Förfarande : 2015/2007(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0048/2016

Ingivna texter :

A8-0048/2016

Debatter :

PV 27/04/2016 - 22
CRE 27/04/2016 - 22

Omröstningar :

PV 28/04/2016 - 4.68
CRE 28/04/2016 - 4.68
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0204

BETÄNKANDE     
PDF 453kWORD 157k
8.4.2016
PE 571.449v03-00 A8-0048/2016

om jämställdhet mellan kvinnor och män och ökat inflytande för kvinnor i den digitala tidsåldern

(2015/2007(INI))

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Föredragande: Terry Reintke

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om jämställdhet mellan kvinnor och män och ökat inflytande för kvinnor i den digitala tidsåldern

(2015/2007(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 2 och artikel 3.3 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av Pekingdeklarationen och handlingsprogrammet, som godkändes av den fjärde internationella kvinnokonferensen 1995, och framför allt området ”Kvinnor och medier”,

–  med beaktande av slutdokumentet från FN:s generalförsamlings 23:e extra session år 2000, där informations- och kommunikationsteknik (IKT) erkänns vara landvinningar som öppnar nya möjligheter för kvinnors egenmakt, men som också innebär potentiella risker,

–  med beaktande av den principdeklaration och den handlingsplan från Genève som antogs under den första etappen av världstoppmötet om informationssamhället (nedan kallat WSIS), som hölls i Genève 2003,

–  med beaktande av Tunisåtagandet och Tunisagendan för informationssamhället, där det i detalj redogörs för de finansiella och internationella mekanismerna för genomförandet av WSIS agendor, vilka antogs under den andra etappen av WSIS, som hölls i Tunis den 16–18 november 2005,

–  med beaktande av de hänvisningar till kvinnors rättigheter och jämställdhet som ingick i uttalandet om genomförandet av resultaten från WSIS och det därtill hörande dokumentet om WSIS efter 2015, WSIS+10 Vision for WSIS Beyond 2015,

–  med beaktande av resultaten från det WSIS-forum som hölls den 25–29 maj 2015 i Genève under rubriken Innovating Together: Enabling ICTs for Sustainable Development, och där en delegation för utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män deltog,

–  med beaktande av handlingslinjerna från WSIS 2014, som kombinerades med hållbarhetsmålen för att stärka synergieffekterna mellan dessa globala strategier, bland annat åtgärden att fram till 2030 möjliggöra och främja en social, ekonomisk och politisk delaktighet för alla, oavsett ålder, funktionsnedsättning, genetiska egenskaper, kön, sexuell läggning, könsidentitet, ras, socialt eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse samt ekonomisk eller annan ställning,

–  med beaktande av kommissionens strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män 2010–2015 (SEC(2010)1079/2), där det ingår en rad åtgärder med anknytning till kvinnor och internet, särskilt i fråga om IKT, samt av halvtidsöversynen av strategin,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2015 om EU:s strategi för jämställdhet efter 2015(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om att stärka flickor genom utbildning i EU(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av rådets (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) slutsatser från juni 2014: Kvinnor och ekonomi: ekonomiskt oberoende ur perspektivet deltidsarbete och egenföretagande, där det står att ”det i Europa 2020-strategin fastställs ett antal prioriterade tillväxtområden, bl.a. inom vit ekonomi och inom vetenskap och teknik, och att det för att man fullt ut ska kunna utnyttja Europas tillväxtpotential inom dessa områden är viktigt att få bukt med könsstereotyper och att bekämpa segregering inom utbildning och i yrkeslivet,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2015 om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 maj 2012 med rekommendationer till kommissionen om tillämpning av principen om lika lön för manliga och kvinnliga arbetstagare för samma eller likvärdigt arbete(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2013 om avskaffande av könsstereotyper i EU(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om den digitala agendan för tillväxt, rörlighet och sysselsättning(6), och framför allt av den breda koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen,

–  med beaktande av åtgärd 60 i den digitala agendan om att uppmuntra kvinnor att börja arbeta i yrken med anknytning till IKT och att öka andelen kvinnor inom IKT-sektorn,

–  med beaktande av kommissionens meddelande En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192),

–  med beaktande av den andra pelaren i kommissionens strategi för en digital inre marknad, där avsikten är att skapa goda förutsättningar och lika spelregler för digitala nät och innovativa tjänster samt en omgivning där dessa kan utvecklas, samt av den tredje pelaren, med dess stöd till ett e-samhälle för alla, där invånarna har de rätta färdigheterna för att kunna ta vara på de möjligheter som erbjuds av internet och får bättre chanser att få arbete,

–  med beaktande av studien från Europaparlamentets utredningsavdelning C Study on Empowering women on the Internet, offentliggjord 2015,

–  med beaktande av artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om främjande av jämställdhet och icke-diskriminering(7),

–  med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen),

–  med beaktande av Pekingförklaringen och handlingsplanen, särskilt målen på området ”Kvinnor och medier”, som kräver ökat deltagande för kvinnor och deras tillgång till uttrycksmedel och beslutsfattande i och genom medier och ny kommunikationsteknik samt främjande av en balanserad framställning av kvinnor i medierna utan stereotyper,

–  med beaktande av den europeiska koden för bästa praxis för kvinnor inom IKT, som kommissionen tog fram 2013,

–  med beaktande av sin djupanalys Women in ICT, från 2012,

–  med beaktande av sin djupanalys Empowering Women on the Internet, från 2015,

–  med beaktande av rapporten från Europeiska byrån för grundläggande rättigheter Violence against women – an EU-wide survey. Main results, offentliggjord i mars 2014,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer(8) och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF,

–  med beaktande av kommissionens EU-strategi för utrotande av människohandel 2012‑2016 och halvtidsrapporten om genomförandet av den,

–  med beaktande av EU:s policycykel avseende organiserad och grov internationell brottslighet, som inleddes 2014, och det prioriterade brottsområdet människohandel,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0048/2016), och av följande skäl:

A.  Digitaliseringen har revolutionerat och genomgripande omvandlat människors tillgång till information och tillhandahållande av den, samt hur de kommunicerar, umgås, studerar och arbetar. Den har skapat nya möjligheter för deltagande i offentliga och politiska diskussioner, i utbildning och på arbetsmarknaden, öppnar nya utsikter till ett självvalt liv och har en enorm ekonomisk potential både inom Europeiska unionen och utanför dess gränser. Digitaliseringen påverkar inte bara marknaderna, utan hela samhället.

B.  Informationssamhället som drivs av informations- och kommunikationsteknik (IKT), för med sig enorma möjligheter att skapa och fördela rikedom och kunskaper, vilket framgår bl.a. av industrin för gratis och öppen programvara som har förändrat sätten att producera, distribuera, stödja och använda programvara, så att en rikare digital inkludering möjliggörs. Digitaliseringen bär dessutom på möjligheter att utnyttja tid och rum på ett mer diversifierat och flexibelt sätt, och att närma sig mer jämlika samhällsmodeller. Samtidigt kan digitaliseringen av arbetsmarknaden ge utestängningen nya dimensioner, till exempel risken för segregering på ekonomiska, sociala och kulturella grunder och för könssegregering.

C.  Endast 9 procent av utvecklarna i EU är kvinnor, endast 19 procent av cheferna inom IKT- och kommunikationssektorerna är kvinnor (jämfört med 45 procent inom övriga tjänstesektorer) och endast 19 procent av entreprenörerna är kvinnor (jämfört med 54 procent inom övriga tjänstesektorer)(9).

D.  Den här händelseutvecklingen bär på stora möjligheter för kvinnors egenmakt, genom att den ger större tillgång till information och kunskaper än vad konventionella medel gör, samt erbjuder ett forum för åsiktsuttryck, vilket kan sporra andra till handling, ge nya tillfällen till interaktion och kampanjer för att försvara rättigheter och friheter för kvinnor och flickor, hbti-personer, men också för personer med särskilda behov, såsom personer med funktionsnedsättning. Kvinnors aktiva deltagande i informationssamhället är inte bara en fråga om rättvisa och jämlikhet, utan kommer även att bidra till bättre sociala och ekonomiska villkor i samhället samt till EU:s konkurrenskraft.

E.  Klyftan mellan könen är djup när det gäller möjligheterna att få arbete och utbildning inom informations- och kommunikationstekniken samt när det gäller datorkunskaper. Digitaliseringen har stor inverkan på konsumtionen och distributionen av medier, särskilt bland ungdomar, i och med att den skapar nya kanaler för mediekonsumtion och möjliggör ett mindre hierarkiskt medielandskap. Digitaliseringen kan bli till hjälp för kvinnors egenmakt men även innebära nya utmaningar för den, genom att det sprids material där kvinnor framställs på ett negativt, förnedrande och stereotyperat sätt.

F.  Digitala kommunikationskanaler och sociala nätverk är särskilt viktiga för föräldrar som tagit föräldraledighet och för hemmaarbetande.

G.  Digitaliseringen påverkar arbetsmarknaden enormt, genom att ändra värdekedjorna och skapa nya möjligheter till arbete och mera flexibla arbetsmönster. De möjligheter till flexibla arbetsformer och distansarbete som digitaliseringen medför kan fungera som ett effektivt verktyg för att balansen mellan arbetsliv och privatliv ska bli bättre för både kvinnor och män. Dessa flexibla arbetsformer kan bli till nytta genom att bidra till att missgynnade grupper av kvinnor integreras på arbetsmarknaden. Det kan dock uppkomma negativa följder som framför allt kan drabba kvinnor, i form av att arbetstagarnas rättigheter försämras och gränserna suddas ut, såväl mellan arbetstid och fritid som mellan ansvar inom och utanför arbetslivet, så att låglöneyrken blir vanligare och anställningstryggheten minskar.

H.  Med hjälp av bättre digitala färdigheter och kunskaper om IKT får kvinnor och flickor en enastående möjlighet att integreras på arbetsmarknaden, något som också gäller personer med särskilda behov, såsom personer med funktionsnedsättning. Om vi fick fler kvinnor inom IKT-sektorn, som är en av de mest välavlönade sektorerna, skulle detta kunna bidra till kvinnors ekonomiska egenmakt och oberoende, så att det könsmässiga lönegapet totalt sett skulle minska.

I.  På den digitala arbetsmarknaden flyttas ansvaret alltmer över från företagen till den enskilde, och detta leder till att egenföretagare och frilansare får andra villkor för sitt deltagande i de sociala trygghetssystemen. Det är uppenbart att politiska beslut anger vad dessa förändringar leder till.

J.  Om en enskild person har flera separata avtal med olika företag och institutioner blir det en större utmaning att övervaka att likalöneprincipen följs, vilket ju är av yttersta vikt för ett verkligt jämlikt samhälle.

K.  Om flera kvinnor kom in i IKT-sektorn skulle detta stimulera en marknad där brist på arbetskraft förutsägs och där likvärdigt deltagande av kvinnor skulle höja EU:s BNP med omkring 9 miljarder euro per år. Kvinnor är fortfarande markant underrepresenterade inom studieprogram som leder till examen i IKT, eftersom de utgör endast omkring 20 procent av alla dem som utexamineras inom detta område. Endast 3 procent av alla universitetsutbildade kvinnor har avlagt examen inom IKT. Kvinnor har stora svårigheter att komma in i IKT-sektorn och stanna kvar där. Dagens mansdominerade arbetsmiljö inom IKT, med endast 30 procent kvinnliga arbetstagare, bidrar till att många kvinnor väljer att lämna branschen bara några år efter avlagd universitetsexamen.

L.  Enligt studien Women active in the ICT sector beräknas det råda brist på 900 000 arbetstagare inom IKT-sektorn i Europa 2020. IKT-sektorn växer snabbt och skapar cirka 120 000 nya arbetstillfällen varje år.

M.  IKT-sektorn präglas av särskilt stark vertikal och horisontell segregering samt av ett gap mellan kvinnors utbildningskvalifikationer och deras position inom IKT-sektorn. Färre än 20 procent av företagarna inom IKT är kvinnor. Flertalet kvinnor som arbetar med IKT (54 procent) har lägre löner och mindre kvalificerade tjänster, och endast en liten minoritet av dem (8 procent) har högkvalificerade programutvecklingstjänster. Kvinnorna är också underrepresenterade i beslutsfattandet inom denna bransch, eftersom endast 19,2 procent av de IKT-anställda har kvinnliga chefer, jämfört med 45,2 procent av de anställda inom andra branscher.

N.  Kvinnor som är 55 år och äldre löper särskilt stor risk för arbetslöshet och inaktivitet på arbetsmarknaden. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i EU bland kvinnor i åldern 55–64 år är endast 42 procent, jämfört med 58 procent bland män. Bristande kunskaper om IKT och digitala färdigheter späder ytterligare på risken. Om man förbättrar och investerar i den digitala kompetensen för kvinnor över 55 år ökar deras sysselsättningsmöjligheter och de får ett visst skydd mot utestängning från arbetsmarknaden.

O.  Sexism och könsstereotyper får konsekvenser som hindrar jämställdheten och belastar EU:s ekonomiska utveckling och konkurrenskraft och vidgar ytterligare den redan markanta digitala könsklyftan inom IKT, medier och industrin med anknytning till dem. Dagens könsstereotyper gör det svårt för kvinnor att fullständigt utveckla sina förmågor som användare samt sina innovativa och kreativa talanger. Här behövs det en tydlig politisk vilja, tillsammans med konkreta åtgärder och medverkan från det civila samhällets sida, för att vi ska få till stånd en förändring.

P.  Utbildning spelar en nyckelroll för ökat inflytande för kvinnor i den digitala tidsåldern och således också för ett framtidsdugligt samhälle. 60 procent av skoleleverna i EU använder aldrig digital utrustning i klassrummet. Andelen kvinnor med universitetsexamen i IKT är redan låg och har ytterligare gått ned. Kvinnor är starkt underrepresenterade inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, och ungefär hälften av kvinnorna med universitetsexamen i dessa ämnen börjar inte arbeta inom dessa områden. I initiativ som den europeiska kodveckan, IKT för bättre utbildning, Leaders Club och den breda koalitionen för digitala arbetstillfällen, som är avsedda att ytterligare främja e-utbildning och e-färdigheter, är kvinnorna fortsatt markant underrepresenterade.

Q.  Att inom EU:s politik för utvecklingssamarbete främja digital teknik och IKT, i överensstämmelse med hållbarhetsmålen, är viktigt, särskilt för att kvinnor och flickor ska få större socialt och ekonomiskt inflytande och hjälpas ut ur fattigdom.

R.  Digitaliseringen främjar ökad direktdemokrati via nätet, vilket gör att kvinnorna kan bli mer delaktiga i politiken och få bättre tillgång till information.

S.  Tack vare digitaliseringen och direktdemokratin har kvinnorna fått ökade möjligheter till direkt engagemang i politiken på andra sätt än via de traditionella kanalerna, och till fullständigt och genomgående deltagande.

T.  Liksom all annan teknik kan IKT brukas och missbrukas för att hota kvinnor samt deras rättigheter, friheter och, i sista hand, deras egenmakt. Detta sker bland annat i form av mobbning och stalkning via internet, människohandel, hatpropaganda, hets, diskriminering och kränkningar av grundläggande rättigheter. Anonymiteten på internet bidrar till spridningen av dessa former av våld mot kvinnor. Sådana nya utmaningar och risker måste kartläggas och åtgärdas på lämpligt sätt, både av de politiskt ansvariga och av företag, bolag och det civila samhällets organisationer, varvid det samtidigt måste beredas utrymme för informationsutbyte på internet.

U.  Ny informations- och kommunikationsteknik används för att skapa kanaler och plattformar som underlättar vissa former av sexuellt utnyttjande av kvinnor, även bland underåriga. Digitala plattformar används också för kommersialisering av kvinnokroppen. De av saken berörda inom brottsbekämpningen måste känna till hur digitaliseringen förändrat dessa brott. De av saken berörda inom undervisningen måste också väckas till ökad medvetenhet om dessa nya former av digitala hot, och medel från både EU och medlemsstaterna måste ställas till förfogande för främjande av utbildning, både om hur internet kan användas tryggt och med respekt för andra och om vilka risker som könsrelaterat våld på internet för med sig för både pojkar och flickor. Likaså måste män och pojkar engageras i att bekämpa våld mot kvinnor och flickor.

V.  Digitala kommunikationsmedel har bidragit till att det blivit vanligt med hatpropaganda och hot mot kvinnor. Av kvinnorna i Europa har 18 procent sedan ungdomsåren utsatts för någon form av trakasserier från bekanta på internet och antalet offer för våld på internet i Europa uppgår till nio miljoner. Antalet hot mot kvinnor, också mordhot, har ökat. Samhällsmedvetenheten om digitala former av våld, både bland allmänheten och bland berörda yrkesgrupper, exempelvis yrkesverksamma inom brottsbekämpningen och lärare, räcker fortfarande inte för att de förebyggande insatserna, övervakningen och hjälpen till dem som drabbas ska vara tillräcklig. Alla medlemsstaters straffrätt samt metoder och förfaranden för lagföring är ännu inte helt anpassade till de olika formerna av våld på nätet. Rättsväsendet är inte tillräckligt lyhört. De som gör sig skyldiga till övergrepp och sprider hatpropaganda anmäls, utreds, åtalas och fälls mycket sällan. Övergreppens och våldets potentiella gränsöverskridande karaktär på internet måste erkännas på EU-nivå.

W.  Jämställdhetsbudgetering och jämställdhetsintegrering kan användas som jämställdhetsfrämjande verktyg. Könsbaserade perspektiv bör beaktas i alla skeden av kommissionens arbete som rör digitaliseringen i Europa, för att kvinnor inte bara ska bli delaktiga i den digitala utvecklingen, utan även gå i bräschen för den.

X.  Kvinnors och flickors låga deltagande i IKT-relaterad utbildning och senare i arbete med IKT beror på ett komplicerat samspel av könsstereotyper som inleds tidigt i livet och under skolgången och som fortsätter under yrkeslivet. Faktorer som hindrar kvinnor och flickor från deltagande i IKT-utbildning och arbete med IKT är bland annat livslånga stereotyper, uppdelning i ”typiskt kvinnliga och typiskt manliga” aktiviteter, fritidssysselsättningar och leksaker – en uppdelning som inleds redan från första början av skolgången, relativ brist på kvinnliga förebilder inom IKT-sektorn samt kvinnors begränsade synlighet i denna sektor, särskilt på chefsposter.

Allmänna rekommendationer

1.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och rådet att dra full nytta av den potential för främjande av kvinnors egenmakt, kvinnors fri- och rättigheter och jämställdhet som finns hos informationssamhället, IKT och internet, oavsett ålder, funktionsnedsättning, genetiska egenskaper, kön, sexuell läggning, könsidentitet, ras, socialt eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse eller ekonomisk ställning.

2.  Europaparlamentet framhåller att tillgången till internet utgör en ny grundläggande tjänst som behövs i hela världen, för män, kvinnor, pojkar och flickor. Internet är för närvarande ett instrument av central betydelse för människors vardag i relationerna inom familjen och på arbetet, för studier och lärande, för förvaltningen inom företag, myndigheter, institutioner och organisationer, samt för de sociala nätverkens arbete och främjandet av lika möjligheter.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra nytta av den digitala agendan och strategin för den digitala inre marknaden och göra dem bättre målinriktade för att åtgärda den djupa könsklyftan inom IKT-sektorn och för att främja kvinnors fullständiga integration inom den, framför allt inom yrken som sammanhänger med teknik och telekommunikation, och att arbeta för att kvinnor och flickor ska få utbildning i IKT och andra ämnen med anknytning till vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, att bättre synliggöra kvinnor inom det digitala området, att förbättra jämställdheten och kvinnornas deltagande med hjälp av bättre tillgång till kapital, att systematiskt genomföra konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv och jämställdhetsbudgetering i sitt arbete med den digitala agendan och strategin för den digitala inre marknaden så att de fullständigt kan genomsyras av den grundläggande europeiska principen om jämställdhet, och att stödja det civila samhällets organisationer och kvinnoorganisationer i arbetet med att förverkliga ett internet för alla.

4.  Europaparlamentet uppmanar unionens institutioner och medlemsstaterna att ta med jämställdhetsperspektivet i alla digitala initiativ och att erkänna att den digitala utvecklingen ligger bakom en ny, starkare våg av medvetenhet om genusfrågor och jämställdhet. Parlamentet uppmärksammar kommissionen på hur ändamålsenligt internet är för kampanjer, forum och synliggörande av kvinnliga förebilder. Allt detta bidrar till att jämställdheten mellan kvinnor och män påskyndas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att överväga att ställa kvinnorna främst i sin digitala agenda, så att den nya digitala tidsåldern kan bli en jämställdhetsfrämjande drivkraft.

5.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att i sin kommande strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män 2016–2020 ta med åtgärder enkom avsedda att stödja kvinnors integrering och deltagande i informationssamhället och att kraftfullt främja kvinnors nätverk på internet, eftersom dessa är uttryck för en bottom-up-strategi i fråga om kvinnors egenmakt som organiseras på eget initiativ och bör få allt stöd de behöver för att kunna fortbestå.

6.  Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande En strategi för en inre digital marknad i Europa, men beklagar att det är så smalspårigt i och med att det underskattar den avsevärda potential som digitaliseringen kan ha för ett samhälle som har utrymme för alla och som präglas av jämlikhet och deltagande, och inte heller tillräckligt erkänner de möjligheter som en målinriktad stöd- och finansieringsinfrastruktur kan erbjuda för kvinnors egenmakt.

7.  Europaparlamentet efterlyser en starkare satsning på gratis och öppen programvara inom IKT-sektorn och den digitala marknaden. Parlamentet anser att gratis och öppen programvara är ett centralt verktyg för att främja jämställdheten och demokratiseringen inom den digitala marknaden och IKT-sektorn. Parlamentet betonar att det behövs medvetenhet om genusfrågor även inom branschen för öppen programvara.

8.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att utveckla, stödja och genomföra de åtgärder som förts fram av FN och dess organ, i synnerhet inom ramen för Pekingdeklarationen och handlingsprogrammet och världstoppmötena om informationssamhället (WSIS), för att på det sättet arbeta för kvinnors egenmakt i den digitala tidsåldern, både på europeisk och global nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta och dela bästa praxis med varandra för att främja kvinnors lika deltagande i den digitala utvecklingen i hela Europa.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa fleråriga handlingsplaner för att uppnå jämställdhet inom informationssamhället och IKT, som innehåller målsättningarna om att kvinnor ska få ökad tillgång till informationssamhället, att kvinnor ska börja använda internet bättre och mer, att kvinnor ska få en viktigare roll inom IKT-sektorerna, att kvinnor ska utbildas till bättre kunskap om IKT, att sysselsättningen och företagarandan bland kvinnor ska förbättras genom att de regelbundet börjar använda internet och digitala tjänster, att det ska utvecklas ett jämställdhetsfrämjande innehåll på internet, att man ska stimulera till fortlöpande utbyte och spridning av samt information om jämställdhetsvärden, att man ska arbeta för att IKT ska bli tillgängligt som och användas som ett verktyg mot könsdiskriminering inom sådana områden som könsrelaterat våld, främjande av internationellt samarbete, upprättande av en balans mellan arbetsliv och privatliv samt utformningen, genomförandet, spridningen och utvärderingen av jämställdhetspolitik och jämställdhetsplaner.

Deltagande

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bättre ta till vara den avsevärda potential som digitaliseringen erbjuder på alla nivåer när det gäller politiskt deltagande och kvinnors medverkan i beslutsprocesserna, till exempel genom elektronisk röstning. Parlamentet framhåller att digitaliseringen och e-förvaltningen bär på stora möjligheter när det gäller tillgång till information, beslutsprocesser, öppenhet och ökad redovisningsskyldighet. Parlamentet betonar dessutom att IKT kan avsevärt öka kvinnors förmåga att delta i enkäter, diskussionsforum och även anonymt lämna in klagomål och anmälningar.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta för en digitalisering inom politiken för att främja direktdemokrati och låta alla medborgare delta mera aktivt, och på så sätt undanröja gamla ordningar och hinder som gör det svårt för kvinnor och underrepresenterade grupper att engagera sig politiskt och i institutionella sammanhang. Parlamentet uppmanar ytterligare kommissionen och medlemsstaterna att överväga och vidareutveckla metoder för röstning på internet i samband med val och omröstningar, och på det sättet få bort hinder som särskilt drabbar kvinnor.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra full nytta av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för att särskilt inrikta sig på det civila samhällets organisationer och kvinnoorganisationer i frågor som berör digitalisering och IKT, för att kvinnor ska få bättre förutsättningar för medborgardeltagande och demokratiskt deltagande, samt att särskilt uppmärksamma de könsspecifika målen vid de kommande utvärderingarna av genomförandet.

13.  Europaparlamentet framhåller hur viktiga nya medier kan vara för att stärka kvinnors deltagande i demokratiska processer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta för kvinnors fullständiga deltagande i medierna, också i förvaltningen av dem, samt i organ för tillsyn och övervakning, för att medievärlden ska bli mera jämställd och könsstereotypering och missvisande bilder av kvinnor motarbetas. Parlamentet uppmanar dessutom med kraft kommissionen att främja upprättandet av nätverk mellan det civila samhällets organisationer och yrkesorganisationer inom medierna för att göra det möjligt för kvinnor att vara aktivt delaktiga och erkänna kvinnornas särskilda behov inom medierna.

14.  Europaparlamentet betonar det internationella civila samhällets centrala funktion för förvaltningen av internet, genom sådana forum som Global Internet Forum. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta med och stödja digitala organisationer i det civila samhället på gräsrotsnivå och internationell nivå, och främja kvinnors och flickors deltagande och representation i samtliga dessa forum och nätverk.

15.  Europaparlamentet anser att med hjälp av gratis bredband för alla, åtminstone i det offentliga rummet, skulle kvinnor bättre kunna ta till vara de möjligheter som digitaliseringen erbjuder och få större chanser att komma ut på arbetsmarknaden, något som också skulle bidra till ökad social delaktighet och till en positiv utveckling för miljön och ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att erkänna vikten av att utvidga den digitala agendan till landsbygdsområden, så att inga medborgare, särskilt inte kvinnor, är utestängda och isolerade, och så att de möjligheter som digitaliseringen erbjuder finns tillgängliga för alla.

Arbetsmarknaden

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter till jämställdhetsfrämjande inom IKT-företag och andra relevanta näringsgrenar, representativa organ och utbildningsinstitutioner, också på ansvarsfulla poster, samt till noggrann övervakning och uppföljning av vilka framsteg som görs och till utbyte av bästa praxis på området.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att åtgärda frågan om att kvinnor är svårt underrepresenterade inom IKT-sektorn, framför allt på högre poster och i bolagsstyrelser. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att erkänna att direktivet om en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser ger en verklig möjlighet att förändra den interna företagskulturen, vilket skulle få genomslag på alla hierarkiska nivåer, och uppmanar därför med kraft till att arbetet med direktivet i rådet ska komma i gång på nytt. Parlamentet erinrar med skärpa kommissionen om dess ansvar att vidta alla sådana åtgärder som kan bidra till att bryta dödläget inom rådet i fråga om unionslagstiftningen om öppenhet och en ökad jämvikt vid rekryteringen till beslutsfattande poster.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med det könsmässiga lönegapet inom IKT-sektorn genom att lyfta fram affärsnyttan med mångfald och genom att skapa fler och starkare incitament för både företagen och kvinnorna, till exempel förebilder och karriärmöjligheter, i syfte att öka kvinnornas synlighet.

19.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att slå vakt om arbetstagarnas grundläggande rättigheter och anställdas socialskydd och att motverka osäkra arbetsförhållanden. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att föreslå och medlemsstaterna att vidareutveckla nya skyddsmekanismer som är anpassade till de arbets- och yrkeslivsmönster som digitaliseringen gett upphov till, och att därvid särskilt uppmärksamma kvinnornas situation. Parlamentet framhåller betydelsen av kollektivförhandlingar på alla nivåer, särskilt inom branscher som påverkas starkt av digitaliseringen, för att likalöneprincipen ska råda och för att arbetsmiljöns kvalitet och säkerhet ska tryggas i samband med digitaliseringen. Parlamentet påpekar att nödvändiga allmänna ramvillkor måste fastställas för att de anställdas personuppgifter ska skyddas.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att erkänna digitaliseringens fulla potential när det gäller flexibilitet i balansen mellan arbetsliv och privatliv, och framhåller samtidigt att arbetsmarknadens digitalisering ställer anpassningskrav både på arbetsmarknadspolitiken och de bakomliggande sociala trygghetssystemen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna, mot bakgrund av kommissionens färdplan New start to address the challenges of work-life balance faced by working families, att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar som digitaliseringen innebär när det gäller arbetsförhållanden och behovet av arbetsplatsanpassning, kompetensutveckling och möjligheter till livslångt lärande, särskilt för arbetstagare med omsorgsansvar. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna och kommissionen till riktade investeringar i digitala arbetssätt, för att alla ska få bättre balans mellan arbetsliv och privatliv.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja livslångt lärande samt utbildningar och program som är inriktade på bättre anpassning eller eventuellt byte av yrke beroende på den växande efterfrågan på e-kompetens inom många olika sektorer, med särskild hänsyn till kvinnor som är 55 år eller äldre, så att dessa inte utestängs från arbetsmarknaden.

22.  Europaparlamentet begär att företagens administrativa börda minimeras vid alla åtgärder på detta område. Parlamentet påminner om att orimligt stor byråkrati kan medföra lägre acceptans och förlust eller omlokalisering av arbetstillfällen. Parlamentet välkomnar de praktiskt genomförbara och konsensusbaserade kompromisser som nåtts av arbetsmarknadsparterna i medlemsstater med en stark tradition av medbestämmande. Parlamentet betraktar medbestämmande som en modell för bästa praxis för Europas ekonomier.

23.  Europaparlamentet konstaterar att det könsmässiga lönegapet kvarstår som en av de stora frågorna när det gäller klyftan mellan könen inom IKT-branschen, och uppmanar därför medlemsstaterna att äntligen, med hjälp av öppenhet och fortsatta positiva åtgärder, börja aktivt genomföra kommissionens rekommendation om stärkande av principen om lika lön för kvinnor och män, helst lagstiftningsvägen, samt att införa åtgärder för öppenhet i fråga om lönesättningen och könsneutrala arbetsutvärderingar. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta upp likalönefrågan i initiativet ”Nystart för förvärvsarbetande föräldrar” som ingår i kommissionens arbetsprogram för 2016, eftersom lönegapet blir ännu djupare i samband med föräldraskap.

24.  Europaparlamentet påpekar att det könsmässiga lönegapet leder till ett ännu större pensionsgap. Parlamentet betonar att principen om lika lön för lika arbete på samma arbetsplats för att säkerställa adekvata och rättvisa löner måste garanteras, som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har påpekat.

25.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ha skatte- och förmånssystem som inte avskräcker den andra försörjaren från att arbeta mera, eftersom kvinnor brukar vara den andra försörjaren, något som är mycket vanligt inom IKT-sektorn.

26.  Europaparlamentet påpekar att det könsmässiga lönegapet och skillnaderna mellan könen inom karriärutvecklingen kvarstår för kvinnor som arbetar inom IKT-sektorn. Parlamentet betonar att principen om lika lön för lika arbete på samma arbetsplats för att säkerställa adekvata och rättvisa löner är hotad, trots att den är en av grundpelarna för social rättvisa på arbetsmarknaden och därför i allra högsta grad borde skyddas. Parlamentet upprepar att ojämlika villkor inte får tillåtas slå rot i den digitala ekonomin när det gäller lika lön och karriärmöjligheter. Parlamentet understryker att ökad förvärvsfrekvens bland kvinnorna och tillhörande investeringar i strategier för social inkludering kommer att bidra till att minska det könsmässiga lönegapet. Vidare framhåller parlamentet betydelsen av kollektivförhandlingar även inom den digitala marknadsekonomin när det gäller att trygga jobbens kvalitet och trygghet i samband med digitaliseringen.

27.  Europaparlamentet välkomnar de många möjligheter och den större flexibilitet som den digitala tidsåldern erbjuder anställda och egenföretagare, bland annat möjligheter till en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv, särskilt med beaktande av arbetsmarknadssituationen för småbarnsföräldrar och personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att beakta situationen i fråga om den flexibilitet i arbetet och anställningstrygghet som är förhärskande inom IKT-sektorn, men framhåller samtidigt de nya utmaningar som är kopplade till denna utveckling och uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att det finns adekvata bestämmelser om social trygghet. Parlamentet förespråkar en rätt för arbetstagarna att ”logga ut” utanför de överenskomna arbetstiderna.

28.  Europaparlamentet vill uppmärksamma att den trend mot mer flexibla sysselsättningsformer som digitaliseringen medför också kan leda till instabila arbetsformer. Parlamentet betonar att arbetsrelaterade psykiska hälsoproblem såsom utbrändhet, som orsakas av konstant tillgänglighet, utgör en allvarlig risk. Parlamentet förespråkar därför en strikt respekt av de stadgade viloperioderna för arbetstagare och understryker att arbetstidsarrangemangen enligt anställningsavtal med flexibel arbetstid måste respekteras, så att arbetstidsgränserna enligt de enskilda medlemsstaternas arbetslagstiftning upprätthålls.

Utbildning

29.  Europaparlamentet understryker att jämställdhetsintegrering måste säkerställas inom utbildningsväsendet genom främjande både av digital kunskap och av kvinnors och flickors deltagande i IKT-utbildning, med hjälp av att kodning, nya medier och ny teknik tas med i läroplanerna på alla stadier, samt genom aktiviteter utanför schemat och informell och icke-formell utbildning, och i alla slag av utbildning, också för lärarkåren, för att klyftorna i fråga om digitala färdigheter ska minskas och fås bort, och att flickor och unga kvinnor uppmuntras att utbilda sig inom vetenskapliga områden och IKT. Parlamentet framhåller här vikten av öppna lärresurser, så att alla får bättre tillgång till utbildning, samt av utbyte av bästa praxis för integrering av jämställdhetsperspektivet inom området IKT.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa åldersanpassad IKT-utbildning på ett tidigt stadium, särskilt för att flickor ska utveckla ett intresse för och en begåvning på det digitala området. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att främja utbildning i vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik bland flickor från en tidig ålder, eftersom flickor undviker dessa ämnen redan i ett tidigt skede av skolgången på grund av könsstereotyper kring dem och brist på förebilder, samt till följd av att aktiviteter och leksaker är könsuppdelade, vilket leder till att kvinnor blir underrepresenterade inom dessa ämnen på universitetet och, längre fram, inom arbetslivet. Parlamentet understryker därför att både könsstereotyper och digital utbildning bör tas upp redan på låg- och mellanstadiet, och sedan under alla utbildningsstadier, upp till vuxenutbildningen och utbildningen för personer som har blivit utestängda från arbetsmarknaden.

31.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att främja utbildning och livslångt lärande med inriktning särskilt på äldre kvinnor under hela deras yrkesliv och därefter, i synnerhet för kvinnor med omsorgsansvar och kvinnor som har tagit en paus från arbetslivet eller som återvänder till arbetsplatsen, för att de inte ska hamna på efterkälken i den allt snabbare övergången till digitalisering.

32.  Europaparlamentet konstaterar att utbildning i digital teknik, IKT och kodning tidigt i livet är särskilt viktigt för att flickor ska få egenmakt och uppmuntran att ägna sig åt dessa ämnen och för att könsstereotyper ska övervinnas. Parlamentet betonar att kvinnor måste bli starkare företrädda i vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik inom den högre utbildningen för att stärka kvinnorepresentationen inom den digitala sektorn.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med klyftan mellan könen inom IKT-sektorn, genom att skapa fler incitament och stödstrukturer för kvinnorna, såsom förebilder, mentorskapsprogram och karriärmöjligheter, för att öka kvinnornas synlighet. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att vid behov anpassa utbildningssystemen för att främja undervisning i och intresse för vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik i allmänhet och hos kvinnliga studenter i synnerhet.

34.  Europaparlamentet framhåller värdet av IKT och, närmare bestämt, utbildningskurser på nätet för flickor och kvinnor, men också för personer med särskilda behov, såsom personer med funktionsnedsättning och invånare på landsbygden och i avlägsna områden, och påpekar samtidigt vilka möjligheter distansarbete ger dem för att de ska få bättre utbildning och större möjligheter till ekonomiskt oberoende.

35.  Europaparlamentet konstaterar att formell, informell och icke-formell utbildning i konst och formgivning, tillsammans med de kulturella och kreativa sektorerna, fyller en viktig funktion och har en enorm potential för att kvinnor och flickor ska få egenmakt och komma in i den digitala sektorn. Parlamentet betonar därför att utbildningen inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt ekonomi måste sammankopplas med konstnärlig utbildning.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för digital teknik inom ramen för livslångt lärande, såsom ett verktyg för att underlätta arbetsmarknadsinträdet, och att fastställa EU-riktmärken för offentliga och privata investeringar i färdigheter, uttryckta i procent av BNP.

37.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och kommissionen att, särskilt genom kampanjer som informerar och väcker medvetande om dessa frågor, arbeta för att kvinnor ska delta i verksamheter som schablonmässigt anses vara ”manliga”, såsom är fallet med digitalisering. Parlamentet understryker att det behövs kampanjer för ökad medvetenhet, utbildning och jämställdhetsintegrering bland alla aktörer som är involverade i digitaliseringspolitiken.

38.  Europaparlamentet välkomnar den europeiska koden för bästa praxis för kvinnor inom IKT och efterlyser ett allmänt och aktivt genomförande av den. Parlamentet välkomnar upprättandet av den breda koalitionen för digitala arbetstillfällen i Europa och uppmanar de deltagande företagen att särskilt inrikta sig på rekrytering och lika karriärmöjligheter för kvinnor.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra program för att föräldrar ska lära känna den informations- och kommunikationsteknik som deras barn använder, så att vuxna blir mer medvetna om de möten och relationer som kan uppstå på nätet och så att den generationsklyfta som finns i dag på IKT‑området kan minska.

40.  Europaparlamentet framhåller vikten av att förbättra de digitala kunskaperna och färdigheterna för att det ska bli lättare för kvinnor som av olika skäl inte har sådan kompetens att börja arbeta i IKT-företag. Om man underlåter att göra detta skulle det leda till ytterligare diskriminering av kvinnor i samband med tillträdet till denna sektor. Parlamentet påminner om att Europeiska socialfonden kan bidra till finansieringen av sådan utbildning.

41.  Europaparlamentet framhåller vikten av att integrera kodning, nya medier och ny teknik i kursplanerna på alla nivåer och påpekar att digital kompetens kan bidra till minskade hinder för tillträde till arbetsmarknaden. Parlamentet betonar vikten av en kontinuerlig dialog med arbetsmarknadsparterna för att övervinna klyftan mellan könen på detta område.

42.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att, inom ramen för strategin för den digitala inre marknaden, och närmare bestämt mot bakgrund av att det ska byggas ett e-samhälle för alla, låta kvinnor komma bättre till synes inom tekniken genom att inrätta en donationsprofessur för kvinnor inom IKT, dra i gång ett pilotprojekt om ett europeiskt nätuniversitet med särskild inriktning på IKT och systemteknik, samt att införa ett skräddarskytt stipendieprogram för kvinnor inom området IKT och nya medier.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna samt företagen att främja jämställdheten mellan kvinnor och män inom IKT genom att samla in könsuppdelade uppgifter om användningen av IKT, ta fram mål, indikatorer och riktmärken för att följa framstegen i kvinnors tillgång till IKT och främja exempel på bästa praxis bland IKT-företag.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sitt stöd till kvinnors egenmakt i digitala sektorer och IKT inom utvecklingssamarbetet och EU:s yttre förbindelser, genom att främja digital utbildning och möjliggöra kvinnors företagande med hjälp av olika verktyg, bland annat program för mikrokrediter och stödnätverk.

Investering och företagsfinansiering

45.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att tillgängliggöra medel, att förbättra tillgången till befintliga medel, och att, vid behov, tillgängliggöra medel för kvinnliga företagare som vill grunda företag med anknytning till IKT och digitala startup-företag, samt till kvinnors nätverk för mentorskap och kollegialt utbyte, så att innovation och investeringar inom EU gynnas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att erbjuda lämpligt ekonomiskt stöd för kvinnor som vill göra karriär inom området digitalisering i syfte att uppmuntra kvinnligt företagande även inom denna sektor.

46.  Europaparlamentet anser att man särskilt måste uppmärksamma frågan om kvinnors tillgång till finansiering och finansiella tjänster, framför allt mot bakgrund av det mål som ingår i strategin för den digitala inre marknaden och handlar om att skapa goda förutsättningar för en innovativ och konkurrenskraftig miljö för IKT och att ge små och medelstora företag och startup-företag bättre möjligheter att få kapital. Parlamentet uppmärksammar betydelsen av kvinnors tillgång till mikrokrediter inom sitt företagande.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i anslutning till den digitala agendan, grundligt övervaka och utvärdera hur det går med jämställdhetsintegreringen och jämställdhetsbudgeteringen inom ramen för EU:s fonder, i enlighet med artikel 7 i förordningen om gemensamma bestämmelser (förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013), och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att kvinnoorganisationer finns med i övervakningskommittéerna för finansieringsprogrammen, för att säkerställa genomförandet av riktade åtgärder som stärker kvinnornas roll inom IKT. Parlamentet erinrar om kommissionens åtagande till förmån för jämställdhetsbudgeteringen.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta jämställdhetsaspekten i analyser av och rapporter om partnerskapsmedverkan med anknytning till den digitala agendan.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med Europeiska investeringsbanken för att via de europeiska struktur- och investeringsfonderna inrätta stödprogram för investeringar i IKT, där det också ska ingå gynnsamma kreditvillkor och lån till firmor, det civila samhällets organisationer och startup-företag inom IKT‑sektorn med minst 40 procent kvinnor bland de anställda.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja och främja en digital entreprenörskapskultur bland kvinnor, att främja och ekonomiskt stödja en europeisk plattform för nätverksbyggande och mentorskap för kvinnor och att ytterligare stärka kvinnornas roll inom de befintliga programmen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, och även företagen, att ta fram strategier för mångfald som går utöver rekrytering av kvinnor för att främja hållbar ekonomisk utveckling och hållbart ledarskap.

51.  Europaparlamentet framhåller att sociala företag och alternativa företagsmodeller, som ömsesidiga företag och kooperativa företag, kan ge kvinnor egenmakt till digitalt entreprenörskap och öka kvinnorepresentationen i digitala sektorer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja sociala företagsinitiativ som ska ge kvinnor och flickor egenmakt inom IKT.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och samtliga berörda aktörer att i högre grad använda sig av den europeiska breda koalitionen för digitala arbetstillfällen för att stödja åtgärder inriktade på att förbättra kvinnors och flickors digitala kompetens, verka för att kvinnor får anställning inom IKT-sektorn och öka spridningen av olika tillgängliga alternativ för utbildning och yrkesutbildning.

Bekämpning av våld mot kvinnor i en digitaliserad värld

53.  Europaparlamentet efterlyser en kartläggning av vilka utmaningar användningen av IKT och internet innebär i form av brott, hot, trakasserier eller våld mot kvinnor på grundval av kvinnofientlighet, homofobi eller transfobi eller varje annan form av diskriminering. Parlamentet uppmanar med kraft de politiska beslutsfattarna att ordentligt ta itu med dessa frågor, och därvid ta hänsyn till särskilda grupper av kvinnor som är sårbara på flera olika sätt, samt att se till att det finns ramvillkor som garanterar att de brottsbekämpande organen effektivt kan ingripa mot digitala brott, då ju anonymiteten på internet innebär utmaningar, och eftersom brott och övergrepp av detta slag kan vara av gränsöverskridande natur. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anslå tillräckliga medel till brottsbekämpning, dvs. genomförande av befintliga lagar, mot våld, mobbning, trakasserier och stalkning på internet samt hatpropaganda.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kräva större ansträngningar från medlemsstaternas sida för att lagföra alla homofobi- och transfobibrott på nätet, och för att korrekt tillämpa gällande EU-lagstiftning på detta område och när det gäller brottsoffrens rättigheter.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftning mot sexism och könsstereotyper i utbildning och i medier, som en del av det omarbetade direktivet om likabehandling.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en uppförandekod för sin egen och EU-byråernas kommunikation för att främja kvinnors egenmakt och bekämpa stereotyper och sexism, liksom också motverka att kvinnor är underrepresenterade och att det ges en missvisande bild av dem.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vid genomförandet av EU:s framtida dataskyddslagstiftning beakta att digitaliseringen lett till att verkligheten för kvinnor och flickor förändrats. Parlamentet framhåller att registeransvariga får använda känsliga uppgifter endast för avgränsade ändamål och under inga omständigheter får föra dem vidare.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ställa nödvändiga resurser till förfogande för att säkerställa att reglerna för skydd av känsliga uppgifter i kommunikation på internet följs.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka det ekonomiska stödet till infrastrukturen för säkrare digitala tjänster på internet, genom finansiering ur Fonden för ett sammanlänkat Europa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge mera anslag till hjälplinjer för ungdomar som utsatts för nätmobbning. Parlamentet understryker att flickor löper dubbelt större risk att bli offer än pojkar.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder som skyddar flickor från digital reklam som kan uppmuntra till beteenden som är skadliga för deras fysiska och psykiska hälsa. Parlamentet uppmanar kommissionen att förnya och utöka programmet för ett säkrare internet och ta särskild hänsyn till genusfrågan, som en av de nödvändiga åtgärderna för att förbättra flickors säkerhet inom den digitala världen.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra i gång och stödja program för digital kunskap och utbildning, tillsammans med kampanjer för ökad medvetenhet, för att på det sättet öka medvetenheten bland berörda parter, som studenter på alla utbildningsnivåer, lärare samt yrkesverksamma inom utbildning och brottsbekämpning, om vilka risker den digitala världen kan föra med sig och hur de ska motarbetas. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja kampanjer mot sexism och könsstereotyper i sociala och digitala medier och utnyttja digitala mediers möjligheter för att få bort stereotyper.

62.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att ta med bestämmelser om förebyggande, stöd till brottsoffer, säkert återvändande och återanpassning samt internets roll i sin strategi mot människohandel efter 2016. Parlamentet understryker att man även bör ta itu med företeelser som mobbning och stalkning på internet.

63.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att frigöra tillräckliga resurser och finansiering till Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE), så att institutet kan genomföra forskning och datainsamling om hur digitala tjänster på ett bättre sätt kan användas och sättas in till nytta för kvinnorna och jämställdheten.

64.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och organ, liksom medlemsstaterna och deras brottsbekämpande myndigheter, att samarbeta och konkret samordna sina åtgärder mot att IKT används för brott med anknytning till människohandel, mobbning och stalkning på internet, eftersom dessa brott ofta har en gränsöverskridande karaktär och samordning på EU-nivå är nödvändig för lagföringen av dem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se över och eventuellt revidera sin straffrätt för att nya former av digitalt våld ska bli tydligt definierade och erkända och för att detta våld på lämpligt sätt ska kunna bekämpas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa anmälningsportaler, så att medborgarna får sin egen säkra och konfidentiella plats på nätet där de kan anmäla trakasserier från internetanvändare. Parlamentet vill att dessa frågor ska tas upp i EU:s strategi för cybersäkerhet och av Europols it-brottscentrum. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för att polisen och de rättsliga myndigheterna får utbildning och ökad kapacitet för att stödja offren i frågor med anknytning till digitalteknik, liksom för att offren ska få psykologiskt stöd i rättsfall som berör dessa frågor.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt vidta de åtgärder som krävs för att EU ska kunna ratificera Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen), utan att det påverkar EU:s skyldighet att överväga alla de åtgärder som krävs för att stoppa och förebygga våld mot kvinnor i alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ratificera Istanbulkonventionen, som är av central betydelse för utrotandet av våld mot kvinnor, däribland digitala former av våld, eftersom den inför harmoniserade rättsliga definitioner och sätt att lagföra brott som underlättas av den nya kommunikationstekniken, exempelvis människohandel och stalkning.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lägga fram en EU‑strategi mot könsrelaterat våld som innehåller ett lagstiftningsinstrument och tar upp nya typer av våld mot kvinnor och flickor, såsom nätmobbning, användning av förnedrande bilder på nätet, spridning på sociala nät av foton och videor utan berörda personers samtycke osv.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att mer ingående övervaka webbplatser där terrorister lockar till sig unga kvinnor som sedan tvingas till giftermål eller prostitution i tredjeländer.

º

º  º

68.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

27.1.2016

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor

till utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

över jämställdhet mellan kvinnor och män och ökat inflytande för kvinnor i den digitala tidsåldern

(2015/2007(INI))

Föredragande av yttrande: Jutta Steinruck

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–  med beaktande av den europeiska koden för bästa praxis för kvinnor inom IKT, som kommissionen tog fram 2013,

–  med beaktande av sin djupanalys Women in ICT, från 2012,

–  med beaktande av sin djupanalys Empowering Women on the Internet, från 2015, och av följande skäl:

A.  Endast 20 procent av de 2,7 miljoner människor arbetar inom IKT-branschen är kvinnor. Kvinnorna är underrepresenterade på alla nivåer inom IKT-sektorn, särskilt i beslutsfattande ställning.

B.  Om fler kvinnor kommer in på den digitala arbetsmarknaden kan detta enligt kommissionens beräkningar medföra en årlig BNP-ökning på 9 miljarder euro inom EU.

C.  Enligt studien Women active in the ICT sector beräknas det råda brist på 900 000 arbetstagare inom IKT-sektorn i Europa 2020. IKT-branschen växer snabbt och skapar cirka 120 000 nya arbetstillfällen varje år.

D.  Det låga antalet kvinnor och flickor i IKT-utbildningar och senare inom IKT-branschen är bland annat följden av en komplex samverkan av könsrollsstereotyper som börjar redan i ung ålder och i skolan och fortsätter in i arbetslivet.

E.  Det finns många olika orsaker till att kvinnor och flickor i lägre utsträckning utbildar sig och arbetar inom IKT, och dessa varierar också mellan medlemsstaterna beroende på hur progressivt man hanterar frågor som könsstereotyper och segregation i allmänhet samt den relativa bristen på kvinnliga förebilder inom IKT-branschen och kvinnornas begränsade synlighet inom denna, särskilt i ledande ställningar.

F.  IKT-branschen kännetecknas av både vertikal och horisontell segregation, som till och med är ännu större än inom många andra branscher, och av en klyfta mellan kvinnornas utbildningskvalifikationer och deras ställning inom branschen. De flesta kvinnor (54 procent) som är anställda inom IKT-branschen innehar lågbetalda och lågkvalificerade tjänster och endast en liten minoritet av dem (8 procent) innehar tjänster för högkvalificerade programvaruingenjörer. Kvinnorna är också underrepresenterade i beslutsfattandet inom denna bransch, då endast 19,2 procent av arbetstagarna inom den har kvinnliga chefer, jämfört med 45,2 procent av dem som arbetar inom andra branscher.

G.  Det har visat sig att flexibelt arbete kan hjälpa kvinnor att få fotfäste på arbetsmarknaden.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att främja jämställdheten, särskilt inom den digitala ekonomin, representativa organ och utbildningsanstalter samt att främja en jämn könsfördelning inom beslutsfattandet och noga övervaka förändringar och tendenser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa upp de framsteg som fortfarande behöver göras samt att utbyta bästa praxis inom och mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera de tillgängliga uppgifterna om kvinnliga arbetstagare inom IKT-branschen och att bedöma de ekonomiska effekterna av ett ökat antal kvinnor i branschen.

2.  Europaparlamentet stöder helhjärtat insatserna för att öka andelen kvinnliga chefer i EU. Parlamentet konstaterar att lagstiftningsinitiativ för en jämnare könsfördelning bör övervägas i fall då endera könet är strukturellt missgynnat på en arbetsplats och förnekas möjligheter till självförverkligande. Parlamentet understryker att företagen blir mer framgångsrika om de har både kvinnor och män bland sin personal. Parlamentet framhåller att alla eventuella kvoteringskrav måste beakta företagens varierande storlek och de olika situationerna i medlemsstaterna.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med lönegapet mellan könen inom IKT-branschen genom att lyfta fram företagsargumentet för mångfald och genom att skapa fler och starkare incitament för både företagen och kvinnorna, till exempel förebilder och karriärmöjligheter, i syfte att öka kvinnornas synlighet. Parlamentet välkomnar kommissionens befintliga initiativ för att främja nätverksstrukturer och mentorsprogram som gynnar en inkluderande digital arena. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att bryta dödläget i förhållande till direktivet om kvinnor i företagsstyrelser och att försöka nå en överenskommelse i syfte att uppnå en jämnare könsfördelning bland icke-verkställande chefer i börsnoterade företag samt att utöka dess tillämpningsområde till alla direktörer. Medlemsstaterna uppmanas dessutom att främja kvinnors karriärutveckling på alla ledningsnivåer i företagen genom positiva åtgärder.

4.   Europaparlamentet begär att företagens administrativa börda minimeras vid alla åtgärder på detta område. Parlamentet påminner om att orimlig stor byråkrati kan medföra lägre acceptans och förlust eller omlokalisering av arbetstillfällen. Parlamentet välkomnar de praktiskt genomförbara och konsensusbaserade kompromisser som nåtts av arbetsmarknadsparterna i medlemsstater med en stark tradition av medbestämmande. Parlamentet betraktar medbestämmande som en modell för bästa praxis för Europas ekonomier.

5.  Europaparlamentet påpekar att digitaliseringen har en betydande inverkan på arbetsmarknaden genom att den ändrar arbetsdynamiken och skapar fler arbetstillfällen och mer flexibla arbetsvillkor som exempelvis distansarbete, som skulle kunna fungera som ett effektivt verktyg för att ge kvinnor och män bättre möjligheter att förena arbete och privatliv.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vid behov anpassa sina utbildningssystem i syfte att främja undervisningen i och intresset för naturvetenskapliga ämnen (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) i allmänhet och bland kvinnliga studerande i synnerhet. Parlamentet framhåller vikten av att inrätta donationsprofessurer för kvinnor inom IKT, med målet att skapa förebilder för flickor och kvinnor på detta område.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa bättre förutsättningar för kvinnors sysselsättning. Parlamentet framhåller i detta avseende Barcelonamålen och vikten av lättillgänglig och rimligt prissatt barnomsorg för kvinnornas sysselsättningsgrad. Parlamentet betonar att lika möjligheter för kvinnor och män står i centrum för jämställdhetspolitiken.

8.   Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ha skatte- och förmånssystem som inte avskräcker den andra försörjaren från att arbeta mera, eftersom kvinnor tenderar att vara den andra försörjaren, något som är mycket vanligt inom IKT-branschen.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ombesörja en noggrann, konstant och löpande övervakning av alla EU-resurser som anslås för kvinnors digitala kompetens, för att förhindra alla typer av missbruk och säkerställa att resurserna utnyttjas effektivt.

10.  Europaparlamentet efterlyser ett regelbundet utbyte av bästa praxis mellan alla berörda aktörer, däribland arbetsmarknadsparterna, för att diskutera jämställdhetsintegreringen av den digitala agendan. Parlamentet uppmanar kommissionen att inlemma en social dimension, bland annat avseende jämställdhet, i både den digitala agendan och strategin för den digitala inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta upp denna fråga i initiativet ”Nystart för förvärvsarbetande föräldrar”, som ingår i dess arbetsprogram för 2016.

11.  Parlamentet välkomnar kommissionens europeiska kod för bästa praxis för kvinnor inom IKT och efterlyser en bred och mer effektiv tillämpning av denna. Parlamentet välkomnar även den Europaomfattande breda koalitionen för digitala arbetstillfällen och uppmuntrar de berörda företagen att särskilt fokusera på rekrytering av och lika karriärmöjligheter för kvinnor. Parlamentet framhåller att dessa initiativ kan bidra till att minska kompetensbristen i många medlemsstater.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att analysera nya former av sysselsättning, särskilt för kvinnor, i den digitala tidsåldern samt att vidta åtgärder för de mest utsatta grupperna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att hitta sätt att slå vakt om arbetstagarnas grundläggande rättigheter och de anställdas sociala trygghet samt att motverka osäkra arbetsförhållanden. Parlamentet betonar att man måste skapa nya former av social trygghet som speglar de nya sysselsättningsformerna samt understryker att kvinnor redan har drabbats av luckor i det sociala skyddet i samband med nya sysselsättningsformer och att denna erfarenhet måste beaktas i sökandet efter lämpliga lösningar.

13.  Europaparlamentet framhåller digitaliseringens potential till entreprenörskap och betonar vikten av att införa nödvändiga finansieringsstrukturer för företag inom IKT-branschen och digitala start up-företag, särskilt genom att förbättra tillgången till finansiering för kvinnliga företagare.

14.  Europaparlamentet påpekar att könslönegapet och könsskillnaderna sett till karriärutveckling kvarstår för kvinnor som arbetar inom IKT-branschen. Parlamentet betonar att principen om lika lön för lika arbete på samma arbetsplats för att säkerställa adekvata och rättvisa löner är hotad, trots att den är en av grundpelarna för social rättvisa på arbetsmarknaden och därför i allra högsta grad borde skyddas. Parlamentet upprepar att ojämlika villkor inte får tillåtas slå rot i den digitala ekonomin när det gäller lika lön och karriärmöjligheter. Parlamentet understryker att ökad förvärvsfrekvens bland kvinnorna och tillhörande investeringar i strategier för social inkludering bidrar till att minska könslönegapet. Vidare framhåller parlamentet betydelsen av kollektivförhandlingar även på den digitala marknadsekonomin när det gäller att trygga jobbens kvalitet och trygghet i samband med digitaliseringen.

15.  Europaparlamentet konstaterar att strukturerna trots de samhällsförändringar som skett ännu inte har ändrats i tillräcklig utsträckning och inte ger kvinnor chansen att dra full nytta av dessa förändringar.

16.  Europaparlamentet påpekar att arbetsmarknadens digitalisering ändrar karaktären på arbetet och relationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare, bland annat sett till möjligheterna och flexibiliteten i fråga om arbetets organisation. Parlamentet betonar att dessa nya möjligheter kräver nytänkande och omdefiniering av begrepp som arbetsplats och arbetstidsgränser. Parlamentet betonar att de anställdas arbetsrättigheter garanteras av medlemsstaternas arbetslagstiftning och måste skyddas oberoende av de nya sätt att organisera arbetet som digitaliseringen för med sig.

17.  Europaparlamentet välkomnar de många möjligheter och den större flexibilitet som den digitala tidsåldern erbjuder anställda och egenföretagare, bland annat möjligheter till en bättre balans mellan arbete och privatliv, särskilt sett till arbetsmarknadssituationen för småbarnsföräldrar och personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att beakta situationen i fråga om den flexibilitet i arbetet och anställningstrygghet som är förhärskande inom IKT-branschen, men framhåller samtidigt de nya utmaningar som är kopplade till denna utveckling och uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att det finns adekvata bestämmelser om social trygghet. Parlamentet förespråkar en rätt för arbetstagarna att ”logga ut” utanför de överenskomna arbetstiderna.

18.  Parlamentet vill uppmärksamma att den trend mot mer flexibla sysselsättningsformer som digitaliseringen medför också kan leda till instabila arbetsformer. Parlamentet betonar att arbetsrelaterade psykiska hälsoproblem såsom utbrändhet, som orsakas av konstant tillgänglighet, utgör en allvarlig risk. Parlamentet förespråkar därför en strikt respekt av de stadgade viloperioderna för arbetstagare och understryker att arbetstidsarrangemangen enligt anställningsavtal med flexibel arbetstid måste respekteras, så att arbetstidsgränserna enligt de enskilda medlemsstaternas arbetslagstiftning upprätthålls.

19.  Europaparlamentet påpekar att efterfrågan på ny kompetens, särskilt inom IKT, måste mötas genom yrkesutbildning och vidareutbildning, aktiva arbetsmarknadsåtgärder och livslångt lärande, i syfte att främja digital kompetens och åtgärda den rådande könsklyftan, så att utbudet av högkvalificerade kandidater ökar. Parlamentet framhåller vikten av att förbättra de digitala kunskaperna och färdigheterna i syfte att skapa förutsättningar för kvinnor som av olika skäl inte har sådan kompetens att arbeta i IKT-företag. Om man underlåter att göra detta skulle det leda till ytterligare diskriminering av kvinnor i samband med tillträdet till denna sektor. Parlamentet påminner om att Europeiska socialfonden kan bidra till finansieringen av sådan utbildning.

20.  Europaparlamentet framhåller att e-lärande måste utnyttjas i större utsträckning som ett sätt för kvinnor med begränsad rörlighet att skaffa sig kvalifikationer och färdigheter.

21.  Europaparlamentet betonar vikten av att barn får IKT-kompetens redan i tidig ålder och uppmanar medlemsstaterna att sörja för att flickor uppmuntras att delta i IKT-undervisning under hela sin skolgång. Parlamentet rekommenderar att det utöver de traditionella utbildningskurserna ges kurser i digitala kunskaper. Parlamentet betonar att vissa medlemsstater (Tyskland, Spanien och Sverige) har tagit politiska initiativ för att uppmuntra en god könsfördelning inom IKT-branschen i Europa och att dessa politiska initiativ i första hand är inriktade på att främja IKT-relaterade studier och karriärvägar för flickor och kvinnor redan från tidig ålder. Parlamentet framhåller vikten av tillgänglig IKT-undervisning och uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra kvinnor och flickor från alla ekonomiska bakgrunder att utveckla sin IKT-kompetens genom fullständigt finansierade lärlings- och praktikplatser.

22.  Europaparlamentet anser att kvinnor över 55 år mer sannolikt har sämre e-kunskaper till följd av bristen på livslångt lärande och att digitaliseringen utgör ett stort hinder för äldre arbetssökande med begränsad e-kompetens. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja livslångt lärande samt utbildningar och program som är inriktade på bättre anpassning eller eventuellt byte av yrke beroende på den växande efterfrågan på e-kompetens inom många olika sektorer, med särskild hänsyn till kvinnor över 55 år, så att dessa inte utestängs från arbetsmarknaden.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att locka betydligt fler kvinnor att söka sig till arbeten inom den digitala sektorn. Parlamentet understryker att det är viktigt att ge kvinnor egenmakt och att till fullo tillvarata deras potential och talanger för att tillsätta vakanta platser och inkludera kvinnorna i IKT-branschen med målet att främja den europeiska ekonomin och kvinnornas sysselsättningsmöjligheter. Parlamentet framhåller vikten av att integrera kodning, nya medier och ny teknik i kursplanerna på alla nivåer och påpekar att digital kompetens kan bidra till minskade hinder för tillträde till arbetsmarknaden. Parlamentet betonar vikten av en kontinuerlig dialog med arbetsmarknadsparterna för att övervinna könsklyftan på detta område.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN

I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

25.1.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

8

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Guillaume Balas, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Jane Collins, Lampros Fountoulis, Arne Gericke, Thomas Händel, Marian Harkin, Rina Ronja Kari, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Kostadinka Kuneva, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Elisabeth Morin-Chartier, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Terry Reintke, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Sven Schulze, Jutta Steinruck, Romana Tomc, Renate Weber, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Maria Arena, Amjad Bashir, Lynn Boylan, Miapetra Kumpula-Natri, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Evelyn Regner, Michaela Šojdrová

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Eleonora Evi, Czesław Hoc, Anneli Jäätteenmäki

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

18.2.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

6

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Maria Arena, Catherine Bearder, Beatriz Becerra Basterrechea, Malin Björk, Viorica Dăncilă, Iratxe García Pérez, Mary Honeyball, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Elisabeth Köstinger, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Angelika Mlinar, Angelika Niebler, Maria Noichl, Marijana Petir, João Pimenta Lopes, Terry Reintke, Jordi Sebastià, Michaela Šojdrová, Jadwiga Wiśniewska, Anna Záborská, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Biljana Borzan, Rosa Estaràs Ferragut, Arne Gericke, Kostadinka Kuneva, Constance Le Grip, Dubravka Šuica, Marc Tarabella, Monika Vana

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Mike Hookem

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

24

+

ALDE

Catherine Bearder, Beatriz Becerra Basterrechea, Angelika Mlinar

EFDD

Daniela Aiuto

GUE/NGL

Malin Björk, Kostadinka Kuneva, João Pimenta Lopes

PPE

Rosa Estaràs Ferragut, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Elisabeth Köstinger, Constance Le Grip, Angelika Niebler, Dubravka Šuica

S&D

Maria Arena, Biljana Borzan, Viorica Dăncilă, Iratxe García Pérez, Mary Honeyball, Maria Noichl, Marc Tarabella

VERTS/ALE

Terry Reintke, Jordi Sebastià, Monika Vana

6

-

ECR

Arne Gericke, Jadwiga Wiśniewska, Jana Žitňanská

EFDD

Mike Hookem

PPE

Marijana Petir, Anna Záborská

1

0

PPE

Michaela Šojdrová

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

Antagna texter, P8_TA(2015)0218.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2015)0312.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2015)0351.

(4)

EUT C 264 E, 13.9.2013, s. 75.

(5)

Antagna texter, P7_TA(2013)0074.

(6)

Antagna texter, P7_TA(2013)0377.

(7)

EUT L 347, 20.12.2013, s 320.

(8)

EUT L 101, 15.4.2011, s 1.

(9)

https://ec.europa.eu/digital-agenda/en/news/women-active-ict-sector

Rättsligt meddelande