Förfarande : 2015/2326(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0262/2016

Ingivna texter :

A8-0262/2016

Debatter :

Omröstningar :

PV 06/10/2016 - 5.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0385

BETÄNKANDE     
PDF 434kWORD 74k
9.9.2016
PE 578.513v02-00 A8-0262/2016

om kontroll av unionsrättens tillämpning: Årsrapport 2014

(2015/2326(INI))

Utskottet för rättsliga frågor

Föredragande: Heidi Hautala

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
 YTTRANDE från utskottet för framställningar
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om kontroll av unionsrättens tillämpning: Årsrapport 2014

(2015/2326(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den 32:a årsrapporten om kontroll av unionsrättens tillämpning 2014 (COM(2015)0329),

–  med beaktande av kommissionens utvärderingsrapport för projektet ”EU Pilot” (COM(2010)0070),

–  med beaktande av kommissionens andra utvärderingsrapport för EU Pilot-projektet (COM(2011)0930),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 mars 2002 om klagandens ställning i ärenden om överträdelser av gemenskapsrätten (COM(2002)0141),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 april 2012 Uppdatering av klagandens ställning i ärenden om unionsrättens tillämpning (COM(2012)0154),

–  med beaktande av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen,

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen,

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om 30:e och 31:a årsrapporterna om kontrollen av EU-rättens tillämpning(1),

–  med beaktande av artiklarna 52 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för framställningar (A8-0262/2016), och av följande skäl:

A.  I artikel 17 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) fastställs att kommissionens grundläggande roll är att vara ”fördragens väktare”.

B.  Enligt artikel 6.1 i EU-fördraget har Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna) samma rättsliga värde som fördragen, och den riktar sig till EU:s institutioner, organ och byråer samt till medlemsstaterna när dessa tillämpar unionsrätten (artikel 51.1 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna).

C.  Enligt artikel 258 första och andra styckena i EUF-fördraget ska kommissionen avge ett motiverat yttrande till en medlemsstat om kommissionen anser att den medlemsstaten har underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt fördragen. Kommissionen får föra ärendet vidare till Europeiska unionens domstol om medlemsstaten inte rättar sig efter yttrandet inom den tid som kommissionen angett.

D.  Enligt ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen ska parlamentet informeras om alla överträdelseförfaranden som baseras på formella underrättelser, men detta omfattar inte det informella EU Pilot-förfarande som genomförs innan formella överträdelseförfaranden inleds.

E.  Kommissionen åberopar artikel 4.3 i EU-fördraget och principen om lojalt samarbete mellan unionen och medlemsstaterna för att fullgöra sin skyldighet gällande tystnadsplikt gentemot medlemsstaterna i EU Pilot-förfaranden.

F.  EU Pilot-förfaranden ska möjliggöra närmare och mer konsekvent samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna så att brott mot unionsrätten, om möjligt, kan lösas på ett tidigare stadium utan att man behöver ta till formella överträdelseförfaranden.

G.  2014 mottog kommissionen 3 715 klagomål om eventuella överträdelser av unionsrätten, och de medlemsstater som var föremål för flest klagomål var Spanien (553), Italien (475) och Tyskland (276).

H.  2014 inledde kommissionen 893 nya överträdelseförfaranden, där Grekland (89), Italien (89) och Spanien (86) var de medlemsstater som det största antalet öppna ärenden gällde.

I.  I artikel 41 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna anges att rätten till god förvaltning innebär att var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av institutionerna, och i artikel 298 i EUF‑fördraget anges att unionens institutioner, organ och byråer ska stödja sig på en öppen, effektiv och oberoende europeisk administration när de fullgör sina uppgifter.

1.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen, enligt artikel 17 i EU-fördraget, är ansvarig för att säkerställa tillämpningen av unionsrätten, inklusive EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna (artikel 6.1 i EU-fördraget), vars bestämmelser riktar sig till EU:s institutioner, organ och byråer samt till medlemsstaterna när dessa tillämpar unionsrätten.

2.  Europaparlamentet erkänner att det främsta ansvaret för korrekt genomförande och tillämpning av EU-lagstiftningen ligger hos medlemsstaterna, men påpekar att detta inte fråntar EU-institutionerna skyldigheten att respektera primär unionsrätt när de producerar sekundär unionsrätt.

3.  Europaparlamentet betonar kommissionens väsentliga roll i att övervaka unionsrättens tillämpning och lägga fram sin årsrapport för parlamentet och rådet. Kommissionen uppmanas att fortsatt ha en aktiv funktion när det gäller att ta fram olika verktyg för att förbättra genomförandet, upprätthållandet och efterlevnaden av unionsrätten i medlemsstaterna, samt att, utöver uppgifterna om genomförandet av EU-direktiv, tillhandahålla uppgifter om genomförandet av EU-förordningar i sin nästa årsrapport.

4.   Europaparlamentet erkänner att det främsta ansvaret för korrekt genomförande och tillämpning av EU-lagstiftningen ligger hos medlemsstaterna, och betonar att medlemsstaterna vid genomförande av EU-lagstiftning även fullt ut måste respektera de grundläggande värdena och rättigheterna enligt fördragen och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet påminner om att kontrollen och utvärderingen av unionsrättens tillämpning är kommissionens ansvar, och uppmanar i detta avseende ännu en gång medlemsstaterna att systematiskt använda jämförelsetabeller, men påpekar samtidigt att detta inte fråntar EU-institutionerna skyldigheten att respektera primär unionsrätt när de producerar sekundär unionsrätt. Det är viktigt att parlamentet utnyttjar genomföranderapporterna om sektorsspecifik lagstiftning.

5.  Europaparlamentet framhåller att parlamentet också fyller en mycket viktig funktion i detta avseende genom att politiskt granska kommissionens upprätthållandeåtgärder och årsrapporterna om kontroll av unionsrättens tillämpning samt anta sina resolutioner i relevanta frågor. Parlamentet anser att det skulle kunna bidra ytterligare till att EU:s lagstiftning införlivas i tid och korrekt genom att – via på förhand upprättade kanaler till de nationella parlamenten – dela med sig av sina sakkunskaper om beslutsfattandet i lagstiftningsarbetet.

6.  Europaparlamentet konstaterar att ett snabbt och korrekt införlivande av unionsrätten med nationell lagstiftning och ett tydligt inhemskt regelverk bör vara en prioritet för medlemsstaterna för att undvika överträdelser av unionsrätten och samtidigt ge enskilda och företag de fördelar som en effektiv och ändamålsenlig tillämpning av unionsrätten är avsedd att medföra.

7.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och andra berörda aktörer spelar i utarbetandet av lagstiftning och i övervakningen och rapporteringen av brister i medlemsstaternas införlivande och tillämpning av unionsrätten. Parlamentet noterar kommissionens erkännande av de berörda aktörernas roll genom att 2014 införa nya verktyg som underlättar denna process. Parlamentet uppmuntrar berörda aktörer att vara fortsatt vaksamma i detta avseende.

8.  Europaparlamentet framhåller att ändamålsenlig tillämpning av unionsrätten bidrar till att stärka EU-institutionernas trovärdighet. Parlamentet uppskattar den vikt som man i kommissionens årsrapport tillmäter de framställningar som lämnas in av medborgare, företag och det civila samhällets organisationer, genom utövande av denna grundläggande rättighet enligt Lissabonfördraget, vilken utgör ett viktigt inslag i det europeiska medborgarskapet och ett viktigt alternativ när det gäller att kontrollera unionsrättens tillämpning och identifiera eventuella kryphål i den genom att medborgarna direkt ger uttryck för sina synpunkter och erfarenheter, detta utöver val och folkomröstningar, som kvarstår som medborgarnas främsta demokratiska uttryckssätt.

9.  Europaparlamentet anser att orealistiska tidsfrister för genomförande av lagstiftning kan leda till en oförmåga till efterlevnad hos medlemsstaterna, vilket medför ett underförstått godkännande av en fördröjd tillämpning. Parlamentet uppmanar EU‑institutionerna att enas om ändamålsenligare tidsplaner för genomförande av förordningar och direktiv, med beaktande av nödvändiga gransknings- och samrådsperioder. Kommissionen bör presentera rapporter, granskningar och reviderad lagstiftning inom de tidsfrister som överenskommits med medlagstiftarna och enligt det som fastställts i relevant lagstiftning.

10.   Europaparlamentet välkomnar att det nya interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning innehåller bestämmelser som syftar till att förbättra genomförandet och tillämpningen av unionsrätten och uppmuntra ett mer strukturerat samarbete i detta avseende. Parlamentet ställer sig bakom att man i nämnda avtal efterlyser sätt att bättre identifiera nationella åtgärder som inte har någon direkt koppling till unionslagstiftningen (nationell överreglering). Det är viktigt att införlivandet stärks och att medlemsstaterna anmäler och klart och tydligt anger nationella åtgärder som införs som tillägg till EU-direktiv. Parlamentet understryker att medlemsstaterna, när de tillämpar unionslagstiftningen, bör undvika att lägga till onödiga bördor utöver unionslagstiftningen, eftersom detta leder till missuppfattningar om EU:s lagstiftningsverksamhet och ökar den omotiverade EU-skepsisen bland medborgarna. Detta påverkar dock inte på något sätt medlemsstaternas rätt att på nationell nivå införa social- och miljöpolitiska normer som är strängare än de som man kommit överens om på EU-nivå.

11.  Europaparlamentet betonar att det bör spela en starkare roll i analysen av hur anslutningsländer och länder med associeringsavtal med Europeiska unionen efterlever unionsrätten. Parlamentet bör på lämpligt sätt hjälpa dessa länder genom kontinuerligt samarbete med deras nationella parlament rörande efterlevnad och tillämpning av unionsrätten.

12.  Europaparlamentet anser att det bör utarbeta ordentliga betänkanden och inte bara resolutioner om alla kandidatländer som svar på de årliga lägesrapporter som offentliggörs av kommissionen, i syfte att ge alla berörda utskott en möjlighet att avge yttranden i relevanta frågor. Kommissionen bör fortsatt offentliggöra lägesrapporter för alla grannskapsländer som undertecknat associeringsavtal för att parlamentet ska kunna gå vidare med en ordentlig och systematisk bedömning av de framsteg som dessa länder gjort när det gäller genomförandet av EU:s regelverk med hänsyn till associeringsprocessen.

13.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens 32:a årsrapport om kontroll av unionsrättens tillämpning, och noterar att miljö, transport, den inre marknaden och tjänster var de politikområden 2013 där flest överträdelseförfaranden fortfarande pågick 2014. Parlamentet noterar även att miljö, hälso- och sjukvård, konsumentskydd, rörlighet och transport än en gång var de politikområden där flest nya överträdelseförfaranden inleddes år 2014. Kommissionen uppmuntras att säkerställa interinstitutionell öppenhet genom att ge parlamentet bättre insyn i ärenden som rör överträdelser av unionsrätten.

14.  Europaparlamentet noterar att det i årsrapporten anges att ”antalet formella överträdelseförfaranden under de fem senaste åren” har minskat, och att detta enligt kommissionen återspeglar den verkningsfulla strukturerade dialogen med medlemsstaterna via EU Pilot. Parlamentet anser emellertid att minskningen under de senaste åren, och den förväntade minskningen de kommande åren, främst beror på att det kommer allt färre nya lagstiftningsförslag från kommissionen. Parlamentet noterar också att kommissionen inte inleder EU Pilot-förfaranden när direktiv införlivats sent.

15.   Europaparlamentet påminner om att denna efterhandsutvärdering inte fråntar kommissionen skyldigheten att utan fördröjningar och på ett ändamålsenligt sätt kontrollera unionsrättens tillämpning och genomförande, och konstaterar att parlamentet skulle kunna bistå i övervakningen av genomförandet av lagstiftningen genom sin granskning av kommissionen.

16.  Europaparlamentet noterar att ökningen av antalet nya EU Pilot-ärenden under granskningsperioden och det minskade antalet öppna överträdelseärenden enligt årsrapporten visar att EU Pilot-systemet fungerar väl och har haft en positiv inverkan genom att främja effektivare upprätthållande av unionsrätten. Parlamentet upprepar dock att arbetet med att upprätthålla unionsrätten varken är tillräckligt insynsvänligt eller omfattas av någon verklig kontroll genom försorg av dem som klagar eller de berörda parterna, och beklagar att parlamentet fortfarande saknar tillfredsställande tillgång till information om EU Pilot-förfarandet och pågående ärenden, trots sina upprepade krav. I detta avseende uppmanas kommissionen att säkerställa bättre insyn när det gäller information om EU Pilot-förfarandet och om pågående ärenden.

17.  Europaparlamentet anser att de ekonomiska påföljderna vid bristande efterlevnad av unionsrätten bör vara effektiva, proportionerliga och avskräckande samt ta hänsyn till återkommande underlåtelser på ett och samma område, och att medlemsstaterna lagstadgade rättigheter måste respekteras.

18.  Europaparlamentet påpekar att Europeiska unionen grundar sig på rättsstatsprincipen, rättssäkerhet och lagstiftningens förutsebarhet. Därför måste det vara EU-medborgarnas rätt att vara de första att på ett tydligt, tillgängligt och insynsvänligt sätt i god tid (genom internet och på andra sätt) få veta huruvida det har antagits nationella lagar som införlivar unionsrätten, och i så fall vilka, samt vilka nationella myndigheter som ansvarar för att säkerställa att lagarna genomförs korrekt.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sammanlänka alla olika portaler, kontaktpunkter och informerande webbplatser till en enda ingång som ger medborgarna enkel tillgång till internetbaserade klagomålsformulär och användarvänlig information om överträdelseförfaranden. Kommissionen uppmanas dessutom att i sin nästa rapport om kontrollen inkludera närmare uppgifter om användningen av nämnda portaler.

20.  Europaparlamentet påpekar att lojalt samarbete mellan kommissionen och parlamentet är en skyldighet som åligger dem båda. Parlamentet efterlyser därför en översyn av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen så att information om EU Pilot-förfaranden i form av (konfidentiella) dokument ska kunna översändas till det parlamentsutskott som har ansvar för tolkning och tillämpning av unionsrätten.

21.  Europaparlamentet påminner om att det i sin resolution av den 15 januari 2013 efterlyste antagande av en EU-förordning om en europeisk förvaltningsprocesslag i enlighet med artikel 298 i EUF-fördraget, men att parlamentets begäran inte följdes upp av något kommissionsförslag, trots att resolutionen antagits med en överväldigande majoritet (572 röster för, 16 emot och 12 nedlagda röster). Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant ta del av parlamentets resolution på nytt i syfte att ta fram ett lagstiftningsförslag om en europeisk förvaltningsprocesslag.

22.  Framför allt beklagar Europaparlamentet djupt att det inte gjorts någon uppföljning av dess begäran om bindande bestämmelser i form av en förordning som anger de olika aspekterna av ett överträdelseförfarande och skeendet innan ett sådant inleds, bland annat meddelanden, bindande tidsfrister, rätten att höras, skyldigheten att uppge skäl och varje persons rätt till tillgång till sin akt, så att medborgarnas rättigheter stärks och insyn garanteras.

23.  Europaparlamentet påminner i detta sammanhang om att utskottet för rättsliga frågor har inrättat en ny arbetsgrupp för förvaltningsrätt, som har beslutat att utarbeta ett verkligt förslag till förordning om EU-förvaltningens administrativa förfaranden som en ”inspirationskälla” för kommissionen, inte i syfte att ifrågasätta kommissionens initiativrätt, utan för att visa att en sådan förordning skulle vara både användbar och möjlig att anta.

24.  Europaparlamentet anser att syftet med detta förslag till förordning inte är att ersätta befintlig EU-lagstiftning, utan snarare att komplettera denna där det finns luckor eller problem rörande tolkningen, och att ge ökad insyn, klarhet och konsekvens i tolkningen av befintliga bestämmelser, till gagn för allmänheten och näringslivet liksom för förvaltningen och dess personal.

25.  Europaparlamentet uppmanar därför än en gång kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om en europeisk förvaltningsprocesslag med utgångspunkt i de initiativ som tagits av parlamentet i denna fråga.

26.   Europaparlamentet påminner om att alla EU-institutioner är bundna av fördragen och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, även när de agerar som medlemmar i grupper av internationella långivare (s.k. trojkor).

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra efterlevnaden av unionsrätten till en verklig politisk prioritering som ska fullföljas i nära samarbete med parlamentet, som är skyldigt att a) hålla kommissionen politiskt ansvarig och b) som medlagstiftare se till att det självt är fullt informerat och därmed i stånd att ständigt förbättra sitt lagstiftningsarbete.

28.  Europaparlamentet stöder inrättandet av en process inom parlamentet för att kontrollera unionsrättens tillämpning i medlemsstaterna där frågan om bristande efterlevnad kan analyseras på ett sätt som är landsspecifikt och tar hänsyn till att de berörda ständiga utskotten i Europaparlamentet kontrollerar unionsrättens tillämpning inom sina respektive behörighetsområden.

29.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och de nationella parlamenten.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2015)0322.


MOTIVERING

Kommissionens 32:a årsrapport om kontroll av unionsrättens tillämpning innehåller på nytt intressant information om det faktiska genomförandet och den konkreta tillämpningen av unionsrätten. Rapporten visar att miljö, transport, den inre marknaden och tjänster fortsatt var de politikområden där det största antalet överträdelseförfaranden pågick 2014. I årsrapporten framhålls även att antalet formella överträdelseförfaranden har minskat under de fem senaste åren. Enligt kommissionen återspeglar detta den verkningsfulla dialogen med medlemsstaterna inom ramen för EU Pilot-förfarandet. Med tanke på att parlamentet fortfarande har förhållandevis begränsad tillgång till information om EU Pilot-förfarandet och pågående ärenden, är det emellertid svårt att bedöma i vilken grad minskningen i formella överträdelseförfaranden verkligen är ett tecken på att medlemsstaterna efterlever unionsrätten bättre, eller om den snarare återspeglar kompromisslösningar mellan kommissionen och de medlemsstater som gjort sig skyldiga till överträdelser. En slutsats som kan dras av rapporten är därför att arbetet med att upprätthålla unionsrätten fortfarande inte är tillräckligt insynsvänligt. I detta sammanhang anser föredraganden att de förslag som lagts fram av den nya arbetsgrupp för förvaltningsrätt som utskottet för rättsliga frågor inrättat skulle kunna inspirera kommissionen på ett värdefullt sätt, eftersom de visar att en förordning om de administrativa förfarandena inom EU:s egen förvaltning skulle vara både användbar och möjlig att anta. Föredraganden anser också att Europaparlamentet kan och bör spela en mer strukturerad roll i analysen av hur anslutningsländer och länder med associeringsavtal med Europeiska unionen efterlever unionsrätten, och även i utvecklingen av lämpligt stöd i detta avseende när det gäller dessa länder.


YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (28.4.2016)

till utskottet för rättsliga frågor

över årsrapporten om kontroll av gemenskapsrättens tillämpning 2014

(2015/2326(INI))

Föredragande av yttrande: Ramon Tremosa i Balcells

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  2014 mottog kommissionen 3 715 klagomål om eventuella överträdelser av unionsrätten, och de medlemsstater som var föremål för flest klagomål var Spanien (553), Italien (475) och Tyskland (276).

B.  2014 inledde kommissionen 893 nya överträdelseförfaranden, där Grekland (89), Italien (89) och Spanien (86) var de medlemsstater som det största antalet öppna ärenden gällde.

C.  Från 2010 till 2014 inleddes 3 550 överträdelseförfaranden på grund av medlemsstaternas sena införlivande av 439 direktiv, och i genomsnitt åtta medlemsstater överträdde varje direktiv som godkändes under den perioden. Belgien (36), Rumänien (34) och Slovenien (26) var de medlemsstater som berördes mest(1).

1.  Europaparlamentet anser att unionsrättens genomslagskraft systematiskt undergrävs av medlemsstaternas otillfredsställande tillämpning av den och otillfredsställande uppföljning från kommissionens sida. Avsaknaden av genomförande och verkställande spelar en viktig roll i många europeiska kriser och skapar ojämlika konkurrensvillkor på den inre marknaden, och parlamentet betonar att ett bättre genomförande av EU‑lagstiftningen kan öka tilltron till och förtroendet för EU:s syften och mål bland dess medborgare.

2.  Europaparlamentet anser att orealistiska tidsfrister för genomförande av lagstiftning kan leda till en oförmåga till efterlevnad hos medlemsstaterna, vilket medför ett underförstått godkännande av att tillämpningen fördröjs. Parlamentet uppmanar EU‑institutionerna att enas om mer lämpliga tidsplaner för genomförande av förordningar och direktiv, med beaktande av nödvändiga gransknings- och samrådsperioder. Parlamentet anser att kommissionen bör leverera rapporter, granskningar och översyn av lagstiftning de datum som avtalats mellan medlagstiftare och enligt vad som fastställts i relevant lagstiftning.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för varje generaldirektorat ägna en webbsida åt en lista över de medlemsstater som inte har införlivat direktiv eller som inte har följt beslut och förordningar. Parlamentet anser att sidan bör uppdateras månatligen och utförligt ange vilka direktiv som inte har införlivats och/eller vilka beslut och förordningar som inte har följts.

4.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör hantera fall där direktiv inte införlivats på ett korrekt sätt mer aktivt i syfte att ta upp fall av både ofrivilligt och frivilligt agerande av medlemsstaterna.

5.  Europaparlamentet anser det vara kommissionens plikt att motsätta sig de två lagstiftande grenarna för beslutsfattande på EU-nivå, som låter beslut om väsentliga delar fattas genom delegerade akter/genomförandeakter under medbeslutandeförfarandets gång, med tanke på den osäkerhet om rättsläget och de eventuella risker, faror och komplikationer detta kan leda till.

6.  Europaparlamentet noterar med oro att elva direktiv på området för bank- och finanslagstiftning ännu inte har införlivats av en eller flera medlemsstater. Tyskland har som enda land införlivat all befintlig lagstiftning på området, och Österrike är den enda övriga medlemsstaten med färre än tre direktiv som väntar på att införlivas(2).

7.  Europaparlamentet påpekar att direktivet om sena betalningar inte har genomförts korrekt i elva medlemsstater och att situationen är värst i Italien, Cypern, Spanien, Portugal och Grekland, där förseningen i betalningar mellan företag ligger långt över genomsnittet(3), vilket orsakar ytterligare problem för småföretagen.

8.  Europaparlamentet påpekar vidare att direktivet om direktivet om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, direktivet om krav på medlemsstaternas budgetramar och direktivet om konsumenträttigheter ännu inte införlivats av alla medlemsstater(4). Parlamentet uppmanar kommissionen att närmare övervaka mål om statligt stöd med anknytning till skatt och tull, eftersom det är ett av de fyra politiska områden där flest överträdelseförfaranden inleddes 2014.

9.  Europaparlamentet påminner om att en bristfällig efterlevnad av Maastrichtkriterierna och kommissionens och rådets slappa och godtyckliga tillämpning av stabilitets- och tillväxtpaktens regler bidrog till framväxten av den europeiska skuldkrisen, som följde på den globala finanskrisen. Parlamentet är bekymrat över den bestående bristande efterlevnaden och inkonsekventa tillämpningen av stabilitets- och tillväxtpaktens regler, och konstaterar samtidigt att de nuvarande reglerna måste tillämpas genom utnyttjande av paktens befintliga flexibilitetsklausuler. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att ha större framförhållning avseende verkställandet av förfarandet för makroekonomisk obalans och i synnerhet när det gäller ett verksamt förhindrande av allvarliga makroekonomiska och finansiella obalanser.

10.  Europaparlamentet påpekar att endast tio av de 157 viktigaste rekommendationerna till medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen var helt genomförda eller var föremål för betydande framsteg under 2014(5). Parlamentet efterlyser i detta sammanhang att de rekommendationer avseende den europeiska planeringsterminen som lämnades i de fem ordförandenas rapport om att fördjupa EMU följs, nämligen: mer konkreta och ambitiösa landsspecifika rekommendationer och ett tydligare fokus på fastställda prioriteringar, samtidigt som medlemsstaterna får nödvändigt manöverutrymme vid genomförandet av landsspecifika rekommendationer, och ett mer systematiskt bruk av rapportering, sakkunniggranskning och ”följ eller förklara”-metoden i syfte att säkerställa korrekt genomförande, liksom en mer omfattande offentlig debatt som leder till ett större nationellt engagemang.

11.  Europaparlamentet betonar att införlivande av direktivet om återhämtning och resolution av banker är oumbärligt för medlemsstater som är en del av euroområdet eller deltar i bankunionen för att den gemensamma resolutionsmekanismen ska fungera, eftersom genomförandet av den gemensamma resolutionsnämndens beslut i många fall måste utgå från införlivandet av direktivet(6) i nationell lagstiftning.

12.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen den 22 oktober 2015 hänsköt sex medlemsstater(7) till domstolen för att de inte hade införlivat direktivet om återhämtning och resolution av banker.

13.  Europaparlamentet är mycket oroat över att tio medlemsstater ännu inte har genomfört direktivet om insättningsgarantisystem(8), och uppmanar kommissionen att se till att det genomförs. Parlamentet efterlyser därför ett genomförande i tid av den befintliga bankunionslagstiftningen och en förstärkt dialog med experter i sektorn och konsumentorganisationer för att utvärdera den antagna lagstiftningens inverkan och ändamålsenlighet.

14.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens första förslag på området kapitalmarknadsunionen och betonar vikten av att uppmuntra till fler investeringar i realekonomin.

15.  Europaparlamentet anser att det är bristen på korrekt utbyte av information inom ramen för direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC) som lett till de oegentligheter som låg till grund för LuxLeaks-fallet och andra skadliga skattemetoder i andra medlemsstater.

16.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska bankmyndigheten att utvärdera huruvida banksystemen i medlemsstater som inte följer direktivet om återhämtning och resolution av banker och direktivet om insättningsgarantisystem drabbas av en konkurrensnackdel.

17.  Europaparlamentet noterar med besvikelse att kommissionen, till följd av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (Esmas) och kommissionens oförmåga att utarbeta och anta de nödvändiga nivå 2-åtgärderna inom den fastställda tidsramen, har funnit det nödvändigt att föreslå att med ett år fördröja ikraftträdandet av direktivet om marknader för finansiella instrument (Mifid II) och av dess tillhörande förordning, Mifir, liksom att fördröja genomförandet av vissa bestämmelser inom ramen för marknadsmissbruksförordningen och förordningen om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler (CSD‑förordningen).

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda överträdelseförfaranden mot medlemsstater som öppet har vägrat att fullgöra skyldigheterna enligt rådets beslut (EU) 1601/2015 och (EU) 2015/1523 av den 14 respektive den 22 september 2015 om fastställande av ett system med obligatoriska kvoter för mottagande av flyktingar.

19.  Europaparlamentet anser att kommissionen, där så är möjligt och proportionellt, bör föreslå fler förordningar och färre direktiv i syfte att säkerställa lika villkor för medlemsstaterna i förhållande till lagstiftningen, särskilt när det gäller EU-lagstiftning som rör den inre marknaden, med hänsyn till att formen för rättsakter måste överensstämma med målen och syftena för förslagen.

20.  Europaparlamentet anser att de ekonomiska påföljderna vid bristande efterlevnad av EU-rätten bör vara effektiva, proportionella och avskräckande samt ta hänsyn till återkommande misslyckanden på samma område, och att medlemsstaterna lagliga rättigheter måste respekteras.

21.  Europaparlamentet anser att antalet formella överträdelseförfaranden har minskat även till följd av framgångarna för den strukturerade dialogen med medlemsstater via applikationen EU Pilot.

22.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att förbättra tillgången till information om tillämpningen av unionsrätten. Parlamentet uppmuntrar till ytterligare insatser för att öka insynen.

23.  Europaparlamentet stöder inrättandet av en strukturerad standardprocess inom parlamentet för att övervaka tillämpningen av EU-rätten i medlemsstaterna, där frågan om bristande efterlevnad kan analyseras på ett sätt som är landsspecifikt och tar hänsyn till att de berörda ständiga utskotten i Europaparlamentet övervakar tillämpningen av EU-rätten inom sina respektive behörighetsområden.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

26.4.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

32

24

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Esther de Lange, Markus Ferber, Jonás Fernández, Elisa Ferreira, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Cătălin Sorin Ivan, Othmar Karas, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Philippe Lamberts, Werner Langen, Sander Loones, Bernd Lucke, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Fulvio Martusciello, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Dimitrios Papadimoulis, Sirpa Pietikäinen, Dariusz Rosati, Pirkko Ruohonen-Lerner, Alfred Sant, Molly Scott Cato, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Paul Tang, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Cora van Nieuwenhuizen, Jakob von Weizsäcker, Pablo Zalba Bidegain, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Matt Carthy, Philippe De Backer, Mady Delvaux, Marian Harkin, Ian Hudghton, Sophia in ‘t Veld, Syed Kamall, Krišjānis Kariņš, Paloma López Bermejo, Emmanuel Maurel, Siôn Simon, Romana Tomc

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Daniela Aiuto, Virginie Rozière

(1)

Uppgifterna från skäl A, B och C kommer från kommissionens årsrapport om kontroll av unionsrättens tillämpning 2014 (9.7.2015).

(2)

Särskilt oroväckande är överträdelsefallen i Polen (tio), Luxemburg (nio) samt Slovenien, Spanien och Estland (åtta vardera).

(3)

Se Transposition and implementation of the Directive on Late Payments in Commercial Transactions (Införlivandet och genomförandet av direktivet om sena betalningar vid handelstransaktioner), Europaparlamentets utredningstjänst.

(4)

Europeiska kommissionen – Kontroll av unionsrättens tillämpning – Årsrapport 2014, s. 19–20. http://ec.europa.eu/atwork/applying-eu-law/docs/annual_report_32/com_2015_329_sv.pdf

(5)

Framgångsrikt resultat: cirka 6,5 procent: Zsolt Darvas och Alvaro Leandro, The limitations of Policy Coordination in the Euro Area under the European Semester (Begränsningarna av den politiska samordningen i euroområdet inom ramen för den europeiska planeringsterminen), Bruegel, november 2015.

(6)

Kommissionens pressmeddelande av den 22 oktober 2015 om att sex länder hänskjutits till domstolen för underlåtenhet att införliva direktivet om återhämtning och resolution av banker.

(7)

Luxemburg, Nederländerna, Polen, Rumänien, Sverige och Tjeckien.

(8)

Belgien, Cypern, Estland, Grekland, Italien, Luxemburg, Polen, Rumänien, Slovenien och Sverige. Kommissionens pressmeddelande av den 10 december 2015.


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (18.2.2016)

till utskottet för rättsliga frågor

över årsrapporten om kontroll av gemenskapsrättens tillämpning 2014

(2015/2326(INI))

Föredragande av yttrande: Agnieszka Kozłowska-Rajewicz

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att kommissionen är behörig och skyldig att övervaka tillämpningen av EU-rätten och att inleda överträdelseförfaranden mot de medlemsstater som underlåtit att fullgöra en skyldighet enligt fördragen. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att, innan de inleder formella överträdelseförfaranden, prioritera projektet EU Pilot och inleda ett dialogförfarande med medlemsstaterna. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att EU-rätten utgör en del av deras nationella lagstiftning och att det är deras skyldighet att tillämpa den korrekt.

2.  Europaparlamentet konstaterar att ett snabbt och korrekt införlivande av EU-lagstiftning med nationell lagstiftning och ett tydligt inhemskt regelverk bör vara en prioritet för medlemsstaterna för att undvika överträdelser av EU-lagstiftning och samtidigt ge enskilda och företag de fördelar som en effektiv och ändamålsenlig tillämpning av EU‑rätten avser.

3.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och andra berörda aktörer spelar i utarbetandet av lagstiftning och i övervakningen och rapporteringen av brister i medlemsstaternas införlivande och tillämpning av EU-lagstiftning. Parlamentet noterar kommissionens erkännande av de berörda aktörernas roll genom att 2014 införa nya verktyg som underlättar processen. Parlamentet uppmuntrar berörda aktörer att fortsätta vara vaksamma i detta avseende.

4.  Europaparlamentet framhåller att 3 715 nya klagomål registrerades 2014, och att kommissionen tog emot det högsta antalet nya klagomål (666) på områdena sysselsättning, sociala frågor och social delaktighet sedan 2011(1). Parlamentet påminner om att när det brister i genomförandet av EU-lagstiftning från medlemsstaternas sida eller när de genomför den felaktigt eller inte alls blir lagstiftningen ineffektiv, de sociala rättigheterna och arbetstagarnas rättigheter minskar avsevärt och det kan krävas ytterligare åtgärder på EU-nivå, med full respekt för subsidiaritetsprincipen.

5.  Europaparlamentet framhåller att det 2014 inte förekom några betydande avgöranden av domstolen på området sysselsättning, sociala frågor och social delaktighet.

6.  Europaparlamentet påpekar att av de 2 341 klagomål som behandlades av europeiska Solvit-nätverket 2014 var det 1 458 som avsåg tillgången till och utnyttjande av socialförsäkringsrättigheter i enlighet med förordning (EG) nr 883/2004/EG, och de flesta registrerade klagomålen gällde ärenden om barnbidrag, pensioner och arbetslöshetsförsäkringar.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram den mycket försenade översynen av förordning (EG) nr 883/2004 liksom dess genomförandeförordning för att alla fullt ut ska kunna åtnjuta sina socialförsäkringsrättigheter. Parlamentet påminner medlemsstaterna om deras skyldighet till nära samarbete i frågan för att se till att mobila EU-medborgare inte fråntas sina rättigheter. Parlamentet uppmanar den administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen att varje år göra en utvärdering av vilka de vanligaste problemen är, lägga fram konkreta förslag om hur situationen kan förbättras och att offentliggöra utvärderingen och förslagen.

8.  Europaparlamentet betonar att antalet överträdelseförfaranden under 2014 som rör nya fall av försenat införlivande på sysselsättningsområdet (17) ökade en aning jämfört med föregående år (13) och att alla handlade om arbetsrätten(2). Parlamentet påpekar att förseningar i införlivandet av arbetsrätten är ett ständigt problem i vissa medlemsstater och hindrar människor från att utnyttja sina rättigheter och dra nytta av unionslagstiftningen. Parlamentet betonar att ett försenat och felaktigt införlivande av EU-direktiven har en negativ effekt på den övergripande rättssäkerheten och de lika villkoren på den inre marknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att agera, bland annat genom att i förekommande fall anta lagstiftning, för att säkerställa att EU‑direktiven på ett konkret och fördelaktigt sätt införlivas med samtliga nationella rättssystem.

9.  Europaparlamentet understryker att förseningar i införlivandet utgör ett hinder för att den inre marknad ska fungera väl och är i strid med medborgarnas och företagens intressen då de fråntas vissa rättigheter. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att snarast införliva direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård för att garantera att alla européer har tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet i en annan medlemsstat i unionen.

10.  Europaparlamentet betonar att 1 347 överträdelseförfaranden hade inletts i slutet av 2014, och att 72 av dessa handlade om anställning(3).

11.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen, inom ramen för sitt program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit), särskilt uppmärksammar frågan om genomförande och tillämpning av EU-lagstiftning för att förebygga och begränsa antalet förseningar i införlivandet från medlemsstaternas sida.

12.  Europaparlamentet konstaterar att skälen till förseningar i införlivandet av direktiv skiljer sig från land till land. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att göra ingående analyser av situationen i medlemsstaterna för att få mer kunskap om detta område och motverka försenade införlivanden i framtiden genom att föreslå lösningar som är förenliga med de rättsliga begränsningarna i vissa medlemsstater.

13.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har ansträngt sig för att minska antalet formella överträdelseförfaranden under de senaste fem åren genom en ändamålsenligt strukturerad dialog med medlemsstaterna som initierats via EU Pilot innan ett formellt överträdelseförfarande inletts.

14.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vid utarbetandet och utvärderingen av lagstiftning ta hänsyn till eventuella fördelar och bördor, bl.a. för små och medelstora företag, vilka representerar 99 % av de europeiska företagen och står för 85 % av de nya arbetstillfällena. Parlamentet insisterar i detta avseende på behovet av att tillämpa principen ”att tänka småskaligt först”. Parlamentet understryker behovet av att inte endast bedöma de kortsiktiga effekterna, utan också det långsiktiga värdet av lagstiftning. Parlamentet betonar dock att alla arbetstagare har rätt till högsta möjliga skyddsstandard när det gäller hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, oavsett hur stort det företag är där de har sin anställning.

15.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att övervakningen och efterlevnaden av lagstiftning ska vara effektiv, inklusive ett införlivande i god tid och i överensstämmelse med den lagstiftningens mål, och för att skadliga kryphål ska kunna hanteras då de uppstår. Parlamentet framhåller att det behövs en tydligt formulerad lagstiftning som underlättar efterlevnaden.

16.  Europaparlamentet betonar dock att EU-lagstiftningen bara anger minimistandarder som medlemsstaterna får förbättra i sin nationella lagstiftning.

17.  Europaparlamentet anser att konsekvensbedömningar bör inbegripa tester av små och medelstora företag och av konkurrenskraften för att företag, och särskilt små och medelstora företag, inte ska tyngas ned av ny lagstiftning.

18.  Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som kommissionen gjort de senaste åren, och är medvetet om de många åtgärder som vidtagits för att bistå medlemsstaterna i genomförandet, såsom jämförelsetabeller, en årlig resultattavla och riktlinjer. Parlamentet välkomnar att kommissionen tillhandahåller genomförandeplaner för att det ska bli lättare att på ett effektivt sätt och utan dröjsmål tillämpa unionsrätten. Parlamentet understryker hur viktigt det är att kommissionen övervakar medlemsstaternas användning av genomförandeplaner.

19.  Europaparlamentet noterar kommissionens pågående översyn av den befintliga lagstiftningen inom ramen för agendan för bättre lagstiftning vars syfte är att garantera en EU-lagstiftning av hög kvalitet vad gäller transparens, offentliga samråd samt genomförande och efterlevnad i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i ett tidigare skede av lagstiftningsprocessen samordna sina insatser med medlemsstaternas insatser, för att framtida EU-lagstiftning ska kunna genomföras mer effektivt, eftersom avreglering, överreglering eller avsaknad av reglering kan orsaka mer skada för företagen och sysselsättningen. Parlamentet påpekar dock att sådan samordning måste ske utan att det påverkar lagstiftarens befogenheter och måste fullt ut respektera det ordinarie lagstiftningsförfarandet samt medlemsstaternas demokratiska legitimitet.

20.  Europaparlamentet betonar att principen om lika behandling och icke-diskriminering är väletablerad i EU-rätten och därför bör beaktas och respekteras vid utarbetandet av EU‑lagstiftning.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka samarbetet med medlemsstaterna för att vid behov påskynda de rättsfall som rör överträdelser av EU-lagstiftningen. Parlamentet framhåller att samarbetet måste vara transparent och öppet för parlamentarisk granskning.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över det ramverk enligt vilket medlemsstaterna lämnar kompletterande uppgifter om deras införlivande av direktiv i nationell lagstiftning.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge mer stöd till medlemsstaterna för genomförandet och en korrekt tillämpning av EU-lagstiftningen genom att tillhandahålla skräddarsydda verktyg såsom detaljerade genomförandeplaner och vägledningsdokument, som kommit till genom ett ökat och ömsesidigt samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna från ett tidigt skede av lagstiftningsprocessen. Parlamentet anser att regelbunden dialog med arbetsmarknadens parter också är ett mycket viktigt sätt för medlemsstaterna att åstadkomma ett effektivt genomförande av EU:s arbetsrätt.

24.  Parlamentet betonar att stärkta arbetsmiljöinspektioner i medlemsstaterna behövs för att åstadkomma ett effektivt genomförande av EU:s arbetsrätt i medlemsstaterna.

25.  Europaparlamentet välkomnar de verktyg som utvecklats av kommissionen för att stödja berörda aktörer, såsom Your European Portal, Solvit och Chap, men beklagar det faktum att dessa verktyg fortfarande är föga kända och sällan utnyttjas.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge kommissionen tydligare och mer detaljerad information om införlivandet av direktiven för att möjliggöra en bättre översyn.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

17.2.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

44

10

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Guillaume Balas, Brando Benifei, Mara Bizzotto, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Jane Collins, Martina Dlabajová, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Arne Gericke, Marian Harkin, Czesław Hoc, Danuta Jazłowiecka, Agnes Jongerius, Jan Keller, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Kostadinka Kuneva, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Patrick Le Hyaric, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Thomas Mann, Dominique Martin, Joëlle Mélin, Elisabeth Morin-Chartier, Emilian Pavel, João Pimenta Lopes, Marek Plura, Terry Reintke, Sofia Ribeiro, Maria João Rodrigues, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Romana Tomc, Ulrike Trebesius, Marita Ulvskog, Renate Weber, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Amjad Bashir, Tania González Peñas, Miapetra Kumpula-Natri, António Marinho e Pinto, Tamás Meszerics, Neoklis Sylikiotis, Ivo Vajgl

(1)

Årsrapport om kontroll av gemenskapsrättens tillämpning 2014 (COM(2015)0329), s. 8.

(2)

Kommissionens arbetsdokument Part I – Policy areas (som åtföljer dokumentet Årsrapport om kontroll av gemenskapsrättens Årsrapport 2014), se s. 40.

(3)

Årsrapport om kontroll av gemenskapsrättens tillämpning 2014 (COM(2015)0329), s. 15.


YTTRANDE från utskottet för framställningar (22.4.2016)

till utskottet för rättsliga frågor

över årsrapporten om kontroll av unionsrättens tillämpning 2014

(2015/2326(INI))

Föredragande av yttrande: Cecilia Wikström

FÖRSLAG

Utskottet för framställningar uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet upprepar att det sedan länge förekommer problem med genomförande och upprätthållande av unionsrätten, och förordar en ändamålsenlig tillämpning av gemensamma EU-bestämmelser i medlemsstaterna eftersom detta är en förutsättning för att man ska kunna såväl öka unionens trovärdighet som infria medborgarnas förväntningar med avseende på de fördelar som EU kan medföra för dem.

2.  Europaparlamentet betonar kommissionens väsentliga roll i att kontrollera unionsrättens tillämpning och lägga fram sin årsrapport för parlamentet och rådet. Kommissionen uppmanas att fortsatt ha en aktiv funktion när det gäller att ta fram olika verktyg för att förbättra genomförandet, upprätthållandet och efterlevnaden av unionsrätten i medlemsstaterna, samt att, utöver uppgifterna om genomförandet av EU-direktiv, tillhandahålla uppgifter om genomförandet av EU-förordningar i sin nästa årsrapport.

3.  Europaparlamentet framhåller att parlamentet också fyller en mycket viktig funktion genom att politiskt granska kommissionens upprätthållandeåtgärder och årsrapporterna om kontroll av unionsrättens tillämpning samt anta sina resolutioner i relevanta frågor. Parlamentet anser att det skulle kunna bidra ytterligare till att EU:s lagstiftning införlivas i tid och korrekt genom att – via på förhand upprättade kanaler till de nationella parlamenten – dela med sig av sina sakkunskaper om beslutsfattandet i lagstiftningsarbetet.

4.  Europaparlamentet påminner om vikten av framställningar och frågor som parlamentet mottar i enlighet med artikel 227 i EUF-fördraget. Dessa leder i många fall till att kommissionen inleder ett överträdelseförfarande mot en medlemsstat. Parlamentet betonar att enskilda medborgares klagomål är en av de huvudsakliga källor som gör att brister och felaktigheter kan fastställas och överträdelser av unionsrätten från medlemsstaternas sida kan upptäckas, och de utgör även en källa till information för kommissionens del. Under 2014 var allmänheten, företag, icke-statliga organisationer och andra organisationer fortsatt mycket aktiva när det gällde att rapportera om eventuella överträdelser av unionsrätten, och som en följd av detta ökade antalet icke avslutade klagomål under 2014 med cirka 5,7 procent. Samma år inleddes 1 208 nya EU Pilot-ärenden. Parlamentet noterar samtidigt antalet behandlade klagomål och EU Pilot-ärenden under 2014, ser positivt på andelen lösta EU Pilot-ärenden – 75 procent – och anser att detta är en snabb och ändamålsenlig problemlösningsmetod.

5.  Europaparlamentet framhåller att ändamålsenlig tillämpning av unionsrätten bidrar till att stärka EU-institutionernas trovärdighet. Parlamentet uppskattar den vikt som man i kommissionens årsrapport tillmäter de framställningar som lämnas in av medborgare, företag och det civila samhällets organisationer, som ett viktigt alternativ när det gäller att kontrollera unionsrättens tillämpning och identifiera eventuella kryphål i regelverket genom att medborgarna, som ett komplement till sitt främsta demokratiska uttryckssätt i val och folkomröstningar, direkt ger uttryck för sina synpunkter och erfarenheter. Denna grundläggande rätt är förankrad i Lissabonfördraget och utgör ett viktigt inslag i unionsmedborgarskapet.

6.  Europaparlamentet påpekar att skillnaderna i medlemsstaternas genomförande och införlivande av unionsrätten ger upphov till ständiga hinder för företag och medborgare, i synnerhet för dem som vill dra nytta av fördelarna med den inre marknaden och bosätta sig, arbeta och bedriva affärsverksamhet eller studera i en annan medlemsstat. Det är värt att betona att förseningar i införlivandet också bidrar till ett oklart rättsläge. Parlamentet framhåller på nytt att kommissionen bör göra åtgärderna för att uppnå efterlevnad av unionsrätten till en verklig politisk prioritering genom ändamålsenligt samarbete med institutionerna – särskilt rådet, i synnerhet genom systematisk användning av jämförelsetabeller – samt med medlemsstaterna och med andra berörda parter. I detta sammanhang betonar parlamentet att det primärt är medlemsstaternas ansvar att genomföra och tillämpa unionsrätten korrekt.

7.  Europaparlamentet noterar de administrativa garantier som ges klagande, t.ex. om att i tid informera och meddela dessa om behandlingen av deras klagomål, i enlighet med framställningsutskottets begäran i dess yttrande från 2015 över nämnda rapport. Parlamentet beklagar emellertid förseningarna i svaren från kommissionen för ett stort antal framställningar när den uppmanats att yttra sig, och uppmanar eftertryckligen kommissionen att förbättra sina nuvarande metoder för att informera medborgarna i tid och på lämpligt sätt om åtgärder som den vidtagit som svar på behandlingen av deras klagomål. Parlamentet betonar att kvaliteten på dess behandling av de enskilda framställningarna under inga omständigheter får undergrävas på grund av en ökning i antalet mottagna framställningar.

8.  Europaparlamentet noterar EU Pilot-projektets positiva inverkan på informationsutbytet mellan kommissionen och medlemsstaterna och på arbetet med att åtgärda problem med anknytning till unionsrättens tillämpning på nationell nivå, och uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma det faktiska genomförandet och den interna granskningen av beslut som fattats inom ramen för EU Pilot-processen. Parlamentet betonar att detta projekt också kan bidra med värdefull information för framställningar som ännu inte avslutats, och uppmanar kommissionen att involvera framställarna i processen med EU Pilot-ärenden som härrör från framställningar, bl.a. i syfte att underlätta dialogen mellan framställarna och de berörda nationella myndigheterna. Parlamentet välkomnar medlemsstaternas intensifierade ansträngningar att avsluta överträdelseärenden utan domstolsförfaranden, och konstaterar att förhandsavgöranden bidrar till att klargöra frågor om unionsrättens tillämpning och även kan göra överträdelseförfaranden överflödiga.

9.  Europaparlamentet anser att det – i synnerhet framställningsutskottet – bör främja kampanjer för ökad medvetenhet om systemet för klagomål från medborgarna vid överträdelser av unionsrätten, om EU Pilot-projektet och om överträdelseförfaranden, så att man bidrar till en mer utbredd användning och underlättar allmänhetens tillgång till information genom parlamentets webbplats.

10.  Europaparlamentet välkomnar kommissionsavdelningarnas engagemang för att stärka informationsutbytet med framställningsutskottet men upprepar samtidigt att kommunikationen mellan de båda parterna måste bli bättre – särskilt när kommissionen inleder och driver överträdelseförfaranden och även med avseende på EU Pilot-förfarandet – och att ansträngningar måste göras för att informera framställningsutskottet inom rimlig tid så att det ges möjlighet att reagera på medborgarnas begäranden på ett mer ändamålsenligt sätt. Parlamentet påminner om sin upprepade uppmaning till kommissionen om att i kontroll- och lagstiftningsarbetet beakta rapporterna och resultaten från framställningsutskottet.

11.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens bättre metoder för att tillhandahålla medborgarna information om deras rättigheter och om ändamålsenliga prövningsmekanismer genom webbsidor, databaser, enklare klagomålsformulär och internetbaserade problemlösningsverktyg, som alla syftar till att öka insynen. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den ökade tillgängligheten på internet till beslut om överträdelser samt Europaportalens uppdaterade webbavsnitt om unionsrättens tillämpning och ”dina rättigheter”. Där ges medborgarna relevant information om hur unionsrätten tillämpats i medlemsstaterna och om hur man lämnar in klagomål. Parlamentet betonar att ytterligare åtgärder krävs för att möjliggöra bättre tillgång till information om unionsrättens tillämpning och problemlösande instrument och för att hanteringen av klagomål från unionens medborgare och företag i fråga om överträdelser av unionsrätten ska kunna förbättras.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sammanlänka alla olika portaler, kontaktpunkter och informerande webbplatser till en enda ingång som ger medborgarna enkel tillgång till internetbaserade klagomålsformulär och användarvänlig information om överträdelseförfaranden. Kommissionen uppmanas dessutom att i sin nästa rapport om kontrollen inkludera närmare uppgifter om användningen av nämnda portaler.

13.  Europaparlamentet beklagar att det i framställningar som lämnats in av EU-medborgare fortfarande hänvisas till överträdelser av unionsrätten. Parlamentet betonar att framställningarna i första hand avser påstådda överträdelser av unionsrätten på områdena för grundläggande rättigheter – däribland rättigheterna för personer som tillhör minoriteter och personer med funktionsnedsättning –, diskriminering (även diskriminering på grund av nationalitet), den inre marknaden, fri rörlighet, transport, miljö, utbildning och hälso- och sjukvård. Dessa framställningar vittnar om att det i många fall och på många ställen fortfarande förekommer sent eller bristfälligt införlivande, eller felaktig tillämpning, av unionsrätten. Parlamentet betonar att medlemsstaterna bör genomföra och verkställa unionsrätten på ändamålsenligt sätt och bör stifta lagar med full respekt för de grundläggande värderingarna och principerna enligt fördragen och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Medlemsstaterna uppmanas att markant höja kvaliteten på informationsutbytet med framställningsutskottet och på de klargöranden som lämnas. Parlamentet betonar behovet av närvaro och en välavvägd dialog med företrädarna för medlemsstaterna när aktuella framställningar diskuteras under framställningsutskottets sammanträden. Parlamentet föreslår att man inför ändamålsenligare förebyggande mekanismer.

14.  Europaparlamentet påminner om att området polissamarbete och rättsligt samarbete i straffrättsliga frågor (tidigare kallat tredje pelaren) i många fall tas upp i framställningar från fysiska personer. Man har i många fall, vid behandlingen av ett stort antal framställningar, kunnat konstatera att det förekommer ihållande brister, t.ex. stora förseningar i nationella domstolsförfaranden rörande frågor med anknytning till unionsrätten. Parlamentet understryker att domstolens förhandsavgöranden är mycket användbara och ändamålsenliga som vägledning i dessa fall, och beklagar att detta utnyttjas så pass sällan av nationella domstolar. Parlamentet välkomnar därför kommissionens utökade behörighet, som från och med den 1 december 2014 omfattar även polissamarbete och rättsligt samarbete. Parlamentet påminner om att behandlingen av framställningarna, samt undersökningarna i samband med dem, sker helt oberoende av nationella rättsliga förfaranden och är av en annan karaktär än dessa.

15.  Europaparlamentet understryker vikten av att genomföra de planer som antagits av kommissionen, i syfte att bistå och vägleda medlemsstaterna i arbetet med att införliva EU-direktiven i tid och på ett klart och korrekt sätt, vilket är nödvändigt för att Europeiska unionen ska fungera på ett effektivt och hållbart sätt. Parlamentet välkomnar att agendan för bättre lagstiftning tillmäts stor vikt, och noterar kontrollen av EU-lagstiftningens ändamålsenlighet genom Refit-programmet i årsrapporten om kontroll av unionsrättens tillämpning. Kommissionen uppmanas att aktivt involvera samtliga berörda parter, däribland arbetsmarknadens parter, konsumentorganisationer, icke-statliga organisationer och företag, när den gör bedömningar av EU-lagstiftningens inverkan, samt att på förhand göra proportionalitets- och subsidiaritetsprövningar och i efterhand kontrollera genomförandet. Kommissionen uppmanas även att i sin bedömning inkludera mätningar och minskningar av de administrativa bördor som medborgarna ställs inför, att beakta EU-lagstiftningens mer allmänna ekonomiska, sociala och miljörelaterade konsekvenser och att även ta hänsyn till fördelarna med och värdet av EU-lagstiftningen. Parlamentet påminner kommissionen om att tillämpa principerna om lika behandling av medlemsstaterna och om opartiskhet när den kontrollerar unionsrättens tillämpning. Parlamentet ser fram emot en högre kvalitet på EU-lagstiftningen och en förhoppningsvis positiv inverkan på det antal framställningar som lämnas in.

16.  Europaparlamentet betonar att kommissionen bör tillämpa en modigare strategi – dock med samtidigt beaktande av subsidiaritetsprincipen – när den undersöker framställningar som tar upp frågor om grundläggande rättigheter.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

19.4.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

0

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marina Albiol Guzmán, Margrete Auken, Alberto Cirio, Pál Csáky, Miriam Dalli, Rosa Estaràs Ferragut, Eleonora Evi, Peter Jahr, Rikke Karlsson, Jude Kirton-Darling, Notis Marias, Edouard Martin, Roberta Metsola, Marlene Mizzi, Julia Pitera, Gabriele Preuß, Eleni Theocharous, Jarosław Wałęsa, Cecilia Wikström, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Enrique Calvet Chambon, Kostadinka Kuneva, Miltiadis Kyrkos, Jérôme Lavrilleux, Julia Reda, Ángela Vallina, Rainer Wieland

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

José Blanco López, Martina Dlabajová, Zbigniew Kuźmiuk


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

5.9.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

16

2

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Joëlle Bergeron, Marie-Christine Boutonnet, Jean-Marie Cavada, Kostas Chrysogonos, Therese Comodini Cachia, Mady Delvaux, Mary Honeyball, Dietmar Köster, Gilles Lebreton, Evelyn Regner, Pavel Svoboda, Axel Voss, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Pascal Durand, Heidi Hautala, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Stefano Maullu, Virginie Rozière, Cecilia Wikström

Rättsligt meddelande