Förfarande : 2015/2210(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0307/2015

Ingivna texter :

A8-0307/2015

Debatter :

PV 28/10/2015 - 14
CRE 28/10/2015 - 14

Omröstningar :

PV 29/10/2015 - 10.4
Röstförklaringar

Antagna texter :


BETÄNKANDE     
PDF 800kWORD 218k
20.10.2015
PE 564.958v02-00 A8-0307/2015

om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2015

(2015/2210(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Dariusz Rosati

Föredragande av yttrandena*:

Jean Arthuis, budgetutskottet

Sergio Gutiérrez Prieto, utskottet för sysselsättning och sociala frågor

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2015

(2015/2210(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 121.2 och 136,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 maj 2015 om 2015 års landsspecifika rekommendationer (COM(2015)0251),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 25 och 26 juni 2015 (EUCO 22/15),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: Årlig tillväxtöversikt 2015(1),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2014 om rapporten om förvarningsmekanismen 2015 (COM(2014)0904),

–  med beaktande av de fem ordförandenas rapport av den 22 juni 2015 Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union,

–  med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2015 om översynen av ramen för ekonomisk styrning: lägesbeskrivning och utmaningar(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 1 december 2011 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2015/1017 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

–  med beaktande av kommissionens grönbok av den 18 februari 2015 Att bygga en kapitalmarknadsunion (COM(2015)0063),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 juni 2015 En rättvis och effektiv företagsbeskattning i Europeiska unionen: 5 nyckelområden för handling (COM(2015)0302),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2013 om att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering(4),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Att stärka den ekonomiska och monetära unionens sociala dimension (COM(2013)0690),

–   med beaktande av Europeiska kommissionens meddelanden av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020) och av den 13 mars 2014 En genomgång av strategin Europa 2020 för smart, hållbar tillväxt för alla (COM(2014)0130),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8‑0307/2015), och av följande skäl:

A.  Kommissionens ekonomiska prognos för våren 2015 visar tillväxtsiffror på 2,1 % i EU och 1,9 % i euroområdet för 2016.

B.  I den årliga tillväxtöversikten, som kommissionen presenterade den 28 november 2014, definieras tre centrala områden för 2015 (stimulering av de privata investeringarna på ett samordnat sätt, ett förnyat engagemang för strukturreformer samt åtgärder som gynnar budgetansvar), och för första gången betonas det bidrag som EU-budgeten bör lämna för att uppnå dessa mål.

C.  Den årliga inflationen och konsumentpriserna i både EU och euroområdet förväntas stiga från 0,1 % år 2015 till 1,1 % år 2016, vilket inte återspeglar den deflationsrisk som Europeiska centralbanken förutsett.

D.  Under det senaste halvåret har man vidtagit en hel serie budgetåtgärder – antagandet av förordningen om inrättandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), lanseringen av sammanhållningsfondens operativa program, överföringen av ej utnyttjade åtagandebemyndiganden under 2014 från perioden 2007–2013 till 2015, 2016 och 2017 och beslutet att öka förfinansieringen av det europeiska ungdomsinitiativet – till förmån för de mål som fastställs i den årliga tillväxtöversikten.

E.  Arbetslösheten i EU ligger kvar på oacceptabelt höga nivåer, men är på väg nedåt och förväntas sjunka till 9,2 % i EU och 10,5 % i euroområdet år 2016.

F.  Dessa åtgärder visar på EU-budgetens mervärde, men framhäver också de begränsningar det innebär för politiska satsningar på unionsnivå med en budget som inte baseras på genuint egna medel, som fortfarande är mindre än 1 % av EU:s BNI och som hämmas av en flerårig budgetram på 7 år.

G.  De finanspolitiska utsikterna i EU och euroområdet fortsätter att förbättras med en sammantaget i stort sett neutral finanspolitisk inriktning.

1.  Europaparlamentet gläder sig över att den ekonomiska återhämtningen sakta går framåt och att BNP i euroområdet förväntas stiga med 1,9 % och 2,1 % i EU under 2016. Parlamentet noterar dock bekymrat att återhämtningen bygger på svaga grundvalar, till följd av bl.a. EU:s bakomliggande strukturella svagheter och regionala ekonomiska skillnader, vilka resulterar i ojämn tillväxt och låg internationell konkurrenskraft.

2.  Europaparlamentet konstaterar att viktiga politiska initiativ med politiska rekommendationer grundades på ekonomiska prognoser, som inte förutsåg den låga tillväxt och inflation som blev en följd av de påskyndade åtstramningsåtgärderna och som i hög grad underskattade den finanspolitiska multiplikatoreffekten i en situation som kännetecknades av en allvarlig finansiell kris och betydande spridningseffekter mellan medlemsstaterna, i en period av synkroniserad konsolidering i kombination med de kumulativa och påskyndade strukturreformernas deflationistiska effekter.

3.  Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen i 2015 års landsspecifika rekommendationer fokuserar på de fyra huvudprioriteringarna för ekonomisk tillväxt, dvs. ökade investeringar, genomförande av strukturreformer på marknaderna för varor, tjänster och arbetskraft, finanspolitiskt ansvar och bättre sysselsättningspolitik. Parlamentet betonar vikten av dessa drivkrafter för tillväxt, också i förbindelse med uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin och det övergripande målet att öka EU:s konkurrenskraft globalt. Parlamentet påpekar att detta måste ske utan att man försvagar arbetarskyddet eller undergräver den europeiska sociala modellen.

Ekonomiska utsikter och utmaningar för EU

4.  Europaparlamentet noterar kommissionens nya strategi för att rationalisera den europeiska planeringsterminen, dvs. genom att i högre grad fokusera på ett begränsat antal av de viktigaste prioriteringarna och utmaningarna och offentliggöra sina landsspecifika analyser och euroområdesanalyser tre månader tidigare än under föregående år. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, med hänsyn till den europeiska planeringsterminens nya tidsramar, att involvera de nationella parlamenten och lokala och regionala myndigheter samt andra intressenter på ett mer strukturerat sätt. Parlamentet rekommenderar att större strukturreformer och förändringar som förordas i de landsspecifika rekommendationerna åtföljs av en social konsekvensanalys av deras kort- och långsiktiga effekter.

5.  Europaparlamentet noterar bekymrat medlemsstaternas olika grad av engagemang när det gäller genomförandet av det senaste årets landsspecifika rekommendationer och det i allmänhet bristfälliga genomförandet. Parlamentet upprepar att det krävs en samordnad strategi i unionen och betonar vikten av att genomföra de landsspecifika rekommendationerna i syfte att säkerställa ett konsekvent och rättvist genomförande av ramen för ekonomisk styrning i samtliga medlemsstater. Parlamentet understryker att det bristfälliga genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna i vissa medlemsstater hindrar skapandet av ett tillväxt- och investeringsvänligt klimat. Parlamentet uppmanar kommissionen att, med beaktande av parlamentets resolution av den 24 juni 2015 om översynen av ramen för ekonomisk styrning: lägesbeskrivning och utmaningar(5), undersöka möjligheten att införa en mekanism som uppmuntrar medlemsstaterna att genomföra de landsspecifika rekommendationerna, i synnerhet inom de områden som har de mest betydande spridningseffekterna, och att föreslå sätt att säkerställa att rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen genomförs och efterlevs mer effektivt och konsekvent. Parlamentet ber i detta sammanhang kommissionen att offentliggöra ett dokument med en ingående utvärdering av läget när det gäller genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna i varje medlemsstat, och att uttryckligen ange vilka rekommendationer som syftar till att uppfylla uppdaterade nationella Europa 2020-mål. Parlamentet rekommenderar därför att tidigare landsspecifika rekommendationers relevans för olika medlemsstater analyseras, för att i efterhand bedöma om de var ändamålsenliga i fråga om omfattning, tidsramar, uppdelning i etapper, ordningsföljd och sociala konsekvenser samt bidrag till att minska de ekonomiska skillnaderna mellan regionerna i unionen och mellan medlemsstaterna. Parlamentet noterar att kommissionen har för avsikt att flytta tre av de nuvarande så kallade hjälpindikatorerna till resultattavlan med huvudindikatorer.

6.  Europaparlamentet understryker att många medlemsstater, särskilt i euroområdet, möter liknande makroekonomiska utmaningar, däribland och framför allt hög skuldsättning (både offentlig och privat), bristande konkurrenskraft och alltför låga investeringar, och att det därför krävs en samordnad strategi för att lösa dessa problem. Parlamentet betonar att en ohållbar offentlig skuldsättning verkar avskräckande på investeringar.

7.  Europaparlamentet beklagar den bestående höga arbetslösheten i de flesta medlemsstater, och är särskilt bekymrat över omfattningen av ungdoms- och långtidsarbetslösheten. Parlamentet understryker behovet av ökade investeringar tillsammans med en reform av de nationella arbetsmarknaderna, liksom vikten av att vidta åtgärder för att stimulera ekonomin och därmed kunna skapa fler arbetstillfällen, samt av att fokusera på att skapa arbetsplatser av hög kvalitet. Parlamentet betonar särskilt att de nationella utbildningssystemen måste förbättras och anpassas till de nya kraven i fråga om färdigheter och kunskaper på arbetsmarknaden i EU, i synnerhet genom att man anpassar modellen med kombinerad teoretisk och praktisk utbildning, som har visat sig särskilt effektiv för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, och inför kunskaper i entreprenörskap i skolornas läroplaner. Parlamentet framhåller att detta kräver ett särskilt tillvägagångssätt och specifika åtgärder för vissa befolkningsgrupper, t.ex. unga, lågutbildade arbetslösa, långtidsarbetslösa, äldre arbetslösa och kvinnor, som fortfarande inte har möjlighet att fullt ut delta på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar dock att det är nödvändigt att se till att ett sådant tillvägagångssätt inte i praktiken enbart leder till en försämring av arbetstagarrättigheterna och den sociala tryggheten eller till ett främjande av otrygga anställningsformer. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka minimiinkomstsystemen för arbetslösa i medlemsstaterna.

8.  Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet av förordningen om Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som syftar till att främja privata och offentliga investeringar, via bland annat nationella investeringsbanker i EU, som ett steg i rätt riktning, och uppmanar alla berörda parter och institutioner att säkerställa ett snabbt och effektivt genomförande av förordningen, för att göra det lättare för företagen och framförallt för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering. Parlamentet anser att ett av huvudsyftena med de projekt som får stöd från Efsi bör vara att skapa anständiga arbetstillfällen som leder till kvalitetsjobb och att uppnå social, ekonomisk och territoriell sammanhållning. Parlamentet noterar behovet av att när detta är möjligt främja sociala investeringar för att främja positiva sociala effekter och minska ojämlikheterna genom att, bland annat, förbättra de offentliga tjänsterna och stödja skapandet av arbetstillfällen för utsatta grupper. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att nära involvera de lokala och regionala myndigheterna i främjandet av projektförteckningar och investeringsplattformar. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att denna investeringsplan blir framgångsrik, och kommer därför att ytterst uppmärksamt följa dess genomförande, särskilt eventuella försök att flytta investeringsutgifter och offentliga skulder från medlemsstaternas balansräkningar. Parlamentet framhäver den roll som parlamentet har spelat för att minimera omfördelningen från Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa i förbindelse med Efsi. Parlamentet påminner om sitt åtagande att minska nedskärningarna under det årliga budgetförfarandet.

9.  Europaparlamentet noterar att tillväxtvänlig budgetkonsolidering som leder till sysselsättning, hållbar tillväxt och lägre skuldnivåer behövs i vissa medlemsstater för att de ska kunna uppfylla villkoren i stabilitets- och tillväxtpakten. Parlamentet noterar kommissionens tolkningsmeddelande om flexibilitet inom stabilitets- och tillväxtpakten, vilket syftar till att klargöra investeringsklausulens tillämpningsområde och möjliggöra en viss tillfällig flexibilitet i stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del.

10.  Europaparlamentet är bekymrat över de bestående makroekonomiska obalanserna i vissa medlemsstater, i synnerhet de höga offentliga och privata skuldnivåerna och de stora underskotten i bytesbalansen, liksom de alltför stora riskerna i finanssektorn och särskilt i banksystemen, som framför allt är knutna till institut som är för stora för att tillåtas gå omkull. Parlamentet betonar att den negativa förbindelsen mellan stater och banker ännu inte har åtgärdats utan fortsätter att hota den finansiella stabiliteten och stabiliteten i de offentliga finanserna. Parlamentet konstaterar att överskott i bytesbalansen medför andra risker än underskott, och betonar de växande ekonomiska skillnaderna inom unionen och euroområdet som hotar samstämmigheten i EU:s politik inom olika sektorer.

11.  Europaparlamentet erinrar om att fattigdom och växande inkomstklyftor utgör ett hot mot tillväxten och dess hållbarhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att samordna och stödja medlemsstaternas insatser för att komma till rätta med dessa problem, genom att underlätta utbyte av bästa praxis och en korrekt datainsamling. Parlamentet anser att dessa ansvarsområden uttryckligen bör inbegripas i den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken.

Landsspecifika rekommendationer – prioriteringar och mål

12.  Europaparlamentet understryker vikten av att företagen har tillgång till finansiering, i synnerhet de små och medelstora företagen som utgör ryggraden i EU:s ekonomi. Parlamentet noterar den ackommoderande penningpolitiken, som syftar till att främja investeringar, och kräver ett snabbt genomförande av nyligen antagna åtgärder, t.ex. investeringsplanen för Europa. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att de nuvarande låga räntorna inte har varit tillräckliga för att främja investeringarna i den utsträckning som var nödvändig. Parlamentet välkomnar samtidigt den gradvisa sänkningen av kreditkraven för lån till företag under första halvåret 2015 och de första tecknen på att ett uppsving i de privata investeringarna. Parlamentet understryker att den planerade kapitalmarknadsunionen har potential att lösa dessa problem, och uppmanar kommissionen att vederbörligen beakta de små och medelstora företagens behov i samband med utformningen av den framtida kapitalmarknadsunionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra undersökningar för att fastställa om de regler som med rätta infördes i samband med inrättandet av bankunionen har påverkat de små och medelstora företagens tillgång till bankfinansiering, så att korrigerande åtgärder vid behov kan vidtas.

13.  Europaparlamentet understryker behovet av att förbättra företagsklimatet i EU och höja produktiviteten genom en balanserad blandning av offentlig och privat utbildnings- och innovationspolitik. Parlamentet betonar att EU:s inre marknad fortfarande är fragmenterad och att unionens ekonomi lider av en brist på innovation, samtidigt som innovation är nyckeln till tillväxt och produktivitet, och att det därför är av största vikt att främja innovation för att förbättra EU:s internationella konkurrenskraft. Parlamentet noterar i detta sammanhang förslaget i de fem ordförandenas rapport. Parlamentet erinrar om vikten av sunda bestämmelser för företagen för att Efsi ska kunna nå framgång. Parlamentet kräver därför att man för att utveckla en kapitalmarknad avlägsnar administrativa hinder (om detta inte undergräver det viktiga skyddet av arbetstagare och konsumenter), minskar byråkratin, förbättrar kvaliteten och effektiviteten inom medlemsstaternas rättsväsenden, vidtar åtgärder mot skatteflykt, skatteundandragande och skatteparadis och reformerar medlemsstaternas skatte- och rättssystem. Parlamentet betonar vikten av att undvika en standardpolitik för alla. Parlamentet framhåller att en kvalitativ förbättring av den administrativa kapaciteten på alla myndighetsnivåer är en viktig prioritering i många medlemsstater. Parlamentet påminner om att det är nödvändigt att åtgärda odeklarerat arbete, eftersom det skadar unionens ekonomi och leder till illojal konkurrens och snedvridningar av marknaden, vilket resulterar i ett allt sämre socialt skydd och anställningsskydd för arbetstagarna. Parlamentet kräver därför att det europeiska forumet mot odeklarerat arbete snabbt inleder sitt arbete.

14.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att många medlemsstater mer ambitiöst måste genomföra socialt hållbara strukturreformer och avlägsna hinder, för att göra deras marknader för varor och tjänster mer konkurrenskraftiga och effektiva, med beaktande av dessa reformers konsekvenser för sysselsättningen. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens meddelande om färdplanen för fullbordandet av den digitala inre marknaden, som inbegriper inrättandet av omfattande ramar som kan främja företagens investeringar i ny teknik, samt meddelandet om färdplanen för energiunionen. Parlamentet understryker att de landsspecifika rekommendationerna och landrapporterna ofta handlar om problem som beror på territoriella skillnader i fråga om både ekonomisk utveckling och administrativ kapacitet, och betonar att de politiska målen systematiskt bör ta hänsyn till dessa skillnader. Parlamentet erinrar om att regioner som har allvarliga och varaktiga naturbetingade eller demografiska svårigheter ofta har högre arbetslöshet och lägre ekonomisk tillväxt. Parlamentet anser därför att det behövs investeringar för att förbättra tillväxtpotentialen i dessa regioner och locka människor att bosätta sig där, i syfte att trygga en hållbar utveckling i regionerna.

15.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste anpassa sina offentliga finanser genom att föra en kontracyklisk politik när detta är nödvändigt och till fullo utnyttja de befintliga flexibilitetsklausulerna i lagstiftningen, samtidigt som de måste respektera reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten. Parlamentet framhäver betydelsen av en kontracyklisk politik som medger flexibilitet inom de marginaler som fastställts i stabilitets- och tillväxtpakten vid ekonomisk nedgång och budgetöverskott vid uppgång. Parlamentet anser att särskilt medlemsstater med höga skuldnivåer måste fortsätta med tillväxtvänlig budgetkonsolidering och brådskande genomföra de rekommenderade strukturreformerna, med beaktande av de sociala aspekterna, medan medlemsstater med större budgetutrymme uppmanas att utnyttja detta för att påskynda investeringar, minska den nationella skulden och minska skattebördan.

Rekommendationer

16.  Europaparlamentet gläder sig över att antalet medlemsstater som omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott har minskat från 11 år 2014 till 9 år 2015 Parlamentet noterar dock att detta antal fortfarande är för högt, och upprepar sitt krav på att de landsspecifika rekommendationerna, när detta är relevant, bättre samordnas med rekommendationerna inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott, för att säkra konsekvens mellan övervakningen av budgetsituationen och rekommendationerna avseende den ekonomiska politiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaternas utbyte av bästa praxis och en korrekt datainsamling. Parlamentet understryker att alla medlemsstater måste öka transparensen i förbindelse med tillämpningen av stabilitets- och tillväxtpakten och förfarandena vid makroekonomiska obalanser, däribland de landsspecifika rekommendationerna, så att likabehandling garanteras för alla medlemsstater.

17.  Europaparlamentet understryker betydelsen av flexibla arbetsmarknader för att bekämpa arbetslösheten och samtidigt bevara en arbetskraft av hög kvalitet, utan att det undergräver arbetstagarnas grundläggande rätt till säkra och skäligt betalade anställningar i EU. Parlamentet noterar i synnerhet de negativa konsekvenserna för skapandet av sysselsättning av t.ex. en lönenivå som inte är i linje med utvecklingen av produktiviteten och missbruk i form av kringgående av arbetsmarknadsbestämmelserna genom att man erbjuder civilrättsliga avtal i stället för anställningsavtal. Parlamentet kräver en skatteväxling från arbete till andra former av beskattning och en verklig plan för att bekämpa arbetslösheten, utan att det leder till en sänkning av kvalitetsstandarderna. Parlamentet kräver i detta sammanhang mer rättvisa arbetsmarknader, som garanterar fri rörlighet för arbetstagare i Europa och en fullgod fördelningspolitik, med beaktande av särdragen i de enskilda medlemsstaterna, i syfte att främja ekonomisk tillväxt, stärka konkurrenskraften och produktiviteten samt underlätta en ökad och uppåtgående ekonomisk och social konvergens.

18.  Europaparlamentet beklagar det bristande egenansvaret för de landsspecifika rekommendationerna på nationell nivå, vilket gör det svårt att samordna den demokratiskt legitima nationella ekonomiska politiken med rekommendationerna från EU, liksom avsaknaden av en demokratisk mekanism för ansvarsskyldighet. Parlamentet kräver i detta sammanhang att de nationella parlamenten och de lokala och regionala myndigheterna samt relevanta nationella och europeiska intressenter, såsom företrädare för det civila samhället, ges en större roll i förberedelsen och utarbetandet av de nationella reformprogrammen. Parlamentet gläder sig över det befintliga samarbetet och efterlyser ett mer ambitiöst samarbete mellan de nationella parlamenten och Europaparlamentet i diskussionerna om de landsspecifika rekommendationerna, utbytet av bästa praxis och insatserna för att förbättra processen med den europeiska planeringsterminen. Parlamentet understryker att genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna i politiskt, rättsligt och ekonomiskt hänseende kan förbättras genom ett transparent samarbete mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten, vilket bör börja under förberedelsefasen inför den årliga tillväxtöversikten och fortsätta fram till det att rekommendationerna för specifika länder godkänns officiellt. Parlamentet betonar att ökat egenansvar, ökad transparens och demokratisk ansvarsskyldighet är avgörande faktorer för acceptansen och ett lyckat genomförande av de landsspecifika rekommendationerna och, på längre sikt, för att Europa 2020-strategin ska bli en framgång.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare rationalisera den europeiska planeringsterminen och dess nuvarande tidsplan, för att harmonisera de ömsesidiga effekterna av nationella dokument (nationella reformprogram och konvergens- respektive stabilitetsprogram) och dokument som utarbetats av kommissionen (landsspecifika rekommendationer och landsrapporter) i syfte att förstärka synergierna och främja samordningen av de nationella insatserna, utan att bortse från de ursprungliga mål som fastställts av medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att förbättra de metoder som tillämpas inom planeringsterminens grundläggande förfaranden och att i tillräcklig grad uppmärksamma de sociala indikatorerna och sysselsättningsindikatorerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen samt att diskutera alla tänkbara politiska alternativ i syfte att minska konsekvenserna av budgetåtstramningarna för de ekonomiskt svagare befolkningsgrupperna. Parlamentet begär att alla analyser som ligger till grund för tillämpningen av stabilitets- och tillväxtpakten och förfarandet vid makroekonomiska obalanser ska offentliggöras. Parlamentet noterar uppmaningen att ge mellanstatliga instrument, t.ex. fördraget om stabilitet, samordning och styrning, full demokratisk legitimitet genom att integrera dem i unionens primärrätt.

20.  Europaparlamentet understryker de negativa konsekvenserna av höga skuldnivåer och låga investeringar för den ekonomiska tillväxten i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att med vederbörlig hänsyn till principen om ansvar och till de sociala aspekterna, undersöka innovativa sätt att påskynda och minska de negativa effekterna av skuldsaneringen inom banksektorn, den privata sektorn och den offentliga sektorn. Parlamentet uppmanar i detta avseende medlemsstaterna att snabbt införliva direktivet om återhämtning och resolution av banker. Parlamentet kräver att en lämplig budgetmässig säkerhetsspärr inrättas för att säkerställa tillräcklig finansiering och trovärdighet för den gemensamma resolutionsfonden.

21.  Europaparlamentet understryker de destruktiva effekterna av en övervärderad valuta på export, produktion, sysselsättning, löner, inkomster, statliga intäkter och sociala trygghetssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka innovativa sätt att minska behovet av en smärtsam intern devalvering.

22.  Europaparlamentet betonar att en valutaunion – i ett valutaområde som är långt ifrån optimalt – ofrånkomligen leder till att vissa medlemmar sitter med en valuta som är övervärderad i förhållande till andra medlemmar i valutaunionen. Parlamentet beklagar att det inte finns någon enkel lösning för valutaunionens missgynnade medlemmar, och påminner om att intern devalvering innebär stora och långvariga uppoffringar för medborgarna i dessa medlemsstater.

23.  Europaparlamentet bekräftar behovet av en oberoende analys av medlemsstaternas ekonomiska utsikter på EU-nivå. Parlamentet kräver i detta sammanhang en ytterligare utveckling av kommissionens centrala ekonomiska analysenhet, så att den kan tillhandahålla en oberoende och transparent analys av relevanta uppgifter, som bör offentliggöras och användas som bas för en välgrundad diskussion och beslutsfattande i kommissionen, rådet och Europaparlamentet. Parlamentet kräver att alla relevanta handlingar i god tid överlämnas till den centrala ekonomiska analysenheten, så att enheten kan fullgöra sina uppgifter. Parlamentet understryker den värdefulla roll som de nationella finanspolitiska råden spelar både på nationell nivå och på EU-nivå, och stöder inrättandet av ett europeiskt nätverk av oberoende nationella finanspolitiska råd.

24.  Europaparlamentet påminner om att bättre ekonomisk styrning i euroområdet är av största vikt, och att en fullbordad EMU enligt de fem ordförandenas rapport inte är ett mål i sig själv. Parlamentet understryker i detta avseende att alla EU-medlemsstater bör involveras i varje fas av fullbordandet av EMU, så att öppenhet och transparens garanteras i EMU-reformprocessen. Parlamentet gläder sig i detta sammanhang över de fem ordförandenas rapport och över att färdplanen mot en mer integrerad europeisk planeringstermin är en av det dokumentets viktigaste delar. Parlamentet erkänner att det växande inbördes beroendet mellan medlemsstaterna i euroområdet kräver en bättre samordning av ländernas nationella politik

25.  Europaparlamentet framhåller att Internationella valutafonden (IMF) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har varnat för de sociala och ekonomiska problem (fattigdom bland förvärvsarbetande och minskad intern efterfrågan) som är kopplade till den lönedevalvering som ägt rum de senaste åren. Parlamentet betonar i detta sammanhang att en fullgod lönepolitik är avgörande för att upprätthålla den interna efterfrågan, och att löneökningar därför bör anpassas bättre till ändringar i produktiviteten. Parlamentet insisterar på att det är nödvändigt att understryka vikten av att öka lönerna, särskilt i de länder där lönerna ligger under fattigdomsgränsen, men anser att detta måste göras utan att undergräva subsidiaritetsprincipen. Parlamentet påminner om att minimilönerna skiljer sig kraftigt åt mellan medlemsstaterna, och upprepar sitt krav på en utredning av denna fråga. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa minimilöner i enlighet med nationell lagstiftning och praxis. Parlamentet efterlyser en övergripande strategi för fattigdomsbekämpning baserad på bland annat tillgång till anständiga jobb, som leder till arbetstillfällen och tjänster av hög kvalitet. Parlamentet påpekar att utbildning, och därmed ökad anställbarhet, är ett av de viktigaste verktygen för bekämpning av fattigdom.

26.  Europaparlamentet påminner om att det är nödvändigt att främja investeringar i tidiga ingripanden och förebyggande och i tillgängliga och inkluderande tjänster av hög kvalitet, bland annat utbildning från en tidig ålder, stöd till familjer och lokala samhällen, sociala tjänster och hållbara hälso- och sjukvårdssystem. Parlamentet påpekar att en ökad efterfrågan på tjänster också kan leda till många nya arbetstillfällen inom den sociala sektorn, om den hanteras effektivt, och att det för att uppnå hållbara ekonomier är viktigt att investera i hälso- och sjukvård och social omsorg.

27.  Europaparlamentet anser, mot bakgrund av kommissionens olika rekommendationer avseende reformen av pensionssystemen, att en koppling mellan pensionsålder och den förväntade livslängden inte är det enda sättet att hantera problemen med en åldrande befolkning och andra demografiska utmaningar som Europa står inför, och att reformer av pensionssystemen bland annat också bör avspegla tendenser på arbetsmarknaden, födelsetal, den demografiska och hälsomässiga situationen, välståndet, arbetsförhållanden och försörjningskvoten, och samtidigt sträva efter att säkerställa skäliga inkomster för pensionärer som åtminstone ligger över fattigdomsgränsen. Parlamentet påminner om att det bästa sättet att hantera utmaningen med en åldrande befolkning är att öka den totala sysselsättningsgraden. Parlamentet noterar med hänsyn till den åldrande befolkningen kommissionens rekommendation att hälso- och sjukvårdssystemen bör reformeras, så att de kan uppfylla sina mål att tillhandahålla allmän tillgång till vård av hög kvalitet – även ekonomiskt överkomlig tillgång till läkemedel, särskilt livräddande läkemedel – och säkra respekt för vårdpersonalens rättigheter.

28.  Europaparlamentet kräver att de landsspecifika rekommendationerna ska omfatta kommissionens rekommendation(6) avseende förebyggande omstrukturering av företag som riskerar insolvens och avskrivning av skulder för konkursdrabbade företagare, oavsett om det handlar om fysiska eller juridiska personer, i syfte att ge företagen en andra chans. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att undersöka möjligheten att utvidga sådana program till att även omfatta familjer som riskerar att vräkas, i syfte att säkerställa större social sammanhållning genom att minska risken för hemlöshet. Parlamentet noterar den snabba ökningen av extrema former av fattigdom, såsom hemlöshet, i många medlemsstater. Parlamentet kräver att landsspecifika rekommendationer utfärdas till samtliga medlemsstater avseende strategier för social inkludering, bland annat för bekämpning av extrema former av fattigdom, såsom hemlöshet. Parlamentet efterlyser förbättringar när det gäller det gränsöverskridande utbytet av bästa praxis för bekämpning av hemlöshet och ömsesidigt lärande, och erkänner den roll som programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) spelar i detta sammanhang.

29.  Europaparlamentet upprepar att det behövs ett nytt system för egna medel, som kan leda till en verklig reform av unionens finansiering utan att öka skattebördan för EU‑medborgarna och samtidigt skapa en verklig förbindelse mellan medborgarna och de europeiska myndigheterna. Parlamentet ser i detta avseende fram emot att analysera och diskutera de förslag som högnivågruppen för egna medel ska lägga fram nästa år.

Sektorsbidrag till den europeiska planeringsterminen 2015

Budgetpolitiken

30.  Europaparlamentet påpekar att offentliggörandet av en vitbok om en budgetstabilitetsmekanism i euroområdet under våren 2017 kommer att sammanfalla med halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet påminner i detta sammanhang om sitt krav på att all kompletterande finansiering eller ett sådant kompletterande instrument bör omfattas av parlamentets budgetkontroll och finansieras utöver taket i den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

31.  Europaparlamentet påminner om att bristen på betalningsbemyndiganden, som i hög grad beror på otillräckliga betalningstak och underbudgetering, fortfarande är allvarlig under 2015. Parlamentet befarar att detta kommer att fortsätta att äventyra ett korrekt genomförande av de nya programmen i den fleråriga budgetramen för 2014−2020 och drabba stödmottagarna negativt, särskilt de lokala, regionala och nationella myndigheterna, som kämpar med ekonomiska och sociala begränsningar.

Sysselsättning och socialpolitik

32.  Europaparlamentet noterar rekommendationerna avseende behovet av att gå vidare med nya arbetsmarknadsreformer, och kräver att dessa reformer, om de genomförs, ska garantera socialt skydd och en dialog mellan arbetsmarknadens parter (i enlighet med nationell praxis) och säkra det politiska samförstånd som krävs för att de ska vara hållbara och effektiva. Parlamentet anser att arbetsmarknadsreformerna bör uppnå den jämvikt som behövs mellan flexibilitet och säkerhet för både anställda och arbetsgivare, och att de inte får leda till exempelvis uteslutande av arbetstagare från kollektivavtal eller lägre produktivitets- eller sysselsättningsnivåer. Parlamentet efterlyser ambitiösa arbetsmarknadsreformer i de medlemsstater där dessa fortfarande är nödvändiga, eftersom en konjunkturmässig vändpunkt nu har nåtts. Parlamentet anser att dessa reformer bör kunna minska fragmenteringen, främja skapandet av arbetstillfällen, minska osäkerheten och bekämpa fattigdomen, i syfte att öka produktiviteten och konkurrenskraften i vår ekonomi, samtidigt som det garanteras fler arbetstillfällen och skäliga löner med hjälp av investeringar i humankapital. Parlamentet framhåller att andra strukturreformer, såsom återindustrialisering, är lika viktiga för att skapa en hållbar arbetsmarknad.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att de arbetsmarknadsreformer som ingår i dess politiska riktlinjer bland annat är inriktade på att minska segmenteringen, säkra bättre förutseende och bättre matcha färdigheter och arbetstillfällen, främja inkluderingen av sårbara grupper, minska fattigdom bland förvärvsarbetande, främja jämställdhet, stärka rättigheterna för arbetstagare med atypiska anställningsavtal samt säkra bättre socialt skydd för egenföretagare.

34.  Europaparlamentet är medvetet om att fastställandet av minimilöner omfattas av medlemsstaternas behörighet, och att detta måste respekteras i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

35.  Europaparlamentet konstaterar att vissa arbetsmarknadsreformer har infört nya avtalsformer, och att några av dessa enligt kommissionen har ökat otryggheten på arbetsmarknaden och i många fall kräver en orättvis grad av flexibilitet av de yngre generationerna. Parlamentet observerar bekymrat uppgifterna från vissa medlemsstater, där andelen tillfälliga anställningar överstiger 90 % av de nya anställningsavtalen, vilket särskilt drabbar ungdomar och kvinnor och enligt OECD(7) är en av de direkta orsakerna till den ökande ojämlikheten, även om det ibland händer att arbetstagare medvetet söker sådana anställningsformer så att de bättre kan kombinera arbetsliv och familjeliv eller få en extrainkomst. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa synergier mellan den nationella politiken och den europeiska sammanhållningspolitiken för att förstärka effekterna för dessa prioriterade grupper. Parlamentet är särskilt bekymrat över ökningen av antalet arbetsavtal där antalet arbetstimmar ej avtalats. Parlamentet anser att alla avtalstyper bör ge arbetstagarna vissa grundrättigheter och ett fullgott socialt skydd.

36.  Europaparlamentet noterar att den höga långtidsarbetslösheten i unionen, särskilt i vissa medlemsstater, leder till att ett allt större antal arbetstagare förlorar sina bidrag innan de hittar ett nytt jobb. Parlamentet konstaterar att vissa medlemsstater har begränsat tillgången till sådana bidrag eller har sänkt det tillgängliga beloppet och/eller förkortat den stödberättigande perioden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inom ramen för sina befogenheter bevara balansen mellan ett adekvat socialt skydd och lämpliga incitament för aktivt jobbsökande, som ger ett individanpassat stöd utan bestraffande villkor som undergräver de sociala rättigheterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta kraftfulla aktiveringsåtgärder i syfte att uppnå mer konkreta resultat. Parlamentet inser att en förbättring av sysselsättningspolitiken och det sociala skyddet i syfte att aktivera stöd och skydda medborgarna, för att därigenom säkerställa starkare social sammanhållning, är avgörande faktorer för en hållbar ekonomisk tillväxt. Parlamentet kräver att en särskild undersökning genomförs av sådana incitament på EU‑nivå, och uppmanar medlemsstaterna att i enlighet med nationell praxis införa minimiinkomstsystem för att åtgärda situationer där mindre grupper drabbas av social utestängning och garantera hushållen en minimiinkomst.

37.  Europaparlamentet välkomnar minskningen av ungdomsarbetslösheten, men påpekar att den fortfarande ligger på alarmerande hög nivå i många medlemsstater och regioner och inte nödvändigtvis avspeglar en nettoökning av sysselsättningen. Parlamentet betonar att arbetsotryggheten och undersysselsättningen också har ökat, och att 43 % av de unga 2014 hade tillfälliga anställningar, medan 32 % hade deltidsanställningar. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut att frigöra en miljard euro som förfinansiering för ungdomsgarantin. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt och effektivt utnyttja samtliga tillgängliga medel för att genomföra ungdomsgarantin med minimikvalitetsstandarder. Parlamentet efterlyser dessutom en noggrann och löpande övervakning av dessa medel för att säkerställa att de hjälper ungdomar till ett hållbart inträde på arbetsmarknaden Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera språkundervisning och underlätta rörligheten med hjälp av program som Erasmus+ eller Erasmus för unga företagare, och att också delta i arbetsförmedlingsnätverket Eures. Parlamentet understryker också vikten av att främja och uppmuntra lärlingsanställningar, som ett sätt för ungdomar att tillägna sig yrkeskvalifikationer som gör det lättare för dem att ta sig in på arbetsmarknaden.

38.  Europaparlamentet konstaterar att ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga hittills har genomförts med mycket varierande framgång i medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar att det enligt Internationella arbetsorganisationens uppskattningar skulle krävas 21 miljarder euro för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten i unionen, och att kommissionens nuvarande finansiella åtagande är helt otillräckligt och måste höjas till en tillräcklig nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstater och representativa ungdomsorganisationer för att föreslå minimistandarder och bästa praxis för genomförandet av ungdomsgarantin.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera sina ansträngningar för att åtgärda social dumpning och lönedumpning i EU, eftersom det inverkar mycket negativt på de berörda arbetstagarna och de sociala skyddssystemen i medlemsstaterna. Parlamentet begär också att arbetsmarknadens parter involveras i detta arbete på alla nivåer.

40.  Europaparlamentet betonar att ungdomars arbetsotrygghet får negativa konsekvenser för beslut som rör barnafödande, och att detta sin tur inverkar negativt på medlemsstaternas demografiska utsikter.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna vägledning om hur de kan åtgärda kvinnors låga deltagande på arbetsmarknaden genom att åtgärda segregeringen på arbetsmarknaden, lönegapet mellan könen och den ojämlika fördelningen av vårdansvar. Parlamentet understryker att det behövs ett bredare jämställdhetsperspektiv som inte bara uttrycks i sysselsättningssiffror.

42.  Europaparlamentet betonar att sysselsättning är det bästa sättet att bekämpa fattigdom och social utestängning och att medlemsstaterna bör fokusera på att underlätta tillträdet till arbetsmarknaden, framför allt för ungdomar och långtidsarbetslösa.

Den inre marknaden

43.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya strategi att rationalisera den europeiska planeringsterminen. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens arbete med att fastställa landsspecifika rekommendationer avseende den inre marknaden, men anser att det är otillräckligt. Parlamentet efterlyser mer beslutsamma insatser i syfte att styra och samordna den ekonomiska politiken för att säkerställa ett konsekvent och rättvist genomförande av ramen för ekonomisk styrning i medlemsstaterna och mäta effekterna av den ekonomiska styrningen i alla medlemsstater.

44.  Europaparlamentet stöder den tonvikt som i de landsspecifika rekommendationerna för 2015 läggs på att avlägsna omotiverade restriktioner och hinder för tillträde till nyckelsektorer. Parlamentet uppmanar dessutom de berörda medlemsstaterna att ytterst noga beakta dessa rekommendationer och att prioritera undanröjandet av dessa hinder för den inre marknadens tillväxt.

45.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till ordförandena för rådet, kommissionen, Eurogruppen och Europeiska centralbanken samt till medlemsstaternas nationella parlament.

MOTIVERING

Den europeiska planeringsterminen syftar till att säkerställa en integrerad samordning av den ekonomiska politiken på EU-nivå genom en kombination av makroekonomiska och finanspolitiska övervakningsinstrument, vilket är nödvändigt för att styra konvergensen och förvalta medlemsstaternas ömsesidiga beroende.

Inom ramen för den årliga cykeln för den europeiska planeringsterminen utfärdas landsspecifika rekommendationer, som innehåller råd till de enskilda medlemsstaterna om de åtgärder som måste vidtas för att främja tillväxten och samtidigt säkerställa sunda offentliga finanser. De landsspecifika rekommendationerna för 2015 bygger på de politiska prioriteringar som fastställdes i kommissionens senaste årliga tillväxtöversikt och godkändes av Europeiska rådet i juli 2015.

De ekonomiska prognoserna för det kommande året visar tecken på ekonomisk återhämtning, med positiv tillväxt, stigande inflation och bättre finanspolitiska utsikter, delvis på grund av de avsevärda budgetmässiga ansträngningar och strukturreformer som många medlemsstater har gjort. Det bör dock understrykas att grundvalen för ekonomisk tillväxt fortfarande är svag.

Föredraganden välkomnar i detta sammanhang de fyra viktigaste politiska prioriteringar som fastsällts inom ramen för årets cykel, nämligen främjande av investeringar, genomförande av nödvändiga strukturreformer, finanspolitiskt ansvar och en förbättring av medlemsstaternas sysselsättningspolitik.

Med beaktande av det mycket svaga genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna i de flesta medlemsstaterna, anser föredraganden att man endast kan uppnå en förbättring av den ekonomiska, finansiella och sysselsättningsmässiga situationen i EU genom ambitiösa strukturreformer. Föredraganden betonar dessutom att strukturreformer är en avgörande förutsättning för att EU-initiativ såsom Efsi ska kunna leda till mer konkreta resultat. 

Föredraganden noterar bekymrat den höga arbetslösheten i de flesta medlemsstater, och betonar att flexibla arbetsmarknader spelar en avgörande roll i kampen mot arbetslösheten. Föredraganden anser att det för att öka sysselsättningsnivån krävs en skatteväxling från arbete till andra former av beskattning.

Under 2015 minskades antalet landsspecifika rekommendationer avsevärt för att man bättre skulle kunna fokusera på centrala prioriteringar, vilket avspeglar kommissionens insats för att rationalisera hela processen med den europeiska planeringsterminen. Föredraganden välkomnar detta initiativ, men anser också att det behövs ytterligare insatser för att stärka processen och därmed öka genomförandegraden av de landsspecifika rekommendationerna och göra dem mer effektiva. Föredraganden ger som exempel på detta en ytterligare ökning av det nationella egenansvaret för de landsspecifika rekommendationerna genom att involvera de nationella parlamenten i hela processen med den europeiska planeringsterminen.

I detta sammanhang anordnade utskottet för ekonomi och valutafrågor (ECON) den 15 september 2015 en diskussion med representanter för de nationella parlamenten, där man kunde dela sina erfarenheter med anknytning till processen med den europeiska planeringsterminen. Detta framhävde särskilt den väsentliga roll som de nationella parlamenten bör spela i förberedelserna av de nationella reformprogrammen och som skulle stärka det nationella egenansvaret för de landsspecifika rekommendationerna, samtidigt som det tillför ett demokratiskt ansvar för hela processen med den europeiska planeringsterminen. En sammanfattning över de viktigaste slutsatserna från denna diskussion följer nedan.

Diskussion om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av 2015 års prioriteringar

ECON-utskottet anordnade den 15 september 2015 en diskussion med representanter för de nationella parlamenten i EU om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2015. I mötet deltog representanter från Belgien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Irland, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Finland och Sverige.

Den europeiska planeringsterminen betraktades av de flesta av deltagarna som en lämplig ram för politisk samordning i EU. De senaste ändringarna för att rationalisera dess utformning, bland annat genom en mer målinriktad formulering och ett tidigare offentliggörande av de landsspecifika rekommendationerna, uppskattades stort. Flera områden där förbättringar kan göras fastställdes dock:

Genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna – Erfarenheterna hittills visar att de landsspecifika rekommendationerna genomförs på ett otillfredsställande sätt, vilket främst beror på det bristande egenansvaret bland medlemsstaterna, eftersom de nationella parlamenten endast involveras i ett mycket sent skede i planeringsterminen (dvs. i utarbetandet av budgeten under hösten). Därför skulle en tidig involvering av de nationella parlamenten, redan från våren (dvs. utarbetande av de nationella reformprogrammen och stabilitets- och konvergensprogrammen, diskussion i parlamenten om förslaget till kommissionens landsspecifika rekommendationer), kunna bidra till att förbättra genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna och också till att stärka det demokratiska ansvaret under hela processen. När det gäller euroområdet betraktades större konsekvens mellan rekommendationerna för euroområdet som helhet och rekommendationerna till de enskilda medlemsstaterna som en faktor som kan förbättra ländernas genomförande av de landsspecifika rekommendationerna (i synnerhet i förbindelse med den optimala finanspolitiska inriktningen i euroområdet eller anpassningar av bytesbalansen inom euroområdet).

Ramens tillämpningsområde – Vissa deltagare ansåg att den nuvarande utformningen inte i tillräcklig grad beaktar den sociala dimensionen av hela processen, och att de landsspecifika rekommendationerna bygger på överförenklade grundvalar, eftersom strukturreformer inte automatiskt kommer att leda till ökad tillväxt och bättre jobb. Därför förordades en mer välfärdsinriktad och landsspecifik strategi för strukturreformerna.

Ramens flexibilitet – Flera representanter efterlyste större flexibilitet när det gäller medlemsstaternas beslut om hur de landsspecifika rekommendationerna ska genomföras generellt och i synnerhet med hänsyn till utvärderingen av de finanspolitiska målen mot bakgrund av migrationskrisen. Ramen måste dessutom vara tillräckligt flexibel så att man kan ta hänsyn till nationella val, som till exempel skulle kunna leda till förseningar i utarbetandet av utkasten till budgetplaner (dvs. parlamentsval i Portugal och Polen denna höst).

Tillämpning av ramen – Denna aspekt togs upp i förbindelse med diskussionen om Tysklands överskott i bytesbalansen, då vissa deltagare ansåg att rekommendationerna att minska obalanserna i bytesbalansen saknade symmetri mellan underskotts- och överskottsländer, inte enbart i fråga om utformningen utan också tillämpningen. Ramen som sådan skulle dessutom tillämpas på alla medlemsstater oavsett storlek. Å andra sidan menade vissa medlemmar att Tysklands överskott i bytesbalansen avspeglade landets framgångsrika ekonomiska modell och att kritiken därför var oberättigad både ur politiskt och ekonomiskt hänseende. Det är i detta sammanhang viktigt att påminna om att förfarandet vid makroekonomiska obalanser bygger på indikativa tröskelvärden (även för bytesbalansen) och inte på lagstadgade tak, vilket är fallet med det offentliga underskottet i förbindelse med förfarande vid alltför stora underskott. Under i övrigt lika förhållanden, befinner sig sist och slutligen ett land som har överskott i bytesbalansen i en ekonomiskt säkrare situation.

Eurogruppens roll – Frågan om Eurogruppens institutionella ramar och dess roll i den europeiska planeringsterminen har varit föremål för intensiva diskussioner, eftersom gruppen saknar en formell rättslig grund i fördragen och demokratisk legitimitet, och ändå fattar suveräna beslut. I detta sammanhang är det viktigt att veta i vilken utsträckning Eurogruppen har rätt att fatta beslut, med hänsyn till att inte alla medlemsstater i euroområdet är representerade.

Övriga frågor – Deltagarna diskuterade också kort möjligheterna att förbättra medlemsstaternas konkurrenskraft, behovet av att införa gemensamma regler för företagsbeskattning och Europas representation, eller avsaknad av representation, i multinationella fora. Frågan om harmonisering av de metoder som används för att beräkna strukturella finanspolitiska justeringar togs också upp.

Sammanfattningsvis välkomnade en stor majoritet av deltagarna möjligheten att diskutera frågor som rör den europeiska planeringsterminen, samtidigt som de underströk behovet av mer regelbundna diskussioner, även mellan de nationella parlamenten, och om bredare frågor (såsom en dialog om de fem ordförandenas rapport). ECON-utskottets ordförande, Roberto Gualtieri, påpekade avslutningsvis att det när det gäller den ekonomiska politiken håller på att växa fram enighet mellan Europaparlamentet och kommissionen om hur den gemensamma finanspolitiska inriktningen i euroområdet ska behandlas så att man kan fastställa en policymix som kan bidra till att främja hållbar tillväxt. När det gäller förfarandet uppmanade han representanterna från både Europaparlamentet och de nationella parlamenten att lägga fram förslag till hur man kan ge ett positivt bidrag till kommissionen och hur den demokratiska dimensionen av den europeiska planeringsterminen kan förstärkas.

29.9.2015

YTTRANDE från budgetutskottet (*)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförandet av prioriteringarna för 2015

2015/2210(INI)

Föredragande av yttrande (*): Jean Arthuis

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  I den årliga tillväxtöversikten som kommissionen presenterade den 28 november 2014 definieras tre centrala områden för 2015 ( stimulering av de privata investeringarna på ett samordnat sätt, ett förnyat engagemang för strukturreformer samt åtgärder som gynnar budgetansvar) och för första gången betonas det bidrag som EU-budgeten bör lämna för att förverkliga dessa områden.

B.  Under det senaste halvåret har man vidtaget en hel serie budgetåtgärder – antagandet av förordningen om inrättandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), lanseringen av sammanhållningsfondens operativa program, överföringen av ej utnyttjade åtagandebemyndiganden under 2014 från perioden 2007–2013 till 2015, 2016 och 2017 och beslutet att öka förfinansieringen av det europeiska ungdomsinitiativet – till förmån för de mål som fastställs i den årliga tillväxtöversikten.

C.  Dessa åtgärder har således bevisat EU-budgetens mervärde, men också visat vilka begränsningar det innebär för politiska satsningar på unionsnivå med en budget som inte baseras på genuint egna medel, som fortfarande är mindre än 1 % av BNI, och som hämmas av en flerårig budgetram på 7 år.

D.  Rådets ståndpunkt avseende 2016 års budget går ut på att minska åtagandebemyndigandena med 563,6 miljoner EUR och betalningsbemyndigandena med 1,4 miljarder EUR vilket ännu en gång innebär en undervärdering av de verkliga betalningsbehoven i EU, och således står i strid med den plan för betalning av obetalda räkningar som kommissionen har föreslagit.

1.  Europaparlamentet välkomnar presentationen av de fem ordförandenas rapport om färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union, men beklagar att tidsplanen för dess genomförande är för långsam och inte anpassad till de krav på reformer som utlösts av den grekiska krisen.

2.  Europaparlamentet välkomnar arbetet med att förenkla och förstärka den europeiska planeringsterminen, nämligen genom en förnyad fokusering på prioriteringarna, färre dokument och mer tid till att diskutera dem, en förstärkt politisk dimension och utökat deltagande från de nationella myndigheternas sida.

3.  Europaparlamentet välkomnar förslagen om utökning av den parlamentariska kontrollen, särskilt förslaget att anpassa Europaparlamentets strukturer till den gemensamma valutans specifika karaktär, vilket är en förutsättning för byggandet av en verklig ekonomisk och monetär union.

4.  Europaparlamentet framhäver kommissionens förståelse för den viktiga roll som nationella och regionala myndigheter spelar för att främja nödvändiga strukturreformer, visa finanspolitiskt ansvar och öka investeringarna till stöd för sysselsättning och tillväxt.

5.  Europaparlamentet välkomnar uppmaningen att ge mellanstatliga lösningar, t.ex. fördraget om stabilitet, samordning och styrning, full demokratis legitimitet genom att integrera dem i unionens primärrätt.

6.  Europaparlamentet understryker vikten av att tillämpa alla nuvarande regler i stabilitets- och tillväxtpakten för att uppnå stabilitet i de offentliga finanserna.

7.  Europaparlamentet välkomnar de idéer som framförts om en mekanism för budgetstabilisering inom euroområdet, vilket skulle bli det första steget mot etableringen av en europeisk statskassefunktion. Parlamentet framhåller att publiceringen av en vitbok 2017 kommer att sammanfalla med halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet påminner i detta sammanhang om sitt krav på att sådan ytterligare finansiering eller ett sådant kompletterande instrument omfattas av parlamentets budgetkontroll och finansieras utöver taket i den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

8.  Europaparlamentet upprepar att det krävs ett nytt system för egna medel, som kan leda till en verklig reform av unionens finansiering utan att öka skattebördan för EU-medborgarna, och som skulle skapa en verklig förbindelse mellan medborgarna och de europeiska myndigheterna. Parlamentet ser i detta avseende fram emot att analysera och diskutera de förslag som högnivågruppen för egna medel ska lägga fram nästa år.

9.  Europaparlamentet påminner om att bristen på betalningsbemyndiganden, som i hög grad beror på otillräckliga betalningstak och underbudgetering, fortfarande är allvarlig under 2015. Parlamentet befarar att detta kommer att fortsätta att äventyra ett korrekt genomförande av de nya programmen i den fleråriga budgetramen för 2014−2020 och drabba mottagarna negativt, särskilt lokala, regionala och nationella myndigheter som kämpar med ekonomiska och sociala begränsningar.

10.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av Efsi-förordningen som ett sätt att främja privata investeringar, och understryker den roll som parlamentets har spelat för att minimera omfördelningen från Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa. Parlamentet påminner om sitt åtagande att minska nedskärningarna under det årliga budgetförfarandet.

11.  Europaparlamentet anser att det är avgörande att denna plan blir framgångsrik, och kommer därför att ytterst uppmärksamt följa dess genomförande, särskilt eventuella försök att flytta investeringsutgifter och offentliga skulder från medlemsstaternas balansräkningar.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

28.9.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

13

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Jonathan Arnott, Jean Arthuis, Jean Arthuis, Reimer Böge, Lefteris Christoforou, Gérard Deprez, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Iris Hoffmann, Monika Hohlmeier, Bernd Kölmel, Zbigniew Kuźmiuk, Vladimír Maňka, Ernest Maragall, Siegfried Mureşan, Victor Negrescu, Jan Olbrycht, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Paul Tang, Indrek Tarand, Isabelle Thomas, Monika Vana, Daniele Viotti, Marco Zanni, Auke Zijlstra

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Michał Marusik, Andrej Plenković, Nils Torvalds, Anders Primdahl Vistisen

24.9.2015

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (*)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2015

(2015/2210(INI))

Rådgivande utskotts föredragande (*): Sergio Gutiérrez Prieto

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet konstaterar att många medlemsstater fortfarande har stora underskott, samtidigt som andra medlemsstater ackumulerar stora överskott i bytesbalansen, och att det behövs utarbetas och samordnas program för finanspolitiskt ansvar som beaktar dessa skillnader och är förenliga med skapandet av anständiga arbetstillfällen som leder till kvalitetsjobb, ekonomisk tillväxt och, därmed, en hållbar välfärdsstat för framtida generationer. Parlamentet uppmanar kommissionen, som redan mottagit de nationella budgetförslagen för 2016, att, inom ramen för den finanspolitik som anges i stabilitets- och tillväxtpakten, till fullo utnyttja sin befintliga flexibilitet(8) för att införa, där så är lämpligt, en flexibel nationell process för ansvarighet som bättre avspeglar de cykliska situationerna i medlemsstaterna och gör det möjligt att anta socialt ansvarsfulla och ekonomiskt effektiva strategier som syftar till att skapa anständiga arbetstillfällen som leder till kvalitetsjobb och sociala investeringar i kvalitetstjänster.

2.  Europaparlamentet anser att de medlemsstater som har stora underskott eller höga skuldsättningsnivåer behöver fortsätta sina ansträngningar för att uppnå finanspolitisk hållbarhet, men att de som har finanspolitiskt utrymme bör använda sig av detta utrymme för att stimulera inhemsk efterfrågan och investeringar som främjar tillväxt.

3.  Europaparlamentet beklagar att det inte görs någon allmän hänvisning till Europa 2020‑strategins mål om en smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet betonar att social- och sysselsättningspolitiken inte bara bör ha ett kostnadsperspektiv utan att hänsyn också bör tas till den långsiktiga nyttan. Parlamentet kräver därför att de relevanta sociala målen och miljömålen ska integreras i den nya bedömningsramen för att se till att landsspecifika rekommendationer föreslås för samtliga länder som inte visar prov på positiv utveckling i fråga om fattigdomsbekämpning, skapande av anständiga arbetstillfällen som leder till kvalitetsjobb, förebyggande av att elever lämnar skolan i förtid, satsningar på livslångt lärande och resurseffektivet samt insatser för att förebygga klimatförändringar.

4.  Europaparlamentet efterlyser att de landsspecifika rekommendationerna ska omfatta kommissionens rekommendation(9) om förebyggande omstrukturering av företag som riskerar insolvens och avskrivning av skulder för konkursdrabbade företagare, antingen fysiska eller juridiska personer, i syfte att skapa en andra chans för företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om det är möjligt att utöka sådana program till familjer som riskerar att avhysas i syfte att säkerställa större social sammanhållning genom att minska risken för hemlöshet. Parlamentet betonar att även om hushållens finansiella svårigheter har minskat, är de ändå avsevärt högre jämfört med nivån under det föregående årtiondet, och enligt kommissionen kvarstår en stor klyfta mellan nivån på de finansiella svårigheterna bland låginkomsthushåll och nivåerna bland hushållen i den högre inkomstpercentilen(10).

5.  Europaparlamentet konstaterar att underskottet visserligen har minskat i ett antal länder, men att denna process också lett till minskade offentliga investeringar i unionen. Parlamentet välkomnar därför främjandet av en europeisk investeringspolitik som syftar till att stimulera tillväxt och skapa arbetstillfällen, och uppmanar till ytterligare ansträngningar för att garantera finansieringen av realekonomin. Parlamentet anser att huvudsyftet med de projekt som får stöd från Efsi bör vara att skapa anständiga arbetstillfällen som leder till kvalitetsjobb och att uppnå social, ekonomisk och territoriell sammanhållning. Parlamentet anser att man måste förstärka de åtgärder som avses i dess uppmaning(11) att främja sociala investeringar, inte bara för att uppnå ekonomisk avkastning utan också i syfte att främja positiva sociala effekter och minska ojämlikheten genom att, bland annat, förbättra de offentliga tjänsterna och stödja skapandet av arbetstillfällen för utsatta grupper. Parlamentet understryker i det sammanhanget behovet av att stärka kommissionens lagstiftningsverktyg (som konsekvensbedömningar, utvärderingar, etc.) och vidta kontroll- och övervakningsåtgärder i de fall det görs investeringar.

6.  Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag, som är själva ryggraden i jobbskapandet i unionen, fortsatt ställs inför svårigheter när det gäller tillgång till lån samt onödig administration och byråkrati, som hindrar deras tillväxt och hållbarhet samt sysselsättningsskapande potential. Parlamentet noterar kommissionens initiativ om att uppdatera regler och administration i syfte att förbättra investeringsklimatet och förutsättningarna för små och medelstora företag, och stöder rekommendationerna som ska leda till förbättringar samtidigt som sociala normer och arbetsnormer respekteras. Parlamentet understryker betydelsen av investeringar som syftar till att utveckla innovativa finansieringskanaler såsom crowdfunding och mikrokrediter, och av investeringar för att främja utveckling av exempelvis små och medelstora företag, mikroföretag, innovativa nystartade företag och företag som främjar gröna jobb.

7.  Europaparlamentet erinrar om att regioner som har allvarliga och varaktiga naturbetingade eller demografiska svårigheter ofta har högre arbetslöshet och lägre ekonomisk tillväxt. Parlamentet anser därför att det behövs investeringar som hjälper dem att öka sin tillväxtpotential och locka människor att bosätta sig där, i syfte att trygga dessa områdens hållbarhet.

8.  Europaparlamentet noterar rekommendationerna om behovet av att göra framsteg med nya arbetsmarknadsreformer, och efterlyser att dessa reformer, om de genomförs, ska garantera socialt skydd, dialog mellan arbetsmarknadens parter (i enlighet med nationell praxis) och säkra det politiska samförståndet för att de ska vara hållbara och effektiva. Parlamentet anser att arbetsmarknadsreformer bör uppnå den jämvikt som behövs mellan flexibilitet och säkerhet för både anställda och arbetsgivare, och inte får leda till, exempelvis, uteslutande av arbetstagare från kollektivavtal eller lägre produktivitets- eller sysselsättningsnivåer. Parlamentet efterlyser ambitiösa arbetsmarknadsreformer i de medlemsstater där dessa fortfarande är nödvändiga, genom att utnyttja brytpunkten i den nuvarande konjunkturen. Dessa reformer borde kunna klara av att minska fragmenteringen, främja skapandet av arbetstillfällen, minska osäkerheten och bekämpa fattigdomen, för att öka vår ekonomis produktivitet och konkurrenskraft, samtidigt som de garanterar fler arbetstillfällen och anständiga löner genom investeringar i humankapital. Parlamentet framhåller att andra strukturreformer, som återindustrialisering, är lika viktiga för att skapa en hållbar arbetsmarknad.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de arbetsmarknadsreformer som ingår i dess politiska riktlinjer bland annat är inriktade på att minska segmenteringen, för att garantera bättre förutseende och matchning av färdigheter och arbetstillfällen, förbättra inkluderingen av utsatta grupper, minska fattigdom bland förvärvsarbetande, främja jämställdheten, stärka rättigheterna för arbetstagare med atypiska anställningskontrakt samt erbjuda bättre socialt skydd för egenföretagare.

10.  Europaparlamentet välkomnar den minskade arbetslösheten i EU. Parlamentet påpekar emellertid att arbetslöshetsnivåerna fortfarande är höga och uppmanar medlemsstaterna att ta ett helhetsperspektiv och driva en aktiv arbetsmarknadspolitik, som är inriktad på att både öka de arbetssökandes anställbarhet och skapa en mer inkluderande arbetsmarknad, inbegripet ytterligare stödåtgärder för både arbetssökande och arbetsgivare. Parlamentet understryker att problemet med bristande kompetensmatchning och föråldrad kompetens behöver åtgärdas om man ska komma till rätta med långtidsarbetslösheten, och anser att denna politik behöver samordnas mer på nationell och europeisk nivå. Parlamentet efterlyser därför kraftfullare åtgärder för att stödja och vidareutveckla effektiv yrkesutbildning och fortbildning, samarbete mellan utbildningsinstitutioner, företag, arbetsgivarorganisationer och andra relevanta aktörer, samt när det gäller behovet att effektivisera offentliga och privata arbetsförmedlingar i syfte att åtgärda den bristande kompetensmatchningen på arbetsmarknaden och göra det lättare att söka arbete inom unionen.

11.  Europaparlamentet konstaterar att bristen på strukturreformer eller långsamt genomförande av dem är påtaglig i vissa medlemsstater, och anser därför att kommissionen, bland sina mål i den europeiska planeringsterminen, mer ingående bör utvärdera de negativa effekter som det bristande ansvaret i genomförandet av strukturreformerna i vissa medlemsstater har på skapandet av arbetstillfällen på medellång sikt.

12.  Europaparlamentet är medvetet om att det är medlemsstaternas behörighet att fastställa minimilöner och att detta måste respekteras i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

13.  Europaparlamentet framhåller att Internationella valutafonden (IMF) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har varnat för de sociala (fattigdom bland förvärvsarbetande) och ekonomiska (minskad inhemsk efterfrågan) problem i samband med lönedevalvering som uppkommit de senaste åren. Parlamentet betonar i detta sammanhang att en fullgod lönepolitik är avgörande för att upprätthålla den inhemska efterfrågan, och att löneökningar därför bör anpassas bättre till ändringar av produktiviteten. Parlamentet framhåller att det måste göras en hänvisning till vikten av att höja lönerna, särskilt i de länder där lönerna ligger under fattigdomsgränsen, men med respekt för subsidiaritetsprincipen. Parlamentet påminner om att minimilönerna skiljer sig kraftigt åt mellan medlemsstaterna, och upprepar sitt krav på en utredning(12) av denna fråga som inbegriper en analys av skillnader i köpkraft mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa minimilöner i enlighet med nationell lagstiftning och praxis samt att överväga hur dessa löner påverkar fattigdomen bland förvärvsarbetande, hushållsinkomsten, den aggregerade efterfrågan samt skapandet av sysselsättning.

14.  Europaparlamentet konstaterar att vissa arbetsmarknadsreformer har infört nya avtalsformler och att, enligt kommissionen, vissa av dessa ökat otryggheten på arbetsmarknaden, då de ofta kräver att den unga generationen ska stå för en orättvis flexibilitet. Parlamentet observerar med oro uppgifterna från vissa medlemsstater där andelen tillfälliga anställningar utgör över 90 procent av de nya anställningskontrakten, vilket särskilt drabbar ungdomar och kvinnor och, enligt OECD(13), utgör en av de direkta orsakerna till den ökande ojämlikheten, även om det ibland förekommer att arbetstagare medvetet söker sådana anställningsformer så att de bättre kan kombinera arbetsliv och familjeliv eller få en extrainkomst. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa synergier mellan den nationella politiken och den europeiska sammanhållningspolitiken för att minska effekterna för dessa prioriterade grupper. Det är särskilt oroväckande att antalet ”nolltimmarskontrakt” ökar. Parlamentet anser att alla avtalstyper bör ge arbetstagarna vissa grundrättigheter och ett fullgott socialt skydd.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta del av IMF:s rapport(14) om orsaker till och konsekvenser av ojämlikhet, i vilken det anges att ökningen av inkomstklyftan kan påverka den ekonomiska tillväxten och potentialen för skapande av arbetstillfällen negativt. Parlamentet efterlyser ökade insatser för att lägga om beskattningsbördan från arbete till andra källor, effektiva åtgärder när det gäller skatt på arbete och rättvisare arbetsmarknader som garanterar den fria rörligheten för arbetstagare i Europa samt fördelningspolitik, som tar hänsyn till särdragen i de enskilda medlemsstaterna, för att öka den ekonomiska tillväxten, konkurrenskraften och produktiviteten så att ökad och uppåtgående ekonomisk och social konvergens underlättas.

16.  Europaparlamentet noterar att den höga långtidsarbetslösheten i unionen, särskilt i vissa medlemsstater, leder till att ett ökande antal arbetstagare förlorar sina bidrag innan de hittar en ny anställning. Parlamentet konstaterar att vissa medlemsstater har begränsat tillgången till dessa bidrag eller har sänkt det tillgängliga beloppet och/eller förkortat den stödberättigande perioden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att, inom ramen för sina befogenheter, bevara balansen mellan lämpligt socialt skydd och lämpliga incitament för aktivt jobbsökande som ger ett individanpassat stöd, utan att detta är kopplat till straff som undergräver de sociala rättigheterna. Medlemsstaterna uppmanas att inrätta kraftfulla aktiveringsåtgärder i syfte att uppnå mer konkreta resultat. Parlamentet inser att bättre sysselsättningspolitik och förbättrat socialt skydd i syfte att aktivera stöd och skydda människor, för att därigenom säkerställa starkare social sammanhållning, är avgörande faktorer för hållbar ekonomisk tillväxt. Parlamentet efterlyser en specifik studie av sådana incitament på EU-nivå, och uppmanar medlemsstaterna att, i enlighet med nationell praxis, införa minimiinkomstsystem för att ta itu med ”fickor” av social utestängning och garantera hushållen en minimiinkomst.

17.  Europaparlamentet välkomnar minskningen av ungdomsarbetslösheten, men påpekar att den fortfarande är på alarmerande hög nivå i många medlemsstater och regioner och inte nödvändigtvis grundas på nettoökningen av nya arbetstillfällen. Parlamentet betonar att arbetsotryggheten och undersysselsättningen också har ökat och att 43 procent av de unga 2014 hade tillfälliga anställningar, medan 32 procent hade deltidsanställningar. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut att frigöra en miljard euro som förfinansiering för ungdomsgarantin. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast utnyttja samtliga tillgängliga medel på ett effektivt sätt för att genomföra ungdomsgarantin med minimikvalitetsstandarder. Parlamentet efterlyser dessutom en noggrann och löpande övervakning av dessa medel för att garantera att de hjälper ungdomar till ett hållbart inträde på arbetsmarknaden Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera språkundervisning och underlätta rörligheten med hjälp av program som Erasmus+ eller Erasmus för unga företagare, och att också delta i arbetsförmedlingsnätverket Eures. Parlamentet understryker också vikten av att främja och uppmuntra lärlingsanställningar som ett medel för ungdomar att tillägna sig yrkeskvalifikationer som gör det lättare för dem att ta sig in på arbetsmarknaden.

18.  Europaparlamentet konstaterar att ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga hittills har genomförts med mycket varierande framgång i medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar att Internationella arbetsorganisationen har uppskattat att det skulle krävas 21 miljarder euro för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten i unionen, och att kommissionens nuvarande finansiella åtagande är helt otillräckligt och måste höjas till en tillräcklig nivå. Kommissionen uppmanas att samarbeta tillsammans med medlemsstater och representativa ungdomsorganisationer för att föreslå minimistandarder och bästa praxis när ungdomsgarantin ska genomföras.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera sina ansträngningar för att åtgärda social dumpning och lönedumpning i EU, eftersom det inverkar mycket negativt på de berörda arbetstagarna och de sociala skyddssystemen i medlemsstaterna. Parlamentet begär också att arbetsmarknadens parter ska delta i detta arbete på samtliga plan.

20.  Europaparlamentet betonar att ungdomars arbetsotrygghet får negativa konsekvenser för beslut som rör barnafödande, och att detta sin tur inverkar negativt på medlemsstaternas demografiska utsikter.

21.  Europaparlamentet erinrar om behovet att åtgärda odeklarerat arbete, som är skadligt för unionens ekonomi, leder till illojal konkurrens och snedvridning av marknaden samt resulterar i ett allt sämre socialt skydd och anställningsskydd för arbetstagarna. Parlamentet efterlyser därför att den europeiska plattformen mot odeklarerat arbete snabbt ska träda i kraft.

22.  Europaparlamentet anser att årets rekommendationer nästan uteslutande har inriktats på arbetsmarknaden och inte har behandlat utmaningarna i form av neddragna tjänster och försämrad kvalitet på de tjänster som erbjuds behövande personer. Parlamentet erinrar om behovet att satsa på tidiga och förebyggande insatser samt tillgängliga och inkluderande tjänster av hög kvalitet, inklusive utbildning från tidig ålder, familje- och samhällsstöd, socialtjänster samt hälso- och sjukvård. Parlamentet påpekar att en ökad efterfrågan på tjänster, om den hanteras rätt, även skulle kunna leda till många nya arbetstillfällen inom den sociala sektorn, samt att hälso- och sjukvård samt social omsorg är viktiga sektorer att satsa på om man ska uppnå hållbara ekonomier. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om framstegen när det gäller att inom ramen för Europa 2020-strategin utforma initiativ för investeringar i kvalitetsjobb inom sektorerna för hälso- och sjukvård och social omsorg.

23.  Europaparlamentet betonar att, enligt en rapport från IMF(15), progressiviteten i skattesystemen i vissa medlemsstater försvagats de senaste åren, vilket lett till ökande ojämlikhet. Parlamentet anser att skattekilen har varit mycket högre för låginkomsttagare och små och medelstora företag med högre effektiva skattesatser. Parlamentet är medvetet om att beskattning visserligen faller under medlemsstaternas behörighet, men att progressiva skattesystem bidrar till att dämpa de värsta effekterna av den ekonomiska krisen och inser vikten av att minska skatten på arbete och företagen i strävan efter att öka efterfrågan och skapa arbetstillfällen, och samtidigt säkerställa en adekvat finansiering av system för socialt skydd. Skattebedrägeri och skatteflykt måste hanteras inom och mellan medlemsstaterna.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vägleda medlemsstaterna om hur man kan åtgärda kvinnors låga deltagande på arbetsmarknaden genom att åtgärda segregeringen på arbetsmarknaden, lönegapet mellan könen och den ojämlika fördelningen av vårdansvar. Parlamentet understryker att det saknas ett bredare jämställdhetsperspektiv som inte bara uttrycks i sysselsättningssiffror.

25.  Europaparlamentet noterar det potentiella värdet av europeiska automatiska stabilisatorer. Parlamentet beklagar djupt att kommissionen inte i de landsspecifika rekommendationerna tagit upp vikten av att bevara starka automatiska stabilisatorer i medlemsstaterna, som uppföljning till dess meddelande om att stärka EMU:s sociala dimension, vilket parlamentet begärt(16), och trots deras viktiga roll för att bevara den sociala sammanhållningen och stimulera den inhemska efterfrågan och ekonomiska tillväxten. För att möjliggöra en effektivare analys och uppmana till fastställande och utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna uppmanas kommissionen att ge en detaljerad översikt över de val som medlemsstaterna har gjort inom olika politikområden och vilka resultat detta har gett.

26.  Europaparlamentet framhåller att den sociala ekonomin sysselsätter över 14 miljoner personer, vilket motsvarar cirka 6,5 procent av arbetstagarna i EU. Parlamentet beklagar att företagen inom den sociala ekonomin, som utgör 10 procent av företagen i EU – främst små och medelstora företag och mikroföretag – har det ännu svårare än traditionella företag att hitta offentlig eller privat finansiering. Parlamentet understryker behovet av att ge bättre stöd till dessa företag, genom att exempelvis underlätta deras tillgång till olika slag av finansiering, till exempel europeiska fonder, mikrokrediter och crowdfunding, eller att förbättra deras tillgång till den digitala ekonomin. Parlamentet anser, i detta sammanhang, att de sociala företagens roll bör förstärkas i de landsspecifika rekommendationerna för att främja social och ekonomisk sammanhållning i Europa i överensstämmelse med Europa 2020-strategin.

27.  Europaparlamentet beklagar att, trots att kommissionen erkänt att fattigdom och marginalisering har ökat(17), i och med att en av fyra nu drabbats av fattigdom, det inte finns någon hänvisning i de landsspecifika rekommendationerna till fattigdomsmålet i Europa 2020-strategin. Parlamentet efterlyser en övergripande strategi för fattigdomsbekämpning som grundar sig på tillgång till anständiga arbetstillfällen som leder till kvalitetsjobb, tjänster och aktivering av minimiinkomst och socialt skydd, i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen. Parlamentet framhåller att utbildning som leder till anställbarhet är ett av de viktigaste verktygen för bekämpa fattigdom. Parlamentet understryker att man måste inse att en ökad personlig skuldsättning också ökar den personliga och allmänna ekonomiska sårbarheten.

28.  Europaparlamentet betonar att sysselsättning är det bästa sättet att bekämpa fattigdom och social utestängning och att medlemsstaterna bör fokusera på att underlätta tillträdet till arbetsmarknaden, framför allt för ungdomar och långtidsarbetslösa.

29.  Europaparlamentet noterar med oro den snabba ökningen av extrema former av fattigdom såsom hemlöshet i många medlemsstater. Parlamentet efterlyser landsspecifika rekommendationer till samtliga medlemsstater om strategier för social inkludering, inklusive om kamp mot extrema former av fattigdom, såsom hemlöshet. Parlamentet håller med kommissionen om att medlemsstaterna måste åtgärda hemlösheten och risken för hemlöshet genom övergripande strategier som bygger på förebyggande insatser, bostadsstyrda modeller, en översyn av regler och praxis för avhysning och på tillgång till bostäder till verkligt överkomliga priser som erbjuder stabilitet, samt ett stopp för kriminalisering av hemlösa. Parlamentet efterlyser förbättringar när det gäller det gränsöverskridande utbytet av bästa praxis och ömsesidigt lärande, och erkänner den roll som Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) spelar i detta sammanhang.

30.  Europaparlamentet efterlyser att man i de kommande pensionsreformerna ska beakta parlamentets upprepade rekommendationer(18) i syfte att garantera att pensionerna är hållbara, säkra och tillräckliga för kvinnor och män genom att stärka pensionssystemen, och eftersträva en anständig pensionsinkomst som åtminstone ligger över fattigdomsstrecket. Att koppla den lagstadgade pensionsåldern till medellivslängden är inte det enda sättet att hantera befolkningens åldrande. Reformer av pensionssystemen bör bland annat också spegla trender på arbetsmarknaden, födelsetalen, den demografiska situationen, hälsoläget och välståndet, arbetsförhållanden och försörjningskvoten. Det bästa sättet att hantera utmaningen med en åldrande befolkning är att öka den totala sysselsättningsgraden och bland annat utgå från sociala investeringar i aktivt åldrande.

31.  Europaparlamentet är oroat över den begränsade roll som de nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter och civilsamhället spelat vid utarbetandet av de nationella reformprogrammen och konvergensprogrammen liksom i de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet noterar emellertid ändringarna av den europeiska planeringsterminen 2015 i syfte att öka delaktigheten på nationell nivå och understryker att reformer i första hand ska vara medlemsstaternas ansvar. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i samband med förenklingen av de nuvarande ekonomiska styrmekanismerna, ge företräde åt en reform som ger den europeiska planeringsterminen ytterligare demokratisk legitimitet genom att involvera Europaparlamentet och de nationella parlamenten i utarbetande- och godkännandeförfarandena, och också samråda med arbetsmarknadens parter och civilsamhället.

32.  Europaparlamentet är kritiskt mot att inte alla medlemsstater har involverat sina nationella parlament, nationella arbetsmarknadsparter och civilsamhället i utarbetandet av sina nationella reformprogram. Medlemsstaterna uppmanas att ta med en utförlig översikt i sina nationella reformprogram där det framgår vem som varit involverad och på vilket sätt. Kommissionen uppmanas att undersöka olika nationell praxis i fråga om parlamentsförfaranden och aktörernas engagemang i den europeiska planeringsterminen i syfte att förbättra deltagandet.

33.  Europaparlamentet noterar kommissionens rekommendation om en reform av hälso‑ och sjukvårdssystemen så att de kan uppfylla sina mål om att tillhandahålla allmän tillgång till vård av god kvalitet – även till prismässigt överkomliga läkemedel, särskilt livräddande sådana – och säkra respekten för vårdpersonalens rättigheter. Parlamentet konstaterar att en del medlemsstater till följd av krisen inte har lyckats säkerställa en heltäckande offentlig hälso- och sjukvård.

34.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte tagit med vikten av och sysselsättningspotentialen i den gröna ekonomin, som enligt kommissionens uppskattningar skulle kunna skapa 5 miljoner arbetstillfällen fram till 2020 inom sektorerna för energieffektivitet och förnybar energi, under förutsättning att man börjar föra en ambitiös klimat- och energipolitik.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

23.9.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

36

14

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Tiziana Beghin, Brando Benifei, Mara Bizzotto, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Jane Collins, Martina Dlabajová, Elena Gentile, Arne Gericke, Marian Harkin, Danuta Jazłowiecka, Agnes Jongerius, Jan Keller, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Zdzisław Krasnodębski, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Javi López, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Elisabeth Morin-Chartier, Georgi Pirinski, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Yana Toom, Ulla Tørnæs, Marita Ulvskog, Renate Weber, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská, Inês Cristina Zuber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Maria Arena, Georges Bach, Amjad Bashir, Tania González Peñas, Sergio Gutiérrez Prieto, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Michaela Šojdrová, Neoklis Sylikiotis

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Rosa Estaràs Ferragut

25.9.2015

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2015

(2015/2210(INI))

Föredragande av yttrande: Ildikó Gáll-Pelcz

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2015(19),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 maj 2015 Europeiska planeringsterminen 2015: landsspecifika rekommendationer (COM(2015)0250),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2015 om översynen av ramen för ekonomisk styrning: lägesbeskrivning och utmaningar(20),

1.  Europaparlamentet konstaterar att den inre marknaden fortfarande är fragmenterad och att den stora potentialen för smart och hållbar tillväxt för alla, innovation och arbetstillfällen till stor del är outnyttjad, särskilt när det gäller tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att infria sina åtaganden och behålla förnyelsen av den inre marknaden som en av unionens viktigaste prioriteringar. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att den inre marknadens stora potential utnyttjas maximalt genom ett helhetsgrepp för att främja tillväxt och konkurrenskraft. Parlamentet betonar att den europeiska planeringsterminen bör innefatta målen för en övergripande, långsiktig EU-strategi för tillväxt och jobb fram till 2020 och därefter. Parlamentet upprepar därför sitt krav på ett snabbt genomförande av all relevant EU‑lagstiftning och uppmanar kommissionen att säkra en effektivare användning av överträdelseförfaranden. Europeiska rådet uppmanas att fortsätta att vidareutveckla överträdelseförfarandena inom ramen för den framtida översynen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

2.  Europaparlamentet uppmanar återigen kommissionen att lägga fram förslag för att klassificera den inre marknaden som en särskild pelare inom den europeiska planeringsterminen, inklusive särskilda riktlinjer och landsspecifika rekommendationer om detta, för att täcka en tydlig uppsättning prioriteringar som rör den reala ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka kopplingarna mellan pelarna och påminner om att god ekonomisk styrning och dess effekter endast kan bli effektiva om de som genomför och tillämpar reglerna involveras tillräckligt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att integrera fullbordandet av alla dimensioner av den inre marknaden – varor, tjänster, kapital, arbete, energi, transport och den digitala sektorn – som en del av den europeiska planeringsterminen och de landsspecifika rekommendationerna.

3.  Europaparlamentet menar att styrningen av den inre marknaden måste stärkas genom den europeiska planeringsterminen genom att man fastställer en uppsättning specifika indikatorer som mäter resultaten såväl som ytterligare uppgifter. Ett specifikt avsnitt bör införas i landsrapporterna som visar hinder och framsteg på den inre marknaden.

4.  Europaparlamentet betonar att för att den europeiska planeringsterminen ska få en inremarknadsdimension bör man i den årliga tillväxtöversikten uppmuntra medlemsstaterna att se till att de lokala och regionala myndigheterna deltar i arbetet med att fastställa olika sätt att bidra till Europa 2020-målen och i utformningen och genomförandet av de nationella reformprogrammen med utgångspunkt i principen om styrningen av den inre marknaden.

5.  Europaparlamentet ber kommissionen att uppmana medlemsstaterna att i sina nationella reformprogram införa ett specifikt och detaljerat avsnitt om den inre marknaden och att där ange hur integreringen fortskridit på nationell nivå och vilka åtgärder som ska antas följande år. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda samma struktur för sina landsspecifika rekommendationer.

6.  Europaparlamentet betonar vikten och mervärdet av tidigare års rapporter om den inre marknadens integration, som bidragit till de övergripande prioriteringarna i kommissionens årliga tillväxtöversikt och till fastställandet av de landsspecifika rekommendationerna som ett led i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet anser därför att det är ytterst beklagligt att rapporten om den inre marknadens integration har utgått för 2015 och att parlamentets uppmaning inte har beaktats.

7.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya strategi att rationalisera den europeiska planeringsterminen. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens arbete med att fastställa landsspecifika rekommendationer vad gäller den inre marknaden, men anser att det är otillräckligt. Parlamentet efterlyser mer beslutsamma insatser i syfte att styra och samordna den ekonomiska politiken för att säkerställa ett konsekvent och rättvist genomförande av ramen för ekonomisk styrning i medlemsstaterna och att mäta effekterna av den ekonomiska styrningen i alla medlemsstater.

8.  Europaparlamentet är bekymrat över de bestående makroekonomiska obalanserna i vissa medlemsstater, i synnerhet de höga offentliga skuldnivåerna och de stora underskotten i bytesbalansen, samt de alltför stora riskerna i banksystemen.

9.  Europaparlamentet stöder att det i de landsspecifika rekommendationerna för 2015 läggs tonvikt på att avlägsna omotiverade restriktioner och hinder för inträde på centrala områden. De berörda medlemsstaterna uppmanas dessutom att ytterst noga beakta dessa rekommendationer och att prioritera undanröjandet av dessa hinder för den inre marknadens tillväxt.

10.  Europaparlamentet konstaterar att den inre marknaden är en av de viktigaste delarna i det europeiska projektet, och för att processen för den europeiska planeringsterminen ska bli inkluderande bör parlamentet delta aktivt i processen. Medlemsstater som inte har genomfört de landsspecifika rekommendationerna vad gäller den inre marknaden uppmanas att förklara varför inför parlamentets behöriga utskott (utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd). Parlamentet bör använda sig av dessa förklaringar som underlag för sitt bidrag till kommissionen när nya landsspecifika rekommendationer ska utarbetas i tid inför offentliggörandet i maj.

11.  Europaparlamentet konstaterar att det tyvärr finns många klagomål som gäller bristande genomförande. Parlamentet efterlyser bättre övervaknings- och återkopplingssystem för genomförande av lagstiftning och uppmanar kommissionen att ompröva lagstiftning där genomförandet är mycket bristfälligt.

12.  Europaparlamentet betonar att i de flesta medlemsstater är offentliga och privata investeringar otillräckliga. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra och förenkla tillgången till kapital för små och medelstora företag (särskilt när det gäller nyckelsektorer, inbegripet den framväxande digitala sektorn), förbättra affärsklimatet, förenkla förfarandena, minska de administrativa bördorna på den inre marknaden och stödja investeringar. Parlamentet betonar vikten av konkurrenskraftiga och mycket integrerade marknader med sunda bestämmelser för företagen för att Europeiska fonden för strategiska investeringar ska kunna nå framgång (Efsi).

13.  Europaparlamentet erinrar om att investeringarna måste fokusera på prioriteringarna i Europa 2020-strategin, dvs. att utveckla en kunskaps- och innovationsbaserad ekonomi, främja en ekonomi som är mer resurseffektiv, miljövänlig och konkurrenskraftig och främja en ekonomi med hög sysselsättning som gör det möjligt att uppnå en hög nivå av social och territoriell sammanhållning. Parlamentet uppmanar kommissionen att respektera tidsplanen för starten av Efsi under hösten 2015, så att fonden får den avsedda effekten, dvs. att stimulera den reala ekonomin och främja återhämtning i medlemsstaterna. Parlamentet anser att investeringarna kommer att stärka EU:s konkurrenskraft inom viktiga tillväxtsektorer såsom tjänster, energi, transport och den digitala inre marknaden.

14.  Europaparlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna bör ge små och medelstora företag mer stöd så att de kan utöka sina marknader, främja innovation, öka exportkapaciteten, stimulera jobbskapande, konkurrera mer effektivt, särskilt på de inhemska marknaderna, och förbättra produktiviteten överlag. Parlamentet begär att de möjligheter som programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) för 2014–2020 erbjuder ska maximeras för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering på de inhemska och internationella marknaderna. Parlamentet begär att andra finansieringsformer som utgör alternativ till bankfinansiering ska främjas.

15.  Europaparlamentet betonar att det behövs en bättre och starkare skattesamordning samt förnyade ansträngningar för att bekämpa skattebedrägerier, skatteflykt och skatteundandragande, med vederbörlig hänsyn till nationella behörigheter, för att garantera lika villkor och undvika orättvis konkurrens och skadliga snedvridningar på den inre marknaden.

16.  Europaparlamentet betonar att den europeiska planeringsterminen innebär en uppenbar möjlighet att driva på för större framsteg för att uppnå den digitala inre marknaden. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens meddelande om färdplanen för fullbordande av den digitala inre marknaden. Parlamentet anser att man måste komma till rätta med den nuvarande uppsplittringen av nationella bestämmelser om digitala tjänster och få till stånd en mer innovativ och transparent digital inre marknad som bygger på rättvis konkurrens och erbjuder en hög nivå av tillgänglighet och konsumentskydd. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa den planerade tidsplanen och starta de 16 initiativen för att uppnå en verklig digital inre marknad i EU, för att bidra till EU:s ekonomiska återhämtning, förbättra EU:s interna och externa konkurrenskraft och främja sammanhållning.

17.  Europaparlamentet anser att otillräckliga digitala färdigheter, ojämn täckning och höga kostnader begränsar fördelarna med informations- och kommunikationsteknik (IKT). Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i de landsspecifika rekommendationerna och de nationella reformprogrammen prioritera den digitala utbildningen för enskilda och företag och säkra tillgång till nätinfrastruktur för alla medborgare.

18.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna måste arbeta mer med att modernisera sina offentliga förvaltningar, genom att tillhandahålla fler och mer lättillgängliga digitala tjänster för medborgare och företag, med särskild fokus på små och medelstora företag, och att underlätta offentliga förvaltningars gränsöverskridande samarbete och interoperabilitet. Parlamentet stöder genomförandet av kapacitet för utvärdering och utbyte av bästa praxis vad gäller digitala tjänster.

20.  Europaparlamentet betonar att det finns flera hinder för en välfungerande marknad för varor och tjänster. Parlamentet stöder kommissionens arbete med reglerad yrkesverksamhet.

21.  Europaparlamentet noterar att de flesta medlemsstater underskrider Europa 2020-målen för forskning och utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullfölja avsikten att offentliggöra översynen av Europa 2020-strategin senast i slutet av 2015 för att stärka den inre marknadens och den digitala inre marknadens roll som nyckelinstrument när det gäller att blåsa nytt liv i den ekonomiska tillväxten och skapa kvalitativa arbetstillfällen i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att mer beslutsamt styra sina ekonomier mot innovation och kunskap.

22.  Europaparlamentet betonar att man genom att fullt ut och snabbt genomföra EU-lagstiftningen om offentlig upphandling och koncessioner skulle ha en utmärkt möjlighet att förbättra små och medelstora företags innovation och tillgång, främja hållbar utveckling och modernisera den offentliga förvaltningen, genom att förbättra de offentliga utgifternas och investeringarnas kvalitet, effektivitet och transparens.

23.  Europaparlamentet anser att de nationella parlamentens egenansvar för de landsspecifika rekommendationerna måste stärkas. Medlemsstaterna uppmanas att ge kommissionen möjlighet att lägga fram de landsspecifika rekommendationerna i de nationella parlamenten. Medlemsstaterna uppmanas också att genomföra de landsspecifika rekommendationerna och att rigoröst införliva EU-målen i nationella mål. Parlamentet upprepar dessutom sin begäran om att kommissionen ska rapportera till parlamentets ansvariga utskott om de åtgärder som vidtagits för att säkra framsteg när det gäller genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna och om de framsteg som hittills uppnåtts.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

23.9.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

7

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dita Charanzová, Carlos Coelho, Anna Maria Corazza Bildt, Daniel Dalton, Nicola Danti, Dennis de Jong, Pascal Durand, Vicky Ford, Ildikó Gáll-Pelcz, Evelyne Gebhardt, Antanas Guoga, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Philippe Juvin, Antonio López-Istúriz White, Jiří Maštálka, Marlene Mizzi, Eva Paunova, Jiří Pospíšil, Marcus Pretzell, Robert Rochefort, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Ivan Štefanec, Catherine Stihler, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mihai Ţurcanu, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jan Philipp Albrecht, Lucy Anderson, Pascal Arimont, Ulrike Trebesius

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Clara Eugenia Aguilera García, Mario Borghezio, Roger Helmer, Flavio Zanonato

18.9.2015

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2015

(2015/2210(INI))

Föredragande av yttrande: Iskra Mihaylova

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar den nya strategin för en mer rationaliserad europeisk planeringstermin 2015 i syfte att fokusera på de fyra centrala prioriteringarna för ekonomisk tillväxt: ökade investeringar, genomförande av strukturreformer, finanspolitiskt ansvar och bättre sysselsättningspolitik. Parlamentet noterar de landsspecifika rekommendationerna för 2015, som behandlar de tillväxtfaktorer som kan möjliggöra en hållbar återhämtning och genom vilka framsteg kan uppnås inom en kortare tidsram (12–18 månader).

2.  Europaparlamentet påminner om att sunda makroekonomiska ramar är viktiga för att uppnå målet att minska skillnaderna i utvecklingsnivå i enlighet med definitionen i artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och att sammanhållningspolitiken kan vara en drivkraft för att uppnå detta mål om den åtföljs av sunda makroekonomiska ramar. Parlamentet är djupt oroat över att europeiska struktur- och investeringsfonder (ESI-fonder) i medlemsstater med höga offentliga skuldnivåer och makroekonomiska obalanser kan få betydligt mindre effekt och absorptionsgrad. Därför uppmanar parlamentet kommissionen att föreslå skräddarsydda åtgärder som kommer att stödja ett snabbt genomförande och uppnående av de sammanhållningspolitiska och ekonomiska målen i dessa länder.

3.  Europaparlamentet noterar de närmare kopplingarna mellan målen för den europeiska planeringsterminen och programplaneringen av ESI-fonderna 2014–2020, och särskilt de systematiska hänvisningarna till de landsspecifika rekommendationerna och de nationella reformprogrammen i programplaneringen. Parlamentet noterar studien ”Strategisk konsekvens inom sammanhållningspolitiken: Jämförelse mellan programperioderna 2007–2013 och 2014–2020”, av vilken framgår att de landsspecifika rekommendationerna beaktas i en mycket begränsad utsträckning i partnerskapsavtalen och de operativa programmen. Parlamentet anser att investeringar i sammanhållningspolitiken skulle kunna spela en mycket viktig roll för att stödja strukturreformer och fullfölja EU:s strategiska mål genom att följa upp relevanta landsspecifika rekommendationer och nationella reformprogram. Parlamentet begär att man vidtar åtgärder för att säkerställa komplementaritet och synergier mellan ESI‑fonderna, Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och de övriga EU‑subventionerade programmen och initiativen, tillsammans med nationella offentliga investeringar och privata finansieringsinstrument, för att få ut största möjliga mervärde och synergieffekt genom att utnyttja investeringarnas fulla potential.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera kvaliteten på de insatser som medfinansieras genom sammanhållningspolitiken samt efterlevnaden av de mest relevanta landsspecifika rekommendationerna och nationella reformprogrammen. Under räkenskapsåren 2013 och 2014 lämnades fler landsspecifika rekommendationer med relevans för programplaneringen av ESI-fonderna, och medellångsiktiga strukturreformer i samband med investeringar från ESI-fonderna är fortfarande nödvändiga och bör ingå i de landsspecifika rekommendationerna även om de mycket ofta ingår i de förhandsvillkor som anges i ESI-fondernas gemensamma ramar.

5.  Europaparlamentet noterar med stor oro den bestående höga arbetslösheten i vissa medlemsstater, särskilt ungdoms- och långtidsarbetslösheten. Parlamentet understryker behovet att genomföra strukturreformer som rör arbetsmarknad, utbildningssystem och finansiella tjänster för små och medelstora företag, som bör få kraftfullt stöd genom sammanhållningspolitiska finansieringsinstrument på regional nivå, nationell nivå och EU-nivå i syfte att skapa arbetstillfällen och främja skapande av kvalitetsjobb.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa ett snabbt och verkningsfullt genomförande av de landsspecifika rekommendationerna för 2015 i syfte att få till stånd hållbar tillväxt och sysselsättning. Parlamentet beklagar i detta sammanhang djupt att rekommendationerna är icke-bindande. Parlamentet påminner om att kvaliteten på insatsen från ESI-fonderna som ett politiskt gensvar på de utmaningar som anges i de landsspecifika rekommendationerna kommer att vara beroende av hur medlemsstaterna ansluter sina strukturreformer och sin smarta budgetkonsolidering till utnyttjandet av ESI-fonderna via de nationella reformprogrammen samt hur medlemsstaterna säkerställer programgenomförandet.

7.  Europaparlamentet noterar ikraftträdandet av förordningen om Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Parlamentet understryker den stora kombinerade potentialen för investeringsplanen för Europa och ESI-fonderna i form av ökad konkurrenskraft, hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättningsskapande. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför kraftfullt att intensifiera strukturreformerna och att förbättra regelverket och den administrativa miljön i syfte att väsentligt förbättra affärs- och investeringsklimatet och uppnå största möjliga resultat/hävstångseffekt av begränsade offentliga finanser.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att hitta innovativa sätt att stimulera till investeringar i EU, och betonar att en utökad användning av finansiella instrument inom ramen för sammanhållningspolitiken 2014–2020 kan bidra till att skapa kraft och åstadkomma en multiplikatoreffekt för EU-budgeten och även öka genomslagskraften och effekten av investeringar från ESI-fonderna. Parlamentet betonar dock behovet att säkerställa transparens, redovisningsskyldighet och granskning när det gäller finansieringsinstrument, inklusive Efsi.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

17.9.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

8

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, José Blanco López, Franc Bogovič, Mercedes Bresso, Steeve Briois, Edward Czesak, Rosa D’Amato, Bill Etheridge, Michela Giuffrida, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Andrew Lewer, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Andrey Novakov, Younous Omarjee, Demetris Papadakis, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Julia Reid, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Maria Spyraki, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Ángela Vallina, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Petras Auštrevičius, Jan Olbrycht, Maurice Ponga

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Brando Benifei, Andrejs Mamikins, Soraya Post

21.9.2015

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2015

(2015/2210(INI))

Föredragande av yttrande: Ernest Urtasun

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Jämställdhet är ett grundläggande värde för EU och en förutsättning för att uppnå målen om sysselsättning och minskad fattigdom i Europa 2020-strategin. Ett viktigt bidrag till detta är överensstämmelse med nationell jämställdhetslagstiftning och ett korrekt genomförande av EU-direktiven om jämställdhet.

B.  Genom att ge kvinnor tillgång till arbetsmarknaden tillförs den en mångfald av färdigheter, och som en direkt följd av det får företagen tillgång till bättre resurser. Därmed ökar konkurrenskraften, sysselsättningen och tillväxten på den inre marknaden.

C.  Kvinnor drabbas av nedskärningar i offentliga tjänster, däribland hälso- och sjukvård, utbildning och bostäder, både direkt som användare och anställda och indirekt genom sitt stöd till familjemedlemmar som är beroende av grundläggande offentliga tjänster. Besparingar på sjukvårdspersonal har i många medlemsstater ökat omsorgsbördan för kvinnor, som ofta arbetar under villkor som präglas av osäkerhet och utnyttjande.

D.  Sysselsättningsgraden, och därmed tillväxten på EU:s inre marknad, är beroende av bland annat kvinnors och mäns förmåga att förena arbetsliv och privatliv.

E.  Den ekonomiska krisen och politiken för budgetkonsolidering har drabbat kvinnor oproportionerligt hårt, särskilt kvinnor från marginaliserade grupper, unga kvinnor och kvinnor som är utsatta för flerfaldig diskriminering.

F.  Ett av målen i Europa 2020-strategin är hållbara offentliga finanser, och medlemsstaternas investeringar i utbildning i allmänhet, och för unga kvinnor i synnerhet, utgör en integrerad del av deras nationella budgetar.

G.  Arbetsmarknadspolitiska och sysselsättningsskapande åtgärder måste sträva efter att skapa högkvalitativa arbetstillfällen som överensstämmer med ILO:s agenda för anständigt arbete.

H.  Den ihållande höga ungdomsarbetslösheten och de senaste åren sociala utanförskap runt om i EU har lett till en förlust av mänskligt kapital och har drabbat kvinnor och flickor i oproportionerlig grad. Dessa långsiktiga effekter av den ekonomiska krisen måste hanteras på ett jämställdhetsmedvetet sätt.

I.  Den nuvarande ekonomiska situationen har visat att det behövs en bättre samordning mellan medlemsstaternas makroekonomiska politik och budgetpolitik för att få till stånd en mer integrerad och balanserad ekonomisk union.

1.  Europaparlamentet beklagar avsaknaden av ett jämställdhetsperspektiv i Europa 2020‑strategin, och uppmanar kommissionen och rådet att införa en jämställdhetspelare och ett övergripande jämställdhetsmål i strategin.

2.  Europaparlamentet påminner om att målet att samordna medlemsstaternas ekonomiska politik och budgetpolitik inte kan uppnås utan samordning av jämställdhetspolitiken.

3.  Europaparlamentet välkomnar de landsspecifika rekommendationer som syftar till att främja jämställdhet, men efterlyser ökad integrering av jämställdhetsperspektivet vid formuleringen av de landsspecifika rekommendationerna, särskilt vad gäller arbetsmarknadsreformer och balans mellan arbetsliv och privatliv. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de landsspecifika rekommendationerna i den europeiska planeringsterminen, som handlar om att stärka principen om lika lön för kvinnor och män genom bättre insyn och åtgärder mot löneklyftan mellan könen, genomförs av medlemsstaterna. Parlamentet vill också att särskilda jämställdhetspolitiska riktlinjer om att minska bristande jämställdhet på andra områden införs i den årliga tillväxtöversikten.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att undanröja hinder för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, framför allt genom att utveckla mekanismer, särskilt lämpliga perioder av mammaledighet, pappaledighet och föräldraledighet, som ska standardiseras på EU-nivå, för att kvinnor ska kunna förena arbetsliv och privatliv.

5.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att införa jämställdhetsperspektivet i sina stabilitets- och konvergensprogram och i sina nationella reformprogram genom att fastställa kvalitativa mål och åtgärder som kommer till rätta med de fortsatta könsklyftorna, som ofta leder till att kvinnor hamnar under fattigdomsgränsen i ett senare skede i livet, och att systematiskt tillämpa principen om jämställdhetsbudgetering i syfte att granska de nuvarande handlingsprogrammen och strategierna, deras effekter på resursfördelningen och deras bidrag till jämställdheten.

6.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna och kommissionen om att hindren för kvinnors tillträde till arbetsmarknaden har en direkt inverkan på den potentiella avkastningen från medlemsstaternas investeringar i utbildning.

7.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att underlätta övervakningen av de överordnade målen om sysselsättning och minskad fattigdom genom att kräva att medlemsstaterna ska använda könsuppdelad statistik, och att fastställa ytterligare könsspecifika indikatorer.

8.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna bör öka andelen barn och ungdomar i utbildningssystemen och i högre grad fokusera på problemet med avbruten skolgång, särskilt genom att samla in information om de främsta orsakerna till avbruten skolgång så att förebyggande åtgärder kan antas och genomföras.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna i arbetet med att öka användningen av strukturfonderna för investeringar i offentliga vårdformer och tjänster för barn, äldre och andra anhöriga. Parlamentet noterar de oproportionerliga effekter som bristen på investeringar i offentliga vårdformer och tjänster får för ensamstående föräldrar, varav de allra flesta är kvinnor.

10.  Europaparlamentet betonar behovet av att prioritera insatser mot arbetslöshet, fattigdom och socialt utanförskap, som framför allt drabbar kvinnor, och att prioritera varaktig sysselsättning/högkvalitativa arbetstillfällen, investeringar och högkvalitativa offentliga tjänster som leder till social inkludering, särskilt på områdena utbildning, hälso- och sjukvård, barnomsorg, anhörigomsorg, kollektivtrafik och sociala tjänster.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att formulera och genomföra landsspecifika rekommendationer på områden som särskilt påverkar kvinnors ställning på arbetsmarknaden, och bland annat

i)  avlägsna de strukturella hinder som kvinnor möter när de försöker ta sig in och avancera i mansdominerade sektorer, inom exempelvis naturvetenskap, teknik, entreprenörskap, finansvärlden och den gröna ekonomin,

ii)  bekämpa löneklyftan och pensionsklyftan mellan könen inom olika sektorer,

iii)  sträva efter att öka andelen kvinnor i det ekonomiska beslutsfattandet inom olika sektorer,

iv)  möta behovet av att ge kvinnor och flickor egenmakt genom formell och informell utbildning, särskilt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, matematik, entreprenörskap, ekonomi och företagsekonomi, och behovet av bättre kompetensmatchning, fortbildning och möjligheter till livslångt lärande för arbetande kvinnor i alla sektorer.

12.  Europaparlamentet konstaterar att den finansiella och ekonomiska krisen har fått allvarliga följder för de demografiska utmaningar som Europa står inför, bland annat den åldrande befolkningen. Parlamentet konstaterar att pensionsklyftan mellan kvinnor och män i Europa ligger på 39 %. Parlamentet betonar att sysselsättningspolitiken och utformningen av system för sociala transfereringar har allvarliga följder för kvinnors möjligheter att göra pensionsinbetalningar, och att de landsspecifika rekommendationerna bör ta hänsyn till detta. Parlamentet anser att könseffekterna av ett längre arbetsliv måste utredas.

13.  Europaparlamentet uppmanar den/de behöriga kommissionsledamöterna att varje år diskutera jämställdhetsaspekterna av den årliga tillväxtöversikten med utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män.

14.  Europaparlamentet understryker att kommissionen och medlemsstaterna måste bedöma effekterna av strukturreformer på kvinnor i marginaliserade grupper som utsätts för flerfaldig diskriminering. Parlamentet uppmanar kommissionen att formulera landsspecifika rekommendationer, särskilt för att övervinna hindren för dessa kvinnor.

15.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över att minskat stöd till kvinnoorganisationer, institutioner och jämställdhetsorgan har lett till nedläggningar och en kraftig minskning av verksamheter.

16.  Europaparlamentet efterlyser särskilda riktlinjer och förfaranden i den europeiska planeringsterminen för att garantera ansvarsskyldighet, samråd och dialog med nationella berörda parter, organisationer i det civila samhället och fackföreningar.

17.  Europaparlamentet framhåller att flexibilitet på arbetsmarknaden inte får ske på bekostnad av olika former av social trygghet såsom minimilön, rätt till kollektivförhandlingar eller rätt till mamma- och pappaledighet, eller på bekostnad av bevarandet av trygga högkvalitativa arbetstillfällen i linje med agendan för anständigt arbete. Parlamentet understryker den viktiga roll som det civila samhället, den sociala dialogen, fackföreningarna och arbetstagarrepresentation spelar i utformningen och genomförandet av arbetsmarknadspolitiken.

18.  Europaparlamentet uttrycker oro över att avregleringen och mer flexibla anställningsförhållanden har lett till överträdelser av arbetsrätten i många medlemsstater, bl.a. direkt och indirekt diskriminering av kvinnor.

19.  Europaparlamentet föreslår att Europeiska jämställdhetsinstitutet ska involveras närmare i den europeiska planeringsterminen.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra mer för att utnyttja återhämtningen från den ekonomiska krisen som ett tillfälle att främja en mer socialt och miljömässigt hållbar ekonomisk modell, genom att bland annat driva på skapandet av gröna jobb och främja socialt företagande och alternativa affärsmodeller, såsom ömsesidiga bolag och kooperativ.

21.  Europaparlamentet framhåller att kvinnor i Europa är överrepresenterade när det gäller deltidsarbete och tillfälliga, lågbetalda och svarta arbeten och att otrygga anställningsformer har spridits under de senaste åren till följd av åtstramningsåtgärder, däribland avreglering av arbetsmarknaden och reformer av arbetstagares rättigheter och kollektivförhandlingspraxis. Parlamentet är djupt oroat över att fattigdomen bland förvärvsarbetande har ökat.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

15.9.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

6

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Maria Arena, Catherine Bearder, Malin Björk, Iratxe García Pérez, Anna Hedh, Mary Honeyball, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Elisabeth Köstinger, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Barbara Matera, Krisztina Morvai, Angelika Niebler, Maria Noichl, Margot Parker, Marijana Petir, Terry Reintke, Liliana Rodrigues, Jordi Sebastià, Michaela Šojdrová, Ángela Vallina, Beatrix von Storch, Jadwiga Wiśniewska, Anna Záborská, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Biljana Borzan, Ildikó Gáll-Pelcz, Sylvie Goddyn, Constance Le Grip

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Michel Reimon

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

13.10.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

31

16

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Burkhard Balz, Hugues Bayet, Udo Bullmann, Esther de Lange, Fabio De Masi, Anneliese Dodds, Markus Ferber, Jonás Fernández, Elisa Ferreira, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Petr Ježek, Othmar Karas, Georgios Kyrtsos, Philippe Lamberts, Bernd Lucke, Olle Ludvigsson, Fulvio Martusciello, Marisa Matias, Costas Mavrides, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Dimitrios Papadimoulis, Dariusz Rosati, Alfred Sant, Molly Scott Cato, Peter Simon, Renato Soru, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Paul Tang, Ramon Tremosa i Balcells, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Cora van Nieuwenhuizen, Miguel Viegas, Pablo Zalba Bidegain, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

David Coburn, Bas Eickhout, Ramón Jáuregui Atondo, Danuta Jazłowiecka, Thomas Mann, Siegfried Mureşan, Nils Torvalds, Beatrix von Storch

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Mark Demesmaeker

(1)

Antagna texter, P8_TA(2015)0067.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2015)0238.

(3)

EUT C 165 E, 11.6.2013, s. 24.

(4)

Antagna texter, P7_TA(2013)0036.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2015)0238.

(6)

Rekommendation av den 12 mars 2014 om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens.

(7)

OECD:s rapport ”In it together: Why less inequality benefits all”, 21 maj 2015.

(8)

COM(2015)0012, Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler.

(9)

Rekommendation av den 12 mars 2014 om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens.

(10)

EU Employment and Social situation, EU quarterly review, juni 2015.

(11)

Resolution av den 11 mars 2015 (Antagna texter, P8_TA(2015)0068), punkterna 10 och 18).

(12)

Resolution av den 11 mars 2015 (Antagna texter, P8_TA(2015)0068), punkt 46.

(13)

OECD:s rapport ”In it together: Why less inequality benefits all”, 21 maj 2015.

(14)

IMF:s rapport ”Causes and Consequences of Income Inequality: A Global Perspective”, juni 2015.

(15)

IMF:s rapport ”Causes and Consequences of Income Inequality: A Global Perspective”, juni 2015.

(16)

Resolution av den 11 mars 2015 (Antagna texter, P8_TA(2015)0068).

(17)

COM(2015)0250.

(18)

Resolution av den 11 mars 2015 (Antagna texter, P8_TA(2015)0068); resolution av den 22 oktober 2014 (Antagna texter, P8_TA(2014)0038); resolution av den 25 februari 2014 (Antagna texter, P7_TA(2014)0129); resolution av den 8 juli 2015, P6_TA-PROV(2015)0261.

(19)

Antagna texter, P8_TA(2015)0069.

(20)

Antagna texter, P8_TA(2015)0238.

Rättsligt meddelande