Förfarande : 2015/2038(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0217/2016

Ingivna texter :

A8-0217/2016

Debatter :

PV 04/07/2016 - 17
CRE 04/07/2016 - 17

Omröstningar :

PV 05/07/2016 - 4.4
CRE 05/07/2016 - 4.4
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0298

BETÄNKANDE     
PDF 491kWORD 181k
27.6.2016
PE 575.363v03-00 A8-0217/2016

om genomförande av parlamentets rekommendationer från 2010 om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar

(2015/2038(INI))

Utskottet för internationell handel

Föredragande: Eleonora Forenza

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
 YTTRANDE från utskottet för utveckling
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförande av parlamentets rekommendationer från 2010 om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar

(2015/2038(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 2, 3, 6 och 21 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artiklarna 11, 153, 191, 207 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 12, 21, 28, 29, 31 och 32 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497)(1),

–  med beaktande av slutsatserna från WTO:s 10:e ministerkonferens (MC10)(2),

–  med beaktande av Parisavtalet (30 november–11 december 2015)(3),

–  med beaktande av EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen (2014)(4),

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2019) Hålla de mänskliga rättigheterna högt på EU:s dagordning,

–  med beaktande av Guidelines on the analysis of human rights impacts in impact assessments for trade-related policy initiatives(5),

–  med beaktande av studien Human rights and democracy clauses in international agreements som offentliggjordes 2015 av Europaparlamentets utredningsavdelning,

–  med beaktande av den resolution som antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015 om 2030-agendan för hållbar utveckling(6),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till unionen(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 av den 25 oktober 2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet(8),

–  med beaktande av OECD:s riktlinjer för multinationella företag(9),

–  med beaktande av OECD:s vägledning om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfulla leveranskedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden(10),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Implementing the UN Guiding Principles on Business and Human Rights – State of Play(11),

–  med beaktande av kommissionens meddelande från 2011 En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar (COM(2011)0681),

–  med beaktande av Unctads investeringspolitiska ram för hållbar utveckling (2015)(12),

–  med beaktande av studien The EU’s Trade Policy: from gender-blind to gender-sensitive? från Europaparlamentets utredningsavdelning,

–  med beaktande av den fjärde rapporten från den oberoende sakkunnige The promotion of a democratic and equitable international order – meddelande från FN:s generalsekreterare till generalförsamlingen av den 5 augusti 2015 (A/70/285),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om företagens sociala ansvar vid internationella handelsavtal(13),

–  med beaktande av FN:s resolution 64/292, där vatten och sanitet uttryckligen erkänns som mänskliga rättigheter av Förenta Nationernas generalförsamling, och där det uppges att rent dricksvatten och sanitet är nödvändigt för att uppfylla alla mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om uppföljning av det europeiska medborgarinitiativet Right2Water(14),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal(15),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 november 2010 om den internationella handelspolitiken inom ramen för de krav som klimatförändringarna medför(16),

–  med beaktande av studien Gender Mainstreaming in Committees and Delegations of the European Parliament, som Europaparlamentets utredningsavdelning C offentliggjorde 2014,

–  med beaktande av resolution 26/9 från FN:s råd för mänskliga rättigheter, där man beslutade att upprätta en förutsättningslös mellanstatlig arbetsgrupp om transnationella bolag och andra affärsrörelser med avseende på mänskliga rättigheter, vars mandat ska vara att utarbeta ett internationellt juridiskt bindande instrument för att i internationell människorätt reglera transnationella bolags och andra affärsrörelsers verksamhet(17),

–  med beaktande av EU:s reformerade allmänna preferenssystem som fastställdes genom förordning (EU) nr 978/2012,

–  med beaktande av rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om det allmänna preferenssystemet för perioden 2014–2015 (COM(2016)0029),

–  med beaktande av Förenta nationernas vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, OECD:s reviderade riktlinjer för multinationella företag, ILO:s trepartsförklaring om principerna för multinationella företag och socialpolitik, ramverket för den internationella kommittén för integrerad rapportering, de tio principerna i FN:s Global Compact-initiativ samt den vägledande ISO-standarden för socialt ansvarstagande (ISO 26000),

–  med beaktande av det franska lagförslaget om vederbörlig aktsamhet, som stöder FN:s vägledande principer, och ordförande Junckers uttalande vid G7-toppmötet 2015,

–  med beaktande av projektet Realising Long-term Value for Companies and Investors, som genomförs inom ramen för FN:s principer för ansvarsfulla investeringar och FN:s Global Compact-initiativ,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0217/2016), och av följande skäl:

A.  År 2010 utfärdade parlamentet rekommendationer till kommissionen med avseende på sociala normer och miljönormer, mänskliga rättigheter och företagens sociala ansvar. Ett antal av dessa rekommendationer har genomförts, andra inte.

B.  Parlamentet är medlagstiftare när det gäller åtgärder som utgör ramen för tillämpningen av unionens gemensamma handelspolitik. Parlamentets godkännande krävs för ratificering av alla handelsavtal som förhandlas fram av unionen. Det är därför nödvändigt att genomföra parlamentets rekommendationer för att se till att kommissionens initiativ på den gemensamma handelspolitikens område blir framgångsrika.

C.  Handel spelar en viktig roll när det gäller att främja affärsmöjligheter, skapa välstånd och öka sysselsättningen, samt som drivkraft för ekonomisk och social utveckling, levnadsstandard, livskvalitet och förbättrade människorättsnormer på lång sikt.

D.  EU understryker sitt bestämda engagemang för att främja hållbar utveckling på det sätt som återigen intygades i strategin ”Handel för alla” liksom mänskliga rättigheter och gott styre genom incitament såsom GSP+ samt förmånstillträde till marknaden i länder som har åtagit sig att tillämpa de grundläggande internationella konventionerna inom dessa områden.

E.  EU har möjlighet att genom sin handelspolitik bidra positivt till större respekt för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling på det globala planet. Kommissionen måste fortsätta sin strategi med detta mål i åtanke. Handels- och investeringsavtal påverkar mänskliga rättigheter och hållbar utveckling, och bör därför utformas på ett sätt som stöder den sociala och miljömässiga utvecklingen och garanterar att de europeiska standarderna inte sätts på spel, att mänskliga rättigheter skyddas och att sociala och miljömässiga normer efterlevs.

F.  Handel och utländska investeringar från internationella företag bidrar till ett ökat engagemang för mänskliga och sociala rättigheter samt arbetstagares rättigheter i de länder företagen är verksamma.

G.  Parlamentets bidrag kan mätas i termer av hur ändamålsenligt dess rekommendationer genomförs. Genomförandet av avtalen måste övervakas regelbundet så att efterlevnad av de mål och åtaganden som ingåtts inom ramen för handelsavtalen säkerställs, i synnerhet avseende skyddet av mänskliga rättigheter.

H.  Enligt artikel 208 i EUF-fördraget har EU och medlemsstaterna en faktisk rättslig förpliktelse att se till att politiken är förenlig med utvecklingsmålen.

I.  Kommissionens förslag till en ny handels- och investeringsstrategi, ”Handel för alla”, erkänner kopplingen mellan handel, mänskliga rättigheter och sociala och miljömässiga normer och insisterar på behovet av att göra dessa rättigheter och normer till en integrerad del i EU:s ekonomiska och handelsmässiga förbindelser.

J.  Multinationella globala detaljhandlare och företag har med nuvarande produktionsmönster ett stort ansvar när det gäller att förbättra arbetsvillkor och löner i producentländerna.

K.  Kvinnors rättigheter är en grundläggande del av mänskliga rättigheter, och frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor ingår i kapitlen om hållbar utveckling i handelsavtalen. Handels- och investeringsavtalens särskilda följder påverkar kvinnor och män på olika sätt på grund av strukturella könsskillnader, och en hållbar och inkluderande utveckling, tillväxt och handelsavtal måste innefatta mänskliga rättigheter, däribland ur ett jämställdhetsperspektiv.

L.  I agenda 2030 för hållbar utveckling erkänns de handelspolitiska åtgärdernas avgörande betydelse när det gäller att genomföra agendans mål, i och med att ett antal politikområden inkluderats i agendan, såsom ursprungsregler, livsmedelsbestämmelser, råvarumarknader och jämställdhet.

M.  Kapaciteten i GSP- och GSP plus-systemen att säkerställa ratificering och tillämpning av konventioner om mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter i utvecklingsländer kan förbättras genom att man kopplar ekonomiska incitament till ett effektivt antagande och en fortlöpande kontroll av de huvudsakliga konventionerna om mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter.

N.  Som en följd av Rana Plaza-katastrofen inledde EU i samarbete med Bangladeshs regering och ILO ett Global Compact-initiativ för förbättringar av arbetstagarnas rättigheter och fabrikssäkerhet i Bangladesh som syftar till att förbättra arbets-, hälso- och säkerhetsförhållandena för arbetstagare. Dessa insatser ledde till en större medvetenhet hos allmänheten såväl som till innovativa lösningar för att hantera frågor rörande handel och hållbar utveckling, såsom avtalet om brand- och byggnadssäkerhet i Bangladesh.

O.  Det saknas fortfarande ett regelverk med bestämmelser om hur företag ska agera för att respektera mänskliga rättigheter och skyldigheter vad gäller sociala och miljömässiga normer. Den privata sektorn måste, parallellt med den offentliga sektorn, bidra till en hållbar utveckling och företagen bör handla på ett socialt och ekologiskt ansvarsfullt sätt. EU:s nya generation av handels- och investeringsavtal innehåller kapitel om hållbar utveckling, enligt vilka avtalsparterna ska förbinda sig att skydda mänskliga rättigheter, efterleva sociala och miljömässiga normer och säkerställa företagens sociala ansvar. Sådana kapitel har påvisat skillnader i fråga om ambitionsnivån i flera av EU:s på varandra följande handelsavtal. Kommissionen uppmanas att eftersträva högsta möjliga ambitionsnivå.

P.  Kommissionens strategi ”Handel för alla” från 2015 gör handel och hållbar utveckling till en prioritet för EU. För att denna strategi ska kunna fungera som en ordentlig drivkraft för agendan för handel och hållbar utveckling måste kommissionen nu omvandla sina mycket välkomna föresatser till bestämda och konkreta åtgärder.

Q.  Projektet för att uppnå långsiktigt värde för företag och investerare, som genomförs inom ramen för FN:s principer för ansvarsfulla investeringar och FN:s Global Compact‑initiativ, visar att ekonomisk återhämtning i Europa och i världen är förenlig med och ömsesidigt stärker principerna om social rättvisa, miljöhållbarhet och respekt för mänskliga rättigheter.

R.  Enligt artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska EU:s gemensamma handelspolitik föras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder.

S.  Enligt artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska EU:s yttre åtgärder utgå från principerna om demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, principerna om jämlikhet och solidaritet samt efterlevnad av FN:s stadga och av folkrätten.

T.  Kopplingen mellan handel och mänskliga rättigheter å ena sidan och sociala och miljömässiga normer å andra sidan har blivit en integrerad del av EU:s ekonomiska och handelsmässiga förbindelser. EU:s politik för mänskliga rättigheter och demokrati i tredjeländer bör även i fortsättningen integreras i unionens övriga utrikesrelaterade politik, inbegripet handelspolitiken. EU bör utnyttja handelspolitiken till att främja målet att inrätta stränga globala normer på området mänskliga och sociala rättigheter, konsumentskydd och miljö.

U.  Handelspolitik och ambitiösa handelsavtal främjar och stärker ett handelssystem som bygger på globala regler. Frågor rörande mänskliga rättigheter bör också beaktas på ett sunt och transparent sätt innan handelsförhandlingar avslutas. FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, tillsammans med alla övriga relevanta instrument, inbegripet främjande av företagens sociala ansvar, syftar till att i högre grad lyfta fram bestämmelser om mänskliga rättigheter i samband med handelspolitiken.

V.  Den 26 juni 2014 antog FN:s råd för mänskliga rättigheter en resolution om inrättandet av en mellanstatlig arbetsgrupp, som fick i uppdrag att inleda en process för att skapa ett internationellt folkrättsligt bindande instrument för reglering av gränsöverskridande företags och andra företags verksamheter.

W.  Handel skulle kunna stärka de mänskliga rättigheterna och vice versa, och näringslivet, som är skyldigt att respektera de mänskliga rättigheterna, skulle även kunna spela en viktig roll när det gäller att ta fram positiva incitament för att främja mänskliga rättigheter, demokrati, miljönormer och företagens ansvar. EU har spelat en ledande roll i förhandlingarna om och genomförandet av ett antal globala initiativ för globalt ansvar, vilket går hand i hand med främjande av och respekt för internationella standarder, bland annat social rättvisa, miljöhållbarhet och respekt för mänskliga rättigheter. Europeiska företag som verkar globalt och fungerar som förebild genom en icke‑diskriminerande företagskultur har en långsiktig positiv inverkan på mänskliga rättigheter. Genom att stärka handelsförbindelser som bygger på skydd och upprätthållande av mänskliga rättigheter ökar man den ömsesidiga förståelsen och befäster gemensamma värderingar, såsom rättsstatsprincipen, goda styrelseformer och respekt för mänskliga rättigheter.

Allmänna principer

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införliva ett jämställdhetsperspektiv i all sin politik, även i handelspolitiken, och att garantera bland annat verklig överensstämmelse med konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta aspekter med anknytning till jämställdhet mellan män och kvinnor i sin konsekvensbedömning av EU:s handelsstrategi med avseende på kvinnors rättigheter, och uppmanar kommissionen att systematiskt bedöma gällande handels- och investeringsavtal för att fastställa deras följder för jämställdheten.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en ökad konsekvens när det gäller utveckling samt en effektiv bedömning av politiska åtgärder och samordning mellan utvecklingsbistånds- och handelspolitik, och att sträva efter att se till att alla berörda parter respekterar internationella normer avseende mänskliga rättigheter, jämställdhet, arbetsrätt och miljö.

3.  Europaparlamentet uppmanar unionen att spela en aktiv roll i genomförandet av de 17 målen för hållbar utveckling som förtecknas i 2030-agendan för hållbar utveckling, som FN:s generalförsamling antog vid sin 70:e session.

4.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att främja bindande åtgärder som säkerställer att företag betalar skatter där ekonomisk verksamhet äger rum och mervärde skapas, att främja obligatorisk rapportering land för land från den privata sektorn i enlighet med vad som förespråkas av OECD samt att främja god förvaltning, framför allt i skattefrågor, och en effektiv skatteuppbörd. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att sörja för att denna fråga prioriteras i agendan för deras politiska dialog (på politisk nivå och ifråga om utveckling och handel), och att stödja det civila samhällets roll genom att se till att skatteförvaltningen granskas offentligt och att fall med skattebedrägeri övervakas. Parlamentet anser att ett företags skattepolitik ska betraktas som en del av företagets sociala ansvar och att det därför inte är socialt ansvarsfullt att tillämpa strategier för skatteundandragande eller utnyttjande av skatteparadis.

5.  Europaparlamentet erkänner att tillgången till gemensamma resurser som vatten, sjukvård och utbildning utgör viktiga delar som vittnar om statens förmåga att garantera mänskliga och sociala rättigheter.

6.  Europaparlamentet betonar att EU under lång tid har diskuterat sociala och miljömässiga frågor inom ramen för sin handelsdiplomati, och att man därmed ligger långt före andra stora globala handelsaktörer. Parlamentet understryker att våra handelspartners engagemang för mänskliga rättigheter utgör en stabil grund för en pågående dialog, samarbetsprocesser och gradvisa förbättringar på lång sikt.

7.  Europaparlamentet betonar vikten av handel och utländska investeringar som betydelsefulla verktyg för att uppnå ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling, gott styre och skydd av mänskliga rättigheter.

8.  Europaparlamentet påminner om att handel och utländska direktinvesteringar ökar välståndet i fattigare länder. Parlamentet påminner om att det finns ett icke obetydligt samband mellan ökat välstånd och starkare skydd av mänskliga och sociala rättigheter, arbetstagares rättigheter och ett starkt miljöskydd.

9.  Europaparlamentet erinrar om att EU förbundit sig att konsekvent främja och respektera mänskliga rättigheter och demokrati i sina förbindelser med tredjeländer på alla sina politikområden, inbegripet handelspolitiken, och i alla sina relevanta externa finansieringsinstrument.

10.  Europaparlamentet rekommenderar därför att EU:s handelsstrategi ska användas som ett verktyg för att främja demokratiska värderingar i tredjeländer. Parlamentet välkomnar därför att man stärker den roll som handelsavtal och program för handelsförmåner spelar som redskap för att främja mänskliga rättigheter, avskaffa tvångsarbete och barnarbete, trygga livsmedelsförsörjningen och rätten till hälsa samt främja hållbar utveckling, stränga säkerhets- och miljökvalitetsnormer och ekonomiska möjligheter för alla.

Mänskliga rättigheter samt miljömässiga och sociala normer på multilateral nivå

11.  Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är för EU utveckla sitt multilaterala samarbete, och upprepar därför sin uppmaning till kommissionen att ta på sig en ledande roll när det gäller att reformera styrningen av WTO, i synnerhet för att uppnå följande mål:

a)  Att stärka ett effektivt samarbete och en regelbunden dialog mellan WTO och relevanta FN-organ, såsom högkommissarien för mänskliga rättigheter, FN:s konferens för handel och utveckling och Internationella arbetsorganisationen (ILO), i synnerhet genom att ge ILO officiell observatörsstatus i WTO och genom att göra ILO delaktig i handelstvister som har att göra med brott mot internationella människo- och arbetsrättsliga konventioner. Parlamentet anser att ILO även i fortsättningen bör involveras i förhandlingar om bilaterala, multilaterala och plurilaterala handelsavtal.

b)  Att reformera WTO:s tillsynsmekanismer för handelspolitik så att de innefattar sociala, miljömässiga och människorättsliga aspekter baserade på ILO:s riktlinjer, FN:s riktlinjer för mänskliga rättigheter och riktlinjerna för multilaterala miljöavtal, och att främja hållbar utveckling, i synnerhet genom att upprätta en kommitté för handel och anständigt arbete inom WTO vid sidan av den befintliga kommittén för handel och miljö, enligt kraven i parlamentets rekommendationer från 2010.

c)  Att bedöma i vilken utsträckningen WTO:s utskott för handel och miljö har fullgjort sitt uppdrag, såsom detta fastställdes i WTO:s ministerbeslut om handel och miljö som fattades i Marrakech den 15 april 1994, samt utskottets slutsatser om vad mer som behövs göras, i synnerhet inom ramen för den globala dialogen om begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och WTO, enligt parlamentets ursprungliga begäran.

d)  Att på ett konstruktivt sätt delta i FN:s arbetsgrupp för ett förfarande för ett fördrag om företag och mänskliga rättigheter, som en uppföljning av den undersökning om hantering genom rättsmedel av företags grova kränkningar av mänskliga rättigheter som genomfördes av kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.

12.  Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att aktivt främja ytterligare förbättringar av WTO för att fastställa multilaterala regler för en hållbar förvaltning av globala leveranskedjor på ett ansvarsfullt sätt, vilket i synnerhet bör inbegripa

a)  effektiva och verkställbara krav på tillbörlig noggrannhet och transparens i leveranskedjan, på grundval av FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter,

b)  arbetsmiljönormer som i synnerhet erkänner arbetstagarnas rätt till skyddskommittéer,

c)  ett socialt grundskydd,

d)  respekt för ILO:s grundläggande arbetsmarknadsnormer.

13.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om att man ska se till att alla åtgärder som antas av en part inom ramen för klimatavtalet från Paris eller rörande någon av de principer eller åtaganden som ingår i artiklarna 3 och 4 i FN:s ramkonvention om klimatförändringar kommer att säkras, även genom att man i handelsavtal fastställer ett rättsligt sundare skydd av rätten av reglera.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skynda på arbetet med att inom ramen för handelsavtal utveckla system för att skilja mellan produkter på basis av deras tillverkningsprocess och tillverkningsmetod samt på basis av hållbarhetskriterier.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att trappa upp sina insatser för att uppfylla sitt åtagande att fasa ut subventioner för fossila bränslen i linje med G20‑åtagandet.

16.  Europaparlamentet anser att handelspolitiken skulle kunna bidra mer till energiomställningen, och att unionens handelsinstrument borde främja framväxt och utveckling av förnybar energi samt utveckling av miljövaror och miljöteknik i Europa. Parlamentet erkänner kommissionens insatser för att förhandla fram ett plurilateralt avtal om gröna varor (avtalet om miljöanpassade varor) och begär att dessa förhandlingar ska leda fram till ett ambitiöst och balanserat avtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för förhandlingarna om avtalet om miljövaror utarbeta kvantitativa eller kvalitativa kriterier för definitionen av ”miljövaror”, och att främja en trovärdig och öppen metod i förhandlingarna om avtalet om miljövaror. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att beakta de faktorer som påverkar handeln med miljövaror, såsom antidumpningspolitik i sektorn för förnybar energi, immaterialrättsliga ordningar, åtstramade finansieringsprogram och nationell miljöpolitik som skapar efterfrågan på sådana varor.

Mänskliga rättigheter samt miljömässiga och sociala normer på bilateral nivå

17.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att på förhand och i efterhand utföra bedömningar av konsekvenserna för hållbar utveckling i fråga om alla handelsavtal i enlighet med riktlinjerna om analys av inverkan på de mänskliga rättigheterna i konsekvensbedömningar för handelsrelaterade politiska initiativ. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen

a)  att tillämpa riktlinjerna vid utarbetandet av bedömningarna av konsekvenserna för hållbar utveckling i alla pågående och framtida förhandlingar,

b)  att i dessa konsekvensbedömningar även ta hänsyn till de riktlinjer som utarbetats av FN:s särskilda rapportör om rätten till mat,

c)  att beakta handels- och investeringsavtalens inverkan på särskilt utsatta personer, såsom personer som tillhör en minoritet eller är geografiskt isolerade, fattiga eller utestängda, varvid man bör påminna om kommissionens åtagande att bedöma konsekvenserna av frihandelsavtal för EU:s yttersta randområden,

d)  att se till att civilsamhällets organisationer och arbetsmarknadens parter vederbörligen deltar i utarbetandet av bedömningarna av konsekvenserna för hållbar utveckling samt att involvera parlamentet i varje etapp i processen,

e)  att under förhandlingarna ta full hänsyn till resultaten av dessa bedömningar,

f)  att säkerställa att bedömningar av konsekvenserna för hållbar utveckling offentliggörs i ett tidigt skede, så att de kan finnas med som underlag vid förhandlingar innan dessa tar form, och för att informera allmänheten och göra det möjligt för valda representanter att noggrant bedöma alla föreslagna avtal.

18.  Europaparlamentet begär eftertryckligt att konsekvensbedömningar på människorättsområdet och bedömningar av konsekvenserna för hållbar utveckling ska bli bindande och inledas på ett tidigt stadium, för att finnas med som underlag vid förhandlingar redan innan dessa tar form.

19.  Europaparlamentet uppmärksammar Europeiska ombudsmannens slutsatser angående kommissionens beslut att slutföra avtalet med Vietnam innan konsekvensbedömningen på människorättsområdet var slutförd, och uppmanar kommissionen att snarast möjligt göra denna bedömning på basis av den nya metoden så att parlamentet kan fatta välgrundat beslut.

20.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för ett införande av människorättsklausuler i handelsavtal, och påminner om vikten av att respektera och tillämpa människorättsklausuler. Parlamentet välkomnar kommissionens och rådets insatser för att införa sådana rättsligt bindande klausuler om mänskliga rättigheter i alla handels- och investeringsavtal, i enlighet med den gemensamma inställningen, och begär att rådets gemensamma inställning ska offentliggöras. Parlamentet konstaterar att klausuler om mänskliga rättigheter inte ingår i alla EU-avtal, och kräver att man i de handelsförhandlingar som pågår med EU:s övriga partner, i synnerhet med dem som omfattas av TTIP, ska se till att rättsligt bindande människorättsklausuler inkluderas.

21.  Europaparlamentet anser dock att de befintliga klausulerna har haft en begränsad inverkan på fullgörandet av skyldigheter och åtaganden på människorättsområdet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och rådet att göra följande anpassningar:

a)  Införa handelsskyddsvillkor för att bevara varje parts förmåga att uppfylla sina skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter på de områden där parten är primärt ansvarig, i händelse av bekräftade överträdelser av bestämmelserna i människorättsklausulerna.

b)  Regelbundet och noggrant följa upp genomförandet av människorättsklausuler i handels- och associeringsavtal, i synnerhet genom offentliggörande av regelbundna rapporter till parlamentet från kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om partnerländernas respekt för mänskliga rättigheter och genom upprättande av en interinstitutionell kommitté.

c)  Överväga möjligheten att inkludera en underkommitté för mänskliga rättigheter i alla EU:s handelsavtal för att säkerställa en seriös och systematisk uppföljning i frågor rörande de mänskliga rättigheterna med avseende på det berörda avtalet. Parlamentet påminner i detta avseende om betydelsen av att man involverar allmänheten i förhandlingarna för att trygga transparens.

d)  Säkerställa att EU förfogar över ett internt rättsmedelssystem som gör det möjligt att lämna in klagomål i fall då handelsavtal och människorättsklausuler inte respekterats.

22.  Europaparlamentet påminner om sin begäran i resolutionen från 2010 om att alla EU:s handelsavtal, både bilaterala och plurilaterala, bör ha övergripande, rättsligt bindande och verkställbara kapitel om handel och hållbar utveckling. Parlamentet uppmärksammar de många avvikelserna i kapitlen om handel och hållbar utveckling i EU:s olika handelsavtal. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att upprätthålla högsta möjliga konsekvensnivå i alla handelsförhandlingar, och att införa kapitel om handel och hållbar utveckling med följande inslag:

a)  Ett åtagande från var och en av parterna att ratificera och effektivt genomföra de åtta grundläggande och de fyra prioriterade ILO-konventionerna, samt de internationella multilaterala miljöavtalen.

b)  Fastställande av att människorättsklausuler och kapitel om handel och hållbar utveckling ska omfattas av det allmänna tvistlösningsförfarandet på lika villkor med andra delar av avtalen, enligt kravet i resolutionen från 2010, för att säkra efterlevnad av normer för mänskliga rättigheter och sociala och miljömässiga normer.

c)  Möjligheten att överklaga eller begära omprövning genom ett klagomålsförfarande för arbetsmarknadens parter och det civila samhället.

d)  Införande av avskräckande åtgärder, även i form av kompensationsbetalningar, i händelse av allvarliga och bekräftade överträdelser av bestämmelserna i det kapitel om hållbar utveckling som ingår i ett avtal. Dessa åtgärder skulle som en sista utväg kunna genomföras i form av tillfällig fördröjning, minskning eller till och med indragning av vissa handelsförmåner som ges enligt avtalet, i händelse av allvarliga och fortsatta överträdelser av dessa normer, och införande av handlingsplaner med våra partner skulle kunna bidra till att åtgärda bristande efterlevnad av vissa åtaganden som gjorts i handels- och investeringsavtal.

23.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att det ska införas forum för hållbar utveckling eller rådgivande grupper under de olika etapperna då ett avtal utarbetas, förhandlas fram och genomförs. Parlamentet påminner om behovet av att alla inhemska rådgivande grupper ska vara helt oberoende och att de måste ha tillgång till lämpliga resurser. Parlamentet noterar den kritik som ofta uttrycks av deltagarna i de inhemska rådgivande grupper som upprättas av EU i enlighet med befintliga handelsavtal över att deras överläggningar inte har någon praktisk inverkan, och föreslår att kommissionen vidtar följande åtgärder:

a)  Inrätta ett rapporteringssystem som ger parlamentet möjlighet att bedöma de rådgivande gruppernas arbete.

b)  Systematiskt och konkret reagera på problem som tas upp av EU:s inhemska rådgivande grupper och följa upp initiativ som föreslås av det europeiska civilsamhällets organisationer och arbetsmarknadens parter inom denna ram.

c)  I kapitel om handel och hållbar utveckling fastställa grundläggande logistikbestämmelser för att möjliggöra en effektiv tillämpning, eftersom dessa aspekter har visat sig utgöra allvarliga hinder, samt även kompletterande åtgärder, såsom program för teknisk assistans och samarbetsprogram.

24.  Europaparlamentet efterfrågar ökad insyn för och redovisningsskyldighet inför gräsrotsorganisationer i samband med utformandet av internationella handelsregler och nationell handelspolitik, samtidigt som man säkrar konsekvens när det gäller arbetstagarnas rättigheter och de mänskliga rättigheterna, inbegripet kvinnors rättigheter.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i högre grad engagera parlamentet i uppföljningen av genomförandet av handels- och investeringsavtal ifråga om respekten för mänskliga rättigheter och sociala och miljömässiga normer, och uppmanar rådet att höra parlamentet vid alla beslut om att se över eller rentav upphäva tillämpningen av ett avtal om detta är nödvändigt.

Mänskliga rättigheter samt miljömässiga och sociala normer på unilateral nivå

26.  Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet av det nya allmänna preferenssystemet (GSP) (förordning (EU) nr 978/2012) den 1 januari 2014, och offentliggörandet av den första övervakningsrapporten angående GSP för perioden 2014–2015. Parlamentet anser att handelspolitiken bör vara ett sätt att uppmuntra EU:s partnerländer att anta strängare sociala och miljömässiga normer, och uppmanar därför kommissionen att vidta följande korrigerande åtgärder:

a)  Genom en delegerad akt eller via den förestående översynen av förordning 978/2012 klargöra definitionerna av ”allvarlig brist när det gäller genomförandet” av en internationell konvention och av ”allvarligt och systematiskt åsidosättande av principerna” i en internationell konvention.

b)  Inhämta åsikter från alla berörda organ för att bättre bedöma efterlevnaden av de internationella konventioner som avses i GSP-förordningen. Kommissionen uppmanas i synnerhet att fokusera sin bedömning på de åsikter som uttrycks av ILO:s expertråd för tillämpning av ILO:s konventioner med avseende både på beviljande och upphävande av handelsförmåner i enlighet med GSP-förordningen.

c)  Inom ramen för den förestående översynen av förordning (EU) nr 978/2012 förbättra kontrollen av de förpliktelser som förmånsländer åtar sig. Arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer bör ges en formell roll i kontrollen av GSP och GSP+, i synnerhet genom ett förfarande som gör det möjligt att ta del av och svara på de frågor som riktas till kommissionen.

d)  I samband med översynen även införa villkor om företagens sociala ansvar i förordningen om det allmänna preferenssystemet, enligt begäran från 2010, för att säkra transnationella företags efterlevnad av nationella och internationella rättsliga förpliktelser på områdena mänskliga rättigheter, arbetsnormer och miljöregler.

e)  Övervaka och bedöma utveckling när det gäller genomförandet av Allt utom vapen- och GSP-ordningarna och deras effektivitet, och rapportera om detta till Europaparlamentet.

27.  Europaparlamentet stöder kommissionens åtaganden att verka för ett avskaffande av barnarbete. Parlamentet välkomnar antagandet av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar och upprepar sin begäran från 2010 om ett balanserat och genomförbart lagförslag, inbegripet åtgärder såsom märkning av barnarbetsfria produkter, beviljande av handelsförmåner till länder som uppfyller vissa arbetsrättsliga normer och horisontella importförbud för produkter som tillverkats med hjälp av barnarbete. Parlamentet betonar vikten av att inbegripa målet att bekämpa tvångsarbete och barnarbete i kapitel om handel och hållbar utveckling i EU:s handelsavtal, tillsammans med de övriga sex grundläggande ILO-konventionerna, liksom EU:s åtagande i internationella diskussioner på WTO-, OECD- och ILO-nivå att fördjupa sin multilaterala dimension.

28.  Europaparlamentet bekräftar att det motsätter sig alla direkta eller indirekta villkor som påverkar handel inom energirelaterade tjänster som skulle möjliggöra tekniskt neutrala subventioner. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på allvar ta hänsyn till det faktum att de ökande koldioxidutsläppen från den internationella handeln undergräver Europas klimatstrategi, och understryker att en omläggning till lokala produktions- och konsumtionsmönster kan bidra till att uppnå målen i Parisavtalet.

29.  Europaparlamentet påminner om den inneboende kopplingen mellan klimatförändringarna och avskogning orsakad av ohållbar och olaglig utvinning av råvaror. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera en effektiv tillämpning och efterlevnad av Flegt och timmerförordningen, inklusive kravet på laglighet i timmerleveranskedjor.

30.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att inleda en genomförbarhetsstudie för en europeisk åtgärdsplan om avskogning och skogsförstörelse.

Företagens sociala ansvar

31.  Europaparlamentet påminner om sin begäran från 2010 om att företagens sociala ansvar ska inkluderas i alla EU:s handelsavtal och bestämmelser för bättre efterlevnad av reglerna, i synnerhet möjligheten för kommissionen att genomföra utredningar av påstådda brott mot åtaganden rörande företagens sociala ansvar och ett upprättande av EU-kontaktpunkter, genom att utnyttja OECD:s kontaktpunkter som modell och samtidigt stärka dessa. Parlamentet uppmanar kommissionen att trappa upp sina insatser i riktning mot att uppnå efterlevnad från företagen, genom hela deras leveranskedjor, och full respekt för ILO:s grundläggande arbetsmarknadsnormer och internationellt erkända normer för företags sociala ansvar, i synnerhet OECD:s nyligen uppdaterade riktlinjer för multinationella företag, de tio principerna i FN:s Global Compact-initiativ, den vägledande standarden för socialt ansvarstagande ISO 26000, ILO:s trepartsförklaring om principer för multinationella företag och socialpolitik samt FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter, i synnerhet inom beklädnadssektorn och sektorn för naturresursutvinning där kränkningar av mänskliga rättigheter och sociala normer förekommer mest. Parlamentet påminner om att kommissionen till följd av dramat vid Rana Plaza i Bangladesh 2013 lade fram en hållbarhetspakt i samarbete med Bangladesh, ILO och Förenta staterna. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att eftersträva hållbarhetspaktens mål för att främja en förbättring av arbetstagarnas rättigheter och behovet av en mer ansvarsfull förvaltning av leveranskedjorna på internationell nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvidga denna typ av program och åtgärder till andra EU‑handelspartner.

32.  Europaparlamentet anser att det är avgörande betydelse att fortsätta insatserna för att ansluta sig till OECD:s förklaring om internationella investeringar och multinationella företag, så att man säkrar att riktlinjerna specifikt anges i alla nya avtal mellan EU och tredjeländer och går över från en ”passiv” mot en ”aktiv” inställning till genomförandet av OECD:s riktlinjer. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkra transparens när det gäller tillgång till information om företags uppförande, och att införa ett effektivt och genomförbart rapporteringssystem som ger information om produkters värdekedjor. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt från 2010 att kräva att företag offentliggör sina balansräkningar för socialt ansvar och att alla företag visar tillbörlig aktsamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera sin strategi avseende företagens sociala ansvar för att införa strängare rapporterings- och efterlevnadskrav och säkra ett bättre genomförande av FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att främja företagens sociala ansvar i handelsavtal.

33.  Europaparlamentet uppmanar unionen att införa dialogplattformar som inbegriper civilsamhället, företag, internationella organisationer och andra berörda aktörer avseende företagens sociala ansvar.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa de kommande resultaten av det projekt för att uppnå långsiktigt värde för företag och investerare som genomförs inom ramen för FN:s principer för ansvarsfulla investeringar och FN:s Global Compact‑initiativ på kommissionens egen europeiska fond för strategiska investeringar och på kommissionens dialog med investerare vid förhandlingar om handelsavtal, samt att stödja konceptet för en ”hållbar kapitalmarknadsunion” genom stöd för hållbar handel.

35.  Europaparlamentet påminner om att ILO:s trepartsförklaring om principer för multinationella företag och socialpolitik, ILO:s agenda för anständigt arbete och delarna rörande arbete i OECD:s riktlinjer för multinationella företag är grundläggande texter när det gäller företagens sociala ansvar. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa upp OECD:s och FN:s initiativ genom att införliva nyligen utarbetade internationella normer i EU:s lagstiftning, och att främja väl avvägda och övergripande politiska rekommendationer, inklusive en kraftfull dimension för hållbar utveckling i globala värdekedjor vid mötet för G20-gruppens handelsministrar i Shanghai i juli 2016.

36.  Europaparlamentet påminner om att EU är världens ledande aktör med avseende på nationella handlingsplaner för företagens sociala ansvar. Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivt främja ansvarsfull företagsverksamhet bland EU-företag som är verksamma utomlands, med särskild tonvikt på ett strikt fullgörande av alla rättsliga skyldigheter i enlighet med antingen den nationella lagstiftningen eller eventuella bilaterala eller internationella rättsliga skyldigheter som deras verksamhet omfattas av, inte minst efterlevnad av internationella normer och bestämmelser avseende mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och miljö. För att nå detta mål föreslår parlamentet vidare att kommissionen i sina kontakter med partnerländer aktivt ska utbyta bästa praxis och know-how kring sätt att förbättra företagsmiljön och öka medvetenheten rörande ansvarsfull företagsverksamhet.

37.  Europaparlamentet konstaterar att agendan för företagens sociala ansvar måste anpassas till regionernas och ländernas särskilda behov för att kunna bidra till en förbättrad hållbar ekonomisk och social utveckling.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder inom området handel och investeringar för att uppmuntra och belöna de företag som inför strategier för företagens sociala ansvar, genom beviljande av märkning, införande av förmånstillträde till unionens offentliga upphandlingar och stödprogram för små och medelstora företag.

39.  Europaparlamentet välkomnar eftertryckligt att större företags rapportering om mänskliga rättigheter ska ingå i EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att snabbt och effektivt införliva direktivet. Parlamentet uppmärksammar ramverket för rapportering inom ramen för FN:s vägledande principer, ”Corporate Human Rights Benchmark” (riktmärkning för mänskliga rättigheter för företag) och målet ”integrerad rapportering”, och uppmanar alla börsnoterade företag i EU och deras aktieägare att efterleva direktivets anda inom EU och vid handel utanför EU.

40.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att aktivt engagera sig i arbetet inom FN:s råd för mänskliga rättigheter och FN:s miljöprogram om en internationell konvention för att hålla transnationella företag ansvariga för kränkningar och överträdelser av mänskliga rättigheter och miljönormer.

41.  Europaparlamentet betonar att ett effektivt genomförande av dessa rekommendationer utgör en avgörande aspekt i parlamentets bedömning av handelsavtal som förhandlas av kommissionen. Parlamentet begär att kommissionen utan dröjsmål ger ett detaljerat svar på alla de frågor som tas upp i denna resolution.

42.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/october/tradoc_153846.pdf

(2)

https://www.wto.org/english/news_e/news15_e/mc10_19dec15_e.htm

(3)

http://unfccc.int/resource/docs/2015/cop21/eng/l09r01.pdf

(4)

http://eeas.europa.eu/human_rights/docs/2014-hr-annual-report_en.pdf

(5)

http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/july/tradoc_153591.pdf

(6)

Resolution antagen av FN:s generalförsamling den 25 september 2015 (A/RES/70/1).

http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/70/1&Lang=E

(7)

EUT L 347, 30.12.2005, s. 1.

(8)

EUT L 303, 31.10.2012, s. 1.

(9)

http://mneguidelines.oecd.org/text/

(10)

http://www.oecd.org/daf/inv/mne/GuidanceEdition2.pdf

(11)

(SWD(2015)0144) av den 14 juli 2015 http://ec.europa.eu/growth/tools-databases/newsroom/cf/itemdetail.cfm?item_id=8374

(12)

http://unctad.org/en/PublicationsLibrary/webdiaepcb2015d3summary_en.pdf

(13)

EUT C 99E, 3.4.2012, s. 101.

(14)

Antagna texter, P8_TA(2015)0294.

(15)

Antagna texter, P7_TA(2010)0434.

(16)

Antagna texter, P7_TA(2010)0445.

(17)

A/HRC/RES/26/9: http://www.ihrb.org/pdf/G1408252.pdf


YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (13.4.2016)

till utskottet för internationell handel

över genomförande av parlamentets rekommendationer från 2010 om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar

(2015/2038(INI))

Föredragande av yttrande: Godelieve Quisthoudt-Rowohl

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–  med beaktande av Förenta nationernas vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, OECD:s reviderade riktlinjer för multinationella företag, ILO:s trepartsförklaring om principerna för multinationella företag och socialpolitik, ramverket för den internationella kommittén för integrerad rapportering, de tio principerna i FN:s Global Compact-initiativ samt den vägledande ISO-standarden för socialt ansvarstagande (ISO 26000),

–  med beaktande av det franska lagförslaget om vederbörlig aktsamhet, som stöder FN:s vägledande principer, och ordförande Junckers uttalande vid G7-toppmötet 2015,

–  med beaktande av projektet ”Realising Long-term Value for Companies and Investors”, som genomförs inom ramen för FN:s principer för ansvarsfulla investeringar och FN:s Global Compact-initiativ,

A.  Enligt artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska EU:s gemensamma handelspolitik föras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder.

B.  Enligt artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska EU:s yttre åtgärder utgå från principerna om demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, principen om jämlikhet och solidaritet samt efterlevnad av FN:s stadga och av folkrätten.

C.  Kopplingen mellan handel och mänskliga rättigheter å ena sidan och sociala och miljömässiga normer å andra sidan har blivit en integrerad del av EU:s ekonomiska och handelsmässiga förbindelser. EU:s politik för mänskliga rättigheter och demokrati i tredjeländer bör även i fortsättningen integreras i unionens övriga utrikesrelaterade politik, inbegripet handelspolitiken. EU bör utnyttja handelspolitiken till att främja målet att inrätta stränga globala normer på området mänskliga och sociala rättigheter, konsumentskydd och miljö.

D.  Handelspolitik och ambitiösa handelsavtal främjar och stärker ett handelssystem som bygger på globala regler. Frågor rörande mänskliga rättigheter bör också beaktas på ett sunt och transparent sätt innan handelsförhandlingar avslutas. FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, tillsammans med alla övriga relevanta instrument, inbegripet främjande av företagens sociala ansvar, syftar till att i högre grad lyfta fram bestämmelser om mänskliga rättigheter i samband med handelspolitiken.

E.  Den 26 juni 2014 antog FN:s råd för mänskliga rättigheter en resolution om inrättandet av en mellanstatlig arbetsgrupp, som fick i uppdrag att inleda en process för att skapa ett internationellt folkrättsligt bindande instrument för reglering av gränsöverskridande företags och andra företags verksamheter.

F.  Handel skulle kunna stärka de mänskliga rättigheterna och vice versa, och näringslivet som är skyldigt att respektera de mänskliga rättigheterna skulle även kunna spela en viktig roll när det gäller att ta fram positiva incitament för att främja mänskliga rättigheter, demokrati, miljönormer och företagens ansvar. EU har spelat en ledande roll i förhandlingarna om och genomförandet av ett antal globala initiativ för globalt ansvar, vilket går hand i hand med främjande och respekt för internationella standarder, bland annat social rättvisa, miljöhållbarhet och respekt för mänskliga rättigheter. Europeiska företag som verkar globalt och fungerar som förebild genom en icke-diskriminerande företagskultur har en långsiktig positiv inverkan på mänskliga rättigheter. Genom att stärka handelsförbindelser som bygger på skydd och upprätthållande av mänskliga rättigheter ökar man den ömsesidiga förståelsen och befäster gemensamma värderingar, såsom rättsstatsprincipen, goda styrelseformer och respekt för mänskliga rättigheter.

1.  Europaparlamentet erinrar om att EU förbundit sig att konsekvent främja och respektera mänskliga rättigheter och demokrati i sina förbindelser med tredjeländer på alla sina politikområden, inbegripet handelspolitiken, och i alla sina relevanta externa finansieringsinstrument.

2.  Europaparlamentet rekommenderar därför att EU:s handelsstrategi ska användas som ett verktyg för att främja demokratiska värderingar i tredjeländer. Parlamentet välkomnar därför att man stärker den roll som handelsavtal och program för handelsförmåner spelar som redskap för att främja mänskliga rättigheter, avskaffa tvångsarbete och barnarbete, trygga livsmedelsförsörjningen och rätten till hälsa samt främja hållbar utveckling, stränga säkerhets- och miljökvalitetsnormer och ekonomiska möjligheter för alla.

3.  Europaparlamentet välkomnar den nya strategin ”Handel för alla”, liksom den hänvisning till företagens sociala ansvar som nu inkluderas i EU:s samtliga handelsavtal och övriga bilaterala avtal. Parlamentet uppmanar EU att föreslå lämpliga uppföljningsåtgärder, såsom en klagomålsmekanism, och att hantera eventuella brister i handels- och investeringsavtal samt uppdatera sin lagstiftning om exportkontroller av produkter med dubbla användningsområden.

4.  Europaparlamentet noterar kommissionens insatser för att infria sin utfästelse att inbegripa mänskliga rättigheter och ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor i sina konsekvensbedömningar av lagstiftningsförslag och förslag utan lagstiftningskaraktär, genomförandeåtgärder och handelsavtal. Parlamentet erinrar om att konsekvensbedömningar bör leda till en förstärkning av det skydd av och de mekanismer för mänskliga rättigheter som införts i handelsavtalen och handelspolitiken. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att systematiskt genomföra sådana bedömningar och efterhandsutvärderingar av människorättskonsekvenserna, samt att förbättra deras kvalitet och att göra dem mera heltäckande. Parlamentet är mycket oroat över att kommissionen inte genomförde någon bedömning av människorättskonsekvenserna när det gäller frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam, och upprepar sitt stöd för att det genomförs en omfattande bedömning av Vietnam, inbegripet en bedömning av de mänskliga rättigheterna, som en del av efterhandsutvärderingen av detta avtal och som en uppföljning av den bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling som inleddes 2009. Parlamentet välkomnar alla samordningsinsatser på internationell nivå, i synnerhet med kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, som syftar till att genomföra alla överenskomna internationella principer och undertecknade avtal på det människorättsliga området.

5.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för ett systematiskt införande av människorättsklausuler i internationella avtal, inklusive handelsavtal, mellan EU och tredjeländer. Parlamentet betonar att politisk vilja krävs för att verkställa utfästelser som gjorts av tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera om alla FN-medlemmars genomförande av FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter. Parlamentet önskar att dessa principer och andra internationella normer för företagens sociala ansvar konsekvent ska lyftas fram av EU:s företrädare i människorättsdialoger med tredjeländer. Parlamentet uppmanar EU att stödja det civila samhället i tredjeländer i arbetet med att bidra till konsekvensbedömningar.

6.  Europaparlamentet uppmanar vidare kommissionen att systematiskt övervaka genomförandet av människorättsklausuler samt att regelbundet rapportera till parlamentet om partnerländernas respekt för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar även kommissionen att inrätta nödvändiga garantier för att hantera eventuella negativa människorättskonsekvenser av handelsavtal, och att ta hänsyn till bidrag från inhemska rådgivande grupper och gemensamma rådgivande kommittéer, samt att inrätta lämpliga mekanismer för övervakning, klagomål och efterlevnadskontroll, så att det kan säkerställas att företag och investerare respekterar mänskliga rättigheter.

7.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att stödja genomförandet av FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter, FN:s Global Compact-initiativ, OECD:s reviderade riktlinjer för multinationella företag, ILO:s trepartsförklaring om multinationella företag och socialpolitik och den vägledande ISO-standarden för socialt ansvarstagande (ISO 26000), och även kommissionens samtidiga uppmuntran av, stöd till och övervakning av alla handelspartners efterlevnad av dessa internationella principer. Parlamentet anser att frågan om tillgång till rättsmedel bör lyftas fram i de nationella åtgärdsplanerna och i EU:s strategi inom ramen för FN:s vägledande principer. Parlamentet upprepar vikten av ett effektivt genomförande av dessa principer och av FN:s Global Compact-initiativ. Parlamentet lovordar det arbete som den mellanstatliga arbetsgruppen hittills utfört och uppmanar alla FN-medlemmar, inbegripet EU:s medlemsstater, att konstruktivt engagera sig i förhandlingarna. Parlamentet välkomnar den undersökning om hantering genom rättsmedel av företags grova kränkningar av mänskliga rättigheter som genomfördes av kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.

8.  Europaparlamentet välkomnar att det nya allmänna preferenssystemet (GSP) (förordning (EU) nr 978/2012) trätt i kraft den 1 januari 2014. Parlamentet påminner om att partnerländerna är skyldiga att genomföra de 27 centrala internationella konventioner om mänskliga rättigheter och arbetsrättsliga standarder som förtecknas i GSP-förordningen. Parlamentet betonar att kommissionen måste övervaka och rapportera om hur GSP+-förmånstagarna genomfört dessa konventioner. Parlamentet efterlyser en fortsättning av dialogen med GSP+-länderna, eftersom EU på detta sätt kan bidra maximalt till bekämpningen av människorättskränkningar, och vara beredd att upphäva GSP+-förmåner i de allra värsta fallen av kränkningar av mänskliga rättigheter.

9.  Europaparlamentet välkomnar att större företags rapportering om mänskliga rättigheter ska ingå i EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering, och uppmanar till ett snabbt genomförande av direktivet. Parlamentet stöder OECD:s riktlinjer som ett sätt att lyfta fram bestämmelser om mänskliga rättigheter i samband med handel. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av mekanismer för ökad transparens och rättsligt samarbete mellan länder. Parlamentet uppmärksammar rapporteringsramen för FN:s vägledande principer, ”Corporate Human Rights Benchmark” (riktmärkning för mänskliga rättigheter för företag) och målet ”integrerad rapportering”, och uppmanar alla aktörer att efterleva ovannämnda direktiv.

10.  Europaparlamentet understryker att EU:s strategi ”Handel för alla” förbinder unionen att ”förstärka initiativ för företags sociala ansvar” och betonar att detta måste innebära nya åtgärder på EU-nivå, inbegripet avtal om en ny EU-åtgärdsplan för företagens sociala ansvar fram till 2020.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa de kommande resultaten av projektet ”Realising Long-term Value for Companies and Investors” – som genomförs inom ramen för FN:s principer för ansvarsfulla investeringar och FN:s Global Compact‑initiativ – på unionens egen fond, dvs. på Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), på dess dialog med investerare och till stöd för konceptet en ”hållbar kapitalmarknadsunion”.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

11.4.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

44

9

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Lars Adaktusson, Michèle Alliot-Marie, Nikos Androulakis, Francisco Assis, Petras Auštrevičius, Amjad Bashir, Bas Belder, Goffredo Maria Bettini, Klaus Buchner, James Carver, Fabio Massimo Castaldo, Lorenzo Cesa, Javier Couso Permuy, Andi Cristea, Arnaud Danjean, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Iveta Grigule, Richard Howitt, Sandra Kalniete, Tunne Kelam, Afzal Khan, Eduard Kukan, Ilhan Kyuchyuk, Ryszard Antoni Legutko, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, Ramona Nicole Mănescu, David McAllister, Demetris Papadakis, Alojz Peterle, Tonino Picula, Kati Piri, Andrej Plenković, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Sofia Sakorafa, Jean-Luc Schaffhauser, Helmut Scholz, Jaromír Štětina, Miguel Urbán Crespo, Ivo Vajgl, Elena Valenciano, Geoffrey Van Orden, Hilde Vautmans, Boris Zala

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Antonio López-Istúriz White, Tokia Saïfi, György Schöpflin, Igor Šoltes, Bodil Valero

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Beatriz Becerra Basterrechea, Georgios Epitideios, Claudiu Ciprian Tănăsescu


YTTRANDE från utskottet för utveckling (11.11.2015)

till utskottet för internationell handel

över genomförandet av parlamentets rekommendationer från 2010 om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar

(2015/2038(INI))

Föredragande av yttrande: Lola Sánchez Caldentey

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att EU:s handels- och investeringspolitik är kopplad till socialt skydd, utveckling, mänskliga rättigheter och miljöpolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen att iaktta principen om en konsekvent politik för utveckling i all extern politik och att specifikt låta det ingå i alla fördrag på ett sätt som är förenligt med internationella åtaganden på området för mänskliga rättigheter, anständigt arbete, jämställdhet och miljömässig hållbarhet.

2.  Europaparlamentet erinrar om FN:s förklaring om mänskliga rättigheter från 1986, som fastställer att rätten till utveckling är en omistlig mänsklig rättighet. Parlamentet uppmanar EU att inom ramen för den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra internationella fördrag samt målen för hållbar utveckling, respektera utvecklingsländernas suveräna rätt i linje med principen om utveckling av demokratiskt egenansvar, som förankras i agendan för utvecklingseffektivitet. Parlamentet betonar vikten av att säkra människornas värdighet och alla investerares skyldigheter och förpliktelser, i syfte att garantera internationellt fastställda standarder för sociala, miljömässiga och mänskliga rättigheter, samtidigt som ett effektivt samarbete främjas med alla utvecklingsaktörer.

3.  Europaparlamentet uppmanar EU att erkänna utvecklingsländernas gemensamma men differentierade ansvar, och att samtidigt säkerställa rättvisa i samband med utarbetandet av agendan för hållbar utveckling för perioden efter 2030 och den ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling. Parlamentet påminner om EU:s ansvar för att garantera partnerländernas egenansvar och bidrag till deras egen utveckling, särskilt vad gäller skatter, handel och investeringar. Parlamentet betonar särskilt behovet av att återupprätta balansen mellan de globala reglerna för handel och investeringar och skyldigheterna på området för mänskliga rättigheter, i syfte att nå den rätta balansen mellan företagens och regeringarnas rättigheter och skyldigheter.

4.  Europaparlamentet påminner om att genomförandet av agendan för anständigt arbete (baserad på ILO:s konventioner och rekommendationer) utgör en väsentlig del av de strategier för hållbar utveckling som kan användas av företagen. Parlamentet betonar i detta avseende att den sociala dialogen är nyckelkriteriet för företagens ansvar.

5.  Europaparlamentet konstaterar att agendan för företagens sociala ansvar måste anpassas till regionernas och ländernas särskilda behov för att kunna bidra till en förbättrad hållbar ekonomisk och social utveckling.

6.  Europaparlamentet beklagar den allvarliga bristen på information om och insyn i företagens verksamhet och dess inverkan på sociala och miljömässiga standarder och mänskliga rättigheter vid en tidpunkt då intresset ökar för den privata sektorn som utvecklingsaktör. Parlamentet understryker vikten av en verklig förbättring av insynen i företagen och deras ansvar och av en oberoende konsekvensanalys innan något internationellt avtal undertecknas, däribland handelsavtal. Parlamentet kräver inom ramen för EU:s handelsavtal en kraftfull övervaknings- och efterlevnadsmekanism för att effektivt säkerställa att företagen uppfyller sociala och miljömässiga standarder och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar Europeiska unionen och medlemsstaterna att främja bindande åtgärder för att säkerställa att multinationella företag betalar skatt i de länder där deras vinster genereras, samt att främja en obligatorisk landsspecifik rapportering inom den privata sektorn för att därmed öka ländernas kapacitet att mobilisera resurser.

7.  Europaparlamentet påminner om att införlivandet av ett människorättsbaserat tillvägagångssätt bör stå i centrum för EU:s utvecklingspolitik. Parlamentet påminner om att, vid en tidpunkt då användningen av kombinerade mekanismer som utvecklingsverktyg i EU ökar, bör anslutning till och genomförande av internationellt erkända riktlinjer och principer för företagens agerande och deras ansvarighetsmekanismer (dvs. ILO:s konventioner och standarder, bland annat ILO:s förklaring om principer för multinationella företag och socialpolitik, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s Global Compact-initiativ och de vägledande principerna för företag och mänskliga rättigheter) vara centrala villkor för beviljande av stöd från den privata sektorn i förbindelse med utvecklingssamarbete.

8.  Europaparlamentet beklagar att antalet kränkningar av de mänskliga rättigheterna i förbindelse med företagens verksamhet fortsatt ökar trots det enhetliga godkännandet av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter i människorättsrådet 2011. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om genomförandet av FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter.

9.  Europaparlamentet beklagar att det fortfarande saknas lagstiftningsmässiga ramar för hur företagen ska uppfylla mänskliga rättigheter och skyldigheter vad gäller sociala och miljömässiga standarder, vilket innebär att vissa stater och företag kan kringgå dem ostraffat. Parlamentet kräver att obligatoriska och verkställbara lagstiftningsmässiga ramar införs för hur företag ska uppfylla mänskliga rättigheter och skyldigheter vad gäller sociala och miljömässiga standarder. Parlamentet beklagar att de människorättsklausuler som finns i befintliga frihandelsavtal och andra ekonomiska partnerskapsavtal vanligtvis inte följs. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att i högre grad verka för att främja bindande och icke förhandlingsbara människorättsklausuler och sociala och miljömässiga klausuler i förhandlingarna om internationella avtal.

10.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att ytterligare främja obligatoriska och verkställbara initiativ för ansvarstagande gruvdrift, skogsbruk och råvaruexploatering, som kan omfatta privata hållbarhetsprogram genom hela leveranskedjan, och att intensifiera livscykelanalysen av miljömässiga och sociala produkter och processer, i syfte att förbättra konsumentinformationen och effektivt säkerställa företagens ansvarsskyldighet.

11.  Europaparlamentet uppmanar EU att följa Unctads rekommendationer avseende en heltäckande investeringspolitisk ram för hållbar utveckling i syfte att säkra ansvariga, transparenta och kontrollerbara investeringar, för att inte undergräva sociala och miljömässiga standarder, mänskliga rättigheter, utveckling och människors värdighet, och att samtidigt säkerställa respekt för mänskliga rättigheter, jämställdhet, anständigt arbete, fackliga rättigheter, miljöskydd, social skydd, allmän tillgång till varor och offentliga tjänster av hög kvalitet (med särskild fokus på offentlig och allmän sjukförsäkring), socialt skydd, allmän tillgång till läkemedel samt livsmedels- och produktsäkerhet.

12.  Europaparlamentet gläder sig, i en situation där befintliga standarder, principer och prövningsmekanismer i förbindelse med företag och mänskliga rättigheter är fragmenterade i internationell rätt, över att man nyligen infört människorättsklausuler i bilaterala frihandelsavtal och andra ekonomiska partnerskapsavtal liksom ett kapitel om hållbar utveckling. Parlamentet anser att dessa klausuler banar väg för ett bättre samarbete mellan EU och dess partnerländer. Parlamentet påminner om staternas ansvar för att säkerställa respekten för och främja mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att, eftersom det har gjorts få framsteg i genomförandet av FN:s vägledande principer, aktivt engagera sig i arbetet inom FN:s råd för mänskliga rättigheter och FN:s miljöprogram om en internationell konvention för att hålla transnationella företag ansvariga för kränkningar och överträdelser av mänskliga rättigheter och miljönormer.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

10.11.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

14

9

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Beatriz Becerra Basterrechea, Ignazio Corrao, Doru-Claudian Frunzulică, Nathan Gill, Charles Goerens, Enrique Guerrero Salom, Heidi Hautala, Maria Heubuch, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Linda McAvan, Norbert Neuser, Cristian Dan Preda, Lola Sánchez Caldentey, Elly Schlein, Pedro Silva Pereira, Davor Ivo Stier, Paavo Väyrynen, Bogdan Brunon Wenta, Rainer Wieland, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Louis-Joseph Manscour, Paul Rübig, Joachim Zeller


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (21.3.2016)

till utskottet för internationell handel

över genomförandet av parlamentets rekommendationer från 2010 om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar

(2015/2038(INI))

Föredragande av yttrande: Tiziana Beghin

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet begär att ILO:s åtta grundläggande arbetsnormer, de fyra prioriterade ILO-konventionerna för de industrialiserade länderna och relevant EU‑lagstiftning inkluderas genom en social klausul i EU:s samtliga bilaterala och multilaterala handelsavtal, och att dessa normer tillämpas. Parlamentet anser att det är nödvändigt att tillhandahålla incitament för företagen att göra åtaganden om socialt ansvar samt vidta förebyggande åtgärder för att kartlägga och förebygga alla kränkningar av mänskliga och miljömässiga rättigheter samt korruption och skatteflykt, även inom sina dotterbolag och distributionskedjor. Parlamentet påpekar vikten av att miniminormer för arbetsvillkor iakttas i tredjeländer och uppmanar därför kommissionen att tillsammans med arbetsmarknadens parter se till att det finns övervakningsmekanismer. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa inte bara ratificering utan även fullständigt genomförande av normerna, vilket kräver att det sätts in tillräckligt med personal till yrkesinspektioner i linje med ILO:s rekommendationer.

2.  Europaparlamentet påminner om att ILO:s trepartsförklaring om principer för multinationella företag och socialpolitik, ILO:s agenda för anständigt arbete och OECD:s riktlinjer för multinationella företag är grundläggande texter när det gäller företagens sociala ansvar, och understryker att kommissionens generaldirektorat för sysselsättning (GD Sysselsättning) måste fortsätta att spela en ledande roll i att gemensamt samordna EU:s politik för företagens sociala ansvar.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa upp EU:s förnyade strategi för perioden 2011–2014 på området för företagens sociala ansvar, och därvid överväga att inleda ett offentligt samråd.

4.  Europaparlamentet påminner om samspelet mellan sociala normer och miljönormer, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och utvecklingspolitik i EU:s utrikesrelationer, och den viktiga roll EU bör spela för att främja dessa rättigheter och normer, i synnerhet inom handelspolitik och handelsavtal utrikes.

5.  Europaparlamentet betonar att företagens sociala ansvarstagande har en lång europeisk tradition och att socialt ansvarstagande företag än i dag utgör en förebild.

6.  Europaparlamentet betonar att företagens sociala ansvar förutom den globala aspekten även alltid har en lokal och regional effekt som det gäller att beakta och främja.

7.  Europaparlamentet anser att ett företags skattepolitik ska betraktas som en del av företagets sociala ansvar och att det därför inte är socialt ansvarsfullt att tillämpa strategier för skatteundandragande eller utnyttjande av skatteparadis.

8.  Europaparlamentet begär att ILO involveras i WTO:s arbete, genom att organisationen beviljas observatörsstatus och rätt att tala vid WTO:s interministeriella konferenser. Parlamentet anser att ILO också bör involveras i förhandlingar om bilaterala och multilaterala handelsavtal. Parlamentet vill se att vederbörlig hänsyn tas till företagens sociala ansvar i handelspolitiken på multilateral nivå, bland de internationella forum som gynnar företags sociala ansvar, främst OECD och ILO, samt inom WTO.

9.  Europaparlamentet anser att ett närmare samarbete på multilateral nivå kommer att främja en verklig samordning mellan de internationella organisationerna, vilket till exempel kommer att göra det möjligt för ILO att utarbeta oberoende expertrapporter, så att vederbörlig hänsyn tas till villkoren för arbete och anständigt arbete i WTO:s verksamhet, för att förhindra att den sociala utvecklingen äventyras.

10.  Europaparlamentet begär att kapitlet om hållbar utveckling i bilaterala och multilaterala avtal stärks genom att man inför en övervaknings- och rapporteringsmekanism för arbetsmarknadens parter, och inrättar mekanismer för ansvarsskyldighet i händelse av bristande överensstämmelse. Parlamentet anser att ett sådant förfarande bör få konsekvenser i händelse av dokumenterade överträdelser av bestämmelser om hållbar utveckling eller brott mot vissa arbetsrättsliga bestämmelser och arbetsnormer.

11.  Europaparlamentet begär att säkerhet och hälsa på arbetet får en mer framträdande plats på agendan om anständigt arbete i kommande handelsavtal mellan EU och tredjeländer. Parlamentet uppmanar till tekniskt stöd från EU med att genomföra dessa villkor, för att säkerställa att de inte utgör något handelshinder.

12.  Europaparlamentet anser att ett effektivare genomförande av FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter är nödvändigt för att upprätthålla grundläggande arbetsnormer, sociala normer och miljönormer på arbetsplatser.

13.  Europaparlamentet påpekar behovet av att nya frågor bör ingå i företagens sociala ansvar, såsom arbetets upplägg, lika möjligheter och social integrering, åtgärder mot diskriminering samt utveckling av livslångt lärande. Parlamentet betonar att företagens sociala ansvar bör omfatta sådant som arbetets kvalitet, lika lön och karriärmöjligheter samt främjande av innovativa projekt för att stödja övergången till en hållbar ekonomi.

14.  Europaparlamentet anser att social- och miljöpolitik samt politiken för att öka respekten för de mänskliga rättigheterna bör främjas med hjälp av olika EU-åtgärder, inbegripet genom bilaterala avtal. Parlamentet noterar också att ingen av EU:s politiska åtgärder bör hindra den politik som fastställts av länder som är parter i bilaterala avtal för hållbar utveckling och respekt för individens rättigheter och friheter enligt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att bedömningar görs av de sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna samt när det gäller konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna, före förhandlingarna, samt att en retroaktiv systematisk övervakning och bedömning tillämpas. Parlamentet påminner om att nuvarande upphävandebestämmelser i bilaterala avtal bör utlösas om det konstateras att det skett allvarliga överträdelser av överenskomna sociala, miljömässiga och människorättsrelaterade mål och/eller normer.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i alla frihandelsavtal som förhandlas fram med tredjeländer respektera och främja höga sociala normer, i linje med genomförandet av ILO:s agenda för anständigt arbete, där det fastställs huvudsakliga mål för att säkerställa värdiga, stabila och fridfulla arbetsmiljöer och betonar vikten av att arbetsmarknadens parter på ett effektivare sätt engagerar sig i att främja denna agenda, för att främja arbetstillfällen av god kvalitet och anständiga arbetstillfällen, för att säkerställa erkännande av och respekt för arbetstagares rättigheter, utöka det sociala skyddet och främja den sociala dialogen. Parlamentet uppmanar även företag i EU att respektera dessa huvudmål, både inom unionen och i sina förbindelser med aktörer utanför EU.

16.  Europaparlamentet understryker att den europeiska strategin ”Handel för alla” förbinder EU att ”förstärka initiativ för företags sociala ansvar”, och betonar att detta måste innebära nya åtgärder på EU-nivå, inbegripet avtal om en ny EU-åtgärdsplan för företagens sociala ansvar fram till 2020 och en mekanism i alla nya handelsavtal som inte bara nämner företags sociala ansvar, affärer och mänskliga rättigheter utan också inför en uppföljnings- och genomförandemekanism i varje fall.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att proaktivt och konstruktivt engagera sig tillsammans med OECD och ILO för att ta fram ett globalt arbetssätt för att förbättra arbetsförhållandena i klädsektorn.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att när nya handelsavtal ska förhandlas – till exempel de med Australien och Nya Zeeland – fastställa bilaterala nya normer för demokratiska, transparenta rättvisa handelsavtal som kan fungera som riktmärken för en ny global handelspolitik.

19.  Europaparlamentet påminner om att den sociala dialogen i Europa ger en inneboende möjlighet för arbetsmarknadens parter att ta upp problem med företagens sociala ansvar, och parlamentet uppmuntrar till förhandling av nya ramavtal i vissa sektorer för att föra fram syftena med företags sociala ansvar.

20.  Europaparlamentet betonar att EU:s institutioner ser ett företags register och bevisade åtagande för hållbart och etiskt uppförande vid offentlig upphandling som en prioritering, och uppmanar upphandlande myndigheter att använda dessa kriterier i enlighet med upphandlingsdirektiven.

21.  Europaparlamentet betonar att företagens sociala ansvar kan spela en viktig roll i att garantera miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt och arbetsrättsliga normer, och för att bekämpa korruption både i EU och i världen, särskilt om de omfattar tillräckliga öppenhetsnormer och tillförlitliga ansvarsmekanismer. Parlamentet föreslår att företag i högre grad hålls ansvariga i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta en ny strategi avseende företagens sociala ansvar som fastställer starkare rapporterings- och efterlevnadskrav, vilket säkerställer bättre genomförande av FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att stödja företagens sociala ansvar i handelsavtal.

22.  Europaparlamentet fortsätter att med eftertryck uppmana kommissionen att förbjuda all slags EU-import av varor och tjänster där det används moderna former av slaveri eller tvångsarbete, för i synnerhet sårbara grupper, eller som strider mot grundläggande mänskliga rättigheter.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på ett konstruktivt sätt stödja företagens åtaganden inom ramen för företagens sociala ansvar och främja dem i världen, till exempel genom aktiv förmedling av hållbara partnerskap för företagens sociala ansvar, samt stödja detta arbete genom samordnande verkställighetsåtgärder.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa incitament och främja införandet av företags sociala ansvar; detta ska komplettera och inte under några omständigheter ersätta befintliga arbetsrättsliga lagar och miljölagar.

25.  Europaparlamentet välkomnar den roll som GD Sysselsättning och kommissionen har i att sammankalla högnivågruppen för företagens sociala ansvar bland medlemsstaterna, och uppmanar till utökad dialog och utökat samarbete mellan EU-institutionerna och medlemsstaterna för att främja EU:s strategi för företagens sociala ansvar.

26.  Europaparlamentet välkomnar eftertryckligen arbetsaspekterna i den rapportering från större företag om mänskliga rättigheter som ingår i direktivet om icke-finansiell rapportering(1). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt och effektivt införliva direktivet. Parlamentet uppmanar alla företag som är noterade i EU och deras intressenter att följa andan i direktivet, för att genomdriva en mer socialt rättvis och hållbar ekonomi.

27.  Europaparlamentet noterar att främjande av goda anställningsrutiner i hela de globala leveranskedjorna har uppmärksammats mer efter fabrikskollapsen på Rana Plaza, att det har gjorts utkast till en fransk lag om ”vederbörlig aktsamhet”, samt ordförande Junckers uttalande vid G7-toppmötet till förmån för ”akuta åtgärder” för att förbättra ansvarsskyldigheten i globala leveranskedjor.

28.  Europaparlamentet påminner om att EU fortfarande inte klarar att bemöta den juridiska klyftan när det gäller villkoren om ”tillgång till kompensation” i FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter, när det gäller extrema fall med många omkomna arbetstagare som vid tragedin i Bhopal. Parlamentet uppmanar till att villkor förs fram för att möjliggöra behörighet för europeiska domstolar i sådana fall då den tillgängliga kompensationen i de berörda tredjeländerna är otillräcklig.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, framför allt GD Rättsliga frågor, att lägga fram förslag om hur man ytterligare kan underlätta tillgången till rättslig prövning i EU‑domstolar av de mest extrema fallen av flagranta brott mot de mänskliga rättigheterna som begåtts av Europabaserade företag, eller av deras dotterbolag, underleverantörer eller affärspartner, i enlighet med rekommendationerna från FN:s generalsekreterares särskilda representant för företag och mänskliga rättigheter.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

16.3.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

47

4

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Guillaume Balas, Tiziana Beghin, Brando Benifei, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Jane Collins, Martina Dlabajová, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Thomas Händel, Rina Ronja Kari, Jan Keller, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Morten Løkkegaard, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Elisabeth Morin-Chartier, Emilian Pavel, João Pimenta Lopes, Georgi Pirinski, Marek Plura, Terry Reintke, Sofia Ribeiro, Maria João Rodrigues, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Romana Tomc, Yana Toom, Ulrike Trebesius, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Maria Arena, Georges Bach, Heinz K. Becker, Lynn Boylan, Karima Delli, Paloma López Bermejo, António Marinho e Pinto, Edouard Martin, Ivo Vajgl

(1)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy.


YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (3.12.2015)

till utskottet för internationell handel

över genomförande av parlamentets rekommendationer från 2010 om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar

(2015/2038(INI))

Föredragande av yttrande: Malin Björk

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Handelsavtal och handelsliberaliseringar kan påverka kvinnor och män olika på grund av strukturell bristande jämställdhet i tillträdet till utbildning, arbete, tjänster, resurser och inkomst samt på grund av deras ställning som konsumenter, deras representation i beslutsfattande och deras närvaro i lågkvalificerade ställningar och på grund av olika sociala regler för kvinnor respektive män.

B.  Uppnåendet av jämställdhet som strategiskt mål är av central betydelse för uppnåendet av EU:s allmänna mål. Enligt EU:s gällande jämställdhetsstrategi (2010–2015) ska EU jämställdhetsintegrera sin handelspolitik som en del av en bredare ram för hållbar utveckling.

C.  Alla åtgärder som förbättrar arbetstagarnas kompetens, stabilitet i arbetslivet, arbetsförhållanden, arbetslöshetsförsäkring och förmåner – såsom betald ledighet, inklusive föräldraledighet, och sjuk- och hälsovård – kommer sannolikt att ha stora positiva konsekvenser för de kvinnliga arbetstagarna, särskilt de med de mest otrygga förhållandena.

D.  Omfattande och välavvägda handelsavtal kan inverka positivt på kvinnors sysselsättningsgrad och bidra till tillväxten och den sociala sammanhållningen. Enligt artikel 8 i EUF-fördraget ska EU jämställdhetsintegrera all sin verksamhet, inbegripet i samband med handelsavtalsförhandlingar.

E.  Jämställdhet nämndes inte i parlamentets resolution av den 25 november 2010 om företagens sociala ansvar i internationell handel.

F.  Det femte målet för hållbar utveckling är att senast 2030 uppnå jämställdhet.

G.  Handelsavtal bör under inga omständigheter försvaga de framsteg som EU eller dess medlemsstater gjort i fråga om jämställdhet.

H.  Undanröjande av hinder för investeringar i form av lagliga rättigheter, sociala standarder, konsumentskydd och miljöbestämmelser leder till ”harmonisering” till lägre arbetsrättsstandarder samt privatisering av offentliga tjänster och välfärdssektorn, vilket inverkar negativt på jämställdheten.

I.  En hållbar utveckling och tillväxt för alla måste inkludera jämställdhet samt egenmakt för kvinnor och flickor.

J.  Handelsliberaliseringar kan inte i sig förväntas undanröja bristande jämställdhet, utan kräver skräddarsydda åtgärder och ekonomiska resurser för att möjliggöra en övervakning av effekten för kvinnor.

1.  Europaparlamentet efterlyser en bindande tillämpning av Internationella arbetsorganisationens grundläggande arbetsnormer och agenda för anständigt arbete i EU:s förmånshandelsavtal – eftersom ILO-standarder är särskilt relevanta för att förbättra jämställdheten tack vare sina principer om icke-diskriminering på grund av kön och om lika lön för kvinnor och män – liksom internationella miljöskyddsåtaganden.

2.  Europaparlamentet efterlyser ett brett, verkligt, kontinuerligt och insynsvänligt deltagande av inte bara kvinnor, kvinnorättsorganisationer och fackföreningar i synnerhet, utan även av miljö-, konsument-, arbetstagar- och biståndsorganisationer, i handelssamråd och handelsförhandlingar samt i handelspolitiken och dess genomförande. Parlamentet uppmuntrar kvinnor och kvinnoorganisationer att aktivt delta och att ta initiativ och ta fram information av betydelse för förhandlingarna.

3.  Europaparlamentet efterfrågar ökad insyn för och redovisningsskyldighet inför gräsrotsorganisationer i samband med urformandet av internationella handelsregler och nationell handelspolitik, liksom respekt för arbetstagarnas rättigheter och de mänskliga rättigheterna, inbegripet kvinnors rättigheter.

4.  Europaparlamentet uppmanar EU att säkerställa att handelspolitiken inte upphäver inhemsk lagstiftning om socialt skydd, konsumentskydd, allmän säkerhet, folkhälsa och utbildning, livsmedelssäkerhet, miljöskydd och jämställdhet.

5.  Europaparlamentet konstaterar att konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor inlemmats i förteckningen över konventioner inom GPS+‑systemet, och efterlyser en grundlig kontroll av att mottagarna fullgör sina skyldigheter.

6.  Europaparlamentet uppmanar EU att systematiskt inbegripa bindande, verkställbara och icke förhandlingsbara människorättsklausuler, inbegripet om flickors och kvinnors rättigheter, i sina internationella avtal, inklusive handels- och investeringsavtal som har slutits eller som står i begrepp att slutas.

7.  Europaparlamentet upprepar vikten av att aktivera upphävandeklausulen i internationella handelsavtal i händelse att den andra avtalsslutande parten kränker de mänskliga rättigheterna.

8.  Europaparlamentet påminner om EU:s åtagande att jämställdhetsintegrera all sin politik och om vikten av att garantera att kvinnor och män gynnas i lika stor utsträckning av sociala förändringar, ekonomisk tillväxt och skapande av anständig sysselsättning, samtidigt som man undanröjer diskriminering och främjar kvinnors rättigheter i världen.

9.  Europaparlamentet anser det beklagligt att handelsavtalen ofta förhandlas fram utan att någon särskild hänsyn tas till deras inverkan på kvinnors och flickors rättigheter, såsom rätten till hälsa – och därmed tillhörande rättigheter, inbegripet reproduktiv hälsa – och tillgång till utbildning, mat, arbete, säkra arbetsförhållanden och vatten.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samla in uppgifter om och djupanalysera de potentiella specifika konsekvenserna för kvinnors situation, inbegripet i tredjeländer, i syfte att öka samstämmigheten mellan skilda men sammankopplade politikområden, till exempel handel, utveckling, sysselsättning, migration och jämställdhet.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, på grundval av riktmärken och resurser för jämställdhet, göra förhands- och efterhandsbedömningar av handelsavtalens inverkan på kvinnor och jämställdheten, som ett led i en bredare bedömning av konsekvenserna för den mänskliga utvecklingen. Parlamentet betonar att det behövs korrekta och tillförlitliga uppgifter för att man ska kunna utvärdera hur olika handelsåtgärder och handelsinstrument, t.ex. TTIP, TiSA och CETA, påverkar kvinnor respektive män. Vidare menar parlamentet att det bör krävas en obligatorisk djupgående och systematisk bedömning av gällande handels- och investeringsavtal för att fastställa områden som kan påverka jämställdheten negativt.

12.  Europaparlamentet understryker att EU:s handelspolitik måste säkerställa att staternas förmåga att lagstifta om och skydda kvinnors rättigheter samt miljön och konsumenternas och arbetstagarnas rättigheter inte undergrävs samt att bolag och investerare hålls ansvariga inför människor och regeringar för sin inverkan på de mänskliga rättigheterna och jämställdheten och för sin sociala, miljömässiga och utvecklingsrelaterade inverkan.

13.  Europaparlamentet efterlyser djupgående konsekvensbedömningar utifrån ett människorätts-, klimat-, jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv av resultatet av multilaterala och bilaterala handelsavtal som förhandlas fram mellan EU och tredjeländer.

14.  Europaparlamentet betonar att EU vid handelsavtalsförhandlingar bör vinnlägga sig om att inte bara förbättra globala sociala och miljömässiga standarder och skapa en mer rättvis och jämlik global handelsmodell, utan också främja jämställdhet.

15.  Europaparlamentet beklagar att jämställdhetsperspektivet hittills har förbisetts i stor utsträckning inom området för företagens sociala ansvar. Parlamentet uppmanar kommissionen att jämställhetsintegrera sin politik för företagens sociala ansvar, inbegripet klausuler om företagens sociala ansvar i internationella handelsavtal genom inkluderande åtgärder, till exempel om att företagen ska öka sin representation av kvinnor i chefspositioner på alla nivåer och stödja livslångt lärande och utbildning för kvinnor på arbetsplatsen, i syfte att säkerställa lämpliga arbetsförhållanden och rättigheter för kvinnor i hela leverantörskedjan, samt undvika att köpa material från konfliktområden med utbrett könsbaserat våld.

16.  Europaparlamentet konstaterar att EU i sin jämställdhetsstrategi inte har tagit vederbörlig hänsyn till jämställdhetsperspektivet inom EU:s handelspolitik. Parlamentet beklagar att jämställdhetsfrågan inte heller tas upp i meddelandet av den 15 oktober 2015 om den nya handels- och investeringsstrategin.

17.  Europaparlamentet framhåller att alternativa affärsmodeller såsom kooperativ, ömsesidiga bolag och sociala företag spelar en viktig roll och främjar jämställdhet samt hållbar utveckling och tillväxt för alla. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta och främja dessa alternativa modeller i hela EU och inom handels- och utvecklingspolitiken.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

3.12.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

15

8

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Maria Arena, Catherine Bearder, Malin Björk, Anna Maria Corazza Bildt, Iratxe García Pérez, Anna Hedh, Mary Honeyball, Elisabeth Köstinger, Angelika Mlinar, Maria Noichl, Terry Reintke, Jordi Sebastià, Beatrix von Storch, Jadwiga Wiśniewska, Anna Záborská, Inês Cristina Zuber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Izaskun Bilbao Barandica, Eleonora Forenza, Mariya Gabriel, Julie Girling, Kostadinka Kuneva, Constance Le Grip, Dubravka Šuica, Julie Ward

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Kristina Winberg


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

16.6.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

5

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laima Liucija Andrikienė, Tiziana Beghin, Daniel Caspary, Christofer Fjellner, Eleonora Forenza, Yannick Jadot, Ska Keller, Alexander Graf Lambsdorff, Bernd Lange, David Martin, Emmanuel Maurel, Emma McClarkin, Anne-Marie Mineur, Alessia Maria Mosca, Franck Proust, Tokia Saïfi, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Adam Szejnfeld, Iuliu Winkler, Jan Zahradil

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Goffredo Maria Bettini, Agnes Jongerius, Sander Loones, Bolesław G. Piecha, Fernando Ruas, Jarosław Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Georges Bach, Eider Gardiazabal Rubial, Carlos Iturgaiz, Jan Keller, Dominique Martin, Giulia Moi, Jozo Radoš, Dario Tamburrano, Hermann Winkler

Rättsligt meddelande