Förfarande : 2015/2224(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0032/2016

Ingivna texter :

A8-0032/2016

Debatter :

PV 09/05/2016 - 15
CRE 09/05/2016 - 15

Omröstningar :

PV 10/05/2016 - 6.6

Antagna texter :

P8_TA(2016)0211

BETÄNKANDE     
PDF 522kWORD 133k
22.2.2016
PE 571.658v02-00 A8-0032/2016

om nya territoriella utvecklingsverktyg i sammanhållningspolitiken 2014–2020: integrerade territoriella investeringar och lokalt ledd utveckling

(2015/2224(INI))

Utskottet för regional utveckling

Föredragande: Ruža Tomašić

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om nya territoriella utvecklingsverktyg i sammanhållningspolitiken 2014–2020: integrerade territoriella investeringar och lokalt ledd utveckling

(2015/2224(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt avdelning XVIII,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (nedan: förordningen om gemensamma bestämmelser)(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 av den 15 maj 2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2328/2003, (EG) nr 861/2006, (EG) nr 1198/2006 och (EG) nr 791/2007 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1255/2011(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete(5),

–  med beaktande av EU:s territoriella agenda 2020, som antogs vid det informella ministermötet mellan ministrarna med ansvar för fysisk planering och territoriell utveckling den 19 maj 2011 i Gödöllő,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 29 november 2012 om lokalt ledd utveckling(6),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 9 juli 2015 om resultaten av förhandlingarna om partnerskapsavtalen och de operativa programmen(7),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 december 2014 om lokalt ledd utveckling som ett verktyg för sammanhållningspolitiken 2014–2020 för utveckling av lokalområden, landsbygdsområden, stadsområden och stadsnära områden (förberedande yttrande på begäran av det grekiska ordförandeskapet)(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 november 2011 om demografiska förändringar och konsekvenserna av dessa för EU:s framtida sammanhållningspolitik(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2013 om att optimera den territoriella utvecklingens roll i sammanhållningspolitiken(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2014 om EU-ländernas beredskap för att snabbt och effektivt inleda den nya programplaneringsperioden för sammanhållningspolitiken(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 november 2015 om en förenklad och mer resultatinriktad sammanhållningspolitik 2014–2020(12),

–  med beaktande av briefingen Tools to support the territorial and urban dimension in cohesion policy: Integrated territorial investment (ITI) and Community-led Local Development (CLLD) från generaldirektoratet för EU-intern politik, utredningsavdelning B: Struktur- och sammanhållningspolitik, oktober 2015,

–  med beaktande av studien Territorial Governance and Cohesion Policy från generaldirektoratet för EU-intern politik, utredningsavdelning B: Struktur- och sammanhållningspolitik, juli 2015,

–  med beaktande av studien Strategic Coherence of Cohesion Policy: Comparison of the 2007-13 and the 2014-20 Programming Periods från generaldirektoratet för EU-intern politik, utredningsavdelning B: Struktur- och sammanhållningspolitik, februari 2015,

–  med beaktande av kommissionens sjätte rapport Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: Investera i sysselsättning och tillväxt – Främja utveckling och god samhällsstyrning i EU:s regioner och städer, juli 2014,

–  med beaktanden av studien Territorial Agenda 2020 put in practice - Enhancing the efficiency and effectiveness of Cohesion Policy by a place-based approach – Volume II - Case studies från kommissionen, maj 2015,

–  med beaktande av rapporten How to strengthen the territorial dimension of ‘Europe 2020’ and EU Cohesion Policy based on the Territorial Agenda 2020, som tagits fram på begäran av det polska ordförandeskapet, september 2011,

–  med beaktande av rapporten Job Creation and Local Economic Development från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), november 2014,

–  med beaktande av rapporten Local Economic Leadership från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), 2015,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0032/2016), och av följande skäl:

A.  Territoriell sammanhållning är ett grundläggande EU-mål, inskrivet i Lissabonfördraget.

B.  I sammanhållningspolitiken 2014–2020 ingår och uppmuntras användningen av integrerade och platsbaserade strategier för att stimulera ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, samtidigt som lokal förvaltning främjas.

C.  Syftet med integrerade och platsbaserade strategier är att göra de offentliga åtgärderna mer ändamålsenliga och effektiva, genom att anpassa dem till lokala områdens specifika behov och bidra till att göra dem mer attraktiva.

D.  Lokalt ledd utveckling (nedan: CLLD) och integrerade territoriella investeringar (nedan: ITI) är innovativa sammanhållningspolitiska instrument, som vissa medlemsstater kommer att använda i denna form för första gången, och som kan bidra kraftigt till att skapa ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, högkvalitativa lokala arbetstillfällen och hållbar utveckling samt uppnående av målen i Europa 2020-strategin.

E.  De nya ITI- och CLLD-initiativen utgör etappvisa förändringar av lokala aktörers förmåga att kombinera ekonomiska resurser och planera välriktade, lokala initiativ.

F.  Det är viktigt att ge makt åt de regionala och lokala strukturerna för att fullt ut kunna genomföra den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningspolitiken. Nyskapande åtgärder, där lokal kunskap prioriteras för att skapa lokala lösningar på lokala problem, har fått större betydelse. En inkluderande samhällsstyrning, t.ex. via allmänhetens medverkan i budgetplaneringen, omfattar nödvändiga instrument för offentligt deltagande som är utformade så att beslutsansvaret ligger på lokal nivå.

G.  CLLD grundas på de erfarenheter som gjorts i samband med genomförandet av Leader, Urban och Equal under tidigare finansieringsperioder, och bygger huvudsakligen på Leader-initiativet, som har lett till en exponentiell ökning av antalet lokala aktionsgrupper sedan det infördes 1991 och på ett betydelsefullt sätt bidragit till att förbättra befolkningarnas livskvalitet, särskilt på landsbygden.

H.  CLLD är obligatorisk enbart för Ejflu, och frivillig för Eruf, ESF och EHFF.

I.  Dessa två nya instrument kan spela en viktig roll i anpassningen till demografiska förändringar och för att kompensera för regionala utvecklingsskillnader.

J.  CLLD bygger på nedifrån-och-upp-principen och har som syfte att fastställa mål och finansiera projekt som är knutna till samhällets lokala behov snarare än att fastställa mål på nationell nivå.

K.  ITI är ett verktyg som kan användas för integrerade åtgärder för hållbar stadsutveckling, i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) nr 1301/2013.

L.  Det råder nivåskillnader mellan medlemsstaterna vad gäller förvaltningsstrukturer och erfarenhet av utvecklingsinitiativ som initieras nedifrån och upp.

M.  De regionala och lokala aktörernas kapacitet och engagemang är avgörande för om dessa verktyg ska bli framgångsrika, oberoende av den behörighet som tillkommer varje struktur.

N.  Regionala och lokala myndigheter bör delta i besluten om utvecklingen i sina egna områden och främja synergier mellan den offentliga och den privata sektorn, t.ex. genom grundläggande riktlinjer för att verka för en effektiv förvaltning och administration av projekten och för att säkerställa stabila åtaganden.

O.  I samband med beslut som rör den egna utvecklingen måste lokala och regionala myndigheter göra en ordentlig inventering, efter input från lokalsamhället, av sina tillgångar och strategiska fördelar och utgå från dessa när de tar fram sina regionala och lokala utvecklingsstrategier. Dessa strategier, i kombination med input från lokalsamhället, skulle leda till ökad livskvalitet för medborgarna genom att man reder ut de problem som uppstår, fastställer prioriteringar och arbetar fram hållbara lösningar tillsammans med medborgarna.

P.  Med beaktande av sin specifika territoriella situation ska, enligt artikel 7.3 i förordning (EU) nr 1301/2013, ”varje medlemsstat i sin partnerskapsöverenskommelse fastställa principerna för urvalet av stadsområden där integrerade åtgärder för hållbar stadsutveckling ska genomföras och uppge ett preliminärt bidrag till de åtgärderna på nationell nivå”.

Q.  Rurban-initiativet, partnerskap för hållbar utveckling i städer och på landsbygden, bidrar till stärkt regional konkurrenskraft och skapar partnerskap för utveckling.

R.  Budgetarna på EU-nivå bör vara resultatbaserade och de medel som anslås inom ramen för ITI och CLLD måste användas effektivt – dvs. att de fastställda målen och prioriteringarna uppnås – och ge största möjliga mervärde i förhållande till de uppställda målen. Resultaten bör levereras till lägsta möjliga kostnad.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet konstaterar att konkret medverkan av regionala och lokala aktörer från första början, deras engagemang och känsla av ansvar för de territoriella utvecklingsstrategierna samt ordentlig delegering av ansvar och resurser till lägre beslutsnivåer är avgörande faktorer för att nedifrån-och-upp-principen ska fungera. Parlamentet anser att en integrerad och platsbaserad strategi även kan stärkas genom att man involverar olika partner, särskilt där genomslaget för CLLD- och ITI-verktygen varit svagt. De lokala aktörerna måste dock få tekniskt och ekonomiskt stöd, både regionalt, nationellt och från EU-nivå, särskilt i början av genomförandet.

2.  Europaparlamentet efterlyser strategier för de första stegen av genomförandet i samarbete med de regionala och lokala aktörerna, framför allt när det gäller specifik och specialiserad utbildning samt tekniskt och ekonomiskt stöd, inom ramen för ett effektivt samarbete mellan regioner, medlemsstater och EU.

3.  Europaparlamentet anser att vidaredelegering av befogenheter och resurser, inom ramen för ESI-fonderna, måste främjas ytterligare. Förvaltningsmyndigheternas ovilja att göra så kan begränsa potentialen hos dessa två instrument. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att verka för nedifrån-och-upp-principen och delegera ansvar till lokala grupper. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för sina befogenheter utfärda rekommendationer och heltäckande riktlinjer till medlemsstaterna om hur de kan lösa problemen med bristande förtroende och administrativa hinder mellan de olika förvaltningsnivåerna i samband med genomförandet av CLLD och ITI.

4.  Europaparlamentet betonar att utformning av integrerade, sektorsövergripande och innovativa strategier av hög kvalitet på lokal nivå är en utmaning, särskilt när detta måste ske genom medinflytande.

5.  Europaparlamentet uppmärksammar att åtgärder inom ramen för dessa verktyg måste både ta hänsyn till lokala aktörers prioriteringar och vara nära samordnade med de övergripande målen i de operativa programmen liksom med andra europeiska, nationella, regionala och lokala utvecklingsstrategier och strategier för smart specialisering, samtidigt som de har en flexibilitetsmarginal.

6.  Europaparlamentet påminner om att det inte enbart är EU-program som måste vara flexiblare och integreras bättre, utan också allmän nationell politik och regionalpolitik. Parlamentet betonar att en mer allmän reform av förvaltningsprinciperna därför skulle bidra till att se till att EU-medel inte tillhandahålls inom en ram som löper ”parallellt” med nationell politik och regionalpolitik, utan i stället ingår i en bredare insats för att uppnå hållbara ekonomiska resultat.

7.  Europaparlamentet anser att ungdomsarbetslösheten, tillsammans med bristen på finansiering för små och medelstora företag, hör till de mest angelägna frågorna i medlemsstaterna. Lokala och territoriella utvecklingsstrategier måste ta upp dessa frågor bland prioriteringarna. Parlamentet uppmanar lokala och regionala myndigheter att ge skatteförmåner och andra incitament för att stimulera sysselsättning för ungdomar och rörlighet för ungdomar mellan regionerna samt att prioritera yrkesutbildning, i samarbete med utbildningsinstitutioner.

8.  Europaparlamentet rekommenderar att de lokala och regionala myndigheterna särskilt uppmärksammar de projekt som är inriktade på att anpassa kommuner och regioner till den nya demografiska verkligheten och att utjämna de skillnader som uppkommer därigenom, framför allt genom att 1. anpassa de sociala infrastrukturerna och rörligheten till de demografiska förändringarna och migrationsströmmarna, 2. skapa specifika varor och tjänster för den åldrande befolkningen, 3. ge stöd till sysselsättningsmöjligheter för äldre, kvinnor och invandrare för att bidra till en social inkludering och 4. förstärka de digitala förbindelserna och skapa plattformar som möjliggör och stimulerar deltagande och samverkan från medborgare i de mest isolerade regionerna, när det gäller olika administrativa, sociala och politiska tjänster på alla myndighetsnivåer (lokala, regionala, nationella och europeiska).

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge kompletterande stöd, utbildning och vägledning till mindre samhällen med en lägre grad av utveckling, resurser och kapacitet, där det kan vara svårt att klara av den tunga och komplexa administrationen av dessa verktyg i samband med planering och genomförande. Parlamentet påminner om att den territoriella sammanhållningen börjar nedifrån, och att även små administrativa enheter bör ha tillgång till ITI- och CLLD-verktygen utan undantag eller diskriminering. Parlamentet uppmanar kommissionen att sprida bästa praxis i varje medlemsstat och föreslår att de kan delas via ett online-nätverk så att dessa enheter får tillgång till verktygen på samma villkor. Parlamentet uppmuntrar nationella och regionala myndigheter att föreslå lösningar i syfte att gruppera mindre administrativa enheter, med beaktande av den territoriella dimensionen och särskilda utvecklingsbehov.

10.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att fastställa en strategi för ökad användning av CLLD och ITI genom finansiering från flera olika fonder samtidigt för inrättande av effektivare regionala och lokala utvecklingsstrategier, särskilt på de områden som avses i artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att där så är lämpligt utnyttja den flexibilitet som ges i artikel 33.6 i förordningen om gemensamma bestämmelser, för att uppnå bättre anpassning till dessa regioners särdrag. Parlamentet uppmuntrar till särskilda åtgärder för att hjälpa förvaltningarna i dessa områden med tekniskt stöd och kapacitetsuppbyggnad, med tanke på deras isolerade läge och svårigheter att konkurrera.

11.  Europaparlamentet betonar att integrering av flera olika fonder fortfarande är problematiskt för berörda parter, särskilt i samband med CLLD och ITI. Förenklingsåtgärder krävs för att skapa förutsättningar för användningen av dessa verktyg. Parlamentet välkomnar därför inrättandet av högnivågruppen av oberoende experter för övervakning av förenklingen för mottagare av stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och kommissionens insatser på området för bättre lagstiftning. Parlamentet betonar behovet av att enas om en gemensam europeisk ram när man utfärdar rekommendationer.

12.  Europaparlamentet pekar särskilt på vikten av att ta itu med överreglering, med ytterligare, ofta onödiga, krav och hinder på nationell, regional och lokal nivå. Parlamentet konstaterar att det ofta förekommer flera revisionslager, vilket ökar den ekonomiska och administrativa bördan för mottagarna. Överlappande administrativa bördor bör undvikas och det är viktigt att fastställa villkoren för investeringar och offentlig-privata partnerskap. Parlamentet rekommenderar att revisionsverksamheten ska rationaliseras och att övervakningen främst inriktas på förfarandet och på bedömningen av resultaten, samtidigt som man upprätthåller kontrollernas effektivitet.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla och genomföra specifika utbildningsåtgärder med fokus på CLLD och ITI för regionala och lokala aktörer och uppmanar kommissionen att ägna uppmärksamhet åt utbildningsprogram som riktar sig till lokala deltagare. Parlamentet anser att det är av avgörande betydelse att alla relevanta sektorer i samhället är involverade och i tillräckligt hög grad företrädda i samband med sådana åtgärder. Det är viktigt med ändamålsenlig och effektiv användning av tekniskt stöd till dessa instrument utan att strukturerna fördubblas.

14.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens fokus på resultat, vilket också borde hjälpa lokala beslutsfattare att övergå från ett överdrivet fokus på utnyttjande av medel och dokumentation av förfaranden för genomförande till att identifiera verkliga och relevanta mål som medför påtagliga förändringar för det lokala näringslivet och invånarna.

15.  Europaparlamentet är bekymrat över den bristande kommunikationen mellan de olika intressenterna och uppmuntrar initiativ som syftar till att öka informationsutbytet. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna öka samordningen och spridningen av information om CLLD och ITI. Parlamentet insisterar på att CLLD och ITI ska leda till ökat medborgardeltagande i det lokala och regionala styret genom direkt engagemang i beslutsprocessen i syfte att öka ansvaret för beslutsfattandet, och uppmanar lokala och regionala myndigheter att tillämpa lämpliga metoder för att involvera medborgarna i offentliga samråd, genom att uppmuntra en högre nivå av diskussions- och samverkanskultur.

16.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen, medlemsstaterna och regionerna att där så är lämpligt se till att det finns mekanismer för att undvika problem mellan de förvaltande myndigheterna och enskilda partnerskap och att även se till att potentiella mottagare ges korrekt information och skydd beträffande dessa mekanismer. Parlamentet noterar de förseningar som orsakas av tvistlösning och framhåller att det behövs ett precist regelverk som fastställer förfaranden för handläggning och snabb prövning av tvister i offentlig upphandling.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, i synnerhet generaldirektoratet för regional- och stadspolitik, att upprätta en ram för samarbete med Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) i syfte att dra nytta av den långa erfarenheten av deras Leed-program (för lokal utveckling av ekonomi och sysselsättning) och för att söka synergieffekter mellan verktygen, särskilt vad gäller att öka de lokala aktörernas kapacitet att genomföra åtgärderna.

18.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att både medlemsstaterna och kommissionen ökar ansträngningarna för att utvidga användningen av de nya verktygen i samband med europeiskt territoriellt samarbete. Parlamentet betonar att närliggande områden som delas av en gräns ofta ställs inför samma typ av utmaningar, som skulle hanteras bättre gemensamt, på lokal nivå.

19.  Europaparlamentet uttrycker oro över den höga arbetslösheten i många av EU:s medlemsstater och regioner. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att använda dessa instrument i projekt för att skapa sysselsättning av god kvalitet och möjligheter för små och medelstora företag, främja investeringar, hållbar och inkluderande tillväxt och sociala investeringar samt att bidra till fattigdomsminskning och social integrering, i synnerhet i de regioner och delregioner där behovet är störst. Parlamentet pekar här på vikten av integrerad finansiering, och särskilt en kombination av ESF- och Eruf-finansiering. Parlamentet pekar på potentialen för återinvestering av delar av de lokala skatterna i resultatinriktad verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en särskild investeringsplan i linje med paketet om sociala investeringar, till förmån för de regioner som har den högsta arbetslösheten.

20.  Europaparlamentet betonar potentialen i den nedifrån-och-upp-strategi som finns i CLLD när det gäller att främja strategier för lokal utveckling, skapa sysselsättningsmöjligheter och stimulera en hållbar landsbygdsutveckling. Parlamentet anser att ITI och CLLD har potential att på ett mer fokuserat och ändamålsenligt sätt svara direkt mot lokala behov och utmaningar, insisterar på behovet att bättre inbegripa stadsområden i denna mekanism och uppmanar kommissionen att aktivt arbeta för denna strategi. Parlamentet noterar att ITI utgör en effektiv mekanism för genomförande av de integrerade planerna för förnyelse och utveckling av stadsmiljön. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra bestämmelser som omfattar CLLD- och ITI-finansiering från ESI-fonderna generellt sett för att stärka synergieffekterna.

21.  Europaparlamentet framhåller för kommissionen att regionala och lokala förhållanden och de berörda områdenas specifika omständigheter måste uppmärksammas i högre grad i samband med översynen av Europa 2020-strategin och den fleråriga budgetramen, om konkreta framsteg ska kunna göras mot att uppnå målen i strategin.

Lokalt ledd utveckling (CLLD)

22.  Europaparlamentet välkomnar det nya CLLD-instrumentet, som går längre än Leader-initiativet när det gäller att ge makt åt lokalsamhällena och tillhandahålla specifika lokala lösningar, inte bara genom Ejflu, utan även genom de andra ESI-fonderna.

23.  Europaparlamentet påpekar att CLLD erbjuder möjligheter för stadsområden och stadsnära områden och bör vara ett fast inslag i bredare strategier för stadsutveckling, även genom gränsöverskridande samarbete. För att strategierna för territoriell utveckling ska ge maximal effekt måste städernas utveckling vara hållbar och samordnas med utvecklingen i de omkringliggande ytterområdena och landsbygdsområdena.

24.  Europaparlamentet beklagar att CLLD i ett antal medlemsstater kommer att finansieras via en enda fond, vilket kan leda till att möjligheter går förlorade när det gäller att skapa effektivare lokala utvecklingsstrategier. Parlamentet påminner om betydelsen av en integrerat synsätt och behovet av att involvera så många lokala aktörer som möjligt från det civila samhället.

25.  Europaparlamentet välkomnar den övergripande arbetsgruppen för partnerskap, som inrättades av generaldirektoratet för regional- och stadspolitik.

26.  Europaparlamentet påpekar att uppförandekoden om partnerskap måste följas konsekvent, särskilt när det gäller tillämpningen av partnerskapsprincipen vid genomförandet av ITI och CLLD.

27.  Europaparlamentet uppmuntrar till att stärka kapaciteten, kunskapen och det aktiva deltagandet bland näringslivets och arbetsmarknadens organisationer och hos det civila samhällets aktörer så att så många partner som möjligt kan lägga fram förslag på CLLD-strategier innan tidsfristen löper ut (31 december 2017).

28.  Europaparlamentet ser med oro på att CLLD i vissa medlemsstater ibland mest är en formalitet utan verkligt innehåll snarare än en riktig nedifrån-och-upp-strategi. Parlamentet anser i detta sammanhang att lokala aktörer måste ges reella befogenheter att fatta beslut.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, tillsammans med medlemsstaterna, främja utbytet av bästa praxis beträffande lokala aktionsgrupper genom en informationsstrategi på europeisk nivå, som baseras på deras framgångsrika projekt, och använda befintliga instrument och plattformar, t.ex. Taiex Regio Peer 2 Peer och programmet för nätverk för stadsutveckling (Urbact).

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att välkomna CLLD-initiativen och tillåta större flexibilitet i de operativa programmen och i samband med de regionala, nationella och europeiska politiska ramarna, så att de kan ta större hänsyn till CLLD-strategiernas prioriteringar. Parlamentet lovordar de lokala aktionsgruppernas ofta mycket lyckade projektförvaltning och anser att de bör ges mer omfattande finansiering och att en utvidgning av deras verksamhetsområde bör diskuteras. Parlamentet beklagar att nationella myndigheter i vissa medlemsstater begränsar CLLD till ett enda, specifikt politiskt mål. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram vägledning för medlemsstaterna om hur CLLD kan finansieras via flera fonder samt uppmuntra dem att använda finansieringsinstrument.

31.  Europaparlamentet påminner om att ESF-förordningen medger att särskild prioritet ges åt investeringar i lokalt ledda utvecklingsstrategier inom ramen för det tematiska målet nr 9 och uppmuntrar medlemsstaterna att införa detta i sina operativa program. Parlamentet påpekar att fonden kan ge ett viktigt stöd åt territoriella sysselsättningspakter, strategier för utveckling av stadsmiljön och institutionell kapacitetsuppbyggnad på lokal och regional nivå och uppmanar kommissionen att ytterligare hjälpa medlemsstaterna med genomförandet av dessa särskilda investeringsprioriteringar och att informera om detta genomförandearbete i sina årliga verksamhetsrapporter. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen för att ta itu med de problem som redan har konstaterats vid tillämpningen av verktygen och finna hållbara lösningar.

32.  Europaparlamentet anser att instrument såsom medverkan i budgetarbetet bör inbegripas i CLLD-strategin eftersom denna demokratiska praxis bidrar avsevärt till att öka sociala och ekonomiska partners engagemang och stärker på så sätt den sociala sammanhållningen på lokal nivå och ökar de offentliga utgifternas effektivitet.

33.  Europaparlamentet pekar på att det är av grundläggande betydelse att man arbetar på ett icke-diskriminerande och transparent sätt och att man minimerar potentiella intressekonflikter mellan offentliga och privata aktörer och säkrar balans mellan effektivitet, förenkling och transparens. Det är också bra om många olika typer av partner deltar i de lokala aktionsgrupperna. Parlamentet anser att de nu gällande rättsliga bestämmelserna om att varken offentliga myndigheter eller enskilda intressegrupper får ha mer än 49 procent av rösterna i en lokal aktionsgrupp är lämpliga, då detta gör det möjligt att gå över från en administrativ till en resultatinriktad och innovativ strategi. Parlamentet uppmanar kommissionen att nära övervaka och bedöma tillämpningen av denna bestämmelse, inklusive situationer när undantag kan beviljas, och att tillhandahålla riktat stöd för kapacitetsuppbyggnad och tekniskt stöd.

Integrerad territoriell investering (ITI)

34.  Europaparlamentet konstaterar att det finns olika förvaltningsmöjligheter för ITI. Det är dock av avgörande betydelse att lokala partner har en nyckelposition i arbetet med att utarbeta ITI-strategin för territoriell utveckling och att de också är fullständigt involverade i arbetet med förvaltning, övervakning och revision, för att på så sätt stimulera verkligt lokalt ansvar för ITI-åtgärder.

35.  Europaparlamentet betonar att ITI inte bör begränsas till enbart stadsområden utan kan användas i olika typer av geografiska områden, som stadsdelar, storstadsområden, stadsnära landsbygdsområden, subregionala områden eller gränsöverskridande områden. Parlamentet betonar att det bästa sättet att ta hänsyn till specifika, territoriella behov i samband med ITI är genom större flexibilitet när det gäller att fastställa det territoriella tillämpningsområdet, vilket innebär att man följer en verkligt platsbaserad strategi. Parlamentet anser att ITI också ger en struktur som är lämplig för att hantera områden med bristande tillgång till tjänster samt isolerade och missgynnade samhällen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att optimera de mänskliga och tekniska resurserna och bättre utnyttja ITI för gränsöverskridande samarbete.

36.  Europaparlamentet betonar att regionala och lokala myndigheter och intressenter, inklusive det civila samhällets aktörer, måste vara involverade på ett tidigt stadium, och mer ansvar måste delegeras till dem, i strategin för territoriell utveckling, nedifrån och upp, för att garantera framtida ansvarstagande, deltagande och lyckat resultat för den integrerade territoriella strategi som kommer att genomföras på lokal och tvärsektoriell nivå. Parlamentet framhåller vikten av att öka kapaciteten att utnyttja den egna utvecklingspotentialen, utifrån lokala särdrag.

37.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att välja finansiering av ITI via flera fonder, så att man kan åstadkomma synergieffekter mellan fonderna inom ett visst territorium och angripa svårigheter på ett mer övergripande sätt. Parlamentet understryker att riktad kapacitetsuppbyggnad krävs för att underlätta sammanslagning av medel från olika källor.

38.  Europaparlamentet betonar att det sena beslutet på nationell nivå om att tillämpa ITI-instrumentet har gjort det svårare att rama in den territoriella strategin ordentligt, skapa en samordningsstruktur, fastställa budget och utforma en nationell, rättslig grund för ITI.

39.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens och TCUM:s (arbetsgruppen om territoriell sammanhållning och stadsfrågor) insatser för att utarbeta ITI-scenarier. Parlamentet anser att den här vägledningen bör komma tidigare i planeringsprocessen. Vägledningen måste uppdateras med verkliga exempel och lärdomar som dragits från ITI efter genomförande.

40.  Europaparlamentet ber kommissionen att ta hänsyn till resultaten av Regionkommitténs undersökning från 2015 och tillämpa it-verktygen effektivare, minska pappersarbetet, införa flexiblare bestämmelser för länder/regioner med väldigt låga anslag, förbättra samfinansieringsmekanismerna i medlemsstaterna och ge mer utbildning åt personer som är ansvariga för att förvalta och utnyttja medel, inklusive valda politiker.

Rekommendationer för framtiden

41.  Europaparlamentet anser att CLLD och ITI bör ges en ännu mer betydande roll i den framtida sammanhållningspolitiken. Kommissionen uppmanas att utarbeta en rapport som tar upp styrkor, svagheter, möjligheter och hot (swot-analys) i tillämpningen av dessa båda instrument, innan man lägger fram de nya lagförslagen om möjliga scenarier för de här verktygen efter 2020.

42.  Europaparlamentet begär att ovannämnda rapport ska innehålla en analys av CLLD:s och ITI:s resultat och effekter och huruvida det är önskvärt med obligatoriska inslag i lagstiftningen om dessa instrument i sammanhållningspolitiken efter 2020, med bestämmelser om öronmärkning av de här instrumenten i de operativa programmen. Parlamentet föreslår att man bedömer utformningen av konkreta incitament för att stimulera medlemsstaternas användning av CLLD och ITI, tillsammans med potentiella sätt att säkerställa ökad samstämmighet mellan operativa program och CLLD och ITI. Denna analys bör baseras på en relevant uppsättning indikatorer med både kvalitativa och kvantitativa inslag.

43.  Europaparlamentet begär att nedifrån-och-upp-principen för ITI formaliseras i nästa period för sammanhållningspolitiken, under både programperioden och genomförandeperioden.

44.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att genom samordning med behöriga lokala myndigheter säkerställa övervakningen av ITI-medlens användning eftersom dessa medel numera är mycket större är tidigare på grund av deras sammanslagning. Parlamentet understryker att detta är viktigt för att minska risken för korruption i medlemsstaterna.

45.  Europaparlamentet upprepar att det behövs ett tvådelat angreppssätt, dels vad gäller vägledning för medlemsstater som har enbart nationella operativa program, dels för dem som även har regionala operativa program.

46.  Europaparlamentet insisterar på att förbättra samordningen i framtiden mellan kommissionen, medlemsstaterna och regionerna vad gäller vägledning för dessa verktyg. Parlamentet rekommenderar att vägledning utarbetas parallellt med förslaget till ny lagstiftning om sammanhållningspolitiken för programplaneringsperioden efter 2020, och att den sedan uppdateras. På detta sätt skulle vägledningsdokument kunna tillhandahållas i rätt tid, rättsläget skulle vara klarare för alla parter och man skulle kunna klargöra hur de föreslagna bestämmelserna skulle genomföras i praktiken.

°

°    °

47.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och de regionala och nationella parlamenten.

MOTIVERING

Bakgrund

Territoriell sammanhållning skrevs in som ett grundläggande EU-mål i Lissabonfördraget. I den nya programplaneringsperioden för sammanhållningspolitiken 2014–2020 läggs därför större vikt vid användning av integrerade och platsbaserade strategier för att stimulera ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. I den nya Eruf-förordningen fastställs att fem procent av budgeten ska avsättas för hållbar stadsutveckling.

Genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna har man infört två nya instrument för programplaneringsperioden 2014–2020 i syfte att uppnå målet med territoriell sammanhållning: lokalt ledd utveckling (nedan: CLLD) och integrerade territoriella investeringar (nedan: ITI).

CLLD (artiklarna 32–35 i förordningen om gemensamma bestämmelser) är ett nytt verktyg som kan användas på subregional nivå. Det utgår från erfarenheterna av lokalt ledd utveckling inom Leader-initiativet och bygger på en nedifrån-och-upp-princip. Det syftar till att stärka synergierna mellan lokala aktörer, såväl offentliga som privata.

ITI (artikel 36 i förordning om gemensamma bestämmelser) kommer att bidra till genomförandet av integrerade territoriella strategier eftersom det blir möjligt att slå samman stöd från flera insatsområden ur ett eller flera operativa program. ITI kan användas för målet hållbar stadsutveckling, men även för andra territoriella typer.

Medlemsstaterna var skyldiga att i sina partnerskapsöverenskommelser ange hur de kommer att använda ITI och CLLD samt vilka typer av områden och utmaningar mekanismerna kommer att inriktas på. 

Ungefär fem procent av budgeten för sammanhållningspolitik (cirka 16 miljarder euro) förväntas gå till dessa verktyg. 20 medlemsstater kommer att använda ITI (13,6 miljarder euro); 17 medlemsstater kommer att använda ITI för hållbar stadsutveckling (7 miljarder euro) i enlighet med artikel 7 i Eruf-förordningen. 18 medlemsstater har angett att de tänker använda CLLD. Utnyttjandet bygger främst på Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och det befintliga Leader-programmet, i enlighet med vad som anges i respektive förordning(13).

Svårigheter

Det är svårt att bedöma ITI och CLLD för programplaneringsperioden 2014–2020, men några problemområden har redan pekats ut av EU:s institutioner, forskare, förvaltande myndigheter och lokala aktörer. De kan kortfattat beskrivas som följer(14):

Svårigheter – CLLD:

•  Mycket komplext koncept.

•  Många praktiska svårigheter (främst kopplade till de lokala aktörernas kapacitet).

•  Motstånd mot att gå över från uppifrån-och-ned-principen och ge inflytande åt lokala grupper.

•  Uppfattas som onödigt och utan mervärde i vissa medlemsstater och regioner som redan använder sig av samråd med lokala aktörer.

•  När CLLD stöds av Eruf och ESF uppfattas den som en administrativ börda för lokala myndigheter och aktörer.

•  Medlemsstater som redan har använt Leader har avsevärd erfarenhet av CLLD jämfört med andra medlemsstater.

•  Utnyttjande av CLLD, förvaltning och administration, ekonomiska åtaganden, territoriellt fokus.

Svårigheter – ITI:

•  Frågor beträffande förvaltningsramar, administrativ och institutionell kapacitet samt metoderna för tillämpning av kraven på resultatinriktning och tematiskt fokus.

•  Ansvaret för genomförande delegeras till lokala organ, som ofta har begränsat med sakkunskap eller resurser för att genomföra projekt.

•  Nytt verktyg och det finns ännu ingen sakkunskap lokalt, vilket leder till förseningar (genomförandesvårigheter).

•  Inte mycket vägledning från kommissionen, men eftersom ITI är ett mycket flexibelt verktyg kan man inte räkna upp alla tänkbara lösningar (det finns en arbetsgrupp om territoriell sammanhållning och stadsfrågor, TCUM).

•  Överlappning mellan förvaltningsstrukturer, bristande flexibilitet, fastlåsning av medel för hela programplaneringsperioden och bristande anpassning till andra utvecklingsstrategier. Genomförandet alltför komplext om den tillgängliga finansieringen är liten.

Svårigheter – både CLLD och ITI:

•  Komplexa regelverk och koncept, ökad administrativ börda (omfattningen på den förvaltningsorganisation som krävs har eventuellt medfört att vissa länder inte använder ITI (t.ex. Irland) respektive CLLD med finansiering från flera fonder samtidigt (t.ex. Luxemburg)).

•  Det finns flera olika sätt att använda CLLD och genomförandet kräver tid och ekonomiska åtaganden beträffande förvaltningsstrukturer.

•  Medlemsstater som befarar lokalt inflytande på den territoriella utvecklingen.

•  Begränsad budget för ITI och CLLD.

•  Integrering av flera fonder betraktas som svårt.

•  Kopplingar mellan båda är föremål för flera diskussioner mellan regionala myndigheter.

Grundläggande rekommendationer

Föredraganden anser att nedifrån-och-upp-principen och deltagande av lokala aktörer är avgörande för att nå de sammanhållningspolitiska målen. I ett antal medlemsstater kan man dock notera att det finns misstro mellan de olika myndighetsnivåerna när det gäller genomförande av CLLD och ITI. Detta är ett allvarligt problem som måste lösas eftersom det allvarligt kan hindra genomförandet av de territoriella strategierna.

Dessutom har tyvärr de lokala aktörerna ofta inte tillräcklig kapacitet för att utarbeta och genomföra utvecklingsstrategier som rör deras territorium. De behöver både nationellt stöd och EU-stöd om de här verktygen ska ha avsedd effekt. Detta är särskilt viktigt för mindre kommuner och mindre gynnade områden som öar, bergsområden och landsbygd. Riktade åtgärder krävs för att föra dessa verktyg närmare de lokala aktörerna och bygga upp deras kapacitet så att de med gott resultat kan delta i strategierna för deras territorier. Avgörande för dessa insatser är att använda befintliga resurser och plattformar.

De unga lämnas ofta utanför i diskussioner om offentlig politik. Det är nödvändigt att inkludera de unga i verktygen för territoriell utveckling, särskilt CLLD. Häpnadsväckande 14 miljoner unga varken arbetar eller studerar och ungdomsarbetslösheten är över 50 procent i vissa medlemsstater. CLLD med tyngpunkt på de unga kan bli en faktor som binder samman generationerna i lokalsamhällena och kan öppna nya vägar till sysselsättning.

Föredraganden anser att de nya förordningarnas möjlighet till finansiering via flera fonder bör utnyttjas så mycket det går, i syfte att uppnå ett verkligt integrerat och holistiskt synsätt på sammanhållningspolitiska åtgärder. För närvarande är det fortfarande stora skillnader mellan hur ESI-fonderna kommer att tillämpas. Dessutom skapas extra och ofta onödiga krav och hinder på nationell och regional nivå genom överreglering, vilket komplicerar saken ytterligare och avskräcker från användning av CLLD och ITI. Avsevärda förenklingar krävs för att minska denna tunga och komplexa administration. I detta avseende är förväntningarna stora på den nya högnivågruppen med oberoende experter för att övervaka förenklingen för mottagare av stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, som inrättats av kommissionen.

Föredraganden skulle vilja se en mer framträdande roll för verktyg som ITI och CLLD i framtida diskussioner om sammanhållningspolitik, med större och mer formell betoning på nedifrån-och-upp-principen. Kommissionen kommer att kunna bedöma användningen av de här verktygen under perioden 2014–2020 och utarbeta scenarier och utfärda rekommendationer för tiden efter 2020.

27.1.2016

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor

till utskottet för regional utveckling

över nya territoriella utvecklingsverktyg i sammanhållningspolitiken 2014-2020: integrerade territoriella investeringar och lokalt ledd utveckling

(2015/2224(INI))

Föredragande av yttrande: Michaela Šojdrová

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  År 2014 fanns det enligt Eurostat 61 regioner i åtta EU-länder som hade en arbetslöshet på mellan 14 och 34,8 procent och 63 regioner i sju EU-länder med en arbetslöshet på mellan 2,5 och 4,9 procent. I sju länder ligger arbetslösheten på över 30 procent.

1.  Europaparlamentet betonar sammanhållningspolitikens potential att förbättra sysselsättningsmöjligheterna, främja en hållbar tillväxt för alla och bidra till minskad fattigdom och social delaktighet. Parlamentet pekar i detta sammanhang på vikten av integrerad finansiering, och särskilt en kombination av ESF- och Eruf-finansiering.

2.  Europaparlamentet understryker vikten av att stimulera sådana sektorer som grön ekonomi och social ekonomi som kan bidra med ett mervärde när det gäller en hållbar sysselsättning för alla.

3.  Europaparlamentet betonar att initiativ på områdena lokalt ledd utveckling (CLLD) och integrerade territoriella investeringar (ITI) blir framgångsrika endast om de lyckas hantera de sociala och sysselsättningsrelaterade utmaningar som de berörda regionerna och kommunerna står inför.

4.  Europaparlamentet betonar potentialen i den bottom-up-strategi som finns i en lokalt ledd utveckling när det gäller att främja strategier för lokal utveckling, skapa sysselsättningsmöjligheter och stimulera en hållbar landsbygdsutveckling. Parlamentet anser att ITI och CLLD har potential att på ett mer fokuserat och ändamålsenligt sätt svara direkt mot lokala behov och utmaningar, insisterar på behovet att bättre inbegripa stadsområden i denna mekanism och uppmanar kommissionen att aktivt arbeta för denna strategi. Parlamentet noterar att ITI utgör en effektiv mekanism för genomförande av de integrerade planerna för förnyelse och utveckling av stadsmiljön. Parlamentet uppmanar kommissionen med kraft att genomföra bestämmelser som omfattar CLLD- och ITI‑finansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna generellt sett för att stärka synergieffekterna.

5.  Europaparlamentet ser med oro på att CLLD i vissa medlemsstater ibland mest är en formalitet utan verkligt innehåll snarare än en riktig bottom-up-strategi. Parlamentet anser i detta sammanhang att lokala aktörer måste ges reella befogenheter att fatta beslut.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bistå medlemsstaterna och de lokala myndigheterna med tekniskt stöd och skapa kommunikationskanaler med medlemsstaterna och lokala aktörer för att säkerställa att lokala aktörer verkligen deltar i processen och samarbetar på alla nivåer på ett meningsfullt sätt. Parlamentet påpekar att CLLD och ITI endast kan nå goda resultat om alla berörda intressenter engagerar sig och tar ansvar, inklusive det civila samhället, och anser att en integrerad och lokalt baserad strategi även kan stärkas genom att man involverar olika partner, särskilt där genomslaget för CLLD- och ITI-verktygen varit svagt. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge ett befintligt organ inom dess struktur i uppdrag att samordna CLLD och ITI för att se till att kommunikationen och genomförandet förbättras.

7.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör uppmuntra medlemsstaterna att använda dessa verktyg i samband med projekt för att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet och sociala investeringar, särskilt i de regioner och delregioner där behovet av detta är som störst. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta fram en särskild investeringsplan i linje med paketet om sociala investeringar, så att regioner och delregioner med de högsta arbetslöshetsnivåerna kan få ut mesta möjliga av dem.

8.  Europaparlamentet anser att det finns ett särskilt behov av såväl CLLD som ITI i mindre utvecklade regioner, uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla hjälp och stöd för kapacitetsuppbyggnad till lokala och regionala myndigheter vid utformningen och genomförandet av sådana initiativ, och uppmanar dem att ägna särskild uppmärksamhet åt regioner med allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar och förbättra den territoriella sammanhållningen i syfte att främja utvecklingen av den lokala ekonomin, vilket i längden leder till att människor stannar kvar i dessa områden.

9.  Europaparlamentet beklagar att CLLD och ITI inte är tillräckligt lätta att känna igen och att lokala aktörer eventuellt saknar erfarenhet av dessa verktyg. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att göra båda verktygen så synliga och begripliga som möjligt för användarna, samtidigt som ytterligare onödiga administrativa bördor måste undvikas och fler åtgärder vidtas för att förenkla bestämmelser och förfaranden. Parlamentet betonar att det inte är endast genom användning av Eruf-medel i samband med CLLD- och ITI-verktygen som effektivare resultat, mervärde och samverkanseffekter skulle kunna uppnås, utan även genom annan finansiering i enlighet med respektive bestämmelser. Parlamentet anser att åtgärder bör vidtas i detta sammanhang för att sprida detaljerad information om de olika finansieringsmöjligheterna och förstärka informationscentren så att de kan ge lämpligt tekniskt stöd åt dem som vill använda sig av denna typ av finansiering. Parlamentet betonar även vikten av en noggrann och kontinuerlig övervakning av resurserna.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anordna informationsseminarier, som utannonseras på lämpligt sätt, för att så många som möjligt ska bli medvetna om dessa möjligheter. Parlamentet anser även att lämpliga informationsverktyg bör tas fram, t.ex. regelbundet uppdaterade sändlistor och appar för smartmobiler.

11.  Europaparlamentet påminner om att ESF-förordningen medger att särskild prioritet ges åt investeringar i lokalt ledda utvecklingsstrategier inom ramen för det tematiska målet nr 9 och uppmuntrar medlemsstaterna att införa detta i sina operativa program. Parlamentet påpekar att fonden kan ge ett viktigt stöd åt territoriella sysselsättningspakter, strategier för en utveckling av stadsmiljön och institutionell kapacitetsuppbyggnad på lokal och regional nivå och uppmanar kommissionen att ytterligare hjälpa medlemsstaterna med genomförandet av dessa särskilda investeringsprioriteringar och att informera om detta genomförandearbete i sina årliga verksamhetsrapporter. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen för att ta itu med de problem som redan har konstaterats vid tillämpningen av verktygen och finna hållbara lösningar.

12.  Europaparlamentet framhåller för kommissionen att om den på ett beslutsamt sätt ska kunna uppnå målen i 2020-strategin, även efter en översyn av strategin och den fleråriga budgetramen, måste de regionala och lokala förhållandena och deras konkreta särdrag uppmärksammas i högre grad.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

25.1.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

37

3

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Guillaume Balas, David Casa, Ole Christensen, Jane Collins, Lampros Fountoulis, Arne Gericke, Thomas Händel, Marian Harkin, Czesław Hoc, Rina Ronja Kari, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Elisabeth Morin-Chartier, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Terry Reintke, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Sven Schulze, Jutta Steinruck, Romana Tomc, Renate Weber, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Maria Arena, Amjad Bashir, Lynn Boylan, Miapetra Kumpula-Natri, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Evelyn Regner, Michaela Šojdrová

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Eleonora Evi, Anneli Jäätteenmäki

RESULTAT AV OMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

16.2.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

37

2

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Steeve Briois, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Tamás Deutsch, Bill Etheridge, Iratxe García Pérez, Anna Hedh, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Sławomir Kłosowski, Andrew Lewer, Iskra Mihaylova, Andrey Novakov, Younous Omarjee, Konstantinos Papadakis, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Monika Smolková, Maria Spyraki, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniel Buda, Viorica Dăncilă, Bronis Ropė, Peter Simon, Davor Škrlec, Hannu Takkula, Damiano Zoffoli, Marco Zullo

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

(2)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 289.

(3)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 487.

(4)

EUT L 149, 20.5.2014, s. 1.

(5)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 259.

(6)

EUT C 17, 19.1.2013, s. 18.

(7)

EUT C 313, 22.9.2015, s. 31.

(8)

EUT C 230, 14.7.2015, s. 1.

(9)

Antagna texter, P7_TA(2011)0485.

(10)

Antagna texter, P7_TA(2013)0002.

(11)

Antagna texter, P7_TA(2014)0015.

(12)

Antagna texter, P8_TA(2015)0419.

(13)

”Minst 5 %, och för Kroatiens vidkommande 2,5 %, av det totala Ejflu-bidraget till landsbygdsprogrammet ska reserveras för Leader” (artikel 59.5 i förordning (EU) nr 1305/2013).

(14)

Europaparlamentets briefing Tools to support the territorial and urban dimension in cohesion policy: Integrated territorial investment (ITI) and Community-led Local Development (CLLD).

Rättsligt meddelande