Förfarande : 2015/2111(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0369/2015

Ingivna texter :

A8-0369/2015

Debatter :

PV 18/01/2016 - 19
CRE 18/01/2016 - 19

Omröstningar :

PV 19/01/2016 - 5.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0007

BETÄNKANDE     
PDF 497kWORD 121k
17.12.2015
PE 567.748v02-00 A8-0369/2015

om externa faktorer som utgör hinder för kvinnligt företagande i Europa

(2015/2111(INI))

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Föredragande: Barbara Matera

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om externa faktorer som utgör hinder för kvinnligt företagande i Europa

(2015/2111(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 2 och artikel 3.3 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen och artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 16, 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, som antogs genom FN:s generalförsamlings resolution nr 34/180 av den 18 december 1979,

–  med beaktande av direktiv 2004/113/EG om genomförande av principen om likabehandling av män och kvinnor när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster och den relaterade domen av den 1 mars 2011 i Europeiska unionens domstol i Test-Achats-målet (C-236/09)(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbetning)(2),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 3 oktober 2008 Förverkligande av Barcelonamålen avseende barnomsorg före den obligatoriska skolåldern (COM(2008)0638),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 september 2010 Strategi för jämställdhet 2010–2015 (COM(2010)0491),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU av den 7 juli 2010 om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av rådets direktiv 86/613/EEG(3),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder (direktivet om kvinnor i styrelser – COM(2012)0614),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 januari 2013 Handlingsplan för företagande 2020 – Stärka företagarandan i EU (COM(2012)0795),

–  med beaktande av kommissionens lägesrapport av den 29 maj 2013 om Barcelonamålen Utveckling av barnomsorgen i Europa för en hållbar och inkluderande tillväxt (COM(2013)0322),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2011 om kvinnors företagande i små och medelstora företag(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2013 om avskaffande av könsstereotyper i EU(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om kvinnors karriärer inom forsknings- och universitetsvärlden och de glastak som de stöter på(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om främjande av ungt företagande genom utbildning och yrkesutbildning(8),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 oktober 2011 Initiativ för socialt företagande – Skapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation (COM(2011)0682),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0369/2015), och av följande skäl:

A.  Företagande är avgörande för sysselsättning, ekonomisk tillväxt, innovation, utveckling och fattigdomsminskning i allmänhet.

B.  Artikel 16 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna innehåller en direkt hänvisning till alla EU-medborgares näringsfrihet och möjliggör och uppmuntrar därför till företagande, inbegripet kvinnligt företagande.

C.  Kvinnor utgjorde bara 31 procent av företagarna (10,3 miljoner) i EU-28 under 2012(9), och enbart 34,4 procent av egenföretagarna i EU är kvinnor.

D.  Kvinnor är ofta bara den officiellt registrerad företagsägaren, uteslutande i syfte att säkra finansiella fördelar och fördelaktiga villkor från kreditinstitutioner och europeiska, nationella och regionala offentliga förvaltningar. Dessa kvinnor fungerar i själva verket som frontfigurer, eftersom de bär företagsriskerna medan det faktiska beslutsfattandet sköts av män.

E.  Andelen kvinnliga företagare släpar efter i alla medlemsstater och innebär en outnyttjad tillväxt- och framgångspotential.

F.  Hindren för kvinnligt företagande, till exempel kvinnornas överrepresentation bland de arbetslösa, den ständiga klyftan sett till företagande och kvinnornas underrepresentation i ledande ställningar, är sammankopplade och komplicerade att komma till rätta med, och det krävs komplexa lösningar för att undanröja dem.

G.  Det finns inte mycket kvantitativ forskning om kvinnligt företagande, men färska undersökningar visar att män är mer benägna än kvinnor att bli företagare(10).

H.  Kvinnligt företagande är – under förutsättning att det åtskiljs tydligt från ”fingerat” egenföretagande – en stark källa till ekonomiskt oberoende som ger kvinnor möjlighet till ytterligare integration på arbetsmarknaden. Kvinnligt företagande skapar möjligheter för kvinnor att stärka sin roll som företagsledare och sätta igång en kulturförändring båda inom och utanför sina företag. Dessa kvinnor kan fungera som viktiga förebilder för flickor och unga kvinnor som följer i deras fotspår.

I.  Det finns en oerhört stor företagarpotential bland kvinnorna, och kvinnligt företagande handlar om ekonomisk tillväxt, sysselsättningsskapande och egenmakt för kvinnor.

J.  Beslutet att bli egenföretagare är en form av självförverkligande, men kräver ett stort engagemang. Det stora personliga ansvaret medför mycket långa arbetstider, varför egenföretagande får inte betraktas som enbart en ytterligare inkomstkälla. Kvinnliga företagare kan förena familjeliv med arbetet enbart om de yttre omständigheterna tillåter det, det vill säga om det finns lämplig barnomsorg och fäderna tar aktiv del i omsorgs- och hushållsuppgifterna.

K.  Möjligheten att tillgå rimligt prissatt barn-, äldre- och handikappomsorg av god kvalitet är fortfarande av central vikt att kvinnornas förvärvsarbete ska öka.

L.  Hur kvinnor och män delar på familje- och omsorgsansvaret påverkar kvinnornas företagande och deras deltagande på arbetsmarknaden, och möjligheten att kombinera arbete med privatliv är en förutsättning för kvinnornas ekonomiska oberoende. En fjärdedel av medlemsstaterna ger inte möjlighet till pappaledighet.

M.  Administrativa bördor inverkar fortfarande negativt på företagarandan hos både kvinnor och män, varför det behövs effektiv reglering och lagstiftning för att ge kvinnor ekonomisk makt och skapa en stabil ekonomi med en hållbar och smart tillväxt för alla.

N.  Kvinnor tenderar att bedöma sina företags innovationsförmåga lägre än män, och bara en liten andel av de patent som Europeiska patentverket (EPO) beviljar tilldelas kvinnor(11).

O.  Kvinnornas utbildningsval och den horisontella och vertikala könssegregationen på arbetsmarknaden innebär att färre kvinnor än män skulle kunna bilda företag inom vetenskap och teknik eller omvandla en uppfinning till en lönsam produkt. Vetenskap och teknik, innovation och uppfinningar förknippas dessutom främst med män, vilket gör dessa områden mindre attraktiva för kvinnor, något i sin tur leder till att kvinnors innovation och uppfinningar får sämre erkännande och mindre uppskattning.

P.  Kvinnliga företagare är oftare verksamma inom sektorer som betraktas som mindre lönsamma, t.ex. utbildning, hälso- och sjukvård och samhällsarbete, i motsats till de mansdominerade teknik- och it-sektorerna med hög tillväxtpotential, och driver ofta småföretag med mindre tillväxt och omsättning. Detta resulterade i en genomsnittlig inkomstklyfta på 6 procent mellan kvinnliga och manliga företagare i EU-28 under 2012.(12)

Q.  Ny grön teknik och ekologiskt företagande utgör en sektor med enorm potential att utveckla och främja ett jämställt företagande, sett till såväl lika tillgång till finansiering som ett jämlikt antal deltagande kvinnliga och manliga företagare.

R.  De företag som drivs av kvinnliga egenföretagare utan anställda, en situation som berör många kvinnor, ger normalt sett inte några avsevärda vinster, så kvinnorna i fråga löper särskilt stor risk att hamna i fattigdom under sitt arbetsliv och på äldre dagar.

S.  I flera undersökningar(13) konstateras att kvinnliga företagare startar företag med lägre kapitalnivåer, föredrar mindre lån och ber familjen om råd och finansiering i stället för att använda sig av bankfinansiering för lån eller aktiekapital, företagsänglar eller private equity- och venturekapital.

T.  Det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet syftar till att främja lika möjligheter för kvinnor och män, men förhållandet mellan män och kvinnor när det gäller mikrokrediter var 60:40 under 2013.(14)

U.  Kvinnliga företagare är mer obenägna än män att skuldsätta sig och att expandera sina företag, vilket till stor utsträckning beror på sämre självförtroende som företagare.

V.  Att kvinnliga företagare har svårare att få tillgång till finansiering skulle till viss del kunna bero på en svårighet att bygga upp en tillräcklig kredithistorik och erfarenhet av företagsledning.

W.  Stereotypa föreställningar om kvinnors och mäns förmåga att driva företag kan påverka hur aktörernas ser på nya företag. Den stora sannolikheten att bli diskriminerad när man söker finansiering skulle kunna påverka kvinnors beslut att starta företag eller att göra det med mindre lån.

X.  Att låta personer med olika bakgrund delta i investeringsprocesser kan bidra till att motverka grupptänkande och stereotyper.

Y.  Direktiv 2004/113/EG förbjuder könsdiskriminering vid tillgång till varor och tjänster, och dess räckvidd täcker även banker, finansiella tjänster och tjänster i samband med företagsbildande. Det är svårt att bevisa indirekt diskriminering i detta sammanhang, och medlemsstaterna saknar uppgifter eller exakt information om fall av diskriminering när det gäller tillgången till finansiering.

Z.  Det finns uppgifter som visar att kvinnor sannolikt är mindre riskbenägna och har sämre självförtroende, trots att kvinnliga investerare tros vara bättre på att hantera risker(15). Detta kan leda till en sämre förmåga att inge förtroende hos externa parter och skulle följaktligen kunna påverka kvinnors finansieringsmöjligheter.

AA.  Kvinnliga sociala företagare bidrar avsevärt till att skapa nya utvecklingsmöjligheter, minska den sociala utestängningen och stärka den sociala sammanhållningen. Det förefaller finnas mindre hinder för kvinnor när det rör sig om socialt företagande, och ett jämlikt deltagande inom sociala sektorer utgör en berikande erfarenhet för kvinnor och gör det lättare för dem att inleda företagsverksamhet inom andra sektorer.

AB.  Kvinnliga företagare arbetar oftast inom sektorer med underordnat inflytande sett till ekonomisk avkastning och konkurrenskraft på marknaden.

AC.  Det råder brist på forskning om könstillhörighet och tillgång till finansiering för socialt företagare, samtidigt som det i allmänhet verkar vara svårare för sociala företag att få finansiering.

AD.  Det är oerhört viktigt med företagarutbildning, såväl formell som informell, för att uppmuntra fler kvinnor och flickor att bli företagare.

1.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att erkänna värdet av kvinnligt företagande för deras ekonomier, liksom de hinder som måste övervinnas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionerna att utarbeta konkreta strategier för att främja kvinnligt företagande, med beaktande av insatserna avseende behov, drivkrafter och förutsättningar i förhållande till undanröjandet av könsstereotyperna samt olika chefs- och ledarstilar och de nya sätten att organisera och driva företag.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sörja för en fullständig jämställhetsintegrering av all framtida politik för företagande.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt samarbeta med den privata sektorn i syfte att lyfta fram företag som främjar jämställdhet och uppmärksamma deras bästa praxis.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta program för att bistå, stödja och rådge kvinnliga företagare i samband med ingångsättande av pionjärföretag som skapar värden och rikedom på grundval av socialt ansvarfulla principer.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samla in könsuppdelade uppgifter på regional nivå, bl.a. om de olika områden som omfattas av kvinnligt företagande, i syfte att erkänna de kvinnliga företagarnas bidrag på det sociala området samt att rapportera regelbundet om antalet kvinnliga företagare. Parlamentet rekommenderar att dessa uppgifter samlas in och sammanställs på EU-nivå med hjälp av Europeiska jämställdhetsinstitutet och Eurostat. Vidare rekommenderar parlamentet att metodiken för all forskning om företagande, den sociala ekonomin och sociala företag jämställdhetsintegreras av en kvalificerad jämställdhetsexpert och att särskild uppmärksamhet ägnas åt erfarenheterna hos kvinnor med flera olika marginaliserade identiteter.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa frågan om kvinnligt företagande i sin framtida jämställdhetsstrategi för perioden efter 2015.

7.  Europaparlamentet efterlyser en helhetssyn på kvinnligt företagande, med målet att uppmuntra och stödja kvinnor när det gäller att bygga upp en karriär som företagare och att underlätta tillgången till finansiering och företagsmöjligheter samt skapa en miljö som gör det möjligt för kvinnor att nå sin fulla potential och bli framgångsrika företagare, genom att bland annat skapa möjligheter att förena arbete och privatliv och genom att trygga tillgången till barnomsorg och skräddarsydda utbildningar.

8.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna, medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att satsa mer på att bekämpa könsstereotyper och att vidta åtgärder för att bekämpa stereotypa föreställningar kring mäns och kvinnors karaktärsdrag och förmågor som fortfarande förekommer inom mansdominerade sektorer såsom vetenskap och teknik, innovation och uppfinningar. Parlamentet anser att beslutsfattarna, investerarna, finanssektorn och marknaden kan betrakta kvinnor inom dessa sektorer som mindre trovärdiga eller mindre professionella, vilket innebär att kvinnliga företagare ibland betraktas med skepsis av potentiella kunder, leverantörer, samarbetspartners, banker och investerare och måste kämpa mycket mer för att bevisa sina kunskaper, sin kompetens och sin förmåga i syfte få tillgång till den finansiering som de behöver.

Balans mellan arbete och privatliv

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att erkänna företagandets fördelar för balansen mellan arbete och fritid för kvinnor och män och att undanröja de faktorer som hämmar eller till och med hindrar kvinnors företagande samt att anta en enhetlig åtgärdsram till stöd för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Nu efter att beslutet om tillbakadragande av förslaget om ändring av direktivet om mammaledighet och med målet att säkerställa att jämställdhetspolitiken på EU-nivå går framåt uppmuntrar parlamentet till en konstruktiv dialog bland institutionerna om hur man på bästa sätt kan stödja och genomföra politiska åtgärder för att skapa balans mellan arbete och privatliv och uppnå en jämlik fördelning av familjeansvaret, bland annat genom att framhålla männens betydelse för jämställdhetsarbetet. Parlamentet upprepar att föräldra- och pappaledighet kan ha en positiv inverkan på kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden och uppmuntrar medlemsstaterna att, om de inte redan gjort det, överväga att införa pappaledighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att före utgången av 2016 föreslå konkreta åtgärder, inbegripet lagstiftning, för ett ökat deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden genom åtgärder för förbättrade möjligheter att förena arbete och privatliv.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att erinra om vikten av att nå Barcelonamålen för att göra det möjligt för alla att förena arbete och privatliv och av att vidta de lämpliga lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder som kommissionen tar upp i sin färdplan för balans mellan arbete och privatliv, offentliggjord i augusti 2015, och använda rätt verktyg och incitament, inbegripet europeiska fonder såsom Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, för att garantera tillhandahållandet av rimligt prissatt barnomsorg och omsorg om andra behövande personer, inbegripet äldre personer och familjemedlemmar med funktionsnedsättning. Parlamentet framhåller betydelsen av rationella och flexibla arbetstider som gör det möjligt för föräldrar och personer med omsorgsansvar att uppnå en god balans mellan arbete och privatliv. Vidare påminner parlamentet om vikten av ett fullgott skydd av de sociala rättigheterna i samband med egenföretagarnas särskilda situation, vilket är en förutsättning för ett innovativt och inbegripande företagande.

11.  Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att förändra den traditionella rollfördelningen mellan kvinnor och män i samhället, arbetslivet och familjen genom att uppmuntra männen att ta större ansvar för hushållsuppgifterna och omsorgen om familjemedlemmar, till exempel genom obligatorisk pappaledighet, icke överförbar föräldraledighet och offentlig politik som gör det möjligt att verkligen förena familjeansvar med arbete, särskilt för kvinnor och i synnerhet inom mycket konkurrensutsatta och rörliga sektorer, där långa arbetsdagar och flexibla arbetstider utgör normen och man ständigt förväntas fortbilda sig för att hålla sig à jour med de senaste tekniska nyheterna och marknadsmöjligheterna.

Information och nätverk

12.  Europaparlamentet understryker vikten av att se bortom uppstartsfasen för att hjälpa kvinnor som valt att bli företagare att stärka och expandera sina företag samt av nätverkande, utbyte av bästa praxis, mentorskap, kvinnliga förebilder och ”peer-to-peer”-baserat stöd för dessa kvinnor, bland annat för att de ska övergå till mer innovativa, hållbara och lönsamma sektorer, utan att man för den skull undergräver förutsättningarna för ett allmänt välmående.

13.  Europaparlamentet framhåller den oerhörda potentialen hos kvinnliga innovatörer och företagare och den viktiga roll som de kan spela i samband med ekonomins digitala omvandling. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera i kvinnors och flickors digitala potential samt att till fullo stödja och främja en digital företagarkultur för kvinnor och kvinnors integration och deltagande i informationssamhället.

14.  Europaparlamentet framhåller att det är mycket viktigt att det finns offentliga rum som hjälper till att utveckla projekt (som ger företag synlighet och fungerar som plantskolor för dem) och ger ekonomiskt och skatterelaterat stöd, relevant och aktuell information och rådgivning om företagsbildande, särskilt för nya kvinnliga företagare. Det är också mycket viktigt med finansiering för företagskonsolidering, ökad närvaro i sociala forum och politik som gör det lättare att förena arbete och privatliv samt att myndigheterna framhåller den betydelse som denna grupp – såväl nya som sedan länge etablerade kvinnliga företagare – har för samhället.

15.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av de olika europeiska nätverken för kvinnliga företagare. Parlamentet uppmanar kommissionen att mer aktivt informera om vad kvinnliga företagare åstadkommer och uttryckligen erkänna dem som potentiella förebilder genom de europeiska prisen för näringslivsfrämjande och den europeiska tävlingen för social innovation.

16.  Europaparlamentet anser att de europeiska nätverken för kvinnliga företagare bör skapa ett europeiskt och nationellt nätverk för att hjälpa kvinnor att söka finansiering och med rådgivning för lättare tillgång.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att betona användningen av forum i sin kommande europeiska e-plattform för kvinnligt företagande och att inkludera en stegvis plan för tillgång till EU-finansiering, samtidigt som man gör e-plattformen attraktiv för potentiella investerare och för medlemsstaternas förvaltningar, i syfte att minska byråkratin för kvinnliga företagare genom tydligare administrativa förfaranden och således skapa en e-plattform för kvinnligt företagande som kan komma att bli en framtida referens på området.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, utan att det inverkar på kommissionens budget och inom ramen för den befintliga strukturen, upprätta ett europeiskt företagscentrum för kvinnor i nära samarbete med medlemsstaternas och företag från det privata näringslivet, vilket skulle fungera som en kontaktpunkt med uppgift att främja kommissionens initiativ för kvinnliga företagare, tillhandahålla administrativt och tekniskt stöd, skapa nätverk och gynna befintliga nätverk samt övervaka och jämställdhetsintegrera företagsinitiativ och företagsprogram som finansieras genom EU-budgeten.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta kvinnliga företagares tillträde till de viktigaste tekniska och vetenskapliga nätverken och företagsnätverken, eftersom detta tillträde är mycket viktigt för möjligheterna att utveckla företagsidéer, träffa presumtiva kunder, leverantörer och samarbetspartners, förstå marknaden och dess tendenser, möjligheter och svagheter och få tillgång till strategisk information, samarbete och stöd.

Tillgång till finansiering

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas regeringar, myndigheter och (i förekommande fall) jämställdhetsorgan att samarbeta med finanssektorn i fråga om dess skyldighet till likabehandling av kvinnor och män i tillgången till kapital för frilansare och små och medelstora företag. De uppmanas även att undersöka möjligheterna att integrera jämställdhet i sina rapporteringsstrukturer avseende beviljande av lån, i organisationen av sina riskprofiler, investeringsmandat och personalstrukturer och i finansiella produkter och marknadsföringen av dessa.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta stödkartor för att stödja kvinnligt företagande och företagens konkurrenskraft och entreprenörskap, vilket omfattar allt från att främja företagarandan till användningen av ny teknik eller finansering av forskning, utveckling och innovation.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att grundligt övervaka tillämpningen av jämställdhetsintegrering vid anslåendet av EU-medel till företagande. Parlamentet föreslår att kommissionen ska införa könskvoter inom alla former av riktat stöd till underrepresenterade och missgynnade grupper, i syfte att bidra till uppnåendet av företagande med en jämn könsfördelning.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra företagsfinansieringen mer synlig genom att bland annat ta fram stödkartor för mikrokrediter inom ramen för det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter och att undersöka möjligheterna till samarbete med den privata sektorn för investeringar i kvinnodominerade sektorer, t.ex. genom statliga lånegarantier.

24.  Europaparlamentet understryker vikten av att utnyttja alla möjliga finansieringsströmmar, särskilt strukturfonderna, under nästa programperiod 2014–2020.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna eftertryckligen att främja åtgärder och insatser för att bistå och ge råd åt kvinnor som bestämmer sig för att bli företagare och att uppmuntra kvinnligt företagande genom att underlätta och förenkla tillgången till finansering och annat stöd samt att undanröja administrativa och övriga hinder för nya företag som startas av kvinnor.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka och ta fram föreslag på hur man kan få kvinnor att bli intresserade av att starta företag. Parlamentet framhåller att kvinnor som har det utpräglade affärssinne som krävs måste göras medvetande om stödprogram och finansieringsmöjligheter.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att börja sammanställa könsuppdelade uppgifter om företagarnas tillgång till finansiering i nära samarbete med Europeiska jämställdhetsinstitutet samt att undersöka och utreda vidare om det finns några konkreta belägg för direkt eller indirekt diskriminering av kvinnor i detta sammanhang och, om så är fallet, hur man kan ta itu med de yttre faktorer som påverkar investerarnas bedömningar av lönsamhetspotentialen i kvinnoledda nystartade företag.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta upp de kvinnliga företagarnas specifika utmaningar i nästa översyn och uppdatering av småföretagsakten samt i de årliga rapporterna om småföretagsakten. Parlamentet anser att dessa utmaningar bör beaktas i alla program inom ramen för småföretagsakten och att ytterligare en handlingsplan bör upprättas för att undanröja de hinder som kvinnliga företagare möter.

29.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens översyn av tillämpningen av direktiv 2004/113/EG och medlemsstaternas införlivande av det i sina nationella lagstiftningar, men beklagar att man inte inriktar sig på att upptäcka indirekt diskriminering. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över direktivet ytterligare och att överväga effektivare åtgärder för att komma till rätta med denna typ av möjlig diskriminering.

30.  Europaparlamentet anser att man bör underlätta tillgången till finansiering för kvinnliga företagare inom mansdominerade innovativa och hållbara sektorer, med särskild hänsyn till it-, byggnads- och transportsektorn. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang ökad kontroll för att undvika att män utnyttjar kvinnor som frontfigurer i syfte att lättare få tillgång till finansiering.

Företagarutbildning

31.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja en företagarkultur inom utbildningen. Parlamentet framhåller vikten av utbildning på alla nivåer, både formell och informell utbildning och inbegripet livslångt lärande, för att främja företagandet och utvecklingen av nya företag, bland annat inom IKT och särskilt inom studieområden som domineras av flickor, t.ex. hälso- och sjukvård och andra tjänster. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att skapa incitament för en jämnare könsfördelning inom näringslivet och att öka kvinnornas representation genom att göra dem mer medvetna om fördelarna med affärsutbildningar.

32.  Europaparlamentet uppmanar skolorna och universiteten att uppmuntra flickor och kvinnor att ägna sig åt studieområden som kan leda till yrken inom vetenskap, teknik, finanssektorn och sektorer med hög tillväxt och lönsamhet, såsom ny teknik, inklusive miljöteknik, digitala miljöer och IKT.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta med den offentliga sektorn, den privata sektorn, icke-statliga organisationer, universitet och skolor för att inrätta fler lärlingsprogram och program för icke-formellt och informellt lärande, bl.a. sådana där de studerande redan i unga år genomför utvecklingsprojekt utifrån verkliga affärsidéer samt företagsinkubatorer som syftar till att göra unga företagare handlingskraftiga samtidigt som de lär sig om, förstår och tillämpar den arbetstagarrättsliga kulturen.

34.  Europaparlamentet uppmanar EU att investera i fortbildningsprogram för kvinnliga arbetstagare och företagare, så att deras kompetens uppdateras kontinuerligt och de utvecklas i sitt arbete på ett högkvalitativt sätt, särskilt inom handeln.

35.  Europaparlamentet understryker vikten av att underlätta kvinnliga företagares tillträde genom bland annat bidrag och kurser i grundläggande rättsliga frågor kring bildande och drivande av företag, till exempel om lagstiftningen om företagsbildning, immaterialrätt och uppgiftsskydd, skattelagstiftningen, e-handel, tillgängliga offentliga bidrag osv. och kurser i ny informations- och kommunikationsteknik, sociala nätverk, näthandel, nätverkande osv.

36.  Europaparlamentet konstaterar med oro att kvinnor tenderar att underskatta sin egen förmåga, troligtvis på grund av stereotyper som är djupt rotade i samhället, och oftare än män påtalar sin brist på företagarkompetens, självförtroende, beslutsamhet och beredskap att ta risker i samband med att de startar företag, varför det måste finnas program för kvinnliga företagare som motiverar dem och ger dem psykiskt stöd i syfte att stärka deras självförtroende.

Socialt företagande

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra forskning som syftar till att förklara varför kvinnor är mer engagerade i socialt företagande än män och om detta kan smitta av sig på det traditionella företagandet.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja dels utvecklingen av finansieringsinstrument som värderar företaget i förhållande till dess bidrag till samhället, dels utvecklingen av en förtroendemärkning för socialt företagande och miljöföretagande. Parlamentet rekommenderar att jämställdhet och kvinnors egenmakt inbegrips som åtgärder med social inverkan som, i sin tur, skulle uppmuntra fler sociala företagare att se på sitt företag ur ett jämställdhetsperspektiv.

39.  Europaparlamentet understryker att alternativa företagsmodeller såsom kooperativ och ömsesidiga bolag spelar en viktig roll när det gäller att främja jämställdheten och verka för hållbar utveckling och tillväxt för alla. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta och främja dessa alternativa modeller.

40.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

MOTIVERING

Företagaranda definieras i EU-sammanhang som en inställning som gör individer motiverade och kapabla att upptäcka en möjlighet samt drivkraften att förverkliga denna fullt ut. Företagaranda har visserligen varit en politisk prioritering sedan införandet av Lissabonfördraget, men EU ligger fortfarande efter, med en företagarandel på 12 procent i EU-27 under 2009, jämfört med 27 procent och 21 procent i Kina respektive USA(16). Det råder bred enighet om att antalet företagare måste öka för att tillväxten ska återhämta sig och nya arbetstillfällen skapas i Europa, och i EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (Europa 2020-strategin) anges det uttryckligen att det behövs mer konkreta politiska initiativ för att utveckla företagandet i Europa. Kvinnligt företagande bör särskilt uppmärksammas i detta sammanhang, eftersom jämställt ekonomiskt oberoende ännu inte är någon självklarhet i EU och andelen förvärvsarbetande kvinnor (59,6 procent 2014 i EU-28) varken är i linje med Europa 2020-målet om 75 procent förvärvsarbetande i befolkningen eller med andelen förvärvsarbetande män (70,1 procent)(17).

1.  Kvinnligt företagande i EU – en översikt

Skillnaderna mellan kvinnor och män är fortfarande uppenbara bland företagare. Under 2012 var bara 31 procent av egenföretagarna i EU-28 kvinnor. Denna siffra bekräftas av EU-medborgarnas preferenser i arbetslivet: Enligt enkäten Flash Eurobarometer 2012 föredrar fler kvinnor än män att vara anställda (63 procent jämfört med 53 procent), medan män i högre grad än kvinnor föredrar att vara egenföretagare (42 procent jämfört med 33 procent). Män är mer benägna än kvinnor att betrakta egenföretagande som ett möjligt alternativ, och det är också vanligare bland män än kvinnor (29 procent jämfört med 17 procent) att ha startat, ha tagit över eller planera att starta ett företag(18). Det är således också troligt att kvinnor har mindre erfarenhet än män när de startar företag.

Det är vanligare att kvinnor startar företag i sektorer som har att göra med människors hälsa och socialt arbete eller utbildning, medan manliga företagare är vanligare inom bygg- och anläggnings-, transport- och IKT-sektorerna. Eftersom de flesta av de sistnämnda sektorerna har en större andel företagare och högre ekonomiskt mervärde, är det inte förvånande att kvinnliga företagare hade 6 procent lägre nettoinkomst än män 2012. Kvinnors företag är också mindre: Av kvinnliga företagare i EU-28 är 23 procent arbetsgivare, jämfört med 30 procent av de manliga företagarna(19).

Kvinnorna i Europa verkar även starta företag av andra skäl än män. Kvinnor anger ofta att det var nödvändigt, eftersom företagandet ger dem möjlighet att kombinera arbete och omsorgsuppgifter, t.ex. omsorg om sina barn eller äldre familjemedlemmar, samt gör det lättare att arbeta hemifrån. Detta argument stärks av uppgifter som visar att 30 procent av de kvinnliga företagarna arbetar deltid, jämfört med 12 procent av männen.

2.  Hinder för kvinnligt företagande: utmaningen med tillgång till finansiering

Den möjlighet att förena arbete med privatliv som företagande kan ge kvinnor utgör emellertid också det första hindret, eftersom kvinnor riskerar att hamna i en ond cirkel där de skapar sämre möjligheter att skaffa sig erfarenhet av företagsledning, att bygga upp en kredithistorik och att inge förtroende hos investerarna.

När det gäller dessa investerare finns det också skillnader i hur kvinnor och män finansierar sina företag. En stor del av skillnaderna(20) hänger oundvikligen samman med de sektorer som kvinnliga företagare verkar i och storleken på deras verksamhet, men består också i att kvinnor startar företag med lägre kapitalnivåer och mindre lån och att de oftare än män är beroende av familjemedlemmar för finansieringen och i lägre grad än män är beroende av kreditfinansiering. Med andra ord använder sig kvinnor i lägre grad av extern finansiering, t.ex. banklån och leverantörskrediter, och söker sig oftare till dyrare finansiering. Detta bekräftas av uppgiften att kvinnliga företagare tenderar att ha svårt att få tillgång till aktiekapital. Eftersom aktieinvesterare, t.ex. affärsänglar, ofta är mer intresserade av företagens tillväxtpotential, skulle detta återigen kunna förklaras av storleken på de företag som drivs av kvinnor. Å andra sidan har forskning också visat att kvinnor ofta inte ens försöker få tillgång till aktiekapital. Även om forskningen(21) är begränsad vore det intressant att se hur andelen kvinnor som arbetar som investerare skulle kunna påverka dessa siffror: Att låta personer med olika bakgrund delta i investeringsprocesser skulle även kunna bidra till att förhindra grupptänkande och stereotyper.

Det är svårt att förklara dessa skillnader i tillgång till och användning av finansiering. Som parlamentet redan har framfört i sin resolution från 2011 om kvinnors företagande i små och medelstora företag(22) kan kvinnor ha sämre kunskaper om tillgängliga finansieringsalternativ, en försiktigare hållning än män när det gäller ekonomiska och finansiella risker eller mindre erfarenhet av ekonomisk förvaltning än sina manliga motparter. Trots frågans stora komplexitet och bristen på konkreta belägg är det viktigt att ytterligare behandla frågan om finansiella tjänsteleverantörers eventuella diskriminering av kvinnliga företagare när det gäller tillgång till krediter. Stereotyper om kvinnors och mäns förmåga att driva företag kan fortfarande påverka aktörernas bedömning av nya företag. Ändå är det troligt att blotta tanken på att kvinnor diskrimineras när de söker finansiering kan påverka deras beslut att starta egna företag eller att göra det med mindre lån.

Direktiv 2004/113/EG innehåller ett uttryckligt förbud mot såväl direkt som indirekt diskriminering i samband med finansiella tjänster, bl.a. banklån. Det finns inga konkreta belägg för att diskriminering förekommer i medlemsstaterna. Kvinnliga företagare kan trots allt nekas finansiering av ekonomiska skäl, då investerarna vill ha högre avkastning på investeringen i större företag som ofta finns inom de mer lönsamma och mansdominerade sektorerna. Ändå verkar det finnas vissa belägg för att den indirekta diskriminering som beskrivs ovan även påverkas av kvinnornas förväntningar om tillgång till finansiering.

3.  Socialt företagande: en möjlighet till traditionellt företagande?

Det sägs ofta att klyftan mellan könen är mindre när det gäller socialt företagande än inom det traditionella företagandet, och att detta i sig kan ge värdefulla insikter om hur man tar sig förbi hindren för kvinnligt företagande. Att ägna sig åt socialt företagande tros inte bara ge kvinnor möjlighet att bidra till lokalsamhället och social integration(23), utan skulle också kunna stärka dem som företagare genom att de får rätt kompetens och självförtroende. För att åstadkomma detta krävs dock en tydlig definition och tolkning av socialt företagande och en korrekt värdering av sociala företag, inte minst för att också garantera finansiering till sociala företagsinitiativ.

Det saknas tillräckliga uppgifter om kvinnors verksamhet i företag som använder marknaden för att tillgodose sociala behov, men enligt forskning från Global Entrepreneurship Monitor(24) från 2009 är det mer sannolikt att män startar ett socialt företag än kvinnor. Kvinnorna är dock mer aktiva som företagare i sociala initiativ. OECD(25) förklarar detta med att belägg från fältstudier för det första skulle visa en högre grad av altruism och starkare preferenser för omfördelning bland kvinnor och för det andra att kvinnor skulle vara mer negativt inställda till konkurrens och därmed mer lockade av de nyare marknaderna för sociala företag. Det är viktigt att se till att kvinnor är delaktiga i dagens sociala företagande, särskilt med tanke på OECD:s andra förklaring och med hänsyn till den tillväxt som förutspås i de berörda sektorerna och som utan tvekan kommer att leda till ökad konkurrens.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

14.12.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

1

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Maria Arena, Catherine Bearder, Beatriz Becerra Basterrechea, Malin Björk, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Maria Corazza Bildt, Viorica Dăncilă, Iratxe García Pérez, Anna Hedh, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Elisabeth Köstinger, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Barbara Matera, Angelika Mlinar, Krisztina Morvai, Maria Noichl, Marijana Petir, Terry Reintke, Liliana Rodrigues, Jordi Sebastià, Michaela Šojdrová, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Jadwiga Wiśniewska, Anna Záborská, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Biljana Borzan, Eleonora Forenza, Alessandra Mussolini, Monika Vana, Julie Ward

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

David Coburn

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

26

+

ALDE

Catherine Bearder, Beatriz Becerra Basterrechea, Angelika Mlinar

EFDD

Daniela Aiuto

NI

Krisztina Morvai

PPE

Anna Maria Corazza Bildt, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Elisabeth Köstinger, Barbara Matera, Alessandra Mussolini, Marijana Petir, Michaela Šojdrová, Elissavet Vozemberg-Vrionidi

S&D

Maria Arena, Vilija Blinkevičiūtė, Biljana Borzan, Viorica Dăncilă, Iratxe García Pérez, Anna Hedh, Maria Noichl, Liliana Rodrigues, Julie Ward

VERTS/ALE

Terry Reintke, Jordi Sebastià, Monika Vana

1

-

EFDD

David Coburn

5

0

ECR

Jadwiga Wiśniewska, Jana Žitňanská

GUE/NGL

Malin Björk, Eleonora Forenza

PPE

Anna Záborská

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

EUT C 130, 30.4.2011, s. 4.

(2)

EUT L 204, 26.7.2006, s. 23.

(3)

EUT L 180, 15.7.2010, s. 1.

(4)

EUT C 51 E, 22.2.2013, s. 56.

(5)

Antagna texter, P7_TA(2013)0074.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2015)0320.

(7)

Antagna texter, P8_TA(2015)0311.

(8)

Antagna texter, P8_TA(2015)0292.

(9)

Rapport från kommissionen (2014), Statistical data on Women entrepreneurs in Europe.

(10)

Kommissionen (2010) Flash Eurobarometer 354, Entrepreneurship in the EU and beyond.

(11)

Rapport från kommissionen (2008), Evaluation on policy: promotion of women innovators and entrepreneurship.

(12)

Undersökning från kommissionen (2014), Statistical data on Women entrepreneurs in Europe.

(13)

Europaparlamentet (2015), undersökning från utredningsavdelning, Women’s Entrepreneurship: closing the gender gap in access to financial and other services and in social entrepreneurship.

(14)

Kommissionens halvtidsutvärdering 2015 av det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet.

(15)

Rapport från KPMG (2015), Women in Alternative Investments.

(16)

Kommissionen (2010) Flash Eurobarometer 283 Entrepreneurship and beyond.

(17)

Kommissionen (2015), Statistics Explained, Employment statistics på Eurostats webbplats.

(18)

Kommissionen (2012) Flash Eurobarometer 354 Entrepreneurship in the EU and beyond.

(19)

Rapport från kommissionen (2014), Statistical data on Women entrepreneurs in Europe.

(20)

Europaparlamentet (2015), utredningsavdelningens undersökning Women’s Entrepreneurship: closing the gender gap in access to financial and other services and in social entrepreneurship.

(21)

Rapport från KPMG (2015), Women in Alternative Investments.

(22)

Antagna texter, P7_TA(2011)0367.

(23)

Undersökning från Europeiska jämställdhetsinstitutet (2015), Promoting Women’s Economic Independence and Entrepreneurship - Good Practices.

(24)

Global Entrepreneurship Monitor (GEM) (2009).

(25)

Arbetsdokument från OECD (2014), Women’s Social Entrepreneurship and Innovation.

Rättsligt meddelande