaste åren har varit mycket problematiska och att genomförandet av unionens åtgärder allvarligt hindrats av kraftiga begränsningar i nivån för godkända betalningsbemyndiganden, vilket har lett till ständiga ändringsbudgetar för att tillgodose delar av de återstående behoven.

10.  Europaparlamentet hävdar bestämt att kommissionen, i händelse av otillräckliga betalningsbemyndiganden under 2016, kan, som den tidigare har gjort, välja att inte fullt ut utnyttja åtagandebemyndigandena, vilket skulle gå stick i stäv med parlamentets upprepade löften på området för miljö, hälsa och livsmedels- och fodersäkerhet. Parlamentet anser dessutom att bristen på betalningsbemyndiganden kommer att skada unionens rykte eftersom stödmottagare inom de respektive programmen inte får betalt.

11.  Europaparlamentet påminner om att Life är EU:s finansiella instrument för stöd till miljö- och klimatåtgärdsprojekt i hela EU. Parlamentet understryker särskilt problemen till följd av bristen på betalningsbemyndiganden för Life-programmet, vilket kan hindra och försena själva genomförandet av detta viktiga program.

12.  Europaparlamentet är positivt till ökningen av Life:s budget med 27,7 miljoner euro i förslaget till budget 2016. Parlamentet noterar dock att den del av förslaget till budget 2016 som går till Life-programmet endast är 0,3 % och att programmet endast står för 0,73 % av rubrik 2 (i bemyndiganden) och att dessa procentsatser har varit de samma i flera års tid.

13.  Europaparlamentet understryker hur oerhört viktigt det är med investeringar i forskning och innovation inom flera av detta utskotts ansvarsområden, och betonar att budgeten för 2016 på lämpligt sätt måste visa att sådana investeringar är prioriterade. Parlamentet erinrar om att de europeiska små och medelstora företagens hållbara tillväxt och innovationskapacitet utgör EU:s främsta konkurrensfördelar på de globaliserade marknaderna.

14.  Europaparlamentet påminner framför allt om det betydande mervärde som medicinsk forskning (t.ex. forskning om pediatriska läkemedel och särläkemedel) ger unionen, och även kampen mot gränsöverskridande hot mot hälsan. Parlamentet beklagar mot denna bakgrund djupt att folkhälsoprogrammet, med sammanlagda bemyndiganden på endast 62,2 miljoner euro, vilket precis som tidigare år motsvarar endast 0,04 % i bemyndiganden i förslaget till budget 2016, inte fullt ut speglar betydelsen av hälsa som ett värde i sig och som en förutsättning för att främja tillväxt. Parlamentet uppmanar rådet att ompröva de ytterligare budgetminskningar det har infört för detta program.

15.  Europaparlamentet betonar att den ekonomiska och finansiella krisen och de hårda åtstramningsåtgärder som medlemsstaterna tillämpar har lett till budgetnedskärningar och minskade skatteintäkter som i sin tur har medfört minskade resurser för de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen, och att ojämlikheten i hälsa i EU innebär en stor börda för medlemsstaterna och deras hälso- och sjukvårdssystem. Parlamentet efterlyser därför ökade resurser för samordnade offentliga förebyggande åtgärder på detta område.

16.  Europaparlamentet betonar att ett hållbart ekologiskt jordbruk som utnyttjar naturresurserna med försiktighet är viktigt för livsmedelsproduktionen, och begär att mer stöd ska utgå till jordbrukare som tillämpar miljö- och djurvänliga metoder.

17.  Europaparlamentet framhåller att unionen har världens högsta standarder för livsmedelssäkerhet. Parlamentet betonar hur viktigt det är att främja hälsosamma och säkra livsmedel för att förhindra onödiga hälso- och sjukvårdsutgifter och hjälpa medlemsstaterna att förbättra den långsiktiga hållbarheten i deras hälso- och sjukvårdssystem. Parlamentet beklagar därför också att programmet Livsmedel och foder, med sammanlagda bemyndiganden på bara 264,1 miljoner euro, vilket motsvarar endast 0,17 % i bemyndiganden i förslaget till budget 2016, liksom rådets förslag om ytterligare nedskärningar, inte fullt ut speglar betydelsen av livsmedels- och fodersäkerhet i unionen.

18.  Europaparlamentet påminner om att civilskyddsmekanismen är en hörnsten i unionens solidaritet. Parlamentet erinrar om att det först och främst är medlemsstaterna som har ansvaret för skyddet av allmänheten, miljön och materiella tillgångar, däribland kulturarvet. Parlamentet understryker att unionen har en ”främjande roll” när det gäller att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder inom områdena förebyggande av, beredskap för och insatser vid katastrofer. Parlamentet välkomnar att kommissionen föreslagit att öka åtagandena något för detta program, men beklagar djupt rådets förslag att minska anslagen till denna budgetpost.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera lämpliga miljöinspektioner för att minska risken för miljökatastrofer.

20.  Europaparlamentet påminner om de decentraliserade organens mycket viktiga tekniska, vetenskapliga och förvaltande uppgifter som är till stor hjälp för unionens institutioner vid utarbetandet och genomförandet av åtgärder.

21.  Europaparlamentet anser generellt att de decentraliserade organen måste dra sitt strå till stacken och göra besparingar precis som alla andra institutioner. Parlamentet konstaterar att ett utökat samarbete mellan de organ som omfattas av detta utskotts ansvarsområde (EEA, Echa, ECDC, Efsa, EMA) och det fortsatta åtagandet om ökad effektivitet redan har lett till ett bättre resursutnyttjande.

22.  Europaparlamentet påminner vidare om de mycket viktiga uppgifter som dessa decentraliserade organ utför, både för kommissionen och unionens medborgare, men också för de externa kunder som betalar till de organ (t.ex. Echa, EMA) som tar ut en avgift. Parlamentet betonar därför att det är mycket viktigt att dessa organ tilldelas tillräckliga mänskliga och finansiella resurser för att korrekt, oberoende och i tid kunna utföra dessa krävande och mycket viktiga uppgifter.

23.  Europaparlamentet är därför oroat över kommissionens attityd till decentraliserade organ eftersom nedskärningarna, särskilt av organens mänskliga resurser, är orättvisa och olämpliga jämfört med nedskärningarna vid unionens andra institutioner. Parlamentet är inställt på att återgå till en konkret utvärdering, från fall till fall, av varje organs enskilda behov.

24.  Europaparlamentet är generellt sett inte övertygat om att en externalisering av tjänster i syfte att minska antalet tjänster i tjänsteförteckningarna är långsiktigt mer kostnadseffektivt eftersom externa tjänsteleverantörer måste kontrolleras och vägledas, samtidigt som de strävar efter att gå med vinst.

25.  Europaparlamentet betonar att pilotprojekt och förberedande åtgärder är mycket värdefulla verktyg för att inleda ny verksamhet och nya åtgärder. Parlamentet påpekar att flera av utskottets idéer redan har genomförts med framgång, och parlamentet kommer därför fortsätta att utnyttja dessa instrument under 2016. De tillgängliga marginalerna under varje rubrik bör utnyttjas fullt ut.

26.  Europaparlamentet noterar resultatet av kommissionens förhandsbedömning av genomförbarheten av de pilotprojekt som föreslagits av ledamöter av ENVI-utskottet och som i allmänhet speglar utskottets prioriteringar för miljö och hälsa. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en uppföljning för att hålla parlamentet underrättat om framstegen och genomförandet av pilotprojekt och förberedande åtgärder.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.9.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

50

8

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Zoltán Balczó, Ivo Belet, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Mireille D’Ornano, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Jørn Dohrmann, Ian Duncan, Stefan Eck, Bas Eickhout, Eleonora Evi, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Matthias Groote, Jytte Guteland, György Hölvényi, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Susanne Melior, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, Marcus Pretzell, Frédérique Ries, Michèle Rivasi, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Dubravka Šuica, Tibor Szanyi, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Nils Torvalds, Glenis Willmott, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Nicola Caputo, Fredrick Federley, Peter Jahr, Mairead McGuinness, Gesine Meissner, Ulrike Müller, Marijana Petir


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (3.9.2015)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016

(2015/2132(BUD))

Föredragande av yttrande: Ildikó Gáll-Pelcz

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar att ansvaret för utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd under budgetförfarandet omfattar budgetposterna i avdelningarna 2 (inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag), 14 (beskattning och tullunion) och 33 (rättsliga frågor och konsumentskydd).

2.  Europaparlamentet påminner om att den inre marknaden är en viktig drivkraft för skapandet av sysselsättning och tillväxt, särskilt för små och medelstora företag. Denna potential är dock fortfarande outnyttjad i många avseenden, såsom den digitala inre marknaden. Parlamentet begär därför en effektivare användning av budgeten, genom att tydliga finansieringsprioriteringar fastställs för främjandet av den inre marknaden och därmed utvecklingen av ekonomin.

3.  Europaparlamentet välkomnar den betydande ökningen av det anslagna beloppet till budgetpost 14 02 01 ”Stöd till tullunionens funktion och modernisering”. Parlamentet stöder förverkligandet och genomförandet av programmets mål genom främjande av befintliga moderniseringsinitiativ, i synnerhet projektet med ett elektroniskt tullsystem, och genom utveckling av en strategi för gemensamt förvaltade och skötta it-system på tullrelaterade områden, samt genom förbättring av samordningen mellan medlemsstaterna, främjande av utbytet av bästa praxis, genomförande i tid och övervakning av EU-lagstiftningens korrekta tillämpning.

4.  Europaparlamentet anser att konsumenterna står i centrum för den nya digitala ekonomiska modellen och är övertygat om att budgeten för detta politikområde bör återspegla detta. Parlamentet konstaterar därför att det är viktigt att man tillhandahåller medel för uppdateringen av konsumentpolitiken, i syfte att garantera en sund anpassning till de snabba tekniska och ekonomiska förändringarna.

5.  Europaparlamentet begär att man finansierar ett nytt pilotprojekt ”Konsumentinflytande och utbildning om produktsäkerhet och marknadsövervakning på den digitala inre marknaden”, som ett lämpligt uppföljningsprojekt till det ettåriga pilotprojektet ”Att utbilda små och medelstora företag i konsumenträttigheter i den digitala tidsåldern”, som föreslogs av IMCO-utskottet för 2015 och som ska bidra till en bred offentlig utbildningskampanj i syfte att hjälpa konsumenterna och företagen att förstå de invecklade reglerna och bestämmelserna i samband med e-handel.

6.  Parlamentet betonar att detta bör hjälpa medborgare och små och medelstora företag att följa konsumentskyddslagstiftningen i internetmiljö. Parlamentet betonar att konsumenterna, på en verkligt uppkopplad digital inre marknad, bör kunna erhålla samma kvalitet på tjänster och varor som köpts online och erhålla tillräcklig information avseende köpet på ett transparent sätt.

7.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att relevanta myndigheter kan stoppa produkter och tvinga företagen att återkalla eller dra tillbaka produkter från den europeiska marknaden. Parlamentet anser att en förenkling och harmonisering av bestämmelserna och standarderna skulle minska potentiella problemen när det gäller efterlevnaden och därmed vara till fördel för både konsumenterna och handlarna. Parlamentet anser i detta avseende att handlarna också bör få information om hur de ska redovisa sina skatter från gränsöverskridande transaktioner inom EU, med hjälp av en effektiv användning av MOSS-tjänsten.

8.  Europaparlamentet påminner om behovet av att finansiera det flerspråkiga verktyget för plattformen för tvistlösning online. Parlamentet betonar att välfungerande system för tvistlösning online i hela unionen kommer att uppmuntra konsumenterna att finna lösningar på de problem de möter när de köper varor och tjänster på den inre marknaden och ge ett uppsving i onlinehandeln. Parlamentet påminner om att ökad onlinehandel och gränsöverskridande handel i unionen också kommer att ge konsumenterna större valfrihet och företagen nya möjligheter, ge tillträde till nya marknader och bidra till att skapa ökad ekonomisk tillväxt.

9.  Europaparlamentet erkänner vikten av forumet för den inre marknaden. Parlamentet påminner om att 2015 är den förberedande åtgärdens sista år och att kommissionen därför brådskande bör lägga fram ett nytt lagstiftningsförslag i syfte att säkra fortsättningen för denna viktiga åtgärd.

10.  Europaparlamentet understryker att kunderna är mycket nöjda med det resultat som uppnåtts av Solvit för att lösa medborgarnas problem. Parlamentet anser att mer skulle kunna göras för att förbättra samverkan mellan styrningsverktygen och kunskaperna om dessa verktyg och för att maximera värdet från de medel som anslås till dem. Parlamentet efterlyser ytterligare reflektion om möjligheten att konsolidera dessa verktyg i framtida budgetförslag. Parlamentet noterar sitt stöd för budgetpost 02 03 04 avseende verktyg för förvaltning av den inre marknaden. Parlamentet anser att nätverket av europeiska konsumentcentrum också bör ges tillräcklig finansiering så att det kan fortsätta sitt uppdrag med att utbilda medborgarna om deras konsumenträttigheter i Europa.

11.  Europaparlamentet anser att stöd till den reala ekonomin bör vara en prioritet för unionen för att skapa sysselsättning och hållbar tillväxt. Parlamentet insisterar på att små och medelstora företag bättre informeras om denna möjlighet så att användningen av detta finansiella stöd, särskilt av de små och medelstora företagen, maximeras. Parlamentet kräver att tillräcklig finansiering ställs till förfogande för en övergång till en resurseffektiv kretsloppsekonomi.

12.  Europaparlamentet betonar behovet av att garantera tillräckligt med finansiering till Cosme-programmet och till Enterprise Europe Network under 2016, för att främja tillväxten inom små och medelstora företag och hjälpa dem att lösa problemen när det gäller tillträdet till den inre marknaden och till den globala marknaden, genom bättre tillgång till information om de möjligheter som den inre marknaden erbjuder utanför den egna medlemsstaten och utanför unionen. Parlamentet betonar att säkerställandet av god tillgång till finansiering och en ökning av användningen av de digitala verktygen är av största vikt för att upprätthålla företagens konkurrenskraft.

13.  Europaparlamentet välkomnar ökningen av budgetpost 02 04 02 03 ”ökad innovation i små och medelstora företag” och budgetpost 02 03 ”inre marknaden för varor och tjänster”, och föreslår att kommissionen övervakar effektiviteten när det gäller de finansierade projekten för att öka innovationen i små och medelstora företag.

14.  Europaparlamentet är bekymrat över den drastiska minskningen av budgetposterna 02 02 01 (främjande av entreprenörskap och förbättring av unionsföretagens konkurrenskraft och marknadstillträde) och 02 02 02 (förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering i form av eget kapital och lån) för Cosme-programmet.

15.  Europaparlamentet betonar att standarder är viktiga verktyg för företagens konkurrenskraft, vars deltagande i standardiseringsprocessen är avgörande för de tekniska framstegen och för jämförbarheten av material- och produktkvalitet i unionen. Parlamentet instämmer därför med att betalningarna under budgetpost  02 03 02 01 för stöd till standardiseringsverksamhet som utförs av CEN, Cenelec och Etsi bör öka i enlighet med kommissionens förslag.

16.  Europaparlamentet begär, mot bakgrund av antagandet av förordningen om e-call, att tillräcklig finansiering ges till Europeiska byrån för GNSS så att förordningen fullt ut ska kunna genomföras.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.9.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

5

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dita Charanzová, Anna Maria Corazza Bildt, Daniel Dalton, Nicola Danti, Dennis de Jong, Pascal Durand, Vicky Ford, Ildikó Gáll-Pelcz, Evelyne Gebhardt, Maria Grapini, Sergio Gutiérrez Prieto, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Antonio López-Istúriz White, Margot Parker, Eva Paunova, Jiří Pospíšil, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Igor Šoltes, Catherine Stihler, Mylène Troszczynski, Anneleen Van Bossuyt

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Lucy Anderson, Birgit Collin-Langen, Kaja Kallas, Jens Nilsson, Marc Tarabella, Lambert van Nistelrooij

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Andrey Novakov, Adam Szejnfeld


YTTRANDE från utskottet för transport och turism (1.9.2015)

till budgetutskottet

om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016

(2015/2132(BUD))

Föredragande av yttrande: Massimiliano Salini

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet betonar att den planerade finansieringen för transportsektorn på motiverade grunder är kopplad till annan politik såsom sammanhållning, konkurrens, turism och säkerhet. Parlamentet påminner om att transportinfrastrukturen ligger till grund för den fria rörlighet för personer, varor och tjänster som idén om den inre marknaden vilar på och att denna fria rörlighet är både en stark drivkraft för unionens integration och en nyckelfaktor för Europas industri och handel.

2.   Europaparlamentet betonar att insatserna för att få ny fart på tillväxten och sysselsättningen har högsta prioritet inom EU-politiken och påminner om att infrastrukturprojekten bidrar till detta både direkt, tack vare de arbetstillfällen som skapas på byggarbetsplatserna, och indirekt, vid driften och underhållet av denna infrastruktur och mer generellt genom att de stärker de berörda regionernas konkurrenskraft. Parlamentet ser positivt på att samtliga medlemsstater i samband med diskussionerna om Junckerplanen ställt sig bakom detta förhållningssätt och anser att investeringar i strategisk infrastruktur inte bör hämmas av stabilitetspakten.

3.   Europaparlamentet konstaterar att överenskommelsen om Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) leder till nedskärningar i Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). Parlamentet välkomnar initiativet att i större utsträckning uppbåda finansiering från den privata sektorn för transportprojekt, via innovativa finansieringsinstrument. Parlamentet konstaterar dock att vissa projekt är mindre attraktiva för denna typ av aktörer på grund av den alltför låga och/eller osäkra avkastningen på investeringar. Parlamentet påminner emellertid om att syftet med Efsi är att korrigera marknadsstörningar i sektorer som har en riskprofil för lönsamheten som skulle kunna avskräcka privata investerare, och betonar att även om investeringar i järnvägar, hållbar rörlighet i städer och hållbara inre vattenvägar ger avsevärda socioekonomiska och miljömässiga fördelar så är de mindre lönsamma och behöver bidrag för sitt genomförande. Parlamentet betonar att bidraget från EU-budgeten, oavsett vilken finansieringsmodell som väljs, måste koncentreras på projekt med stort europeiskt mervärde.

4.   Europaparlamentet betonar betydelsen av TEN-T, inte bara som knutpunkter för förbindelserna inom Europa, utan också som en möjlighet att ge skjuts åt enskilda inhemska marknader, lokala ekonomier och stads- och storstadsområden. Parlamentet betonar därför vikten av att slutföra de prioriterade korridorer som man enats om på europeisk nivå, inte minst för järnvägslinjerna för höghastighetstrafik. Parlamentet uppmärksammar det rekordstora intresse som medlemsstaterna visade vid 2014 års ansökningsomgång samt det stora antalet inlämnade stödberättigade förslag av hög kvalitet som inte kunde antas på grund av bristande finansiering. Parlamentet insisterar i detta hänseende på att den finansiering som tillhandahålls genom den fleråriga budgetramen måste respekteras och ses över för både åtaganden och betalningar för att prioriteringarna och målen för FSE ska kunna uppfyllas och för att höja budgeten för denna fond.

5.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med tilldelningen av medel ur FSE beakta de ekonomiska och sociala svårigheter som vissa medlemsstater genomgår och som hotar att i stor utsträckning hämma inlämnandet av projekt. Kommissionen uppmanas därför att ge nödvändigt stöd till dessa länder inom ramen för FSE-programmet.

6.   Europaparlamentet understryker den viktiga roll som forskning och innovation spelar i transport- och turismsektorerna, med fokus på hållbar rörlighet i städer, socioekonomisk kunskap och miljöprestanda. Tillräckliga budgetmedel bör därför tilldelas sådana former av innovativ teknik och kunskap inom Horisont 2020 och Shift2Rail.

7.   Europaparlamentet rekommenderar att man fäster större vikt vid transportpolitiken för hamnar och flygplatser, eftersom den främjar konkurrenskraften genom att vidareutveckla en hållbar inre marknad och öppna upp EU för resten av världen. Parlamentet understryker behovet av en rationell EU-politik som stärker specifika hamnars särdrag och deras geografiska placering. Parlamentet anser att förbättrade intermodala förbindelser och förbättrad sammanlänkning torde underlätta handeln med de omkringliggande områdena och göra EU:s transportsystem hållbarare. Parlamentet framhåller vikten av att upprätta en europeisk strategi för att uppmuntra bättre och utökade förbindelser mellan flygplatserna, på såväl nationell som internationell nivå.

8.   Europaparlamentet påpekar att parlamentet har sämre garantier än övriga institutioner för att få tillgång till de officiella handlingar som rör EU:s budget. Parlamentet efterlyser därför en översyn av de interinstitutionella avtalen för att säkerställa att Europaparlamentets ledamöter, som företräder de europeiska medborgarna, har tillgång till handlingar, även då dessa innehåller så kallad känslig information.

9.   Europaparlamentet uppmärksammar det kommande antagandet av det fjärde järnvägspaketet som stärker Europeiska järnvägsbyråns roll i fråga om certifiering och godkännande av utsläppande på marknaden, i syfte att effektivisera förfaranden, tidsramar och resurser. Parlamentet insisterar på att denna byrå måste ges ekonomiska, mänskliga och logistiska resurser som står i proportion till dess nya uppgifter. Parlamentet påminner dessutom om att detta paket måste ingå i en mer omfattande insats för att öka järnvägssektorns attraktionskraft. Parlamentet anser därför att det är viktigt att investera mer i utvecklingen av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) med en enda driftskompatibel europeisk standard och att se till att det gemensamma företaget Shift2Rail utan dröjsmål kommer igång med sin verksamhet.

10. Europaparlamentet understryker att Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) bör får tillräckliga resurser för att kunna kontrollera säkerheten och förhindra förorening från olje- och gasanläggningar till havs, i enlighet med vad som fastställts i förordningen om finansiering av Emsa.

11. Europaparlamentet påminner om att de byråer som har till främsta uppgift att garantera säkerheten inom olika transportslag spelar en avgörande roll, och avvisar därför de föreslagna nedskärningarna i byråernas budgetar och accepterar inte föreslagna nedskärningar som skulle kunna äventyra transportsäkerheten.

12. Europaparlamentet understryker det gemensamma europeiska luftrummets strategiska betydelse som det främsta instrumentet för att garantera säkerhet, miljöprestanda, konkurrenskraft och skydd för medborgarnas rättigheter. Parlamentet betonar att EU bör tillhandahålla tillräckliga resurser till dess tekniska gren, Sesar, via FSE och forskningsprogrammen. Såvitt parlamentet förstår inbegriper det kommande antagandet av en rad förslag om att stärka de europeiska aktörernas ställning i förhållande till resten av världen förslag om hur uppgifterna för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet ska utvecklas. Parlamentet anser därför att den del av byråns resurser som kommer från EU-budgeten som ett minimum måste ligga kvar på dagens nivåer och inte får sänkas, även om den privata sektorn också bidrar till dess finansiering.

13. Europaparlamentet betonar att den finansiella insynen hos byråerna behöver förbättras, även med avseende på de faktiska uppgifter de utför. Utnämningar ska ske på grundval av meriter och genom offentliga förfaranden; urvalskriterierna måste offentliggöras och inkomsttak fastställas.

14. Med tanke på att det inte finns någon direkt budgetpost för turism föreslår Europaparlamentet att de möjligheter som de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Cosme-programmet, pilotprojekt och förberedande åtgärder har att erbjuda ska fortsätta att utnyttjas fullt ut i syfte att stärka den ”gamla kontinentens” attraktionskraft för resenärerna. Parlamentet betonar att det på detta område är avgörande med samarbete mellan de många olika berörda strategierna och EU-fonderna, och även offentlig-privata partnerskap bör beaktas.

15. Europaparlamentet efterlyser inrättandet av en direkt budgetpost för turism i EU:s budget för 2016.

16. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen presenterar en årlig översikt över turismprojekt som har medfinansierats av olika EU-fonder.

17. Europaparlamentet begär att budgeten för initiativ i turismsektorn inom ramen för Cosme-programmen utökas till 13 miljoner euro år 2016, med tanke på turismnäringens ekonomiska bidrag till EU:s BNP och dess betydelse för skapandet av arbetstillfällen. Parlamentet begär att man undviker ytterligare nedskärningar i budgeten för insatser inom turismsektorn i den nuvarande fleråriga budgetramen.

18. Europaparlamentet rekommenderar att särskild uppmärksamhet fästs vid de urbana knutpunkterna inom den europeiska transportpolitiken. Parlamentet påminner om att över hälften av världens befolkning numera bor i städer, och att detta är en växande trend. Parlamentet menar därför att bidrag till effektiva, intermodala, hållbara och säkra system för hållbar rörlighet i städerna liksom stads- och storstadsområdens förbindelser med landsbygds- och randområden är ett handfast bidrag till global tillväxt.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa de lokala, regionala och nationella myndigheterna och andra berörda parter att utforska befintliga och nya möjligheter till EU-stöd för kollektivtrafiken och att utveckla innovativa modeller för offentlig-privata partnerskap. Parlamentet framhåller att de europeiska struktur- och investeringsfonderna bör användas mer systematiskt för städer som har utvecklat en integrerad lokal transportplan, till exempel en plan för hållbar rörlighet i städerna, och som har identifierat lämpliga åtgärder i enlighet med kriterierna i den tillämpliga lagstiftningen.

20. Europaparlamentet framhåller att investeringarna i transportinfrastruktur, genom FSE, och transportforskning, genom det gemensamma initiativet Shift2Rail och Horisont 2020-programmet, inte får användas som en justeringsvariabel för att uppnå en överenskommelse om budgeten för 2016.

21. Europaparlamentet understryker betydelsen av forskning och innovation i transport- och turismsektorerna, både för utvecklingen av intelligenta transportsystem och hållbar och miljövänlig energi och för bättre säkerhet och förbättrade tjänster för konsumenterna. Parlamentet avvisar därför de föreslagna nedskärningarna i forskning, särskilt för betalningsbemyndiganden.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

31.8.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

3

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Lucy Anderson, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Michael Cramer, Andor Deli, Karima Delli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Dieter-Lebrecht Koch, Peter Lundgren, Georg Mayer, Cláudia Monteiro de Aguiar, Jens Nilsson, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Tomasz Piotr Poręba, Gabriele Preuß, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Claudia Schmidt, Pavel Telička, István Ujhelyi, Peter van Dalen, Wim van de Camp, Janusz Zemke, Roberts Zīle

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniel Dalton, Markus Ferber, Michael Gahler, Georgi Pirinski, Matthijs van Miltenburg

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Eugen Freund, Karoline Graswander-Hainz, Piernicola Pedicini, Julia Reda, Kristina Winberg


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (18.9.2015)

till budgetutskottet

om Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016

(2015/2132(BUD))

Föredragande av yttrande: Maria Spyraki

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser det vara alarmerande att betalningsbemyndigandena under rubrik 1b har minskat till 49 miljarder EUR (-4 procent jämfört med 2015), och ifrågasätter bekymrat om de föreslagna beloppen för rubrik 1b i budgetförslaget för 2016 är tillräckliga för att klara av den nuvarande rekordhöga nivån på de betalningar som behövs på grund av eftersläpningen under denna rubrik.

2.  Europaparlamentet konstaterar att enligt kommissionens dokument Elements for a payment plan to bring the EU budget back onto a sustainable track måste de planerade betalningsbemyndigandena under rubrik 1b också användas för att betala den förväntade eftersläpningen i slutet av 2015 (20 miljarder EUR), och parlamentet uppmanar kommissionen att göra ytterligare ansträngningar för att minska förseningarna av betalningarna. Parlamentet betonar att sådana förseningar avsevärt ökar belastningen på regionala och nationella myndigheter, särskilt i sådana fall där det finns sociala, ekonomiska och finansiella problem, och har en mycket allvarlig dominoeffekt och inverkan på stödmottagare och sårbara mottagare av finansiering.

3.  Europaparlamentet påminner om att det i slutsatserna i den sjätte lägesrapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning framhålls att de regionala skillnaderna har ökat sedan 2008. Parlamentet betonar att EU-budgeten spelar en avgörande roll för att få igång investeringar, eftersom dess hävstångseffekt genom att komplettera offentlig och privat finansiering på nationell och internationell nivå bidrar till att stärka tillväxten och säkerställa ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen.

4.  Europaparlamentet konstaterar att det i budgetförslaget för 2016 fastställs åtagandebemyndiganden på 153,5 miljarder EUR (en minskning med 5,3 procent jämfört med 2015) och betalningsbemyndiganden på 143,5 miljarder euro (en ökning med 1,6 procent jämfört med 2015).

5.  Europaparlamentet konstaterar att den föreslagna nivån på betalningsbemyndiganden i budgetförslaget 2016 bygger på en avsevärd ökning av betalningsbemyndiganden för programmen 2014–2020 och en avsevärd minskning för programmen 2007–2013, även om nästan 50 procent av begärandena om betalning för 2016 fortfarande hänför sig till programmen 2007–2013.

6.  Europaparlamentet konstaterar vidare att man i förebyggande syfte också bör ta hänsyn till effekterna på betalningarna under rubrik 1b, på grund av ändringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020.

7.  Europaparlamentet påminner om vikten av tillräckliga resurser för att garantera å ena sidan de fleråriga programmens korrekta genomförande och å den andra deras fleråriga verksamhet, vilket tillsammans kräver lämpliga medel och åtgärder för att minimera risken för att det igen sker en eftersläpning i betalningarna. Parlamentet påminner om att utestående betalningar undergräver unionens trovärdighet och ansvarighet. Parlamentet efterlyser en långsiktig lösning på problemet med betalningseftersläpningar, vilket är ett strukturellt problem som sannolikt kommer att upprepas om inte lämpliga lösningar hittas. Parlamentet konstaterar också ökningen av de administrativa utgifterna, trots tidigare försäkringar om att de skulle begränsas till samma nivå.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i nära samarbete med medlemsstaterna, noga övervaka och utarbeta en detaljerad prognos beträffande utvecklingen av betalningar under rubrik 1b avseende programperioden 2014–2020 genom att använda mätbara, och därmed jämförbara, nyckelutförandeindikatorer som kommer att garantera budgetanslagens effektivitet och ändamålsenlighet.

9.  Europaparlamentet befarar att medlemsstater i vissa fall kommer att göra en snabb utbetalning av medel för att inte förlora anslagna belopp, vilket skulle öka risken för oegentligheter och skulle kunna leda till finansiella korrigeringar, och befarar vidare att man hamnar i en situation där outnyttjade medel i slutet av programperioden blir föremål för automatiska tillbakadraganden.

10.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om en förberedande åtgärd under rubrik 1b, som är öppen för alla medlemsstater och som är avsedd att finansiera kapacitetsutveckling och institutionell uppbyggnad för att stödja genomförandet av reformer som fastställts som prioriterade i livscykeln för makroekonomisk övervakning, och efterlyser fler liknande initiativ.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

17.9.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

31

6

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, José Blanco López, Franc Bogovič, Mercedes Bresso, Steeve Briois, Edward Czesak, Rosa D’Amato, Bill Etheridge, Michela Giuffrida, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Andrew Lewer, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Andrey Novakov, Younous Omarjee, Demetris Papadakis, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Julia Reid, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Maria Spyraki, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Ángela Vallina, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Petras Auštrevičius, Jan Olbrycht, Maurice Ponga

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Brando Benifei, Andrejs Mamikins, Soraya Post


YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (7.9.2015)

till budgetutskottet

över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016

(2015/2132(BUD))

Föredragande av yttrande: Jean-Paul Denanot

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet beklagar med beaktande av taket i den fleråriga budgetramen 2014–2020 för rubrik 2, att flera stora utgiftskategorier inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken i praktiken sannolikt kommer att skäras ned under 2016, inbegripet direktstöd och marknadsåtgärder, trots att åtaganden och betalningar totalt sett ökat med 2,4 % respektive 1,6 %.

2.  Europaparlamentet noterar i detta sammanhang det föreslagna beloppet på 63,1 miljarder euro i åtaganden (-0,1 % jämfört med 2015 (effekten av omfördelningen neutraliserad)) och 55,9 miljarder euro i betalningar (-0,2 %) i budgetförslaget för 2016 för rubrik 2.

3.  Europaparlamentet konstaterar att budgetförslaget för 2016 lämnar en marginal på 1,2 miljarder euro under taket för åtagandena och en marginal på 1,1 miljarder euro under undertaket för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ). Parlamentet insisterar på att marginalen bibehålls inom rubrik 2 för att man ska kunna hantera eventuella framtida kriser inom jordbrukssektorn. Parlamentet inväntar kommissionens ändringsskrivelse, som förväntas läggas fram i oktober 2015, vilken bör baseras på uppdaterad information om finansieringen av EGFJ.

4.  Europaparlamentet betonar att budgetförslaget för 2016 är det första året med fullt genomförande av direktstöden, som infördes genom förordning (EU) nr 1307/2013. Parlamentet noterar i detta sammanhang att åtagandena och anslagen i budgeten för EGFJ minskats med 1,4 % på grund av överföringar mellan den gemensamma jordbrukspolitikens två pelare.

5.  Europaparlamentet noterar att anslagen i budgetförslaget för 2016 för landsbygdsutveckling inom ramen för EJFLU kommer att medföra en ökning av åtagandena på 2,8 % och av betalningarna på 6,3 %. Parlamentet framhåller emellertid att denna ökning är en logisk följd av den sena programplaneringen avseende nya program för perioden 2014–2020 och slutförandet av program för perioden 2007–2013.

6.  Europaparlamentet välkomnar åtgärderna för att få nivån på utestående åtaganden under kontroll och anser detta vara en förutsättning för en framgångsrik inledning på programplaneringsperioden 2014–2020. Parlamentet uppmanar därför rådet och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att täcka utestående betalningskrav.

7.  Europaparlamentet beklagar de nedskärningar som gjorts i budgeten för interventioner på jordbruksmarknaderna jämfört med 2015. Med tanke på att Ryssland har bekräftat förlängningen av sitt importförbud fram till augusti 2016, uppmanar parlamentet kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder, däribland att utnyttja den tillgängliga marginalen under taket, för att stödja EU:s jordbrukare, inom alla jordbruksområden och livsmedelsindustrin som drabbas av förbudet, i synnerhet i de länder som gränsar till Ryssland, och anser att dessa nödåtgärder måste utvidgas till att omfatta länder som indirekt drabbas av det ryska importförbudet. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut genom vilket stödåtgärder för frukt- och grönsaksproducenter, som drabbats av det ryska importförbudet, ska förlängas från och med den 1 augusti 2015, och begär att dessa åtgärder ska gälla så länge importförbudet varar och att de utvidgas till att omfatta alla drabbade odlings- och boskapssektorer. Parlamentet betonar att mjölksektorn kräver särskild uppmärksamhet eftersom det ryska importförbudet späder på osäkerheten för producenterna genom att förvärra det prisfall som skett sedan kvotsystemet avskaffades.

8.  Europaparlamentet insisterar på att medel måste tillhandahållas för att kompensera de ekonomiska förluster som jordbrukarna drabbats av till följd av marknadskriser, sanitära eller fytosanitära kriser, såsom Xylellabakterien, och upprepar att det är nödvändigt att använda de tillgängliga marginalerna under rubrik 2 för detta ändamål. Parlamentet insisterar på att kompensation för utrotningsåtgärder också bör omfatta återupprättandet av jordbruksekosystemen, inbegripet marken, liksom etablering av en robust biologisk mångfald och genetisk mångfald i växtbeståndet, vilket idealiskt sett omfattar resistens mot eller tolerans av sjukdomar och skadedjur. Parlamentet anser att ett av målen med stödet bör vara att säkerställa balanserade och biologiskt mångfaldiga jordbruksekosystem och landskap, som är mindre känsliga för framtida angrepp. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra en försämring av dessa marknader.

9.  Europaparlamentet begär att ytterligare medel öronmärks för olivodlings- och olivoljesektorn i syfte att kompensera för de förluster som utbrottet av Xylella fastidiosa har orsakat jordbrukarna, stärka de förebyggande åtgärderna i Europa, bekämpa spridningen av denna förödande sjukdom, omstrukturera sektorn och konsolidera den vetenskapliga forskningen om patogenen och dess vektorer.

10.  Europaparlamentet noterar generellt sett att det krävs investeringar för att göra våra jordbruksekosystem motståndskraftiga mot klimatförändring och införandet och spridning av invasiva arter, särskilt genom biologiskt mångfaldiga landskap och levande, sund jord, som innehåller rovdjur och nyttiga arter som möjliggör en naturlig reglering av antalet skadedjur.

11.  Europaparlamentet beklagar de nedskärning på 2 miljoner euro i skolmjölksprogrammet (från 77 miljoner euro i anslagen för 2015 till 75 miljoner euro i budgetförslaget för 2016), som kommissionen föreslagit och rådet stött. Parlamentet erinrar om parlamentets krav på en ökning på 20 miljoner euro per år för detta program. Parlamentet välkomnar den lilla ökningen av anslagen till skolfruktsprogrammet till 150 miljoner euro, som föreslagits av kommissionen och stötts av rådet. Parlamentet framhåller att båda dessa program har visat sig vara nyttiga inom medlemsstaterna, och betonar hur viktiga de är mot bakgrund av den pågående krisen och nivån för undernäring hos barn i unionen. Parlamentet uppmanar rådet att beakta parlamentets förslag om en minskning av byråkratin för medlemsstaterna så att dessa båda program kan bli mer effektiva.

12.  Europaparlamentet beklagar rådets föreslagna nedskärning på 13,8 miljoner euro i driftsanslagen för producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn, med tanke på hur viktiga de är i livsmedelsförsörjningskedjan och de utmaningar sektorn nu står inför.

13.  Europaparlamentet begär att skolmjölks- och skolfruktsprogrammen förs över till den andra pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken, så att deras särskilda utformning kan anpassas bättre till regionala särdrag och behov och så att dessa program i högre grad accepteras och blir lättare att tillämpa.

14.  Europaparlamentet vidhåller att alla inkomster i EU:s budget från tilläggsavgiften ska öronmärkas för investeringar i mjölksektorn, och att andra inkomster som avsatts för särskilda ändamål och som kommer från jordbruket 2014/2015 måste hållas kvar under rubrik 2. Parlamentet anser att de avgifter för överskridna kvoter som togs ut 2015, särskilt i mjölksektorn, helt och hållet bör användas för marknadsstöd och andra stödåtgärder för mjölksektorn. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att öronmärka dessa inkomster för EGFJ.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att de medel som tilldelas reserven för kriser inom jordbrukssektorn i 2016 års budget, och som därefter förblir oanvända, i sin helhet lämnas kvar under rubrik 2 till följande budgetår och används för direktstöd till jordbrukare, i enlighet med förordning (EU) nr 1306/2013.

16.  Europaparlamentet konstaterar att det europeiska jordbruket drabbats av allt fler kriser under senare år. Kommissionen uppmanas därför att se över krisfinansieringssystemet och skapa ett nytt instrument som möjliggör ett snabbt politiskt ingripande vid kriser utan att de årliga direktbetalningarna belastas.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att regelbundet övervaka de avsevärda prissvängningarna för jordbruksprodukter, vilka inverkar negativt på jordbrukarnas inkomster, och att snabbt och effektivt vidta åtgärder när detta är nödvändigt, så att jordbrukarna får en direkt möjlighet att bekämpa sådan prisvolatilitet.

18.  Europaparlamentet noterar effekterna av avskaffandet av mjölkkvoterna och anser att förberedande åtgärder krävs för att undvika marknadsobalanser efter avskaffandet av sockerkvoterna i september 2017.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mobilisera krisreserven för jordbrukssektorn i syfte att genomföra krisåtgärder för att hjälpa mejerisektorn. Parlamentet anser att syftet med sådana åtgärder bör vara att hjälpa små och medelstora producenter, som drabbats värst sedan kvotsystemet avskaffades 2015, och att utgifter bör öronmärkas för tekniska förbättringar av produktionsprocesser och incitament för att producera produkter med mervärde.

20.  Europaparlamentet välkomnar de anslag som beviljats till stöd för biodling, eftersom parlamentet konsekvent har betraktat biodling och bevarandet av funktionell biologisk mångfald, särskilt pollinerare och de tjänster som dessa erbjuder, som prioriteringar för jordbrukets framtid.

21.  Europaparlamentet betonar målen om ökad konkurrenskraft och hållbarhet inom det europeiska jordbruket, och begär att resurser ska tilldelas för att dessa mål ska kunna uppnås. Parlamentet påminner om jordbrukspolitikens potential i fråga om jobbskapande, tekniska och sociala innovationer och hållbar utveckling, särskilt på jordbruksområden där de främjar regional utveckling.

22.  Europaparlamentet betonar den stora betydelsen av att utveckla nya marknader för att behålla konkurrenskraften och förbättra det europeiska jordbrukets motståndskraft mot marknadskriser, såsom till exempel i fallet med Rysslands importförbud. Parlamentet begär finansiellt stöd till marknadsutvecklande, bland genom att använda medlen från tilläggsavgifterna.

23.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att medel som har öronmärkts för forskning inom livsmedelssektorn, särskilt från Horisont 2020-budgeten, till fullo förblir tillgängliga för detta ändamål i syfte att stimulera innovation inom jordbrukssektorn.

24.  Europaparlamentet påminner om de problem som uppstått under tidigare budgetår då medlen har minskats. Parlamentet anser att alla försök att minska anslagen till jordbruket skulle bli verkningslösa och till och med farliga eftersom de skulle äventyra målen för den gemensamma jordbrukspolitiken, öka sektorns sårbarhet och avsevärt minska de insatser som görs för att upprätthålla det europeiska jordbrukets konkurrenskraft.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.9.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

4

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Daniel Buda, Nicola Caputo, Matt Carthy, Paolo De Castro, Albert Deß, Diane Dodds, Norbert Erdős, Edouard Ferrand, Luke Ming Flanagan, Beata Gosiewska, Martin Häusling, Anja Hazekamp, Jan Huitema, Peter Jahr, Jarosław Kalinowski, Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Mairead McGuinness, Giulia Moi, Ulrike Müller, Maria Noichl, Marit Paulsen, Marijana Petir, Bronis Ropė, Czesław Adam Siekierski, Marc Tarabella, Janusz Wojciechowski, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Bas Belder, Angélique Delahaye, Jean-Paul Denanot, Jørn Dohrmann, Georgios Epitideios, Fredrick Federley, Jens Gieseke, Maria Heubuch, Karin Kadenbach, Norbert Lins, Susanne Melior, Stanislav Polčák, Annie Schreijer-Pierik, Hannu Takkula, Vladimir Urutchev

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Heinz K. Becker, Carlos Iturgaiz, Igor Šoltes


YTTRANDE från fiskeriutskottet (4.9.2015)

till budgetutskottet

över Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016

(2015/2132(BUD))

Föredragande av yttrande: Alain Cadec

FÖRSLAG

Fiskeriutskottet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

Allmän översikt

1.   Europaparlamentet påminner om vikten av att Europeiska unionens budget överensstämmer med de politiska målen för sysselsättning, företag och entreprenörskap. Parlamentet betonar att sektorerna för havsfrågor och fiske också skapar sysselsättning och tillväxt samt bidrar aktivt till regional utveckling och till förvaltningen av naturresurser.

2.  Europaparlamentet understryker att fiske och havsfrågor har en viktig ekonomisk, social och miljömässig dimension och att dessa sektorer spelar en avgörande roll för den blå ekonomin.

3.  Europaparlamentet är oroat över att fiskerisektorn måste upprätthålla sin konkurrenskraft och samtidigt följa föreskrifterna i den gemensamma fiskeripolitiken och kraven för en sund förvaltning av fiskeresurserna, enligt vilken fiskbestånden måste bevaras över de biomassanivåer som kan ge en maximal hållbar avkastning. Parlamentet är oroat över de svårigheter som uppstår i samband med yrkesfiskarnas och de nationella myndigheternas genomförande av landningsskyldigheten.

4.   Europaparlamentet anser att ungdomssysselsättningen i denna sektor ska vara en politisk prioritering. Parlamentet insisterar på att det är medlemsstaterna som, med hjälp av alla de verktyg som de förfogar över, inklusive de europeiska strukturfonderna, ska göra sitt yttersta för att göra det lättare för ungdomar att börja arbeta i fiskerisektorn.

Rådets ståndpunkt

5.  Europaparlamentet beklagar att rådet minskat åtagandebemyndigandena med 750 388 EUR och betalningsbemyndigandena med 4 646 986 EUR för avdelning 11 i avsnitt III.

6.  Europaparlamentet är bekymrat över rådets behandling av budgeten för 2016, som inte tar hänsyn till de politiska åtagandena inom den fleråriga budgetramen och innebär en minskning av vissa anslag som behövs för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken. Parlamentet efterlyser därför ett återinförande av anslagen i avdelning 11 i avsnitt III i kommissionens budgetförslag.

Åtagandebemyndiganden i avdelning II avsnitt III

7.  Europaparlamentet tar del av åtagandebemyndigandena i kommissionens förslag till budget för 2016. Parlamentet noterar det belopp på 1 047 031 838 EUR som kommer från rubrik 2 i den fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar minskningen med 41,1 % jämfört med föregående budgetår, och konstaterar att denna minskning med 729 129 330 EUR i huvudsak motsvarar överföringen av anslag från 2014 till 2015, till följd av den tekniska översynen av den fleråriga budgetramen och förseningar i programplaneringen för strukturfonderna, inklusive för Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).

8.  Europaparlamentet påminner om att anslagen för budgetåret 2015 har ökat med 740 725 000 EUR tack vare anslag som inte utnyttjades 2014.

9.  Europaparlamentet påpekar att den minskning som kan ses i budgetförslaget framför allt kan härledas till anslagen till EHFF, som har minskat med 728 588 330 EUR jämfört med budgetåret 2015. Parlamentet anser emellertid att åtagandebemyndigandena överensstämmer med de politiska beslut som fattades vid förhandlingarna om EHFF och med taken i den fleråriga budgetramen.

10. Europaparlamentet noterar åtagandebemyndigandena för partnerskapsavtalen om hållbart fiske och för de obligatoriska bidragen till de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna, som i budgetförslaget uppgår till 150 500 000 EUR, vilket motsvarar en minskning med 0,4 % jämfört med 2015. Parlamentet anser dock att denna stagnation innebär minskade anslag där hänsyn tagits till inflationsantaganden.

11. Europaparlamentet noterar åtagandebemyndigandena från rubrik 5 som är avsedda för administrativa utgifter under avdelning 11 i avsnitt III till ett belopp av 36 056 336 EUR, vilket innebär en minskning med 139 563 EUR. Denna minskning är ett led i kommissionens ansträngningar för att minska de administrativa utgifterna. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens föredömlighet i fråga om att minska de administrativa utgifterna.

Betalningsbemyndiganden i avdelning II avsnitt III

12.  Europaparlamentet tar del av betalningsbemyndigandena i kommissionens förslag till budget för 2016. Parlamentet noterar beloppet 720 647 758 EUR som har uppförts under rubrik 2 i den fleråriga budgetramen, vilket utgör en minskning med 24,9 % jämfört med föregående budgetår. Parlamentet konstaterar att denna minskning med 238 621 588 EUR framför allt beror på en ökning av de anslag 2015 som syftar till att tillgodose betalningskraven från Europeiska fiskerifonden (EFF).

13.  Europaparlamentet noterar att denna minskning endast berör budgetposterna för strukturfonderna. Parlamentet bekräftar att denna minskning var förväntad och att beloppen i förslaget till budget 2016 överensstämmer med behoven.

14. Europaparlamentet noterar att det begärda beloppet för utbetalningar för partnerskapsavtalen om fiske och för de obligatoriska bidragen till de regionala fiskeriorganisationerna uppgår till 150 000 000 EUR, vilket innebär en liten ökning med 0,3 % som i stor utsträckning är en följd av inflationen.

15.  Europaparlamentet noterar de betalningsbemyndiganden under rubrik 5 som är avsedda för administrativa utgifter under avdelning 11 i avsnitt III och som uppgår till samma belopp som åtagandebemyndigandena.

Administrativa utgifter och tjänsteförteckningen

16.  Europaparlamentet framhåller kommissionens insatser för att minska kostnaderna genom att dra ner på de administrativa utgifterna. Parlamentet varnar rådet för alla försök att minska dessa utgifter, eftersom detta allvarligt skulle äventyra GD MARE:s möjligheter att utföra alla sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.

17.  Europaparlamentet noterar att GD MARE:s tjänsteförteckning överensstämmer med målen för en årlig minskning av antalet tjänster med 1 % med beaktande av omfördelningar. Parlamentet konstaterar att trots att prognoserna för 2016 innebär en minskning så kommer detta inte att hindra GD MARE:s framtida arbete i någon större omfattning.

18. Europaparlamentet välkomnar samarbetet på personalområdet mellan GD MARE och genomförandeorganet för små och medelstora företag. Genomförandeorganet förvaltar vissa delar av EHFF, bland annat den integrerade havspolitiken och kontrollen och de vetenskapliga utlåtandena och kunskaperna. Parlamentet uppmanar kommissionens avdelningar att fördjupa detta välfungerande samarbete.

19.  Europaparlamentet uppmanar rådet att bibehålla de administrativa anslagen från rubrikerna 2 och 5 på den nivå som anges i budgetförslaget.

Den gemensamma fiskeripolitikens externa dimension

20. Europaparlamentet anser att det är korrekt att överväga att behandla anslagen till partnerskapsavtalen om fiske som icke differentierade anslag, med tanke på att det så snart som ett budgetmässigt åtagande har godkänts ska göras en utbetalning för samma belopp.

21.  Europaparlamentet uppmanar GD MARE att noggrant följa upp sektorstödet genom att införa detaljerade matriser, i enlighet med de indikatorer som föreslås i programförklaringarna.

22. Europaparlamentet anser att de anslag som kommissionen begär är tillräckliga och nödvändiga för att uppnå de ambitiösa målen för den gemensamma fiskeripolitikens externa dimension.

Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA)

23.  Europaparlamentet noterar anslagen till Europeiska fiskerikontrollbyrån. Parlamentet beklagar förlusten av en tjänst i tjänsteförteckningen. Därför föreslår parlamentet en ökning av byråns budget så att den kan fullgöra de nya uppgifter som följer av den nya grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken. Parlamentet anser att den föreslagna ökningen måste täcka utgifterna för personal, drift och it-stöd.

24.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att återuppta dialogen om anslag till EU-byråerna inom ramen för översynen av den fleråriga budgetramen.

EHFF

25.  Europaparlamentet påminner om att sista dagen för stödberättigande för kostnader som mottagarna av stöd från Europeiska fiskerifonden (EFF) har ådragit sig är fastställd till den 31 december 2015. Parlamentet anser att medlemsstaterna kommer att ansöka om ersättning av vissa av dessa utgifter under 2016. Parlamentet uppmärksammar betalningsbemyndigandena för EFF i budgetförslaget. Parlamentet anser att de bör vara tillräckliga.

26.  Europaparlamentet uppmanar med kraft berörda medlemsstater att göra sitt yttersta för att alla operativa program enligt artiklarna 17, 18 och 19 i EHFF ska godkännas senast den 31 december 2015. Parlamentet anser att beloppen i budgetförslaget till budgetposterna 11 06 60, 11 06 61, 11 06 62 och 11 06 63 överensstämmer med behoven, dock med undantag för budgetpost 11 06 62 01 gällande vetenskapliga utlåtanden och kunskaper, där den drastiska minskningen av betalningar, särskilt i jämförelse med 2015, verkar vara omotiverad. Parlamentet anser därför att beloppen bör återställas till 2015 års nivå.

Öppenhet

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till parlamentet snarast, och därefter varje år, översända en uppföljningstabell över alla åtaganden och betalningar, uppdelade per medlemsstat, i syfte att säkerställa att de olika tak som föreskrivs av EHFF iakttas.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

28.  Europaparlamentet stöder samtliga aktuella pilotprojekt och förberedande åtgärder som är relaterade till fiske, och anser att deras genomförande bör säkerställas genom tillräcklig finansiering. Parlamentet noterar de begärda betalningsåtagandena för de projekt och åtgärder som anges i budgetposterna 11 06 77 03, 11 06 77 06, 11 06 77 07, 11 06 77 08 och 11 06 77 09. Parlamentet uppmanar rådet att beakta de nya pilotprojekt som stöds av parlamentet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.9.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

14

4

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Clara Eugenia Aguilera García, Renata Briano, Alain Cadec, Richard Corbett, Diane Dodds, Raymond Finch, Ian Hudghton, Carlos Iturgaiz, Werner Kuhn, António Marinho e Pinto, Gabriel Mato, Liadh Ní Riada, Ulrike Rodust, Remo Sernagiotto, Ricardo Serrão Santos, Isabelle Thomas

Slutomröstning: närvarande suppleanter

José Blanco López, Ian Duncan, Anja Hazekamp, Francisco José Millán Mon

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Enrique Calvet Chambon, Axel Voss


YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (16.9.2015)

till budgetutskottet

över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016

(2015/2132(BUD))

Föredragande av yttrande: Bogdan Andrzej Zdrojewski

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet gläder sig över att kommissionens förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016 innehåller förslag om att öka unionens stöd till ett emblematiskt rörlighetsprogram såsom Erasmus+, vilket är i linje med kommissionens åtagande att öka rörligheten för studenter från nuvarande 10 % till 20 % fram till slutet av årtiondet.

2.   Europaparlamentet påminner att parlamentet konsekvent har gett sitt fulla stöd till en tillräcklig finansiering av kultur- och medieprogram, med hänsyn till deras viktiga roll för att stödja den kulturella och den kreativa sektorn. Parlamentet välkomnar därför ökningen av anslagen till programmet Kreativa Europa, bland annat multimedieåtgärder, jämfört med 2015 års budget, samtidigt som det ställer sig tvivlande till den administrativa uppdelningen av programmets kultur- och mediedelar. Parlamentet beklagar emellertid att rådets har minskat finansieringen av detta program, eftersom det kan ge unionsmedborgarna intrycket av att rådet undervärderar värdet av kultur som en drivkraft för ekonomisk tillväxt och personlig utveckling.

3.   Europaparlamentet stöder med kraft den föreslagna ökningen av anslagen till Europa för medborgarna. Parlamentet anser att rådets föreslagna minskning av åtagande- och betalningsbemyndigandena är oberättigad, eftersom detta program är mycket viktigt för medborgarnas delaktighet i den demokratiska processen i Europa och ett centralt instrument för deltagandedemokratin i unionen.

4.   Europaparlamentet beklagar djupt att budgetarna för de program under rubrik 3 som rör kultur och medborgarskap, såsom Kreativa Europa och Europa för medborgarna, har minskats proportionellt mer än för andra program både i fråga om åtagande- och betalningsbemyndiganden.

5.   Europaparlamentet påpekar att eftersom lanseringen av lånegarantin för de kulturella och kreativa sektorerna inom ramen för programmet Kreativa Europa har planerats till 2016, är det nödvändigt att tilldela fonden tillräckliga medel under det första året av genomförandet för att säkerställa dess effektivitet redan från starten.

6.   Europaparlamentet påminner om att investeringar i utbildning, fortbildning och de kulturella och kreativa sektorerna samt i forskning bör ingå i Efsi, eftersom de är en nyckelfaktor för social delaktighet som, i ett senare skede, kommer att omsättas i investeringsbeslut och hållbar ekonomisk tillväxt och, på lång sikt, i konkurrenskraft.

7.  Europaparlamentet lyfter fram den positiva roll som paneuropeiska nätverk av lokala och nationella medier spelar, exempelvis Euranet Plus, och kräver en budgetökning för att säkra de pågående verksamheterna och konsolidera en stabil finansieringsram för framtiden för Euranet Plus.

8.  Europaparlamentet påpekar bekymrat att kommissionen inte har infört en marginal för ytterligare förstärkningar eller för pilotprojekt och förberedande åtgärder under rubrik 3, och inte heller för en fortsättning av vissa ytterst framgångsrika pilotprojekt och förberedande åtgärder. Parlamentet betonar hur viktiga pilotprojekt och förberedande åtgärder är i egenskap av verktyg för formuleringen av politiska prioriteringar och för att bana väg för nya initiativ som kan komma att förvandlas till EU-verksamhet och EU-program, och kräver att man undersöker hur utrymme kan skapas för eventuella pilotprojekt och förberedande åtgärder under rubrik 3.

9.   Europaparlamentet påpekar generellt att den minskade finansieringen av EU-program på kultur- och utbildningsområdet och förseningarna i slutförandet av kontrakt och i betalningarna mellan myndigheter och stödmottagare, äventyrar kommissionens fulla genomförande av programmen och undergräver medborgarnas förtroende och unionsinstitutionernas trovärdighet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

15.9.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

17

4

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Silvia Costa, Angel Dzhambazki, Jill Evans, Petra Kammerevert, Rikke Karlsson, Andrew Lewer, Svetoslav Hristov Malinov, Fernando Maura Barandiarán, Luigi Morgano, Yana Toom, Helga Trüpel, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Sylvie Guillaume, Dietmar Köster, Paul Nuttall, Hermann Winkler


YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (4.9.2015)

till budgetutskottet

över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016

(2015/2132(BUD))

Föredragande av yttrande: Péter Niedermüller

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar ökningen till asyl-, migrations- och integrationsfonden med 31,2 % i åtagandebemyndiganden och 35 % i betalningsbemyndiganden jämfört med 2015. Parlamentet anser att denna ökning bidrar till att säkerställa en rättvis och transparent fördelning av medlen mellan de olika målen för asyl-, migrations- och integrationsfonden. Parlamentet anser att EU-medlen till mottagande och integrering av migranter och asylsökande avsevärt bör ökas, i stället för den nuvarande prioriteringen av gränskontroller och andra dyra säkerhetsåtgärder, såsom administrativt frihetsberövande, som inte visat sig effektiva och som ofta strider mot migranternas rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att i första hand anslå tilläggsresurser till medlemsstater som frivilligt deltar i specifika åtgärder för mottagande och integrering av migranter och asylsökande. Parlamentet anser att det är nödvändigt att inrätta separata budgetposter för de fyra specifika målen för asyl-, migrations- och integrationsfonden och en ny budgetpost för omplaceringsmekanismen för nödsituationer.

2.  Europaparlamentet anser att den aktuella flyktingkrisen framhäver behovet av att skapa betydande budgetutrymme och beredskap i 2016 års budget, för att möjliggöra snabbare och mer omfattande stöd till de medlemsstater dit flest flyktingar anländer samt stödja medlemsstaternas insatser för mottagande och integrering av flyktingar.

3.  Europaparlamentet gläder sig över utökningen av fonden för inre säkerhet, eftersom gränsskydd och gränssäkerhet är grundläggande aspekter för unionen, inbegripet en förstärkt säkerhetsagenda och inrättandet av ett centrum för EU för kampen mot terrorism.

4.  Europaparlamentet anser att det i stället för de nuvarande ad hoc-besluten krävs en mer långsiktig strategi för sök- och räddningsinsatser. Parlamentet föreslår därför en ny budgetpost för en europeisk sök- och räddningsfond som ska täcka sådana insatser.

5.  Europaparlamentet stöder förslaget att utnyttja flexibilitetsmekanismen för att finansiera en del av omplaceringsmekanismen för nödsituationer, men anser att taket för rubrik 3 ytterligare måste utökas för att EU ska kunna uppfylla sina skyldigheter på området för asyl och migration. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att se över den fleråriga budgetramen i samband med halvtidsöversynen 2017.

6.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att öka anslagen till alla byråer inom området för rättsliga och inrikes frågor, med hänsyn till de särskilda utmaningarna inom detta politikområde och den ständigt växande arbetsbördan för dessa byråer. Parlamentet påminner om att dessa byråer måste ta sig an nya uppgifter inom ramen för omplacerings- och vidarebosättningsmekanismerna, sök- och räddningsaktioner till havs, genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet, nya beslut och strategier för att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet, däribland it-brottslighet, samt människosmuggling. Parlamentet anser att Frontex, Europol, Easo och Eurojust måste få mer personal än vad kommissionen föreslagit.

7.  Europaparlamentet välkomnar den föreslagna budgetökningen till Frontex, eftersom denna möjliggör en utvidgning av EU:s operationer Triton och Poseidon. Parlamentet föreslår inrättandet av en separat budgetpost för Frontex gemensamma insatser i syfte att göra dem mer transparenta.

8.  Europaparlamentet anser att ett enhetligt europeiskt svar i samband med sök- och räddningsaktionerna i Medelhavet måste vara oberoende av gränsförvaltning och gränskontroller och utformas som ett fristående uppdrag. Parlamentet föreslår därför en ny budgetpost för en europeisk sök- och räddningsfond som ska förstärka och stödja medlemsstaternas sök- och räddningsaktioner.

9.  Europaparlamentet betonar att budgetkonsekvenserna av de åtgärder som föreslagits som en del av den europeiska säkerhetsagendan, i synnerhet när det gäller Europol och dess uppgifter för att bekämpa terrorism, organiserad brottslighet och it-brottslighet, närmare bör förklaras av kommissionen. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa en lämplig budget och personalstyrka för Europol för 2016, så att Europol effektivt kan utföra sina uppgifter, i synnerhet avseende det nya centrum för EU för kampen mot terrorism som ska inrättas inom ramen för Europol.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka anslagen till åtgärder för att förhindra våldsam radikalisering inom ramen för den europeiska säkerhetsagendan, i synnerhet genom EU:s nätverk för kunskapsspridning om radikalisering och dess kommande kompetenscentrum. Parlamentet betonar på nytt vikten av sådana åtgärder för att bekämpa terrorism och våldsam extremism.

11.  Europaparlamentet kräver en förstärkning av ECNN inför det planerade antagandet av förordningen om nya psykoaktiva substanser, vilket innebär nya arbetsuppgifter för centrumet.

12.  Europaparlamentet understryker behovet av att öka budgeten till antidiskriminerings- och jämställdhetspolitiken. Parlamentet kräver att ett specifikt anslag avsätts för att behandla den växande antisemitismen, islamofobin, afrofobin och antiromismen i medlemsstaterna. Parlamentet kräver särskilt att unionen stöder projekt som syftar till att ge kvinnor och flickor från de berörda samfunden ökad egenmakt.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.9.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

38

6

7

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerard Batten, Heinz K. Becker, Malin Björk, Caterina Chinnici, Ignazio Corrao, Frank Engel, Cornelia Ernst, Laura Ferrara, Monika Flašíková Beňová, Mariya Gabriel, Kinga Gál, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Brice Hortefeux, Filiz Hyusmenova, Sophia in ‘t Veld, Eva Joly, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Timothy Kirkhope, Barbara Kudrycka, Marju Lauristin, Juan Fernando López Aguilar, Monica Macovei, Vicky Maeijer, Louis Michel, Claude Moraes, József Nagy, Péter Niedermüller, Soraya Post, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Traian Ungureanu, Bodil Valero, Marie-Christine Vergiat, Udo Voigt, Beatrix von Storch, Josef Weidenholzer, Cecilia Wikström, Kristina Winberg, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marina Albiol Guzmán, Hugues Bayet, Pál Csáky, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Ska Keller, Miltiadis Kyrkos, Andrejs Mamikins, Elly Schlein, Josep-Maria Terricabras, Kazimierz Michał Ujazdowski, Axel Voss


YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (10.7.2015)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016

(2015/2132(BUD))

Föredragande av yttrande: Danuta Maria Hübner

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till ökning av anslagen i rubrik 3 med 9,75 procent i fråga om åtagandebemyndiganden och 17,1 procent i fråga om betalningsbemyndiganden, jämfört med 2015 års budget. Denna ökning är inte oväntad, eftersom den enbart återspeglar de nya behoven för de fleråriga programmen, som går in i en fas där genomförandet sker med full hastighet. Parlamentet konstaterar att kommissionen inte lämnat några marginaler för oväntade behov under rubrik 3 och föreslår användning av flexibilitetsmekanismen med 124 miljoner euro för att möta den aktuella asyl- och migrationskrisen.

2.  Europaparlamentet välkomnar särskilt den föreslagna ökningen av medlen till programmet Europa för medborgarna med 4,1 procent i fråga om åtagandebemyndiganden och 30 procent i fråga om betalningsbemyndiganden, jämfört med 2015 års budget, eftersom detta program är mycket viktigt för medborgarnas delaktighet i den demokratiska processen i Europa.

3.  Europaparlamentet gläder sig åt extra finansiering för kommunikationsåtgärder, motsvarande en ökning med 8,9 procent i fråga om åtagandebemyndiganden och 11,28 procent i fråga om betalningsbemyndiganden, jämfört med 2015 års budget, eftersom detta omfattar de åtgärder som kommissionen inleder för att nå ut till unionsmedborgarna, vinna deras förtroende och främja deras förståelse av EU:s politik och verksamhetsområden.

4.  Europaparlamentet varnar rådet för omotiverade nedskärningar på områdena medborgarskap och kommunikation, eftersom dessa program är avgörande för att upprätta en relation med unionsmedborgarna baserad på förståelse och förtroende.

5.  Det europeiska medborgarinitiativet är ett centralt instrument för deltagandedemokratin i EU, och det är beklagligt att unionsmedborgarna fortfarande möter avsevärda hinder när de vill utöva sin rätt att inleda ett sådant initiativ. Europaparlamentet insisterar på att synligheten för detta instrument förbättras genom att det placeras under en särskild budgetpost, under rubriken Europa för medborgarna, och att det tillsammans med den underliggande kommunikationsstrategin förses med tillräcklig finansiering för att kunna nå målen och underlätta medborgarnas tillträde till detta värdefulla deltagandedemokratiska verktyg.

6.  När det gäller den egna budgeten insisterar Europaparlamentet på att tillräckliga anslag måste säkras för kommunikationsprogram som främjar samspel med medborgarna och informerar dem om parlamentets verksamhet, samt på att åtgärderna för informationsutbyte med de nationella parlamenten måste stärkas.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

6.7.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

18

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Mercedes Bresso, Fabio Massimo Castaldo, Pascal Durand, Danuta Maria Hübner, Ramón Jáuregui Atondo, Constance Le Grip, Jo Leinen, Morten Messerschmidt, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Paulo Rangel, György Schöpflin, Pedro Silva Pereira, Claudia Tapardel, Josep-Maria Terricabras

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Gerolf Annemans, Pervenche Berès, Andrej Plenković, Cristian Dan Preda, Viviane Reding, Helmut Scholz

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Ashley Fox


YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (16.9.2015)

till budgetutskottet

över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016

(2015/2132(BUD))

Föredragande av yttrande: Barbara Matera

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om den gemensamma förklaringen från de tre institutionerna om att det årliga budgetförfarandet för den fleråriga budgetramen 2014–2020 på lämpligt sätt ska beakta jämställdhetsperspektivet. Parlamentet betonar att jämställdhet bör inbegripas som en övergripande princip i all EU-politik och att jämställdhetsanalys och jämställdhetsintegrering i budgetarbetet bör bli en del av budgetförfarandet i alla led, inbegripet projekt, definition, genomförande, övervakning och utvärdering. Parlamentet efterlyser därför en omfattande jämställdhetsintegrering i budgetarbetet, inbegripet en jämställdhetsbedömning från revisionsrättens sida av unionens allmänna budget.

2.  Europaparlamentet efterlyser en jämställdhetsintegrerad budgetering i de europeiska strategierna för ett mer effektivt främjande av jämställdhet. Parlamentet framhåller behovet av att öronmärka mer anslag för bekämpning av alla former av våld mot och diskriminering av kvinnor och flickor.

3.  Europaparlamentet betonar att för att främja sysselsättning, tillväxt och investeringar, som är en huvudprioritering i 2016 års budgetförslag, måste särskild uppmärksamhet ägnas åt kvinnornas inflytande i näringslivet, på det vetenskapliga och utbildningsmässiga området och på arbetsmarknaderna, för att i högre grad utnyttja befintlig kompetens och expertis och samtidigt säkra jämställdhet mellan kvinnor och män, med särskild hänsyn till den bestående löneklyftan mellan könen. Parlamentet upprepar sin uppmaning att utnyttja de europeiska struktur- och investeringsfonderna samt Europeiska fonden för strategiska investeringar för att uppnå detta mål.

4.  Europaparlamentet betonar att med hänsyn till kvinnornas underrepresentation bland entreprenörer bör man inom ramen för alla stödsystem till förmån för entreprenörer och entreprenörskap ägna särskild uppmärksamhet åt kvinnor. Parlamentet anser att tillgången till finansiering, inklusive mikrofinansiering, för kvinnliga entreprenörer måste underlättas.

5.  Europaparlamentet understryker vikten av att bekämpa ungdomsarbetslösheten i Europa genom anslå ytterligare medel till ungdomssysselsättningsinitiativet. Parlamentet betonar behovet av att inom ramen för detta initiativ stödja unga kvinnor, som kan möta könsspecifika hinder, att få högkvalitativa erbjudanden om sysselsättning, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik.

6.  Europaparlamentet kräver att resurser anslås från unionens medel för att uppmuntra kvinnliga vetenskapsmän och forskare att starta och fortsätta sina karriärer och på detta sätt bidra till att öka kvinnornas deltagande inom denna sektor.

7.  Europaparlamentet begär att medel anslås från unionens fonder för att främja kvinnors rättigheter och jämställdhet.

8.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att i största möjliga utsträckning synliggöra Daphneprogammet. Parlamentet konstaterar att programförklaringen för programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap inte nämner Daphne. Parlamentet kräver en ökning av den relativa andelen av de finansiella medel som anslås till åtgärder med anknytning till de specifika målen för Daphneprogrammet inom programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att verka för insynsvänlig information om de verksamheter som väljs ut för finansiering, i syfte att möjliggöra god granskning av uppnåendet av det specifika målet att förebygga och motverka våld.

10.  Europaparlamentet efterlyser verklig budgettransparens för medel till jämställdhetspolitik (ESF, Progress och Daphne).

11.  Europaparlamentet kräver på nytt att man skapar ett europeiskt centrum för övervakning av könsrelaterat våld inom ramen för Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE), och att man i detta syfte utökar dess tjänsteförteckning med en tjänst tillsammans med en motsvarande ökning av budgeten för EIGE.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

15.9.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

5

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Maria Arena, Catherine Bearder, Malin Björk, Iratxe García Pérez, Anna Hedh, Mary Honeyball, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Elisabeth Köstinger, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Barbara Matera, Krisztina Morvai, Angelika Niebler, Maria Noichl, Margot Parker, Marijana Petir, Terry Reintke, Liliana Rodrigues, Jordi Sebastià, Ángela Vallina, Beatrix von Storch, Jadwiga Wiśniewska, Anna Záborská, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Biljana Borzan, Ildikó Gáll-Pelcz, Sylvie Goddyn, Constance Le Grip

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Michel Reimon


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

13.10.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

7

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jean Arthuis, Reimer Böge, Lefteris Christoforou, Jean-Paul Denanot, Gérard Deprez, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Esteban González Pons, Ingeborg Gräßle, Monika Hohlmeier, Bernd Kölmel, Vladimír Maňka, Ernest Maragall, Clare Moody, Siegfried Mureşan, Younous Omarjee, Paul Rübig, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Paul Tang, Indrek Tarand, Isabelle Thomas, Inese Vaidere, Daniele Viotti, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Michał Marusik, Louis Michel, Andrey Novakov, Stanisław Ożóg, Marco Valli, Derek Vaughan, Anders Primdahl Vistisen, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Massimo Paolucci

Rättsligt meddelande