Förfarande : 2015/0815(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0057/2016

Ingivna texter :

A8-0057/2016

Debatter :

Omröstningar :

PV 13/04/2016 - 11.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0116

BETÄNKANDE     
PDF 404kWORD 127k
17.3.2016
PE 576.851v02-00 A8-0057/2016

om nomineringen av Jan Gregor till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

(C8-0412/2015 – 2015/0815(NLE))

Budgetkontrollutskottet

Föredragande: Igor Šoltes

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om nomineringen av Jan Gregor till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

(C8-0412/2015 – 2015/0815(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0412/2015),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0057/2016), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott har granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 15 mars 2016 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till uppdraget som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Jan Gregor till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

BILAGA 1: JAN GREGORS MERITFÖRTECKNING

Anställningar

 

Sedan 6/2014  Tjeckisk-mähriska garanti- och utvecklingsbanken

Vice ordförande i tillsynsnämnden

 

Sedan 2/2014  Allmänna sjukförsäkringsbolaget i Republiken Tjeckien

Styrelseledamot, finanskommittén

 

Sedan 5/2013  Europeiska investeringsbanken

Styrelseledamot, ersättningskommittén

 

Sedan 4/2012  Tjeckiska exportbanken

Vice ordförande i tillsynsnämnden

 

Sedan 9/2010  Finansministeriet

Biträdande minister, avdelningen för offentliga sektorns budgetar

Statsbudget, lokala och kommunala budgetar, skuldförvaltning, statens finanser och deras redovisning, EU-medel, EU-budget, fleråriga budgetramen

 

2/2001 – 8/2010  Finansministeriet

Avdelningen nationella fonden

Direktör, biträdande nationell utanordnare

Finansiell förvaltning och certifiering av EU-medel, behörig myndighet för den gemensamma jordbrukspolitiken, budgetplan och EU-budget, egna medel

 

10/1998 – 1/2001  Finansministeriet

Avdelningen för europeisk integration, enheten för horisontella förbindelser

Enhetschef

Samordning av finans- och ekonomifrågor i samband med anslutningsförhandlingarna, huvudsakligen rörande regionalpolitik, den gemensamma jordbrukspolitiken och EU-budgeten

 

6/1998 – 9/1998  Finansministeriet

Avdelningen för europeisk integration, enheten för horisontella förbindelser

Administratör

 

4/1998 – 5/1998  Finansministeriet

Avdelningen för finanspolitik, enheten för europeiskt samarbete

Administratör

 

3/2007 – 11/2007  Ministeriet för regional utveckling

Medlem i regeringens förhandlingsteam (nationella strategiska referensramen – finansiella frågor)

Främmande språk

 

  Förståelse  Muntlig färdighet  Skriftlig färdighet

Engelska (CAE)  avancerad  avancerad  avancerad

Slovakiska  avancerad  självständig  självständig

Tyska  självständig  grundläggande  grundläggande

Franska  självständig  grundläggande  grundläggande

Italienska  grundläggande  grundläggande  grundläggande

Ryska  grundläggande  grundläggande  grundläggande

Utbildning

 

10-12/1998  Joint Vienna Institute, CERGE-EI Prag,

makroekonomi, mikroekonomi, internationell handel, redovisning och finansiell analys (på engelska)

1996 - 1998  Ekonomihögskolan i Prag

huvudämne: internationell handel,

biämne: europeisk ekonomisk integration

1993 - 1996  Ekonomihögskolan i Prag

kandidatstudier, internationell handel,

forskarassistent (matematik).

1989 - 1993  Sekundärskola, Žďár nad Sázavou

1982 - 1989  Primärskola, Žďár nad Sázavou

Yrkesverksamhet

 

2004-2015  Förberedelse av EU-budgeten, Ekofin Budget, huvudsakligen som delegationschef

2011, 2014  Undersökning av den tjeckiska ekonomiska utvecklingen, delegationschef, EDRC, OECD

2011-2013  Förhandling om den fleråriga budgetramen för 2014–2020

2009  Partnersamverkansexpert för en kortare tid (övervakning av ackrediteringen av GJP-utbetalningsstället), jordbruksministeriet, Bulgarien

2008  Expertgranskning av det kroatiska förvaltnings- och kontrollsystemet (EU-medel), Sigma, OECD, Kroatien

2007  Förvaltning av EU-medel, egna medel, OECD, Makedonien

2007  Medlem i regeringens förhandlingsteam för den nationella strategiska referensramen med ansvar för finansiella frågor

2006  Förberedelser inför införandet av euron, ledare för arbetsgruppen offentliga finanser och offentlig förvaltning

2004-2005  Förhandling om EU:s budgetplan 2007–2013

2001-2004  Förberedelse av systemet för ekonomisk förvaltning och kontroll av EU-medel (Phare, Ispa, Sapard, struktur- och sammanhållningsfonder)

2000-2002  EU-anslutningsförhandlare (EU-budget – förhandlingskapitlen regionalpolitik, jordbruk, budget och finansiella frågor)

2000-2001  Förhandling om internationella överenskommelser för föranslutningsstöd

1999  Granskning av lagstiftningen inför anslutningen (regionalpolitik, egna medel, finansiell kontroll, delvis GJP)

1998-1999  Granskning av den ekonomiska utvecklingen i länderna i Central- och Östeuropa, EDRC, OECD

1998  Kortare vistelse, Europeiska kommissionen, Taiex

BILAGA 2: JAN GREGORS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA

Yrkeserfarenhet

1.  Skulle du kunna redogöra för din yrkeserfarenhet från offentlig ekonomisk förvaltning, både inom budgetplanering, budgetgenomförande eller budgetförvaltning och budgetkontroll eller revision.

Låt mig framhålla följande aspekter av min meritförteckning och tillhandahålla ytterligare information:

Budgetplanering

•  Förhandling om anslag och internationella överenskommelser för föranslutningsstöd (samförståndsavtal om upprättandet av den nationella fonden, samförståndsavtal om tillämpningen av den nationella fonden för Ispa, flerårigt finansieringsavtal för Sapard, ettårigt finansieringsavtal för Sapard)

•  Förhandling om EU-anslutning – inverkan på budgeten, simulering av de egna medlen, justering av budgetplanen för programperioden 2004–2006

•  Förhandling om budgetplanen 2007–2014 samt relevanta förordningar

•  Förhandling om budgetplanen 2013–2020

•  Förhandling om EU:s energiinvesteringspaket under det tjeckiska ordförandeskapet (2009)

•  Nationella beräkningsmetoder för tilldelning av EU-anslag (föranslutningsstöd, Berlin-metoden, beräkningsmetod för tilldelning av anslag till landsbygdsutvecklingen)

•  Förberedelse av och förhandling om EU:s årsbudget (2004–2016), deltagande i Ekofin Budget – huvudsakligen som chef för den tjeckiska delegationen, däribland förlikningsförfarandet med Europaparlamentet

•  Förberedelse av och förhandling om den tjeckiska statsbudgeten samt de medelfristiga ramverken för de offentliga finanserna (2011–2017)

•  Justering av systemet för budgetfördelningen av skatter som en del av skattedecentraliseringen – återskapande av balansen mellan budgetarna på nationell och regional nivå

•  Deltagande i förberedelsen av driftsbudgetarna för statliga företag och internationella institutioner (tjeckiska exportbanken, tjeckisk-mähriska garanti- och utvecklingsbanken, Europeiska investeringsbanken och det tjeckiska allmänna sjukförsäkringsbolaget)

Budgetgenomförande

•  Genomförande av föranslutningsstödet (Phare, Ispa, Sapard), däribland EDIS (systemet för utvidgat decentraliserat genomförande) och ackrediteringen av Sapard

•  Introduktion av det nya systemet för förvaltning av statsfinanserna (2013)

•  Genomförande av den nationella budgeten, däribland budgetändringar, månadsrapporteringar, halvårsrapporteringar, slutredovisning av statsfinanserna

•  Genomförande av statens finansieringsåtaganden (obligationsprogram, obligationsauktioner, syndikerade transaktioner i euro, medborgarobligationer, EIB-lån)

•  Introduktion av den nya lagstiftningen om budgetansvar, däribland den nya grundlagsrättsakten om budgetansvar

Budgetförvaltning och budgetkontroll

•  Befattning som biträdande nationell utanordnare och nationell utanordnare, fungerade som kommissionens utanordnares förlängda arm ifråga om föranslutningsstöd

•  Upprättande och utveckling av den nationella fondens interna förvaltnings- och kontrollsystem i linje med god EU-praxis

•  Förberedelser för EDIS Phare/Ispa – säkerställande av efterlevnadskontroller hos alla involverade institutioner

•  Förberedelse för överlåtelse av stödförvaltningen – säkerställande av efterlevnadskontroller hos Sapard och den nationella fonden

•  Chef för den utbetalande myndigheten för strukturfonder – programperioden 2000–2006

•  Chef för den attesterande myndigheten för strukturfonder – programperioderna 2007–2013 och 2014–2020

•  Chef för den behöriga myndigheten för Sapard och den gemensamma jordbrukspolitiken – ansvar för ackrediteringen av den attesterande myndigheten

Revision

•  Upprättande av internrevisionsfunktionen för den nationella fonden (innan kravet i den tjeckiska lagstiftningen tillkom)

•  Ansvar för det årliga certifieringsförfarandet för den gemensamma jordbrukspolitiken – baserat på en revisionsfirmas granskningsarbete, kontroll av granskningsarbetets kvalitet

•  Ansvar för kontroller av den offentliga förvaltningen som en del av certifieringsförfarandet för struktur- och sammanhållningsfonderna

•  Samarbete med Tjeckiens högsta revisionsorgan kring EU-rapporten

•  Aktivt samarbete med Europeiska kommissionens tjänst för internrevision, Europeiska unionens revisionsrätt och Olaf

•  Mycket god förståelse av revisionsprocessen ”ur den andra sidans perspektiv (revisionsobjektets)” – nationella fonden var föremål för ett flertal revisioner utförda av både EU och nationella organ under åren 2001–2016

2.  Vilka har varit de mest betydande resultaten i ditt yrkesliv?

Jag är mycket stolt över att ha aktivt deltagit i förhandlingsprocessen om EU-anslutningen på ett mycket tidigt stadium – från granskningen av den nationella lagstiftningen och dess överensstämmelse med EU-lagstiftningen och förhandlingarna om ett flertal förhandlingskapitel, till Europeiska rådets slutliga möte i Köpenhamn 2002 mellan den tjeckiska premiärministern och den danska statsministern under det danska ordförandeskapet.

Tillsammans med mitt team vid avdelningen för den nationella fonden har jag fungerat som Europeiska kommissionens förlängda arm, både vad gäller rollen som ansvarig för den utbetalande och den attesterande myndigheten och den behöriga myndigheten. Under årens gång har kommissionen uppskattat stabiliteten och pålitligheten hos teamet vid avdelningen för den nationella fonden.

Tillsammans med skuldförvaltningsavdelningen har jag förbättrat den tjeckiska obligationsmarknaden avsevärt samt optimerat den statliga skuldstrukturen och återfinansieringskostnaderna. Åtgärderna inkluderade en uppgradering av samarbetet med återförsäljarna av de tjeckiska statsobligationerna, introduktion av en handelsplattform för sekundärmarknaden, omorganisering av avdelningen i enlighet med bästa EU-praxis samt introduktion av ett helt transparent genomförande av individuella transaktioner och urval av motparter för eurodenominerade transaktioner.

Under min nästan 18 år långa tjänstgöring hos finansministeriet har jag steg för steg byggt upp och utvecklat mina ledarskapsfärdigheter. Jag började arbeta vid finansministeriet i egenskap av tjänsteman på avdelningen för europeisk integration 1998. Kort därefter blev jag utsedd till chef för enheten för horisontella relationer (fem medarbetare) som samordnade de budgetära aspekterna i ett antal förhandlingskapitel inom ramen för EU-anslutningen. Under 2001 ansvarade jag för upprättandet av den nationella fonden (som har växt från 18 till runt 60 medarbetare) samt sammanslagningen av olika enheter till en enda avdelning. Under 2010 nominerades jag till befattningen som biträdande minister för offentliga budgetar (220 medarbetare) med ett mycket brett ansvarsområde – statsbudgeten samt andra statliga budgetar, lokala och kommunala budgetar, EU-medel, förvaltning av statsskulden och skattepolitik.

3.  Vad har du för yrkeserfarenheter från internationella multikulturella och flerspråkiga organisationer eller institutioner baserade utanför ditt hemland?

Mina erfarenheter är följande:

•  Deltagande i kommittén för ekonomisk utveckling (OECD) under åren 1998–1999 och ledning av de tjeckiska delegationerna under åren 2011, 2014 och 2016

•  Stöd/partnersamverkan/expertgranskning för en kortare tid i Kroatien (Sigma, OECD), Bulgarien (österrikiska utbetalningsstället) och Makedonien (OECD)

•  Deltagande i rådets arbetsgrupper, t.ex. arbetsgruppen för strukturåtgärder och budgetkommittén

•  Deltagande i Ekofin Budget, huvudsakligen som chef för den tjeckiska delegationen

•  Ledamot av EIB:s styrelse, ledamot av ersättnings- och budgetkommitten (2013–2016)

•  Ordförandeskapsroll under första halvan av 2009, bl.a. för ansvarsfriheten för EU-budgeten

•  Aktivt samarbete inom nätverket av attesterande myndigheter

•  Diverse presentationer och seminarier vid internationella forum

4.  Har du beviljats ansvarsfrihet för ditt tidigare ledningsuppdrag, om ett sådant förfarande är tillämpligt?

Denna typ av förfarande regleras inte av de tjeckiska budgetbestämmelserna. Från ett institutionellt perspektiv kan det trots allt jämföras med förberedelserna av slutredovisningen av de statliga finanserna. Slutredovisningen måste lämnas in till det tjeckiska parlamentets deputeradekammare före slutet av april året efter det år då budgeten genomfördes. Slutredovisningen av de statliga finanserna är föremål för en behandling i budgetutskottet. Även det högsta revisionsorganet avger ett yttrande om korrektheten i slutredovisningen. Deputeradekammaren noterar den och kan avge ett yttrande. Finansministeriet har inte upplevt några större brister eller invändningar.

5.  Vilka av dina tidigare yrkespositioner var ett resultat av en politisk utnämning?

Inga.

6.  Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv?

Det är mycket svårt att välja ut tre av tusentals enskilda beslut oavsett om de är faktiska eller kan hänföras till min yrkeskarriär.

Jag sätter ett högt värde på de beslut jag har tagit inom området för de komplexa förhandlingar som involverade flera parter, som exempelvis processen för Tjeckiens anslutning till EU där jag undersökte effekterna på budgeten och budgetplanen/förhandlingen kring den fleråriga budgetramen.

Förberedelsen och introduktionen av det nya finansförvaltningssystemet var också viktigt för förbättringen av Tjeckiens offentliga finanser. Detta omfattade ett flertal beslut kring lagstiftningen, det parlamentariska förfarandet, metoderna och utformandet av IT-systemet.

Beslutet att anta tjänsten som biträdande finansminister med ett brett och betydelsefullt ansvar för de offentliga finanserna har definitivt varit ett av mina viktigaste beslut under mitt yrkesliv.

Oavhängighet

7.  Enligt fördraget måste revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under ”full oavhängighet”. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande arbetsuppgifter?

Jag har alltid tagit mina beslut efter att ha övervägt alla tillgängliga fakta och siffror och kommer att fortsätta att göra så i mitt kommande arbete. Utifrån granskarens perspektiv anser jag att det är en avgörande faktor att man begrundar fakta och siffror som är relevanta vid tiden för granskade förfaranden eller åtgärder.

Vid genomförandet av mina skyldigheter kommer jag varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ. Jag kommer även att avhålla mig från varje handling som är oförenlig med mina skyldigheter.

Med tanke på att jag var involverad i genomförandet av EU-budgeten vad gäller de två största politikområdena är jag beredd att diskutera kammarens urval med revisionsrättens ordförande.

8.  Har du eller dina närmaste släktingar (föräldrar, syskon, officiell partner och barn) något företag eller några finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med dina kommande arbetsuppgifter?

Nej.

9.  Är du beredd att redogöra för dina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem?

Jag är beredd att följa uppförandekoden som gäller revisionsrättens ledamöter och alla ändringar i den samt offentliggöra min intresseförklaring.

Jag har för övrigt nyligen fått mitt säkerhetsgodkännande förlängt för nivån Secret (nationell nivå och EU-nivå). Detta inger i min mening en stark försäkran om personlig integritet.

10.  Är du för närvarande inblandad i någon rättsprocess? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

Nej, det är jag inte.

11.  Har du någon aktiv eller verkställande politisk roll? Om så är fallet, på vilken nivå? Har du haft någon politisk position under de senaste 18 månaderna? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

Nej, jag har inte någon politisk roll och har aldrig haft någon politisk position.

12.  Kommer du att avgå från alla ämbeten till vilka du är vald eller frånträda varje aktiv post som innebär ansvar inom ett politiskt parti om du blir utnämnd till ledamot av revisionsrätten?

Detta är inte tillämpligt då jag aldrig har innehaft någon politisk tjänst eller politisk position. Jag är dock beredd att frånträda alla mina befattningar. Jag är dessutom beredd att efter att tjänsten avslutats meddela revisionsrättens ordförande inom en treårsperiod om alla anställningar eller tjänster jag har för avsikt att tillträda.

13.  Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller korruption som rör personer som verkar i din hemmedlemsstat?

Jag uppfattar den här frågan som en underfråga till nr 7 och därför gäller även mitt svar när det gäller den tjeckiska regeringen samt alla tjeckiska organ och medborgare. Skulle det förekomma oegentligheter, både allvarliga och mindre, som upptäcks vid revisionsrättens granskningsarbete är det de ansvariga utanordnarnas ansvar att hantera detta. Då det gäller misstankar om bedrägeri, korruption eller annan olaglig aktivitet som påverkar EU:s finansiella intressen kommer jag att säkerställa att dessa fall överlämnas till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning i enlighet med revisionsrättens nuvarande praxis.

Fullgörande av arbetsuppgifter

14.  Vilka bör vara de viktigaste dragen i en sund ekonomisk förvaltningskultur i varje offentlig förvaltning? Hur skulle revisionsrätten kunna hjälpa till med att genomföra detta?

Enligt budgetförordningen för unionens allmänna budget omfattar konceptet för en sund ekonomisk förvaltning principerna för sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Dessa principer ska tillämpas i enlighet med effektiv och ändamålsenlig intern kontroll på ett lämpligt sätt i varje tillämpningsmetod – direkt, delad eller indirekt. Dessa principer tillämpas bäst i en transparent miljö med tydlig åtskillnad mellan funktioner, vilket möjliggör avstämning och kontroll med en tillräckligt tillfredsställande verifieringskedja.

Europeiska revisionsrätten har en unik möjlighet att påpeka svagheter i förvaltnings- och kontrollsystemen inom EU-institutionerna och rekommendera förbättringar. Översiktliga analyser som en ny produkt gör att revisionsrätten kan dela med sig av den insamlade kunskapen och erfarenheten och göra iakttagelser om viktiga frågor som kanske inte brukar vara föremål för revision. Den nya produkten kan användas som ett verktyg för att tillhandahålla exempelvis en översikt över EU:s finansiella flöden och en sammanfattning av frågor som måste tas upp för att se till att pengarna används på bästa sätt.

15.  Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du ytterligare förbättra samarbetet mellan revisionsrätten och Europaparlamentet (särskilt dess budgetkontrollutskott) för att stärka den offentliga tillsynen över användningen av de allmänna utgifterna och förbättra valuta för pengarna?

Jag skulle fokusera på ett fortlöpande regelbundet samarbete med Europaparlamentets utskott, i synnerhet budgetkontrollutskottet och i huvudsak vad gäller årlig revisionsplanering och årsrapporter. Detta täcks och samordnas enligt min mening på ett bra sätt av den relativt nya funktionen som innehas av revisionsrättsledamoten som ansvarar för kontakten mellan institutionerna. Samtidigt finns det en möjlighet att förstärka samarbetet med sektorsspecifika utskott inom Europaparlamentet.

16.  Vilket mervärde anser du att en effektivitetsrevision har, och hur bör resultaten av sådana revisioner inlemmas i förvaltningen?

Enligt revisionsrättens handbok för effektivitetsrevision definieras revision som en oberoende, objektiv och tillförlitlig granskning av huruvida företag, system, insatser, program, aktiviteter eller organisationer fungerar i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet och huruvida det finns utrymme för förbättringar.

Effektivitetsrevision fokuserar på politikområden, program, organisationer, aktiviteter och förvaltningssystem snarare än enskilda finansiella transaktioner, redovisning och nyckelkontrollförfaranden. Granskningskriterierna lämnar mer utrymme för revisorernas bedömningar och kan fastställas på ett unikt sätt för enskilda revisioner. Revisionsmetoder kan också variera från revision till revision.

Ovan nämnda är enligt min mening en förutsättning för dess preventiva funktion och en tydlig identifiering av utrymmet för förbättring. Den är också på många sätt jämförbar med utvärderingar, dock mer selektiv.

Identifieringen av förbättringsutrymmet är ett elegant sätt att vägleda utanordnare i justeringen av utformningen av deras politikområden och deras tillämpningssystem. Det ska noteras att EU:s politiks utformning och syfte kan vara bundet av EU-fördragen och medlemsstaternas beslut.

17.  Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s budget?

Kontaktkommitténs ramar tillhandahåller redan en solid grund för samarbete mellan revisionsrätten och de högsta nationella revisionsorganen. Ramarna inbegriper årliga möten och diverse arbetsgrupper, nätverk och specialgrupper som inrättats för att ta upp frågor av gemensamt intresse. Jag anser att det här upplägget är tillräckligt flexibelt för att utreda alla aktuella frågor.

Jag skulle fokusera på ett fortlöpande regelbundet samarbete med Europaparlamentets utskott, i synnerhet budgetkontrollutskottet och i huvudsak vad gäller årlig revisionsplanering och årsrapporter. Detta täcks och samordnas på ett bra sätt av den relativt nya funktionen som innehas av revisionsrättsledamoten som ansvarar för kontakten mellan institutionerna. Samtidigt finns det en möjlighet att förstärka samarbetet med sektorsspecifika utskott inom Europaparlamentet.

18.  Hur skulle du ytterligare utveckla revisionsrättens rapportering för att se till att Europaparlamentet får all nödvändig information om huruvida de uppgifter som medlemsstaterna lämnar till kommissionen är korrekta?

Europeiska revisionsrätten bör fortsätta sitt arbete med att säkerställa att de nationella rapporteringssystemen fungerar och belysa alla brister och svagheter eller om Europeiska kommissionen inte lyckas upptäcka svagheter i rapporteringssystemen. Europeiska revisionsrätten bör fortsätta att ge Europaparlamentet information rörande detta samt rekommendera sätt att komma till rätta med situationen.

Övriga frågor

19.  Kommer du att dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten?

Jag är beredd att överväga att dra tillbaka min kandidatur efter att ha tagit del av parlamentets skäl för sin åsikt och efter att ha rådfrågat den tjeckiska regeringen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

15.3.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

15

3

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Louis Aliot, Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Ryszard Czarnecki, Tamás Deutsch, Martina Dlabajová, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Bogusław Liberadzki, Monica Macovei, Georgi Pirinski, Petri Sarvamaa, Claudia Schmidt, Igor Šoltes, Bart Staes, Marco Valli, Derek Vaughan, Anders Primdahl Vistisen, Tomáš Zdechovský, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Richard Ashworth, Karin Kadenbach, Andrey Novakov, Julia Pitera, Miroslav Poche

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Xabier Benito Ziluaga

Rättsligt meddelande