Förfarande : 2015/2147(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0371/2015

Ingivna texter :

A8-0371/2015

Debatter :

PV 19/01/2016 - 4
CRE 19/01/2016 - 4

Omröstningar :

PV 19/01/2016 - 5.9
CRE 19/01/2016 - 5.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0009

BETÄNKANDE     
PDF 798kWORD 358k
21.12.2015
PE 567.714v02-00 A8-0371/2015

om ”Vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden”

(2015/2147(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

Föredragande: Kaja Kallas, Evelyne Gebhardt

(Gemensamma utskottssammanträden – artikel 55 i arbetsordningen)

Rådgivande utskotts föredragande (*):

Jutta Steinruck, utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Petra Kammerevert, utskottet för kultur och utbildning

Angel Dzhambazki, utskottet för rättsliga frågor

Michał Boni, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 54 i arbetsordningen

ERRATA/ADDENDA
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om ”Vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden”

(2015/2147(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192) och av det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer detta (SWD(2015)100),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juli 2014 Mot en blomstrande datadriven ekonomi (COM(2014)0442),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Inrättande av ett program för interoperabilitetslösningar för europeiska offentliga förvaltningar, företag och medborgare (ISA) – Interoperabilitet för modernisering av den offentliga sektorn (COM(2014)0367),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Ta tillvara på möjligheterna med gräsrotsfinansiering i Europeiska unionen (COM(2014)0172),

–  med beaktande av kommissionens bilaga till meddelande Programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet): resultat och nästa steg (COM(2013)0685),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 september 2011 Åtgärder avseende den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och för att skapa en uppkopplad kontinent, och om ändring av direktiven 2002/20/EG, 2002/21/EG och 2002/22/EG samt förordningarna (EG) nr 1211/2009 och (EU) nr 531/2012 (COM(2013)0627),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 23 april 2013 E-commerce Action plan 2012-2015 – State of play 2013 (SWD(2013)0153),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 mars 2013 om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation (COM(2013)0147),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 februari 2013 om åtgärder för att säkerställa en hög gemensam nivå av nät- och informationssäkerhet i hela unionen, (COM(2013)0048),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 december 2012 om innehåll i den digitala inre marknaden (COM(2012)0789),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 december 2012 om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser (COM(2012)0721),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning (COM(2012)0582),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 oktober 2012 Inremarknadsakt II – Tillsammans för ny tillväxt (COM(2012)0573),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 april 2011 till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Inremarknadsakten: Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden (COM(2011)0206),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 oktober 2010 till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén På väg mot en inre marknadsakt: Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi – Femtio förslag för att arbeta, driva företagsverksamhet och handel bättre tillsammans (COM(2010)0608),

–  med beaktande av kommissionens förslag om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter (COM(2008)0464),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2015/758 av den 29 april 2015 om typgodkännandekrav för montering av eCall-system som bygger på 112-tjänsten i fordon och om ändring av direktiv 2007/46/EG(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 283/2014 av den 11 mars 2014 om riktlinjer för transeuropeiska nät på området för telekommunikationsinfrastruktur och om upphävande av beslut nr 1336/97/EG(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU av den 26 februari 2014 om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/37/EU av den 27 juni 2013 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 524/2013 av den 21 maj 2013 om tvistlösning online vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG, (förordningen om tvistlösning online vid konsumenttvister)(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik(9),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG(10),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1211/2009 av den 25 november 2009 om inrättande av organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation och byrån(11),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden(12),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation(13),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser(14),

–  med beaktande av den första utvärderingen av direktiv 96/9/EG om rättsligt skydd för databaser,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skyddet för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, inbegripet ändringarna efter förordning (EG) nr 1882/2003(15),

–  med beaktande av avtalet av den 28 september 2015 om 5G-partnerskap mellan Kina och Europeiska unionen samt tillhörande avtal,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället(16),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2015 Mot ett förnyat samförstånd om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter: en EU-handlingsplan(17),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2015 om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik(18),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 november 2014 om stöd till konsumenters rättigheter på den digitala inre marknaden(19),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 februari 2014 om avgifter för privatkopiering(20),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2014 om en integrerad marknad för leverans av paket i syfte att främja e-handeln inom EU(21),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2014 om en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet(22),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 december 2013 om att frigöra de molnbaserade datortjänsternas potential i Europa(23),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 december 2013 om utvärderingsrapporten om Berec och byrån(24),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2013 om rapporten om genomförandet av regelverket för elektronisk kommunikation(25),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2013 om vilseledande reklam(26),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om den digitala agendan för tillväxt, rörlighet och sysselsättning: dags att lägga in en högre växel(27),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2013 om att fullborda en inre e-marknad(28),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2013 om en ny dagordning för EU:s konsumentpolitik(29),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2013 om genomförande av direktivet om audiovisuella medietjänster(30),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 december 2012 om att fullborda en inre e-marknad(31),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 september 2012 om distribution på internet av audiovisuella verk inom EU(32),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 juni 2012 om skydd av kritisk infrastruktur – resultat och kommande åtgärder: vägen mot global it-säkerhet(33),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 april 2012 om en konkurrenskraftig digital inre marknad – e-förvaltning som en spjutspets(34),

–  med beaktande av sin resolution av den 21 september 2010 om fullbordandet av den inre marknaden för e-handel(35),

–  med beaktande av sin resolution av 15 juni 2010 om förvaltning av Internet – framtida åtgärder(36),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2010 om en ny digital agenda för Europa: 2015.eu(37),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 juni 2010 om sakernas Internet(38),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som har införlivats i fördragen genom artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artikel 9 i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som ratificerades av EU den 23 december 2010 (2010/48/EU),

–  med beaktande av Unescos (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar av den 20 oktober 2005,

–  med beaktande av artiklarna 9, 12, 14, 16 och 26 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för rättsliga frågor, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för transport och turism (A8-0371/2015), och av följande skäl:

A.  Den snabbt växande användningen av internet- och mobilkommunikation har förändrat medborgarnas, företagens och deras anställdas sätt att kommunicera, få information och kunskap, uppfinna, konsumera, dela, delta och arbeta. Detta har inneburit en ökning av förändring avekonomin och underlättat tillgången för små och medelstora företag till en potentiell kundbas på 500 miljoner konsumenter inom EU, och till världsmarknaden, och gett enskilda möjlighet att utveckla nya företagsidéer och affärsmodeller.

B.  All unionspolitik och unionslagstiftning på området för den digitala inre marknaden bör ge nya möjligheter för användare och företag, och ge nya innovativa gränsöverskridande internettjänster till konkurrensmässiga priser möjlighet att utvecklas och växa, och bör avskaffa hinder mellan medlemsstaterna och underlätta europeiska företags, särskilt små och medelstora företag samt nystartade företag, tillgång till gränsöverskridande marknader eftersom det är centralt för att skapa tillväxt och sysselsättning i EU, och samtidigt erkänna att dessa möjligheter oundvikligen medför strukturella förändringar och därför anamma en helhetssyn, däribland en social dimension, samt erkänna behovet av att snabbt minska den digitala kunskapsklyftan.

C.  Trots att 75 procent av det mervärde som den digitala ekonomin tillför kommer från den traditionella industrin, är den digitala omvandlingen av den traditionella industrin fortsatt svag, och endast 1,7 procent av företagen i EU använder avancerad digital teknik fullt ut, och endast 14 procent av de små och medelstora företagen använder internet som försäljningskanal. Europa måste utnyttja den stora potential som IKT-sektorn erbjuder för att digitalisera industrin och behålla sin globala konkurrenskraft.

D.  Uppbyggnaden av en dataekonomi är starkt beroende av rättsliga ramar som uppmuntrar utveckling, tillsyn, underhåll och utvidgning av databaser och kräver därför innovationsvänliga och praktiska rättsliga ramar.

E.  Under 2013 uppgick marknaden för delningsekonomi till cirka 3,5 miljarder globalt sett. Kommissionens tillväxtprognos ligger i dag på över 100 miljarder.

F.  Ett starkt och konstant konsumentskydd, konsumentinflytande och konsumenttillfredsställelse kräver valfrihet, kvalitet, flexibilitet, insyn, information, interoperabilitet och en tillgänglig säker internetmiljö med ett starkt dataskydd.

G.  Kreativitet och innovation är drivkrafter i den digitala ekonomin, och det är därför mycket viktigt att garantera en hög skyddsnivå för immateriella rättigheter.

H.  44,8 procent av hushållen i EU(39) har inte tillgång till snabbt internet. Befintlig politik och incitament har inte lyckats skapa en tillräcklig digital infrastruktur, i synnerhet inte i landsbygdsområdena.

I  Regionerna inom EU befinner sig på mycket olika nivåer när det gäller digital konnektivitet, humankapital, användning av internet, företagens integrering av digital teknik och digitala offentliga tjänster, vilket framgår av resultattavlan för den digitala agendan. Regioner som har låga poäng på dessa fem indikatorer riskerar att gå miste om fördelarna med den digitala tidsåldern.

1.  INLEDNING: VARFÖR VI BEHÖVER EN DIGITAL INRE MARKNAD

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande En strategi för en inre digital marknad i Europa. Parlamentet anser att en digital inre marknad som bygger på ett gemensamt regelverk kan gynna EU:s konkurrenskraft, inverka positivt på tillväxt och sysselsättning, innebära en nystart för den inre marknaden och göra samhället mer inkluderande genom att erbjuda nya möjligheter för medborgare och företag, särskilt genom att utbyta och dela innovation. Det övergripande angreppssätt som valts behöver förstärkas vid genomförandet, bl.a. genom att i tid anta de 16 initiativen, eftersom de digitala drivkrafterna påverkar alla medborgare och delar i samhället och ekonomin.

2.  Europaparlamentet instämmer med kommissionen i att styrningen och genomförandet av den digitala inre marknaden i tid är ett ansvar som delas mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att ta kontakt med samhällsaktörer och sociala intressenter och att i möjligaste mån involvera dem i beslutsprocessen.

3.  Europaparlamentet anser att bättre lagstiftning kräver att synen på lagstiftning som standard är digital, principbaserad och teknikneutral. För att skapa utrymme för innovation krävs det att en bedömning görs huruvida befintlig lagstiftning, kompletterande icke-lagstiftande åtgärder och efterlevnadsramar efter nödvändiga samråd och konsekvensstudier, är ändamålsenliga för den digitala tidsåldern med tanke på ny teknik och nya affärsmodeller, för att få bukt med den nuvarande rättsliga splittringen, minska onödig administration och främja tillväxt och innovation.

4.  Europaparlamentet anser att medborgarnas och företagens förtroende för den digitala miljön är avgörande för att fullt ut frigöra innovation och tillväxt i den digitala ekonomin. Parlamentet är övertygat om att ett ökat förtroende genom uppgiftsskydd och säkerhetsstandarder och ett högt konsumentskydd och ökat konsumentinflytande liksom en moderniserad lagstiftning för företag bör ligga till grund för den offentliga politiken, samtidigt som man erkänner att affärsmodellerna i digitala företag bygger på användarnas förtroende.

5.  Europaparlamentet framhåller att e-handeln varje år genererar 500 miljarder euro i EU och är ett viktigt komplement till handeln utanför internet. Den ger konsumenterna större valmöjligheter, särskilt i avlägsna områden, och små och medelstora företag nya möjligheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera och avlägsna hinder som påverkar e-handeln för att skapa en verklig gränsöverskridande marknad för e-handel. Parlamentet anser att dessa hinder exempelvis är bristande interoperabilitet och avsaknad av gemensamma standarder, brist på relevant information som ger konsumenterna möjlighet att fatta välgrundade beslut, och otillräcklig tillgång till förbättrade gränsöverskridande betalningar.

6.  Europaparlamentet stöder kommissionens plan att se till att dess konkurrenspolitik helt och fullt gäller för den digitala inre marknaden, eftersom konkurrens ger konsumenter fler valmöjligheter, men också skapar lika spelregler, och beklagar att den nuvarande bristen på ett europeiskt digitalt regelverk har tydliggjort att stora och små leverantörers intressen inte har kunnat förenas.

7.  Europaparlamentet betonar det akuta behovet av att kommissionen och medlemsstaterna främjar en mer dynamisk ekonomi som möjliggör en blomstrande innovation och avlägsnar hinder för företag, särskilt innovativa företag, små och medelstora företag, nystartade företag och expanderande företag, så att de får tillgång till marknader på lika villkor, genom utveckling av e-förvaltning, ett framtidssäkrat och integrerat regelverk och andra regelverk, tillgång till finansiering, inklusive nya finansieringsmodeller för nystartade företag i EU, små och medelstora företag och initiativ från det civila samhället samt en långsiktig investeringsstrategi för en digital infrastruktur, digital kompetens, digitalt inkluderande samt digital forskning och innovation. Parlamentet påminner om att grunden för den innovationsvänliga politiken som främjar konkurrens och innovation bör inkludera möjligheten för projekt att få tillgång till finansieringsmöjligheter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att en gränsöverskridande bidragsinsamling kan ske utan hinder och uppmuntrar medlemsstaterna att skapa incitament för bidragsinsamling.

8.  Europaparlamentet anser att digitaliseringens inverkan på arbetsmiljön måste utvärderas och att befintliga arbetsplatsnormer för hälsa och säkerhet måste anpassas i enlighet därmed. Parlamentet noterar risken för olyckor för de arbetstagare som arbetar hemifrån på distans eller med ”crowdworking”. Parlamentet betonar att arbetsrelaterade psykiska hälsoproblem, såsom utbrändhet till följd av konstant tillgänglighet och urholkade traditionella arbetstider, utgör en allvarlig risk för arbetstagarna. Kommissionen uppmanas att se till att en studie utarbetas om digitaliseringens bieffekter, t.ex. den ökade arbetsintensitetens effekter, för arbetstagarnas mentala välbefinnande och familjelivet och för utvecklingen av barns kognitiva färdigheter.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna vidareutveckla initiativ för att främja entreprenörskap, särskilt innovativa affärsmodeller som kommer att bidra till en ändrad inställning till hur man definierar framgång och främjar en entreprenörs- och innovationskultur. Vidare anser parlamentet att mångfalden och de särskilda särdragen hos de olika nationella innovationscentrumen kan omvandlas till en verklig konkurrensfördel för EU på den globala marknaden och därför bör sammankopplas, och innovativa ekosystem där olika sektorer och företag samverkar bör stärkas.

10.  Europaparlamentet är oroat över de olika nationella strategier för reglering av internet och delningsekonomin som hittills har använts av medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta initiativ i överensstämmelse med EU:s befogenheter för att stödja innovation och rättvis konkurrens, avlägsna hinder för digital handel, och bevara ekonomisk och social sammanhållning samt integriteten i den inre marknaden. Parlamentet uppmanar också kommissionen att bevara internet som en öppen, neutral, säker, inkluderande global plattform för kommunikation, produktion, delaktighet, kreativitet, kulturell mångfald och innovation, för medborgarnas och konsumenternas skull och för att europeiska företag ska bli globalt framgångsrika.

11.  Europaparlamentet konstaterar att den digitala revolutionen påverkar samhällets alla delar och medför både utmaningar och möjligheter. Parlamentet anser att den kan ge medborgare, konsumenter och entreprenörer mer inflytande än vad som tidigare varit möjligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en politik som främjar ett aktivt deltagande från medborgarnas sida och ger dem möjlighet att dra fördel av den digitala övergången. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att fortsätta utvärdera hur den digitala revolutionen formar Europas samhälle.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att motverka den rättsliga fragmenteringen genom att avsevärt öka samordningen mellan dess olika generaldirektorat och samtidigt utarbeta ny lagstiftning och starkt uppmuntra medlemsstaterna att se till att de fortsätter att genomföra förordningen på ett enhetligt sätt.

13.  Europaparlamentet betonar att alla initiativ som tas fram inom ramen för strategin för en digital inre marknad måste vara förenliga med grundläggande rättigheter, särskilt uppgiftsskyddslagstiftningen, och erkänner strategins mervärde för EU:s ekonomi. För både de registrerade och företagen är det viktigt att både den allmänna uppgiftsskyddsförordningen och uppgiftsskyddsdirektivet antas snabbt. Parlamentet efterlyser en översyn av direktivet om integritet och elektronisk kommunikation för att se till att dess bestämmelser stämmer överens med dem i uppgiftsskyddspaketet när paketet träder i kraft.

2.  BÄTTRE TILLTRÄDE TILL DEN DIGITALA INRE MARKNADEN FÖR KONSUMENTER OCH FÖRETAG I HELA EU

2.1.  Gränsöverskridande e-handelsregler som konsumenter och företag kan lita på

14.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att anta ett starkt förslag om distansavtal, som omfattar digitalt innehåll som köpts online, och att förbättra konsumenternas rättsliga skydd på området. Parlamentet anser att sådana förbättringar måste vara riktade och att skillnader mellan innehåll å en sidan och fysiska varor å andra sidan bör analyseras ingående. Konsumenter som köper innehåll på ett fysiskt medium skyddas av konsumentskyddslagstiftningen, men konsumenträttigheter vid köp av digitalt innehåll online är fortfarande till stor del oreglerade och oklara, i synnerhet när det gäller rättsliga garantier, felaktigt innehåll och specifika oskäliga villkor för digitalt innehåll. Parlamentet framhåller att den nuvarande klassificeringen av allt digitalt innehåll som tjänster kan skapa problem eftersom det kanske inte överensstämmer med konsumenternas föreställningar och ingen skillnad görs mellan abonnemangstjänster med direktuppspelning och köp av nedladdningsbart innehåll. Parlamentet håller med om att konsumenterna bör erbjudas ett motsvarande och framtidssäkert skydd oavsett om de köper digitalt innehåll online eller på annat sätt.

15.  Europaparlamentet anser att en praktisk och proportionell strategi är ökad harmonisering av det rättsliga ramverk som reglerar försäljning via internet mellan företag och konsumenter av digitalt innehåll eller fysiska varor, oavsett om transaktionen sker över gränserna eller är inhemsk, samtidigt som samstämdheten mellan bestämmelserna för online och offline upprätthålls och en kapplöpning mot den lagstiftningsmässiga botten undviks, luckor i lagstiftningen täpps till och man utgår från gällande konsumentskyddslagstiftning. Parlamentet betonar att detta måste ske på ett teknikneutralt sätt och inte innebära orimliga kostnader för företagen.

16.  Europaparlamentet anser att kommissionens förslag om gränsöverskridande avtalsrätt för konsumenter och företag bör undvika större skillnader mellan de tillämpliga rättsnormerna för köp online och offline, och anser att försäljning online och offline bör hanteras på ett samordnat och likvärdigt sätt på basis av det höga konsumentskydd som finns, eftersom konsumenterna kan uppfatta olika rättsliga standarder som att de förvägras sina rättigheter. Parlamentet insisterar på att alla nya förslag bör iaktta artikel 6 i Rom I-förordningen, och påpekar att kommissionen planerar ett Refit-program för hela konsumentregelverket för 2016. I detta sammanhang uppmanas kommissionen att överväga huruvida kommissionens planerade förslag om fysiska varor inte borde inledas samtidigt med Refit-programmet.

17.  Europaparlamentet anser att avtalsregler för digitalt innehåll måste vara principbaserade om de ska vara teknikneutrala och framtidssäkra. Parlamentet understryker dessutom, med hänsyn till kommissionens förslag på detta område, hur viktigt det är att undvika inkonsekvens och överlappning med befintlig lagstiftning samt risken för att det på längre sikt sker en uppdelning av lagstiftningen för avtal som ingås på internet och andra avtal liksom för olika distributionskanaler, även med tanke på Refit-programmet i konsumentregelverket.

18.  Europaparlamentet efterlyser en strategi under rubriken Aktiva konsumenter för att framför allt bedöma om konsumenternas möjligheter att byta underlättas i internetvärlden och om det behövs åtgärder för att underlätta sådant byte, och att främja konkurrensen på internetmarknaderna. Parlamentet framhåller också behovet av att säkra tillgängliga e-handelstjänster genom hela värdekedjan, inklusive lättillgänglig information, lättillgängliga betalningsmekanismer och kundtjänst.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med berörda aktörer bedöma genomförbarheten och meningsfullheten och eventuella möjligheter och problem som uppstått genom sektorsspecifika EU-förtroendemärkningar för försäljning via internet och utnyttja bästa praxis inom befintliga förtroendemärkningssystem i medlemsstaterna för att skapa konsumentförtroende och kvalitet, särskilt i samband med gränsöverskridande försäljning online, och att stoppa det ibland förvirrande stora antal förtroendemärken som finns, och samtidigt bedöma andra alternativ såsom självreglering eller intressentgrupper som ska definiera gemensamma principer för konsumenttjänster.

20.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens allmänna ansträngningar för att inrätta den EU-omfattande plattformen för tvistlösning online och uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna arbeta för att förordningen om tvistlösning online ska genomföras korrekt och i tid, särskilt vad gäller översättningsmöjligheter, liksom direktivet om alternativ tvistlösning. Parlamentet uppmanar kommissionen och berörda aktörer att undersöka hur tillgång till information om gemensamma konsumentklagomål kan förbättras ytterligare.

21.  Europaparlamentet efterlyser en ambitiös efterlevnadsram för konsumentregelverket och tjänstedirektivet. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att använda alla till buds stående medel för att se till att befintliga bestämmelser genomförs fullt ut och korrekt, och överträdelseförfaranden när man konstaterar att lagstiftningen inte genomförts korrekt eller genomförts på ett otillräckligt sätt.

22.  Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta nödvändiga åtgärder mot försäljning av olagligt innehåll och olagliga varor online och genom att öka samarbetet, informationsutbytet och bästa praxis för att motverka olaglig verksamhet på internet. Parlamentet betonar att digitalt innehåll som levereras till konsumenter måste vara fritt från anspråk från tredje part, eftersom det skulle kunna hindra konsumenten från att ta del av det digitala innehållet i enlighet med avtalet.

23.  Europaparlamentet efterlyser en grundlig, riktad och evidensbaserad analys av huruvida alla aktörer i värdekedjan, inbegripet mellanhänder på internet, onlineplattformar, innehålls- och tjänsteleverantörer, samt även mellanhänder utanför internet, såsom återförsäljare och detaljhandlare, bör vidta rimliga och adekvata åtgärder mot olagligt innehåll, förfalskade varor och intrång i immateriella rättigheter i kommersiell skala, samtidigt som man tryggar slutanvändarens rätt att ansluta sig till och sprida information eller använda program och tjänster efter eget val.

24.  Europaparlamentet betonar att principen om nolltolerans för införlivandet av EU-regler bör vara en grundsats för medlemsstaterna och EU. Parlamentet anser dock att överträdelseförfarandena alltid bör vara en sista utväg och att de endast bör komma i fråga efter upprepade samordnings- och korrigeringsförsök. Parlamentet betonar att det är viktigt att minska längden på dessa.

25.  Europaparlamentet välkomnar den översyn av förordningen om konsumentskyddssamarbete som kommissionen har aviserat. Parlamentet anser att utökade befogenheter för tillsynsmyndigheter och förstärkning av deras ömsesidiga samarbete är en förutsättning för ett effektivt genomförande av konsumentskyddsreglerna vid näthandel.

2.2.  Högkvalitativ gränsöverskridande leverans av paket till rimligt pris

26.  Europaparlamentet betonar att pakettjänster visserligen fungerar bra för konsumenter i vissa medlemsstater, men att ineffektiva leveranstjänster, särskilt vad gäller den sista sträckan, är ett av de främsta hindren för gränsöverskridande e-handel i vissa medlemsstater och ett av de skäl som oftast anges till varför både konsumenter och företag avstår från transaktioner på nätet. Parlamentet anser att brister när det gäller leveranser av paket endast kan åtgärdas med ett europeiskt inremarknadsperspektiv, och understryker vikten av konkurrens i denna sektor liksom behovet av att paketindustrin anpassar sig till moderna livsmönster och erbjuder flexibla leveransalternativ, såsom nät av hämtställen, paketutlämningsställen och prisjämförelser.

27.  Europaparlamentet betonar att tillgängliga, överkomliga, effektiva och högkvalitativa leveranstjänster är en nödvändig förutsättning för en blomstrande gränsöverskridande e-handel och stöder därför de åtgärder som föreslås för att förbättra pristransparensen i syfte att öka konsumenternas medvetenhet om prisstrukturen, informationen om ansvar vid förlust eller skada, interoperabiliteten och den regleringstillsyn vars mål bör vara välfungerande gränsöverskridande paketleveransmarknader, däribland främjande av gränsöverskridande spårningssystem som erbjuder tillräcklig flexibilitet för att leveransmarknaden ska kunna utvecklas och anpassas till tekniska innovationer.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt utbyta bästa praxis inom paketleveranssektorn, och uppmanar kommissionen att rapportera till parlamentet om offentliga samråden om gränsöverskridande paketleveranser och att presentera resultaten av självregleringen. Parlamentet välkomnar inrättandet av en ad hoc-arbetsgrupp för gränsöverskridande paketleveranser.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, förutom att föreslå en övergripande handlingsplan, inklusive riktlinjer för bästa praxis, i samarbete med operatörerna, hitta innovativa lösningar för att förbättra tjänster, sänka kostnader och minska miljöpåverkan, för att ytterligare integrera den inre marknaden för paketleveranser och posttjänster, avlägsna de hinder som postoperatörer upplever vid gränsöverskridande leveranser, stärka samarbetet mellan Berec och ERGP och vid behov föreslå en översyn av relevant lagstiftning.

30.  Europaparlamentet framhåller att kommissionens ytterligare harmonisering av paketleveranser inte bör leda till sämre socialt skydd och försämrade arbetsvillkor för paketleverantörerna, oberoende av deras anställningsförhållande. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att arbetstagarnas rättigheter inom denna sektor respekteras när det gäller tillgång till sociala trygghetssystem och rätt till kollektivförhandlingar. Parlamentet framhåller att social trygghet är ett område som omfattas av medlemsstaternas behörighet.

2.3.  Att förhindra omotiverad geoblockering

31.  Europaparlamentet anser att det behövs ambitiösa riktade åtgärder för att förbättra tillgången till varor och tjänster, särskilt genom att stoppa praxis med geoblockering och orättvis prisdiskriminering på grundval av geografisk placering eller nationalitet, vilket ofta har till följd att monopol byggs upp och att konsumenter tar sin tillflykt till olagligt innehåll.

32.  Europaparlamentet stöder kommissionens åtagande att på ett effektivt sätt ta itu med omotiverad geoblockering genom att komplettera det befintliga regelverket för e-handel och se till att de relevanta bestämmelserna i den gällande lagstiftningen efterlevs. Parlamentet anser att man måste fokusera på förbindelser mellan företag som leder till geoblockering, t.ex. selektiv distribution då denna inte är förenlig med konkurrenslagen, och marknadssegmentering, och på tekniska åtgärder och teknisk praxis (som IP-spårning och avsiktligt bristande interoperabilitet i system) som resulterar i omotiverade begränsningar av tillgången till tjänster som tillhandahålls över gränserna, på ingående av gränsöverskridande avtal om köp av varor och tjänster och även på verksamhet i anslutning därtill, såsom betalning och leverans av varor, med beaktande av proportionalitetsprincipen, särskilt för små företag och mikroföretag.

33.  Europaparlamentet betonar vikten av att alla konsumenter inom unionen behandlas lika av näringsidkare på internet med försäljning i en eller flera medlemsstater, även när det gäller deras tillgång till rabatter eller andra kampanjer.

34.  Europaparlamentet stöder framför allt kommissionens planerade granskning av den praktiska efterlevnaden av artikel 20.2 i direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden för att analysera möjliga mönster för omotiverad diskriminering av konsumenter och andra mottagare av tjänster på grundval av deras nationalitet eller bosättningsland. Parlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga och definiera konkreta grupper av fall av motiverad diskriminering i enlighet med artikel 20.2 i tjänstedirektivet i syfte att klargöra vad som är privata enheters omotiverade diskriminerande beteende och i syfte att ge tolkningsstöd åt myndigheter som ansvarar för den praktiska tillämpningen av artikel 20.2, som avses i artikel 16 i tjänstedirektivet. Kommissionen uppmanas att göra samlade insatser för att i bilagan till förordning (EG) nr 2006/2004 lägga till bestämmelsen i artikel 20.2, för att använda sig av de undersöknings- och efterlevnadsbefogenheter som nätverket för konsumentskyddssamarbete förfogar över.

35.  Europaparlamentet betonar att ett förbud mot geoblockering aldrig får medföra en skyldighet för detaljhandlare att leverera varor från sina webbutiker till en viss medlemsstat om de inte har något intresse av att sälja sina produkter till alla medlemsstater utan föredrar att fortsätta med småskalig verksamhet eller att bara sälja till konsumenter nära butiken.

36.  Vidare framhåller Europaparlamentet betydelsen av den pågående branschutredningen om konkurrens på e-handelsområdet för att bland annat undersöka om omotiverade geoblockeringsbegränsningar, t.ex. diskriminering på grundval av IP-adress, postadress eller utgivningslandet för kreditkorten, innebär en överträdelse av EU:s konkurrenslagstiftning. Parlamentet betonar vikten av att öka konsumenternas och näringslivets förtroende genom att beakta resultatet av denna branschutredning, och bedöma huruvida riktade ändringar av gruppundantagsförordningen behövs, särskilt i artiklarna 4a och 4b, för att begränsa icke önskvärd omstyrning och territoriella begränsningar.

37.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att öka överförbarhet och interoperabilitet i syfte att stimulera den fria rörligheten för innehåll eller tjänster som lagligen införskaffats eller finns tillgängliga, som ett första steg mot ett avskaffande av omotiverad geoblockering, samt tillgänglighet och gränsöverskridande funktionalitet för abonnemang. Parlamentet betonar att det inte finns någon motsägelse mellan territorialitetsprincipen och åtgärder för att avlägsna hinder för överföring av innehåll.

38.  Europaparlamentet varnar för att urskiljningslöst stödja utfärdandet av obligatoriska alleuropeiska licenser, eftersom detta skulle kunna leda till ett minskat utbud av innehåll för användarna. Parlamentet betonar att territorialitetsprincipen är ett väsentligt inslag i upphovsrättssystemet med tanke på vikten av territoriella licenser i EU.

2.4.  Bättre tillgång till digitalt innehåll – ett modernt, mer europeiskt regelverk för upphovsrätt

39.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att modernisera den nuvarande upphovsrättsliga ramen och anpassa den till den digitala tidsåldern. Parlamentet understryker att eventuella ändringar bör vara riktade och fokusera på rättvis och skälig ersättning för upphovsmän och rättsinnehavare, ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och en förbättrad konsumentupplevelse, men även på behovet att trygga skyddet av grundläggande rättigheter.

40.  Europaparlamentet betonar att yrkesverksamhet eller affärsmodeller som grundar sig på brott mot upphovsrätten allvarligt hotar den digitala inre marknadens funktion.

41.  Europaparlamentet anser att man inom ramen för reformen bör göra en korrekt avvägning mellan alla berörda intressen. Parlamentet påpekar att den kreativa sektorn uppvisar särdrag och står inför olika utmaningar, särskilt med tanke på de olika typer av innehåll och kreativa verk som finns och de affärsmodeller som används. I studien Territoriality and its impact on the financing of audiovisual works betonas att territoriella licensbestämmelser spelar en viktig roll för refinansiering av europeisk film. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att bättre kartlägga och ta hänsyn till dessa särdrag.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att en eventuell reform av upphovsrättsdirektivet bör beakta resultaten av efterhandsutvärderingen och Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om direktiv 2001/29/EG, och bör grundas på vedertagna belägg, inbegripet en bedömning av den möjliga effekten av ändringar på tillväxt och sysselsättning, kulturell mångfald och i synnerhet produktion, finansiering och distribution av audiovisuella verk.

43.  Parlamentet betonar den avgörande roll som riktade undantag från och inskränkningar av upphovsrätten har när det gäller att bidra till ekonomisk tillväxt, innovation, skapande av sysselsättning, och att främja framtida kreativitet och öka Europas innovation och kreativa och kulturella mångfald. Parlamentet påminner om sitt stöd för en undersökning av möjligheten att tillämpa minimistandarder för undantag från och inskränkningar av upphovsrätten och en korrekt tillämpning av de undantag och inskränkningar som anges i direktiv 2001/29/EG.

44.  Parlamentet betonar att inställningen till undantag från och inskränkningar av upphovsrätten bör vara balanserad, riktad och formatneutral och endast utgå ifrån bevisade behov, och den får inte påverka Europas kulturella mångfald, dess finansiering och upphovsmännens rättvisa ersättning.

45.  Parlamentet betonar att samtidigt som utnyttjandet av text- och datautvinning kräver ökad rättssäkerhet så att forskare och utbildningsinstitutioner kan använda upphovsrättsskyddat material i högre utsträckning, även över gränserna, bör alleuropeiska undantag för text- och datautvinning endast gälla när användaren äger lagligt tillträde, och bör utvecklas i samråd med alla intressenter på grundval av en evidensbaserad konsekvensbedömning.

46.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att skapa mer klarhet och insyn i upphovsrättssystemet, i synnerhet när det gäller användargenererat innehåll och avgifter för privatkopiering i de medlemsstater som väljer att tillämpa sådana avgifter. Parlamentet konstaterar i detta avseende att medborgarna bör informeras om det faktiska avgiftsbeloppet för privatkopiering, dess syfte och hur det kommer att användas.

2.5.  Att minska momskrånglet vid gränsöverskridande försäljning

47.  För att förhindra snedvridningar, skatteundandragande och skatteflykt och för att skapa en verklig europeisk digital inre marknad anser Europaparlamentet att det, med vederbörlig hänsyn till nationella behörigheter, behövs mer samordning på skatteområdet, vilket bl.a. kräver en obligatorisk gemensam konsoliderad bolagsskattebas i hela EU.

48.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av ett förenklat, enhetligt och konsekvent momssystem online för att minska efterlevnadskostnaderna för små och innovativa företag som har verksamhet över hela Europa bör prioriteras. Parlamentet välkomnar införandet av en gemensam momsportal, s.k. Mini One-Stop Shop, som är ett steg mot avslutandet av EU:s tillfälliga momssystem. Parlamentet är dock oroat över att avsaknaden av ett tröskelvärde gör det svårt för vissa små och medelstora företag att uppfylla kraven i det nuvarande systemet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se över detta system i syfte att göra det mer företagsvänligt.

49.  Parlamentet begär dessutom att principen om skatteneutralitet ska respekteras fullt ut för liknande varor och tjänster, oavsett om det handlar om fysisk eller digital form. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag i linje med de åtaganden som gjorts och så fort som möjligt, för att medlemsstaterna ska kunna sänka momssatserna för tryckta och digitala massmedier, e-böcker och publikationer online för att undvika diskriminering på den inre marknaden.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta ett utbyte av bästa praxis mellan skattemyndigheter och intressenter för att utarbeta lämpliga lösningar för skattebetalning i delningsekonomin.

51.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av översynen av betaltjänstdirektivet. Parlamentet betonar att om unionen ska kunna förbättra den EU-omfattande e-handeln måste snabba paneuropeiska e- och m-betalningar, enligt en gemensam standard och en lämplig tillämpning av översynen av betaltjänstdirektivet, skyndsamt genomföras.

3.  ATT SKAPA RÄTTA VILLKOR OCH LIKVÄRDIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AVANCERADE DIGITALA NÄTVERK OCH INNOVATIVA TJÄNSTER

3.1.  Att göra telekom- och medieregler ändamålsenliga

52.  Europaparlamentet betonar att privata investeringar i snabba och mycket snabba kommunikationsnätverk är en förutsättning för varje digital process som kräver incitament i form av ett stabilt europeiskt regelverk som gör det möjligt för alla aktörer att göra investeringar, även på landsbygden och i avlägsna områden. Parlamentet menar att ökad konkurrens har förknippats med ökade investeringar i infrastruktur, innovationer, valmöjligheter och lägre priser för konsumenter och företag. Parlamentet anser att det saknas tillräckliga bevis för en koppling mellan konsolidering bland operatörer och ökade investeringar i och avkastning från nätverk. Det bör göras en noggrann bedömning av detta enligt parlamentet, och man bör se till att konkurrensregler efterlevs, för att undvika överdriven marknadskoncentration, skapandet av oligopol på europeisk nivå och negativa effekter för konsumenterna.

53.  Europaparlamentet betonar betydelsen av ett framgångsrikt genomförande av Efsi för att maximera investeringar genom att inrikta sig på projekt med högre riskprofil, främja ekonomisk återhämtning, stimulera tillväxt och skapa incitament för privata investeringar, bl.a. mikrofinansiering och riskkapital för att stödja innovativa företag som befinner sig i olika finansieringsfaser av sin utveckling. Parlamentet betonar, i händelse av marknadsmisslyckande, betydelsen av att fullt ut utnyttja de offentliga medel som redan finns tillgängliga för digitala investeringar, av att möjliggöra synergier mellan EU-program såsom Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa, andra relevanta strukturfonder och instrument, däribland lokalt baserade projekt och statligt stöd i enlighet med riktlinjerna för statligt stöd, för att främja offentliga trådlösa nät i större och mindre kommuner, eftersom detta har visat sig oumbärligt för regional, social och kulturell integration liksom utbildning.

54.  Europaparlamentet påminner om medlemsstaternas åtagande att till 2020 åstadkomma full utbyggnad av åtminstone minimimålet för hastigheter (30 Mbit/s). Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera huruvida den nuvarande bredbandsstrategin för mobila och fasta nät, inklusive mål, är framtidssäkrad, och att uppfylla kraven på hög konnektivitet för alla för att undvika en digital klyfta i en datadriven ekonomi med en snabb utveckling av 5G-nät och ultrasnabba bredband.

55.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av digitala tjänster, inklusive ”over-the-top”-tjänster (OTT), har ökat såväl efterfrågan som konkurrensen till konsumenternas fördel liksom behovet av investeringar i digital infrastruktur. Parlamentet anser att moderniseringen av telekommunikationsramarna inte bör leda till onödig regleringsbörda utan garantera icke-diskriminerande tillgång till nätverk, genomföra framtidssäkrade lösningar, som om möjligt är baserade på liknande tjänster vilka främjar innovation och sund konkurrens, och säkra konsumentskyddet.

56.  Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa att de rättigheter för slutanvändare som fastställs i telekommunikationsramarna är sammanhängande, proportionella och framtidssäkrade, och att de efter antagandet av paketet om en uppkopplad kontinent, inbegriper möjligheter att lättare byta leverantör samt insyn i avtalen för slutanvändare. Parlamentet välkomnar den kommande översynen av direktivet om samhällsomfattande tjänster parallellt med översynen av telekommunikationsramarna för att säkerställa att kraven på tillgång till internet via bredband med hög hastighet är tillräckliga för att minska den digitala klyftan, och undersöka tillgängligheten till på 112-tjänsten.

57.  Europaparlamentet betonar att Europas digitala inre marknaden måste underlätta vardagslivet för slutanvändarna. Därför uppmanar parlamentet kommissionen att lösa problemet med överlåtelsen av telefonsamtalen vid gränserna, så att konsumenterna kan ringa samtal som inte avbryts då de passerar gränser i unionen.

58.  Europaparlamentet välkomnar de olika pågående offentliga samråd som nyligen lanserats av GD Kommunikation om den digitala agendan för Europa, särskilt om översynen av EU:s regler för telekommunikation, behovet av hastighet och kvalitet på internet bortom 2020 samt onlineplattformar, moln och data, förmedlares ansvar och delningsekonomin, men uppmanar kommissionen att säkerställa konsekvens bland alla dessa parallella initiativ.

59.  Europaparlamentet framhåller att radiospektrum är en viktig resurs för den inre marknaden när det gäller den mobila trådlösa bredbandskommunikationen, inklusive sändning, och är avgörande för EU:s framtida konkurrenskraft. Som en prioriterad åtgärd efterlyser parlamentet en harmoniserad och konkurrensorienterad ram för spektrumtilldelning och effektiv hantering för att förhindra förseningar i spektrumtilldelningen och skapa lika villkor för alla marknadsaktörer. Parlamentet vill också, mot bakgrund av Lamy-rapporten(40), se en långsiktig strategi om den framtida spektrumanvändningen som framför allt är nödvändig för utbyggnaden av 5G-teknik.

60.  Europaparlamentet betonar att ett lämpligt genomförande och en enhetlig och öppen kontroll av efterlevnaden i medlemsstaterna av EU:s telekommunikationsregler, såsom paketet för en uppkopplad kontinent, är viktigt för att skapa en digital inre marknad, säkra en strikt tillämpning av principen om nätneutralitet och, särskilt med en fullständig översyn i god tid, få ett slut på roamingavgifter för alla europeiska konsumenter senast i juni 2017.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, för att åstadkomma en mer integrerad digital inre marknad, se till att få ett mer effektivt institutionellt ramverk genom att stärka Berecs roll, kapacitet och beslut för att få till stånd en konsekvent tillämpning av regelverket, garantera övervakning av utvecklingen av den inre marknaden och lösa gränsöverskridande tvister. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av ökade finansiella och mänskliga resurser och en förbättrad förvaltningsstruktur för Berec.

3.2.  Ett regelverk för 2000-talets medier

62.  Europaparlamentet betonar att audiovisuella medier är både en social, kulturell och ekonomisk tillgång. Behovet av en framtida europeisk mediereglering beror på att vi måste säkerställa och främja mångfalden hos audiovisuella medier och införa höga standarder för skydd av minderåriga och konsumenter samt personuppgifter liksom rättvisa konkurrensvillkor, större flexibilitet avseende kvantitativa och kommersiella kommunikationsregler.

63.  Europaparlamentet betonar att ursprungslandsprincipen enligt direktivet om audiovisuella medietjänster är en väsentlig förutsättning för att audiovisuellt innehåll ska kunna erbjudas över gränserna och en gemensam marknad för tjänster ska skapas. Parlamentet understryker samtidigt att principen inte hindrar att sociala och kulturella mål uppfylls och inte utesluter behovet av att anpassa EU-lagstiftningen utöver direktivet om audiovisuella medietjänster. Parlamentet betonar att för att bekämpa s.k. forum shopping bör ursprungslandet för reklamvinster, tjänstens språk och reklamens och innehållets målgrupp vara del av kriterierna för att bestämma eller bestrida den audiovisuella medietjänstens ursprungsland.

64.  Europaparlamentet anser att alla, inklusive leverantörer av audiovisuella medieplattformar och användargränssnitt, bör omfattas av direktivet om audiovisuella medietjänster när det rör sig om en audiovisuell medietjänst. Det är viktigt med regler som syftar till att förbättra möjligheten att söka efter lagligt innehåll och information för att stärka mediefriheten, mediemångfalden och oberoende forskning, och för att garantera principen om icke-diskriminering som skyddar den språkliga och kulturella mångfalden. Medlemsstaterna kan för att säkerställa sökbarheten för audiovisuellt innehåll av allmänintresse införa särskilda regler som syftar till att bevara kulturell och språklig mångfald och bredden av information, åsikter och medier, skyddet av barn, ungdomar och minoriteter och konsumentskyddet generellt. Parlamentet efterlyser åtgärder för att se till att audiovisuella medietjänster görs tillgängliga för utsatta personer. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att stimulera det legala utbudet av audiovisuellt medieinnehåll genom att främja oberoende europeiska verk.

65.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ta hänsyn till ändrade tittarvanor och nya sätt att få tillgång till audiovisuellt innehåll, genom att anpassa lineära och icke-lineära tjänster och genom att på EU-nivå fastställa minimikrav för alla audiovisuella medietjänster, i syfte att de ska tillämpas konsekvent, förutom om innehållet är nödvändigt för att genomföra annat än audiovisuellt innehåll eller audiovisuella tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, samtidigt som medlemsstaterna har tillräcklig flexibilitet, utveckla definitionen av medietjänster i artikel 1 i direktivet om audiovisuella medietjänster så att den i större utsträckning beaktar tjänsternas potentiella samhällspolitiska effekter och särskilda förhållanden i samband därmed, särskilt deras relevans för åsiktsbildning och åsiktsmångfald samt till frågan om redaktionellt ansvar.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på ett likartat och effektivt sätt genomföra förbudet mot alla audiovisuella medietjänster i EU som kränker den mänskliga värdigheten eller uppviglar till hat och rasism.

67.  Europaparlamentet understryker att en anpassning av direktivet om audiovisuella medietjänster bör minska reglering, öka sam- eller självreglering genom att radio- och tv-programföretagens rättigheter och skyldigheter anpassas till dem som gäller för andra marknadsdeltagare genom att det införs en horisontell och medieövergripande rättslig ram. Principen om tydlig igenkännlighet och åtskillnad mellan reklam och programinnehåll bör prioriteras framför principen om åtskillnad mellan reklam och programinnehåll i alla medieformer. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om det fortfarande är relevant att stå fast vid punkt 6.7 i kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och tv i allmänhetens tjänst.

68.  Efter det att ytterligare en bedömning har gjorts anser Europaparlamentet att rättsområdet i direktiv 93/83/EEG skulle kunna förbättra den gränsöverskridande tillgången till lagligt innehåll och lagliga tjänster på nätet på den digitala inre marknaden, utan att man ifrågasätter principen om avtalsfrihet, skälig ersättning för upphovsmän och konstnärer och ensamrätters territoriella karaktär.

3.3.  Ett lämpligt regelverk för plattformar och mellanhänder

3.3.1. Onlineplattformarnas roll

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka huruvida potentiella frågor som rör onlineplattformar kan lösas genom att befintlig lagstiftning genomförs korrekt och fullt ut och genom att EU:s konkurrenslagstiftning efterlevs på ett effektivt sätt, för att säkerställa lika villkor samt rättvis och effektiv konkurrens mellan onlineplattformar, och undvika att monopol skapas. Parlamentet uppmanar kommissionen att föra en innovationsvänlig politik gentemot onlineplattformar som underlättar marknadstillträde och främjar innovation. Man bör prioritera insyn, icke-diskriminering, byte mellan plattformar eller internettjänster som möjliggör valfrihet för konsumenterna, tillträde till plattformar samt kartläggning och hantering av hinder för att plattformar ska uppstå och växa.

70.  Europaparlamentet noterar också att e-handelsdirektivets bestämmelser sedermera har förstärkts med direktivet om otillbörliga affärsmetoder, direktivet om konsumenträttigheter och andra konsumentlagar, och att det är viktigt att dessa direktiv efterlevs på korrekt sätt och gäller lika mycket för näringsidkare på onlineplattformar som för näringsidkare på traditionella marknader. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med alla aktörer och parlamentet och införa tydliga riktlinjer om konsumentlagarnas tillämplighet på handlare som använder plattformar, och vid behov hjälpa medlemsstaternas konsumentskyddsmyndigheter att tillämpa konsumentlagstiftning rätt.

71.  Europaparlamentet uppskattar kommissionens initiativ att analysera onlineplattformarnas roll i den digitala ekonomin som en del av strategin för den digitala inre marknaden, eftersom det kommer att beröra flera kommande lagstiftningsförslag. Parlamentet anser att analysen bör användas för att identifiera bekräftade och klart avgränsade problem inom specifika verksamhetsområden och möjliga luckor i konsumentskyddet, och för att skilja på nättjänster och leverantörer av nättjänster. Parlamentet betonar att plattformar för kulturella varor, särskilt audiovisuella medier, måste hanteras på ett särskilt sätt som respekterar Unescos konvention om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck.

72.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under första kvartalet 2016 redovisa resultaten av de relevanta samråden och garantera en konsekvent strategi i kommande översyner av lagstiftning. Parlamentet varnar för att skapa en snedvridning av marknaden eller hinder för marknadstillträde för nättjänster genom att införa nya skyldigheter att korssubventionera vissa traditionella affärsmodeller.

73.  Europaparlamentet betonar att ett begränsat ansvar för mellanhänder är nödvändigt för att skydda internets öppenhet, grundläggande rättigheter, rättssäkerheten och innovation. Parlamentet bekräftar i detta sammanhang att bestämmelserna om mellanhänders ansvar i e-handelsdirektivet är framtidssäkra och tekniskt neutrala.

74.  Europaparlamentet uppmärksammar det faktum att för att kunna utnyttja ansvarsbegränsning måste leverantören av en tjänst i informationssamhället, så snart han har fått kännedom eller blivit medveten om olaglig verksamhet, skyndsamt vidta åtgärder för att avlägsna den berörda informationen eller göra den oåtkomlig. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att denna bestämmelse genomförs enhetligt och i enlighet med stadgan om de grundläggande rättigheterna så att man undviker alla former av privatisering av brottsbekämpningen och se till att lämpliga och rimliga åtgärder vidtas mot försäljning av olagligt innehåll och olagliga varor.

75.  Europaparlamentet anser, mot bakgrund av den snabba utvecklingen av marknader och plattformarnas mångfald, från ideella plattformar till företagsplattformar med olika tjänster, sektorer och många olika aktörer, att det inte finns någon klar definition av plattformar, och att en modell som ska passa alla allvarligt kan hämma innovationerna och vara en konkurrensnackdel för europeiska företag i den globala ekonomin.

76.  Europaparlamentet anser att vissa mellanhänder på internet och onlineplattformar genererar sina intäkter genom kulturella verk och kulturellt innehåll, men dessa intäkter delas eventuellt inte alltid med upphovsmännen. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga evidensbaserade alternativ för att hantera eventuell överföring av värdet från innehållet till tjänsterna, så att upphovsmän, utövande konstnärer och rättsinnehavare får rimlig kompensation för användningen av sina verk på internet, utan att innovationen hämmas.

3.3.2. Delningsekonomin erbjuder nya möjligheter

77.  Europaparlamentet välkomnar den ökade konkurrens och de ökade valmöjligheter för konsumenterna som delningsekonomin erbjuder liksom sysselsättningsskapande möjligheter, ekonomisk tillväxt, konkurrens, en mer inkluderande arbetsmarknad och en mer cirkulär EU-ekonomi genom en effektivare användning av resurser, kompetenser och andra tillgångar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja vidareutvecklingen av delningsekonomin genom att identifiera konstgjorda hinder och relevant lagstiftning som hindrar tillväxt.

78.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att, inom ramen för delningsekonomin, analysera hur en balans kan uppnås mellan konsumentskydd och konsumentinflytande och, om ett förtydligande behövs, att garantera ett tillräckligt regelverk för konsumentfrågor på det digitala området, bland annat vid eventuellt missbruk, och att också fastställa när åtgärder i efterhand är tillräckliga eller mer effektiva.

79.  Europaparlamentet konstaterar att det ligger i företagens eget intresse att utnyttja dessa nya affärsmodeller som grundar sig på rykte och förtroende för att vidta åtgärder som avskräcker från olaglig verksamhet och ger nya former av konsumentsäkerhet.

80.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en intressentgrupp med uppgift att främja bästa praxis inom sektorn för delningsekonomi.

81.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att sysselsättnings- och socialpolitiken är ändamålsenlig för digital innovation, digitalt entreprenörskap, delningsekonomins tillväxt och dess potential för flexiblare anställningsformer, genom att hitta nya anställningsformer och bedöma behovet av en modernisering av sociallagstiftningen och arbetsmarknadslagstiftningen så att gällande arbetstagarrättigheter och sociala trygghetssystem kan upprätthållas även i det digitala arbetslivet. Parlamentet framhåller att social trygghet omfattas av medlemsstaternas behörighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera och underlätta utbyten av bästa praxis inom EU på dessa områden och på internationell nivå.

3.3.3. Bekämpa olagligt innehåll på nätet

82.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en politik och rättsliga ramar som hanterar it-brottslighet samt olagligt innehåll och material på internet, däribland hatpropaganda, och som fullt ut respekterar de grundläggande rättigheterna enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt rätten till yttrande- och informationsfrihet, EU:s och medlemsstaternas befintliga lagstiftning, nödvändighetsprincipen, proportionalitetsprincipen, principen om ett vederbörligt rättsligt förfarande och rättsstatsprincipen. För att uppnå detta mål är det nödvändigt att

–  förse europeiska och nationella polismyndigheter och brottsbekämpande myndigheter med konsekventa och effektiva verktyg för brottsbekämpning,

–  tillhandahålla tydliga riktlinjer för hantering av olagligt innehåll på internet, inklusive hatpropaganda,

–  stödja offentlig-privata partnerskap och dialog mellan offentliga och privata enheter, i överensstämmelse med befintlig EU-lagstiftning,

–  klargöra mellanhänders och onlineplattformars roll i förhållande till Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  se till att inrättandet inom Europol av EU-enheten för anmälan av innehåll på internet (EU IRU) vilar på en rättslig grund som är lämplig för enhetens verksamhet,

–  säkra särskilda åtgärder för att bekämpa sexuellt utnyttjande av barn på nätet och effektivt samarbete mellan alla berörda parter för att garantera barns rättigheter och skydd för barn på internet samt uppmuntra initiativ som strävar efter att göra internet till en säker plats för barn, och

–  samarbeta med de berörda aktörerna när det gäller att främja utbildnings- och informationskampanjer.

83.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens handlingsplan för att modernisera genomförandet av immateriella rättigheter online när det gäller intrång i kommersiellt syfte. Parlamentet anser att genomförandet av upphovsrätten, på det sätt som anges i direktiv 2004/48/EG, är mycket viktigt och anser att upphovsrätten och relaterade rättigheter endast är så effektiva som de befintliga genomförandeåtgärderna för att skydda dem är.

84.  Europaparlamentet uppmärksammar att ett avsevärt antal intrång i immateriella rättigheter sker i EU. Parlamentet betonar att Europeiska observatoriet avseende intrång i immateriella rättigheter har till uppgift att samla in trovärdiga uppgifter och objektivt analysera de verkliga följderna av intrång för de ekonomiska aktörerna. Parlamentet efterlyser en effektiv, hållbar, proportionerlig och moderniserad strategi för genomförande, tillämpning och skydd av immateriella rättigheter online, särskilt när det gäller intrång i kommersiellt syfte.

85.  Europaparlamentet konstaterar att brott mot upphovsrätten i vissa fall kan förekomma för att det är svårt att hitta önskat innehåll som är lagligen tillgängligt. Parlamentet begär därför att ett brett och användarvänligt lagligt utbud ska tas fram och marknadsföras för allmänheten.

86.  Europaparlamentet välkomnar ”följ pengarna”-principen, och uppmanar aktörerna i leveranskedjan att på grundval av praxis med frivilliga avtal vidta samordnade och proportionella åtgärder för att bekämpa intrång i immateriella rättigheter i kommersiell skala. Parlamentet betonar att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna bör främja försiktighet och tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan och uppmuntra till utbyte av information och bästa praxis liksom till bättre samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn. Parlamentet insisterar på att alla åtgärder bör vara motiverade, samordnade och proportionella och innefatta möjligheter till effektiva och användarvänliga rättsmedel för parter som påverkas negativt. Parlamentet understryker behovet att öka konsumenternas medvetenhet om konsekvenserna av intrång i upphovsrätten och närstående rättigheter.

3.4.  Att stärka förtroendet för och skärpa säkerheten i digitala nätverk, industrier, tjänster och infrastrukturer och i hanteringen av personuppgifter

87.  För att garantera förtroendet för och säkerheten hos digitala tjänster, datadriven teknik, it- och betalningssystem, kritisk infrastruktur och onlinenätverk, anser Europaparlamentet att ökade resurser krävs liksom samarbete mellan den europeiska it-säkerhetsindustrin, den offentliga och privata sektorn, särskilt genom forskningssamarbete däribland Horisont 2020, och offentlig-privata partnerskap. Parlamentet stöder utbyte av bästa praxis medlemsstaterna emellan i fråga om offentlig-privata partnerskap på detta område.

88.  Europaparlamentet efterlyser insatser för att stärka motståndskraften mot it-attacker, med en viktigare roll för framför allt Enisa, för att öka riskmedvetenheten och kunskapen om grundläggande säkerhetsprocesser bland användarna, särskilt små och medelstora företag, för att företag ska ha en grundläggande säkerhetsnivå, såsom kryptering från början till slut av uppgifter och kommunikation samt uppdatering av programvara, och för att uppmuntra användningen av konceptet inbyggd säkerhet.

89.  Europaparlamentet anser att programvaruleverantörerna bör bli bättre på att marknadsföra säkerhetsfördelarna med programvara med öppen källkod och säkerhetsrelaterade uppdateringar för användarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten för EU-omfattande samordnade program för upptäckt av sårbarhet, inklusive reparation av en känd sårbarhet i programvaran, för att motverka missbruk av sårbarheter i programvaran samt personuppgiftsbrott.

90.  Europaparlamentet anser att ett snabbt antagande av ett ändamålsenligt direktiv om nätinformationssäkerhet behövs för att tillhandahålla en samordnad EU-strategi för it-säkerhet. Parlamentet anser att det är viktigt med ett ambitiösare samarbete mellan medlemsstaterna och de relevanta institutionerna och organen inom EU, och med utbyte av bästa praxis, för en fortsatt digitalisering av industrin, samtidigt som skyddet av EU:s grundläggande rättigheter garanteras, särskilt uppgiftsskyddet.

91.  Europaparlamentet understryker att det snabbt växande antalet angrepp på nätverk och fall av it-brottslighet kräver ett harmoniserat agerande från EU:s och medlemsstaternas sida, så att en hög nivå på nät- och informationssäkerheten garanteras. Att tillhandahålla säkerhet på internet betyder att nätverk och kritisk infrastruktur skyddas, så att brottsbekämpande myndigheter verkligen kan bekämpa brottslighet, inklusive terrorism, våldsam radikalisering, sexuella övergrepp och sexuellt utnyttjande av barn online, samt att de uppgifter som är absolut nödvändiga används för att bekämpa brottslighet både på internet och i andra sammanhang. Säkerhet enligt denna definition, tillsammans med skyddet av grundläggande rättigheter online, är avgörande för att stärka förtroendet för digitala tjänster och är därför en nödvändig förutsättning för att skapa en konkurrenskraftig digital inre marknad.

92.  Europaparlamentet påminner om att verktyg som kryptering är användbara för medborgare och företag som ett sätt att garantera integriteten och åtminstone en grundläggande kommunikationssäkerhetsnivå. Parlamentet fördömer det faktum att kryptering också används i brottsliga syften.

93.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska it-brottscentrumet (EC3) inom Europol, som bidrar till snabbare reaktioner vid it-angrepp. Parlamentet efterlyser ett lagstiftningsförslag om förstärkning av EC3:s mandat och ett snabbt införlivande av direktiv 2013/40/EU av den 12 augusti 2013 om angrepp mot informationssystem.

94.  Europaparlamentet konstaterar att avslöjandena om elektronisk massövervakning har visat på behovet av att återställa medborgarnas förtroende för de digitala tjänsternas integritet, trygghet och säkerhet, och understryker i detta sammanhang behovet av strikt efterlevnad av den befintliga uppgiftsskyddslagstiftningen och respekt för de grundläggande rättigheterna vid behandling av personuppgifter i kommersiellt eller brottsbekämpande syfte. I detta sammanhang påminner parlamentet om betydelsen av befintliga verktyg såsom avtal om ömsesidig rättslig hjälp (MLAT), som respekterar rättsstatsprincipen och minskar risken för otillbörlig åtkomst av uppgifter som förvaras på utländskt territorium.

95.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna i enlighet med artikel 15.1 i direktivet om elektronisk handel (2000/31/EG) i samband med tillhandahållande av vidarebefordrings-, cachnings- och värdtjänster inte får ålägga tjänsteleverantörerna en allmän skyldighet att övervaka den information de överför eller lagrar, eller en allmän skyldighet att aktivt efterforska fakta eller omständigheter som kan tyda på olaglig verksamhet. Parlamentet påminner särskilt om att Europeiska unionens domstol i sina domar i målen C-360/10 och C-70/10 avvisade åtgärder för aktiv övervakning av nästan samtliga användare av berörda tjänster (i ena fallet internetleverantörer och i andra fallet ett socialt nätverk) och angav att förelägganden som ålägger en leverantör av värdtjänster en skyldighet att övervaka samtliga uppgifter bör vara förbjudna.

4.  ATT MAXIMERA DEN DIGITALA EKONOMINS TILLVÄXTPOTENTIAL

96.  Europaparlamentet anser, mot bakgrund av den europeiska industrins stora betydelse och det faktum att den digitala ekonomin ökar mycket snabbare än resten av ekonomin, att den digitala omvandlingen av industrin är central för den europeiska ekonomins konkurrenskraft och dess energiomställning, men att den endast kan lyckas om europeiska företag förstår dess betydelse vad gäller ökad effektivisering och tillgång till hittills outnyttjad potential, med fler integrerade och anslutna värdekedjor som snabbt och flexibelt kan tillgodose konsumenteras behov.

97.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt utveckla en plan för digital omvandling, som omfattar modernisering av lagstiftning och användning av relevanta instrument för investering i forskning och utveckling samt infrastruktur, för att stödja digitaliseringen av industrin i alla sektorer, såsom sektorerna för tillverkning, energi, transport och återförsäljning, genom att uppmuntra införandet av digital teknik, och som garanterar konnektivitet i alla led i värdekedjorna, liksom innovativa tjänster och företagsmodeller.

98.  Europaparlamentet anser att regelverket bör göra det möjligt för industrier att ta till sig och förutse dessa förändringar för att bidra till nya arbetstillfällen, tillväxt och regional konvergens.

99.  Europaparlamentet efterlyser i detta sammanhang ett särskilt fokus på små och medelstora företag, inklusive en eventuell översyn av småföretagsakten, eftersom deras digitala omvandling är en förutsättning för konkurrenskraft och sysselsättning i ekonomin och för ett närmare samarbete mellan etablerade företag och nystartade företag som kan leda till en mer hållbar och konkurrenskraftig industrimodell och en framväxt av globala ledare.

100.  Europaparlamentet understryker vikten av de europeiska satellitnavigeringssystemen, särskilt Galileo och Egnos, för utvecklingen av den digitala inre marknaden med avseende på datapositionen och tidsstämpling för stordata- och sakernas internet-applikationer.

4.1.  Att bygga en datadriven ekonomi

101.  Europaparlamentet anser att en datadriven ekonomi är central för ekonomisk tillväxt. Parlamentet betonar de möjligheter som ny IKT-teknik som stordata, molntjänster, sakernas internet, 3D-utskrift och annan teknik kan tillföra ekonomin och samhället, särskilt om de integreras med andra områden såsom energi, transport och logistik, finansiella tjänster, utbildning, återförsäljning, tillverkning, forskning eller hälsa samt larmtjänster, och om de används av offentliga myndigheter för att utveckla smarta städer, bättre resurshantering och förbättrat miljöskydd. Parlamentet betonar särskilt de möjligheter som en digitalisering av energisektorn erbjuder, med smarta mätare, smarta nät och datahubbar för en mer effektiv och flexibel energiproduktion. Parlamentet understryker vikten av offentlig-privata partnerskap och välkomnar kommissionens initiativ på området.

102.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att ge gratis digital tillgång till all vetenskaplig forskning som till minst hälften finansieras av offentliga medel, inom en tidsperiod som inte inverkar negativt på ekonomiska och sociala vinster, inbegripet användningen av bokförlag.

103.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i mars 2016 genomföra en bred och öppen översyn av stordata med samtliga experter på området, däribland forskare, civilsamhället och de offentliga och privata sektorerna, med målet att förutse behoven av stordatateknik och datainfrastruktur, särskilt europeisk stordata, inklusive bättre villkor enligt icke-rättsliga rättsliga ramar och befintliga rättsliga ramar för tillväxt och innovation i denna sektor, och att maximera möjligheterna och åtgärda potentiella risker och utmaningar för att skapa förtroende bl.a. i fråga om tillgång till uppgifter, säkerhet och uppgiftsskydd.

104.  Europaparlamentet efterlyser en utveckling av ett framtidssäkrat och teknikneutralt europeiskt tillvägagångssätt och ytterligare integrering av den inre marknaden när det gäller sakernas internet och det industriella internet, med en öppen strategi för att fastställa standarder och för interoperabilitet, och stärka förtroende för denna teknik genom säkerhet, insyn och inbyggt integritetsskydd och integritetsskydd som standard. Parlamentet välkomnar initiativet ”fritt flöde av uppgifter” som, efter en övergripande bedömning, bör klargöra bestämmelserna för användning, tillgång och äganderätt till uppgifter, med hänsyn till oron över hur kraven på datalokalisering inverkar på den inre marknadens funktion, och underlätta byte mellan leverantörer av datatjänster för att förebygga inlåsning.

105.  Europaparlamentet anser att öppna förvaltningsdata inom offentliga förvaltningar bör vara standard. Parlamentet efterlyser framsteg vad gäller graden och takten av utlämnande av information som öppna data, och kartläggning av centrala dataset som ska göras tillgängliga liksom främjande av återanvändning av öppna data i öppen form mot bakgrund av deras värde för utvecklingen av innovativa tjänster, däribland gränsöverskridande lösningar, insyn och fördelar för ekonomin och samhället.

106.  Europaparlamentet erkänner den ökande oron bland konsumenterna i EU över internettjänsteleverantörers användning och skydd av personuppgifter, eftersom det är viktigt för konsumenternas förtroende för den digitala ekonomin. Aktiva konsumenter spelar en viktig roll för att främja konkurrensen. Parlamentet betonar således vikten av att konsumenterna får bättre information om hur deras uppgifter används, i synnerhet om tjänster levereras i utbyte mot uppgifter, och om deras rätt till uppgiftsportabilitet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att förtydliga bestämmelserna om kontroll över uppgifter och uppgiftsportabilitet i överensstämmelse med den centrala principen att medborgarna bör ha kontroll över sina uppgifter.

107.  Europaparlamentet anser att efterlevnad av uppgiftsskyddslagstiftningen och effektiva integritets- och säkerhetsgarantier i enlighet med den allmänna uppgiftsskyddsförordningen, däribland särskilda bestämmelser för barn som sårbara konsumenter, är avgörande för att bygga upp medborgarnas och konsumenternas förtroende för sektorn för den datadrivna ekonomin. Parlamentet betonar behovet av att öka medvetenheten om betydelsen av data och datadelning bland konsumenterna, när det gäller deras grundläggande rättigheter i det ekonomiska sammanhanget, och att anta bestämmelser om äganderätt till uppgifter och medborgarnas kontroll över sina personuppgifter. Parlamentet framhåller rollen för den personanpassning av tjänster och produkter som bör utvecklas i överensstämmelse med uppgiftsskyddskraven. Parlamentet efterlyser främjande av integritetsskydd som standard och inbyggt integritetsskydd, vilket också skulle kunna ha en positiv inverkan på innovation och ekonomisk tillväxt. Man måste garantera ett icke-diskriminerande tillvägagångssätt i fråga om all behandling av uppgifter. En riskbaserad metod är viktig och bidrar till att undvika onödig administration samt ger rättslig klarhet, särskilt för små och medelstora samt nystartade företag. Det är också viktigt med demokratisk tillsyn och ständig kontroll genom myndigheterna. Parlamentet konstaterar att personuppgifter behöver särskilt skydd och anser att införandet av extra skyddsåtgärder, exempelvis användning av pseudonymer eller anonymisering, kan stärka skyddet när personuppgifter används av stora dataapplikationer och leverantörer av nättjänster.

108.  Europaparlamentet konstaterar att enligt kommissionens utvärdering av databasdirektivet är detta direktiv ett hinder för utvecklingen av en europeisk datadriven ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa upp politiska alternativ för att avskaffa direktiv 96/9/EG.

4.2.  Att stimulera konkurrenskraften genom interoperabilitet och standardisering

109.  Europaparlamentet anser att den europeiska planen för IKT-standardisering och översynen av ramverket för interoperabilitet, inklusive kommissionens mandat till europeiska standardiseringsorganisationer, bör ingå i en europeisk digital strategi för att skapa stordriftsfördelar, budgetbesparingar och ökad konkurrenskraft för europeiska företag, och för att öka interoperabiliteten mellan sektorer och över gränser av varor och tjänster genom att snabbare, och på ett öppet och konkurrenskraftigt sätt, fastställa frivilliga, marknadsdrivna och globala standarder som lätt kan genomföras av små och medelstora företag. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att se till att involvera alla berörda parter i standardiseringsprocessen, attrahera den bästa tekniken och undvika risken att skapa monopol eller slutna värdekedjor, särskilt för små och medelstora företag och nystartade företag, och att aktivt främja europeiska standarder internationellt med tanke på att initiativen för IKT-standardisering är av global karaktär.

110.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och rådet att öka andelen programvara med fri och öppen källa och dess återanvändning i och mellan offentliga förvaltningar som en lösning för att öka interoperabiliteten.

111.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen för närvarande samråder med relevanta intressenter om upprättandet av en plattform med öppen åtkomst som är interoperabel i fordon, standardiserad och säker, för eventuella framtida applikationer eller tjänster, i enlighet med parlamentets begäran i eCall-förordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att denna plattform inte begränsar innovation, fri konkurrens eller konsumenternas valfrihet.

112.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta en snabb innovation i transportsektorn, att utveckla en samordnad strategi för konnektivitet i transportsektorn och att i synnerhet inrätta ett regelverk för uppkopplade fordon för att garantera interoperabilitet med olika tjänster, inklusive fjärrdiagnostik och underhåll, samt applikationer för att upprätthålla rättvis konkurrens och tillgodose ett starkt behov av produkter som uppfyller kraven på it-säkerhet och dataskydd, men också för att garantera passagerares fysiska säkerhet. Parlamentet betonar att det behövs partnerskap mellan fordons- och telekommunikationsindustrin för att se till att utvecklingen av uppkopplade fordon och en infrastruktur för uppkopplade fordon grundas på gemensamma standarder i hela Europa.

4.3.  Ett e-samhälle för alla

113.  Europaparlamentet konstaterar att internet och IKT har en enorm betydelse för kvinnors och flickors frigörelse. Parlamentet erkänner att kvinnors deltagande i EU:s digitala sektor har en positiv effekt på Europas BNP. Parlamentet framhåller kvinnliga innovatörers och entreprenörers enorma potential och den roll de kan spela i den digitala omvandlingen. Parlamentet understryker behovet av att få bukt med könsstereotyper, och stöder fullt ut och uppmuntrar en digital entreprenörskultur för kvinnor samt kvinnors integration och deltagande i informationssamhället.

114.  Europaparlamentet erkänner den digitala inre marknadens potential när det gäller att garantera tillgänglighet för alla, även personer med särskilda behov, äldre, minoriteter och övriga som hör till utsatta grupper i samhället, till alla aspekter av den digitala ekonomin, inklusive varor och tjänster som skyddas av upphovsrätt och närstående rättigheter, särskilt genom att utveckla ett inkluderande e-samhälle och se till att alla program för e-förvaltning och e-administration är fullt tillgängliga. Parlamentet är djupt oroat över bristen på framsteg när det gäller ratificeringen av Marrakechfördraget och uppmanar med kraft att det ratificeras så snart som möjligt. Parlamentet understryker i detta sammanhang behovet av att snabbt anta förslaget till direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser.

4.3.1. Digital kompetens och expertis

115.  Parlamentet uppmärksammar den bristande överensstämmelsen mellan utbud och behov av kompetens som är ett problem för utvecklingen av den digitala ekonomin, skapandet av sysselsättning och EU:s konkurrenskraft, och kommissionen uppmanas omgående att utveckla en kompetensstrategi som kan motverka denna kompetensbrist. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda sig av medel från ungdomssysselsättningsinitiativets stöd till föreningar (gräsrotsrörelser) genom vilka missgynnade ungdomar kan tillägna sig digital kompetens. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja detta arbete genom att tillhandahålla lokaler.

116.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja medie- och internetkompetens för alla EU-medborgare, särskilt för utsatta personer, genom initiativ och samordnade åtgärder liksom investeringar i etableringen av europeiska nätverk för undervisning i mediekunskap. Parlamentet betonar att förmågan att på ett oberoende och kritiskt sätt använda sig av medier och hantera informationsöverflödet är en livslång uppgift för alla generationer, som ständigt förändras för att alla generationer på ett lämpligt och självständigt sätt ska kunna hantera informationsöverflödet. Parlamentet framhåller att det ställs nya krav på utbildning och fortbildning – särskilt när det gäller kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) – till följd av de mer komplexa arbets- och kompetensprofilerna, liksom på yrkesutbildning och livslångt lärande.

117.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa digital kompetens i läroplaner, att förbättra den nödvändiga tekniska utrustningen och att främja samarbete mellan universitet och yrkesskolor i syfte att utarbeta gemensamma kursplaner för e-lärande som är erkända i ECTS-systemen. Parlamentet betonar att kursplaners syfte inom utbildning måste vara att främja kritiskt tänkande för användning av och grundlig förståelse för nya medier, digitala hjälpmedel, informationsverktyg och gränssnitt, så att människor kan bli aktiva användare av dessa nya tekniker och inte bara slutanvändare. Parlamentet understryker vikten av lämplig utbildning för lärare i digital kompetens, i hur denna kompetens lärs ut effektivt, inklusive hur spelbaserat digitalt lärande kan ge resultat, och i hur färdigheterna kan användas för att stödja lärandeprocessen generellt genom att göra matematik, it, vetenskap och teknik mer attraktivt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka forskning om hur digitala medier påverkar de kognitiva färdigheterna.

118.  Europaparlamentet konstaterar vidare att offentliga och privata investeringar liksom nya finansieringsmöjligheter i yrkesutbildning och livslångt lärande behövs för att arbetstagare, särskilt mindre kvalificerade arbetstagare, utrustas med rätt kompetens för den digitala ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans med det privata näringslivet ta fram lättillgängliga, standardiserade och certifierade onlinekurser liksom innovativa och tillgängliga e-utbildningsprogram som ger deltagarna digitala baskunskaper. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra sådana onlinekurser till en integrerad del av ungdomsgarantin. Parlamentet uppmuntrar i detta hänseende kommissionen och medlemsstaterna att skapa en grund för ömsesidigt erkännande av digitala färdigheter och kvalifikationer genom att inrätta ett europeiskt certifikat eller värderingssystem, med den gemensamma europeiska referensramen för språkinlärning och språkundervisning som förebild. Parlamentet betonar att kulturell mångfald och flerspråkighet i Europa gynnas av gränsöverskridande tillgång till innehåll.

119.  Europaparlamentet ser positivt på den breda EU-omfattande koalition för digitala arbetstillfällen som bildats och uppmuntrar företag att ansluta sig, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta små och medelstora företags aktiva deltagande. Parlamentet välkomnar kommissionens idé att bygga nya kunskapslagringssystem för den offentliga sektorn genom molnteknik och text- och datautvinning som är certifierad och säkrad enligt dataskyddslagstiftningen. Parlamentet anser att sådan teknik kräver särskilda utbildningsinsatser inom biblioteks-, arkiv- och dokumentationsyrken. Parlamentet kräver att det i utbildning och vid offentliga forskningsinstitutioner undervisas i och används digitala former för samarbete och kommunikation – med användning och vidareutveckling av Creative Commons-licenser – över lands- och språkgränser, och att detta ska främjas i offentliga upphandlingar. Varvad utbildning fyller en viktig funktion i detta sammanhang.

120.  Europaparlamentet konstaterar vidare att offentliga och privata investeringar i yrkesutbildning och livslångt lärande behövs för att garantera att EU:s arbetskraft, inbegripet den ”digitala arbetskraften”, som arbetar i icke-traditionella anställningsformer, är utrustad med den rätta kompetensen för den digitala ekonomin. Parlamentet konstaterar att vissa medlemsstater har infört bestämmelser som garanterar arbetstagarna minimirättigheter till betald tjänstledighet för utbildning för att förbättra deras möjligheter att genomgå utbildning och fortbildning.

4.3.2. e-förvaltning

121.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av e-förvaltning är en prioritering för innovation eftersom den har en hävstångseffekt för alla ekonomiska sektorer och ökar effektiviteten, interoperabiliteten och insynen, minskar kostnader och administrativa bördor, möjliggör bättre samarbete mellan offentliga förvaltningar och ger bättre, användarvänligare och mer individuella tjänster för alla medborgare och företag genom de möjligheter som digitala sociala innovationer erbjuder. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att föregå med gott exempel när det gäller e-förvaltning och att tillsammans med medlemsstaterna utveckla en ambitiös och övergripande handlingsplan för e-förvaltning. Parlamentet anser att denna handlingsplan bör baseras på användarnas behov och bästa praxis, inklusive riktmärken för framsteg, en sektorsvis strategi i flera steg för tillämpning av principen ”bara en gång” i offentliga förvaltningar enligt vilken medborgare och företag inte bör uppmanas att tillhandahålla upplysningar som redan lämnats till en offentlig myndighet, samtidigt som medborgarnas integritet och ett starkt uppgiftsskydd säkerställs i enlighet med kraven och principerna i paketet för en uppgiftsskyddsreform och helt i linje med stadgan om de grundläggande rättigheterna, liksom en hög säkerhetsnivå för dessa initiativ. Parlamentet anser att den också bör säkra en fullt gränsöverskridande användning av kraftigt krypterade e-identifikationer och e-signaturer, särskilt med ett snabbt genomförande av eIDA-förordningen och ökad tillgänglighet online av offentliga tjänster. Parlamentet betonar betydelsen av att medborgare och företag har tillgång till sammankopplade handelsregister.

122.  Europaparlamentet efterlyser utvecklingen av en övergripande och fullt tillgänglig gemensam digital ingång som bygger på redan befintliga initiativ och nätverk som en gemensam genomgående digital process för att skapa och driva företag i hela EU, inbegripet inrättandet av ett företag online liksom domännamn, utbyte av information om överensstämmelse, erkännande av e-fakturor, anmälan av skatter, ett förenklat momssystem på internet, information online om produkters överensstämmelse, anlitande av resurser och utstationering av arbetstagare, konsumenträttigheter, tillträde till nätverk för konsumenter och företag, anmälningsförfaranden och tvistlösningsmekanismer.

123.  Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa fullt genomförandet av gemensamma kontaktpunkter, i enlighet med tjänstedirektivet, och att vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera att dessa fungerar effektivt samt att deras fulla potential frigörs.

124.  Europaparlamentet oroar sig över att molninfrastrukturen för forskare och universitet är fragmenterad. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med berörda aktörer upprätta en handlingsplan som ska leda till att ett öppet europeiskt forskningsmoln inrättas senast i slutet av 2016, vilket utan problem bör integrera befintliga nätverk, uppgifter, datasystem med hög prestanda och e-infrastrukturtjänster över olika forskningsområden, inom en ram med gemensam politik, gemensamma standarder och investeringar. Parlamentet menar att detta bör fungera som incitament för att utveckla moln bortom forskningen, förbättra sammankopplingen av innovationscentrum, ekosystem för nystartade företag och förbättrat samarbete mellan universitet och industrier när det gäller att marknadsföra tekniken, i enlighet med relevanta sekretessbestämmelser, och att underlätta internationell samordning och samarbete på detta område.

125.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förnya deras åtagande till Europa 2020-strategins forsknings- och innovationsmål som byggstenar i en konkurrenskraftig digital inre marknad, för ekonomisk tillväxt och sysselsättningsskapande, med en övergripande strategi för öppen forskning, öppen innovation, öppna data och kunskapsöverföring. Parlamentet anser att detta bör innebära ett omarbetat regelverk för text- och datautvinning i forskningssyfte, ökad användning av programvara med fri och öppen källa, särskilt i utbildningsinstitutioner och offentliga förvaltningar, samt enklare tillgång för små och medelstora företag och nystartade företag till finansiering från Horisont 2020 som är anpassad till de korta innovationscyklerna inom IKT-området. Parlamentet betonar i detta avseende att samtliga relevanta initiativ är viktiga, från offentlig-privata partnerskap och innovationskluster till europeisk teknik och teknikparker, särskilt i de minst industrialiserade regionerna, och acceleratorprogram för nystartade företag, gemensamma teknikplattformar och möjlighet att få licenser för standardessentiella patent inom gränserna för EU:s konkurrenslag, enligt FRAND-villkor för licenser, för att upprätthålla incitamenten för forskning och standardisering samt främja innovation.

126.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att koncentrera sig på genomförandet av bestämmelserna om e-upphandling och det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet (passet för offentlig upphandling) för att underlätta allmänna ekonomiska fördelar och tillträde till EU:s marknad för alla ekonomiska operatörer i överensstämmelse med samtliga kriterier för urval, uteslutande och tilldelning. Parlamentet betonar upphandlande myndigheters skyldighet att ange huvudskälen till deras beslut att inte dela upp avtal i buntar i enlighet med gällande lagstiftning för att förbättra tillgången för innovativa företag och små och medelstora företag till upphandlingsmarknaderna.

4.4.  Den internationella dimensionen

127.  Europaparlamentet betonar vikten av en helt oberoende styrstruktur för internet för att det ska fortsätta vara en öppen och inkluderande styrningsmodell som involverar flera parter, baserat på principen om internet som en unik, öppen, fri och stabil plattform. Vid överflyttningen av förvaltningen av ICANN måste förseningen användas i detta syfte. Parlamentet är starkt övertygat om att internets globala dimension måste beaktas i all relevant EU-politik och uppmanar Europeiska utrikestjänsten att fullt ut utnyttja de möjligheter som digitaliseringen erbjuder i utvecklingen av en konsekvent utrikespolitik, och se till att EU är representerat på styrplattformar för internet, att höja sin röst i globala forum, i synnerhet när det gäller standardisering, dataflöden, förberedelser för införandet av 5G och it-säkerhet.

128.  Europaparlamentet inser att den datadrivna ekonomin är av global natur. Parlamentet påminner om att skapandet av en digital inre marknad förutsätter att det finns ett fritt uppgiftsflöde inom och utanför EU. Därför efterlyser parlamentet åtgärder från EU och medlemsstaterna, i samarbete med tredjeländer, för att garantera en hög standard för uppgiftsskydd och säker internationell överföring av uppgifter, i överensstämmelse med den allmänna uppgiftsskyddsförordningen och EU:s befintliga rättspraxis, i samband med samarbete med tredjeländer inom strategin för en digital inre marknad.

129.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

MOTIVERING

Den 6 maj 2015 antog kommissionen ett meddelande i form av förslaget ”En digital agenda för Europa” som innehåller 16 initiativ som ska genomföras i slutet av 2016. Genom att jämföra den digitala inre marknaden med den inre marknaden har EU-lagstiftarna blivit medvetna om de mycket gynnsamma möjligheter som finns för företagare och företag i EU och för EU:s arbetsmarknad att till fullo återhämta sig från efterdyningarna av den ekonomiska krisen och efterföljande åtgärder. Innovation inom den digitala sektorn ändrar kontinuerligt det sätt på vilket medborgarna kommunicerar, delar, konsumerar och till och med uppför sig och ger därför nya möjligheter för såväl företag som användare. Ökad användning av digital teknik kan även förbättra medborgarnas tillgång till information och kultur, förbättra deras jobbmöjligheter och tillhandahålla dem ett större utbud av produkter. Häri finns även en potential att modernisera och förbättra styrningen och förvaltningen inom EU och dess medlemsstater. Det är nödvändigt att främja en dynamisk ekonomi för att innovationen ska blomstra och för att innovativa företag ska expandera. Detta bör således vara kommissionens och medlemsstaternas fokus. Mer behöver även göras för att främja en entreprenörskultur, som omfattar innovativa företagsmodeller och en bättre sammankoppling mellan de många framgångsrika innovationscentrumen i Europa.

Strategin för en digital inre marknad består av tre delar: 1) Tillträde: bättre tillgång till digitala varor och tjänster för konsumenter och företag i hela EU. 2) Miljö: skapa goda förutsättningar och lika spelregler så att digitala nät och innovativa tjänster kan blomstra. 3) Ekonomi och samhälle: maximerad tillväxtpotential i den digitala ekonomin. Detta betänkande är en reaktion på de 16 förslag som lagts fram av kommissionen och vidareutvecklar de åtgärder som bör vidtas för att fullborda den digitala inre marknaden och de följder som genomförandet av den digitala inre marknaden kommer att få för samhället och ekonomin i stort.

Lagstiftning för köp via internet

Kommissionen ser avsaknaden av gemensamma regler för köp via internet över gränserna som ett av de större hindren för små och medelstora företag och för konsumenter när de säljer eller köper via internet inom EU. Kommissionen hävdar även att viktiga aspekter av den lagstiftning som rör försäljning på och utanför nätet redan har harmoniserats fullt ut eller delvis genom konsumentköpsdirektivet och direktivet om sena betalningar, medan försäljning av digitalt innehåll via internet i stort sett förblivit oreglerad utan hänsyn till EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning. När det gäller det sistnämnda lagstiftningsområdet måste man ta i beaktande att marknaden för digitalt innehåll online växer konstant. Hittills har en konsument som köper fysiskt digitalt innehåll haft tillgång till en rad rättigheter, medan en konsument som köper samma digitala innehåll – men där innehållet tillhandahålls elektroniskt – inte har haft det.

Med avseende på fysiska varor föreslår kommissionen att det mest praktiska hjälpmedlet mot europeiska näringsidkares och konsumenters motvilja att bedriva gränsöverskridande handel är att ge företräde åt lagstiftningen i det land där köparen är bosatt och att upprätta gemensamma regler.

Det finns en risk med detta tillvägagångssätt, eftersom man lägger fram en ”lättvariant” av en gemensam europeisk köplag och således en valfri rättslig ordning. Ett europeiskt standardavtal som inte fastställer ”avtalsparternas huvudsakliga rättigheter och skyldigheter i ett köpavtal” vid inhemsk och gränsöverskridande näthandel överensstämmer inte med utformningen av EU:s sekundärlagstiftning – som i princip utgörs av förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden (artikel 288 i EUF-fördraget). Detta tyder på att man behöver utgå från ett kompletterande system som således är frivilligt. Med beaktande av den redan långtgående harmoniseringsgraden av EU:s köplagstiftning verkar en full harmonisering av EU:s köplagstiftning vara att föredra, särskilt med tanke på meddelandets uttalade syfte att förbättra villkoren för gränsöverskridande näthandel.

Bättre genomförande av relaterad sekundärrätt

Kommissionen har gjort arbetet med att förhindra omotiverad geoblockering och ytterligare diskriminering av konsumenter i gränsöverskridande situationer till ett av sina främsta mål. Diskriminering av konsumenter på grund av bosättningsland har främst tagit sig uttryck i att de förvägrats att sluta avtal och blivit omdirigerade till inhemska webbplatser. Trots att det ofta förekommer sådana diskriminerande åtgärder, vilka delar upp den inre marknaden och förhindrar handel över landsgränserna, är domstolens rättspraxis relativt obetydlig.

Kommissionen aviserar åtgärder främst i samband med det ramverk som fastställs i artikel 20.2 i tjänstedirektivet. De genomförandeåtgärder som vidtas av kommissionen bör dock inte leda till en överbelastning av mikroföretag och småföretag på just detta område. Kommissionen skulle dock med fördel kunna identifiera och definiera grupper av motiverad diskriminering enligt artikel 20.2 i tjänstedirektivet. En annan lovande åtgärd skulle vara att engagera nätverket för konsumentskyddssamarbete för att göra dagens fortfarande mycket olikartade genomförande mer stringent. Dessutom vore det önskvärt att klargöra EU:s befintliga konkurrenslagstiftning.

E-handeln i relation till konkurrenslagstiftningen

Viktigt är att den befintliga gruppundantagsförordningen inom näthandeln (artikel 4a) och de territoriella begränsningarna (artikel 4b) måste ses över på korrekt sätt och göras mer precis för att på så sätt göra den lättare att tillämpa för detaljister och konsumentskyddsorganisationer. Trots att det territoriella skydd som tillåts enligt denna förordning är begränsat till ”aktiv” försäljning och begränsningar av passiv försäljning aldrig tillåts, kan det sätt på vilket respektive riktlinjer för hur ”passiv” försäljning definieras ges ett för stort tolkningsutrymme och sålunda uppmuntra till territoriellt skydd, något som leder till att artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget överträds.

e-förvaltning

Den offentliga förvaltningen spelar en avgörande roll för innovationen inom digitala tjänster, men även hur den används av medborgare och företag. Den digitala övergången utgör en möjlighet som den europeiska offentliga förvaltningen måste använda på alla nivåer för att modernisera den offentliga förvaltningens organisering genom bättre effektivitet, vilket gynnar både medborgare och ekonomiska aktörer, och en ny handlingsplan för e-förvaltning behövs för att uppnå detta mål. Att investera i den offentliga förvaltningens digitalisering med driftskompatibla lösningar är ett sätt att närma sig en bättre förvaltning av offentliga utgifter och att ytterligare integrera och sammanlänka territorier, människor och företag i EU.

Alla tekniksystem för e-förvaltning måste samtidigt försöka göra så att kontrollen över beslut flyttas närmare medborgarna för att på så sätt öka tillgången till tjänster och insynen. Tillgången till öppna data bör främjas och centrala dataset som ska göras tillgängliga bör kartläggas. Kommissionen bör tillsammans med medlemsstaterna se över tillämpningen av principen ”bara en gång” inom offentliga förvaltningar, eftersom den sparar både tid och pengar. Att skapa ett företag och överensstämmelser med rättsliga krav i hela EU bör vara möjligt genom en övergripande gemensam digital ingång, dvs. att göra så att man kan använda e-signaturer, e-identifikationer, e-fakturering, få tillgång till offentlig upphandling och så att momsreglerna efterlevs. Detta bör förenkla förfaranden för i synnerhet småföretag och mikroföretag som vill verka och expandera över gränserna.

Skapa goda förutsättningar och lika spelregler för avancerade digitala nät och innovativa tjänster

Den digitala infrastrukturen utgör den digitala inre marknadens ryggrad. Kommissionen bör därför se till att regelverket främjar konkurrensen och därigenom privata investeringar i nätverk. Kravet är inte att konkurrensreglerna ska försvagas, eftersom det finns få belägg för att det finns en koppling mellan konsolideringen av företag och ökade investeringar. Översynen av telekommunikationsramverket bör syfta till att säkerställa att reglerna är anpassade till den digitala tidsåldern och främja konkurrens och innovation för ”over-the-top”-tjänster och telekomföretag till konsumenternas fördel. Incitament till privata investeringar i nätverk ställer även krav på Europeiska unionen att ha en harmoniserad ram för spektrumtilldelning, så att investerarna tillhandahålls rättslig säkerhet. Kommissionen bör omedelbart ge en impuls till medlemstaterna att gå vidare med ett sådant förslag. Sist men inte minst bör kommissionen föreslå en enda regleringsmyndighet för telekommunikation för att säkerställa en enhetlig tillämpning av reglerna.

Vad gäller onlineplattformar bör kommissionen titta på de viktigaste drivkrafterna för konkurrens och innovation mellan och hos plattformar och utveckla en framåtblickande, innovationsvänlig politik i samband med onlineplattformar. Uppkomsten av allt fler onlineplattformar har skapat ekonomisk tillväxt i Europa och har öppnat upp för nya möjligheter för medborgare, konsumenter, småföretag och till och med mikroföretag tack vare plattformarnas variation och mångfald. Kommissionen bör även överväga olika sätt att ge användarna makt över dessa plattformar genom mer insyn, uppgiftsportabilitet och möjligheten att kunna byta från en plattform till en annan, men även genom att identifiera och ta itu hindren för dessa företags tillväxt och expandering. Kommissionen bör även analysera behovet av att skydda konsumenterna i delningsekonomin och, där så är lämpligt och vid behov, lägga fram förslag som ser till att lagstiftningsramen för konsumentfrågor på det digitala området är lämplig.

Maximerad tillväxtpotential i den digitala ekonomin

Den huvudsakliga kritiken mot den digitala inre marknaden är en bristande vision för den digitala omvandlingen av industrin, eftersom 75 procent av mervärdet från den digitala ekonomin kommer från den traditionella industrin, medan dess integration i den digitala tekniken är fortsatt mycket svag. Kommissionen bör därför utveckla en plan för digital omvandling inom industrin för att öka den europeiska ekonomins konkurrenskraft, öka effektiviteten och använda sig av hittills outnyttjad potential. För detta behövs ett europeiskt tillvägagångssätt, bland annat en strategi för att fastställa standarder, och integrering av den inre marknaden inom datadriven teknik som t.ex. moln, sakernas internet och stordata som tar bort begränsningar för fritt flöde av uppgifter i Europa och ökar tillgången på öppna data.

Att stärka förtroendet för digitala tekniker är även viktigt för att utveckla den datadrivna ekonomin. I detta avseende bör kommissionen tydliggöra regler som rör äganderätt till uppgifter och dataportabilitet för att säkerställa att medborgarna kan kontrollera sina egna uppgifter. Dessutom behövs ökade offentliga och privata resurser för att förbättra it-säkerheten och säkerheten på internet, krypteringen av kommunikation, förebyggandet av it-angrepp och ökad kunskap om grundläggande it-säkerhet bland dem som använder digitala tjänster.

16.11.2015

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (*)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden

(2015/2147(INI))

Föredragande för yttrande(*)t: Jutta Steinruck

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvariga utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 6 maj 2015 En digital agenda för Europa (COM(2015)0245/0192),

–  med beaktande av initiativbetänkandet om social trygghet för alla, inklusive egenföretagare (2013/2111(INI)),

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd om en integrerad marknad för leverans av paket i syfte att främja e-handeln inom EU (2013/2043(INI)),

A.  35 procent av EU:s befolkning riskerar att utestängas från den digitala inre marknaden, i synnerhet personer över 50 och personer med funktionsnedsättning.

B.  Efterfrågan på anställda med digitala färdigheter ökar med omkring 4 procent om året och 47 procent av arbetskraften i EU saknar tillräckliga digitala färdigheter. Bristen på personer med IKT-kompetens i EU kan komma att överstiga 800 000 till 2020, och denna brist på IKT-specialister kan leda till 900 000 obesatta tjänster fram till 2020, om inte kraftfulla åtgärder vidtas.

C.  Endast 1,7 procent av företagen i EU utnyttjar avancerad digital teknik fullt ut, medan 41 procent inte utnyttjar sådan teknik alls. En digitalisering av alla sektorer är avgörande för att EU ska kunna behålla och stärka sin konkurrenskraft.

D.  Främjande av social rättvisa och trygghet, såsom de definieras i artikel 3 i EU-fördraget och artikel 9 i EUF-fördraget, är också mål för EU:s inre marknad.

E.  Integrering av personer med funktionsnedsättning är en grundläggande rättighet i Europeiska unionen, såsom fastställs i artikel 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens strategi för en digital inre marknad, som ger möjligheter till innovation, tillväxt och sysselsättning. Parlamentet betonar att den digitala revolutionen kommer att förändra den europeiska arbetsmarknaden avsevärt i och med uppkomsten av nya arbetstillfällen som kräver digital kompetens. Parlamentet betonar att det därför är nödvändigt att forma dess utveckling på ett för samhället rättvist och hållbart sätt.

2.  Europaparlamentet beklagar emellertid att kommissionens strategi för en digital inre marknad i första hand är begränsad till tekniska överväganden. Parlamentet begär att hänsyn ska tas till att den digitala revolutionen är en viktig drivkraft för skapandet av nya sätt att arbeta och leva. Parlamentet betonar att social överväganden måste ingå i strategin för den digitala inre marknaden för att den relaterade sysselsättnings- och tillväxtpotentialen ska kunna utnyttjas fullt ut.

3.  Europaparlamentet påpekar att den digitala revolutionen redan i hög grad har förändrat arbetsmarknaden inom vissa segment och att denna trend kommer att intensifieras under de närmaste åren. Parlamentet framhåller att digitaliseringen å ena sidan genererar nya affärsmodeller och nya arbetstillfällen, i synnerhet för högutbildade, men även för lågutbildade, personer, men att den å andra sidan även uppmuntrar utlokalisering av arbetstillfällen eller delar av verksamheten till länder med låga arbetskraftskostnader. Parlamentet påpekar att vissa arbetstillfällen, särskilt arbetstillfällen för medelkvalificerad arbetskraft, försvinner helt till följd av automatisering.

4.  Europaparlamentet inser att den digitala inre marknaden först kan bli verklighet när både stads- och landsbygdsområden i alla EU:s regioner har tillgång till infrastruktur för höghastighetsbredband.

5.  Europaparlamentet anser att hinder för att göra affärer digitalt och över gränser är hinder för tillväxt och sysselsättning.

6.  Europaparlamentet ser en genomtänkt och målmedveten digitalisering av arbetslivet som ett gyllene tillfälle att skapa en ny arbetskultur i Europa.

7.  Europaparlamentet påpekar att nystartade företag är viktiga för att skapa nettosysselsättning över hela EU och att den digitala inre marknaden i tider av hög arbetslöshet i många medlemsstater erbjuder en unik möjlighet för små och medelstora företag, mikroföretag och nystartade företag, som en drivkraft för tillväxt och skapandet av arbetstillfällen.

8.  Europaparlamentet framhåller vikten av en robust och blomstrande digital inre marknad där onödiga hinder undanröjs så att konsumenter och företag får möjlighet och känner förtroende för att verka inom hela EU, vilket i sin tur kommer att generera nya långsiktiga och hållbara sysselsättningsmöjligheter.

9.  Europaparlamentet uppmärksammar den senaste trenden där företag flyttar tillbaka produktion och tjänster till Europa och de möjligheter detta skapar i form av sysselsättning. Parlamentet anser att ett fullbordande av den digitala inre marknaden kan bidra till att påskynda denna tillbakaflyttning av arbetstillfällen.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att sysselsättnings- och socialpolitiken håller jämna steg med vad som är möjligt för digital innovation och entreprenörskap, i syfte att dra nytta av de möjligheter och hantera de potentiella risker som skulle kunna hänga samman med den. Parlamentet är medvetet om att det kan behövas anpassningar av arbetsmarknads- och socialpolitiken. Parlamentet framhåller att åtgärder som syftar till att lösa särskilda utmaningar på arbetsmarknaden, exempelvis integration av personer med funktionsnedsättning, ungdomar och långtidsarbetslösa, social dumpning och demografiska förändringar, också bör tas upp i strategin för den digitala inre marknaden. Parlamentet anser att digital infrastruktur, exempelvis nät för höghastighetsbredband, behövs för att undanröja hinder för att göra affärer digitalt och över gränser.

11.  Europaparlamentet kräver ett regelbundet utbyte av bästa praxis mellan alla berörda aktörer, däribland arbetsmarknadens parter, för att diskutera hur en sådan europeisk digital vision kan utvecklas och det framtida digitala Europa formas och hur Industri 4.0, Arbetsplatser 4.0 och smarta digitala tjänster kan utformas på grundval av en tydlig färdplan.

12.  Europaparlamentet framhåller vikten av att se till att alla nya politiska initiativ är innovationsfrämjande och genomgår ett digitalt stresstest som ett led i en konsekvensbedömning av dem, och att den befintliga lagstiftningen inom bl.a. sysselsättning och socialpolitik ses över för att se till att den fortfarande är ändamålsenlig för den digitala tidsåldern.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, i samråd med arbetsmarknadens parter och, där så är lämpligt, regionala och lokala myndigheter regelbundet analysera digitaliseringens påverkan på såväl antalet som vilket slags arbetstillfällen som finns tillgängliga, och att samla in uppgifter om nya anställningsformer som ”crowdsourcing” och ”crowdworking”, liksom deras effekter på arbetsliv och privatliv, inbegripet familjelivet, och de kvalifikationer som krävs för att dessa möjligheter ska förverkligas.

14.  Europaparlamentet framhåller att det ställs nya krav på utbildning och fortbildning – särskilt när det gäller kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) – till följd av de mer komplexa arbets- och kompetensprofilerna, liksom på yrkesutbildning och livslångt lärande för att främja digital kompetens och motverka de befintliga klyftorna mellan kvinnor och män och mellan generationer, särskilt för missgynnade personer i detta sammanhang. Parlamentet framhåller betydelsen av starkare synergieffekter mellan arbetsmarknadens parter och olika utbildningsinstitutioner för att aktualisera kursplaner och utveckla strategier som binder samman utbildningsvärlden med arbetslivet.

15.  Europaparlamentet vill uppmärksamma problemet att det enligt kommissionen finns en betydande kompetensbrist. Parlamentet påpekar att den bristande överensstämmelsen mellan kompetensutbud och kompetensbehov är ett problem för utvecklingen av den digitala ekonomin, skapandet av sysselsättning och EU:s konkurrenskraft. Kommissionen uppmanas att omgående utveckla en kompetensstrategi som kan motverka denna kompetensbrist.

16.  Europaparlamentet inser att digitaliseringen kommer att leda till strukturomvandling. Parlamentet påpekar att denna strukturomvandling är en kontinuerlig process och att digitala färdigheter är mer flexibla när det gäller att svara mot näringslivets olika behov och inte påverkas lika mycket av strukturomvandlingen.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anpassa utbildningssystemet, där så behövs, så att undervisning i och intresset för vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik i utbildningsinstitutionerna främjas, och för att skapa incitament för kvinnor att arbeta inom IKT-området. Medlemsstaterna uppmanas att förbättra lärarnas digitala kompetens inom ramen för deras utbildning.

18.  Europaparlamentet erinrar om att kvinnor är underrepresenterade inom informations- och kommunikationstekniken. Parlamentet påpekar att kvinnor i Europa som studerar ovanliga IKT-baserade ämnen sällan hittar ett arbete inom detta område och sällan får ledande befattningar i teknikföretag. Medlemsstaterna uppmanas att ta itu med lönegapet mellan könen i IKT-branschen genom att skapa mer incitament för kvinnor att arbeta inom detta område.

19.  Europaparlamentet konstaterar vidare att offentliga och privata investeringar i yrkesutbildning och livslångt lärande behövs för att garantera att EU:s arbetskraft, inbegripet den ”digitala arbetskraften”, som arbetar i icke-traditionella anställningsformer, är utrustad med de rätta färdigheterna för den digitala ekonomin. Parlamentet betonar att utbildning och fortbildning måste vara tillgängliga för samtliga arbetstagare. Parlamentet anser att det behövs nya finansieringsmöjligheter för livslångt lärande och fortbildning, särskilt för mikroföretag och små företag.

20.  Europaparlamentet betonar att syftet med kursplaner inom utbildning och fortbildning måste vara att främja kritiskt tänkande i samband med användning av och grundlig förståelse för nya medier, digitala anordningar, informationsverktyg och gränssnitt, så att människor kan bli aktiva användare av dessa nya tekniker och inte bara slutanvändare.

21.  Europaparlamentet konstaterar att en lyckad övergång från utbildning eller fortbildning till arbete är avgörande för att människor ska få överförbara färdigheter så att de kan fatta välgrundade beslut och utveckla initiativkraft och självkännedom, vilket också är avgörande för att kunna utnyttja de möjligheter som den digitala tekniken innebär. Medlemsstaterna uppmanas därför att beakta fördelarna med en allmän, heltäckande och ambitiös omdaning av utbildningssystem, läroplaner och arbetsmetoder för att den digitala revolutionens utmaningar och möjligheter ska kunna bemötas effektivt.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra medel från alla tänkbara anslag tillgängliga för arbetsgivare så att de kan investera mer i digital fortbildning för sina anställda med lägre utbildning, alternativt anställa lågutbildad personal med ett utbildningslöfte finansierat med sådana medel. Parlamentet konstaterar att vissa medlemsstater har infört bestämmelser som garanterar arbetstagarna minimirättigheter till betald tjänstledighet för utbildning för att förbättra deras möjligheter att genomgå utbildning och fortbildning. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter, överväga om sådana rättigheter även bör införas i deras länder.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda sig av t.ex. medel från ungdomssysselsättningsinitiativets stöd till föreningar (gräsrotsrörelser) genom vilka missgynnade ungdomar kan tillägna sig digital kompetens. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja detta arbete genom att tillhandahålla lokaler.

24.  Europaparlamentet framhåller att livslångt lärande för arbetstagare i alla åldrar måste vara normen inom det digitala området.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans med det privata näringslivet ta fram universella, fritt tillgängliga, standardiserade och certifierade onlinekurser som ger deltagarna digitala baskunskaper. Medlemsstaterna uppmanas att utforma innovativa och tillgängliga e-utbildningsprogram, som fullt ut beaktar behoven hos dem som är mest utestängda från arbetsmarknaden.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra sådana onlinekurser till en integrerad del av ungdomsgarantin.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja samarbete mellan universitet och yrkesskolor för att utarbeta gemensamma kursplaner för e-lärande, så att studerande kan få ECTS-poäng för slutförda utbildningsprogram, kurser eller delmoment.

28.  Europaparlamentet ser positivt på den breda koalition för digitala arbetstillfällen som finns på europeisk nivå och uppmuntrar företagen att ansluta sig till den. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta för att små och medelstora företag ska kunna delta aktivt i denna koalition. Parlamentet uppmärksammar den oumbärliga roll som det privata näringslivet har för att täppa igen de utbildningsluckor som finns när det gäller digital kompetens och erinrar om den viktiga roll som varvad utbildning har i detta sammanhang. Parlamentet välkomnar kommissionens kampanj för e-färdigheter och uppmanar samtliga berörda aktörer att tillsammans med utbildningsinstitutioner och näringslivet vidareutveckla detta initiativ. Parlamentet uppmuntrar den breda koalitionen för digitala arbetstillfällen som finns i Europa att utfärda rekommendationer om nya former av lärande, t.ex. onlineutbildning, korta kurser utformade av arbetsgivare etc., för att hålla jämna steg med den digitala teknikens utveckling och förändringar.

29.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att den sedan lång tid tillbaka utlovade och väntade europeiska rättsakten om tillgänglighet bara är möjlig i ett inkluderande digitalt samhälle där användare med funktionsnedsättning har tillgång till plattformarna på lika villkor. Parlamentet betonar dessutom att digital mångfald inte får kopplas till att personer med funktionsnedsättning utestängs.

30.  Europaparlamentet är övertygat om att det bästa och mest kostnadseffektiva sättet att uppnå tillgänglighet är att redan från starten utgå från universell design och att denna även utgör en potentiell affärsmöjlighet.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en rättsakt om tillgänglighet som garanterar personer med funktionsnedsättning tillgång till varor och tjänster online.

32.  Parlamentet beklagar djupt att den strategi som kommissionens offentliggjort för en digital inre marknad i Europa inte tar hänsyn till behovet av att säkra fullständig, jämlik och obegränsad tillgång för alla, särskilt för personer med funktionsnedsättning, till nya digitala tekniker, marknader och telekommunikationssätt.

33.  Europaparlamentet betonar den betydelse som strategin ”Arbeta 4.0” och dess digitala framtid har för framväxten av ett familjevänligt arbetsliv och för att det ska bli lättare att kombinera familj och arbete.

34.  Europaparlamentet betonar digitaliseringens potential för användningen av flexibla anställningsformer, särskilt när det gäller att underlätta inträde på arbetsmarknaden för kvinnor efter avslutad mammaledighet.

35.  Europaparlamentet framhåller att den digitala revolutionen förändrar arbetsformerna, vilket leder till en ökning av atypiska och flexibla anställningsförhållanden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bedöma behovet av modernisering av social- och arbetsmarknadslagstiftning för att kunna hålla jämna steg med dessa förändringar, och att uppmuntra arbetsmarknadens parter att aktualisera kollektivavtal på motsvarande sätt så att nuvarande arbetsskyddsstandarder kan upprätthållas även i det digitala arbetslivet.

36.  Europaparlamentet inser att det finns positiva effekter i samband med flexibla arbetsvillkor för vissa människor, som underlättar för dem att nå en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. Parlamentet pekar på fördelarna med att träda in på den digitala arbetsmarknaden för personer från landsbygdsområden och ekonomiskt föga utvecklade områden. Parlamentet framhåller emellertid att trenden mot mer flexibla arbetsformer genom digitalisering också kan leda till instabila former av anställningar. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att se till att de hittillsvarande standarderna avseende socialt skydd och minimilöner samt, där det är tillämpligt, medbestämmande och arbetsmiljöskydd bibehålls.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att utarbeta strategier för att se till att personer som utför arbetsuppgifter som om de vore arbetstagare – oavsett om de officiellt är egenföretagare eller annat – omfattas av vederbörliga rättigheter enligt arbetsrätten, inbegripet rätten till kollektivförhandlingar.

38.  Europaparlamentet betonar att uttrycket ”egenföretagare” måste definieras för att förhindra falskt egenföretagande. Kommissionen uppmanas att främja utbyte mellan medlemsstaterna om olika typer av egenföretagande, med beaktande av rörlighet och utlokalisering av digitala arbetsuppgifter. Parlamentet anser att behandling av denna fråga bör vara en uppgift för forumet mot odeklarerat arbete.

39.  Europaparlamentet understryker plattformsekonomins potential att skapa arbetstillfällen och extrainkomster.

40.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att värna om arbetstillfällena i den kulturella och kreativa sektorn i den digitala tidsåldern, genom att garantera artister och konstnärer rättvis ersättning för kulturella och kreativa verk som sprids på internetplattformar.

41.  Europaparlamentet betonar att delningsekonomin kräver nytänkande inom arbetslivet. Parlamentet betonar att medlemsstaterna måste anpassa sitt regelverk till den digitala ekonomin, särskilt delningsekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att utarbeta strategier för att se till att nationella myndigheter har tillgång till all relevant information och att alla avgifter betalas för alla typer av arbete.

42.  Europaparlamentet framhåller att kommissionens planerade harmonisering av paketleveranser inte bör leda till sämre socialt skydd och försämrade arbetsvillkor för paketleverantörerna, oberoende av deras anställningsförhållande. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att arbetstagarnas rättigheter inom denna sektor respekteras när det gäller tillgång till sociala trygghetssystem och rätt till kollektivförhandlingar.

43.  Europaparlamentet betonar att föreningsfrihet, som är en grundläggande rättighet, också måste gälla för nya anställningsformer inom samtliga sektorer. Parlamentet understryker att detta även gäller rätten att ingå kollektivavtal och rätten att organisera arbetstagare.

44.  Europaparlamentet uppmanar arbetsmarknadens parter att lämna tillräcklig information till arbetstagare om arbetsvillkor och arbetstagarrättigheter på ”crowdworking”-plattformar.

45.  Europaparlamentet understryker att digitaliseringen av arbetslivet innebär nya utmaningar för arbetsgivare och arbetstagare och att detta måste återspeglas genom tydliga regler för uppgiftsskydd för arbetstagare. Kommissionen uppmanas att fastställa höga miniminormer enligt EU:s grundförordning om uppgiftsskydd. Parlamentet framhåller att medlemsstaterna måste tillåtas införa strängare åtgärder som går längre än EU:s höga miniminormer.

46.  Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att utveckla åtgärder för uppgiftsskydd för arbetstagare som omfattar nya former av datainsamling. Parlamentet betonar att nya relationer mellan människa och robotar även skapar möjligheter att undanröja bördor och främja integration av äldre och personer med fysisk eller mental funktionsnedsättning. Parlamentet framhåller särskilt arbetsmiljöfrågorna i samband med relationerna mellan människa och robotar.

47.  Europaparlamentet anser att digitaliseringens inverkan på arbetsmiljön måste utvärderas och att befintliga arbetsplatsnormer för hälsa och säkerhet måste anpassas i enlighet därmed. Parlamentet noterar möjligheten till olyckor som en arbetstagare som arbetar hemifrån genom distansarbete eller ”crowdworking” kan råka ut för. Parlamentet betonar att arbetsrelaterade psykiska hälsoproblem, som utbrändhet till följd av konstant tillgänglighet och urholkade traditionella arbetstider, utgör en allvarlig risk för arbetstagarna. Kommissionen uppmanas att se till att en studie utarbetas om digitaliseringens bieffekter, t.ex. den ökade arbetsintensitetens effekter för arbetstagarnas mentala välbefinnande och familjelivet och utvecklingen när det gäller barns kognitiva färdigheter.

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera tillräcklig social trygghet för egenföretagare och frilansare, som är huvudpersoner när det gäller nya former av anställningar.

49.  Europaparlamentet framhåller att social trygghet omfattas av medlemsstaternas behörighet.

50.  Europaparlamentet är medvetet om att det finns mycket olika former av social trygghet för egenföretagare i medlemsstaterna. Medlemsstaterna uppmanas att utveckla sociala trygghetssystem, tillsammans med arbetsmarknadens parter och i enlighet med nationell lagstiftning och praxis, för att stärka den sociala tryggheten, särskilt när det gäller pensioner, funktionsnedsättning, mamma- och pappaledighet, sjukdom och arbetslöshet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

10.11.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

48

4

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Guillaume Balas, Tiziana Beghin, Mara Bizzotto, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Arne Gericke, Thomas Händel, Danuta Jazłowiecka, Agnes Jongerius, Jan Keller, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Zdzisław Krasnodębski, Kostadinka Kuneva, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Dominique Martin, Elisabeth Morin-Chartier, Marek Plura, Anne Sander, Sven Schulze, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Romana Tomc, Yana Toom, Ulrike Trebesius, Ulla Tørnæs, Marita Ulvskog, Renate Weber, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská, Inês Cristina Zuber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Tim Aker, Georges Bach, Amjad Bashir, Lynn Boylan, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, António Marinho e Pinto, Edouard Martin, Joachim Schuster, Michaela Šojdrová, Ivo Vajgl, Flavio Zanonato

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Sorin Moisă

16.11.2015

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (*)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över ”På väg mot en rättsakt för den digitala inre marknaden”

(2015/2147(INI))

Föredragande av yttrande (*): Petra Kammerevert

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvariga utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–  med beaktande av artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF),

–  med beaktande av det protokoll om systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna som bifogats Amsterdamfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem,

–  med beaktande av Unescos (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar av den 20 oktober 2005,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster))(41),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2013 om smart-tv (connected TV)(42),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2014 om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld(43),

A.  Digitaliseringen påverkar alla aspekter i EU-medborgarnas liv. De kulturella och kreativa sektorerna, särskilt den audiovisuella industrin med dess ökande utbud av attraktiva och kompletterande internettjänster skapar ett viktigt kulturellt och ekonomiskt värde, sysselsättning, tillväxt och innovation i EU. Industrin bör i större utsträckning få stöd i sina ansträngningar att dra nytta av de digitala möjligheterna, att utöka sin publik och främja tillväxt. Upphovsrättsintensiva verksamheter står för en stor del av den kulturella och kreativa sektorn.

B.  EU har genom undertecknandet – utöver alla medlemsstater – av Unescos konvention från 2005 om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck åtagit sig att effektivt se till att mediemångfalden inte enbart är beroende av ekonomiska marknadsmöjligheter.

C.  Den tekniska mediekonvergensen, särskilt av tv-och radioutsändningar och press med internet, har nu blivit verklighet och den europeiska medie-, kultur- och internetpolitiken måste snarast anpassa regelverket efter de nya villkoren och se till att en enhetlig lagstiftning införs och följs, också med tanke på nya marknadsdeltagare från EU och tredjeländer.

D.  Direktivet om audiovisuella medietjänster är viktigt för EU:s mediereglering och för främjande av europeiska verk. Det bör grunda sig på principen om teknikneutralitet och bör säkerställa lika villkor samt bättre tillgång till och förbättrad sökbarhet vad gäller digitalt innehåll och digitala tjänster.

E.  I vissa medlemsstater är genomförandet av artikel 13 i direktivet om audiovisuella medietjänster, som handlar om beställtjänsters främjande av europeiska produktioner, inte tillräckligt tvingande för att uppnå målet om kulturell mångfald som uttryckligen anges i direktivet.

F.  De kulturella och kreativa industrierna är beroende av upphovsrätt och det krävs därför en konsoliderad rättslig ram för att säkerställa den europeiska kulturens vitalitet, distribution och mångfald. Mellanhänder på internet och deras ökande makt och ibland dominerande ställning och begränsade ansvar kan äventyra ett hållbart värdeskapande för upphovsmän och artister och inverka negativt på deras kreativa potential. I studien ”Territoriality and its impact on the financing of audiovisual works” betonas att territoriella licensbestämmelser spelar en viktig roll för refinansiering av europeisk film.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att påskynda digitaliseringen i EU och dess initiativ för att förenkla gränsöverskridande tillgång till digitalt innehåll. Radio och tv i allmänhetens tjänst och digitala tjänster fyller en viktig funktion för befolkningen, särskilt i randområden och för sårbara(44) människor. Parlamentet uppmanar kommissionen att på ett bättre sätt fastställa den kreativa sektorns behov avseende olika typer av innehåll, kreativa verk och affärsmodeller och beakta dessa när man föreslår ändringar och lösningar.

2.  Europaparlamentet betonar att audiovisuella medier är både en kulturell och ekonomisk tillgång. Behovet av framtida europeisk mediereglering beror inte på brist på kommunikationskanaler, utan först och främst på behovet att säkerställa mångfald. Tillgång till diversifierade medier av hög kvalitet och kulturell och språklig mångfald och kvalitet ska inte bero på den enskildes ekonomiska möjligheter.

3.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att i den kommande översynen av direktivet om audiovisuella tjänster ta hänsyn till de tekniska förändringarna och nya affärsmodeller i den digitala världen, samt ändrade tittarvanor och nya sätt att få tillgång till audiovisuellt innehåll, genom att anpassa lineära och icke-lineära tjänster och genom att på EU-nivå fastställa minimikrav för alla audiovisuella medietjänster, i syfte att de ska tillämpas konsekvent i EU av alla aktörer som sysslar med audiovisuella medietjänster, förutom om innehållet är nödvändigt för att genomföra annat än audiovisuellt innehåll eller audiovisuella tjänster. Översynen bör inriktas på sociala, kulturella och ekonomiska mål samt på höga standarder för skydd av minderåriga och konsumenter samt personuppgifter och på främjande av kulturell mångfald. Den bör också syfta till att stimulera investeringar i audiovisuellt innehåll och audiovisuella plattformar i EU och på att sprida innehållet och därmed främja tillgängligheten till europeiska verk, i överensstämmelse med nuvarande upphovsrättslagstiftning eller potentiella framtida reformer av denna.

4.  Europaparlamentet betonar att ursprungslandsprincipen enligt direktivet om audiovisuella medietjänster är en väsentlig förutsättning för att audiovisuellt innehåll ska kunna erbjudas över gränserna och utgör en milstolpe på väg mot en gemensam marknad för tjänster. Principen hindrar inte uppfyllandet av sociala och kulturella mål och utesluter inte att det är nödvändigt att anpassa EU-lagstiftningen utöver direktivet om audiovisuella medietjänster till de faktiska förhållandena gällande internet och den digitala miljön eller att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt företag som erbjuder audiovisuellt innehåll på nätet eller på beställning och som försöker undgå beskattning i vissa medlemsstater genom att etablera sig i länder med mycket låg skattesats eller svag lagstiftning på det audiovisuella området.

5.  Europaparlamentet uppmanar återigen kommissionen och medlemsstaterna att, samtidigt som medlemsstaterna har tillräcklig handlingsfrihet, utveckla definitionen av medietjänster i artikel 1 i direktivet om audiovisuella medietjänster så att den i större utsträckning beaktar tjänsternas potentiella samhällspolitiska effekter och särskilda förhållanden i samband därmed, särskilt deras relevans för åsiktsbildning och åsiktsmångfald samt till frågan om redaktionellt ansvar.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på ett likartat och effektivt sätt genomföra förbudet mot alla audiovisuella medietjänster i EU som kränker den mänskliga värdigheten eller uppviglar till hat och rasism. Åtgärder bör vidtas för att se till att audiovisuella medietjänster är tillgängliga för utsatta personer, att all slags diskriminering enligt artikel 21 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna undviks i alla former av audiovisuella medietjänster, och att rätten till genmäle garanteras av alla audiovisuella medietjänster under redaktionellt ansvar.

7.  Europaparlamentet noterar att mellanhänder, internetplattformar och användargränssnitt underlättar tillgången till innehållet och samtidigt i allt högre grad kan påverka mångfalden. Parallellt med konkurrenspolitiken och lagstiftningsmässiga aspekter bör det därför tas särskild hänsyn till det demokratiska politiska målet att säkra mångfald. Parlamentet uppmanar kommissionen att definiera termerna ”internetplattform” och ”användargränssnitt”, samt att anpassa den roll andra mellanhänder spelar, utan att deras innovativa potential undergrävs och med hänsyn till deras aktiva eller passiva roll. Alla, inklusive leverantörer av internetplattformar och användargränssnitt, bör omfattas av direktivet om audiovisuella medietjänster när det rör sig om en audiovisuell medietjänst. Det är i samband härmed viktigt att tillämpa regler som syftar till att förbättra möjligheten att söka efter lagligt innehåll och information för att stärka mediefriheten, mediemångfalden och oberoende forskning, och att garantera principen om icke-diskriminering, som är mycket viktig för att skydda den språkliga och kulturella mångfalden.

8.  Europaparlamentet kräver åtgärder för att audiovisuella medietjänster ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och att all slags diskriminering enligt artikel 21 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna ska undvikas.

9.  Europaparlamentet betonar i detta hänseende att kommissionen bör vägledas av de övergripande målen icke-diskriminering, avtalsfrihet, tillgänglighet, sökbarhet, teknik- och nätneutralitet, öppenhet och lika villkor.

10.  Europaparlamentet menar att audiovisuella medietjänster av allmänintresse eller med inflytande på opinionsbildningen ska vara lätt tillgängliga och sökbara för alla användare, särskilt om de konfronteras med innehåll som på förhand fastställts av tillverkare av utrustning, närverksoperatörer, innehållsleverantörer eller andra sammanslutningar på ett sätt som inte respekterar användarnas autonomi att fastställa/installera sina egna preferenser och prioriteringar. Medlemsstaterna kan för att säkerställa sökbarheten för audiovisuellt innehåll av allmänintresse införa särskilda regler som syftar till att bevara kulturell och språklig mångfald och bredden av information, åsikter och medier, skydd av barn, ungdomar och minoriteter och konsumentskyddet generellt.

11.  Europaparlamentet understryker att en anpassning av direktivet om audiovisuella medietjänster bör leda till mindre reglering, rättvisa konkurrensvillkor, större flexibilitet avseende kvantitativa och kommersiella kommunikationsregler och ökad sam- eller självreglering genom att radio- och tv-programföretagens rättigheter och skyldigheter anpassas till dem som gäller för andra marknadsdeltagare genom att det införs en horisontell och medieövergripande rättslig ram. Principen om tydlig igenkännlighet och åtskillnad mellan reklam och programinnehåll bör prioriteras framför principen om åtskillnad mellan reklam och program i alla medieformer.

12.  Europaparlamentet betonar att för att bekämpa s.k. forum shopping bör ursprungslandet för reklamvinster, tjänstens språk och reklamens och innehållets målgrupp anses vara del av kriterierna för att bestämma vilken audiovisuell reglering som ska tillämpas på audiovisuella medietjänster eller för att bestrida det inledande fastställandet av den behöriga medlemsstaten.

13.  Europaparlamentet beklagar att kraven i artikel 13 om främjande av europeiska verk genom beställtjänster har genomförts på olika sätt av många medlemsstater, vilket har lett till en avsaknad av tydliga skyldigheter och övervakning, vilket uppmuntrar forum shopping av beställtjänster. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att stärka artikel 13 genom att införa en kombination av tydliga krav, inklusive finansiellt bidrag, och övervakningsverktyg för att främja europeiska verk genom beställtjänster. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att stimulera det legala utbudet av audiovisuellt medieinnehåll genom att främja oberoende europeiska verk.

14.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör vara skyldiga att införa förteckningar över större evenemang, inklusive idrotts- och underhållsevenemang, som är av allmänintresse, och påminner om att det är obligatoriskt att överlämna förteckningarna till kommissionen. Evenemangen bör vara tillgängliga och i överensstämmelse med rådande kvalitetsstandarder.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med översynen av direktivet om audiovisuella medietjänster undersöka om det fortfarande är relevant att stå fast vid punkt 6.7 i kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och tv i allmänhetens tjänst.

16.  Europaparlamentet betonar att det lagliga audiovisuella onlineutbudet bör vidareutvecklas för att öka konsumenternas tillgång till ett brett och diversifierat innehåll, med olika språk- och undertextalternativ.

17.  Europaparlamentet uppmanar organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) att mer ingående undersöka de distributionskanaler och marknadsföringsformer som används av innehållsleverantörs-/distributionsnätverk i EU och hur dessa påverkar mediemångfalden.

18.  Europaparlamentet stöder ur ett kulturellt perspektiv kommissionens mål att påskynda utbyggnaden av bredband, i synnerhet i landsbygdsområden, och menar att det är nödvändigt att främja offentliga trådlösa nät i både stora och små kommuner, eftersom dessa utgör en oundgänglig infrastruktur för deras framtida funktion till gagn för den sociala och kulturell integrationen, moderna utbildnings- och informationsprocesser samt turismen och den regionala kulturekonomin.

19.  Europaparlamentet noterar slutförandet av Marrakechfördraget, som kommer att underlätta tillgång till böcker för personer som är blinda, synsvaga eller har annat läshandikapp, och uppmuntrar en snabb ratificering av fördraget.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, för att förbättra tillgången till information och kulturföremål, och i linje med de åtaganden som gjorts utan dröjsmål lägga fram ett förslag till sänkning av momssatserna för tryckta och digitala massmedier, böcker och publikationer på internet.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genom lagstiftning skydda det digitala innehållets integritet och framför allt förbjuda överbländning eller skalning av dessa tjänster genom tredje part med innehåll eller andra tjänster, såvida dessa inte uttryckligen har initierats av användaren och, när det gäller innehåll som inte kan räknas som enskild kommunikation, har godkänts av innehållsleverantören. Parlamentet påpekar att det även är förbjudet för en tredje part att utan tillstånd göra ingrepp i, eller att dekryptera, använda eller vidarebefordra en leverantörs innehåll eller sändningssignal.

22.  Europaparlamentet betonar att upphovsrätten är en viktig ekonomisk grundval för kreativitet, sysselsättning och innovation och en garant för kulturell mångfald, och den är mycket viktig för att Europas kreativa och kulturella sektor ska kunna konkurrera internationellt. Ytterligare insatser behövs på upphovsrättsområdet för att finna den rätta balansen mellan alla centrala aktörer, och en översyn av upphovsrättslagstiftningen bör säkerställa ett tillräckligt skydd som främjar investeringar och tillväxt inom den kulturella och kreativa sektorn, samtidigt som rättsosäkerheter och inkonsekvenser som inverkar negativt på den digitala inre marknadens funktion undanröja. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att vid behov se över den rättsliga ramen för upphovsrätt för att öka tillgången till kreativt innehåll för EU-medborgarna, och för att stimulera europeiska forskare, läroanstalter, kulturarvsinstitutioner och den kreativa sektorn att anpassa sin verksamhet till den digitala världen. De som drar fördel av att kunna utnyttja upphovsrättsskyddade verk ska betala en lämplig ersättning och alla lösningar i detta avseende får inte hämma lagliga leverantörers användning av sådana verk. Den digitala tekniken har förändrat värdekedjan för den kulturella ekonomin, för det mesta till mellanhändernas fördel och ofta till förfång för kreatörerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka omfattningen och effekterna av sådana förändringar och att på EU-nivå föreslå åtgärder för att förbättra upphovsmännens och konstnärernas ersättning. Parlamentet betonar att alla reviderade bestämmelser bör vara framtidssäkrade, teknikneutrala, evidensbaserade och noggrant bedömda i överensstämmelse med kommissionens mål om bättre lagstiftning, och att man samtidigt bör ta hänsyn till skillnaderna mellan digital och analog miljö.

23.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ambition att förbättra gränsöverskridande tillgång till digitalt innehåll genom enklare klarering av rättigheter, och i samband därmed beakta nya ersättningsmöjligheter till följd av digitaliseringen och skapa större rättslig säkerhet. Parlamentet betonar att minimistandarder för undantag och begränsningar och i förekommande fall ytterligare harmonisering är viktiga aspekter för att förbättra den rättsliga säkerheten och att kulturella särdrag när så är möjligt bör beaktas. Gränsöverskridande tillgång till finansiering av innehåll eller tjänster får inte hindras, och kulturell och språklig mångfald bör ses som en fördel. Den audiovisuella sektorn måste uppmuntras att utveckla innovativa lösningar på licensområdet för att anpassa sina finansieringsmodeller till den digitala tidsåldern.

24.  Europaparlamentet betonar att yrkesverksamhet eller affärsmodeller som grundar sig på brott mot upphovsrätten allvarligt hotar den digitala inre marknadens funktion, och efterlyser en EU-omfattande strategi för att säkerställa att ingen drar fördel av avsiktliga överträdelser av upphovsrätten.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra överförbarhet och interoperabilitet, i syfte att stimulera den fria rörligheten för innehåll eller tjänster som lagligen införskaffats eller tillhandahålls i hela EU, samt tillgänglighet och gränsöverskridande funktionalitet för abonnemang, och samtidigt respektera att vissa ekonomiska modeller i EU grundar sig på territoriella rättigheter, särskilt när det gäller finansiering av audiovisuella produktioner och i synnerhet förfinansierade filmproduktioner, vilket möjliggör stor kulturell mångfald. Parlamentet betonar att det inte finns någon motsägelse mellan territorialitetsprincipen och åtgärder för att främja överföring av innehåll. Europatäckande licenser bör fortsatt vara ett alternativ, bör införas på frivillig basis och föregås av en konsekvensbedömning. Sådana licenser kan inte ersätta territoriella licenser och finansieringsmodeller för audiovisuella verk bygger på nationella licensieringsmodeller som är anpassade till de nationella marknadernas särdrag. Med beaktande av artikel 118 i EUF-fördraget bör förvaltningen av europeiska rättigheter vidareutvecklas och göras mer attraktiv.

26.  Europaparlamentet anser att det behövs ett förtydligande av vad som utgör oberättigad geoblockering, med beaktande av samråd. Det finns konfigurationer som gör geoblockering nödvändig, särskilt när det gäller kulturell mångfald, där geoblockering ofta är ett redskap för att förhindra monopolisering av marknaden. Territoriell begränsning förefaller nödvändig om kostnaderna för att erbjuda innehåll eller tjänster över gränserna inte kan täckas och där refinansiering inte är tillgänglig.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genom samråd med berörda parter optimera visningsfönster för medier för att påskynda utbudet av audiovisuellt innehåll och samtidigt upprätthålla ett hållbart första och andra diffusionsfönster som hänför sig till finansieringsordningar för audiovisuellt innehåll.

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utvidga räckvidden för undantaget för citat, utan att det påverkar upphovsmannens ideella rätt, till korta audiovisuella citat för syften som inte är reklam eller politiska, förutsatt att det använda verket tydligt krediteras, att citatet inte strider mot en normal användning av verket och att det inte skadar upphovsmannens legitima intressen.

29.  Europaparlamentet uppmanar till ytterligare dialog mellan kreatörer, rättighetshavare och mellanhänder för att främja ett samarbete som är till gagn för alla parter och som skyddar upphovsrätten, samtidigt som det ges möjlighet till och uppmuntras till innovativa produktionsmetoder. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligar åtgärder för att modernisera upphovsrätten i syfte att tillhandahålla och utveckla innovativa nya licensformer som är effektivare avseende användning av kreativt innehåll på internet, och därmed också ta hänsyn till möjligheterna till kollektiva licensavtal.

30.  Europaparlamentet anser att en vidareutveckling av rättsområdet i direktiv 93/83/EEG kan förbättra den gränsöverskridande tillgången till lagligt innehåll och lagliga tjänster på nätet på den digitala inre marknaden, utan att man ifrågasätter principen om avtalsfrihet, skälig ersättning för upphovsmän och konstnärer och ensamrätters territoriella karaktär, och välkomnar kommissionens initiativ att föra ett offentligt samråd om direktiv 98/83/EEG.

31.  Europaparlamentet betonar att man måste ta itu med den svåra gränsdragningen mellan mångfaldiganderätten av verk och rätten att överföra verk till allmänheten, och att begreppet ”överföring till allmänheten” måste förtydligas mot bakgrund av senaste rättspraxis från EU-domstolen. Det behövs en gemensam definition av ”allmän egendom” för att säkerställa en omfattande spridning av kulturellt innehåll i hela EU.

32.  Europaparlamentet menar att det i gällande upphovsrätt måste fastställas obligatoriska begränsningar och undantag , t.ex. inom området utbildning, forskning, bibliotek och museer, för en större spridning av kulturellt innehåll i hela EU, samtidigt som man tar hänsyn till yttrande- och informationsfriheten, frihet för konst och vetenskap och religiös och språklig mångfald.

33.  Europaparlamentet betonar att för att en verklig digital inre marknad i EU ska uppnås och för att alla, även utsatta personer, fullt ut ska kunna använda ny digital teknik behövs det ytterligare insatser för att förbättra mediekompetensen. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att erkänna vikten av utbildning om medier, att införa digital kompetens i läroplaner och förbättra den nödvändiga tekniska utrustningen. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av lämplig utbildning för lärare i digitala färdigheter, i hur dessa färdigheter lärs ut effektivt och hur färdigheterna kan användas för att stödja lärandeprocessen generellt.

34.  Europaparlamentet betonar att förmågan att på ett oberoende och kritiskt sätt använda sig av medier är en uppgift som för alla generationer är ett livslångt lärande, som är under ständig förändring och löper parallellt med mediernas utveckling, och att detta bör förstås som en nyckelkvalifikation. Att utbildningssystemen anpassas är mycket viktigt för att öka IKT-professionalismen i EU och för att möta den ökande efterfrågan på yrkesverksamma med digital kompetens i EU. Parlamentet uppmuntrar i detta hänseende kommissionen och medlemsstaterna att skapa en grund för ömsesidigt erkännande av digitala färdigheter och kvalifikationer genom att inrätta ett europeiskt certifikat eller värderingssystem, med den gemensamma europeiska referensramen för språk: lärande och undervisning som förebild. Parlamentet betonar att ytterligare insatser behövs för att öka mediekompetensen, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genom initiativ och samordnade åtgärder främja mediekompetensen för alla EU-medborgare, särskilt för utsatta personer. I insatserna för att öka mediekompetensen bör internetkunskap ingå som en fast del.

35.  Europaparlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna måste anta en tvåvägsstrategi i frågan om kompetens och digitala färdigheter genom att investera i digital utbildning och digital infrastruktur, samt i integration av digitalt innehåll och digitala metoder i befintliga forskarprogram. Parlamentet rekommenderar att man fortsätter att förbättra metoderna för skydd av barn på nätet, genom transparenta självreglerande åtgärder i överensstämmelse med befintlig nationell lagstiftning och EU-lagstiftning när så är lämpligt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att erbjuda alla generationer information om lämplig och autonom hantering av informationsöverflöd, samt att investera mer i etableringen av europeiska nätverk för undervisning i mediekunskap, att främja utbytet av bästa praxis och säkerställa synligheten på EU-nivå av nationella, regionala och även lokala initiativ.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att forska mer om hur digitala medier påverkar de kognitiva färdigheterna, effektiva metoder för självkontroll och resultaten av spelbaserat digitalt lärande.

37.  Europaparlamentet betonar att en avgörande kulturell grundval för den europeiska digitala inre marknaden är språkens levande mångfald och en ökande flerspråkighet. En väsentlig förutsättning för att en digital inre marknad ska utvecklas på ett samhälleligt hållbart sätt är att språklig mångfald stöds digitalt, att tillgängligheten ökas och att relevanta färdigheter främjas och säkerställs. Parlamentet förväntar sig angående en produktiv hantering av flerspråkighet att kommissionen intensifierar sina insatser för ett snabbare genomförande av den tekniska grunden för aktivt stöd och produktiv användning av den europeiska flerspråkigheten inom utbildning, film, kulturarv, forskning och offentlig förvaltning samt i det vardagliga arbets- och affärslivet.

38.  Europaparlamentet understryker territorialitetsprincipens betydelse för t.ex. den europeiska filmkulturen, och kräver att finansieringsmodeller för audiovisuella verk, som bygger på nationella licensieringsmodeller, inte förstörs av obligatoriska alleuropeiska licenser. Man bör i stället stödja gränsöverskridande överföring av lagligt förvärvat innehåll.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att principen om nätneutralitet, som är avgörande för mediekonvergens, följs.

40.  Europaparlamentet betonar att ett omfattande säkerställande av nätneutraliteten är en central del av en socialt rättvis strategi för den digitala inre marknaden, och därför inte bör delvis uppges för det på kort sikt nödvändiga målet att avskaffa roamingavgifter.

41.  Europaparlamentet påminner om att det är nödvändigt med en rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter mellan olika kategorier rättighetshavare och användare av upphovsrättsskyddade verk.

42.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att genomföra ett offentligt samråd om direktiv 93/83/EEG om satellitsändningar och vidaresändning via kabel, för att undersöka möjligheterna att utvidga direktivets tillämpningsområde till att omfatta online-kommunikation av audiovisuella verk via direktuppspelning och beställvideo, vilket avsevärt skulle hjälpa statliga radio- och tv-bolag att fullgöra sitt uppdrag i allmänhetens intresse i den digitala tidsåldern och bidra till fullbordandet av den digitala inre marknaden.

43.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen, inom ramen för strategin för en digital inre marknad och i andra sammanhang, intensifierar sina insatser för ett produktivt samspel med flerspråkighet, så att man snabbare kan genomföra den tekniska grunden för aktivt skydd och produktiv användning av den europeiska flerspråkigheten inom utbildning, film, kulturarv, forskning och offentlig förvaltning samt i det vardagliga arbets- och affärslivet.

44.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens idé att bygga nya kunskapslagringssystem för den offentliga sektorn genom molnteknik och text- och datautvinning som är certifierad och säkrad enligt dataskyddslagstiftningen. Användingen av sådan teknik i läroanstalter, offentliga bibliotek och arkiv kräver särskilda utbildningsinsatser inom biblioteks-, arkiv- och dokumentationsyrken samt motsvarande flerspråkig tillgänglighet för användarna.

45.  Europaparlamentet menar att det inom ramen för strategin för den digitala inre marknaden måste göras mer för att genomföra fri och öppen programvara vid läroanstalter och inom offentliga förvaltningar, eftersom källkoders tillgänglighet och synlighet ökar de offentliga myndigheternas resurssparande deltagande i samband med beslut om nytänkande samarbete. En mer omfattande användning av programvara kan göra det möjligt att certifiera användarnas digitala kompetens, särskilt vid läroanstalter.

46.  Europaparlamentet kräver att det vid läroanstalter och offentliga forskningsinstitutioner undervisas i och används digitala former för samarbete och kommunikation – med användning och vidareutveckling av Creative Commons-licenser – utmed lands- och språkgränser, och att detta ska främjas i samband med offentlig upphandling.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

12.11.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

6

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Nikolaos Chountis, Silvia Costa, Mircea Diaconu, Damian Drăghici, Angel Dzhambazki, Jill Evans, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Andrew Lewer, Svetoslav Hristov Malinov, Stefano Maullu, Fernando Maura Barandiarán, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Michaela Šojdrová, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Santiago Fisas Ayxelà, Sylvie Guillaume, György Hölvényi, Ilhan Kyuchyuk, Ernest Maragall, Emma McClarkin, Martina Michels, Elisabeth Morin-Chartier, Michel Reimon, Hannu Takkula

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Julia Reid

7.12.2015

YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor (*)

för utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden

(2015/2147(INI))

Föredragande av yttrande (*): Angel Dzhambazki

    (*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att främjande av tillväxt, innovation, medborgarnas och konsumenternas valfrihet, skapande av sysselsättning, inbegripet högkvalitativa arbetstillfällen, och konkurrenskraft är av yttersta betydelse, och anser att den digitala inre marknaden är avgörande för att detta mål ska kunna uppnås genom avskaffande av handelshinder, produktionsökning, rationalisering av förfaranden för internetföretag, stöd till upphovsmän, investerare och konsumenter och för dem som är verksamma inom den digitala ekonomin, med särskild fokus på små och medelstora företag, och genom att göra privata investeringar i kreativ infrastruktur kommersiellt attraktiva, samtidigt som byråkratin minimeras och etablering av nya företag underlättas. Parlamentet uppmärksammar dessutom vikten av att underlätta laglig tillgång till akademiska och kreativa verk och trygga en hög nivå på konsumentskyddet och skyddet av personuppgifter på en digitala inre marknaden. Parlamentet efterlyser en framtida reglering och bedömning av effekterna av alla nya förslag när det gäller konkurrenskraft, tillväxt, små och medelstora företag, innovativ potential och sysselsättningsskapande samt deras eventuella kostnader och fördelar, tillammans med en bedömning av deras miljömässiga och sociala påverkan.

2.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande En digital agenda för Europa (COM(2015)0192) och det inkluderade åtagandet att modernisera den nuvarande upphovsrättsramen för att anpassa den till den digitala tidsåldern. Parlamentet understryker att eventuella ändringar av denna ram bör övervägas på ett riktat sätt och med fokus på rättvis och skälig ersättning till upphovsmän och rättsinnehavare för användning av deras verk, ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och förbättrade konsumenterfarenheter, men även behovet att trygga skyddet av grundläggande rättigheter.

3.  Europaparlamentet påminner om de immateriella rättigheternas roll, och påminner om att undantag och begränsningar av upphovsrätten är en aspekt av upphovsrättssystemet. Parlamentet betonar den avgörande roll som riktade undantag från och inskränkningar av upphovsrätten spelar när det gäller att bidra till ekonomisk tillväxt, innovation och skapande av sysselsättning, främja framtida kreativitet och öka EU:s innovation och kreativa och kulturella mångfald.

4.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att EU:s kulturella och kreativa sektorer är en motor för ekonomisk tillväxt, innovation och konkurrenskraft, eftersom de enligt branschens uppgifter sysselsätter över 7 miljoner människor och genererar över 4,2 procent av EU:s BNP(45).

5.  Europaparlamentet anser att man inom ramen för reformen bör göra en korrekt avvägning mellan alla berörda intressen. Parlamentet påpekar att den kreativa sektorn uppvisar särdrag och står inför olika utmaningar, särskilt med tanke på de olika typer av innehåll och kreativa verk som finns och de affärsmodeller som används. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att bättre kartlägga dessa särdrag och ta hänsyn till dem när den föreslår ändringar och lösningar.

6.  Europaparlamentet understryker att en reform av upphovsrätten bör bygga på en hög skyddsnivå, eftersom dessa rättigheter är mycket viktiga för intellektuellt skapande, och inrätta en stabil, tydlig och flexibel rättslig grund som gynnar investeringar och tillväxt inom sektorn för kultur och kreativt arbete, samtidigt som de rättsliga osäkerheter och inkonsekvenser som skadar en väl fungerande inre marknad avskaffas.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att en eventuell reform av upphovsrättsdirektivet beaktar resultaten av efterhandsutvärderingen av upphovsrättsdirektivet från 2001 och grundas på vedertagna belägg, inbegripet en bedömning av den möjliga effekten av de ändrade delarna, i synnerhet när det gäller produktion, finansiering och distribution av audiovisuella verk samt för den kulturella mångfalden. Parlamentet anser att det är nödvändigt att göra en ordentlig ekonomisk analys av effekterna på arbetstillfällen och tillväxt.

8.  Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att beakta parlamentets resolution av den 9 juli 2015 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället(46).

9.  Europaparlamentet konstaterar att 56 % av alla européer använder internet för kulturella ändamål och betonar därför vikten av flera undantag från upphovsrätten. Parlamentet påminner kommissionen om att majoriteten av dess ledamöter stöder en undersökning av möjligheten att tillämpa minimistandarder för undantag från och inskränkningar av upphovsrätten och en korrekt tillämpning av de undantag som anges i direktiv 2001/29/EG. Parlamentet betonar att inställningen till undantag och inskränkningar av upphovsrätten bör vara balanserad, riktad och formatneutral och endast utgå ifrån bevisade behov, och den får inte påverka EU:s kulturella mångfald, dess finansiering och upphovsmännens rättvisa ersättning. Parlamentet betonar att samtidigt som utnyttjandet av text- och datautvinning kräver ökad rättssäkerhet så att forskare och utbildningsinstitutioner kan använda upphovsrättsskyddat material i högre utsträckning, även över gränserna, bör alla EU-omfattande undantag för text- och datautvinning endast gälla när användaren äger lagligt tillträde, och bör utvecklas i samråd med alla intressenter på grundval av en evidensbaserad konsekvensbedömning.

10.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att skapa mer klarhet och insyn i upphovsrättssystemet, i synnerhet när det gäller användargenererat innehåll och avgifter för privatkopiering i de medlemsstater som väljer att tillämpa sådana avgifter. Parlamentet konstaterar i detta avseende att medborgarna bör informeras om det faktiska avgiftsbeloppet för privatkopiering, dess syfte och hur det kommer att användas.

11.  Europaparlamentet betonar att den digitala inre marknaden bör garantera tillgång för alla, särskilt personer med funktionsnedsättning, till produkter och tjänster som skyddas av upphovsrätt och närstående rättigheter. Parlamentet är i detta sammanhang djupt oroat över att inga framgångar gjorts när det gäller ratificeringen av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången till publicerade verk för personer som är blinda, synsvaga eller har annat läshandikapp, och begär att det ska ratificeras snarast möjligt. Parlamentet ser med förväntan fram emot EU-domstolens avgörande i denna fråga.

12.  Europaparlamentet efterlyser riktade, faktabaserade reformer för att främja gränsöverskridande tillträde till lagligen tillgängligt eller lagligen förvärvat innehåll på internet, men betonar vikten av att inte godtyckligt främja införandet av alleuropeiska licenser, eftersom detta skulle kunna leda till ett minskat utbud av innehåll för användarna. Parlamentet betonar att territorialitetsprincipen är ett väsentligt inslag i upphovsrättssystemet med tanke på vikten av territoriella licenser i EU. Parlamentet efterlyser ett stopp för omotiverad geografisk blockering genom prioritering av gränsöverskridande överföring av lagligen förvärvat eller lagligen tillgängligt innehåll som ett första steg mot ökad rättssäkerhet, och begär att nya kommersiella modeller för flexibla och innovativa licensieringssystem ska införas. Parlamentet konstaterar att sådana modeller bör gagna konsumenterna så att den språkliga och kulturella mångfalden säkerställs, utan att hämma territorialitetsprincipen eller avtalsfriheten.

13.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att stärka EU:s forskning och innovation genom att förbättra den gränsöverskridande användningen av upphovsrättsskyddat material. Parlamentet anser att denna insats är avgörande för att förbättra tillgången till kunskap och utbildning på internet, och förbättra utbildningsinstitutionernas globala konkurrenskraft inom EU.

14.  Europaparlamentet betonar vikten av tillgång till offentlig information och offentligt innehåll. Parlamentet betonar att innehåll som är offentligt i en medlemsstat bör vara tillgängligt i alla andra medlemsstater. Parlamentet anser att EU-institutionernas offentliga innehåll när så är möjligt också bör vara offentligt tillgängligt.

15.  Europaparlamentet anser att eventuella ändringar av direktivet om audiovisuella medietjänster bör beakta nya sätt att få tillträde till audiovisuellt innehåll och bör vara konsekvent med den aktuella reformen av upphovsrätten.

16.  Europaparlamentet anser att vissa mellanhänder på internet och onlineplattformar genererar sina intäkter genom kulturella verk och innehåll, men dessa intäkter delas eventuellt inte alltid med upphovsmännen. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga evidensbaserade alternativ för att hantera eventuell överföring av värdet från innehållet till tjänsterna, så att upphovsmän, utövande konstnärer och rättsinnehavare får rimlig kompensation för användningen av sina verk på internet, utan att innovationen hämmas.

17.  Europaparlamentet påpekar att den snabba tekniska utvecklingen på den digitala marknaden kräver en teknikneutral ram för upphovsrätter.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s strategi för en digital inre marknad utvecklas i samarbete med de länder som kommit längst när det gäller god praxis för digitalisering för att man enkelt ska kunna anpassa tekniska innovationer från länder utanför EU, särskilt när det gäller immaterialrätt, och på så vis förbättra driftskompatibiliteten och öka de europeiska företagens tillväxt- och expansionsmöjligheter på den internationella marknaden.

19.  Europaparlamentet uppmanar utgivare att offentliggöra all information om de tekniska åtgärder som krävs för att säkra driftskompatibilitet för deras innehåll.

20.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att garantera driftskompatibilitet mellan digitala komponenter, och betonar vikten av standardisering, som kan uppnås både via standardessentiella patent och öppna licensmodeller. Parlamentet välkomnar kommissionens insatser för att skapa balanserade förutsättningar för förhandlingar mellan rättsinnehavare och dem som tillämpar standardessentiella patent för att skapa rättvisa licensvillkor. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta del av och tillämpa andan i EU-domstolens dom i mål C-170/13 (Huawei mot ZTE), som skapar en avvägning mellan innehavare av standardessentiella patent och dem som tillämpar standarder för att komma tillrätta med patentintrång och garantera att licensavtal sluts enligt rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor.

21.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens handlingsplan för att modernisera genomförandet av immateriella rättigheter på internet när det gäller intrång i kommersiellt syfte. Parlamentet betonar vikten av att upphovsrättslagstiftning och relaterade rättigheter respekteras i den digitala tidsåldern. Parlamentet anser att genomförandet av upphovsrätten, på det sätt som anges i direktiv 2006/115/EG, är mycket viktigt och anser att upphovsrätten och relaterade rättigheter endast är så effektiva som de befintliga genomförandeåtgärderna för att skydda dem är. Parlamentet uppmärksammar att ett avsevärt antal intrång i immateriella rättigheter begås inom EU, och att tullmyndigheterna enligt kommissionens uppgifter registrerade över 95 000 beslag under 2014, och värdet på de 35,5 miljoner varor som beslagtogs beräknas uppgå till över 600 miljoner euro(47). Parlamentet betonar att Europeiska observatoriet avseende intrång i immateriella rättigheter har till uppgift att samla in trovärdiga uppgifter och göra objektiva analyser av de verkliga följderna av intrång för de ekonomiska aktörerna. Parlamentet begär därför att en effektiv, hållbar, proportionerlig och moderniserad strategi ska antas för genomförande, tillämpning och skydd av immateriella rättigheter på internet, särskilt när det gäller intrång i kommersiellt syfte. Parlamentet konstaterar att brott mot upphovsrätten i vissa fall kan förekomma för att det är svårt att hitta önskat innehåll som är lagligen tillgängligt. Parlamentet begär därför att ett brett och användarvänligt lagligt utbud ska tas fram och marknadsföras för allmänheten.

22.  Europaparlamentet välkomnar ”följ pengarna”-principen, och uppmanar aktörerna i leveranskedjan att på grundval av praxis med frivilliga avtal vidta samordnade och proportionella åtgärder för att bekämpa intrång i immateriella rättigheter i kommersiell skala. Parlamentet betonar att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna bör främja vederbörlig försiktighet i leveranskedjan och uppmuntra till utbyte av information och bästa praxis liksom bättre samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn. Parlamentet påpekar att eventuella åtgärder som vidtas av aktörerna i leveranskedjan för att bekämpa intrång i kommersiella syften måste vara motiverade, samordnade och proportionella och innefatta möjligheter till effektiva och användarvänliga rättsmedel för parter som påverkas negativt. Parlamentet understryker behovet att öka konsumenternas medvetenhet om konsekvenserna av intrång i upphovsrätten och närstående rättigheter.

23.  Europaparlamentet anser att diskussioner bör inledas av kommissionen och att det bör göras evidensbaserade analyser av huruvida alla aktörer i värdekedjan, inbegripet mellanhänder på internet, onlineplattformar, tillhandahållare av innehåll och tjänster, samt även mellanhänder utanför internet, såsom återförsäljare och detaljhandlare, bör vidta rimliga och adekvata åtgärder mot olagligt innehåll, förfalskade varor och intrång i immateriella rättigheter i kommersiell skala, samtidigt som man tryggar slutanvändarens rätt att ansluta sig till och sprida information eller använda program och tjänster efter eget val. Parlamentet understryker att man måste ta hänsyn till vikten av att förtydliga mellanhändernas roll, i synnerhet när det gäller bekämpningen av intrång i immateriella rättigheter, på grundval av en noggrann, riktad och evidensbaserad analys och så att hänsyn tas till alla relevanta offentliga samråd som kommissionen genomfört. Parlamentet understryker att internettjänsteleverantörer och mellanhänder på internet under alla omständigheter bör ha strikt fastställa skyldigheter och inte spela den roll som anvisats domstolarna, så att man undviker alla former av privatisering av brottsbekämpningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en undersökning för att bedöma hur effektivt det är med rättslig blockering av webbplatser och förfaranden för anmälan och avlägsnande.

24.  Europaparlamentet uppmärksammar den roll som förmedlare av verk spelar när det gäller att skapa och sprida verk, bland annat på internet, och konstaterar att det ökade antalet internetplattformar är en följd av konsumentefterfrågan. Parlamentet bekräftar att rådande principer för mellanhändernas ansvar har möjliggjort en ökning av antalet internetplattformar, och varnar för att mer rättslig osäkerhet på detta område han ha en negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten. Parlamentet uppmärksammar vissa internetmellanhänders ökade roll och de eventuellt negativa effekterna av deras dominerande ställning när det gäller rättsinnehavarnas kreativa potential, skälig ersättning för deras arbete och utveckling av de tjänster som erbjuds av andra distributörer av verk.

25.  Europaparlamentet föreslår att det kommande lagstiftningsförslaget om internetplattformar bör grundas på konsumenters, kreatörers och den digitala arbetskraftens intressen, särskilt skyddet av sårbara personer.

26.  Europaparlamentet betonar att om man vill åstadkomma ett meningsfullt genomförande av upphovsrätten bör fullständig information om rättsinnehavarnas identitet och, i förekommande fall, varaktigheten för det rättsliga skyddet finnas lätt tillgänglig för allmänheten.

27.  Europaparlamentet påminner om att tjänsteleverantörer på internet enligt artikel 5 i direktiv 2000/31/EG är skyldiga att klart och tydligt ange sin identitet, och att efterlevnaden av denna skyldighet i betydande grad bidrar till att säkerställa konsumenternas förtroende för e-handel.

28.  Europaparlamentet noterar kommissionens avsikt att dra tillbaka förslaget om den gemensamma europeiska köplagen, och påminner i detta sammanhang om parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen den 26 februari 2014. Parlamentet insisterar på att det behövs omfattande fakta och analyser av dessa samt samråd med alla berörda parter innan man tillämpar någon strategi, särskilt med tanke på de konsekvenser den skulle få för det nuvarande konsumentskyddet enligt nationell lagstiftning, framför allt när det gäller påföljder vid underlåtenhet att uppfylla villkoren i avtal om näthandel med fysiska varor eller digitalt innehåll och rättslig säkerhet när det gäller tillämpningen av Rom I-förordningen.

29.  Europaparlamentet anser att avtalsregler för digitalt innehåll måste vara principbaserade för att vara teknikneutrala och framtidssäkra. Parlamentet understryker dessutom, med hänsyn till framtida kommissionsförslag på detta område, hur viktigt det är att undvika inkonsekvens och överlappning med befintlig lagstiftning samt även att undvika risker för att det på längre sikt sker en uppdelning av lagstiftningen för avtal som ingås på internet och andra avtal liksom för olika distributionskanaler, även med tanke på Refit-programmet inom konsumentskyddslagstiftningen.

30.  Europaparlamentet anser att kommissionen i sitt ändrade förslag även bör klargöra hur de befintliga reglerna gäller i en digital miljö vid gränsöverskridande internetförsäljning, bland annat tillämpningen av tjänstedirektivet, för att komma tillrätta med illojal prisdiskriminering på internet som grundar sig på nationalitet eller säte.

31.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att analysera skyddsnivån i viktiga EU-konsumentskyddsbestämmelser inom ramen för den så kallade delningsekonomin och eventuella obalanser mellan parterna i avtalsförbindelser mellan konsument och konsument (”C2C”-avtal), som ökar i takt med att det blir allt vanligare att använda tjänster som tillhandahålls via plattformar för delningsekonomi.

32.  Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra förfarandena för företag som vill etablera sig och bedriva verksamhet på internet inom alla medlemsstater, och konstaterar att dessa förfaranden bör rationaliseras och digitaliseras. Parlamentet uppmanar kommissonen att ytterligare överväga detta i sin strategi för den inre marknaden.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att särskild uppmärksamhet ägnas de problem som hindrar konsumenter och företag från att dra nytta av hela utbudet av produkter och tjänster, både digitala och sådana som erbjuds genom digitala kanaler i EU, och som hindrar företag från att inleda och utöka sin verksamhet, bedriva verksamhet över gränserna och vara innovativa.

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa gemensamma regler och god praxis inom digital förvaltning med särskild inriktning på organen inom rättssystemet och de lokala myndigheterna.

35.  Europaparlamentet betonar att den digitala utvecklingen även har medfört viktiga förändringar inom den offentliga förvaltningen, med en effektivare, förenklad och mer användarvänlig e-förvaltning. Parlamentet anser att det i detta avseende är mycket viktigt att medborgarna och företagen har tillgång till sammankopplade handelsregister.

36.  Europaparlamentet ställer sig positivt till att inrätta en EU-plattform för tvistlösning för konsumentskydd under år 2016. Parlamentet understryker att utan effektiv lagstiftning och tillgång till rättsliga verktyg kan konsumenternas rättigheter inte garanteras, och anser att e-handeln också skulle kunna blomstra om konsumenterna kunde handla under liknande villkor på nätet över hela EU.

37.  Europaparlamentet understryker att en av förutsättningarna för en digital inre marknad är online-säkerheten, och anser därför att det är nödvändigt att trygga nät- och informationssäkerhet på denna snabbt expanderande marknad I detta avseende välkomnar parlamentet kommissionens initiativ att upprätta ett offentligt-privat partnerskap med hänsyn till it-säkerheten inom området för teknik och lösningar för nätverkssäkerhet.

38.  Europaparlamentet efterfrågar ett mer effektivt regelverk för EU-finansiering av it-utbildning för att öka unionens konkurrenskraft.

39.  Europaparlamentet påpekar att den tekniska klyftan i EU måste lösas via den rättsliga ramen för politiken om den digitala inre marknaden. Parlamentet anser att det krävs en proaktiv strategi för att minska skillnaderna mellan regioner, mellan landsbygds- och tätortsområden och mellan generationer.

40.  Europaparlamentet påpekar att det krävs direkt stöd till utveckling och innovation inom EU:s företag för att man ska kunna skapa en stark rättslig ram för politiken för en digital inre marknad. Parlamentet betonar därför att små och medelstora företag måste stimuleras att använda digital teknik och utveckla kompetens och tjänster på IKT-området.

41.  Europaparlamentet framhåller att digital innovation skapar tillväxt, och att en stark rättslig ram för politiken för en digital marknad måste stimulera företagarandan. Parlamentet anser att stimulansprogram som är utformade för unga innovatörer bör utvecklas för att man ska kunna dra fördel av potentialen hos unga européer.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

3.12.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

3

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Max Andersson, Joëlle Bergeron, Marie-Christine Boutonnet, Jean-Marie Cavada, Kostas Chrysogonos, Therese Comodini Cachia, Mady Delvaux, Laura Ferrara, Enrico Gasbarra, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Mary Honeyball, Gilles Lebreton, António Marinho e Pinto, Jiří Maštálka, Emil Radev, Evelyn Regner, Pavel Svoboda, József Szájer, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Angel Dzhambazki, Jytte Guteland, Heidi Hautala, Stefano Maullu, Rainer Wieland, Kosma Złotowski

1.12.2015

YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (*)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden

(2015/2147(INI))

Föredragande av yttrande (*): Michał Boni

(*) Associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvariga utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att alla initiativ som tas fram i enlighet med strategin för en digital inre marknad måste vara förenliga med de grundläggande rättigheterna, särskilt uppgiftsskyddslagstiftningen, och erkänner strategins mervärde för EU:s ekonomi. Respekt för grundläggande rättigheter, särskilt integritet och skydd av personuppgifter, är centrala beståndsdelar när det gäller att uppnå medborgarnas förtroende och säkerhet. De behövs för att den datadrivna ekonomin ska kunna tillvarata potentialen i den digitala sektorn, och bör därför ses som något som skapar möjligheter och en konkurrensfördel. Parlamentet betonar att samarbete behövs mellan tekniker, näringsliv och myndigheter, så att den tillämpliga EU-lagstiftningen följs. För både de registrerade och företagen är det viktigt att både den allmänna uppgiftsskyddsförordningen och uppgiftsskyddsdirektivet antas snabbt. Parlamentet efterlyser en översyn av direktivet om integritet och elektronisk kommunikation för att se till att dess bestämmelser stämmer överens med dem i uppgiftsskyddspaketet när detta paket träder i kraft.

3.3.2. Att bekämpa olagligt innehåll på nätet

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en politik och rättsliga ramar som gör det möjligt att ta itu med it-brottslighet samt olagligt innehåll och material på internet, däribland hatpropaganda, och som fullt ut respekterar de grundläggande rättigheterna enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – särskilt rätten till yttrande- och informationsfrihet –, EU:s och medlemsstaternas befintliga lagstiftning, nödvändighetsprincipen, proportionalitetsprincipen, principen om ett vederbörligt rättsligt förfarande och rättsstatsprincipen. För att uppnå detta mål är det nödvändigt att

  –  förse europeiska och nationella polismyndigheter och brottsbekämpande myndigheter med konsekventa och effektiva verktyg för brottsbekämpning,

  –  tillhandahålla tydliga riktlinjer för hantering av olagligt innehåll på internet, inklusive hatpropaganda,

  –  stödja offentlig-privata partnerskap och dialog mellan offentliga och privata enheter, i överensstämmelse med befintlig EU-lagstiftning,

  –  klargöra mellanhänders och onlineplattformars roll i förhållande till Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

  –  se till att inrättandet inom Europol av EU-enheten för anmälan av innehåll på internet (EU IRU) vilar på en rättslig grund som är lämplig för enhetens verksamhet,

  –  säkra särskilda åtgärder för att bekämpa sexuellt utnyttjande av barn via internet och effektivt samarbete mellan alla berörda parter för att garantera barns rättigheter och skydd för barn på internet samt uppmuntra initiativ som strävar efter att göra internet till en säker plats för barn, och

  –  samarbeta med de berörda aktörerna när det gäller att främja utbildnings- och informationskampanjer.

3.  Europaparlamentet påminner om lydelsen i artikel 12 i direktivet om elektronisk handel (2000/31/EG): ”Medlemsstaterna skall se till att en tjänsteleverantör som levererar en informationssamhällets tjänst bestående av överföring i ett kommunikationsnät av information som lämnats av tjänstemottagaren, eller tillhandahållande av tillgång till ett kommunikationsnät, inte skall vara ansvarig för den överförda informationen under förutsättning att tjänsteleverantören a) inte initierat överföringen, b) inte valt ut mottagaren av den överförda informationen, och c) inte valt ut eller ändrat den information som överförts”.

3.4. Att stärka förtroendet och skärpa säkerheten för digitala tjänster och hantering av personuppgifter

4.  Europaparlamentet understryker att det snabbt ökande antalet angrepp på nätverk och fall av it-brottslighet kräver ett harmoniserat svar från EU och medlemsstaternas sida, så att en hög nivå på nät- och informationssäkerheten garanteras. Att tillhandahålla säkerhet på internet betyder att nätverk och kritisk infrastruktur skyddas, så att brottsbekämpande myndigheter verkligen ska kunna bekämpa brottslighet, inklusive terrorism, våldsam radikalisering, sexuella övergrepp och sexuellt utnyttjande av barn via internet, samt att de uppgifter som är absolut nödvändiga används för att bekämpa brottslighet både på internet och i andra sammanhang. Säkerhet enligt denna definition, tillsammans med skyddet av grundläggande rättigheter på internet, är avgörande för att stärka förtroendet för digitala tjänster och är därför en nödvändig förutsättning för att skapa en konkurrenskraftig digital inre marknad.

5.  Europaparlamentet efterlyser ett slutgiltigt antagande av direktivet om nät- och informationssäkerhet, i syfte att erbjuda ett sammanhållet regelverk för att trygga strategisk och operativ it-säkerhet på både EU-nivå och nationell nivå, vilket kräver ett närmare samarbete med nationella myndigheter och EU-byråer, samtidigt som man säkerställer skyddet av EU:s grundläggande rättigheter, särskilt integritet och uppgiftsskydd för företag, myndigheter och de registrerade.

6.  Europaparlamentet påminner om att verktyg som kryptering är användbara för medborgare och företag som ett sätt att garantera integriteten och åtminstone en grundläggande kommunikationssäkerhetsnivå. Parlamentet fördömer att kryptering också används i brottsliga syften.

7.  Europaparlamentet välkomnar att man inom ramen för Europol inrättat ett europeiskt it‑brottscentrum (EC3), som bidrar till snabbare reaktioner vid it-angrepp. Parlamentet efterlyser ett lagstiftningsförslag om förstärkning av EC3:s mandat och ett snabbt införlivande av direktiv 2013/40/EU av den 12 augusti 2013 om angrepp mot informationssystem, som också syftar till att förbättra det operativa samarbetet mellan medlemsstaternas nationella brottsbekämpningsenheter och de berörda EU-byråerna (Eurojust, Europol och EC3 samt Enisa).

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att inrätta ett offentlig-privat partnerskap om it-säkerhet. Parlamentet understryker behovet av samarbete och delaktighet för företag samt införandet av konceptet inbyggd säkerhet. Parlamentet stöder att medlemsstaterna ska dela med sig av god praxis i fråga om offentlig-privata partnerskap på detta område. I detta sammanhang beklagar parlamentet att det europeiska offentlig-privata partnerskapet för motståndskraft (EP3R) har avslutats.

9.  Europaparlamentet konstaterar att avslöjandena om elektronisk massövervakning har visat på behovet av att återställa medborgarnas förtroende för de digitala tjänsternas integritet, trygghet och säkerhet, och understryker i detta sammanhang behovet av strikt efterlevnad av den befintliga uppgiftsskyddslagstiftningen och respekt för de grundläggande rättigheterna vid behandling av personuppgifter i kommersiellt eller brottsbekämpande syfte. I detta sammanhang påminns om betydelsen av befintliga verktyg som avtal om ömsesidig rättslig hjälp (MLAT), som respekterar rättsstatsprincipen och minskar risken för otillbörlig åtkomst av uppgifter som förvaras på utländskt territorium.

10.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna i enlighet med artikel 15.1 i direktivet om elektronisk handel (2000/31/EG) i samband med tillhandahållande av vidarebefordrings-, cachnings- och värdtjänster inte får ålägga tjänsteleverantörerna en allmän skyldighet att övervaka den information de överför eller lagrar, eller en allmän skyldighet att aktivt efterforska fakta eller omständigheter som kan tyda på olaglig verksamhet. Parlamentet påminner särskilt om att Europeiska unionens domstol i sina domar i målen C-360/10 och C-70/10 avvisade åtgärder för aktiv övervakning av nästan samtliga användare av berörda tjänster (i ena fallet internetleverantörer och i andra fallet ett socialt nätverk) och angav att förelägganden som ålägger en leverantör av värdtjänster en skyldighet att övervaka samtliga uppgifter bör vara förbjudna.

4.1. Att bygga en datadriven ekonomi

11.  Europaparlamentet anser att stordata, molntjänster, sakernas internet, forskning och utveckling är centrala för den ekonomiska utvecklingen och kräver ett angreppssätt som är konsekvent genom hela unionslagstiftningen. För att bygga upp medborgarnas och konsumenternas förtroende för sektorn för den datadrivna ekonomin är det avgörande med efterlevnad av uppgiftsskyddslagstiftningen och effektiva integritetsgarantier och säkerhetsgarantier i enlighet med den allmänna uppgiftsskyddsförordningen, däribland särskilda bestämmelser för barn, som är sårbara konsumenter. Parlamentet betonar behovet av att öka medvetenheten om rollen för data och datadelning hos konsumenterna, när det gäller deras grundläggande rättigheter och i det ekonomiska sammanhanget, och att anta bestämmelser om äganderätt till uppgifter och medborgarnas kontroll över sina personuppgifter. Parlamentet framhåller rollen för den personanpassning av tjänster och produkter som bör utvecklas i överensstämmelse med uppgiftsskyddskraven. Parlamentet efterlyser främjande av integritetsskydd som standard och inbyggt integritetsskydd, vilket också positivt skulle kunna påverka innovation och ekonomisk tillväxt. Man måste garantera ett icke-diskriminerande tillvägagångssätt i fråga om all behandling av uppgifter. En riskbaserad metod är viktig och bidrar till att undvika onödig administrativ belastning samt ger rättslig klarhet, som i den allmänna uppgiftsskyddsförordningen, särskilt för små och medelstora samt nystartade företag. Det är också viktigt med demokratisk tillsyn och ständig kontroll genom myndigheterna. Parlamentet konstaterar att personuppgifter behöver särskilt skydd och anser att införandet av extra skyddsåtgärder, exempelvis användning av pseudonymer eller anonymisering, kan stärka skyddet när personuppgifter används av stora dataapplikationer och internettjänsteleverantörer.

4.2. Att stimulera konkurrenskraften genom interoperabilitet och standardisering

12.  Varje behandling av personuppgifter med hjälp av lösningar som grundas på interoperabilitet, till exempel inom ISA²-programmet, måste uppfylla kraven i EU:s uppgiftsskyddslagstiftning. Europaparlamentet efterlyser förbättrat samarbete för att skapa gemensamma globala standarder för den datadrivna ekonomin, med prioritering av säkerhet, respekt för integriteten och uppgiftsskydd. Parlamentet betonar betydelsen av medborgarnas rätt till uppgiftsportabilitet.

4.3.2. E-förvaltning

13.  Europaparlamentet stöder digitaliseringen av offentliga tjänster i EU, utvecklandet av e‑förvaltning, e-demokrati och politik för öppna data och åtkomst till och vidareutnyttjande av offentliga handlingar på grundval av öppenhet och EU:s befintliga rättsliga ramar, samt höga uppgiftsskyddsstandarder enligt paketet för en uppgiftsskyddsreform och helt i överensstämmelse med stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet påminner om att e-förvaltning bidrar till ett verkligt deltagande och samråd och till en mer transparent, ansvarsskyldig och effektiv offentlig förvaltning. I detta sammanhang är det viktigt med ett utbyte av bästa praxis mellan alla berörda parter.

14.  Europaparlamentet betonar, samtidigt som det stöder utvecklingen av e-förvaltningen inklusive främjande av principen ”bara en gång”, att alla e-förvaltningsinitiativ måste följa kraven och principerna i paketet för en uppgiftsskyddsreform och att man måste garantera en hög säkerhetsnivå för dessa initiativ för att skydda de uppgifter från medborgarna som myndigheterna får tillgång till.

5.2. Den internationella dimensionen

15.  Europaparlamentet inser att den datadrivna ekonomin är av global natur. Parlamentet påminner om att skapandet av en digital inre marknad förutsätter att det finns ett fritt uppgiftsflöde inom och utanför EU. Därför efterlyser parlamentet åtgärder från EU och medlemsstaterna, i samarbete med tredjeländer, för att garantera en hög uppgiftsskyddsstandard och säker internationell överföring av uppgifter, i överensstämmelse med den allmänna uppgiftsskyddsförordningen och EU:s befintliga rättspraxis, i samband med samarbete med tredjeländer inom strategin för en digital inre marknad.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

30.11.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

49

1

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jan Philipp Albrecht, Michał Boni, Ignazio Corrao, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Kinga Gál, Ana Gomes, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Jussi Halla-aho, Monika Hohlmeier, Brice Hortefeux, Sophia in ‘t Veld, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Barbara Kudrycka, Marju Lauristin, Juan Fernando López Aguilar, Roberta Metsola, Louis Michel, Claude Moraes, Alessandra Mussolini, József Nagy, Soraya Post, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Branislav Škripek, Csaba Sógor, Helga Stevens, Bodil Valero, Marie-Christine Vergiat, Harald Vilimsky, Udo Voigt, Beatrix von Storch, Josef Weidenholzer, Cecilia Wikström, Kristina Winberg, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Carlos Coelho, Anna Hedh, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Marek Jurek, Ska Keller, Miltiadis Kyrkos, Jeroen Lenaers, Nuno Melo, Emilian Pavel, Morten Helveg Petersen, Barbara Spinelli, Axel Voss

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Jens Geier, Gabriele Preuß, Marco Zanni

4.12.2015

YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden

(2015/2147(INI))

Föredragande av yttrande: Renato Soru

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att hållbar ekonomisk tillväxt i Europa endast kan uppnås genom att utveckla sektorer som kännetecknas av högt ekonomiskt mervärde. Parlamentet uppmuntrar därför alla insatser som kommissionen gjort för att främja övergången till en digital ekonomi. Parlamentet betonar behovet av att upprätta globala förbindelser och komma till rätta med den nuvarande fragmenteringen av nationella bestämmelser om digitala tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa den planerade tidsplan som syftar till att åstadkomma en verklig digital inre marknad som bygger på rättvis konkurrens och en hög nivå av konsumentskydd.

2.  Europaparlamentet understryker att den positiva effekten av digitaliseringen av finansiella tjänster när det gäller kostnadseffektivitet och förbättrade skräddarsydda tjänster för kunderna innebär en möjlighet att tillhandahålla vänliga finansiella produkter och tjänster som förenklar konsumenternas erfarenheter.

3.  Europaparlamentet framhåller vikten av den digitala inre marknaden för den europeiska ekonomin. Parlamentet påminner om att kommissionens uppskattningar har visat att utvecklingen av den digitala inre marknaden skulle kunna bidra med 415 miljarder euro per år till den europeiska ekonomin och skapa 3,8 miljoner nya arbetstillfällen. Parlamentet understryker att den digitala sektorn inte bara växer i hög takt utan digital teknik erbjuder också nya möjligheter inom traditionella sektorer i den europeiska ekonomin.

4.  Europaparlamentet anser att digitaliseringen av ekonomin är en oundviklig och positiv utveckling som främjar framsteg, tillväxt och innovation hos de europeiska företagen, särskilt de små och medelstora företagen, och anser att digitaliseringen bör främjas.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja digitalt först-strategin både när det gäller offentliga institutioners verksamhet och utformningen av lagstiftningsakter. Parlamentet anser att digitalt först-strategin skulle kunna föra med sig fördelar i termer av kostnadsbesparingar, miljömässig hållbarhet och bättre tjänster och därmed minska klyftan mellan medborgarna och EU:s institutioner.

6.  Europaparlamentet noterar att man, för att uppnå ekonomisk konvergens i EU:s regioner, väsentligt måste minska den digitala klyftan och garantera en rättvis, öppen och icke-diskriminerande tillgång till internet för alla europeiska medborgare och företag, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet betonar att tillgång till internet bör betraktas som en kollektiv nyttighet som blir allt viktigare i det dagliga livet. Parlamentet uppmuntrar ytterligare offentliga och privata investeringar för att utvecklingen av internet även ska ske i EU:s randområden. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att se över den nuvarande tillämpningen av reglerna om statligt stöd. Parlamentet välkomnar de insatser som Europeiska fonden för strategiska investeringar avser att göra på detta område.

7.  För att den digitala inre marknaden effektivt ska kunna genomföras anser Europaparlamentet att slutanvändarna måste kunna lita på att enhetliga skyddsstandarder säkerställs och att företagen måste kunna lita på att liknande regler för liknande tjänster tillämpas genom ett gemensamt och rättvist regelverk.

8.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av det reviderade betaltjänstdirektivet. Parlamentet betonar att om unionen ska kunna förbättra den EU-omfattande e-handeln måste snabba paneuropeiska e- och m-betalningar införas enligt en gemensam standard och det reviderade betaltjänstdirektivet omgående tillämpas på ett lämpligt sätt.

9.  Europaparlamentet konstaterar att trots den höga arbetslösheten i EU förblir många tjänster lediga på grund av att den rätta kompetensen saknas. Parlamentet understryker vikten av att främja en arbetsmarknads- och utbildningspolitik som förbättrar EU-medborgarnas digitala kompetens om man ska kunna ta tillvara på de ekonomiska möjligheter som den digitala marknaden innebär. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta program för att underlätta genomförandet av dessa mål.

10.  Europaparlamentet anser att paneuropeiska e- och m-betalningssystem (”e-Sepa”) främjar den gränsöverskridande e-handeln genom effektivare och snabbare betalningar inom detaljhandeln. Parlamentet konstaterar att värdefull lärdom kan dras av erfarenheter med program såsom Faster Payments och Paym.

11.  För att den digitala ekonomin ska blomstra måste tillgången till kapital enligt Europaparlamentet förbättras för både nya och redan existerande företag, i synnerhet små och medelstora företag och mikroföretag. Parlamentet välkomnar kommissionens arbete med kapitalmarknadsunionen, som möjliggör alternativa finansieringskällor för Europas företag och långsiktiga projekt och därmed kompletterar strategin för den digitala inre marknaden. Parlamentet främjar ytterligare samråd, utvärderingen av befintlig lagstiftning, spridningen av bästa praxis på områden såsom gräsrotsfinansiering och person-till-person-lån och ytterligare stimulans av riskkapitalsystemet i EU.

12.  Europaparlamentet betonar att den digitala inre marknaden måste grundas på ett effektivt och kundvänligt betalningssystem. Parlamentet välkomnar de senaste årens framsteg med att möjliggöra tillgången, öka konkurrensen, förbättra säkerheten och underlätta gränsöverskridande verksamhet på betaltjänstmarknaden (till exempel genom Sepa, det nya betalkontodirektivet, den nya förordningen om förmedlingsavgifter och det reviderade betaltjänstdirektivet). Parlamentet understryker att ytterligare åtgärder bör övervägas under kommande år för att hålla jämna steg med innovativa förändringar och för att bana väg för ytterligare integration över gränserna.

13.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten att stödja innovationer inom reglerade sektorer såsom infrastruktur för postverksamhet och datarapportering för att se till att regelring inte används som inträdeshinder av befintliga marknadsaktörer för att hindra utvecklingen av ny teknik som skulle kunna öka effektiviteten och minska kostnaderna, såsom blockkedje- och distribuerad databasteknik.

14.  Europaparlamentet understryker vikten av datasäkerhet för inrättandet av den digitala inre marknaden, särskilt inom bank- och finanssektorn samt i betalningssystem och e-handel. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att övervaka hoten, särskilt datoriserade bedrägerier och it-angrepp, stärka de förebyggande åtgärderna, ta fram en ram för ett samordnat svar på europeisk nivå på datakriminalitet och skapa medvetandehöjande kampanjer för att på EU-nivå informera unionens medborgare om hoten mot it-säkerheten.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut beakta finansuppgifternas särskilda karaktär samt globala tillsyns- och övervakningsmyndigheters behov när man förhandlar om avtal rörande dataskydd och datadelning.

16.  Europaparlamentet understryker vikten av enkla, effektiva och säkra betalningssystem för att den digitala inre marknaden ska kunna utvecklas och växa och uppskattar de framsteg som gjorts i EU-lagstiftningen när det gäller betalningssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta denna utveckling vid genomförandet av sin strategi för den digitala inre marknaden.

17.  Europaparlamentet anser att de digitala teknikerna kommer att öppna upp tillgången till krediter för många aktörer som traditionellt sett har varit uteslutna från bank- och finanssystemet, vilket gynnar den sociala och ekonomiska utvecklingen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en strategi som främjar de svagaste befolkningsgruppernas integration och tillträde till den digitala inre marknaden, och därmed även till finans- och banksektorns nya tjänster.

18.  Europaparlamentet anser att det på grund av den digitala ekonomins särdrag inte längre är möjligt att tillämpa de befintliga skattereglerna. Parlamentet anser att det, med vederbörlig hänsyn till nationella behörigheter, behövs större samordning på skatteområdet i syfte att förhindra skatteundandragande, skatteflykt och aggressiv skatteplaneringspraxis, förhindra snedvridningar av marknaden och orättvis konkurrens och skapa en verklig europeisk digital inre marknad. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för att den landsspecifika rapporteringen om skatter för multinationella företag ska utvidgas till alla sektorer, med undantag för små och medelstora företag och midcap-företag, stödja förslaget avseende en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB) och stödja införandet av digital teknik och bästa praxis i syfte att främja en mer effektiv insamling i tid av skatterelaterade uppgifter. Parlamentet ber kommissionen att beakta de senaste rekommendationerna i samband med OECD:s anti-Beps-projekt (urholkning av skattebasen och förflyttning av vinster).

19.  Europaparlamentet anser att man bör prioritera utarbetandet av ett förenklat, enhetligt och konsekvent momssystem online för att minska efterlevnadskostnaderna för små och innovativa företag som bedriver verksamhet i hela Europa. Parlamentet begär dessutom att principen om skatteneutralitet fullt ut ska respekteras, oavsett om det handlar om fysisk eller digital form. Parlamentet uppmanar kommissionen att i linje med de åtaganden som gjorts utan dröjsmål lägga fram ett förslag som gör det möjligt för medlemsstaterna att sänka momssatserna för tryckta och digitala massmedier, böcker och publikationer på internet. Parlamentet noterar att medlemsstaterna enligt EU:s nuvarande momsdirektiv får tillämpa reducerade momssatser på kulturellt innehåll. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta ett utbyte av bästa praxis mellan skattemyndigheter och intressenter för att utarbeta lämpliga lösningar för skattebetalning i en delningsekonomi. Parlamentet välkomnar införandet av en gemensam momsportal, som är ett steg mot avslutandet av EU:s tillfälliga momssystem. Parlamentet oroar sig dock för att avsaknaden av ett tröskelvärde försätter vissa små och medelstora företag i en svår situation när det gäller överensstämmelse med systemet. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att se över systemet i syfte att göra det mer företagsvänligt.

20.  Europaparlamentet understryker behovet av att stödja innovation och främja lika villkor med samma operativa, säkerhetsmässiga och kapitalmässiga krav för alla ekonomiska aktörer i den digitala ekonomin.

21.  Europaparlamentet pekar på de särskilda skatteproblem som små och medelstora företag ställs inför när de bedriver gränsöverskridande verksamhet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att undersöka möjligheterna att ta itu med dessa hinder för små och medelstora företag.

22.  Europaparlamentet betonar vikten av elektronisk identifiering och betrodda tjänster för att öka omfattningen och kvaliteten på den elektroniska handeln i ett tillväxtperspektiv. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att tillämpa förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden (eIDA-förordningen) senast den 1 juli 2016.

23.  Europaparlamentet stöder kommissionens beslut att ha en offentlig debatt med två samråd om geoblockering och om plattformar, mellanhänder på internet, data, molntjänster och delningsekonomin. Parlamentet betonar att det behövs en definition av begreppet plattform för att ha en tydlig utgångspunkt för översynen av konkurrenslagstiftningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett företagsklimat som säkerställer utvecklingen av innovativa idéer, skyddet av arbetsnormer, rättvis konkurrens och lika villkor för digitala tjänster. Parlamentet erkänner att den snabba tekniska utvecklingen på den digitala marknaden kräver en teknikneutral ram för framtida initiativ.

24.  Europaparlamentet beklagar att undersökningarna av Googles metoder har tagit så lång tid och redan har pågått i flera år utan något slutligt resultat. Parlamentet välkomnar därför det meddelande om invändningar som kommissionen skickat till Google när det gäller prisjämförelsetjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att beslutsamt granska alla problem som identifierats vid undersökningarna, inklusive alla andra områden för vertikal sökning, eftersom detta i slutändan är ett led i säkerställandet av lika villkor för alla aktörer på den digitala marknaden.

25.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att sätta stopp för omotiverad geoblockering som begränsar konsumenternas valmöjligheter. Parlamentet anser att det är av största vikt att säkerställa en lämplig tillämpning av artikel 20.2 i tjänstedirektivet, som förbjuder diskriminering vid tillhandahållandet av tjänster på grundval av nationalitet och/eller bostadsort, och artikel 8.3 i direktivet om konsumenträttigheter, som kräver att e-handelswebbplatserna, senast i början av beställningsförfarandet, ska ange om det finns några begränsningar för leveransen samt vilka betalningssätt som godtas.

26.  Europaparlamentet anser att digitala betaltjänster är av avgörande betydelse för ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att avlägsna alla hinder för betalning på internet inom unionen och att se till att alla kommersiella webbplatser i EU som godtar betaltjänster såsom onlinebanktjänster och kreditkort inte diskriminerar på grundval av registrerad medlemsstat för dessa betaltjänster.

27.  Europaparlamentet anser att det för utvecklingen av en europeisk digital ekonomi krävs tillräckligt stor konkurrens och mångfald bland tjänsteleverantörer, samt betonar att förekomsten av näteffekter möjliggör skapandet av monopol eller oligopol. Parlamentet stöder kommissionens insatser för att förhindra marknadsmissbruk och värna om konsumenternas intressen. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att avlägsna hinder för inträde i den digitala ekonomin i sektorer med få dominanta aktörer, utom när detta behövs i tillsynssyfte eller för att skydda konsumenternas rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att bekämpa diskriminerande metoder inom alla sektorer av den digitala ekonomi, inbegripet handel och betalningar på nätet, sökmotorer och sociala medier och nätneutralitet, som ett ytterligare sätt att öppna upp marknaden för konkurrens.

28.  Europaparlamentet framhåller vikten av dataekonomin för utvecklingen av den digitala inre marknaden. Parlamentet noterar att hotet mot den personliga integriteten utgör en stor utmaning, eftersom det påverkar förtroendet för den digitala miljön. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma graden av öppenhet, användningen av information och missbruket av användning av personuppgifter på onlineplattformar, och att vid behov föreslå lämplig reglering.

29.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens inrättande av det offentliga samrådet för modernisering av moms för e-handel över gränserna i september 2015, och anser att detta utgör ett avgörande första steg för att underlätta det sätt på vilket moms betalas för onlinetransaktioner över gränserna. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera resultatet av detta offentliga samråd och rapportera om detta till parlamentet och en vidare publik när utvärderingen är avslutad.

30.  Europaparlamentet betonar att konsumenter bör åtnjuta samma skyddsnivå oavsett vilka produkter de köper och var de köper dem, dvs. på e-handelsplattformar eller inom den traditionella handeln.

31.  Europaparlamentet betonar att en noggrann analys av olika typer av plattformar för delningsekonomi bör göras, i syfte att säkerställa att den relevanta lagstiftningen tillåter en utveckling av dessa tjänster för att möjliggöra nya former av konsumtion och produktion medan man samtidigt garanterar en hög nivå av konsumentskydd.

32.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ för en ny handlingsplan för e-förvaltning. Parlamentet noterar att interoperabla e-signaturer och den därmed förbundna eIDAS-förordningen är högst relevanta för den digitala inre marknaden för finansiella tjänster, och att de ger banker och försäkringsbolag nya verktyg, såsom elektronisk identifiering för den digitala onboardingprocessen eller e-signaturverktyg för avtal eller betalningar.

33.  Europaparlamentet anser att även om mer bör göras för att avlägsna hinder för marknadsinträde för små och framväxande företag måste man samtidigt kräva att dessa företag respekterar mångåriga inhemska bestämmelser såsom bestämmelser rörande beskattning, arbetsmiljölagstiftning och arbetstagarnas rättigheter, och att deras verksamhet måste hålla samma höga standard på dessa områden som befintliga företag.

34.  Europaparlamentet betonar vikten av att utvecklingen av en digital inre marknad åtföljs av en uppdaterad och effektiv ram som säkerställer e-handelns kontinuitet och säkerhet mot it-brottslighet, i synnerhet på viktiga områden såsom banktjänster.

35.  Europaparlamentet konstaterar att de ekonomiska principer som har kännetecknat utvecklingen av internet och dess spridning, dvs. nätneutralitet, öppenhet och icke-diskriminering, hotas av spridningen av slutna ekosystem inom internet. Parlamentet understryker att utvecklingen och tillväxten av sådana ekosystem, och de oligopolistiska strukturer som de har skapat på marknaden för digitala varor och tjänster, är till nackdel för såväl konsumenternas intressen som innovationen, och kan därför på lång sikt till och med äventyra utvecklingen av den digitala inre marknaden.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omgående ta initiativ för att ändra lagen så att den återspeglar tekniska framsteg och för att avlägsna allvarliga hinder för utvecklingen av marknaden för e-böcker och e-papper.

37.  Europaparlamentet betonar att kommissionen måste fortsätta att genomdriva antikartellregler, i synnerhet förordningen om vertikala begränsningar och de därtill hörande riktlinjerna, för att se till att de särskilda reglerna om selektiv distribution inte används till att begränsa tillgången till produkter via handelskanaler online, och för att hindra konkurrens som är till konsumenternas nackdel.

38.  Europaparlamentet påpekar att den digitala ekonomins specifika kännetecken, i synnerhet minskade eller inga marginalkostnader och starka nätverkseffekter, främjar stordriftsfördelar och därmed koncentration. Parlamentet uppmanar kommissionen att skapa en konkurrenspolitik som beaktar den digitala ekonomins specifika särdrag och utmaningar.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett djärvt förslag om översyn av momsdirektivet (2006/112/EG) för att göra det gränsöverskridande momssystemet tydligare och mindre betungande för företag, särskilt små och medelstora företag.

40.  Europaparlamentet framhåller att överlappande modeller av delningsekonomi och marknadsekonomi kan ge upphov till en snedvridning av den fria konkurrensen på vissa marknader. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja ett regelverk som gynnar utvecklingen av delningsekonomin samtidigt som det säkerställer lika villkor och respekt för EU-rätten, särskilt i fråga om beskattning och arbetsrätt.

41.  Europaparlamentet framhåller att utvecklingen av den digitala inre marknaden skulle kunna gynnas av att det inom unionen finns innovationskluster, det vill säga geografiska områden som kännetecknas av en hög koncentration av digitala företag och kompetenser. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja den fortsatta utvecklingen av sådana områden samt spridningen av bästa praxis och kunskap.

42.  Europaparlamentet understryker vikten av företagsinkubatorer, affärsänglar och en mångfald av aktörer och organisationer, både offentliga och privata, som arbetar för företagsutveckling i den digitala sektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en strategi som ger dessa aktörer möjlighet att engagera sig i utvecklingen av den digitala inre marknaden och inrättandet av ett europeiskt nätverk för företagsinkubatorer.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

1.12.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

49

8

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Burkhard Balz, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Esther de Lange, Fabio De Masi, Anneliese Dodds, Markus Ferber, Jonás Fernández, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Petr Ježek, Othmar Karas, Georgios Kyrtsos, Werner Langen, Sander Loones, Bernd Lucke, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Costas Mavrides, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Dimitrios Papadimoulis, Sirpa Pietikäinen, Dariusz Rosati, Pirkko Ruohonen-Lerner, Alfred Sant, Molly Scott Cato, Peter Simon, Renato Soru, Theodor Dumitru Stolojan, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Cora van Nieuwenhuizen, Jakob von Weizsäcker, Steven Woolfe, Sotirios Zarianopoulos

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Matt Carthy, Philippe De Backer, Ashley Fox, Doru-Claudian Frunzulică, Ildikó Gáll-Pelcz, Marian Harkin, Barbara Kappel, Verónica Lope Fontagné, Paloma López Bermejo, Thomas Mann, Alessia Maria Mosca, Michel Reimon, Maria João Rodrigues

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Agnes Jongerius, Anneleen Van Bossuyt, Igor Šoltes

11.11.2015

YTTRANDE från utskottet för transport och turism

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden

(2015/2147(INI))

Föredragande av yttrande: Merja Kyllönen

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvariga utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande En strategi för en inre digital marknad i Europa. Parlamentet betonar att digitaliseringen och det ökade införandet av driftskompatibla intelligenta transportsystem (ITS) är centrala verktyg för att göra det europeiska transportsystemet mer effektivt och produktivt och bättre utnyttja den befintliga kapaciteten. Som ett resultat av detta blir den dagliga transporten, rörligheten och logistiken smidigare, säkrare, mer resurssmart och hållbar.

2.  Europaparlamentet erkänner att de alltför tungrodda administrativa förfarandena i vissa länder kan utgöra ett hinder för nya transportprojekt med stor potential (däribland nystartade företag och digitala projekt). Parlamentet efterlyser särskilda åtgärder på den digitala inre marknaden för att minska de administrativa formaliteterna (i samband med beskattning, bolagsregistrering, rekrytering osv.), särskilt vid lanseringen av projekt.

3.  Europaparlamentet konstaterar att digitaliseringen av transport- och turismsektorn medför nya möjligheter för näringslivet och arbetstillfällen i Europa och spelar en central roll för att förvandla europeiska städer till smarta städer. Parlamentet pekar på en kraftig tillväxt i ITS-sektorn, med en förväntad årlig tillväxttakt globalt på 16,4 procent under perioden 2014–2019. Parlamentet inser att transportsektorn har varit en föregångare när det gäller användning och införande av ny informationsteknik men anser att den bör utvecklas ytterligare. Parlamentet framhåller därför betydelsen av tillgång till finansiering för innovativa små och medelstora företag och nystartade företag inom transport- och turismsektorn och anser att Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) bör spela en central roll i digitaliseringen av sektorn.

4.  Europaparlamentet påpekar att digitaliseringen av transport- och turismsektorn kommer att bana väg för mindre mekaniserade arbeten och göra det möjligt att skapa mer kreativa arbetsuppgifter. Parlamentet påminner om att programmen för fortbildning av arbetstagarna är viktiga för att dessa ska kunna anpassa sig till den tekniska utvecklingen. Parlamentet understryker behovet av program på det sociala området och utbildning som syftar till att utveckla andra, mer attraktiva och hållbara arbetstillfällen för att motverka risken för att arbetstillfällen förloras på grund av digitaliseringen inom vissa yrkesområden.

5.  Europaparlamentet inser att digitalisering kan leda till strukturella förändringar inom transport- och turismsektorn. Parlamentet framhåller att man måste välkomna nya affärsmodeller, digitala plattformar och tjänster som grundar sig på digitalisering och delningsekonomi. Parlamentet välkomnar att digitalisering gör det möjligt att utveckla konceptet ”rörlighet som en tjänst” och uppmanar kommissionen att inleda en ingående analys till stöd för insatser mot rörlighet som en tjänst, som omfattar exempelvis konsumenter, transportinfrastruktur och stadsplanering.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen med kraft att undersöka behovet av att modernisera EU:s politiska åtgärder på transport- och turismområdet och anpassa dem till den digitala tidsåldern. Parlamentet uppmanar kommissionen att harmonisera regelverket för de olika transportsätten för att främja ett hållbart multimodalt system och konkurrens mellan transportsätten eller mellan de olika enheterna i värdekedjan samt uppmuntra till nya innovationer och tjänster för rörlighet och logistik, bland annat sådana som bygger på delningsekonomi, samtidigt som man skapar lika villkor för de aktörer som redan är verksamma och för dem som är nya på marknaden i fråga om stränga europeiska normer för säkerhet, tillgänglighet, arbetsvillkor, rättvis beskattning, konsumentskydd, uppgiftsskydd och förhindrandet av skadliga miljöeffekter. Parlamentet anser dessutom att man måste respektera principen om teknikneutralitet och inte bromsa innovation.

7.  Europaparlamentet framhåller vikten av väldefinierade och transparenta passagerarrättigheter på transportområdet. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att lägga fram ett förslag till en stadga om passagerares rättigheter som omfattar alla former av transporter, inklusive ett tydligt och transparent skydd av passagerares rättigheter i ett multimodalt sammanhang.

8.  Europaparlamentet uppmärksammar kommissionen på att ett effektivare stöd inom den europeiska turismnäringen kan uppnås genom bättre utnyttjande av digital och innovativ teknik.

9.  Europaparlamentet stöder utvecklingen av ny digital teknik för att göra en självutvärdering av transporttjänsterna och förbättra dessa till förmån för användarna.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom regelverket för en europeisk inre marknad utforma en europeisk samarbetsstrategi med de stater som är ledande när det gäller goda metoder för digitalisering av transportsektorn, detta för att lätt kunna införa tekniska innovationer från andra länder samt förbättra driftskompatibiliteten och utöka tillväxt- och expansionsmöjligheterna för de europeiska företagen på den internationella marknaden.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid anpassningen av transportsektorn till den digitala tidsåldern inte avskaffa den mänskliga faktorn, utan hela tiden tillåta att de intelligenta och automatiska systemen i nödsituationer ska kunna styras av yrkespersoner. Parlamentet framhäver att utbildningen av arbetstagarna inom sektorn bör behålla möjligheten att kontrollera de automatiska styr- och körsystemen.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja digitaliseringen av transporttjänster för personer med funktionsnedsättningar så att de tjänsterna utgör en hjälp och inte ett ytterligare hinder.

13.  Europaparlamentet anser att den ökande digitaliseringen innebär en trefaldig utmaning, nämligen när det gäller förtroende, uppkopplingsmöjligheter och kapacitet. Parlamentet betonar att förtroende och solida system för uppgiftsskydd är förutsättningar för att den digitala inre marknaden ska kunna fullbordas. Parlamentet framhäver i detta sammanhang behovet av att garantera höga standarder när det gäller datakapacitet, datatillgänglighet och datasäkerhet genom att det erbjuds heltäckande, tillförlitlig och driftskompatibel datainfrastruktur och genom att säkerheten och trovärdigheten i insamlingen, behandlingen, användningen och lagringen av data garanteras. Parlamentet påminner om vikten av att ha infrastrukturer som lämpar sig för att styra de nya flöden som skapas, t.ex. genom investeringar i bredband, utnyttjandet av de möjligheter som Galileo ger och en mer effektiv frekvensanvändning.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstater och kommuner att se till att det finns, och alltid inkludera, en digital dimension i transportsystemet vid utarbetandet av planerna för rörlighet i städerna genom att garantera att det blir fullständigt åtkomligt och tillgängligt för användarna.

15.  Europaparlamentet anser att transport- och turismsektorn kommer att bli ett av de största områdena för genomförandet av sakernas internet, och uppmanar därför kommissionen att utveckla en samordnad strategi för uppkopplingsmöjligheter inom transportsektorn. Parlamentet understryker därför att det är viktigt att både lagstiftningsbeslut och beslut om infrastrukturinvesteringar präglas av förutseende och föregås av en konsekvensbedömning så att man kan bygga en lämplig grund för digitaliserad och automatiserad transport, samtidigt som noggrann hänsyn tas till säkerhet och trygghet, privat integritet, datatillgänglighet och en effektiv användning av infrastrukturen. Parlamentet betonar även behovet av strikta cybersäkerhetsåtgärder och krav på uppkopplade fordon, och understryker att detta inte bara är en fråga om uppgiftsskydd, utan att det även handlar om ett fordons och dess passagerares fysiska säkerhet.

16.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen ska lägga fram en heltäckande rapport med en bedömning av det aktuella läget i fråga om digitaliseringen inom EU:s turismsektor i syfte att identifiera och hantera utmaningar och möjligheter för de olika offentliga och privata aktörerna på nationell, regional och lokal nivå. Parlamentet anser att en sådan rapport bör innehålla lämpliga rekommendationer för att garantera rättvis konkurrens och lika villkor för alla aktörer och för att skydda konsumenterna genom att tillhandahålla öppenhet, neutralitet och tillgänglighet.

17.  Europaparlamentet betonar vikten av digitalisering inom turismsektorn och behovet av att göra alla digitala infrastrukturer lättillgängliga för framför allt små och medelstora företag, även med hänsyn till utvecklingen av plattformar inom delningsekonomin.

18.  Europaparlamentet är övertygat om att digitaliseringen har stor potential när det gäller att stärka integrationsstrategier. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera befintliga brister i fråga om integration, driftskompatibilitet och standardisering. Parlamentet stöder en holistisk strategi för telekommunikationer, transport och smarta energinät när det gäller utvecklingen av nya typer av digitala tjänster för konsumenter och leverantörer. Parlamentet betonar att det behövs ett partnerskap mellan fordons- och telekommunikationsindustrin för att se till att utvecklingen av uppkopplade fordon och en infrastruktur för uppkopplade fordon grundas på gemensamma standarder i hela Europa och även globalt.

19.  Europaparlamentet påminner om behovet av att på ett ambitiöst sätt främja multimodala och gränsöverskridande reseinformations-, reseplanerings- och biljettförsäljningstjänster via digitala plattformar och internetplattformar. För att främja denna utveckling uppmanar parlamentet kommissionen att lägga fram ett förslag som ålägger alla tjänsteleverantörer att göra all nödvändig information tillgänglig.

20.  Europaparlamentet betonar att IKT-verktyg, såväl nätverk som programvara, bör vara övergripande, tillgängliga och lätta att använda för alla användare, inklusive personer med funktionsnedsättning och äldre personer. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid införandet av den inre digitala marknaden beakta risken för utestängning av dessa användare.

21.  Europaparlamentet betonar vikten av trådlös höghastighetsanslutning till internet för alla invånare och besökare i Europa, särskilt i knutpunkter för transporter och turism och i landsbygds- och randområden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att respektera sina åtaganden om att upphöra med roamingavgifter i Europa. Parlamentet konstaterar att det är oerhört viktigt att avlägsna hindren för gränsöverskridande utveckling av e-tjänster på transport- och turismområdet. Parlamentet betonar därför att geografisk blockering av transportrelaterade tjänster bör förhindras.

22.  Europaparlamentet betonar att EU måste spela en aktiv roll i FN:s världsforum för harmonisering av fordonsföreskrifter, och framför allt i den informella arbetsgruppen för intelligenta transportsystem och automatiserade fordon (WP 29). Parlamentet anser att det är viktigt att delta i dessa forum för att se till att EU:s standarder för uppkopplade fordon ligger till grund för globala standarder. Parlamentet anser dessutom att EU bör stärka samarbetet med Förenta staterna om standarder och föreskrifter för uppkopplade fordon.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

10.11.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

41

4

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Marie-Christine Arnautu, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Andor Deli, Karima Delli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Bruno Gollnisch, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Gesine Meissner, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Jens Nilsson, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Tomasz Piotr Poręba, Gabriele Preuß, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Claudia Schmidt, Jill Seymour, Claudia Tapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, Wim van de Camp, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Rosa Estaràs Ferragut

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Clara Eugenia Aguilera García, Paul Brannen, Jiří Maštálka, Flavio Zanonato

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

14.12.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

80

6

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, David Borrelli, Jerzy Buzek, Carlos Coelho, Sergio Gaetano Cofferati, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, Daniel Dalton, Nicola Danti, Philippe De Backer, Pilar del Castillo Vera, Pascal Durand, Vicky Ford, Ildikó Gáll-Pelcz, Evelyne Gebhardt, Maria Grapini, Theresa Griffin, Antanas Guoga, Sergio Gutiérrez Prieto, András Gyürk, Hans-Olaf Henkel, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Philippe Juvin, Eva Kaili, Kaja Kallas, Barbara Kappel, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Miapetra Kumpula-Natri, Paloma López Bermejo, Antonio López-Istúriz White, Ernest Maragall, Angelika Mlinar, Csaba Molnár, Dan Nica, Angelika Niebler, Margot Parker, Eva Paunova, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Marcus Pretzell, Michel Reimon, Robert Rochefort, Virginie Rozière, Paul Rübig, Jean-Luc Schaffhauser, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Igor Šoltes, Sergei Stanishev, Ivan Štefanec, Catherine Stihler, Richard Sulík, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Mylène Troszczynski, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Anneleen Van Bossuyt, Henna Virkkunen, Martina Werner, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Lucy Anderson, Pervenche Berès, Michał Boni, Lefteris Christoforou, Gunnar Hökmark, Werner Langen, Vladimír Maňka, Marian-Jean Marinescu, Roberta Metsola, Clare Moody, Julia Reda, Massimiliano Salini, Adam Szejnfeld

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Amjad Bashir, Andrea Bocskor, Petra Kammerevert, Ulrike Müller

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

80

+

ALDE, ECR, EFDD, ENF, PPE, S&D, Verts/ALE

Philippe De Backer, Antanas Guoga, Kaja Kallas, Angelika Mlinar, Ulrike Müller, Morten Helveg Petersen, Robert Rochefort, Daniel Dalton, Vicky Ford, Hans-Olaf Henkel, Marcus Pretzell, Richard Sulík, Evžen Tošenovský, Anneleen Van Bossuyt, David Borrelli, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Dario Tamburrano, Marco Zullo, Barbara Kappel, Bendt Bendtsen, Andrea Bocskor, Michał Boni, Jerzy Buzek, Lefteris Christoforou, Carlos Coelho, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, András Gyürk, Ildikó Gáll-Pelcz, Gunnar Hökmark, Philippe Juvin, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Werner Langen, Antonio López-Istúriz White, Marian-Jean Marinescu, Roberta Metsola, Angelika Niebler, Eva Paunova, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Andreas Schwab, Ivan Štefanec, Adam Szejnfeld, Vladimir Urutchev, Henna Virkkunen, Anna Záborská, Pilar del Castillo Vera, Lucy Anderson, José Blanco López, Sergio Gaetano Cofferati, Nicola Danti, Evelyne Gebhardt, Maria Grapini, Theresa Griffin, Sergio Gutiérrez Prieto, Liisa Jaakonsaari, Eva Kaili, Petra Kammerevert, Jeppe Kofod, Miapetra Kumpula-Natri, Vladimír Maňka, Csaba Molnár, Clare Moody, Dan Nica, Miroslav Poche, Christel Schaldemose, Olga Sehnalová, Sergei Stanishev, Catherine Stihler, Patrizia Toia, Martina Werner, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho, Pascal Durand, Ernest Maragall, Julia Reda, Michel Reimon, Igor Šoltes, Claude Turmes

6

-

ECR, EFDD, ENF, S&D

Amjad Bashir, Margot Parker, Jean-Luc Schaffhauser, Mylène Troszczynski, Pervenche Berès, Virginie Rozière

3

0

GUE

Xabier Benito Ziluaga, Paloma López Bermejo, Neoklis Sylikiotis

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

EGT L 123, 19.5.2015, s. 77.

(2)

EGT L 257, 28.8.2014, s. 73.

(3)

EGT L 86, 21.3.2014, s. 14.

(4)

EGT L 84, 20.3.2014, s. 72.

(5)

EGT L 348, 20.12.2013, s. 129.

(6)

EGT L 175, 27.6.2013, s. 1.

(7)

EGT L 165, 18.6.2013, s. 1.

(8)

EGT L 95, 15.4.2010, s. 1.

(9)

EGT L 81, 21.3.2012, s. 7.

(10)

EGT L 304, 22.11.2011, s. 64.

(11)

EGT L 337, 18.12.2009, s. 1.

(12)

EGT L 376, 27.12.2006, s. 36.

(13)

EGT L 201, 31.7.2002, s. 37.

(14)

EGT L 77, 27.3.1996, s. 20.

(15)

EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

(16)

EGT L 167, 22.6.2001, s. 10.

(17)

Antagna texter, P8_TA(2015)0220.

(18)

Antagna texter, P8_TA(2015)0051.

(19)

Antagna texter, P8_TA(2014)0071.

(20)

Antagna texter, P7_TA(2014)0179.

(21)

Antagna texter, P7_TA(2014)0067.

(22)

Antagna texter, P7_TA(2014)0032.

(23)

Antagna texter, P7_TA(2013)0535.

(24)

Antagna texter, P7_TA(2013)0536.

(25)

Antagna texter, P7_TA(2013)0454.

(26)

Antagna texter, P7_TA(2013)0436.

(27)

Antagna texter, P7_TA(2013)0377.

(28)

Antagna texter, P7_TA(2013)0327.

(29)

Antagna texter, P7_TA(2013)0239.

(30)

Antagna texter, P7_TA(2013)0215.

(31)

Antagna texter, P7_TA(2012)0468.

(32)

EUT C 353 E, 3.12.2013, p. 64.

(33)

Antagna texter, P7_TA(2012)0237.

(34)

Antagna texter, P7_TA(2012)0140.

(35)

EUT C 50 E, 21.2.2012, s. 1.

(36)

EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 33.

(37)

EUT C 81 E, 15.3.2011, s. 45.

(38)

EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 24.

(39)

Eurostat 2014: http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Information_society_statistics_at_regional_level#People_who_never_used_the_internet

(40)

Rapport om resultaten av arbetet i högnivågruppen för den framtida användningen av UHF-bandet.

(41)

EUT L 95, 15.4.2010, s. 1.

(42)

Antagna texter, P7_TA(2013)0329.

(43)

Antagna texter, P7_TA(2014)0232.

(44)

Såsom fastställt i Tunisagendan och principförklaringen som antogs vid världstoppmötet om informationssamhället i Genève.

(45)

EY-studie Creating growth – Measuring cultural and creative markets in the EU.

(46)

Antagna texter, P8_TA(2015)0273.

(47)

Se EU:s tullrapport om säkerställande av skydd för immateriella rättigheter – Resultat vid de europeiska gränserna 2014, GD TAXUD, 2015.

Rättsligt meddelande