Förfarande : 2013/0321(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0216/2016

Ingivna texter :

A8-0216/2016

Debatter :

Omröstningar :

PV 14/09/2016 - 9.1
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0339

REKOMMENDATION     ***
PDF 375kWORD 89k
23.6.2016
PE 582.160v02-00 A8-0216/2016

om förslaget till rådets beslut om ingående av ett protokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer, angående Republiken Kroatiens deltagande som avtalsslutande part till följd av dess anslutning till Europeiska unionen

(14381/2013 – C8-0120/2016 – 2013/0321(NLE))

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Föredragande: Danuta Jazłowiecka

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 KORTFATTAD MOTIVERING
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets beslut om ingående av ett protokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer, angående Republiken Kroatiens deltagande som avtalsslutande part till följd av dess anslutning till Europeiska unionen

(14381/2013 – C8-0120/2016 – 2013/0321(NLE))

(Godkännande)

Europaparlamentet fattar detta beslut,

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (14381/2013),

–  med beaktande av protokollet till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer, angående Republiken Kroatiens deltagande som avtalsslutande part till följd av dess anslutning till Europeiska unionen (14382/2013),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 217, 218.6 a och artikel 218.8 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0120/2016),

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena samt artiklarna 99.2 och 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0216/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner att protokollet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Schweiziska edsförbundet.


KORTFATTAD MOTIVERING

I. Bilaterala avtal – bakgrundsinformation

Eftersom EU med sina 28 medlemsstaterna geografiskt och kulturellt sett ligger så nära Schweiz, och framför allt har så stor politisk och ekonomisk betydelse, är EU den viktigaste partnern till Schweiz. Genom en mängd olika avtal har EU jämförelsevis närmare band med Schweiz än med något annat land som inte ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Schweiz är EU:s fjärde största handelspartner, strax efter Förenta staterna, Kina och Ryssland och EU är den största handelspartnern till Schweiz. Det bor över en miljon unionsmedborgare i Schweiz och ytterligare 230 000 passerar varje dag gränsen för att arbeta där. Inemot 430 000 schweiziska medborgare bor i EU. I och med att Rumänien, Bulgarien och Kroatien gick med i EU utvidgades den inre marknaden ytterligare, till att omfatta nästan 505 miljoner människor, och blev ännu viktigare för vår partner Schweiz.

Efter att Schweiz avvisat en anslutning till EES-avtalet 1992 och man på bägge sidor var medveten om hur oerhört viktigt det är med samarbete förhandlades en rad bilaterala avtal fram (de så kallade bilaterala avtal I). De omfattade fri rörlighet för personer, transporter till lands, luftfart, jordbruk, forskning och tekniska hinder för handel och offentlig upphandling, och de trädde i kraft den 1 juni 2002.

Ytterligare ett avtalspaket (bilaterala avtal II) har förhandlats fram sedan juni 2002 och undertecknades 2004. I det paketet ingår nio olika avtal, som berör beskattning av sparmedel, samarbetet i kampen mot bedrägeri, associering av Schweiz med Schengenregelverket, schweiziskt deltagande i Dublin- och Eurodac-förordningarna, handel med förädlade jordbruksvaror, schweiziskt deltagande i Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning, statistiksamarbete, schweiziskt deltagande i yrkesutbildningsprogrammen Media plus och Media, samt ett avtal om undvikande av dubbel beskattning av pensionärer från gemenskapens institutioner.

I sin Europapolitik har Schweiz alltid strävat efter närmare förbindelser med EU. Sedan 2000 har nästan 20 huvudavtal och över 120 bilaterala avtal föreskrivits och bifallits av det schweiziska folket vid sju folkomröstningar.

II. Fri rörlighet för personer

Avtalet om fri rörlighet för personer, vilket undertecknades som ett led i bilateralt avtal I, gav de avtalsslutande parternas medborgare rätt att inresa, bosätta sig och arbeta på respektive territorier, genom att flerparten restriktioner ömsesidigt avskaffades. För att man ska komma i fullt åtnjutande av de ovannämnda rättigheterna måste man emellertid ha anställnings- eller tjänsteavtal eller inneha tillräckliga ekonomiska resurser, samt vara försäkrad. Syftet med detta avtal var att mellan EU och Schweiz införa likvärdiga regler som i gemenskapens regelverk, alltså om rätten att inresa, bo, arbeta, etablera sig som egenföretagare, studera, få social trygghet och ges samma levnads-, anställnings- och arbetsvillkor som landets egna medborgare. Dessutom hade avtalet som mål att underlätta tillhandahållandet av tjänster på de avtalsslutande parternas territorier.

För avtalet gällde vissa övergångsbestämmelser, som småningom lät hela EU och Schweiz dra nytta av fri rörlighet.

I bilateralt avtal I ingår också en grundläggande giljotinklausul där det står att om ett enda av de sju fördragen avslutas, då avslutas automatiskt alla övriga, och en frysningsklausul som ålägger de avtalsslutande parterna att inte anta några ytterligare restriktiva åtgärder mot varandras medborgare på de områden som omfattas av avtalet.

III. Protokollen till avtalet om fri rörlighet för personer

Avtalet om fri rörlighet för personer, vilket undertecknades som ett led i bilateralt avtal I, och varit i kraft sedan den 1 juni 2002, undertecknades mellan Schweiz och EU-15. Avtalet om fri rörlighet för personer är det enda avtal som inte automatiskt utvidgades till att gälla för de nya medlemsstaterna, efter utvidgningen av EU den 1 maj 2004. Följaktligen ändrades avtalet genom ett protokoll och utvidgades till att gälla för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien. Det första protokollet till avtalet trädde i kraft den 1 april 2006. Alla protokoll följde samma modell som i avtalet med EU-15, med kvoter, arrangemang för tillträde till arbetsmarknaden, begränsningar och skyddsklausuler.

Efter Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen den 1 januari 2007 ändrades avtalet än en gång, något som trädde i kraft 2009 som protokoll II.

I och med att Kroatien gick med i Europeiska unionen 2013 inleddes arbetet med protokoll III. Till följd av folkomröstningen ”Mot massinvandring” den 9 februari 2014 blockerades det emellertid tillfälligt. EU reagerade på detta genom att tillfälligt inställa förhandlingarna om ett flertal avtal med Schweiz, bland annat om ramprogrammet Horisont 2020 för forskning och innovation, och om studentutbytesprogrammet Erasmus+. Den 4 mars 2016 undertecknade emellertid Schweiz och EU protokoll III, så att avtalet om fri rörlighet för personer utvidgades till att gälla också Kroatien.

Liksom fallet var med de tidigare protokollen ska det nuvarande protokoll III godkännas av Europaparlamentet.

IV. Det nuvarande protokollet

I protokollet föreskrivs att Schweiz under en tidsrymd av sju år från och med protokollets ikrafttträdande får begränsa kroatiska medborgares tillträde till arbetsmarknaden (kvoter, företräde åt lokal arbetskraft, kontroll av arbetsvillkor och löner). Under övergångsperiodens sista två år ska begränsningar godkännas av den gemensamma kommittén Schweiz–EU.

I fråga om begränsningarna på arbetsmarknaden får Schweiz behålla kvantitativa gränser för kroatiska medborgare, antingen de är anställda i Schweiz eller egenföretagare där. Detta gäller två kategorier av uppehåll, nämligen: a) uppehåll under mer än fyra månader men mindre än ett år, b) uppehåll under ett år eller längre tid.

De kvantitativa gränserna fastställs för vart och ett av de sju år under vilka protokollet ska genomföras. Dessa årliga kvoter är progressiva, så att Schweiz gradvis, år för år, kan öppna sin arbetsmarknad för kroatiska arbetstagare.

Vidare finns det bestämmelser för att Schweiz och Kroatien ska kunna ha kvar kontrollerna av företrädesrätten för arbetstagare som är integrerade i den ordinarie arbetsmarknaden, och av löne- och arbetsvillkoren för medborgare från den andra berörda fördragsslutande parten.

Kroatien bör ha rätt att införa likadana kvantitativa begränsningar för schweiziska medborgare, under samma tider. I en viktig slutlig skyddsklausul står det att Schweiz vid utgången av de sju år under vilka protokollet gäller ska kunna ensidigt aktivera skyddsklausulen mot kroatiska medborgare under ytterligare tre år, för att begränsa antalet uppehållstillstånd som tillåter dem arbeta. För detta ändamål har särskilda bestämmelser fastställts.

Den sammanlagda övergångsperioden med skyddsklausulen – om den kommer till bruk – är således tio år från och med protokollets ikraftträdande.

V. Folkomröstningen den 9 februari 2014 ”Mot massinvandring”

Den 9 februari 2014 lades ett medborgarinitiativ ”Mot massinvandring” från Schweiziska folkpartiet fram till folkomröstning och antogs av det schweiziska folket med stöd av 50,3 % av rösterna och majoriteten av kantonerna. Initiativet gick i huvudsak ut på att det skulle införas en ny artikel 121a i landets statsförfattning. Huvudinnehållet i denna artikel var att Schweiz självständigt reglerar invandringen, att begränsningar för uppehållstillstånd, tillsammans med kvoter, får införas, utgående från landets övergripande ekonomiska intressen, och att företagen, när de anställer, är skyldiga att ge företräde åt schweiziska medborgare. Vad som dessutom är av stor vikt för avtalet mellan Schweiz och EU är att det sades i initiativet ”Mot massinvandring” att inget internationellt fördrag eller avtal kan inkräkta på den nyligen införda artikeln.

I praktiken syftar artikel 121a i statsförfattningen till att sätta gränser för invandringen till Schweiz, att återinföra kvoter för utlänningar, och innebär ett yrkande på att avtalet med EU om fri rörlighet för personer ska omförhandlas. I och med antagandet har förbundsrådet tre år på sig, alltså till februari 2017, att genomföra åtgärder för att uppnå dessa mål, Det ska dock understrykas att artikel 121a inte är förenlig med avtalet om fri rörlighet för personer.

I juli 2014 sändes till Europeiska utrikestjänsten, som är ansvarig för handhavandet av avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer, en skrivelse med begäran om översyn av detta avtal. Efter samråd med medlemsstaterna sändes ett omedelbart svar från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Catherine Ashton, där det underströks att det skulle stå i ett grundläggande motsatsförhållande till avtalet, om man tog sig för att förhandla på nytt om principen om icke-diskriminering, bland annat i form av lika behandling, för att införa kvantitativa begränsningar och kvoter, tillsammans med företräde för schweiziska medborgare, och att EU således inte går med på någon översyn i detta hänseende.

Med beaktande av giljotinklausulen och av att avtalsvillkoren ska följas förs det nu samråd med företrädare för Schweiz för att man ska nå fram till en ömsesidigt godtagbar lösning, eventuellt på grundval av en tolkning av artikel 14.2 i avtalet, där det står att gemensamma kommittén i händelse av ”allvarliga ekonomiska och sociala svårigheter” kan undersöka lämpliga åtgärder för att avhjälpa situationen.

Under de kommande månaderna måste man nå fram till en lösning på den situation som uppkommit efter folkomröstningen. Eftersom det beslut som självständigt fattas av Schweiz kan leda till att bilateralt avtal I avslutas kommer det an på Schweiziska edsförbundet att föreslå en godtagbar lösning.

VI. Föredragandens ståndpunkt

Från schweiziskt håll har det upprepade gånger framhållits att den inre marknaden och utvidgningarna av den är till lika stor nytta för Schweiz som för EU:s medlemsstater, vilket också understrukits inom den schweiziska analysen av vilka konsekvenser ett avslutande av de bilaterala avtalen skulle föra med sig. (1) (2)Ett undertecknande av det nuvarande protokoll III kommer otvivelaktigt att bli till politisk, ekonomisk och kulturell nytta för både Kroatien och Schweiz, eftersom länderna kommer att få del av fördelarna med en större inre marknad, där fri rörlighet bildar ett avgörande inslag.

Av alla dessa orsaker stöder föredraganden protokollet till avtalet och rekommenderar att det godkänns.

(1)

Economiesuisse, som är det schweiziska näringslivsförbundet, betecknar de bilaterala avtalen såsom ”oumbärliga och ofrånkomliga”, särskilt eftersom de ger tillträde till marknaderna i de nya medlemsstaterna.

(2)

https://www.seco.admin.ch/seco/fr/home/Aussenwirtschaftspolitik_Wirtschaftliche_Zusammenarbeit/Wirtschaftsbeziehungen/Wirtschaftsbeziehungen_mit_der_EU/wirtschaftliche-bedeutung-der-bilateralen-i/volkswirtschaftliche-auswirkungen-eines-wegfalls-der-bilateralen.html


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

21.6.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

44

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Guillaume Balas, Tiziana Beghin, Brando Benifei, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Martina Dlabajová, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Arne Gericke, Marian Harkin, Czesław Hoc, Danuta Jazłowiecka, Jan Keller, Ádám Kósa, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Javi López, Morten Løkkegaard, Thomas Mann, Dominique Martin, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Marek Plura, Terry Reintke, Sofia Ribeiro, Anne Sander, Sven Schulze, Romana Tomc, Yana Toom, Marita Ulvskog, Renate Weber, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniela Aiuto, Georges Bach, Lynn Boylan, Sergio Gutiérrez Prieto, Dieter-Lebrecht Koch, Joachim Schuster, Csaba Sógor, Neoklis Sylikiotis, Flavio Zanonato, Gabriele Zimmer

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Paul Tang


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

44

+

ALDE

ECR

EFDD

GUE/NGL

Green/EFA

PPE

 

S&D

Enrique Calvet Chambon, Martina Dlabajová, Marian Harkin, Morten Løkkegaard, Yana Toom, Renate Weber

Arne Gericke, Czesław Hoc

Laura Agea, Daniela Aiuto, Tiziana Beghin

Lynn Boylan, Neoklis Sylikiotis, Gabriele Zimmer

Terry Reintke, Tatjana Zdanoka

Georges Bach, David Casa, Danuta Jazłowiecka, Dieter-Lebrecht Koch, Ádám Kósa, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Thomas Mann, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Anne Sander, Sven Schulze, Csaba Sógor, Romana Tomc

Guillaume Balas, Brando Benifei, Vilija Blinkevičiūtė, Ole Christensen, Elena Gentile, Sergio Gutiérrez Prieto, Jan Keller, Javi López, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Joachim Schuster, Paul Tang, Marita Ulvskog, Flavio Zanonato

2

-

ENF

NI

Dominique Martin

Lampros Fountoulis

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande