BETÄNKANDE om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 1/2016 till 2016 års allmänna budget - Nytt instrument för tillhandahållande av krisstöd inom unionen
11.4.2016 - (07068/2016 – C8-0122/2016 – 2016/2037(BUD))
Budgetutskottet
Föredragande: José Manuel Fernandes
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 1/2016 till 2016 års allmänna budget - Nytt instrument för tillhandahållande av krisstöd inom unionen
(07068/2016 – C8-0122/2016 – 2016/2037(BUD))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002[1], särskilt artikel 41,
– med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016, slutgiltigt antagen den 25 november 2015[2],
– med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[3],
– med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[4],
– med beaktande av rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel[5],
– med beaktande av rådets förordning (EU) 2016/369 av den 15 mars 2016 om tillhandahållande av krisstöd inom unionen[6],
– med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 1/2016 som kommissionen antog den 9 mars 2016 (COM(2016)0152),
– med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 1/2016 som rådet antog den 16 mars 2016 och översände till Europaparlamentet den 17 mars 2016 (07068/2016 – C8-0122/2016),
– med beaktande av skrivelsen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,
– med beaktande av artiklarna 88 och 91 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0000/2016), och av följande skäl:
A. Den massiva tillströmningen av flyktingar och migranter till Europa har skapat en exceptionell situation där ett stort antal personer är i akut behov av humanitärt bistånd inom unionen. Denna nödsituation har mer än uttömt den kapacitet som de flesta berörda länderna har att hantera en sådan situation. Det fanns inga lämpliga instrument på unionsnivå för att hantera katastrofdrabbade människors humanitära behov inom unionen.
B. Den 2 mars 2016 presenterade kommissionen ett förslag till en förordning från rådet som syftar till att fylla en lucka i de tillgängliga instrumenten för att hantera humanitära behov inom unionen. Förordningen baseras på artikel 122.1 i EUF-fördraget, som inte tilldelar Europaparlamentet någon roll. Förordning (EU) 2016/369 antogs av rådet den 15 mars 2016.
C. Kommissionen föreslog därefter en ändringsbudget som syftar till att skapa en budgetstruktur för detta instrument och att genom omfördelning inom rubrik 3 i den fleråriga budgetramen tillhandahålla 100 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 80,2 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden för omedelbara finansieringsbehov.
D. Kommissionens beräknar att detta nya instrument skulle kräva 300 miljoner EUR 2016 (och 200 miljoner EUR 2017 och 200 miljoner EUR 2018) men att framtida behov sannolikt kommer att öka om migrant- och flyktingströmmarna fortsätter på nuvarande nivåer.
E. Kommissionen föreslår också att man ska förstärka personalstyrkan hos Europols europeiska centrum mot terrorism och tillhandahålla motsvarande åtagande- och betalningsbemyndiganden till ett belopp av 2,0 miljoner EUR genom omfördelning från fonden för inre säkerhet.
1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att låta unionens budget tillhandahålla krisstöd inom unionen för att hantera de humanitära följderna av den rådande flyktingkrisen. Parlamentet framhåller den allt värre situationen för migranter och asylsökande, särskilt på grund av de europeiska ländernas osamordnade insatser, vilket gör det än viktigare och mer brådskande med sådant krisstöd. Parlamentet betonar att man måste visa solidaritet med de medlemsstater som står inför sådana krissituationer på sina territorier.
2. Europaparlamentet noterar att det brådskar med den lösning som kommissionen har föreslagit. Parlamentet noterar att det efter inrättandet av två förvaltningsfonder och en facilitet för flyktingar i Turkiet har införts en ny ad hoc-mekanism utan en övergripande strategi för att angripa flyktingkrisen och utan att man fullt ut har garanterat parlamentets befogenheter som medlagstiftare. Det är problematiskt att det nya instrumentet inte grundas på ett förslag från kommissionen om en förordning, enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet har alltid agerat konstruktivt och snabbt för att stödja alla initiativ i samband med flyktingkrisen, och gör så fortfarande genom att snabbt anta den föreliggande ändringsbudgeten.
3. Europaparlamentet anser att man bör överväga hållbarare rättsliga ramar och budgetramar, så att man i framtiden kan få fram humanitärt bistånd inom unionen när omständigheterna så kräver. Sådant katastrofstöd för att möta kriser och oförutsedda situationer bör, genom sin blotta karaktär, täckas av särskilda instrument och räknas utöver taken i den fleråriga budgetramen.
4. Europaparlamentet välkomnar kommissionens utfästelse att inte omfördela anslag från budgeten för externt humanitärt bistånd. Kommissionen föreslår att man ska finansiera den första delutbetalningen inom detta nya instrument genom att återföra anslag från asyl-, migrations- och integrationsfonden vilka redan avsåg att garantera att bördorna fördelas mellan medlemsstaterna när det gäller att ta hand om flyktingarna. Parlamentet tror inte att hela beloppet kan täckas genom omfördelning utan att detta påverkar resultaten i samband med asyl-, migrations- och integrationsfonden som inte kan undgå att komma i ett pressat läge i år, och som kan behöva ytterligare förstärkning om omplaceringsplanen ska kunna följas i full omfattning. Därför betraktar parlamentet dessa 100 miljoner EUR som en tidig betalning av anslag, vilken måste kompenseras vid ett senare tillfälle. Det finns ingen marginal kvar under rubrik 3, och flexibilitetsmekanismen har redan använts i sin helhet för 2016. Därför är parlamentet positivt till att man så snart som möjligt utnyttjar marginalen för oförutsedda utgifter för det återstående beloppet för innevarande år, och uppmanar kommissionen att presentera ett förslag om detta. Parlamentet förutser att det kommer att bli ofrånkomligt med en höjning av taket i rubrik 3 för att beakta alla behov i samband med flykting- och migrationskrisen.
5. Europaparlamentet godkänner den föreslagna personalökningen hos Europols europeiska centrum mot terrorism, med tanke på det rådande säkerhetsläget i Europeiska unionen. Denna ökning kommer att ske utöver de redan överenskomna ökningarna inom ramen för den nyligen genomförda revideringen av den rättsliga ramen för Europol.
6. Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att undanta all byråer som i vidare mening sysslar med migration och säkerhet från kravet på en 5-procentig personalminskning, då samtliga är underbemannade i förhållande till den enorma ökningen av arbetsbördan och arbetsuppgifterna under de senaste två åren. Kommissionen uppmanas att se till att det råder balans mellan de byråer som sysslar med rättsliga och inrikes frågor, och att respektera deras arbetsbörda och arbetsuppgifter.
7. Europaparlamentet bekräftar sin vilja att anta förslaget till ändringsbudget nr 1/2016 som kommissionen har presenterat, med hänsyn till den akuta situationen.
8. Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 1/2016.
9. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara ändringsbudget nr 1/2016 slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
10. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten samt till de nationella parlamenten.
BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR
IPOL-COM-LIBE D (2016)14174
Jean Arthuis
Budgetutskottets ordförande
ASP 09G205
Ärende: Första förslaget till ändringsbudget 2016
LIBE-utskottet välkomnar kommissionens förslag att man ska inrätta en budgetpost för finansiering av snabbare och mer riktat krisstöd inom Europeiska unionen genom att utöka den uppsättning finansiella instrument som redan finna tillgängliga i dag för att hantera krissituationer inom unionen.
LIBE-utskottet är dock inte övertygat av den lösning som kommissionen föreslår, nämligen att man snarast ska inrätta en ny krismekanism för humanitärt stöd, med artikel 122.1 i EUF-fördraget som rättslig grund. När en ny fond ska inrättas för att erbjuda humanitärt stöd inom unionen, framstår det som synnerligen olämpligt att utesluta halva lagstiftaren från det rättsliga förfarandet.
LIBE-utskottet beklagar att denna brådska har skapats genom brist på en sammanhängande strategi och vision för att finna en lösning på migrationskrisen på europeisk nivå, och framhåller att unionen inte borde vara tvungen att regelbundet ta budgetförfaranden, t.ex. flexibilitetsinstrumentet, i anspråk för att finansiera unionens migrationspolitik. Inte desto mindre välkomnar LIBE-utskottet att det nya instrumentet kommer att göra det möjligt för unionen att handla i en anda av solidaritet och att hantera de katastrofdrabbade människornas grundläggande behov inom unionen. Situationen för migranter och asylsökande har verkligen försämrats allt mer, särskilt i Grekland där den ekonomiska situationen är mycket svår, och kräver ett gemensamt initiativ på europeisk nivå. LIBE-utskottet förväntar sig att det nya instrumentet kommer att minimera de ekonomiska konsekvenserna för de berörda medlemsstater som står inför en krissituation eller som kommer att stå inför en krissituation i samband med migrationen, särskilt Greklands grannländer.
Parlamentet har alltid handlat konstruktivt och snabbt till stöd för alla initiativ i samband med flyktingkrisen. LIBE-utskottet begär att få fullständig information genom tillämpliga budgetförfaranden om detta nya instruments effektivitet och mervärde jämfört med andra redan existerande instrument, och om vilka lämpliga åtgärder som kommissionen vidtar för att garantera att insatser som finansieras via detta nya instrument kommer att genomföras korrekt, så att EU:s ekonomiska intressen skyddas mot bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet.
Dessutom skulle LIBE-utskottet välkomna kvantitativ information i detta förslag till ändringsbudget (FÄB) om den genomsnittliga budgeten för humanitärt stöd per stödmottagande flyktig/migrant. Denna information behövs för att bättre förstå hur mycket humanitärt stöd som kan åstadkommas genom denna FÄB, och för att vi ska kunna utöva vår legitima uppgift att övervaka ekonomin. Med tanke på att ca 5 500 flyktingar sitter fast i Grekland när denna text skrivs, motsvarar denna FÄB ett genomsnitt på 1 818 euro per flykting. Vi skulle verkligen uppskatta om kommissionen ytterligare kunde klargöra exakt till vad pengarna ska gå.
LIBE-utskottet begär också att få fullständig information om de övervakningsrutiner som kommissionen avser att utnyttja, och om vem som ska genomföra konsekvensbedömningen för detta nya finansieringsinstrument. Kommissionsledamot Christos Stylianides har meddelat att krisstödet kommer att tillhandahållas uteslutande genom kommissionens partner för humanitära frågor som är verksamma på plats. För transparensens skull begär LIBE-utskottet en komplett förteckning över dessa partner och detaljerad information om deras verksamhet.
Det är med beklagande vi konstaterar att denna FÄB inte innebär nya medel. Vi är oroade över att 100 miljoner euro kommer att föras över från Amif-fonden till denna nya krisfond. Det motsvarar ca 10 % av det belopp på 1 miljard euro som anslagits för att omfördela 160 000 migranter under perioden 2015–2017. Även om den nuvarande omfördelningstakten är mycket långsammare än förväntat, bör unionen behålla kapaciteten att alltid kunna fullgöra sina rättsliga förpliktelser, särskilt i samband med en så avgörande politisk fråga som omfördelning. LIBE-utskottet anser att denna användning av medel – som är öronmärkta för omfördelning – för ett annat syfte måste vara ett engångsundantag.
Därför anser LIBE-utskottet att detta särskilda instrument genom sin blotta natur måste räknas utöver taken i den fleråriga budgetramen. Vi noterar att kommissionen har föreslagit att man ska finansiera endast den första delbetalningen inom detta nya instrument genom överföringar från asyl-, migrations- och integrationsfonden. Det måste påpekas att Amif-fonden nästan är uttömd och att denna överföring därför är oroande. Dessa 100 miljoner euro som en förskottsbetalning av anslag kommer, som vi ser det, att behöva kompenseras vid ett senare tillfälle. LIBE-utskottet noterar att den kvarvarande marginalen under rubrik 3 och flexibilitetsinstrumentet redan har tagits i anspråk 2016. Vi skulle därför stödja en påfyllning av Amif-budgeten genom att man utnyttjar marginalen för oförutsedda utgifter, och uppmanar kommissionen att presentera ett förslag om detta. Vi begär också att den kommande halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen tar hänsyn till budgetsituationen p.g.a. den rådande flykting- och migrationskrisen, vilken i stort sett var oväntad 2013 när den fleråriga budgetramen framförhandlades.
LIBE-utskottet välkomnar rekryteringen, efter attentaten i Paris den 13 november, till 25 extra tjänster i tjänsteförteckningen, 5 kontraktsanställda och 5 utstationerade nationella experter inom Europol genom budgetposten för förbättring av EU:s inre säkerhet. Detta motsvarar byråns omedelbara och framtida anti-terroriståtgärder efter attentaten i Paris och Bryssel. Medlemsstaternas allt fler önskemål om informationsutbyte via Europol, så att de nationella myndigheterna effektivt ska kunna bekämpa det högst närvarande terrorismhotet i Europa, kommer att leda till mer arbete för byrån. Det är emellertid också oroande att de totala medel som finns tillgängliga för dessa mål inte ökades.
Slutligen betonar LIBE-utskottet att Easos ekonomiska behov för att kunna möta flyktingkrisen är synnerligen viktiga, och påminner om att Easos extra behov ännu inte har beaktats helt och hållet. LIBE-utskottet efterlyser därför en motsvarande förstärkning av Easos personal i nästa FÄB.
LIBE-utskottet uppmanar också enträget kommissionen att undanta alla byråer som i vidare mening sysslar med migration och säkerhet från kravet på en 5-procentig personalminskning, då samtliga är underbemannade i förhållande till den enorma ökningen av arbetsbördan och arbetsuppgifterna under de senaste två åren.
Claude MORAES
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
|
Antagande |
11.4.2016 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
32 5 1 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Nedzhmi Ali, Jonathan Arnott, Jean Arthuis, Reimer Böge, Lefteris Christoforou, Jean-Paul Denanot, Gérard Deprez, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Ingeborg Gräßle, Monika Hohlmeier, Bernd Kölmel, Zbigniew Kuźmiuk, Vladimír Maňka, Clare Moody, Siegfried Mureşan, Victor Negrescu, Younous Omarjee, Pina Picierno, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Indrek Tarand, Daniele Viotti, Auke Zijlstra, Stanisław Żółtek |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Xabier Benito Ziluaga, Mercedes Bresso, Sven Giegold, Anneli Jäätteenmäki, Giovanni La Via, Michał Marusik, Andrej Plenković, Marco Valli, Tomáš Zdechovský |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Susanne Melior, Josep-Maria Terricabras |
||||