Förfarande : 2015/2088(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0366/2015

Ingivna texter :

A8-0366/2015

Debatter :

PV 18/01/2016 - 20
CRE 18/01/2016 - 20

Omröstningar :

PV 19/01/2016 - 5.8
CRE 19/01/2016 - 5.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0008

BETÄNKANDE     
PDF 536kWORD 156k
15.12.2015
PE 560.693v02-00 A8-0366/2015

om kompetenshöjande åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslöshet

(2015/2088(INI))

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Föredragande: Marek Plura

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om kompetenshöjande åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslöshet

(2015/2088(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165 och 166,

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2010 om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar(1),

–  med beaktande av rådets rekommendation om att inrätta en ungdomsgaranti,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 april 2014 om hur Europeiska unionen kan bidra till att skapa en gynnsam miljö för företag och nystartade företag för att skapa arbetstillfällen(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2014 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2014(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande(5),

–  med beaktande av rådets rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram och av sin skriftliga fråga av den 2 juli 2015 om rådets rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram,

–  med beaktande av rådets slutsatser från april 2015 om att stärka det sektorsövergripande politiska samarbetet för att effektivt hantera socioekonomiska utmaningar för ungdomarna(6),

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av den förteckning över frågor som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har antagit i samband med Europeiska unionens inledande rapport(7),

–  med beaktande av Cedefops informationsmeddelande från juni 2013 Roads to recovery: three skill and labour market scenarios for 2025,

–  med beaktande av Cedefops informationsmeddelande från mars 2014 Skill mismatch: more than meets the eye,

–  med beaktande av Cedefops studie från november 2014 The validation challenge: how close is Europe to recognising all learning?,

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Sjätte lägesrapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: Investering för tillväxt och sysselsättning (COM(2014)0473),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén EU:s handikappstrategi 2010–2020: Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU (COM(2010)0636),

–  med beaktande av kommissionens rapport från april 2015 Piloting Youth Guarantee partnerships on the ground – A summary report of key achievements and lessons from the European Parliament Preparatory Action on the Youth Guarantee,

–  med beaktande av Eurofounds rapport från 2015 Youth entrepreneurship in Europe: values, attitudes, policies,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006, särskilt kapitel IV om ungdomssysselsättningsinitiativet(8),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0366/2015), och av följande skäl:

A.  För närvarande är 4,5 miljoner ungdomar i åldern 15 till 24 år arbetslösa i EU, och det finns mer än 7 miljoner unga européer i åldern 15 till 24 år som varken arbetar eller studerar.

B.  Arbetslösheten i hela EU låg på 9,9 procent i slutet av 2014, men ungdomsarbetslösheten var dubbelt så hög: 21,4 procent.

C.  Ungdomar har drabbats särskilt hårt av krisen.

D.  Bristen på relevant kompetens för tillgängliga arbeten och en missmatchning med utbildningen är viktiga orsaker till ungdomsarbetslösheten. Trots att ungdomar i dag har högre utbildning och mer kompetens än tidigare generationer står de fortsatt inför strukturella hinder när det gäller att få arbeten av god kvalitet som respekterar EU:s och medlemsstaternas normer. Ungdomsarbetslöshetskrisen kan inte lösas utan ett effektivt och hållbart skapande av arbetstillfällen av god kvalitet.

E.  Det tar lång tid att ta sig in på arbetsmarknaden och många går arbetslösa länge, vilket påverkar karriärmöjligheterna, lönen, hälsan och den sociala rörligheten på ett negativt sätt.

F.  Ungdomarna är en tillgång för den europeiska ekonomin, och de bör satsa helhjärtat för att kunna erbjuda den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden, genom att föregripa morgondagens behov.

G.  Ungdomarna kan delas upp i tre större grupper: studerande, arbetstagare och arbetslösa. Var och en av dessa grupper bör omfattas av olika politiska strategier för att de ska kunna integreras på arbetsmarknaden. Detta innebär att unga studerande måste ha den kompetens som krävs av arbetsmarknaden, att unga arbetstagare måste uppdatera sin kompetens och utbildning under hela sitt yrkesliv och att man när det gäller arbetslösa ungdomar måste ta hänsyn till om de är aktiva arbetssökande eller om de tillhör den grupp som varken arbetar eller studerar.

H.  Alla åtgärder måste vidtas för att se till att utbildningssystemen på ett adekvat sätt förbereder de studerande för deras valda yrke och för att säkerställa ett nära samarbete mellan företrädare för utbildningssektorn, socialtjänsten i förekommande fall, arbetsgivarna och de studerande.

I.  Planeringen av utbildning förbättras betydligt när studerande och ungdomsorganisationer deltar i beslutsprocessen. På så sätt uppfylls i högre grad samhällets och arbetsmarknadens krav samt kraven på nödvändig kompetens.

J.  Personer som är missgynnade, utsatta för diskriminering och sårbara utesluts ofta från möjligheten att utveckla sina talanger, förmågor och färdigheter när man inte tar hänsyn till den sociala dimensionen i utbildning, sysselsättning och socialpolitik. Tillräckliga ekonomiska resurser bör anslås till utbildningssektorn.

K.  Genomförandet av effektiva utbildningsåtgärder och kompetenshöjande åtgärder kan med stöd av arbetsgivare, arbetsförmedlingar och andra relevanta aktörer bidra till att minska ungdomsarbetslösheten.

L.  Lämplig utbildning för rekryterare, personalansvariga, arbetsförmedlingar, arbetsgivare och utbildningssektorn är nödvändig.

M.  Den ekonomiska krisen under 2008 har skapat ytterligare problem i fråga om ungdomars tillträde till arbetsmarknaden, eftersom ungdomsarbetslösheten är mer konjunkturkänslig än den generella arbetslösheten då ungdomar oftast har mindre erfarenhet.

N.  Mikroföretag och små och medelstora företag är en av de viktigaste källorna till sysselsättning i EU. De står för långt över 80 procent av alla arbetstillfällen och har varit ledande inom många ”gröna” sektorer, men de kan ha särskilt svårt att förutse vilken kompetens som behövs och att ta till vara jobbpotentialen.

O.  Ungdomars företagande kan bidra till att minska ungdomsarbetslösheten och kan genom utbildning öka deras anställbarhet.

P.  Praktik- och lärlingsprogram har haft olika framgång inom EU beroende på deras särdrag.

Q.  När den genomförs på ett effektivt sätt utgör ungdomsgarantin en genomgripande strategi för att hjälpa ungdomar att framgångsrikt ta sig in på arbetsmarknaden eller påbörja en högkvalitativ utbildning, vilket resultaten från Europaparlamentets förberedande åtgärd för ungdomsgarantin visar.

R.  För att ungdomsgarantin ska ge konkreta resultat är det nödvändigt att beakta ungdomars verkliga behov i arbetslivet och de sektorer där nya arbeten faktiskt skapas, såsom den sociala ekonomin och den gröna ekonomin samt låta allt detta åtföljas av en konstant och noggrann övervakning av inte bara enskilda projekt utan även de byråer som tillhandahåller dem genom att utarbeta regelbundna rapporter om hur denna åtgärd för att bekämpa ungdomsarbetslösheten utvecklas.

S.  Ungdomssysselsättningsinitiativet är ett verktyg som är av avgörande betydelse för att ge ett riktat stöd till ungdomar som varken arbetar eller studerar.

Samarbete, deltagande, partnerskap

1.  Europaparlamentet konstaterar att individuell kompetensutveckling och spridning av kunskaper och kompetens är en av de viktigaste delarna i en integrerad sysselsättnings- och socialpolitik som kan göra det möjligt att uppnå en långsiktig tillväxt, främja den europeiska konkurrenskraften, bekämpa arbetslösheten och bygga ett mer inkluderande europeiskt samhälle om kompetensutvecklande politiska åtgärder tar hänsyn till arbetslösa ungdomars månbottnade behov och talanger. Parlamentet erinrar om att kompetensutvecklingen inte kommer att ha någon inverkan om man inte samtidigt tar uti med skapandet av arbetstillfällen och en adekvat social trygghet.

2.  Europaparlamentet betonar att ”en ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar” är en viktig prioritering för kommissionen och att den i sitt arbetsprogram för 2015 åtog sig att ta praktiska initiativ för att främja integrering och anställbarhet på arbetsmarknaden, särskilt åtgärder för att hjälpa medlemsstaterna att få in ungdomar på arbetsmarknaden. Parlamentet har regelbundet föreslagit olika lösningar och betonat att sysselsättning och utbildning för ungdomar bör vara en av EU:s högsta politiska prioriteringar.

3.  Europaparlamentet påminner om att det är utomordentligt viktigt att ungdomar, relevanta aktörer, organisationer och arbetsmarknadens parter engageras i främjandet av utvecklingen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av relevanta initiativ med målet att stödja ungdomssysselsättning på EU-nivå, nationell och lokal nivå.

4.  Europaparlamentet noterar att det å ena sidan finns 24 miljoner arbetslösa i Europa, inklusive 7,5 miljoner unga som varken arbetar eller studerar, och å andra sidan två miljoner otillsatta tjänster. Det finns många överkvalificerade arbetslösa ungdomar vars kompetens inte svarar mot efterfrågan på arbetsmarknaden, Parlamentet betonar därför behovet att få till stånd starka partnerskap mellan lokala myndigheter, utbildningsanstalter, arbetsförmedlingar – både allmänna och specialiserade – arbetsmarknadens parter och näringslivet i syfte att stödja inrättandet, genomförandet och övervakningen av hållbara, inkluderande och högkvalitativa sysselsättningsstrategier och handlingsplaner på lång och medellång sikt. Parlamentet uppmanar till närmare och strukturellt samarbete och samverkande mellan skolutbildning och yrkesutbildning, offentlig förvaltning, näringsliv och det civila samhället, särskilt student- och ungdomsorganisationer, i syfte att bättre anpassa kompetensen till arbetsmarknadens behov, bland annat genom möjligheter till en andra chans, i syfte att maximera utbildningens kvalitet. Parlamentet framhåller att detta förbättrade samarbete även är av avgörande betydelse för ett effektivt genomförande av ungdomsgarantin.

5.  Europaparlamentet välkomnar de verktyg för kompetensutveckling och för prognostisering av kompetensbehov som kommissionen föreslagit, och betonar att kompetensutvecklingen bör främja utvecklingen av kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik – områden som är allmänt gångbara i en ekonomi. Parlamentet betonar dock att det behövs mer ambitiösa åtgärder och investeringar. Samtliga intressenter på arbetsmarknaden måste vara starkt engagerade på alla nivåer för att förutse framtida kompetensbehov.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, regionala självstyrelseorgan och lokala myndigheter att tillsammans med arbetsmarknadens parter och utbildningsanordnare anta och genomföra strategier för kompetensutveckling och strategier för att förutse framtida kompetensbehov, med målsättningen att förbättra allmän, sektorsspecifik och yrkesspecifik kompetens. Parlamentet betonar dessutom vikten av partnerskap och förtroende mellan utbildningsanstalter, företag, arbetsmarknadens parter och myndigheter.

7.  Europaparlamentet betonar den roll som högre utbildningsanstalter spelar i utvecklingen av den kunskap och kompetens som utexaminerade behöver för att bli framgångsrika på arbetsmarknaden.

8.  Europaparlamentet understryker den viktiga roll som kompetenta och stöttande lärare har för att minska skolavhoppen, särskilt i underutvecklade områden, och för att förbättra ungdomars anställbarhet. Parlamentet betonar att lärarna måste få bättre stöd från skolorna, utbildningsanstalterna, lokalsamhället och utbildningspolitiken, till exempel genom effektivare och mer aktuell utbildning i nya färdigheter, såsom entreprenörskaps- och IKT-färdigheter, främjande av ”peer learning” och utbyte av bästa praxis samt större utbildningsmöjligheter och bättre system för kontinuerlig yrkesutbildning. Parlamentet betonar i detta hänseende vikten av att investera i utvecklingen av livslångt lärande för lärarna. Parlamentet motsätter sig starkt alla nedskärningar i utbildningsbudgetarna, särskilt när det sker i kombination med minskade stipendier och bidrag och ökade utbildningsavgifter.

9.  Europaparlamentet uppmuntrar till integrering av nya undervisningsmetoder, som tas fram av lärarna utifrån de specifika behoven i klassen.

10.  Europaparlamentet understryker att utbildningsanordnarna och företagen bör arbeta tillsammans för att ta fram bevis på kvalifikationer som sanningsenligt återspeglar den faktiska kompetens som innehavarna av bevisen har erhållit under livet.

11.  Europaparlamentet understryker vikten av att engagera unga, innovativa arbetsgivare i en löpande dialog mellan utbildningsanstalterna och arbetsgivarna för att på ett mer framgångsrikt sätt anpassa utbildningarna och fortbildningarna till arbetsmarknadens krav, och välkomnar och betonar betydelsen av mentorsprogram för ungdomars framtida möjligheter att få arbete.

12.  Europaparlamentet understryker vikten av administrativ kapacitet och fungerande arbetsförmedlingar. Parlamentet efterlyser en förstärkning av partnerskapsprincipen mellan myndigheter och det civila samhället och även ett tillhandahållande av lämplig utbildning för lokala och regionala myndigheter och andra berörda parter i syfte att utnyttja europeiska fonder på ett effektivare och mer strategiskt sätt. Parlamentet uppmanar också regeringarna att på ett mer ambitiöst sätt anstränga sig för att föregripa ungdomarnas, företagens och det civila samhällets behov, liksom skolornas och yrkesutbildningsanstalternas behov, genom att snabbare genomföra sysselsättningsprogram och övervaka resultaten.

13.  Europaparlamentet betonar vikten av ett nära sektorsövergripande samarbete, i synnerhet mellan arbetsförmedlingar och utbildningstjänster.

14.  Europaparlamentet erinrar om att de politiska åtgärderna bör inriktas på att hjälpa unga som varken arbetar eller studerar, inklusive de som har avbrutit arbetssökande och studier, att återuppta sin utbildning eller integreras på arbetsmarknaden.

15.  Europaparlamentet konstaterar att de europeiska fonderna, om de utnyttjas effektivare och mer strategiskt, kan bli ett utomordentligt instrument för universitetens och företagens tillväxt och utveckling. Parlamentet vill se att det avsätts större ekonomiska resurser för att sprida information om de europeiska finansieringsinstrumenten samt för att bredda kunskaper och nödvändig kompetens inom universitet och företag när det gäller att söka medel samt studera och driva finansieringsprojekt.

16.  Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att inrätta ett system för kontroll och övervakning av hur resurserna i EU:s fonder utnyttjas för att kunna garantera att de utnyttjas korrekt.

17.  Europaparlamentet efterlyser ett EU-pris för de bästa projekten för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, som skulle kunna knytas till det paneuropeiska European Youth Award och till det europeiska priset för ungdomssysselsättning i den sociala ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att synliggöra sådana initiativ i syfte att höja medvetenheten om dem och närma sig medborgarnas behov. Parlamentet betonar behovet av budgetansvar och anser därför att sådana initiativ bör finansieras via den nuvarande budgeten.

18.  Europaparlamentet efterlyser en framåtblickande och resultatinriktad europeisk strategi för kompetensutveckling som ska tjäna som vägledning för de nationella strategierna för kompetensutveckling och integrera dem i de nationella sysselsättningsplanerna och samtidigt erbjuda en heltäckande ram för de sektorsvisa handlingsplaner som föreslås i sysselsättningspaketet.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att så snart som möjligt vidta åtgärder i enlighet med de utbildnings- och arbetsmarknadsrelaterade landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen och andra rekommendationer från kommissionen.

20.  Europaparlamentet påpekar dessutom att det är nödvändigt att överge åtstramningspolitiken för att kunna minska risken för tidiga avhopp från skolan.

Små och medelstora företag och entreprenörskap

21.  Europaparlamentet betonar företagens roll, däribland små och medelstora företag samt aktörer inom den sociala och solidariska ekonomin och mikroföretag, i utbildning för arbetslivskompetens och sysselsättningsskapande för ungdomar. Parlamentet betonar behovet att erbjuda ungdomar utbildning som förbereder dem för entreprenörskap på så många olika sätt som möjligt. Parlamentet vill att läroplaner ska inkludera utvecklingen i en säker miljö av den yrkeskompetens som behövs för att starta och driva företag, och att man främjar kompetens, färdigheter och kunskap i entreprenörskap, som effektivt tillhandahålls genom praktisk erfarenhet från det verkliga livet. Parlamentet förslår att undervisning i entreprenörskap kan ges inom olika undervisningsämnen eller som ett separat läroämne, och understryker behovet av tillgång till högkvalitativ praktik och yrkesutbildning genom hela utbildningen på universitetsnivå och även efter denna. Parlamentet understryker att erhållandet av demokratisk kompetens och lagarbetsfärdigheter samt ansvarstagande och situationsanalys ingår som en del av ett livslångt lärande som främjar ett aktivt medborgarskap. Parlamentet betonar möjligheterna och fördelarna med att engagera många olika aktörer (exempelvis framgångsrika unga entreprenörer, icke-statliga organisationer som syftar till att främja entreprenörskap) i tillhandahållandet av utbildning i entreprenörskap.

22.  Europaparlamentet konstaterar att stödjandet av entreprenörskap, förståelsen av ekonomiska samband samt stärkandet av egenansvaret och egna initiativ spelar en viktig roll för ett aktivt ansvarstagande för den egna karriären. Parlamentet menar att det är myndigheternas, utbildningssektorns, företagens och det civila samhällets ansvar att främja entreprenörskap. Parlamentet upprepar behovet att utveckla rörligheten inom företag. Parlamentet upprepar finansinstitutens roll i nystart av företag och tillgång till finansiering, och uppmanar till investeringar, kompetensutveckling och planering i nya och potentiella sektorer såsom ren teknik och gröna arbetstillfällen, eftersom det i dessa sektorer finns stora möjligheter att skapa arbetstillfällen av god kvalitet.

23.  Europaparlamentet understryker att entreprenörsfärdigheter även kan erhållas genom kompetensutvecklingsprogram som anordnas utanför det allmänna utbildningssystemet och att dessa program kan innehålla vägledning och mentorskapsaktiviteter som tillhandahålls av erfarna utbildare, entreprenörer och affärsexperter som inte bara underlättar värdefulla praktiska kunskaper samt råd och återkoppling om företagande till potentiella entreprenörer, utan även ger dem möjlighet att skapa värdefulla nätverk av kontakter med befintliga företag och entreprenörer som annars skulle ta lång tid att bygga upp.

24.  Europaparlamentet betonar behovet att lätta på befintliga administrativa och ekonomiska krav i samband med nystart och drift av företag, genom förenklade förfaranden, enklare tillgång för nystartade företag till kredit, riskkapital och mikrofinansiering, garanterad höghastighetsinternetuppkoppling, skräddarsydd sektorsövergripande rådgivning, införandet av stimulansåtgärder för entreprenörer som anställer unga arbetslösa när så är möjligt. Parlamentet understryker betydelsen av mikrokrediter och EU:s program för sysselsättning och social innovation (EaSI) samt investeringsplanen för Europa för att uppnå dessa mål, och framhäver behovet av att skapa en enda kontaktpunkt för att hantera alla relevanta administrativa förfaranden rörande nystart och drift av företag. Parlamentet påminner om att alla administrativa krav bör ta hänsyn till respekten för arbetstagarnas rättigheter.

25.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ta del av programmet Erasmus för unga företagare och att marknadsföra det bland ungdomar som vill starta företagsprojekt, så att de kan dra nytta av en utlandserfarenhet och få nya färdigheter som hjälper dem att lyckas med sina företagsprojekt.

26.  Europaparlamentet påminner om att de kreativa sektorerna är bland de mest entreprenörsinriktade och snabbväxande sektorerna och att kreativ utbildning leder till att överförbara färdigheter utvecklas, såsom kreativt tänkande, problemlösning, lagarbete och uppfinningsrikedom. Parlamentet noterar att konst och medier är särskilt tilltalande sektorer för ungdomar.

27.  Europaparlamentet påminner om de många arbeten med anknytning till traditionella färdigheter, ofta sådana som inte kan omlokaliseras, som hjälper till att stimulera lokala ekonomier och är av kulturellt intresse. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att se till att hantverksyrken och andra yrken med traditionella och kulturella inslag bevaras och verkligen förs vidare till yngre generationer tack vare specialiserade program.

28.  Europaparlamentet uppmanar till införandet av gynnsamma förutsättningar för den sociala ekonomin i syfte att kombinera sysselsättningsskapande för ungdomar och utveckling av det sociala kapitalet. Parlamentet vill att sociala och solidariska företag i större utsträckning inkluderas i nationella och europeiska handlingsplaner för sysselsättning, kompetensutveckling och social integration, i syfte att frigöra och utnyttja deras sysselsättningsskapande potential och deras förmåga att bidra till att uppfylla de överordnade målen i Europa 2020-strategin.

29.  Europaparlamentet erinrar om att arbetsgivare och entreprenörer spelar en viktig roll i det arbetsplatsförlagda lärandet såväl som när det gäller att tillhandahålla lärlingsplatser, och att detta bör stödjas och utvecklas ytterligare.

30.  Europaparlamentet påpekar att åtgärder för främjande av entreprenörskap bland ungdomar kräver planering på medellång och lång sikt, och betonar att åtgärderna för främjande av entreprenörskap bör vara anpassade till medlemsstaternas skiftande behov.

31.  Europaparlamentet efterlyser ett effektivt stöd för socialt ansvarstagande, miljövänliga och hållbara entreprenörsprojekt samt främjande av hållbara alternativa modeller, såsom kooperativ, som bygger på en demokratisk beslutsprocess och försöker påverka det lokala samhället.

Kompetenser för anställbarhet

32.  Europaparlamentet betonar det akuta behovet att förbättra kvalifikationerna och motivationen hos vägledarna på offentliga arbetsförmedlingar, så att de på ett proaktivt sätt kan möta unga arbetssökandes behov samt hjälpa dem med att komplettera sina kvalifikationer och identifiera de kompetenser som de behöver för arbetsmarknaden.

33.  Europaparlamentet påminner om att skräddarsydd utbildningsrådgivning av god kvalitet och stöd på alla utbildningsnivåer är nödvändig och kan minska risken för tidiga skolavhopp, men även bidra till att överbrygga svårigheterna med att få tillträde till arbetsmarknaden. Parlamentet betonar att denna yrkesorientering bör förankras i läroplanerna och tillhandahållas i samarbete med näringslivet och arbetsförmedlingarna. Parlamentet påminner om vikten av att lära sig språk och matematik.

34.  Europaparlamentet uppmärksammar bristerna i medlemsstaternas yrkesvägledning, och betonar vikten av att öka yrkesvägledningens kvalitet på skolorna och av att kontinuerligt fortbilda yrkesvägledarna, så att de på ett kvalificerat sätt kan hjälpa elever och studerande i deras yrkesval.

35.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka bästa praxis inom skolornas yrkesvägledningssystem där eleverna övervakas från ett tidigt stadium fram till sina första steg på arbetsmarknaden.

36.  Europaparlamentet betonar vikten av regelbunden övervakning av de framtida kompetensbehoven och uppmanar därför medlemsstaterna och alla berörda parter att utbyta bästa praxis i detta avseende samt vidareutveckla verktyg för övervakning och prognostisering.

37.  Europaparlamentet välkomnar omvandlingen av den befintliga webbplatsen för en kompetenskarta för EU, som utgör en mer övergripande och användarvänlig central åtkomstspunkt till information och upplysningar om kompetensbehov inom olika yrken och sektorer i EU, och som hjälper politiker, experter, arbetsförmedlingar, karriärrådgivare och enskilda att fatta bättre och mer välgrundade beslut.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta god praxis inom yrkesutbildning och utveckling av utbildning genom kompetens, så att ungdomar ges ökat tillträde till arbetsmarknaden, och att vid behov se över utbildningsprogrammen genom att föregripa marknadens behov. Parlamentet betonar vikten av praktiska färdigheter, entreprenörsfärdigheter, kodningsfärdigheter och e-färdigheter, vilka är oumbärliga för yrkesmässig utveckling på 2000-talet. Parlamentet pekar på vikten av att genomföra handlingsplanen för entreprenörskap 2020 och EU:s strategi för e-färdigheter. Parlamentet påminner om att livslång vägledning om karriärutveckling bör vara tillgänglig under hela arbetslivet för att bibehålla och utveckla kunskaper och färdigheter.

39.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja och stödja möjligheterna till yrkesmässig rörlighet för ungdomar med lärlingsplats för att låta dem utveckla sin kompetens genom kontakt med andra utbildningssystem och andra typer av företag, men även för att ge dem möjlighet att öva ett främmande språk, vilket kommer att hjälpa dem att ta sig in på arbetsmarknaden och hålla sig kvar där.

40.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att utveckla ”mjuka färdigheter” som gör det lättare att fungera väl på arbetsmarknaden och utveckla en yrkeskarriär och som är ett viktigt komplement till yrkeskunskap och arbetslivserfarenhet.

41.  Europaparlamentet betonar det angelägna behovet av att validera det icke-formella och informella lärandet, som innefattar frivilligarbete och som är en ovärderlig källa vid utvecklingen av den kompetens som ungdomar behöver i arbetslivet.

42.  Europarlamentet påminner om att icke-formellt och informellt lärande är avgörande för utvecklingen av mjuka färdigheter, till exempel inom kommunikation och beslutsfattande. Parlamentet efterlyser därför investeringar som ger alla möjlighet till icke-formellt och informellt lärande och erkännande av effekten och värdet av vunna erfarenheter, färdigheter och kompetenser.

43.  Europaparlamentet kräver att ett system för utbildning och studier med innovativa men tillgängliga metoder upprättas, som inriktas på utvecklingen av grundläggande färdigheter och även intellektuell och teknisk kunskap.

44.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av att fortsätta att utveckla verktyget Eures, i synnerhet i gränsområden, för att uppmuntra ungdomar att utforska erbjudanden om arbete, praktik eller lärlingsplats i utlandet, och att följa dem i deras rörlighetsprojekt genom att ge dem stöd och råd under processen.

45.  Europaparlamentet påminner om att utbildningspolitik och kompetenshöjande åtgärder inte enbart bör inriktas på att tillgodose behoven på arbetsmarknaden, utan även på att förse individer med nödvändiga övergripande färdigheter för att kunna utvecklas som aktiva och ansvarstagande medborgare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att respektera det faktum att utbildning utgör en grundläggande rättighet och har ett starkt egenvärde.

46.  Europaparlamentet betonar betydelsen av holistisk utbildning, exempelvis i form av medborgarutbildning, som bör vara en integrerad del av utbildningen inom alla utbildningsområden och som kan hjälpa till att förbereda ungdomarna vid övergången till arbetslivet.

47.  Europaparlamentet betonar vikten av att ge studerande kapaciteten att lära sig och behovet av att utrusta dem med effektiva strategier för lärandet. Att lära sig att lära kommer att göra det lättare för dem att tillägna sig kunskaper, färdigheter, attityder och skickligheter som kommer att möjliggöra för enskilda att fastställa, planera och nå sina egna lärandemål och bli självständiga inlärare som kan klara av arbetsmarknadens intensiva förändringar.

48.  Europaparlamentet understryker att idrott ger utövarna möjlighet att utveckla en lång rad övergripande färdigheter som förbättrar deras anställbarhet samt hjälper dem att lyckas som ledare och att uppnå sina mål. Parlamentet betonar kopplingen mellan idrott, anställbarhet och utbildning.

49.  Europaparlamentet oroas över de låga resultat som konstaterades vid den senaste Pisaundersökningen i vissa EU-medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra utbildning till en viktig prioritering för att uppfylla målen i Europa 2020-strategin.

50.  Europaparlamentet betonar att arbetsplatsförlagd fortbildning och högkvalitativa och bildande lärlingsplatser, som förstärks genom partnerskap mellan skolor, utbildningsanstalter och företag, är två sätt att förbättra ungdomars tillträde till arbetsmarknaden, och ett bättre utnyttjande av dessa möjligheter skulle, genom att förbättra yrkesvägledningen, kunna utvidga reserven av potentiella kandidater till lediga platser och göra dem bättre förberedda för arbetet. Parlamentet noterar de framgångar denna politik har haft i flera medlemsstater och menar att ett utbyte av bästa praxis på detta område skulle bidra till en minskning av ungdomsarbetslösheten. Parlamentet betonar att och praktikanter med sämre förutsättningar behöver särskilt stöd, till exempel stödundervisning och stödkurser, och att företagen behöver stöd för att klara administrativa och organisatoriska uppgifter.

51.  Europaparlamentet betonar värdet av högkvalitativa lärlingsplatser i alla sysselsättningssektorer, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra kvinnor att söka sig till traditionellt mansdominerade lärlingsplatser och yrken.

52.  Europaparlamentet understryker att en smidig övergång från utbildning till sysselsättning bör främjas genom att sammankoppla teoretisk utbildning med praktisk erfarenhet och integrera anställbarhetsfärdigheter i grundutbildningen, genom att tillhandahålla högkvalitativa praktikantplatser, såsom föreskrivs i den europeiska kvalitetsstadgan för praktik- och lärlingsperioder, samt genom att erkänna kvalifikationer som erhållits under formell och icke-formell utbildning eller frivilligarbete. Parlamentet betonar att högkvalitativa praktikplatser alltid bör ha tydliga lärandemål och att praktikanterna inte får utnyttjas.

53.  Europaparlamentet påminner om att praktik och lärlingsutbildning som är anpassad till de faktiska behoven bör leda till sysselsättning och att syftet med praktik bör vara en förberedelse för arbetet, och fördömer alla former av missbruk, däribland falsk praktik som undergräver arbetstagarnas förvärv av socialförsäkringsförmåner. Parlamentet understryker att praktik bör leda till ökad kompetens och anställbarhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta avskräckande åtgärder för att förhindra missbruk av praktikantens ställning samt att öka informationskampanjerna om praktikanters rättigheter.

54.  Europaparlamentet välkomnar kvalitetskriterierna för praktikprogram och Europeiska alliansen för lärlingsutbildning, och betonar vikten av att kommissionen noga övervakar genomförandet av dem i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar eftertryckligen alliansen för lärlingsutbildning att främja ungdomars tillgång till lärlingsutbildning genom att kräva att hinder såsom utbildningsavgifter för lärlingar tas bort.

55.  Europaparlamentet påminner, med hänsyn till medlemsstaternas behörighet på detta område, om att modellen med varvad utbildning och inhämtandet av praktisk, social och kommunikativ kompetens är av stor betydelse. Parlamentet betonar att samhälleliga och kommunikativa färdigheter skulle kunna bidra till ungdomars självförtroende och göra det lättare för dem att ta sig in på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar att modellen med varvad utbildning måste vara anpassad efter de sociala, ekonomiska och kulturella förhållandena i varje land och ska inte ses som det enda korrekta yrkesutbildningssystemet. Parlamentet efterlyser därför ett erkännande och en förstärkning av varvad utbildning på alla nivåer.

56.  Europaparlamentet efterlyser ett ökat samarbete mellan utbildningsanstalter (både inom yrkesutbildning och högre utbildning) och entreprenörer för att utveckla läroplaner som är anpassade till arbetsmarknadens behov.

57.  Europaparlamentet betonar fördelarna med flexibla och studentinriktade utbildningsmetoder, som gör det möjligt att ändra och anpassa studieinriktningen enligt de studerandes behov och som inte binder dem vid deras ursprungliga val.

58.  Europaparlamentet varnar medlemsstaterna för de många olika kontrakt som föreslås för ungdomar. Parlamentet ber att ser över denna situation för att öka effektiviteten.

59.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra program och studier inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik mer attraktiva för att åtgärda kompetensunderskottet på detta område. Parlamentet betonar dock att humaniora och allmänna humanistiska kunskaper är oumbärliga för att på ett effektivt sätt ta vara på möjligheterna inom ovannämnda ämnen, och att de därför bör få effektivt stöd inom sina institutioner och spela en framträdande roll i utformningen av läroplaner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja ett sektorsöverskridande tillvägagångssätt mellan olika områden inom utbildningsanstalterna, såsom gemensamma program inom konst, vetenskap, IKT, ingenjörsvetenskap, företagande och andra relevanta ämnen.

60.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast införliva ny teknik i lärandeprocessen och att intensifiera och förbättra utbildningen i IKT och digitala färdigheter på alla nivåer och inom alla typer av utbildning, även för lärarna, för att erbjuda mer digitalt anpassade examina och läroplaner och motivera ungdomar att studera IKT och satsa på en sådan karriär. Parlamentet betonar behovet att bygga en bättre teknisk grund i skolan och på universitetet och att tillhandahålla nödvändig infrastruktur. Parlamentet understryker, i detta sammanhang, dessutom vikten av öppna lärresurser (OER), som säkerställer tillgången till utbildning för alla och ökar anställbarheten genom att stödja livslångt lärande. Parlamentet påminner om behovet att uppmuntra flickor och unga kvinnor att satsa på IKT-studier.

61.  Europaparlamentet betonar behovet att ta fram åtgärder för att uppmuntra flickor att satsa på naturvetenskapliga ämnen (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) och att upprätta högkvalitativ yrkesvägledning för att stödja dem att fortsätta sin yrkeskarriär inom detta område, eftersom kvinnor fortfarande är kraftigt underrepresenterade inom dessa yrken, då de endast utgör 24 procent av de yrkesverksamma inom naturvetenskap och ingenjörsvetenskap, och eftersom dessa yrken återfinns bland de 20 största flaskhalsarna när det gäller lediga tjänster i medlemsstaterna.

62.  Europaparlamentet påpekar att trots hög ungdomsarbetslöshet i vissa medlemsstater och otillsatta tjänster i andra, är arbetskraftsrörligheten inom EU fortfarande låg. Parlamentet påminner därför om vikten av rörlighet för arbetstagare för en konkurrenskraftig arbetsmarknad, och betonar behovet att minska de språkliga och kulturella hinder som riskerar att begränsa den genom att tillhandahålla sektorsspecifika språkkurser och utbildningar om interkulturell kommunikation för arbetslösa.

63.  Europaparlamentet betonar vikten av att ta itu med kompetensunderskottet och kompetensglappet genom att främja och underlätta rörligheten för studerande samt gränsöverskridande erkännande av kvalifikationer, genom bättre användning av alla EU:s verktyg och program, såsom Erasmus+, den europeiska referensramen för kvalifikationer, det europeiska färdighetspasset, ungdomsgarantin, Europass-CV, Entrepreneurial Skills Pass, Eures, kunskapsallianserna, den europeiska alliansen för lärlingsutbildning, det europeiska systemet för överföring av studiemeriter, den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (Eqavet) och det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet). Parlamentet lyfter fram betydelsen av Esco, som identifierar och kategoriserar färdigheter, kompetenser och kvalifikationer som är relevanta för EU:s arbetsmarknad och utbildning, på 25 europeiska språk. Parlamentet understryker i detta sammanhang att det är viktigt att sociala rättigheter kan överföras på ett adekvat sätt inom EU, och upprepar vikten av Erasmus+, Europeiska socialfonden och Eures i detta avseende. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja fortbildningskurser i vissa sektorer där det råder särskilt stora luckor mellan tillgång och efterfrågan.

64.  Europaparlamentet uppmuntrar till en optimal användning av befintlig EU-finansiering såsom Erasmus+-programmet för att stimulera utvecklingen av övergripande färdigheter och kompetens bland ungdomar, så att ungdomsarbetslösheten i EU kan angripas mer effektivt.

65.  Europaparlamentet vill lyfta fram Erasmus+ som ett nyckelinstrument för att säkerställa yrkesutbildningens kvalitet i EU, och uppmuntrar till internationella utbyten inom yrkesutbildning.

66.  Europaparlamentet menar att om ungdomsgarantin och ungdomssysselsättningsinitiativet genomförs effektivt kan detta även bidra till att förbättra ungdomars tillträde till arbetsmarknaden genom att utbildningsbrister överbryggas och färdigheter som är relevanta för en hållbar arbetsmarknad och ekonomi tillhandahålls, samt bidra till värdefull arbetslivserfarenhet och underlätta bildandet av framgångsrika företag. Parlamentet påminner om att det därför är nödvändigt att beakta ungdomarnas verkliga behov i arbetslivet och de sektorer där nya arbeten faktiskt skapas, såsom den sociala ekonomin och den gröna ekonomin samt låta allt detta åtföljas av en konstant och noggrann övervakning av inte bara enskilda projekt utan även de instanser som tillhandahåller dem genom att utarbeta regelbundna rapporter om hur denna åtgärd för att bekämpa ungdomsarbetslösheten utvecklas.

67.  Europaparlamentet understryker behovet att förenkla de administrativa stegen för att utnyttja ungdomsgarantin och brådskande behovet att undanröja alla byråkratiska hinder som kan begränsa dess effektivitet.

68.  Europaparlamentet välkomnar det beslut som fattades nyligen av EU:s medlagstiftare om att öka förfinansieringen av ungdomssysselsättningsinitiativet, med syftet att genomförandet av detta viktiga initiativ ska gå smidigare i regioner och stater som står inför ekonomiska svårigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att använda de tillgängliga medlen för att utföra de nödvändiga förbättringarna och skapa en hållbar lösning i stället för bara ad hoc-lösningar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt och effektivt genomföra de operativa programmen för ungdomssysselsättningsinitiativet.

Lika möjligheter

69.  Europaparlamentet understryker att kompetensutveckling, om det görs på ett integrerat sätt, skulle kunna bli en mekanism för att tillförsäkra och främja lika möjligheter för personer som tillhör missgynnade grupper, däribland missgynnade minoriteter, särskilt barn och ungdomar från familjer som drabbats av fattigdom, långtidsarbetslösa, missgynnade invandrare och personer med funktionsnedsättning. Parlamentet betonar att förebyggande och livslångt stöd och rådgivning i ett så tidigt skede som möjligt för missgynnade grupper är av avgörande betydelse när det gäller att tillhandahålla produktiv och kompetent arbetskraft på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar också behovet att erbjuda stöd och kompetensutveckling via fortbildning för arbetsgivare, rekryterare och personalansvariga för att stödja missgynnade gruppers integration på arbetsmarknaden. Parlamentet framhåller att inkluderingen av de mest missgynnade förutsätter korrekt fortbildning för arbetsgivare, personalavdelningar och lärare för att kunna stödja de mest missgynnade i samhället på bästa möjliga sätt, så att de kan integreras så effektivt som möjligt. Parlamentet betonar vikten av allmän tillgång till utbildning för alla.

70.  Europaparlamentet understryker att utvecklandet av nätverkskompetens är mycket viktigt för alla ungdomar, men i synnerhet för dem med begränsad arbetslivserfarenhet och dem som kommer från underrepresenterade och missgynnade grupper. Att lära ut nätverkande kan vara en strategi för att underlätta anställning, karriärutveckling och karriärval.

71.  Europaparlamentet påpekar att trots att majoriteten av alla personer med universitetsexamen i EU är kvinnor (60 procent), speglar deras sysselsättningsgrad och karriärutveckling inte deras fulla potential. Parlamentet betonar att långsiktig ekonomisk tillväxt för alla förutsätter att skillnaderna mellan kvinnors utbildningsresultat och deras ställning på arbetsmarknaden minskas, främst genom att den horisontella och vertikala segregeringen övervinns.

72.  Europaparlamentet betonar att arbetsförmedlingarna måste satsa mer på att undanröja de fysiska hindren för tillträdet till deras tjänster, i den mening som avses i FN‑konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

73.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att främja bästa praxis och stödja integrationen av ungdomar med funktionsnedsättning i utbildning, däribland program för livslångt lärande, och sysselsättning, genom åtgärder såsom investeringar i initiativ för socialt entreprenörskap som stöder dessa ungdomar, eller ekonomiska incitament för organisationer som rekryterar dem.

74.  Europaparlamentet betonar betydelsen av tillgängligt ekonomiskt stöd och bidragsstöd för personer med funktionsnedsättning, vilket bör vara en integrerad del av informations- och utbildningsprogrammen för främjande av entreprenörskap.

Ny generation, nya möjligheter, nya utmaningar

75.  Europaparlamentet konstaterar att ungdomar som växt upp i en tid av snabba tekniska framsteg inte bara har potential, talanger och färdigheter inom de nya teknikerna, utan även har värderingar och prioriteringar som skiljer sig från dem som den tidigare generationen hade, och att det därför är värt att understryka behovet av program och initiativ som kan överbrygga generationsklyftan. Detta kommer även att bidra till förståelse för den yngre generationens starka sidor, till exempel deras simultankapacitet, kreativitet, rörlighet, öppenhet för förändringar och framför allt deras känsla för lagarbete. Parlamentet betonar att utbildningssystemen bör vara tillräckligt flexibla för att göra det möjligt för ungdomars färdigheter och talanger att utvecklas fullt ut. Parlamentet betonar dessutom att personal på rekryteringsbyråer och arbetsförmedlingar bör vara väl utbildade och utrustade med sådana färdigheter som ger dem förståelse för den nya generationen. Parlamentet konstaterar också att inte alla ungdomar automatiskt har de färdigheter och förmågor som krävs för att uppfylla det digitala kravet, och påminner därför om att det är ännu viktigare än tidigare att ge lika tillgång och utbildning till alla när det gäller digital utrustning.

76.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

MOTIVERING

De alarmerande höga ungdomsarbetslösheten är i dag en av EU:s största utmaningar, med nära fem miljoner arbetslösa ungdomar. Samtidigt finns det två miljoner otillsatta tjänster. Denna situation utgör ett allvarligt hot mot den sociala sammanhållningen och den ekonomiska utvecklingen i EU.

När denna situation diskuteras bör man tänka på följande faktorer: globaliseringen, demografiska förändringar, den ekonomiska krisen, ny teknik och ändringar i organisationen av arbete.

Nyföretagande och egenföretagande innebär också en möjlighet för deltagande på arbetsmarknaden.

Kompetensutveckling som en flerdimensionell process kräver ett helhetsperspektiv och ett fjärmande från de ”vattentäta skotten” i sektorspolitiken.

På grund av förändringarna på arbetsmarknaden finns det ett behov av flexiblare utbildningssystem som gör det möjligt att komplettera och utveckla kunskap och färdigheter i alla skeden i yrkeskarriären.

De två kompetensdimensionerna gör att man kan komma in på arbetsmarknaden och stanna kvar i tjänst: nyckelkompetenser (anpassningsförmåga, lära att lära, initiativ och entreprenörskap, kommunikation) och specifika kompetenser knutna till särskilda tjänster och arbeten.

Samtidigt är det viktigt att koppla samman (även ekonomiskt) högre utbildningsanstalter med den näringslivet (industri, tjänster).

På grund av skillnaderna mellan medlemsstaternas arbetsmarknader finns det även ett behov att fastställa vilken förvaltningsnivå som har de effektivaste verktygen för att identifiera och beskriva kompetensbehoven.

19.10.2015

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över kompetenshöjande åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslöshet

(2015/2088(INI))

Föredragande av yttrande: Zdzisław Krasnodębski

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att ”en ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar” är en viktig prioritering för kommissionen och att den i sitt arbetsprogram för 2015 åtog sig att ta praktiska initiativ för att främja integrering och anställbarhet på arbetsmarknaden, särskilt åtgärder för att hjälpa medlemsstaterna att få in ungdomar på arbetsmarknaden. Parlamentet har regelbundet föreslagit olika lösningar och betonat att sysselsättning och utbildning för ungdomar bör vara en av EU:s högsta politiska prioriteringar.

2.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att genomföra brådskande strukturreformer på alla utbildningsnivåer, men särskilt inom yrkesutbildning, inbegripet lärlingsutbildningar och praktiktjänster som innehåller ett stort inslag av lärande på arbetsplatsen, i syfte att hjälpa ungdomar att skaffa sig den kompetens som behövs för att framgångsrikt ta sig in på arbetsmarknaden och därmed underlätta övergången från skola till arbete, och i syfte att förbättra ungdomars anställbarhet och fortsätta att bidra till EU-ekonomins konkurrenskraft. Parlamentet understryker i detta sammanhang att det ömsesidiga lärandets potential endast kan tas tillvara och bästa praxis endast framgångsrikt undersökas om var och en av de nationella systemens specifika styrkor beaktas fullt ut.

3.  Europaparlamentet betonar att ungdomsarbetslösheten ligger kvar på en mycket alarmerande nivå i EU och framför allt i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att sätta stopp för denna situation genom att omedelbart införa socialskyddsåtgärder för att motverka arbetslöshetens ekonomiska och sociala effekter.

4.  Europaparlamentet påminner om att utbildningspolitik och kompetenshöjande åtgärder inte enbart bör inriktas på att tillgodose behoven på arbetsmarknaden, utan även på att förse individer med nödvändiga övergripande färdigheter för att kunna utvecklas som aktiva och ansvarstagande medborgare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att respektera det faktum att utbildning utgör en grundläggande rättighet och har ett starkt egenvärde.

5.  Europaparlamentet påminner om behovet att främja läroplansmål för formell och icke-formell utbildning och livslångt lärande, med alla studenter som målgrupp och som omfattar både teoretiska och praktiska moduler (såsom entreprenörsprojekt för studenter, som skulle kunna omfatta projekt inom sociala företag i samarbete med lokalsamhällen).

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta långsiktiga strategier genom effektiva investeringar, ökat samarbete och strategiska partnerskap för att främja innovation, konkurrenskraft och spetskunskap inom yrkesutbildningen.

7.  Europaparlamentet vill lyfta fram Erasmus+ som ett nyckelinstrument för att säkerställa yrkesutbildningens kvalitet i EU, och uppmuntrar till internationella utbyten inom yrkesutbildning.

8.  Europaparlamentet understryker vikten av att gjuta nytt liv i och främja yrkesutbildningen och göra den mer attraktiv för ungdomar, så att den inte upplevs som underlägsen andra typer av utbildning. Parlamentet betonar behovet av att införa eller vidareutveckla varvade yrkesutbildningssystem eller inslag av yrkesutbildning och lärande på arbetsplatsen på alla nivåer av utbildning, för att göra det lättare att uppnå kunskap, insikt, anställbarhetsinriktad och yrkesspecifik kärnkompetens och tillhörande färdigheter. Parlamentet betonar även behovet av att säkerställa kvalitetskontroll och vägledning från offentliga institutioner i fråga om det allmänna innehållet, utbildningsmålen, genomförandet, utvärderingen och certifieringsförfarandet för yrkesutbildningen, liksom erkännande av, och likvärdighet mellan, kvalifikationerna. Parlamentet understryker att ett utbyte av bästa praxis inom varvade utbildningssystem skulle kunna bidra till strukturförändringar på arbetsmarknaden och leda till högre nivåer av ungdomssysselsättning. Parlamentet betonar fördelarna med lärande på arbetsplatsen, som är en stor hjälp för ungdomar i början av deras karriär när de ska komma in på arbetsmarknaden.

9.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att utveckla ”mjuka färdigheter” som gör det lättare att fungera väl på arbetsmarknaden och utveckla en yrkeskarriär och som är ett viktigt komplement till yrkeskunskap och arbetslivserfarenhet.

10.  Europaparlamentet påminner om att det för närvarande är två miljoner lediga tjänster i EU och betonar vikten av att ta itu med kompetensunderskottet och kompetensglappet genom att främja och underlätta rörligheten för studenter samt gränsöverskridande erkännande av kvalifikationer, genom bättre användning av alla EU:s verktyg och program, såsom Erasmus+, den europeiska referensramen för kvalifikationer, det europeiska färdighetspasset, ungdomsgarantin, Europass-CV, Entrepreneurial Skills Pass, Eures, kunskapsallianserna, den europeiska alliansen för lärlingsutbildning, det europeiska systemet för överföring av studiemeriter, den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (Eqavet) och det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet). Parlamentet lyfter fram betydelsen av Esco, som identifierar och kategoriserar färdigheter, kompetenser och kvalifikationer som är relevanta för EU:s arbetsmarknad och utbildning, på 25 europeiska språk. Parlamentet understryker i detta sammanhang att det är viktigt att sociala rättigheter kan överföras på ett adekvat sätt inom EU, och upprepar vikten av Erasmus+, Europeiska socialfonden och Eures i detta avseende. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja fortbildningskurser i vissa sektorer där det råder särskilt stora luckor mellan tillgång och efterfrågan.

11.  Europaparlamentet välkomnar omvandlingen av den befintliga webbplatsen för en kompetenskarta för EU, som utgör en mer övergripande och användarvänlig central åtkomstspunkt till information och upplysningar om kompetensbehov inom olika yrken och sektorer i EU, och som hjälper politiker, experter, arbetsförmedlingar, karriärrådgivare och enskilda att fatta bättre och mer välgrundade beslut.

12.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt att dels lära ut, dels lära sig allmänna grundläggande färdigheter såsom IKT, matematik, kritiskt tänkande, främmande språk, rörlighet osv., vilka kommer att göra det möjligt för ungdomar att enkelt anpassa sig till ett samhälle och en ekonomi i förändring.

13.  Europaparlamentet betonar vikten av att ge studenter kapaciteten att lära sig och behovet av att utrusta dem med effektiva strategier för lärandet. Att lära sig att lära kommer att göra det lättare för dem att tillägna sig kunskaper, färdigheter, attityder och lämplighet som kommer att möjliggöra för enskilda att fastställa, planera och nå sina egna utbildningsmål och bli självständiga inlärare som kan klara av arbetsmarknadens intensiva förändringar.

14.  Europaparlamentet understryker att utvecklandet av nätverkskompetens är mycket viktigt för alla ungdomar, men i synnerhet för dem med begränsad arbetslivserfarenhet och dem som kommer från underrepresenterade och missgynnade grupper. Att lära ut nätverkande kan vara en strategi för att underlätta anställning, karriärutveckling och karriärval.

15.  Europaparlamentet noterar den ständiga utvecklingen på arbetsmarknaden och betonar vikten av att möta arbetsmarknadens efterfrågan med lämpliga kvalifikationer och färdigheter, genom att se över och utveckla befintliga läroplaner och genom att gripa sig an tekniska, sociala, kulturella och miljömässiga förändringar i nära samarbete med arbetsgivare, yrkesorganisationer, näringslivet, politiker, lokala myndigheter, utbildningstjänster och arbetsförmedlingar, ungdomsorganisationer och alla berörda parter. Parlamentet påpekar dessutom att det i detta sammanhang är nödvändigt att tillhandahålla och utveckla högkvalitativ livslång yrkesvägledning, även för familjer, för att hjälpa framtida studenter och ungdomar att göra rätt val när det gäller sin studieinriktning och göra bättre val när det gäller sin utbildning och yrkeskarriär, med hänsyn tagen till deras arbetspreferenser och arbetsmarknadens behov. Parlamentet påminner dock om att utbildningspolitiken och kompetenshöjande åtgärder inte enbart bör syfta till att tillgodose arbetsmarknadens behov, utan att de också bör bidra till ungdomarnas personliga utveckling för att de ska bli handlingskraftiga och ansvarstagande medborgare. Parlamentet betonar därför behovet av medborgarutbildning, både formell och icke-formell, genom hela utbildningssystemet.

16.  Europaparlamentet understryker vikten av praktik och lärlingsutbildning som en del av läroplanen inom sekundär och högre utbildning för att man ska kunna tillägna sig arbetslivserfarenhet och övergripande färdigheter. Parlamentet betonar även vikten av mentorsprogram som sammanför studenter med yrkesverksamma eller unga arbetstagare och ger dem tillgång till nätverk och en tydlig förståelse av arbetsprocessen. Parlamentet uppmuntrar därför företagen att upprätta varaktiga band och partnerskap med utbildningsanstalter för att underlätta inträdet i arbetslivet för deras studenter och se till att de färdigheter som lärs ut konstant matchas med de verkliga behoven på arbetsmarknaden. Parlamentet påpekar dock att praktik är en möjlighet till lärande för studenter och att företagen ska utföra sin roll när det gäller handledning och utbildning, med hänsyn till kommissionens rekommendationer om högkvalitativ praktik som ett sätt att förbättra ungdomars chanser att hitta ett arbete.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att så snart som möjligt vidta åtgärder i enlighet med de utbildnings- och arbetsmarknadsrelaterade landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen och andra rekommendationer från kommissionen.

18.  Europaparlamentet betonar den roll som högre utbildningsanstalter spelar i utvecklingen av den kunskap och kompetens som utexaminerade behöver för att bli framgångsrika på arbetsmarknaden.

19.  Europaparlamentet understryker vikten av en helhetssyn på färdigheter. Parlamentet betonar även behovet av att tillhandahålla flera vägar inom utbildningssystemet och flexibla utbildningsstrategier som kan anpassas och justeras efter de enskildas behov. Program för lärande på arbetsplatsen bör tas fram inom alla typer av utbildning, tillsammans med praktiska läroplaner, flexibla scheman och mindre formella undervisningsmetoder.

20.  Europaparlamentet betonar behovet av bred utbildning, som ger grundläggande och överförbar kompetens på hög nivå, entreprenörsfärdigheter, färdigheter inom problemlösning och information och kommunikationsteknik (IKT) samt språkkunskaper, som gör det möjligt för enskilda att kontinuerligt tillägna sig och tillämpa ny kunskap och som gör det lättare att anpassa sig till en föränderlig arbetsmarknad.

21.  Europaparlamentet betonar behovet av att ha med inslag av entreprenörslärande på alla nivåer av utbildning, eftersom man genom att inge en entreprenörsanda hos ungdomar i ett tidigt skede och utveckla övergripande färdigheter med anknytning till entreprenörskap, såsom kreativitet, kritiskt tänkande, empati, lagarbete och initiativtagande, bidrar till ungdomars personliga och yrkesmässiga utveckling och underlättar deras inträde på arbetsmarknaden. I detta hänseende vädjar parlamentet om en aktiv dialog och samverkan mellan universiteten och företagen i syfte att utveckla utbildningsprogram som utrustar ungdomar med de färdigheter och den kompetens som behövs och som underlättar för och uppmuntrar entreprenörer att delta i utbildningsprocessen. Parlamentet anser dock att entreprenörutbildningen bör omfatta en social dimension och ta upp ämnen såsom rättvis handel, sociala företag och alternativa affärsmodeller, såsom kooperativ, i syfte att åstadkomma en mer social och hållbar ekonomi för alla.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast införliva ny teknik i lärandeprocessen och att intensifiera och förbättra utbildningen i IKT och digitala färdigheter på alla nivåer och inom alla typer av utbildning, även för lärarna, för att erbjuda mer digitalt anpassade examina och läroplaner och motivera ungdomar att studera IKT och satsa på en sådan karriär. Parlamentet betonar behovet av att bygga en bättre teknisk grund i skolan och på universitetet och tillhandahålla nödvändig infrastruktur. Parlamentet understryker, i detta sammanhang, dessutom vikten av öppna lärresurser (OER), som säkerställer tillgången till utbildning för alla och ökar anställbarheten genom att stödja livslångt lärande. Parlamentet påminner om behovet av att uppmuntra flickor och unga kvinnor att satsa på IKT-studier.

23.  Europaparlamentet uppmuntrar till en optimal användning av befintlig EU-finansiering såsom Erasmus+-programmet för att stimulera utvecklingen av övergripande färdigheter och kompetens bland ungdomar, så att ungdomsarbetslösheten i EU kan angripas mer effektivt.

24.  Europaparlamentet betonar att IKT-kunnighet bör bli en viktig del av utbildningsprocessen och integreras i läroplanen på alla utbildningsnivåer. Att utrusta ungdomar med IKT-färdigheter gynnar både deras arbetsliv och privatliv eftersom de får de tekniska färdigheter, det självförtroende och den flexibilitet de behöver för att utvecklas under hela livet.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra flickor och unga kvinnor att satsa på vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och att öka andelen kvinnor inom dessa områden.

26.  Europaparlamentet noterar att bristen på språkkunskaper är ett stort hinder för ungdomars konkurrenskraft på EU:s arbetsmarknad, och betonar att medlemsstaterna måste utrusta ungdomar redan från mycket tidig ålder med olika kommunikationsfärdigheter och språkkunskaper för att ta itu med de problem som orsakas av det nuvarande kompetensglappet.

27.  Europaparlamentet understryker den avgörande betydelse som icke-formell utbildning och möjligheter till livslångt lärande har för inlärning av nyckelfärdigheter, parallellt med eller efter skolgången, för att förhindra eller kompensera exkludering och på så vis ge människor fler möjligheter till personlig utveckling och, utifrån deras talanger, att utvecklas i samhället och arbetslivet.

28.  Europaparlamentet understryker den viktiga roll som kompetenta och stöttande lärare har för att minska skolavhoppen, särskilt i underutvecklade områden, och förbättra ungdomars anställbarhet. Parlamentet betonar att lärarna måste få bättre stöd från skolorna, utbildningsanstalterna, lokalsamhället och utbildningspolitiken, till exempel genom effektivare och mer aktuell utbildning i nya färdigheter, såsom entreprenörskaps- och IKT-färdigheter, främjande av ”peer learning” och utbyte av bästa praxis samt större utbildningsmöjligheter och bättre system för kontinuerlig yrkesutbildning. Parlamentet betonar i detta hänseende vikten av att investera i utvecklingen av livslångt lärande för lärarna. Parlamentet motsätter sig starkt alla nedskärningar i utbildningsbudgetarna, särskilt när det sker i kombination med minskade stipendier och bidrag och ökade utbildningsavgifter.

29.  Europaparlamentet uppmuntrar till integrering av nya undervisningsmetoder, som tas fram av lärarna utifrån de specifika behoven i klassen.

30.  Europaparlamentet efterlyser en framåtblickande och resultatinriktad europeisk strategi för kompetensutveckling som ska tjäna som vägledning för de nationella strategierna för kompetensutveckling och integrera dem i de nationella sysselsättningsplanerna och samtidigt erbjuda en heltäckande ram för de sektorsvisa handlingsplaner som föreslås i sysselsättningspaketet.

31.  Europaparlamentet noterar att ungdomsgarantin och ungdomssysselsättningsinitiativet har en viktig roll att spela i utvecklingen av utbildning för unga okvalificerade och lågkvalificerade arbetslösa, men betonar att det behövs bättre finansiering och ett ordentligt och snabbt genomförande av dessa mekanismer, åtföljt av lämplig övervakning av situationen i varje medlemsstat.

32.  Europaparlamentet betonar behovet av att sträva efter en individanpassad strategi för karriärutveckling och livslångt lärande, och anser att vägledning och rådgivning som tar fasta på individuella behov och är inriktad på bedömning och utvidgning av individuella färdigheter måste vara ett nyckelinslag i utbildningspolitiken och kompetenshöjande åtgärder redan i ett tidigt skede.

33.  Europaparlamentet anser att icke-formell utbildning, särskilt med förankring i ungdomsorganisationer, främjar kreativitet, initiativtagande och egenansvar och kan öka ungdomars chanser på arbetsmarknaden och på ett positivt sätt bidra till en framgångsrik yrkesutbildning. Parlamentet uppmanar härmed medlemsstaterna att genomföra rådets rekommendationer från 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande(9) som ett sätt att erkänna kompetens förvärvad genom icke-formell utbildning, i synnerhet inom frivillig- och ungdomsorganisationer, samt att stödja genomförandet av strategier för livslångt lärande.

34.  Europaparlamentet påminner om att de kreativa sektorerna är bland de mest entreprenörsinriktade och snabbväxande sektorerna och att kreativ utbildning leder till att överförbara färdigheter utvecklas, såsom kreativt tänkande, problemlösning, lagarbete och uppfinningsrikedom. Parlamentet noterar att konst och medier är särskilt tilltalande sektorer för ungdomar.

35.  Europaparlamentet belyser att arbetsmarknadspolitiken generellt, och kompetensmatchning med avseende på yrkesutbildningsstrategier i synnerhet, måste syfta till att skapa och främja högkvalitativa och trygga arbetstillfällen, i linje med ILO:s agenda för anständigt arbete. Dessa strategier måste bidra till att bekämpa osäkra anställningar, arbetsavtal där antalet arbetstimmar ej avtalats och obetald praktik.

36.  Europaparlamentet noterar den viktiga roll som det civila samhällets organisationer, fackföreningarna och den sociala dialogen spelar i utformningen av yrkesutbildningsstrategierna.

37.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att kanalisera investeringar i inkluderande utbildning som möter samhälleliga utmaningar, i syfte att säkerställa lika tillgång och möjligheter för alla, inbegripet ungdomar från olika socioekonomiska bakgrunder samt utsatta och missgynnade grupper.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra program och studier inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik mer attraktiva för att åtgärda kompetensunderskottet på detta område. Parlamentet betonar dock att humaniora och allmänna humanistiska kunskaper är oumbärliga för att på ett effektivt sätt ta vara på möjligheterna inom ovannämnda ämnen, och att de därför bör få effektivt stöd inom sina institutioner och spela en framträdande roll i utformningen av läroplaner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja ett gränsöverskridande tillvägagångssätt mellan olika områden inom utbildningsinstitutionerna, såsom gemensamma program inom konst, vetenskap, IKT, ingenjörsvetenskap, företagande och andra relevanta ämnen.

39.  Europaparlamentet påminner om de många arbeten med anknytning till traditionella färdigheter, ofta sådana som inte kan omlokaliseras, som dessutom hjälper till att stimulera lokala ekonomier och är av kulturellt intresse. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att se till att hantverksyrken och andra yrken med traditionella och kulturella inslag bevaras och verkligen förs vidare till yngre generationer tack vare specialiserade program.

40.  Europaparlamentet understryker rollen och betydelsen av icke-formellt och informellt lärande för ungdomars anställbarhet. Parlamentet understryker att deltagande i ungdomsorganisationer, frivilligarbete och gräsrotsidrott är viktigt för att ge ungdomarna en entreprenörsanda och en uppsättning kognitiva och icke-kognitiva färdigheter och övergripande färdigheter, och uppmanar medlemsstaterna att underlätta ungdomars deltagande i dessa fritidsaktiviteter som ett komplement till den formella utbildningen.

41.  Europaparlamentet understryker att idrott ger utövarna möjlighet att utveckla en lång rad övergripande färdigheter som förbättrar deras anställbarhet samt hjälper dem att lyckas som ledare och uppnå sina mål. Parlamentet betonar kopplingen mellan idrott, anställbarhet och utbildning.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

15.10.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

22

5

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Nikolaos Chountis, Silvia Costa, Mircea Diaconu, Damian Drăghici, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Rikke Karlsson, Andrew Lewer, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Stefano Maullu, Momchil Nekov, Michaela Šojdrová, Helga Trüpel, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Mary Honeyball, Marc Joulaud, Zdzisław Krasnodębski, Ernest Maragall, António Marinho e Pinto, Algirdas Saudargas

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

John Stuart Agnew

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

3.12.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

49

1

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Guillaume Balas, Tiziana Beghin, Brando Benifei, Mara Bizzotto, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Elena Gentile, Arne Gericke, Marian Harkin, Danuta Jazłowiecka, Agnes Jongerius, Jan Keller, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Zdzisław Krasnodębski, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Elisabeth Morin-Chartier, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Yana Toom, Ulrike Trebesius, Marita Ulvskog, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Heinz K. Becker, Lynn Boylan, Mircea Diaconu, Tania González Peñas, Miapetra Kumpula-Natri, Paloma López Bermejo, Monika Vana

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Dita Charanzová, Diane James, Martina Michels, Estefanía Torres Martínez

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

49

+

PPE:

 

S&D:

 

ECR:

ALDE:

GUE/NGL:

Verts/ALE:

EFDD:

ENF:

Heinz K. Becker, David Casa, Danuta Jazłowiecka, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Ádám Kósa, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze

Guillaume Balas, Brando Benifei, Vilija Blinkevičiūtė, Ole Christensen, Elena Gentile, Agnes Jongerius, Jan Keller, Miapetra Kumpula-Natri, Javi López, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Marita Ulvskog

Arne Gericke, Zdzisław Krasnodębski, Anthea McIntyre, Ulrike Trebesius, Jana Žitňanská

Enrique Calvet Chambon, Dita Charanzová, Mircea Diaconu, Marian Harkin, Yana Toom

Lynn Boylan, Tania González Peñas, Martina Michels, Estefanía Torres Martínez

Jean Lambert, Monika Vana, Tatjana Ždanoka

Laura Agea, Tiziana Beghin

Mara Bizzotto

1

-

EFDD:

Diane James

3

0

GUE/NGL:

ENF:

Paloma López Bermejo

Dominique Martin, Joëlle Mélin

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

EUT C 351 E, 2.12.2011, s. 29.

(2)

Antagna texter, P7_TA(2013)0016.

(3)

Antagna texter, P7_TA(2014)0394.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2014)0038.

(5)

EUT L 394, 30.12.2006, s. 10.

(6)

EUT C 88, 27.3.2014, s. 1.

(7)

CRPD/C/EU/Q/1

(8)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 470.

(9)

EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.

Rättsligt meddelande