Förfarande : 2015/2257(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0049/2016

Ingivna texter :

A8-0049/2016

Debatter :

PV 11/04/2016 - 21
CRE 11/04/2016 - 21

Omröstningar :

PV 12/04/2016 - 5.14
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0107

BETÄNKANDE     
PDF 613kWORD 160k
4.3.2016
PE 569.848v03-00 A8-0049/2016

Erasmus+ och andra verktyg för att främja rörligheten inom yrkesutbildningen – ett upplägg för livslångt lärande

(2015/2257(INI))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: Ernest Maragall

Rådgivande utskotts föredragande (*):

Enrique Calvet Chambon, utskottet för sysselsättning och sociala frågor

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om Erasmus+ och andra verktyg för att främja rörligheten inom yrkesutbildningen – ett upplägg för livslångt lärande

(2015/2257(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 165 och 166,

  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 14,

  med beaktande av Köpenhamnsdeklarationen av den 30 november 2002 om ökat EU-samarbete i fråga om yrkesutbildning,

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 om inrättandet av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning,

  med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020)(1),

  med beaktande av rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018)(2),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ”Erasmus+”: unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott(3),

  med beaktande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (2012/C 398/01)(4),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 2241/2004/EG om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass)(5),

  med beaktande av rådets rekommendation av den 28 juni 2011 Unga på väg – att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte(6),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande(7),

  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2010 om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande(9),

–  med beaktande av de olika instrumenten för erkännande av kvalifikationer, t.ex. den europeiska referensramen för kvalifikationer, det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS), det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet) och projektet Europeiska färdigheter/kompetenser, kvalifikationer och yrken (Esco),

  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 november 2012 En syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat (COM(2012)0669),

  med beaktande av rapporten av den 28 januari 2014 från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 om inrättande av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning,

  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om kvalitetssäkring inom utbildningen,

  med beaktande av förklaringen av den 22 juni 2015 från ministrarna med ansvar för yrkesutbildning om en ny uppsättning resultatmål för yrkesutbildning på medellång sikt för 2015–2020,

  med beaktande av Parisförklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning, antagen under det informella mötet med EU:s utbildningsministrar den 17 mars 2015 i Paris (8496/15),

  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0049/2016), och av följande skäl:

A.  Rörlighet i utbildningssyfte är viktigt för den personliga utvecklingen, ungdomars sociala delaktighet, den mångkulturella dialogen, toleransen, förmågan att arbeta i en mångkulturell miljö och för ett aktivt medborgarskap, och har visat sig kunna bidra väsentligt till utbildning av hög kvalitet och anställbarhet.

B.  Rörlighet i utbildningssyfte bör stärkas ytterligare inom ramen för både befintliga och kommande EU-program på områdena utbildning, sysselsättning och sammanhållningspolitik.

C.  EU:s ministrar med ansvar för yrkesutbildning inledde 2002 Köpenhamnsprocessen i syfte att öka EU-samarbetet på detta område med målet att förbättra yrkesutbildningens resultat, kvalitet och attraktionskraft i Europa.

D.  Köpenhamnsprocessen bygger på gemensamt överenskomna prioriteringar som regelbundet ses över, för att bland annat underlätta rörligheten och öka tillvaratagandet av olika utbildningsmöjligheter inom ramen för livslång lärande.

E.  Enligt Eurostat fortsatte arbetslösheten i EU att vara så hög som 10,2 procent under 2014 trots att en långsam återhämtning skett. I EU uppgår ungdomsarbetslösheten till 22,1 procent, medan bara 51 procent av arbetstagarna i åldersgruppen 55–64 år arbetar, och könsklyftan vad gäller sysselsättningsgraden bland äldre arbetstagare uppgår till 13,6 procentenheter.

F.  Icke-formellt och informellt lärande samt yrkesutbildning bidrar på ett avgörande sätt till en lösning på de nuvarande problemen med livslångt lärande, t.ex. tidiga avhopp från skolan, alltför många unga som varken studerar eller arbetar, kompetensbrist och kompetensglapp.

G.  Kompetensglappet på arbetsmarknaden kvarstår och syns tydligt i den höga vakansgrad som anges i kommissionens ekonomiska höstprognos 2015.

H.  Språkkunskaperna är sämre inom yrkesutbildningen och behöver främjas.

I.  Det är viktigt att upprepa det politiska stödet för EU-åtgärder på områdena livslång lärande och yrkesutbildning, särskilt genom åtgärder för rörlighet med fokus på att utveckla övergripande färdigheter såsom anpassningsförmåga, nyfikenhet, läran att lära samt social och medborgerlig kompetens.

J.  Den senaste tidens socioekonomiska utveckling har tydligt visat att systemen för livslångt lärande och yrkesutbildning inte bara måste bli mer effektiva utan även mer tillgängliga och inkluderande med avseende på utsatta grupper och personer med särskilda behov. Ökad tillgång till utbildning bör inte genomföras på bekostnad av utbildningens kvalitet.

K.  Det fortsatta ekonomiska stödet till åtgärder och verksamheter för rörlighet inom livslång lärande är avgörande, särskilt i dessa ekonomiska kristider.

L.  Det är viktigt att på regional och lokal nivå stödja initiativ som undersöker nya vägar för rörlighet för att åstadkomma effektivitet, transparens och kvalitet i de medel och program som är avsedda för yrkesutbildning. Den rörlighet för ungdomar och lärlingar inom yrkesutbildning som främjas på regional och lokal nivå bör samordnas i en bred process för deltagandedemokrati och delaktighetsbaserad styrning vars syfte är att hantera de mest relevanta socioekonomiska frågorna, där mikroföretag, små och medelstora företag, nystartade företag lokalsamhällen och arbetsmarknadens parter ingår.

M.  Entreprenörer, handelskamrar och näringslivet samt motsvarande yrkesorganisationer för hantverkare och lantbrukare liksom fackföreningar och andra relevanta arbetsmarknadsparter, bör delta aktivt i utformningen, organisationen tillhandahållandet och finansieringen av yrkesutbildning, inklusive rörlighet. När det gäller utformningen av yrkesutbildning bör det finnas en social dimension som inkluderar områden som rättvis handel, socialt företagande och alternativa affärsmodeller, exempelvis kooperativ, och utformningen bör ske i samarbete med berörda parter på dessa områden.

N.  Ungdomars rörlighet måste uppmuntras för att öka anställbarheten, men det får inte bli den enda tänkbara lösningen på ungdomsarbetslösheten.

Utvärdera resultaten och identifiera de främsta utmaningarna

1.  Europaparlamentet anser att utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet och något som kommer hela samhället till del. Således bör alla ha lika tillgång till utbildning. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att göra något åt de socioekonomiska begränsningar som gör att inte alla har samma möjligheter till yrkesutbildning, inklusive rörlighet. Parlamentet konstaterar att befintliga program och initiativ för rörlighet bör spela en viktigare roll och uppnå bättre resultat i fråga om tillgänglighet, öppenhet och deltagande för att främja ett individanpassat utbildningsupplägg, minska andelen avhopp från skolan och garantera lika tillgång till åtgärder för rörlighet inom ramen för Erasmus+ för missgynnade grupper och personer med särskilda behov. Parlamentet betonar därför betydelsen av flexibla, diversifierade och anpassade möjligheter till rörlighet i utbildningssyfte, med bibehållet genusperspektiv, för personer med invandrarbakgrund eller från ekonomiskt svaga familjer, studerande från avlägsna regioner, personer med funktionsnedsättning och personer med andra särskilda behov.

2.  Europaparlamentet bekräftar behovet av att ha ett genusperspektiv när frågan om rörlighet och utbildning behandlas, och att ta hänsyn till behoven hos människor som utsätts för olika former av diskriminering, däribland personer med funktionsnedsättning, hbti-personer och personer från marginaliserade befolkningsgrupper. Parlamentet uppmuntrar i detta avseende ytterligare åtgärder för att underlätta tillgången för missgynnade grupper eller för personer med särskilda behov till åtgärder för rörlighet inom ramen för Erasmus+.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de viktigaste berörda parterna att göra yrkesutbildningsprogrammen mer synliga i syfte att undanröja kulturella hinder och bekämpa fenomenet med bristande motivation, avsaknad av en aktiv inställning och brist på språkkunskaper, särskilt i de områden med högst ungdomsarbetslöshet. Parlamentet anser att tillgång till dessa program måste garanteras samtliga medborgare utan diskriminering. Parlamentet efterlyser fokus på grupper som riskerar arbetslöshet, såsom personer med funktionsnedsättning. Parlamentet begär att tillgången till yrkesutbildning och kvalifikationer förenklas genom att man främjar anpassade utbildningsvägar för lärlingar och möjligheter att justera systemen, liksom utbildningsmöjligheter för grupper som saknar tillräckliga grundläggande färdigheter samt arbetstagare med låga eller medelhöga kvalifikationer. Parlamentet påminner om att könsfördelningen vid tillgång till sådana erfarenheter måste beaktas vid ett effektivt främjande bland kvinnor av program för rörlighet inom yrkesutbildningen. Parlamentet anser att det bör fastställas ambitiösa mål i detta hänseende och att det bör ske en övervakning av framstegen.

4.  Europaparlamentet uppmärksammar könsklyftan när det gäller utbildning, kompetens och sysselsättning inom områdena vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik över hela EU, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att till fullo engagera sig i Erasmus+ och utnyttja denna mekanism som en viktig möjlighet för att utveckla utbildningen inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik i syfte att förbättra kvinnors karriärmöjligheter inom dessa branscher, och därmed minska den befintliga kompetensklyftan på detta område.

5.  Europaparlamentet poängterar vikten av ett gemensamt europeiskt utbildningsområde, förankrat i en stark rörlighetskomponent – inte bara inom högre utbildning, utan även inom yrkesutbildningen – , som kommer att bidra till skapandet och utvecklingen av en starkare europeisk identitet och ett stärkt medborgarskap.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra allt för att uppnå målen i den europeiska utbildningsstrategin för 2020. Parlamentet anser att rörligheten även bör ta hänsyn till yrkesfortbildningen, eftersom den spelar en nyckelroll för att förbättra och uppdatera färdigheter och kompetenser. Parlamentet betonar att livslångt lärande och yrkesutbildning är avgörande för att förbättra långtidsarbetslösas möjligheter till sysselsättning.

7.  Parlamentet anser att detta samarbete bör leda till en översyn av kraven i syfte att garantera deras varaktighet, innehåll, kvalifikationer och läranderesultat, samtidigt som rörlighet både på utbildningscentrum och arbetsplatser kombineras, och också prioritera långvariga utbytesperioder (exempelvis på sex månader) framför kortare perioder.

8.  Europaparlamentet konstaterar att de europeiska anslagen till Erasmus+ och yrkesutbildningsprogrammen inte står i proportion till antalet personer som är potentiella mottagare av den rörlighet som erbjuds inom ramen för dessa program och inte heller till dessa personers behov, och uppmanar följaktligen medlemsstaterna att främja bilaterala avtal som kompletterar den verksamhet som bedrivs genom Erasmus+ och de europeiska yrkesutbildningsprogrammen, och att därigenom öka de europeiska ungdomarnas rörlighet.

9.  Europaparlamentet noterar att de befintliga programmen och initiativen för rörlighet är viktiga och ger betydelsefulla resultat, såsom nyckelåtgärd 1 i Erasmus+, Europass, det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet) och den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF). Parlamentet uppmanar kommissionen att skapa ett e-kort för europeiska studenter som skulle ge dem status som EU-studenter i samband med rörlighet och erbjuda tillgång till andra tjänster.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna samt EU-byråer såsom Cedefop att vidta åtgärder för att förbättra programmen för rörlighet inom yrkesutbildningen, så att de kan ge ett mervärde för alla deltagare sett till kvalifikationer, erkännande och innehåll, samt att sörja för att det införs kvalitetsstandarder för lärlingsutbildningar.

11.  Europaparlamentet påpekar att initiativen för rörlighet bidrar till att förbättra inte bara de studerandes medborgerliga värderingar och känsla av att vara en del av Europa, utan även deras akademiska kunskaper och möjligheter till arbete, och närmare bestämt förmåga att lösa problem, planera och strukturera, förmåga att agera och anpassa sig i nya situationer, entreprenörskap, ledarskap och beslutsfattande, socialt ansvarstagande, kunskaper i främmande språk, förmåga att kommunicera och arbeta i grupp, liksom personliga färdigheter som påverkar anställbarheten såsom självförtroende, motivation, nyfikenhet, kritiskt och kreativt tänkande, initiativtagande samt beslutsamhet.

12.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att underlätta genomförande av rörlighet inom Erasmus+ genom åtgärder för att öka antalet framgångsrika ansökningar, förenkla utformningen och användningen av elektroniska verktyg för att administrera rörlighet, öka medvetenheten om värdet av rörlighetsprogram i alla allmänna utbildningsinstitut och yrkesutbildningsinstitut i unionen, och ge bättre riktad information och utbildning till programmens och åtgärdernas mottagare och mellanhänder, inklusive personal vid skolor och högskolor. Parlamentet betonar i detta sammanhang betydelsen av bidraget från EuropeanSchoolNet. Parlamentet uppmanar kommissionen att minska de nuvarande alltför tunga och komplicerade administrativa bördorna, både för de sökande och för de företag och institutioner som skickar ut och tar emot personer och som deltar i Erasmus+-projekt, för att underlätta och förenkla ansöknings-, registrerings- och rapporteringsförfarandet, och själva projekten. Parlamentet påpekar dessutom att överdriven byråkrati på de berörda skolorna och högskolorna utgör ett hinder för ett enkelt genomförande av programmet.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta system för att minska språkliga och kulturella hinder för en organisation av rörlighetsprogram. Parlamentet anser att sådana system bör kunna bedöma framstegen i genomförandet. Parlamentet betonar att systemen framför allt bör omfatta inlärning av grunderna i värdlandets språk. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna samt regionala och lokala myndigheter att undersöka yrkeslärarnas och utbildarnas särskilda språkbehov, och att uppmuntra och stödja utbyte av bästa praxis, och att ge dem fler möjligheter till yrkesmässig kompetensutveckling. Parlamentet framhåller betydelsen av att utforma en modell för grundläggande utbildning som kan informera om vad som är viktigast i företags- och arbetskulturen i destinationslandet, och att främja och tillhandahålla särskilda program för undervisning av lärarna inom ramen för utbildningscentrumens administration för rörlighet.

14.  Europaparlamentet framhåller att yrken med koppling till yrkesutbildning har den flexibilitet som krävs för att kunna utövas överallt, och att rörligheten inom yrkesutbildningen därför är ett viktigt verktyg för att bekämpa arbetslöshet, eftersom den förbättrar anställbarheten, bidrar till att minska kompetensklyftan och underlättar jobbmatchning, särskilt för ungdomar, vilket ger färdigheter och unika erfarenheter av det slag som de behöver för att kunna konkurrera på dagens arbetsmarknad runt om i EU. Parlamentet anser att Eurasmus+ bidrar till att utveckla specifika yrkesfärdigheter och övergripande och överförbar kompetens, såsom entreprenörskap, samtidigt som det utökar möjligheterna till delaktighet från tillverkningssektorns sida, och att programmet därför utgör ett effektivt verktyg för arbetsmarknaden.

15.  Europaparlamentet betonar vikten och betydelsen av att känna igen varumärkesnamn och logotyper som hänger samman med Erasmus+ och dess delprogram. Parlamentet anser att dessa varumärkesnamn framför allt bör användas för Erasmus+-publikationer och broschyrer.

16.  Europaparlamentet befarar att ungdomar uppfattar Erasmus+ som ett program för i första hand studerande i högre utbildning. Parlamentet rekommenderar därför att större vikt läggs vid att höja profilen på europeisk, nationell och regional nivå på de olika områdena och de tillhörande delprogrammen, bl.a. skolutbildning (Comenius), högre utbildning (Erasmus), internationell högre utbildning (Erasmus Mundus), yrkesutbildning (Leonardo da Vinci), vuxenutbildning (Grundtvig) samt på ungdomar (Aktiv ungdom) och idrott.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de offentliga arbetsförmedlingarna att sprida information och öka medvetenheten om Erasmus+-programmet och andra instrument för rörlighet inom yrkesutbildningen, särskilt bland små och medelstora företag. Parlamentet anser att genom att maximera effektiviteten av dessa verktyg kommer fler att kunna dra nytta av dessa möjligheter, så att rörlighetsmålet kan uppnås.

18.  Europaparlamentet betonar det akuta behovet av att industrin och tjänstenäringen inom både den privata och offentliga sektorn, inbegripet tillverkningssektorn (särskilt små och medelstora företag samt mikroföretag), rådfrågas och/eller deltar i utformningen, utarbetandet, genomförandet av och stödet till högkvalitativa program för rörlighet inom yrkesutbildningen. Parlamentet anser att man vid urvalet av program bör ta hänsyn till sysselsättningsmöjligheterna vid de mottagande företagen och organisationerna. Parlamentet anser att ett smidigt och konstruktivt partnerskap som grundar sig på dialog, samarbete och bästa praxis med alla berörda parter är en garanti för framgångsrika yrkesutbildningar och för deras mervärde. Parlamentet anser att ett utbyte av kunskaper och bästa praxis mellan utbildningscentrum och företag också behövs. Parlamentet uppmanar kommissionen att hålla sig uppdaterad om utbudet och efterfrågan på arbetsmarknaden i EU och om den geografiska och yrkesmässiga rörligheten, i syfte att matcha arbetsmarknadens behov. Parlamentet anser att detta skulle minska glappet mellan å ena sidan utbildningsutbudet och vad som verkligen erbjuds ungdomarna i näringslivet, och, å andra sidan, marknadens behov inom sektorer med ett högt mervärde (exempelvis inom den digitala och gröna ekonomin, energi-, försvars och vårdsektorn samt inom byggnadsvård).

19.  Europaparlamentet understryker att följande aspekter är viktiga när man planerar åtgärder för rörlighet och bedömer resultatet av deras genomförande: de studerandes ekonomiska förmåga att delta i rörlighet, länders ömsesidiga erkännande av studier, kompetens och kvalifikationer samt utbildningsinnehåll, antingen genom poäng eller intyg, nivån på språkkunskaper och organisationen av kursplaner eller studier, det praktiska värdet av studenternas poäng och examen när de har återvänt till sina ursprungliga universitet, rättsliga aspekter, information om eller motivation att avsluta studierna, vägledning och rådgivning under hela utbytesperioden och de studerandes personliga situation. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förbättra indikatorerna och bedömningskriterierna så att EU-programmens ändamålsenlighet kan övervakas mer regelbundet och nödvändiga förbättringar kan göras.

20.  Europaparlamentet påpekar att det för närvarande endast är 1 procent av de unga i arbetsrelaterade utbildningssystem, inklusive lärlingar, som deltar i ett rörlighetsprogram under sin utbildning. Parlamentet framhåller behovet av att skapa förutsättningar för mer rörlighet för lärlingar inom EU så att lärlingar får samma möjligheter som studerande i högre utbildning. Parlamentet uppmanar därför EU att definiera en europeisk lärlingsstadga. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att se till att både lärlings- och praktikplatser fortsätter att vara en utbildningsmöjlighet som inte används för att skapa osäkra anställningar, som inte ersätter heltidstjänster för utbildad personal, och som garanterar värdiga arbetsförhållanden och rättigheter för de studerande, bl.a. ekonomiska och ersättningsrelaterade rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att dessutom analysera konsekvenserna av ovannämnda stadga, övervaka genomförandet av relaterade åtgärder, att få alla berörda aktörer, inklusive europeiska alliansen för lärlingsutbildning, att följa dess rekommendationer för att förbättra villkoren inom, kvaliteten i och tillgängligheten till lärlingsutbildningar i EU, och att se denna fråga som en strategisk prioritering.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram, och medlemsstaterna att ställa sig bakom, ett förslag till ett EU-omfattande lärlingssystem, som skulle garantera en uppsättning rättigheter för lärlingar och studerande inom yrkesutbildning. Parlamentet framhåller den positiva funktion som ”seniorer” kan fylla inom utbildning och yrkesutbildning för ungdomar, med målet att maximera utbytet mellan generationer genom praktikplatser och mentorskap samt underlätta erfarenhetsbaserat lärande inom generationsöverskridande team. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att anta konkreta åtgärder för att se till att lärlingsutbildningar och praktikplatser inom Erasmus+ inte missbrukas genom att de görs till ett verktyg för att sänka kostnaden för arbetskraft.

22.  Europaparlamentet ser positivt på de pilotprojekt som inletts och på den nyligen antagna ”europeiska ramen för lärlingars rörlighet”, som utgångspunkt för förbättringar av Erasmus+-programmet med målet att skapa mer och bättre rörlighet med längre varaktighet inom yrkesutbildningen. Parlamentet kräver att en ram för initiativ med lång varaktighet skapas istället för uteslutande projektorienterade insatser, så att det upprättas ett permanent och hållbart system som är fullt operationellt, förutsägbart och uppmuntrar den fria rörligheten av kvalifikationer i hela Europa.

23.  Europaparlamentet noterar att tidiga avhopp från skolan är ett av de tydligaste problemen i målgrupperna för rörlighet och att bättre yrkesutbildningsalternativ leder till färre avhopp från utbildningar. Parlamentet betonar därför hur viktiga utbildningssystemens resultat kan vara för att minska tidiga avhopp från skolan och för att ge de studerande bättre övergripande färdigheter som i slutändan kommer att hjälpa dem att matcha sin kompetens med arbetsmarknadens behov.

24.  Europaparlamentet betonar behovet av att hjälpa unga i yrkesutbildning att övervinna sina svårigheter genom vissa kompletterande och åtföljande åtgärder, såsom ett stärkt gruppinslag i rörlighetsprogrammen, bättre handledning och vägledning från hemma- och värdinstitutionerna före och under utbytet, bättre tillgång till bra information om möjligheter till yrkesutbildning, särskilda verksamheter och verktyg för vägledning och rådgivning samt finansiering av språkligt stöd för samtliga deltagande utan språkliga restriktioner.

25.  Europaparlamentet påpekar att man kan urskilja ett antal faktorer som påverkar förväntningarna hos ungdomar i yrkesutbildningssystem, särskilt socioekonomiska faktorer, familjetyp och brist på verktyg för vägledning och handledning när den obligatoriska sekundärutbildningen är avslutad eller under yrkesutbildningen.

26.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som rörlighet i utbildningssyfte spelar för att hantera sociala och kulturella problem i syfte att maximera möjligheterna för unga att utveckla sin egen ”handlingsplan” i samhället. Parlamentet påminner om att EU har fokuserat sina insatser, särskilt genom Europa 2020-strategin, på att öka sin ekonomis konkurrenskraft, skapa sysselsättning och slutligen på att stärka sin förmåga att konkurrera globalt under århundradets tredje decennium. Parlamentet betonar i detta sammanhang hur viktigt det är med forskning, innovation, ett digitalt samhälle och hållbar energi för att skapa ett större mervärde.

27.  Europaparlamentet betonar den roll som EU och medlemsstaterna spelar för att utveckla och uppmuntra ett högkvalitativt och välorganiserat yrkesutbildningssystem genom en heltäckande strategi som balanserar en teoretisk utbildning med fokus på det berörda yrket, med praktik och allmän, formell, informell och icke-formell utbildning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa en strategi med varvad utbildning i sina sekundära skolsystem, eller att stärka befintliga system med praktikplatser och arbetspraktik för att studerande i yrkesutbildning lättare och på ett hållbart sätt ska kunna integreras på arbetsmarknaden, och för att öka deras delaktighet i rörlighetsprogram över gränserna. Parlamentet påminner om att rent allmän är förbättrad kvalitet i yrkesutbildningen i samarbete med arbetsmarknadens parter ett sätt att komma till rätta med social delaktighet, öka deltagandet i högre utbildning, få de studerande att lyckas och integreras på arbetsmarknaden vilket bör underlätta rörligheten under livslångt lärande.

28.  Europaparlamentet vill att problem i samband med tjänsten för europeiskt volontärarbete, avseende försäkring av deltagare, godkännande, förvaltning av databaser liksom stöd till volontärer, ska åtgärdas på ett målinriktat sätt för att förhindra att antalet deltagare minskar.

29.  Europaparlamentet beklagar att icke-formellt lärande har blivit mindre synligt och förlorat budgetandelar inom ramen för det pågående Erasmus+-programmet. Parlamentet framhåller vikten av icke-formellt lärande på europeisk nivå, särskilt genom ungdomsarbete och volontärarbete för seniorer. Parlamentet vill att icke-formellt och informellt lärande ska få en tydlig och synlig plats i Erasmus+-programmet. Dessutom anser parlamentet att det borde vara möjligt att lämna in ansökningar om vuxenutbildningsprojekt i stor skala som skulle styras av samma principer som sektoriella kvalifikationsallianser eller kunskapsallianser.

30.   Europaparlamentet stöder utvecklingen av moderna tekniker och infrastrukturer för att stärka och modernisera nationella utbildningssystem så att tillgången till och kvaliteten på rörlighet förbättras. Parlamentet anser att för att hantera kompetensglappet bör större tonvikt läggas vid innovation och utveckling av nya akademiska och yrkesmässiga färdigheter, digitalt lärande och undervisningsplattformar, livstekniker, innovativa tekniker för främjande av kulturarvet samt informations- och kommunikationstekniker. Parlamentet är starkt övertygat om att EU och medlemsstaterna bör utarbeta en effektiv strategi för att anpassa nuvarande och framtida arbetstillfällen i den cirkulära ekonomin till yrkesutbildningssystemen.

31.  Europaparlamentet konstaterar att det nu under övergången till en mer digital ekonomi pågår en omdefiniering av yrken och kvalifikationer. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att samarbeta med den privata sektorn och ta fram kvalifikationsstrategier och yrkesutbildningsprogram för omskolning av arbetstagare.

Tillträde: att förbättra rörlighetsalternativen för ungdomar i yrkesutbildning

32.  Europaparlamentet efterlyser en så tydlig och precis ram som möjligt, i linje med det tidigare Leonardo da Vinci-programmet, som det ska refereras till i de riktade ansökningsomgångarna inom Erasmus +, för de rörlighetsalternativ som finns för ungdomar i yrkesutbildning, framför allt genom plattformsövergripande kampanjer som lanseras av myndigheterna under samordnat deltagande av alla berörda parter som har en aktiv funktion inom eller inflytande över yrkesutbildningen.

33.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla tillräckliga ekonomiska resurser för att stödja program för rörlighet, med beaktande av eventuella ekonomiska hinder. Parlamentet förespråkar en granskning av den ökade synligheten vad gäller hur företag kompletterar de tilldelade bidragen eller möjligheten att tillhandahålla andra typer av stöd. Parlamentet anser att komplementariteten mellan Europeiska socialfonden (ESF) och Erasmus+ bör garanteras och övervakas i syfte att nå positiva resultat.

34.  Europaparlamentet efterlyser bättre synergieffekter mellan strategier och instrument på EU-nivå som inverkar på rörlighet och utbildning, och särskilt kompletterande åtgärder mellan ESF och Erasmus+ samt större samordning av alla åtgärder på samtliga nivåer (nationell, regional och lokal planering).

35.  Europaparlamentet upprepar behovet av åtgärder för att säkerställa samordning, komplementaritet och konsekvens mellan strukturfonderna, däribland ESF och program såsom Erasmus+, på nationella, regional och lokal nivå.

36.  Europaparlamentet understryker behovet av att kompensera för de hinder som beror på att studerande i yrkesutbildningar har lägre socioekonomisk status, genom att t.ex.öka de individuella bidragsbeloppen från kommissionen eller öka bidragen från medlemsstaterna och de regionala och lokala förvaltningarna, förmedlande institutioner eller icke-statliga organisationer, oavsett om bidragen finansieras genom deras egen budget eller genom partnerskapsprogram med företag, stiftelser och organisationer som samarbetar i systemet för kvalifikationer och yrkesutbildning i respektive region eller territorium.

Från rörlighet till anställbarhet: validering och erkännande av läranderesultat, färdigheter och kompetens

37.  Europaparlamentet understryker att nya, annorlunda och kreativa idéer som införskaffats utomlands kan motivera och främja entreprenörskap och kreativitet. Parlamentet betonar att de möjligheter som rörlighet i utbildningssyfte erbjuder, såsom att bygga internationella nätverk, också kan ha positiva effekter på anställbarhet, gränsöverskridande samarbete och Europas konkurrenskraft.

38.  Europaparlamentet anser att nuvarande och framtida åtgärder för att komma till rätta med kompetensglapp bör göra det enklare för arbetsgivare, företag och lokalsamhällen att delta, och bör vara mer knutna till prognoserna för arbetsmarknadens utveckling och framtida kompetensbehov.

39.  Europaparlamentet framhåller att det finns ett positivt samband mellan rörlighet i utbildningssyfte och framtida rörlighet och inkomster, eftersom EU och internationella rörlighetsprogram ökar deltagarnas anställbarhet utomlands, vilket kommissionens gemensamma forskningscentrum konstaterade 2013. Parlamentet betonar att deltagarnas språkkunskaper (vilket sker i 79 % av fallen enligt Eurobarometern 2013) förbättras av lärlingsutbildning och praktiktjänstgöring utomlands)(10).

40.  Europaparlamentet understryker vikten av rörlighet inom omskolningsprogram för arbetslösa personer i alla åldrar och för människor som hotas av omstruktureringsåtgärder.

41.  Europaparlamentet framhåller att systemen för validering och erkännande skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och inte utvecklas i samma takt i medlemsstaterna, trots de senaste tio årens ökade konvergens. Parlamentet betonar behovet av att förbättra kompatibiliteten mellan olika yrkesutbildningssystem och underlätta validering och erkännande av färdigheter och kompetenser som förvärvats i företag eller vid utbildningscentrum i olika medlemsstater, och att också göra Erasmus+-programmet mer attraktivt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra genomförandet av den europeiska referensramen för kvalifikationer(11) och att undanröja hinder. Parlamentet efterlyser en definition av en europeisk standard som kan accepteras och genomföras på alla nivåer (nationella, regionala och lokala).

42.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att främja erkännande och validering av läranderesultat, bl.a. dem som utvecklats via icke-formellt och informellt lärande, särskilt genom bättre användning av befintliga verktyg, såsom Europass och Ecvet.

43.  Europaparlamentet påminner om att det tack vare den europeiska referensramen för kvalifikationer gjorts stora förbättringar när det gäller erkännande av examensbevis, utbildningspoäng, kompetensbevis, godkännande av kompetens och förvärvad sakkunskap inom yrkesutbildningen. Parlamentet efterlyser inrättandet av specifika mål, däribland genomförandet av ett fullständigt operationellt system för poängöverföring och erkännande, som grundar sig på Ecvet. Parlamentet uppmuntrar utvecklingen av gemensamma kvalifikationer inom yrkesutbildningen som kan garantera ett internationellt erkännande av kvalifikationer.

44.  Europaparlamentet förespråkar att en grönbok utarbetas om yrkesutbildning och rörlighet samt erkännande av färdigheter och kompetenser i Europa, i nära samarbete med alla viktiga berörda parter. Parlamentet påminner om att det behövs ett fullständigt genomförande av de nuvarande rekommendationerna om yrkesutbildningen. Parlamentet framhåller att fall då kompetens inte erkänns inverkar negativt på Europa 2020-strategins sysselsättningsmål och hämmar den fria rörlighet som fastställs i fördragen.

45.  Europaparlamentet är positivt inställt till ökad rörlighet inom sysselsättning, utbildning, lärlingsutbildning och praktiktjänstgöring inom ramen för nationella system för EU:s ungdomsgaranti i syfte att förbättra ungdomars kompetens och minska det geografiska kompetensglappet i EU.

46.  Europaparlamentet framhåller vikten av ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga när det gäller att stödja lärlingsutbildning, praktiktjänstgöring, yrkesutbildning, arbetsförmedling och vidareutbildning som leder till en kvalifikation. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att sörja för att tillräckliga medel anslås till dessa program för hela programperioden 2014–2020.

47.  Europaparlamentet efterlyser en översättning till unionens alla officiella språk av webbplatsen för EU:s kompetenskarta så att den blir till en informationskälla, tillgänglig för alla, om de kompetenser som behövs i Europa.

48.  Europaparlamentet noterar de framsteg som gjorts i flera medlemsstater för att åstadkomma yrkesutbildningar av högre kvalitet, med stöd av den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (Eqavet), och stödjer de medlemsstater som för närvarande håller på att utveckla en nationell strategi för kvalitetssäkring i linje med Eqavet. Parlamentet betonar att medlemsstaterna bör anstränga sig mer för att se till att läranderesultat i ökad utsträckning beaktas i kvalitetssäkringsmetoderna och att de värdesätter och stöder icke-formellt lärande och lärande på arbetsplatsen i antingen formella eller icke-formella miljöer, beroende på vad som är lämpligt i det nationella sammanhanget.

49.  Europaparlamentet understryker att lärlingsprogram bör drivas under vägledning av en tillsynsmyndighet.

Vägen till mer effektiva och tillgängliga rörlighetsprogram för alla

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, även i samarbete med Cedefop, se till att de förmedlande institutioner som medverkar i förberedelsen, förvaltningen och uppföljningen av rörlighet får en tydligt angiven och stärkt roll, såväl territoriellt som sektoriellt, och att samtidigt kräva största möjliga öppenhet av dem, och att på nationell, regional och lokal nivå hjälpa till att inrätta sådana institutioner.

51.  Europaparlamentet understryker att dessa förmedlande institutioner måste få tillräckliga finansiella och personella resurser för att kunna organisera rörligheten, förvaltningsstrukturer som garanterar att nätverket av yrkesskolor deltar samt de befogenheter och den kapacitet som behövs för att upprätta operativa allianser och avtal med potentiella partner både i hemlandet och i de medlemsstater som deltar i rörlighetsprogrammen.

52.  Europaparlamentet betonar att minderåriga behöver rättsligt skydd utomlands.

53.  Europaparlamentet betonar att rörlighetsåtgärder och/eller -tjänster som anpassas till utbildares, handledares och entreprenörers behov bör uppmuntras och belysas inom Erasmus+.

54.  Europaparlamentet framhåller att sammanhängande, kompletterande och väl samordnade samfinansieringssystem på europeisk, nationell, regional och lokal nivå behövs för att utbildningscentrum ska kunna täcka samtliga kostnader samt planera och genomföra permanenta åtgärder.

55.  Europaparlamentet välkomnar att Erasmus+ har ökat antalet deltagare i yrkesutbildningsprogrammen väsentligt bland de unga som varken går på universitet eller högskola.

56.  Europaparlamentet stöder alla nödvändiga åtföljande åtgärder, först och främst för att hjälpa och uppmuntra lärlingar som vill delta i rörlighetsprogram, och senare för att hjälpa dem att bli bättre på att framhålla de färdigheter som de förvärvat genom rörlighet och på att hävda sig själva, för att synliggöra och dra nytta av sin know-how och gedigna erfarenhet.

57.  Europaparlamentet anser att studiemålen i en lärlingsutbildning bör utformas och diskuteras med lärlingen i linje med Ecvet:s principer innan lärlingen påbörjar sin utbildning, och att de uppnådda målen bör tas upp i tillägget till utbildningsbeviset efter att utbildningen avslutats.

58.  Europaparlamentet framhåller vikten av kvalitativa lärarutbildningar och av övervakning, utvärdering och kvalitetssäkring på området samt behovet av att eftersträva rörlighetsprogram präglade av delaktighet och tolerans.

59.  Europaparlamentet understryker behovet av bättre praktikplatser som kan ge de studerande avsedda yrkeskunskaper, men också vikten av att man på alla nivåer har god kontakt med entreprenörer för att få dem att i större utsträckning erkänna den erfarenhet som unga förvärvar när de utnyttjar rörlighetsprogrammen

60.  Europaparlamentet stöder alla åtgärder som entreprenörer, icke-statliga organisationer eller det civila samhället vidtar i linje med målen för Erasmus+ i syfte att utveckla rörlighetsprogrammen för unga anställda eller lärlingar, antingen inom respektive bransch eller i samråd med de organ som företräder branschen, såsom industri- och handelskammare, vid sidan av europeiska nätverk såsom Eurochambres och relevanta fackförbund. Parlamentet efterlyser ett erkännande av den roll som Skilled Craft Chambers och deras utbildningscentrum spelar när det gäller att stödja rörlighet och mycket små företag. Parlamentet anser att samtliga åtgärder som vidtas för att förbättra yrkesutbildningssystem också bör fokusera på områden som främjar koldioxidfri energi och hållbar rörlighet.

61.  Europaparlamentet rekommenderar att alla viktiga berörda parter utarbetar gemensamma strategier för att öka antingen återvändandet av praktikanter och lärlingar eller rörligheten eller deras rörlighet till andra delar av Europa, samtidigt som deras önskemål respekteras, i syfte att tillvarata de kunskaper och erfarenheter som de förvärvat utomlands för att minska obalanser och stärka sammanhållningen i deras egna ”kompetensutarmade” ursprungsområden eller på andra håll i Europa.

62.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta och effektivt genomföra ett europeiskt nätverk för workshoppar och företagskuvöser eftersom de är nödvändiga för att uppmuntra kunskapsallianser mellan skolor, universitet och företag och för att främja tillgång till utbildningar, erfarenheter, repetitionskurser för lärare och föreläsare, lärlingsutbildningar och nystartade företag.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja och stärka European Network of Science Centres (ECSITE), som sammanför forskningscentrum som platser där en forskningkultur erbjuds.

64.  Europaparlamentet begär att det inrättas en mekanism med en enda kontaktpunkt för samkörning av data och kommunikationsverktyg i syfte att tillhandahålla en smidig och ändamålsenlig tjänst för dem som söker information om och hjälp med de olika rörlighetsprogram som finns på europeisk, nationell, regional och lokal nivå.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla aktuell statistik och genomföra utvärderingar och/eller studier om Erasmus+ och andra program för rörlighet inom yrkesutbildningen där så är möjligt, i syfte att mäta deras effekt när det gäller matchning mellan arbetslivserfarenhet och arbetstillfällen sett till den andel som anställs, och att även utreda varför vissa medlemsstater genererar fler ansökningar om arbetslivs- och utbildningserfarenhet utomlands inom yrkesutbildningen, samt utarbeta en plan för hur man ska kunna öka deras medverkan. Parlamentet anser att den resulterande statistiken och utvärderingen bör tas med och beaktas i halvtidsöversynen av Erasmus+.

66.  Europaparlamentet välkomnar de slutsatser som ministrarna med ansvar för yrkesinriktad utbildning enades om i Riga den 22 juni 2015, med förslag på en ny uppsättning resultatmål för yrkesutbildning på medellång sikt för 2015–2020, och vill se ett lämpligt och grundligt genomförande av dessa.

67.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att lyfta fram de vinster som rörlighet genererar i fråga om anställbarhet och förvärvade färdigheter för att visa den verkliga nyttan med rörlighet och för att minska föreställningen om att det är bortkastad tid på en utbildning som ändå endast kräver nationella kompetenser.

68.  Europaparlamentet vill se att sådana plattformar som Drop'pin@EURES främjas och synliggörs på ett bättre sätt för unga och företag med målet att underlätta rörligheten för ungdomar vad gäller lärlingsutbildningar, praktikprogram, utbildningsprogram och språkkurser via e-lärande.

69.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja alla de olika möjligheter som det nya programmet Erasmus+ erbjuder, såsom att ge ungdomar möjlighet till inte bara studier utomlands utan även till lärlingsutbildning och praktiktjänstgöring utomlands.

70.  Europaparlamentet uppmuntrar ett införande av miniminivåer för bidrag, anpassade till variationer i levnadsförhållanden, priser och kostnader mellan medlemsstaterna. Parlamentet stöder uppfattningen att medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att möjliggöra nödvändigt och lämpligt stöd vid behov, exempelvis för boende och transport, med särskild uppmärksamhet på de minderårigas behov, samt förbereda de studerande innan de åker utomlands, exempelvis genom yrkesvägledning, språkundervisning och kurser i interkulturell kommunikation.

71.  Europaparlamentet efterlyser en översyn/revidering av den fleråriga budgetramen utifrån kriterier som bland annat ska omfatta en förhandsutvärdering av hur effektiva åtgärderna för att bekämpa arbetslösheten är, med minskade anslag till mindre effektiva delar. Parlamentet anser att en sådan strategi är särskilt viktig i kristider, som de som vi nu upplever och som kännetecknas av oacceptabla obalanser.

o

o o

72.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaterna.

MOTIVERING

Införandet av Erasmus+ i stället för de olika program som fanns tidigare har inneburit ett viktigt steg mot rörlighetskonceptet inom högre utbildning i Europa.

Man bör dock även notera att mindre vikt läggs vid rörlighet vad gäller yrkesutbildningar. Det tidigare Leonardo da Vinci-programmet lyckades skapa en första etapp av utbyte och vistelser för studier kombinerat med arbete i andra länder än hemlandet.

Men komprimeringen i ett enda koncept, Erasmus+, å ena sidan, och effekterna av den ekonomiska krisen sedan 2008, å andra sidan, har medfört att det uppstått ett strukturellt underskott i programmen för rörlighet inom yrkesutbildningen.

Inom detta område ser man tydligt hur skillnaderna i den akademiska och kursplansrelaterade utformningen, organisationen och förvaltningen av skolorna, förhållandet mellan utbildningssystemet och arbetslivet, leder till komplexitet, högre kostnader och driftssvårigheter vid utvecklingen av rörlighet mellan länder och regioner i Europa.

I mer konkreta termer är det mycket svårt att få till stånd erkännanden och ackreditering av studier och yrkespraktik mellan vissa länder. Programmen Europass och Ecvet, som är utmärkt utformade, drabbas ibland av oacceptabelt motstånd vid sitt gradvisa godkännande och förverkligande.

Den ekonomiska och sociala verkligheten i de olika medlemsstaterna pekar också på att denna typ av yrkesutbildning snabbt bör återinföras i hela Europa. Uppgifter som visar på en stor obalans i arbetslöshetssiffrorna mellan de olika europeiska regionerna utgör ett krav på riktiga och flerfaldiga insatser.

Vi har regioner med faktiska siffror som ligger nära noll, medan andra områden visar på avvikande arbetslöshetssiffror på 40 procent bland den unga befolkningen som, i många fall, inte har fullföljt sin gymnasie- eller yrkesutbildning.

Den skilda utvecklingen av ekonomierna och produktionsmodellerna i varje land förklarar en stor del av denna oacceptabla skillnad, men framhäver samtidigt det absurda hos EU-medlemsstater, inklusive dem i eurozonen, som drabbats av svårigheter som vid första anblicken verkar vara motsatta och motstridiga.

I vissa fall kan vi se en uttalad brist på utbildade ungdomar för att möta behoven i ett visst produktionsområde, medan det i andra fall finns ett allvarligt socialt förfall på grund av omöjligheten att erbjuda sysselsättningsmöjligheter för tusentals ungdomar som nyligen, framgångsrikt eller inte, gått ut skolan i sitt land.

Det verkar uppenbart att ett verkligt och ambitiöst erbjudande om rörlighet som riktar sig till diverse personer utgör en nödvändig del av alla allmänna strategier för ekonomisk återhämtning och minskning av den arbetslöshet bland unga som är helt oacceptabel för Europa i stort och för varje land i synnerhet.

Allt detta visar i allt högre grad på behovet av större kvantitativa och kvalitativa ambitioner för de yrkesområden som nu ska omfattas av Erasmus+.

På samma sätt uppkommer behovet av att skynda på fullföljandet av processerna för erkännande, ackreditering och kvalitetsutvärdering som bör utgöra referenspunkten för alla medlemsstater. Bara om vi har denna gemensamma ram kan vi sträva efter att skapa och tillämpa de rörlighetsprogram som utbildningssystemen kan tillhandahålla och realekonomin bör värna för sin egen skull.

Medan vi skapar denna gemensamma europeiska ram kan vi dock redan nu genomföra politik som syftar till att övervinna några av de svårigheter som de redan tillgängliga analyserna konkretiserat, och i vissa fall, visat siffror på.

Det första man kan konstatera är att alla nya strategier som ska skapas och tillämpas bör ha två ofrånkomliga krav:

  Genomförandet måste helt och hållet delas mellan utbildningssystemen och arbetslivet i varje land.

  De måste ha största möjliga flexibilitet för att kunna anpassas till mycket olika verkligheter, samtidigt som de ska kunna skapa vissa gemensamma delar för att underlätta samordningen och skapa ett så effektivt fungerande som möjligt för rörlighetstjänsten, som anses vara ett användbart verktyg för anställningsbarhet och social integration..

I andra hand måste man använda de specifika egenskaper som utmärker referensgruppen och som läggs fram som alltför komplexa eller svåra att övervinna.

Om vi beaktar de socioekonomiska faktorerna, familjestrukturen och graden av anlag för framgångsrik kontinuitet i tidigare utbildningsetapper, bör vi dra slutsatsen att den europeiska rörligheten inte ter sig lika naturlig och spontant enkel för dessa studenter som den gör för universitetsstudier.

Samtidigt som man, inom detta område för yrkesutbildning, ännu inte lägger den vikt som krävs vid de fördelar som på ett naturligt sätt kan kopplas till europeisk rörlighet vad gäller högre utbildning: ekonomiskt stöd för att komma över tidigare hinder, ömsesidigt erkännande av studier, titlar och erfarenheter, tillräcklig kunskap i andra- och tredjespråk, skapande av kursplan och studier, rättsliga aspekter av anställningar.

Därför måste man även lyfta fram de positiva effekter som man redan vet att rörligheten har på anställningsbarheten.

I detta koncept bör även studenternas känsla för medborgarskap och tillhörighet till Europa ingå, men framför allt värden som är direkt relaterade till ett tryggt och bra arbete: förmåga att lösa problem, organisation och planering av aktiviteter, agerande inför nya eller oförutsedda situationer, beslutsfattande osv. Även annat med individuellt innehåll ingår, såsom självförtroende, företagsamhet, innovativ nyfikenhet och självsäkerhet.

Slutligen, när vi tittar på olika situationer som ställer oss inför problem som kräver snabba reaktioner, måste vi notera den uppenbara brist i systemet som envist hänger kvar i vissa länder i form av avhopp från gymnasieskolan eller yrkesutbildningar.

Även i detta fall erbjuder den europeiska rörligheten en stor mängd möjligheter att få ett gradvist slut på dessa personliga beslut som skapar en allvarlig samlad social och produktionsrelaterad brist.

Om vi till dessa inledande reflektioner även lägger de beaktanden som finns i Europa 2020-strategin vad gäller att hitta de högsta nivåerna av arbetsskapande och global konkurrenskraft, har vi ytterligare ett skäl som är mer än tillräckligt för att försöka hitta mål, handlingsplaner för EU och varje land, konkret politik som ska tas fram från Europeiska kommissionen och förändringar eller förbättringar som ska införas inom Erasmus+-programmet.

1.  Utöka och förbättra möjligheterna till rörlighet för studenter inom yrkesutbildning. Först skapas en referenspunkt som enkelt och tydligt ger de möjligheter som finns inom räckhåll: akademiskt erbjudande, plats, yrkesområde, erbjudande av yrkespraktik, företag, varaktighet, titel som man ska kunna erhålla osv.

2.  Anta delade och kompletterande åtgärder för Europeiska socialfonden och Erasmus+, så att man stärker och koordinerar, för att undvika överlappning eller duplikationer vid tillämpning av EU-resurser och genom lämpligt ansvar för de olika nationella, regionala och lokala nivåerna.

3.  Definiera tillvägagångssättet för en ökning av de ekonomiska resurser som kommer att vara nödvändiga för att kompensera för de komplexiteter och specifika svårigheter för huvudgruppen för dessa EU-program. Självklart med beaktande av deltagandet av och ansträngningarna från alla medverkande ombud: utbildningsadministration, företag, förvaltnings- och förmedlingsföretag, familjer och studenter, stiftelser och sociala organisationer.

4.  Fastställa program för att ta bort hinder och skapa miljöer som är mer lämpade för att få framgång med rörlighetsinitiativen: att minska de språkliga hindren, få kännedom om de olika kulturerna och socioekonomiska företagsmiljöerna.

5.  Enas om en tidsplan och konkreta mål för programmen Europass Ecvet och Eqavet som inom den europeiska ramen bör ge ömsesidig tillförlitlighet och pålitlighet bland dem som är lika oumbärliga för att uppnå de ambitiösa mål som eftersträvas.

6.  Med tillräcklig tydlighet bemöta den viktiga definitionen av de mellanhänder som ska ha en ledande position i de nya funktionerna och operativa ansvarsområdena för att möjliggöra rörligheten, som för närvarande bara delvis omfattas. Här märks med större tydlighet yrkesutbildningens relativa svaghet inför den oomstridda förmåga som utvecklats av det nätverk de europeiska universiteten skapat och som garanterar ett optimalt resultat i deras bilaterala relationer.

Därför är definitionen av förmedlingar eller regionala föreningar som består av en blandning av representanter från utbildningsväsendet och arbetslivet det bästa operativa svaret.

7.  Bana väg för anställningsbarhet genom rörligheten. Den första strid som ska vinnas är den om erkännande av studierna, men även av de förmågor som inhämtats och den ackrediterade yrkeserfarenheten, inklusive det som inhämtats i andra länder genom rörlighetsprogram.

8  Anpassa de respektive utbildningssystemen för att lyckas bemöta problemet med skillnader mellan efterfrågad och tillgänglig kompetens.

9.  Ägna särskild uppmärksamhet åt förberedelsen och rörligheten för de lärare som undervisar inom yrkesutbildningen, genom utbytesprogram som är särskilt anpassade för dem, med eller utan medföljande undervisningsgrupper eller studenter.

10.  Arbeta i sektoriella eller territoriella företagsgrupper som bestämmer sig för att delta direkt i rörlighetsarbetet som mottagare av praktikstudenter och som givare av yrkespraktik i detta utbildningssyfte.

Dessa tio vägledande punkter för politiska åtgärder inbegriper alla deltagare i yrkesutbildningen, men kräver ett uttryckligt ledarskap från Europeiska kommissionen och de förmedlingar som är specialiserade inom området, med särskild omnämning av Cedefop som bör vara ledande och ha ett bestämt ansvar som ska respekteras av alla.

13.1.2016

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (*)

till utskottet för kultur och utbildning

över Erasmus+ och andra verktyg för att främja rörligheten inom yrkesutbildningen – ett upplägg för livslångt lärande

(2015/2257(INI))

Föredragande av yttrande (*): Enrique Calvet Chambon

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Enligt Eurostat fortsatte arbetslösheten att vara så hög som 10,2 procent under 2014 trots att en långsam återhämtning inletts. I EU uppgår ungdomsarbetslösheten fortfarande till 22,1 procent, medan bara 51 procent av arbetstagarna i åldersgruppen 55–64 år arbetar, samtidigt som skillnaderna mellan könen vad gäller sysselsättningsgraden bland äldre arbetstagare uppgår till 13,6 procentenheter.

B.  Kompetensglappet på arbetsmarknaden kvarstår, vilket framgår av den höga vakansgrad som kommissionen påtalar i sin ekonomiska höstprognos 2015.

1.  Europaparlamentet framhåller att Erasmus och andra utbildning- och fortbildningsprogram för rörlighet har bidragit till den europeiska integrationen, stärkt känslan av medborgarskap, underlättat de studerandes personliga utveckling och kritiska tänkande samt inlärning av nya språk. Parlamentet betonar att dessa program har haft en indirekt effekt på sysselsättningen, och anser att Erasmus+ inte bör försvaga dessa resultat, utan snarare förstärka dem, framför allt genom att förbereda ungdomar för arbetsmarknaden.

2.  Europaparlamentet understryker att antalet studieperioder som slutförts utomlands inom ramen för Erasmus ständigt ökat sedan 2008, trots den finansiella, ekonomiska och sociala krisen. Parlamentet uppmärksammar att antalet internationella praktikprogram samtidigt har ökat exponentiellt. Parlamentet drar slutsatsen att ungdomar uppenbarligen ser praktiken som ett utmärkt tillfälle att förbättra sin anställbarhet. Parlamentet uppmanar kommissionen, de nationella byråerna, organisatörerna och institutionerna att ta hänsyn till denna utveckling(12).

3.  Europaparlamentet framhåller att yrken med koppling till yrkesutbildning har den flexibilitet som krävs för att kunna utövas överallt, och att rörligheten inom yrkesutbildningen därför är ett viktigt verktyg för att bekämpa arbetslösheten, eftersom den förbättrar anställbarheten, minskar kompetensklyftan och underlättar jobbmatchning, särskilt för ungdomar, som ges kompetens och unika erfarenheter av det slag som de behöver för att kunna konkurrera på dagens arbetsmarknad runt om i EU. Parlamentet anser att Eurasmus+ leder till utveckling av specifika yrkesfärdigheter kompetens och övergripande och överförbar kompetens, såsom företagande, samtidigt som det utökar möjligheterna till delaktighet från tillverkningssektorns sida, och att programmet därför utgör ett effektivt verktyg för arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja alla möjligheter som det nya programmet Erasmus+ erbjuder, såsom att ge ungdomar möjlighet till inte bara studier utan även lärlingsutbildning och praktik utomlands.

4.  Europaparlamentet rekommenderar med eftertryck att varvad utbildning främjas och att dess värde lyfts fram, liksom att yrkesutbildning med inriktning på arbetssökande och arbetstagare stärks, och att särskild uppmärksamhet ägnas åt lågkvalificerad arbetskraft.

5.  Europaparlamentet anser att program för rörlighet i första hand bör tjäna som ett verktyg för människor att berika sitt CV när specifika utbildningsmöjligheter saknas i heminstitutionen eller hemlandet. Därför bör mervärdet av ett sådant utbyte vara en viktig faktor när man väljer värdinstitution, och de som deltar i programmen för rörlighet bör få rådgivning och vägledning av de institutioner som skickar ut dem i fråga om val av utbildnings-/yrkesutbyte. Parlamentet anser att det även behövs en efterhandskontroll av hur lämpliga programmen för rörlighet är.

6.  Europaparlamentet efterlyser ett bättre främjande av programmen för rörlighet på avancerade nivåer inom högre utbildning, i syfte att uppnå målen om internationalisering av europeiska universitet och forskningscentrum.

7.  Europaparlamentet befarar att ungdomar uppfattar Erasmus+ som ett program för i första hand högskolestuderande. Parlamentet rekommenderar därför att större vikt läggs vid att höja profilen på europeisk, nationell och regional nivå på de olika områdena och de tillhörande delprogrammen, bl.a. på skolutbildning (Comenius), högre utbildning (Erasmus), internationell högre utbildning (Erasmus Mundus), yrkesutbildning (Leonardo da Vinci), vuxenutbildning (Grundtvig) samt på ungdomar (Aktiv ungdom) och idrott.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de viktigaste berörda parterna att göra yrkesutbildningsprogrammen mer synliga i syfte att undanröja kulturella hinder och råda bot på bristen på motivation, bristande proaktiv hållning och bristande språkkunskaper, särskilt i områden med högst ungdomsarbetslöshet. Tillgång till dessa program måste garanteras för samtliga medborgare utan diskriminering. Parlamentet efterlyser fokus på grupper som riskerar arbetslöshet, såsom personer med funktionsnedsättning. Parlamentet begär att tillgången till yrkesutbildning och kvalifikationer förenklas genom att man främjar anpassningen i utbildningsvägar för lärlingar och systemens anpassningsmöjligheter, liksom fortbildningsmöjligheter för grupper som saknar tillräckliga grundläggande kvalifikationer samt arbetstagare med låga eller medelhöga kvalifikationer. Parlamentet påminner om att könsfördelningen vid tillgång till sådana erfarenheter måste beaktas, i samband med effektivt främjande bland kvinnor av program för rörlighet inom yrkesutbildningen. Parlamentet anser att det bör fastställas ambitiösa mål i detta hänseende och att det bör ske en övervakning av framstegen.

9.  Europaparlamentet framhåller könsklyftan när det gäller utbildning, kompetens och sysselsättning inom områdena vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik över hela EU, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att till fullo engagera sig i Erasmus+ och att ta tillvara denna mekanism som en viktig möjlighet för att utveckla vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik i syfte att förbättre kvinnors chanser till karriär inom dessa branscher, och därmed minska den befintliga kompetensklyftan på detta område.

10.  Europaparlamentet påminner om att personer med funktionsnedsättning har särskilda behov och därför kräver ett lämpligt stöd för att få tillgång till stipendieprogrammen i Erasmus+. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att vidta ytterligare åtgärder som syftar till att garantera obehindrad tillgång till samtliga stipendieprogram inom ramen för Erasmus+ för personer med funktionsnedsättning på ett icke diskriminerande sätt.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla adekvat fortbildning och sörja för en kontinuerlig yrkesmässig utveckling för lärare och utbildningsledare inom yrkesutbildningen i syfte att hjälpa dem att använda de lämpligaste praktiska och verklighetsförankrade undervisningsmetoderna.

12.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla tillräckliga ekonomiska resurser för att stödja program för rörlighet, med beaktande av eventuella ekonomiska hinder. Parlamentet anser att en ökad synlighet vad gäller hur företag kompletterar de tilldelade bidragen eller möjligheten att tillhandahålla andra typer av stöd bör utredas. Parlamentet anser att komplementariteten mellan Europeiska socialfonden och Erasmus+ bör garanteras och övervakas i syfte att nå positiva resultat. Parlamentet uppmuntrar till införande av miniminivåer för bidrag, anpassade till variationer i levnadsförhållanden, priser och kostnader mellan medlemsstaterna. Parlamentet stöder uppfattningen att medlemsstaterna bör införa åtgärder för att möjliggöra nödvändigt och fördelaktigt stöd där så är lämpligt, exempelvis för boende och transport, och att särskilt uppmärksamma de minderårigas behov, samt förbereda studenterna innan de åker utomlands, exempelvis genom yrkesvägledning, språkundervisning och kurser i interkulturell kommunikation.

13.  Europaparlamentet framhåller de många olika nackdelar som fortfarande drabbar dem som utnyttjar sin rätt till rörlighet när det gäller socialförsäkring eller erkännande av kvalifikationer, och understryker att rörligheten inom ramen för Erasmus+ måste syfta till att komma till rätta med detta.

14.  Europaparlamentet vill att problem i samband med tjänsten för europeiskt volontärarbete, avseende försäkring av deltagare, godkännande, förvaltning av databaser liksom stöd till volontärer, ska åtgärdas på ett målinriktat sätt för att förhindra att antalet deltagare minskar.

15.  Europaparlamentet konstaterar att det fortfarande råder brist på information om systemen för erkännande, vilket innebär att de är långt från användaren och svåra att använda eller förstå.

16.  Europaparlamentet poängterar vikten av ett gemensamt europeiskt utbildningsområde grundat på en stark rörlighetskomponent – inte bara inom högre utbildning, utan även inom yrkesutbildningen – som kommer att bidra till skapandet och utvecklingen av en starkare europeisk identitet och ett stärkt medborgarskap.

17.  Europaparlamentet påminner om att det tack vare den europeiska referensramen för kvalifikationer gjorts stora förbättringar när det gäller erkännande av examensbevis, utbildningspoäng, kompetensbevis, godkännande av kompetens och förvärvad sakkunskap inom yrkesutbildningen. Parlamentet efterlyser inrättandet av specifika mål, däribland genomförandet av ett fullt ut operationellt system för poängöverföring och erkännande, som ska grunda sig på det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet). Parlamentet uppmuntrar framtagandet av gemensamma kvalifikationer inom yrkesutbildningen, som kan garantera ett internationellt erkännande av kvalifikationer.

18.  Europaparlamentet förespråkar att en grönbok ska utarbetas om yrkesutbildning och rörlighet samt erkännande av färdigheter och kompetens i Europa, att utarbetas i nära samarbete med alla viktiga berörda parter. Parlamentet påminner om att det behövs ett fullständigt genomförande av de nuvarande rekommendationerna om yrkesutbildningen. Parlamentet framhåller att fall då kompetens inte erkänns inverkar negativt på Europa 2020-strategins mål för sysselsättningsgraden och hämmar den fria rörlighet som fördragen stadgar om.

19.  Europaparlamentet understryker att erkännandet i alla medlemsstater av de studerandes resultat och förvärvade färdigheter och kompetens är av central betydelse. Parlamentet anser att EU:s rörlighetsprogram har en direkt inverkan på deltagarnas icke-formella och informella lärande, vilket i slutändan förbättrar deras anställbarhet och förmåga att anpassa sig till arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera sina insatser för att garantera erkännandet av informellt och icke-formellt lärande genom förfaranden för validering av färdigheter.

20.  Europaparlamentet beklagar att icke-formellt lärande har blivit mindre synligt och förlorat budgetandelar inom ramen för det pågående Erasmus+-programmet. Parlamentet framhåller vikten av icke-formellt lärande på europeisk nivå, särskilt genom ungdomsarbete och volontärarbete bland de äldre. Parlamentet begär att icke-formellt och informellt lärande får en tydlig och synlig plats i Erasmus+-programmet. Dessutom anser parlamentet att det borde vara möjligt att lämna in ansökningar om vuxenutbildningsprojekt i stor skala som skulle styras av samma principer som sektoriella kvalifikationsallianser eller kunskapsallianser.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att satsa helhjärtat på uppnåendet av målen för den europeiska utbildningsstrategin för 2020. Parlamentet anser att rörligheten även bör ta hänsyn till aspekter av fortbildningen inom yrkesutbildningen (CVET), eftersom dessa spelar en nyckelroll för att förbättra och uppdatera färdigheterna och kompetensen. Parlamentet framhåller att livslångt lärande och yrkesutbildning är av avgörande vikt för att långtidsarbetslösa lättare ska kunna hitta en anställning.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra genomförandet av programmen för rörlighet inom yrkesutbildningen och undanröja alla kvarvarande hinder och att, genom att arbeta tillsammans med kommissionen och de nationella och europeiska genomförandeorganen, liksom de viktiga berörda parterna, fortsätta sitt samarbete i syfte att förbättra programmen för rörlighet inom yrkesutbildningen. Parlamentet anser att detta samarbete bör leda till en översyn av kraven i syfte att garantera deras varaktighet, innehåll, kvalifikationer och läranderesultat, samtidigt som rörlighet på utbildningsanstalterna kombineras med rörlighet på arbetsplatserna, och också prioriterar långvariga utbytesperioder (exempelvis på sex månader) framför kortvarigare motsvarigheter.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra både kvaliteten på och tillgången till lärlingsutbildningar, så att varje student som deltar i en yrkesutbildning garanteras en lärlingsplats, vilket garanterar en högkvalitativ yrkesutbildning som faktiskt förbättrar resultaten på arbetsmarknaden och ger unga människor färdigheter och kompetens som räcker hela livet.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram, och medlemsstaterna att ställa sig bakom, ett förslag till EU-omfattande lärlingssystem, som skulle garantera en uppsättning rättigheter för lärlingar och deltagare i yrkesutbildning. Parlamentet framhåller den positiva funktion som ”seniorer” kan fylla inom utbildning och yrkesutbildning för ungdomar, med målet att maximera utbytet mellan generationerna genom praktikplatser och mentorskap samt underlätta erfarenhetsbaserat lärande inom generationsöverskridande team. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att anta konkreta åtgärder för att se till att lärlingsutbildningar och praktikplatser som omfattas av Erasmus+ inte missbrukas genom att de omvandlas till ett verktyg för att sänka kostnaden för arbetskraft.

25.  Europaparlamentet rekommenderar att alla viktiga berörda parter arbetar för gemensamma strategier för att öka återvändandet eller rörligheten bland yrkesutbildningsstuderande och lärlingar till andra delar av Europa, samtidigt som deras önskemål respekteras, i syfte att ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som de förvärvat ”utomlands” för att förbättra obalanser och stärka sammanhållningen i deras egna ”kompetensutarmade” ursprungsområden eller på andra håll i Europa.

26.  Europaparlamentet betonar det brådskande behovet av att näringslivet och tjänstesektorn inom både den privata och offentliga sektorn, inbegripet tillverkningssektorn (särskilt små och medelstora företag och mikroföretag), rådfrågas och/eller deltar i utformningen, utarbetandet, genomförandet av och stödet till högkvalitativa program för rörlighet inom yrkesutbildningen. Parlamentet anser att man vid urvalet av program bör ta hänsyn till de mottagande företagens och organisationernas arbetstillfällen. Parlamentet anser att ett smidigt och konstruktivt partnerskap som grundar sig på dialog, samarbete och bästa praxis mellan alla berörda parter är en garanti för lyckade yrkesutbildningar och deras mervärde. Parlamentet anser att ett utbyte av kunskaper och bästa praxis mellan utbildningscentrum och företagen också behövs. Parlamentet uppmanar kommissionen att hålla sig uppdaterad om tillgången och efterfrågan på arbetsmarknaden i EU och om den geografiska och yrkesmässiga rörligheten, i syfte att matcha arbetsmarknadens behov. Parlamentet anser att detta skulle minska glappet mellan å ena sidan utbildningsutbudet och vad som står till buds för ungdomarna på företagen, och, å andra sidan, marknadens behov inom sektorer med ett högt mervärde (exempelvis inom de digitala och gröna ekonomierna, energi, försvar, vårdsektorn och byggnadsvård).

27.  Europaparlamentet konstaterar att programmen för rörlighet inom yrkesutbildningen under den rådande ekonomiska situationen, som kännetecknas av hög ungdomsarbetslöshet och en obalans mellan efterfrågan på och utbudet av kompetens, i större utsträckning bör anpassas till de konkreta behoven på arbetsmarknaden.

28.  Europaparlamentet konstaterar att det nu under övergången till en mer digital ekonomi pågår en omdefiniering av yrken och kvalifikationer. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att samarbeta med den privata sektorn och ta fram kvalifikationsstrategier och yrkesutbildningsprogram för omskolning av arbetstagare.

29.  Europaparlamentet framhåller de goda resultaten av det tidigare Erasmusprogrammet för unga företagare, liksom den roll som yrkesutbildningen spelar i främjandet av företagarandan bland Europas ungdomar. Parlamentet efterlyser därför en förstärkning av EU:s initiativ för företagande bland ungdomar och skapandet av innovativa start up-företag.

30.  Europaparlamentet stöder kommissionens program Erasmus för unga företagare, som ger blivande företagare möjligheten att lära sig av erfarna företagare som driver små företag i de länder som deltar i programmet. Parlamentet understryker att bägge parter vinner på ett sådant utbyte, som dels ger nya företagare möjlighet att erhålla den avgörande kompetens som behövs för att framgångsrikt driva ett företag, dels ger den erfarna företagaren möjlighet att få en ny fräsch blick på sitt företag, utveckla sitt professionella nätverk och komma in på nya marknader.

31.  Europaparlamentet välkomnar de verktyg som utvecklats av kommissionen, till exempel den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF), Europass, Eures och plattformen för möjligheter till lärande och kvalifikationer i Europa (Ploteus), och som ger information om yrkesutbildning och rörlighet, men beklagar att de inte används i tillräcklig utsträckning och att alltför få människor känner till dem. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de offentliga arbetsförmedlingarna att sprida information och öka medvetenheten om Erasmus+-programmet och andra instrument för rörlighet inom yrkesutbildningen, särskilt till och bland små och medelstora företag. Parlamentet anser att maximering av ändamålsenligheten av dessa verktyg kommer att göra det möjligt för fler att dra nytta av dessa möjligheter, så att rörlighetsmålet kan uppnås. Parlamentet anser att samråd med och/eller delaktighet från tillverkningssektorn vid utformningen och uppdateringen av dessa verktyg skulle skapa mervärde och underlätta responsen på arbetsmarknadens behov. Parlamentet noterar att det behövs större satsningar från kommissionens sida för att minska byråkratin, för såväl de sökande som värdföretagen och värdinstitutionerna, och upprepar än en gång att större insyn, enkelhet och tydlighet vid genomförandet av programmen kommer att bidra till en lösning på de tidigare problemen i samband med betalningarna. Parlamentet uppmanar de ansvariga organen att göra en utredning av detta och vid behov åtgärda bristerna så fort som möjligt.

32.  Europaparlamentet välkomnar att det nu finns bättre system för tillgång till programrelaterad dokumentation på alla officiella EU-språk. Parlamentet konstaterar att kvaliteten på översättningarna bör förbättras, så att man undviker tvetydigheter och missförstånd för deltagarna.

33.  Europaparlamentet anser att rörligheten inom yrkesutbildningen gynnar den yrkesmässiga såväl som den akademiska rörligheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja denna yrkesmässiga rörlighet genom mekanismer för anpassning till arbetslivet och språkligt stöd, för att garantera att vistelserna i andra länder ska lyckas och fungera väl. Parlamentet betonar att goda språkkunskaper är nödvändiga i arbetslivet och välkomnar att kunskaper i främmande språk ska stärkas för deltagare i Erasmus+-projekt genom enhetliga språktest och språkkurser online (exempelvis via OLS-portalen).

34.  Europaparlamentet understryker att det inom Eures finns 20 gränsöverskridande partnerskap som stöder nära 600 000 arbetstagare i gränsregioner, som bor i sina ursprungsländer och arbetar i ett annat land, och att dessa partnerskap hjälper dessa arbetstagare med de administrativa, juridiska och organisatoriska problem som påverkar arbetssökning och anställning på andra sidan gränsen. Parlamentet understryker vikten av dessa partnerskap för att uppmuntra till rörlighet i gränsregionerna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja dessa partnerskap och att sprida mer information om dem, i synnerhet bland ungdomar.

35.  Europaparlamentet ser positivt på inledandet av pilotprojekt och på den nyligen antagna ”europeiska ramen för lärlingars rörlighet”, som en utgångspunkt för förbättringar av Erasmus+-programmet med målet att skapa mer och bättre rörlighet med längre varaktighet inom yrkesutbildningen. Parlamentet begär enträget att en ram för initiativ med lång varaktighet istället för uteslutande projektorienterade insatser ska inrättas, så att det upprättas ett permanent och hållbart system som är fullt operationellt, förutsägbart och uppmuntrar den fria rörligheten av kvalifikationer i hela Europa.

36.  Parlamentet konstaterar att den europeiska ramen för lärlingars rörlighet skulle kunna fungera som en specifik ”motorväg” för att minska ungdomsarbetslösheten genom att underlätta en smidig övergång från utbildning till arbetsmarknad, och efterlyser inrättandet av bättre möjligheter för studerande i yrkesutbildning att få göra praktik i grannländer, t.ex. genom att resekostnader finansieras för de studerande som fortsätter att vara bosatta i sitt hemland.

37.  Europaparlamentet framhåller vikten av ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga när det gäller att stödja lärlingsutbildningar, praktikperioder, yrkesutbildning, arbetsförmedling och vidareutbildning som ger kvalifikationer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att sörja för att tillräckliga medel anslås till dessa program för hela programperioden 2014–2020.

38.  Europaparlamentet konstaterar att de europeiska anslagen till Erasmus+ och yrkesutbildningsprogrammen inte står i proportion till antalet personer som är potentiella mottagare av den rörlighet som erbjuds inom ramen för dessa program och inte heller till dessa personers behov, och uppmanar följaktligen medlemsstaterna att främja bilaterala avtal som kompletterar den verksamhet som bedrivs genom Erasmus+ och de europeiska yrkesutbildningsprogrammen, och att därigenom öka de europeiska ungdomarnas rörlighet.

39.  Europaparlamentet begär att den fleråriga budgetramen ses över/revideras, utifrån kriterier som bland annat ska omfatta förhandsutvärdering av effektiviteten hos de anslagna resurserna för bekämpning av arbetslösheten, så att man skär ned anslagen till föga effektiva delar. Parlamentet anser att detta tillvägagångssätt är särskilt viktigt i kristider, som de som råder just nu, och som kännetecknas av oacceptabla obalanser.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla aktuell statistik och genomföra utvärderingar och/eller studier avseende Erasmus+ och andra program för rörlighet inom yrkesutbildningen där så är möjligt, i syfte att mäta deras effekter när det gäller matchning mellan arbetslivserfarenhet och arbetstillfällen med avseende på den andel som anställs, och att även utreda varför vissa medlemsstater genererar fler ansökningar om utlandsarbete och utlandslärande inom yrkesutbildningen, samt utarbeta en plan för hur man ska kunna öka deras medverkan. Parlamentet anser att den resulterande statistiken och utvärderingen bör tas med och beaktas vid utarbetandet av halvtidsöversynen av Erasmus+.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

11.1.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

47

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Guillaume Balas, Tiziana Beghin, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Jane Collins, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Arne Gericke, Marian Harkin, Agnes Jongerius, Rina Ronja Kari, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Kostadinka Kuneva, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Thomas Mann, Anthea McIntyre, Elisabeth Morin-Chartier, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Sofia Ribeiro, Maria João Rodrigues, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Jutta Steinruck, Yana Toom, Ulrike Trebesius, Ulla Tørnæs, Marita Ulvskog, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Maria Arena, Georges Bach, Sergio Gutiérrez Prieto, Krzysztof Hetman, Zdzisław Krasnodębski, Miapetra Kumpula-Natri, Csaba Sógor, Neoklis Sylikiotis, Flavio Zanonato, Gabriele Zimmer

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

María Teresa Giménez Barbat, Angelika Mlinar

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

17.2.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

25

1

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Nikolaos Chountis, Silvia Costa, Angel Dzhambazki, María Teresa Giménez Barbat, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Rikke Karlsson, Andrew Lewer, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Stefano Maullu, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Michaela Šojdrová, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ilhan Kyuchyuk, Ernest Maragall, Marlene Mizzi, Elisabeth Morin-Chartier, Paul Nuttall, Hannu Takkula

(1)

EUT C 119, 28.5.2009, s. 2.

(2)

EUT C 311, 19.12.2009, s. 1.

(3)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 50.

(4)

EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.

(5)

EUT L 390, 31.12.2004, s. 6.

(6)

EUT C 199, 7.7.2011, s. 1.

(7)

EUT L 394, 30.12.2006, s. 10.

(8)

EUT C 351 E, 2.12.2011, s. 29.

(9)

EUT C 111, 6.5.2008, s. 1.

(10)

http://ec.europa.eu/public_opinion/flash/fl_378_en.pdf

(11)

Se: Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (EUT C 111, 6.5.2008, s. 1–7).

(12)

Se: studien Student and staff mobility in times of crisis av den tyska tjänsten för akademiskt utbyte (DAAD), december 2014, som finansierades med medel från kommissionen.

Rättsligt meddelande