Förfarande : 2015/2347(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0282/2016

Ingivna texter :

A8-0282/2016

Debatter :

PV 24/10/2016 - 21
CRE 24/10/2016 - 21

Omröstningar :

PV 25/10/2016 - 7.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0408

BETÄNKANDE     
PDF 418kWORD 72k
6.10.2016
PE 578.757v02-00 A8-0282/2016

om förbättring av transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet i Central- och Östeuropa

(2015/2347(INI))

Utskottet för transport och turism

Föredragande: Tomasz Piotr Poreba

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om förbättring av transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet i Central- och Östeuropa

(2015/2347(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om genomförandet av vitboken från 2011 om transporter: översyn och vägen mot hållbara transporter(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 december 2015 om hållbar rörlighet i städer(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 maj 2012 om framtiden för regionala flygplatser och flygtjänster i EU(3),

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 170,

–  med beaktande av förordning (EU) nr 1315/2013(4),

–  med beaktande av förordning (EU) nr 1316/2013(5),

–  med beaktande av rapporten Road Safety in the European Union, som offentliggjordes av kommissionen i mars 2015(6),

–  med beaktande av slutsatserna från Donauministrarnas möte den 3 december 2014 om effektiv upprustning och effektivt underhåll av infrastruktur för Donaus vattenvägar och dess farbara bifloder(7),

–  med beaktande av Łańcut-förklaringen av den 3 mars 2016 om stärkande av samarbetet på transportområdet i Karpaterna och fortsatt utveckling av vägen Via Carpathia(8),

  med beaktande av Berlinprocessen och konferensen mellan länderna på västra Balkan 2014, toppmötet i Wien 2015 och Pariskonferensen 2016,

–  med beaktande av handlingsplanen för Europeiska unionens strategi för Donauregionen (SEC(2010)1489),

–  med beaktande av handlingsplanen för EU:s strategi för Östersjöområdet (SWD(2015)0177),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A8-0282/2016), och av följande skäl:

A.  Transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet har stor inverkan på ekonomisk tillväxt, ekonomisk konkurrenskraft, sysselsättning och territoriell sammanhållning för EU och dess regioner. Central- och Östeuropa är en viktig del av EU:s inre marknad med potential att attrahera investeringar och bidra till hela EU:s ekonomiska tillväxt och alla transportslag, utan undantag, bör bidra till ökad konkurrenskraft, intermodalitet och en ekologisk övergång för att bättra understödja den inre marknadens utveckling.

B.  Förbättring av transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet i Central- och Östeuropa är ett sätt att uppnå sammanhållningspolitikens mål, särskilt för att skapa en önskvärd ekonomisk utveckling i gränsområden.

C.  Transportinfrastrukturen i de flesta regionerna i EU:s centrala och östra delar är fortfarande underutvecklad jämfört med andra europeiska regioner, och den föga utvecklade transportinfrastrukturen i Central- och Östeuropa förekommer parallellt med ett av de tätaste och mest utvecklade näten i världen i centrum av Europa. Medborgarna förväntar sig att medlemsstaterna, med stöd av EU, kommer att samarbeta för att förbättra den.

D.  De Europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI) har varit den huvudsakliga källan till offentliga investeringar på transportområdet i Central- och Östeuropa och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) är ett viktigt finansieringsinstrument när det gäller att vidareutveckla regionens transportinfrastruktur som en del av stomnätskorridorerna inom det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Bristen på administrativ kapacitet hos nationella, regionala och lokala myndigheter kan leda till ett lågt utnyttjande av EU-fonderna och medlemsstaterna i Central- och Östeuropa, liksom på andra håll i EU, har därför inte alltid maximerat sitt utnyttjande av EU-medel av olika anledningar, bland annat bristande förberedelser och effektivitet. Kapacitetsuppbyggnad och tekniskt stöd bör mobiliseras för att stimulera framväxandet av fler goda projekt och stödja de offentliga myndigheterna i deras förvaltning av EU‑medel.

E.  Intensifierat arbete med viktiga projekt som Via Carpathia, Rail Baltica, liksom utvecklingen av stomnätskorridorerna Öst/östra Medelhavet och Östersjön–Adriatiska havet, den adriatisk-joniska korridoren och Traceca-korridoren, skulle bidra stort till att förbättra transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet i denna del av EU. Främjandet av närmare kommunikation mellan angränsande tredjeländer och medlemsstater i Central- och Östeuropa, bl.a. i fråga om järnvägstransporter och järnvägsinfrastruktur kommer att förbättra järnvägsförbindelserna mellan EU, angränsande länder och regioner och Asien.

F.  Välutvecklade gränsöverskridande transportanslutningar är avgörande för den regionala konkurrenskraften och för att främja små och medelstora företags expansion i gränsområden, och kollektivtrafik är särskilt viktig för att främja social delaktighet för ekonomiskt utsatta befolkningsgrupper. Goda transportanslutningar, särskilt järnvägsanslutningar, över de nationella gränserna saknas fortfarande i många medlemsstater i Central- och Östeuropa. Ineffektiva förbindelser mellan olika transportslag och brist på nätverksanläggningar mellan grundläggande och allmän transport innebär att driftskompatibiliteten mellan olika transportslag blir otillräcklig, samtidigt som sådan driftskompabilitet inte bara skulle leda till lägre priser för passagerare och godstransport och öka transporttjänsternas flexibilitet, utan även bidra till att lösa ekologiska och sociala problem.

G.  Vissa geografiska områden som omfattas av EU:s strategi för Alpregionen har större sociala och ekonomiska problem på grund av sitt marginaliserade läge i förhållande till korridoren Skandinavien–Medelhavet, i sträckningen längs med Brennermotorvägen.

H.  Samordnade förbättringar av transportinfrastrukturen kan ha en positiv inverkan på miljön och transporternas energieffektivitet.

Övergripande aspekter

1.  Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet till, från och inom EU:s centrala och östra delar, med hänsyn till ekonomiska behov och principerna för hållbar utveckling. Parlamentet påminner om att målen för de transeuropeiska transportnäten (TEN-T) är att komplettera felande länkar, undanröja flaskhalsar och säkerställa smidiga anslutningar för långdistanstransporter och regionaltransporter för passagerare och gods, särskilt i gränsöverskridande regioner. Parlamentet anser att användningen av EU-medel måste återspegla de verkliga investeringsbehoven för färdigställandet av TEN-T-stomnätet i regionen senast 2030. Parlamentet noterar att EU, som ett komplement till att bygga ny infrastruktur, också måste investera för att modernisera och bygga klart nuvarande transportinfrastruktur.

2.  Europaparlamentet betonar behovet av att, som en prioritering och för att återupprätta en balanserad konkurrens inom transporter i Europa, upprätta en ny europeisk korridor som sammanlänkar navet Venedigs hamn direkt med nordöstra Europa, genom en förstärkning av de befintliga TEN-T.

3.  Europaparlamentet understryker vikten av samordnad projektplanering av och mellan medlemsstaterna, med så stor hänsyn som möjligt till nationella översiktsplaner för transport och samordning med kandidatländer, samtidigt med realistiska bedömningar av transportbehoven, i linje med EU:s vitbok om transporter och inklusive lönsamhetsanalyser och samråd med berörda aktörer. Parlamentet noterar att förhandsvillkoren för utarbetandet av översiktsplaner för transport har hjälpt medlemsstaterna med prioriteringen av investeringarna på transportområdet. Parlamentet anser att de ansvariga avdelningarna vid kommissionen måste utvärdera översiktsplanerna och se till att de följs upp i syfte att säkerställa att de även följer EU:s mål och prioriteringar.

4.  Europaparlamentet rekommenderar starkt att man bättre utnyttjar de befintliga politiska åtgärderna och instrumenten för regionalt samarbete, till exempel det europeiska territoriella samarbetet, Interreg och framför allt de europeiska grupperingarna för territoriellt samarbete (EGTS), för att förbättra de gränsöverskridande transporterna mellan regioner och få bort flaskhalsar.

5.  Europaparlamentet anser att makroregionala EU-strategier, som de som redan har inrättats för Östersjöområdet, Donauregionen och den adriatisk-joniska regionen, samt en eventuell framtida strategi för den karpatiska regionen och Svarta havet-regionen, ger en innovativ styrningsram för att hantera transportpolitiska utmaningar som medlemsstaterna inte kan lösa på egen hand, i syfte att säkerställa bättre transportförhållanden.

6.  Europaparlamentet välkomnar slutförandet av de första arbetsplanerna för stomnätskorridorer inom ramen för TEN-T från 2015 och antagandet av de nya kartorna som utvidgar TEN-T-nätet ytterligare, till länderna på västra Balkan. Parlamentet betonar att genomförandet av stomnätet även kan stimulera utvecklingen av det övergripande nätet, särskilt för anslutningar av gränsöverskridande relevans, och få effekter för arbetet med att konsolidera korridorerna. Parlamentet understryker vikten av urbana knutpunkter och deras roll i att förbättra transportflödena, för både passagerare och gods.

7.  Europaparlamentet betonar att skillnaderna i fråga om infrastrukturens utveckling och kvalitet mellan Central- och Östeuropa och övriga Europa bara kan minskas genom en tydlig, konkret och integrerad strategi för hela EU.

8.  Europaparlamentet uppmärksammar med eftertryck kommissionen på dess åtagande i 2011 års vitbok om transport fram till 2020, i vilken den antog en färdplan med 40 konkreta initiativ för att utveckla ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt europeiskt transportsystem. Parlamentet påminner om att ett av de långsiktiga målen är att flytta över 30 procent av vägtransporterna på en sträcka längre än 300 km till järnväg eller sjötransporter fram till 2030 och mer än 50 procent av sådana transporter fram till 2050, vilket avsevärt skulle minska trafiken i Central- och Östeuropa.

9.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av transportnav är en central faktor för att sammankoppla långdistanstransporter, regionaltransporter och stadstransporter, och därmed främja effektivitet, intermodalitet och utveckling av det regionala näringslivet, och man bör också ha i åtanke att de omfattande möjligheterna till digitalisering kan bidra till att öka effektiviteten i hela logistikkedjan, inbegripet att göra uppgifter tillgängliga för alla intressenter (datautbyte) för utveckling av nya tjänster och metoder.

10.  Europaparlamentet betonar att byggandet och moderniseringen av väginfrastruktur i Central- och Östeuropa bör ta hänsyn till cyklisternas behov, där så är lämpligt. Parlamentet betonar vikten av att utveckla cykelinfrastruktur i Central- och Östeuropa, vilket kommer att leda till ökad säkerhet, minska antalet dödsoffer i trafiken och främja ökad livskvalitet och hälsa i EU. Parlamentet understryker att cykelnätet EuroVelo, särskilt led nr 13 (”Järnridåleden”), Östeuropaleden och leden Atlanten–Svarta havet, i kombination med järnvägsanslutningar, erbjuder intressanta möjligheter för små och medelstora företag inom turismbranschen i de öst- och centraleuropeiska makroregionerna och därför bör främjas.

11.  Europaparlamentet påpekar att det krävs stora investeringar för att se till att medlemsstaternas ekonomiska utveckling är mer samstämmig i EU:s västra, centrala och östra delar. Parlamentet understryker att det behövs bättre samordning mellan de europeiska och nationella myndigheterna, särskilt i fråga om förverkligandet av TEN‑T‑nätets stomnät. Parlamentet påminner emellertid om att man i den samordning som krävs på EU-nivå måste ta hänsyn till medlemsstaternas specifika problem och skillnaderna mellan deras ekonomier, sociala trygghetssystem och infrastrukturkvalitet samt demografiska förändringar. Parlamentet framhåller potentialen för arbetstillfällen inom en järnvägssektor som fungerar bättre. Parlamentet efterlyser nedmontering av alla godtyckliga hinder för den fria rörligheten för varor och tjänster och insisterar på att länderna avstår från att upprätta sådana hinder.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att säkerställa synergier och ömsesidig komplementaritet i finansieringen inom ramen för FSE, ESI‑fonderna, föranslutningsinstrumentet samt EIB:s och EBRD:s instrument när transportinfrastrukturprojekt genomförs i centrala och östra EU, i syfte att förbättra deras utnyttjande och diversifiering betydligt. Parlamentet understryker behovet av utbyte och spridning av erfarenhet och kunskap i fråga om projektförberedelser och utnyttjande när finansiering sker via olika instrument (s.k. fondblandning). Parlamentet påminner om att det är viktigt att i rätt tid använda de medel som finns tillgängliga genom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) för att göra framsteg med kommersiellt gångbara, marknadsbaserade projekt. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen, EIB och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning att intensifiera sitt arbete med de projektansvariga i Central- och Östeuropa för att säkerställa att Efsi utnyttjas för transportinfrastrukturprojekt av hög kvalitet för innovativa och hållbara transportslag. Parlamentet betonar vikten av Efsi när det gäller att utveckla transportinfrastrukturprojekt av alla slag. Parlamentet noterar att de flesta infrastrukturprojekt hittills för vilka man planerar finansiering genom Efsi återfinns i Västeuropa. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att när det gäller Efsi uppmana investerare att stödja projektplattformar med inriktning på transportinfrastrukturprojekt i Central- och Östeuropa. Parlamentet betonar vikten av sammanhållningspolitiska medel för utvecklingen av transportinfrastruktur i de central- och östeuropeiska länderna, vars kvalitet ofta är långt ifrån nivån på transportnätet i Västeuropa, och uppmanar därför till att garantera de medel och den finansieringsnivå som krävs i nästa fleråriga budgetram.

13.  Europaparlamentet påminner om att 11 305 500 000 euro överfördes från Sammanhållningsfonden till FSE för investeringar i transportsektorn i de medlemsstater som får stöd från Sammanhållningsfonden. Parlamentet understryker, särskilt med tanke på den nuvarande utnyttjandegraden, att användningen av alla de medel som redan finns tillgängliga bör ges företräde framför investeringar från tredje part om sådana investeringar snarare styrs av politiska överväganden än av affärsintressen.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna i Central- och Östeuropa att garantera en hög grad av öppenhet och en noggrann granskning när det gäller hur EU-medel används, och att så snart som möjligt offentliggöra uppgifter om hur de fördelas.

15.  Europaparlamentet uppmärksammar de möjligheter som hybridprojekt för offentlig-privata partnerskap ger genom att förena finansieringskällor för infrastrukturinvesteringar som kommer från EU-bidrag (upp till 85 % av stödberättigande kostnader), offentliga medel som utgör mottagarens obligatoriska egna bidrag samt pengar från privata entreprenörer. Parlamentet betonar samtidigt att EU‑medel och budgetresurser är faktorer som ökar tillförlitligheten för investeringar, då de minskar risken för den privata sektorn. Parlamentet påpekar att den privata sektorn samtidigt drar nytta av stabila långtidskontrakt som är oberoende av ekonomiska, politiska och budgetmässiga förändringar inom enskilda länder. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att använda offentlig-privata partnerskap, där så är lämpligt, som kan vara en fördelaktig form av genomförande av infrastrukturinvesteringar, i synnerhet vad gäller komplexa infrastrukturprojekt som kräver stora ekonomiska insatser och genererar en liten avkastning å ena sidan, och viljan att säkerställa ett effektivt tillhandahållande av en högkvalitativ offentlig tjänst å andra sidan. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att ge medlemsstaterna i Central- och Östeuropa tekniskt stöd, eftersom en del av dessa länder har lite erfarenhet av att arbeta med finansiella instrument och av att involvera den privata sektorn i stora projekt. Parlamentet uppmanar också kommissionen att i samarbete med de nationella, regionala och lokala myndigheterna lägga fram en regelbunden helhetsöversyn över de transportprojekt som samfinansieras genom de olika EU-fonderna och motsvarande belopp.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att rationalisera och förenkla upphandlingsförfarandena, ta fram riktlinjer för offentlig-privata partnerskap, se till att det finns ett fungerande ramverk för statliga stöd och att förenkla tillståndsförfarandena så att det blir enklare att genomföra transportprojekt, särskilt gränsöverskridande sådana.

17.  Europaparlamentet betonar att ESI-fonderna kan användas för att upprätta förbindelser som saknas i gränsområdena i Central- och Östeuropa och för att stärka den befintliga infrastrukturen, i syfte att garantera fullständigt tillträde till den inre marknaden och skapa ännu bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Eftersom transport är nyckeln till regional utveckling, betonar parlamentet i detta sammanhang att bra och lämpligt finansierad lokal infrastruktur är en grundläggande och oumbärlig förutsättning för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

18.  Europaparlamentet påminner om att ESI-fonderna även skulle kunna användas för att öka de förmedlande organens och stödmottagarnas administrativa kapacitet, eftersom EU:s stöd för investeringar på transportområdet i regionen annars skulle kunna undergrävas. Parlamentet noterar att särskilt stödmekanismen Jaspers hittills har visat sig vara värdefull i detta sammanhang och man därför bör fortsätta med den och eventuellt även låta den omfattas av en mer permanent, institutionell struktur. Parlamentet betonar att det tekniska stöd som erbjuds genom Europeiska centrumet för investeringsrådgivning bör kunna hjälpa offentliga och privata projektansvariga att skapa en stabil uppsättning genomtänkta och välstrukturerade projekt som gör att man kan dra nytta av finansieringsinstrumenten under lång tid. Parlamentet påminner om att de europeiska samordnarna för stomnätskorridorer visserligen har politiskt mandat, men otillräcklig administrativ kapacitet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att effektivisera den offentliga förvaltningen av sådana medel så att onödig byråkrati kan undvikas.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIB att förbättra sitt samarbete och samordna sina insatser för att se till att alla berörda aktörer konsulteras när det gäller finansiering av transportinfrastruktur, utbyte av bästa praxis, främjande av finansieringsinstrument och tidig kartläggning av potentiella projekt samt att regelbundet informera parlamentet om detta. Parlamentet betonar med eftertryck att alla åtgärder i samband med projekt för förbättring av transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet bör vidtas så skyndsamt som möjligt.

20.  Europaparlamentet uppmuntrar regionerna och medlemsstaterna att vidta, eller fortsätta med, åtgärder för att skapa transportalternativ som är mer miljövänliga. Parlamentet ser gärna att man utnyttjar ESI-fonderna för projekt som syftar till att öka efterfrågan på kollektivtrafik och mer hållbara transportalternativ, till exempel att man gör det enklare att köpa biljetter för gränsöverskridande resor och investerar i system med laddningsstationer.

21.  Europaparlamentet betonar att lika stora uppmärksamhet bör ägnas öst-västliga som nord-sydliga transportkorridorer inom TEN-T. Dessa transportkorridorer kan bidra dels till den ekonomiska utvecklingen i de berörda länderna, genom att nya arbetstillfällen skapas i små och medelstora företag, nystartade företag samt genom varuhandel, vetenskap, forskning och teknik, dels till ökad trafiksäkerhet och minskade transportkostnader. Parlamentet betonar att multimodalitet och innovation på transportområdet är av stor betydelse för utvecklingen av handel och turism samt för miljöskyddet, och stöder integrationen av de inre vattenvägarna i den multimodala logistikkedjan, med tanke på att sammankoppling av alla transportslag skulle säkerställa områdets ekonomiska utveckling och även minska flaskhalsarna i transportsystemet.

22.  Europaparlamentet ser det som en prioritet för den socioekonomiska utvecklingen i den östra delen av EU:s strategi för Alpregionen att färdigställa A27-motorvägen i Italien, med en avfart i Österrike, och att förbättra det italienska och österrikiska vägnätet i detta geografiska område genom lämpliga kompletterande anläggningsarbeten.

23.  Europaparlamentet välkomnar utbyggnaden av TEN-T-nätet i länderna i västra Balkan. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa integrationen av västra Balkans anslutningsländer i TEN-T-nätet samt samarbetet om transportlänkar med Ukraina, Moldavien och andra grannländer, inbegripet de som är en del av Traceca-korridoren. Parlamentet betonar vikten av att anpassa de finansiella kriterierna så att anslutnings- och kandidatländer kan dra fördel av EU:s finansiella instrument i större utsträckning, särskilt när det gäller gränsöverskridande projekt. Parlamentet betonar att investeringar, särskilt genom föranslutningsinstrumentet och investeringsramen för västra Balkan, och trafikoptimeringsåtgärder bör samordnas på regional nivå för att bidra till utbyggnaden av stomnätet i regionen.

24.  Europaparlamentet anser att förbättringar av transportinfrastrukturen och anslutningarna i centrala och östra EU är ett viktigt verktyg för att stärka stabiliteten, den ekonomiska utvecklingen, det regionala samarbetet och säkerheten vid unionens östra gränser och i västra Balkan och för att öka den uppåtgående konvergensen för transportförhållandena på den inre marknaden. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av korridoren Öst/östra Medelhavet.

25.  Europaparlamentet betonar att det är absolut nödvändigt att bevara Schengenområdet för ett effektivt, kostnadseffektivt transportsystem i EU, baserat på fri rörlighet för varor, tjänster och personer över öppna inre gränser. Parlamentet påminner om att kommissionen redan i juni 2011 kraftfullt uppmanade alla medlemsstater att fatta ett beslut om att utöka Schengenområdet till att omfatta Bulgarien och Rumänien.

26.   Europaparlamentet betonar att transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet måste förbättras för att stimulera utvecklingen av EU:s turismindustri. Parlamentet betonar att ett utbyggt och effektivt europeiskt transportnät är en viktig tillgång för turistnäringen, och ökar regioners turistvärde. Parlamentet konstaterar att länderna i Central- och Östeuropa har stor potential för utveckling av turismen, som skulle kunna utnyttjas bättre om transportinfrastrukturen byggdes ut mer.

27.  Europaparlamentet framhåller de fördelaktiga miljömässiga och ekonomiska aspekterna med synergier som uppstår genom sammankoppling av olika transportslag i syfte att bättre utnyttja varje transportslags inneboende fördelar.

28.  Europaparlamentet betonar att det för utvecklingen av kombinerade transporter i Central- och Östeuroparegionen är nödvändigt att förbättra godskorridorernas parametrar och främja utbyggnaden av offentligt tillgängliga multimodala terminaler.

29.  Europaparlamentet ser en enorm potential i internationella infrastrukturprojekt, som den nya sidenvägen, för att Central- och Östeuropa bättre ska kunna utnyttja potentialen i den globala ekonomin. Parlamentet noterar att länderna i Central- och Östeuropa, tack vare det gynnsamma geografiska läget, kan komma att bli ett viktigt logistikcentrum och en knutpunkt mellan Europa och Asien.

30.  Europaparlamentet betonar att förbättringen av transporttillgängligheten för länderna i Central- och Östeuropa och investeringarna förknippade med detta bör utgöra en drivkraft för utveckling av lokala företag och verksamheter. Parlamentet påpekar att anbudsförfaranden och genomförandet av investeringar bör vara gynnsamma för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna mer uppmärksamhet åt problemet med att huvudentreprenörer och underleverantörer involverade i projekt ägnar sig åt ohederligt samarbete, för vilket offren ofta är arbetstagare med lägst kvalifikationer.

31.  Europaparlamentet vidhåller att det är nödvändigt att ta hänsyn till behoven hos invånarna i mindre befolkade och svårtillgängliga regioner, t.ex. bergsområden, vid utformningen av infrastrukturlösningar i Central- och Östeuropa. Parlamentet vidhåller att bristande tillgång till transport kan vara en orsak till social utestängning och uppmanar kommissionen att ta hänsyn till behoven hos personer som nyttjar lokala trafikleder. Parlamentet betonar att en transportförbindelses lönsamhet inte kan vara det enda kriteriet för att bedöma dess användbarhet.

Vägtransport

32.  Europaparlamentet påminner om att utvecklingen av gränsöverskridande vägar är avgörande för att underlätta samarbete mellan befolkningar och företag i gränsregioner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta att modernisera sina vägar, fortsätta att utveckla felande länkar, bygga säkra och tillgängliga parkeringsplatser och stärka de regionala anslutningarna till TEN-T-nätet, eftersom anslutning till TEN-T-nätet utgör en viktig grund för den ekonomiska tillväxten i regionala centrum.

33.  Europaparlamentet understryker behovet av att säkerställa rättvisa system för vägavgifter i EU. Parlamentet påpekar att medlemsstaterna, med tanke på deras individuella särdrag, bör ges viss flexibilitet när de fastställer sådana system, samtidigt som den tekniska driftskompatibiliteten bör hållas på tillräckligt hög nivå. Parlamentet vidhåller att sådana system bör utformas i samarbete med näringslivet och yrkestrafikanter, och att de senare inte bör åläggas ytterligare, oproportionerliga utgifter som leder till att deras ekonomiska verksamhet blir mindre lönsam.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snabbt bemöta behovet av att stärka väginfrastrukturnätet längs EU:s östra gränser, med början i Estland, genom Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien, och med slut i Grekland. Parlamentet anser att sådana insatser bör bygga på den långvariga planering som redan gjorts inom ramen för Via Carpathia-projektet, angående vilket företrädare för berörda länder den 3 mars 2016 undertecknade en deklaration i Warszawa om fortsatt samarbete i utvecklingen av korridoren samt om en uppdatering av dess sträckning. Parlamentet anser att perifera EU-regioner tack vare byggandet av Via Carpathia kommer att ges möjlighet till en snabbare utveckling och att de snabbare kommer att kunna komma ikapp de mer utvecklade områdena i unionen. Parlamentet framhåller att byggandet av leden också kommer att stimulera inflödet av investeringar och tillväxten i näringslivet och förbättra säkerheten i hela EU, särskilt mot bakgrund av den väpnade konflikten i Ukraina. Parlamentet anser att möjligheten att öppna Rhen–Donaukorridoren till norra EU via vägen Via Carpathia bör utforskas och anser att Via Carpathia bör tilldelas tillfredsställande budgetanslag. Parlamentet efterlyser därför ett införlivande av Via Carpathia-projektet i TEN-T:s stomnät för att säkerställa tillräcklig finansiering från EU. Parlamentet uppmuntrar samtidigt medlemsstaterna att utarbeta finansieringslösningar för detta projekt med hjälp av alla tänkbara finansieringsinstrument, såsom FSE och Efsi.

35.  Europaparlamentet upprepar att väginfrastrukturens kvalitet har en direkt inverkan på trafiksäkerheten, varför även trafiksäkerheten bör bedömas vid utbyggnaden av väginfrastrukturen. Parlamentet är oroat över att antalet dödsfall och allvarliga skador på vägarna fortfarande är förhållandevis högt i många av de centrala och östra medlemsstaterna. Parlamentet påpekar att åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten bör främjas ytterligare på medlemsstats- och EU-nivå. Parlamentet anser att tillräcklig finansiering bör tillhandahållas för projekt för återställning av infrastruktur i central- och östeuropeiska medlemsstater.

36.  Europaparlamentet betonar att transportsektorns säkerhet och hållbarhet är viktiga prioriteringar när infrastruktur utvecklas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare uppmuntra till digitalisering och automatisering inom alla transportslag. Parlamentet uppmanar till att i infrastrukturinvesteringsprojekt inkludera trafiklösningar som minskar risken för dödsfall eller allvarlig kroppsskada i trafikolyckor samt ta hänsyn till behoven hos personer som bor nära tungt trafikerade leder.

Järnvägstransport

37.  Europaparlamentet betonar prioriteringen att bygga ut, rusta upp och underhålla järnvägslinjerna för en samstämmig och hållbar tillväxt av järnvägstransporterna och sammanhållning i EU:s centrala och östra delar. Parlamentet betonar att järnvägar har en viktig roll att spela för att minska klimatpåverkan, luftföroreningar och trafikolyckor, och förväntar sig att sådana insatser kommer att ha en positiv inverkan på industriell utveckling, godslogistik, de offentliga tjänsternas kvalitet och pålitlig passagerarrörlighet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att undanröja gränsöverskridande och nationella flaskhalsar och öka den operativa kapaciteten i syfte att uppnå de mål för byte av transportslag inför 2030 och 2050 som fastställs i vitboken om transporter från 2011.

38.  Europaparlamentet betonar att det i vissa områden av Central- och Östeuropa finns ett betydande järnvägsnät, vars infrastruktur emellertid behöver moderniseras utan dröjsmål innan det förfaller slutgiltigt och upphör att vara driftsdugligt. Parlamentet kritiserar underinvesteringarna i gränsöverskridande järnvägslinjer och den låga nivån på järnvägstjänster för passagerare i många gränsområden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att (åter)upprätta saknade anslutningar och undanröja flaskhalsar. Parlamentet föreslår en granskning av järnvägsnätet, med hjälp av planeringsmetoden för det övergripande nätet och stomnätet inom TEN-T, i syfte att identifiera eventuella ytterligare saknade länkar, särskilt gränsöverskridande sådana, både mellan EU:s medlemsstater och mellan dem och grannländer som inte är EU-medlemmar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla ett nära och konstruktivt samarbete för att överbrygga saknade länkar och förbättra den territoriella integrationen och sammanhållningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge ändamålsenligt ekonomiskt stöd till alla sådana insatser.

39.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för utvecklingen av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) i alla stomnätskorridorer inom TEN-T. Parlamentet anser att ett fullständigt och omgående genomförande av ERTMS måste vara en absolut EU-prioritering om man ska kunna skapa ett helt driftskompatibelt, funktionellt, effektivt och attraktivt europeiskt järnvägsområde som kan konkurrera med andra transportslag.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta tydliga långsiktiga strategier för utveckling av järnvägstransporter och att undanröja hinder för järnvägsinvesteringar som genomförs med hjälp av EU-medel.

41.  Europaparlamentet understryker behovet av att öka investeringarna för förbättring av järnvägarnas kvalitet, i syfte att göra dem mer tillgängliga och attraktiva både för passagerar- och godstrafik och öka deras andel av färdmedelsfördelningen, i enlighet med mål nr 3 om byte av transportslag i EU:s vitbok om transporter.

42.  Europaparlamentet noterar att anslutningar mellan väg och järnväg ofta saknas på vägen till och från hamnar. Parlamentet betonar att de flesta flygplatser i Östeuropa ligger nära järnvägsinfrastruktur och att integration fortfarande är möjlig ur teknisk synvinkel. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge sitt fulla stöd till ytterligare integration av multimodala transportanslutningar (väg–järnväg–flygplats) i Central- och Östeuropa.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta stödja investeringar i rullande material i de central- och östeuropeiska länderna, vilket ska göra det möjligt att återställa järnvägens potential inom dessa länders transportsystem.

44.  Europaparlamentet framhåller att den hållbara utvecklingen av en europeisk infrastruktur för järnvägstransporter inte får begränsas till upprättande av nätet, utan den måste också omfatta underhållsåtgärder för att vara kostnadseffektiv på längre sikt. Parlamentet anser att en betydande andel av de ekonomiska resurserna bör anslås till sådana åtgärder, med tanke på underhållsverksamhetens betydelse.

45.  Europaparlamentet betonar de gemensamma fördelarna med Rail Baltica, som är ett av de prioriterade projekten inom korridoren Nordsjön–Östersjön, och dess stora strategiska betydelse för alla inblandade medlemsstater samt för regionen, med början i Finland (med en eventuell ”Bottenhavsförlängning”), genom Estland, Lettland, Litauen, Polen och vidare till Tyskland, Nederländerna och Sydeuropa. Parlamentet välkomnar framstegen i anläggandet av och förberedelserna för järnvägslänken Rail Baltica och betonar att ett gott samarbete mellan de berörda och inblandade länderna är mycket viktigt för att projektet ska kunna fortskrida utan ytterligare förseningar och bakslag och utan risk för underlåtenhet att utnyttja de ekonomiska resurser som projektet tilldelats. Parlamentet betonar att om kommissionens regler inte respekteras kommer EU:s samfinansiering på omkring 85 procent att gå förlorad och framtida finansieringsvillkor kommer aldrig att bli så fördelaktiga som de är nu. Parlamentet uppmanar med kraft de inblandade länderna att erkänna och stärka rollen för det gemensamma företaget RB Rail, som är det mest optimala organet för att förvalta ett gränsöverskridande projekt i så stor skala, att lämna in gemensamma ansökningar om EU-finansiering, att genomföra både gemensamma och nationella offentliga upphandlingar, att samordna projektverksamheten och, slutligen, att visa att de kan samarbeta.

46.  Europaparlamentet betonar vikten av Shift2Rail-initiativet, särskilt på godstransportområdet, för att öka konkurrenskraften och effektiviteten, detta mot bakgrund av den stagnerade marknadsandel som järnvägarna har på de europeiska marknaderna för gods- och passagerartransporter. Parlamentet anser att investeringar också bör göras i att förbättra järnvägens kvalitet när det gäller godstransport. Parlamentet välkomnar gemensamma internationella initiativ från medlemsländerna i regionen för utveckling och modernisering av järnvägsinfrastruktur, såsom skapandet av den nya godsjärnvägsförbindelsen nr 11 (den s.k. bärnstenskorridoren) som förenar industriella och kommersiella centrum i Polen, Slovakien, Ungern och Slovenien med en gemensam åtgärd i fråga om tilldelningen av kapacitet för internationella godståg. Parlamentet konstaterar att sådana projekt främjar järnvägen som transportmedel för internationell godstransport, förbättrar järnvägstransporters konkurrenskraft samt garanterar ett bättre utnyttjande av befintlig kapacitet för internationell godstransport.

47.  Europaparlamentet noterar att många finansieringskällor är tillgängliga för järnvägssektorn genom olika EU-program. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att dessa finansieringskällor utnyttjas och används effektivt, eftersom finansiella begränsningar innebär allvarliga restriktioner i fråga om de offentliga medel nationella regeringar har möjlighet att investera i järnvägar.

48.  Europaparlamentet uppmärksammar de tilläggsavgifter inom ramen för den internationella järnvägstariffen som normalt tas ut av järnvägsföretagen i de central- och östeuropeiska länderna vid gränsöverskridande regional persontrafik, vilket leder till att de gränsöverskridande järnvägsanslutningarna blir mindre attraktiva.

49.   Europaparlamentet betonar att det i de central- och östeuropeiska länderna är nödvändigt att upprätta förbindelser med nätet för höghastighetståg i Västeuropa för att öka järnvägstransporternas konkurrenskraft och främja den ekonomiska tillväxten i regionen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja gränsöverskridande projekt för järnvägsanslutningar för höghastighetståg i alla TEN‑T‑korridorer.

50.  Europaparlamentet betonar behovet av att främja gemensamma projekt och investeringar med tredjeländer, vilket kommer att möjliggöra ett kompletterande utnyttjande av potentialen hos järnvägstrafikkorridorer som moderniserats med hjälp av EU-medel, bl.a. i förbindelser mellan EU-länderna och Asien.

Inre vattenvägar

51.  Europaparlamentet betonar de inre vattenvägarnas betydelse som kostnadseffektiva och hållbara sätt för multimodal transport och logistik i hela EU. Parlamentet ser det därför som nödvändigt att modernisera infrastrukturen för transporter på inre vattenvägar av passagerare och varor och att förbättra driftskompabiliteten med andra transportslag.

52.  Europaparlamentet noterar att Central- och Östeuropa har en betydande utvecklingspotential när det gäller regionens inre vattenvägar och även dess flod- och kusthamnar. Parlamentet anser att denna potential endast kan utnyttjas om man respekterar EU:s regelverk om skyddet av miljö, biologisk mångfald och vatten och att en starkare betoning på utnyttjandet av hamnar och järnvägar skulle kunna främja målet att förbättra de multimodala transporterna i regionen.

53.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av programmet Naiades och dess fortsättning ned Naiades II fram till 2020, och betonar vikten av att förfoga över en strategi på EU‑nivå och en handlingsplan för de inre vattenvägarna.

54.  Europaparlamentet anser att utnyttjande av multimodalitet i inlandshamnar är avgörande för deras ekonomiska potential. Parlamentet påpekar att lämpliga lokala anslutningar och järnvägsanslutningar till sammankopplad järnvägsinfrastruktur vid terminaler vid inre vattenvägar och transportnav i hamnarnas upptagningsområden kan locka användare.

55.  Europaparlamentet understryker Donaus roll som den viktigaste inlandssjöfartsleden i makroregionen Donau. Parlamentet noterar att regionens potential för transport på inre vattenvägar bör utnyttjas bättre och påminner därför också om att det är nödvändigt att medlemsstaterna upprätthåller de inre vattenvägarnas funktionsduglighet, vilket hör till deras ansvarsområde. Parlamentet uppmuntrar strandstaterna att se till att Donau är kontinuerligt farbar och genomföra sina översiktsplaner för återställning och underhåll av farlederna som godkändes 2014, samtidigt som man tar hänsyn till miljöaspekter och tar särskild hänsyn till att skydda naturliga livsmiljöer, miljön, den biologiska mångfalden och vattnet och därigenom bevarar och främjar små och medelstora företag inom hållbart jordbruk och fiske och hållbar turism. Parlamentet betonar i detta sammanhang att förbindelser mellan Oder, Elbe och Donau skulle kunna ha en positiv effekt på transport- och kommunikationskapaciteten i hela regionen längs den nord-sydliga axeln, vilket leder till mer jobbskapande och utveckling av små och medelstora företag.

56.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att öka sina insatser för att uppgradera och uppnå farbara vatten enligt klass IV för andra infrastrukturer för inre vattenvägar, särskilt flodsektionerna i TEN-T:s stomnät. Parlamentet betonar att en omfattande uppgradering av floden Elbe behövs för att göra den fullt farbar, vilket är mycket viktigt för korridoren Öst/östra Medelhavet. Parlamentet betonar att Oder måste uppgraderas till farbart vatten enligt klass IV. Parlamentet betonar också vikten av de internationella vattenvägarna E40 och E70 för bättre integrering av de central- och östeuropeiska länderna med de europeiska transportlederna på land. Parlamentet påpekar att skapandet av lämpliga multimodala förbindelser mellan dessa vattenleder och TEN‑T:s stomnätskorridor Östersjön–Adriatiska havet skulle höja investeringspotentialen i de östra delarna av EU avsevärt.

Havshamnar och flygplatser

57.  Europaparlamentet understryker möjligheterna att ytterligare utveckla attraktiv sjöfart till hamnar i Östersjön, Svarta havet och Adriatiska havet inom ramen för konceptet ”höghastighetsleder till sjöss”. Parlamentet betonar att det är viktigt att utöka kapaciteten i energisektorn, inklusive hållbara drivmedel för sjöfart, och säkerställa effektiva järnvägsanslutningar till områden kring hamnar.

58.  Europaparlamentet påpekar att hållbar utveckling av hamnar i Östersjön, Adriatiska havet och Svarta havet inte får hindras av annan undervattensinfrastruktur. Parlamentet är oroat över att genomförandet av projekt som Nord Stream kan undergräva och blockera investeringar i regionen, särskilt i Östersjöområdet. Parlamentet påpekar att undervattensledningar måste följa kraven för djupgående vid hamninlopp.

59.  Europaparlamentet anser att havshamnar och flygplatser bäst tjänar den ekonomiska utvecklingen i centrala och östra EU om de utgör nav i ett integrerat multimodalt transportsystem och kopplas samman med väl fungerande järnvägsinfrastruktur.

60.  Europaparlamentet betonar att hamnarna i norra Adriatiska havet måste stärka sitt samarbete genom regional samordning, i syfte att tillsammans främja trafikflöden inom sjöfartshandeln i norra Adriatiska havet och till fullo integrera de italienska hamnarna med dem i Slovenien (Koper) och Kroatien (Rijeka). Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att inkludera Rijekas hamn i korridoren Östersjön–Adriatiska havet för att möjliggöra fullständiga transportanslutningar från hamnarna i norra Adriatiska havet till Centraleuropa och Östersjön.

61.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen identifierade problemet med luckor i anslutningarna i den nyligen antagna luftfartsstrategin för Europa. Parlamentet uppmanar emellertid kommissionen att övervaka flyganslutningarna inom EU, särskilt i Central- och Östeuropa, eftersom de föreslagna lösningarna har begränsad potential, och att ta fram ytterligare förslag som har som syfte att minska luckorna i tillgången till lufttransporttjänster. Parlamentet anser att flyganslutningarna inom denna del av EU behöver vidareutvecklas eftersom anslutningsnivån i EU13 är 7,5 gånger lägre än i EU15(9). Flygplatsinfrastrukturerna i regionen genomgår visserligen ständiga moderniseringar, men parlamentet är oroat över att de flesta nya flygrutter endast riktas mot väst. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en analys för att se om den relevanta lagstiftningen är ändamålsenlig och vid behov föreslå nya initiativ för att garantera tillräckliga anslutningar mellan de perifera områdena och centrala Europa.

62.  Europaparlamentet betonar att flyganslutningarna i Central- och Östeuropa är färre och av lägre kvalitet än i västra EU. Parlamentet påpekar att dessa luckor i fråga om anslutningar identifierades genom en oberoende analys som genomfördes på begäran av kommissionen.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka flyganslutningarna i och mellan medlemsstaterna och att vidta åtgärder för att förbättra lufttransporttjänsterna när det gäller den tjänstekvalitet som konsumenterna erbjuds.

64.  Europaparlamentet noterar små och medelstora flygplatsers enorma potential för Central- och Östeuropas transporttillgänglighet, särskilt för personer som reser i arbetet och som turister. Parlamentet påminner om att många regionala flygplatser byggts och moderniserats i Central- och Östeuropa under de senaste åren, vilkas potential inte utnyttjas på ett lämpligt sätt på grund av avsaknaden av tillräckliga förbindelser mellan dessa flygplatser och de viktigaste transportlederna. Parlamentet betonar behovet av ett effektivare utnyttjande av dessa flygplatser genom byggandet av nya väg- och järnvägsförbindelser.

65.  Europaparlamentet bekräftar de olika funktioner som regionala och lokala flygplatser fyller när det gäller utveckling av regionerna i centrala och östra EU samt underlättande av ekonomisk tillväxt, handel, konkurrenskraft, inbegripet rörlighet och turism, och hinderfri tillgång för personer med funktionsnedsättning och personer med nedsatt rörlighet. Parlamentet betonar bidraget från regionala flygplatser till att öka de ifrågavarande regionernas attraktionskraft. Parlamentet hävdar att trafikefterfrågan och trafikpotential måste utvärderas på lämpligt sätt för nya anläggningar och att användningen av EU-medel strikt bör begränsas till ekonomiskt lönsamma och hållbara projekt. Parlamentet betonar att ekonomiskt stöd för utveckling av befintlig kapacitet bör ges i enlighet med detta. Parlamentet anser att regionala flygplatsers roll kommer att öka om de har en modern infrastruktur samt ett nätverk av transportförbindelser (särskilt järnvägar) som är lämpligt korrelerade med regionen och landet och som gör det möjligt att snabbt komma till flygplatsen från olika delar av närliggande städer och orter. Parlamentet betonar vikten av att utveckla befintliga och nya regionala och lokala flygplatser som bidrar till den ekonomiska tillväxten, inbegripet inom turismsektorn, i underutvecklade och isolerade regioner, genom att förbättra tillgängligheten och anslutningarna och på så sätt göra dessa regioner mer attraktiva för investeringar och konkurrenskraft, vilket påskyndar den socioekonomiska utvecklingen. Parlamentet föreslår att kommissionen tar upp frågan om att utveckla ett nätverk av flygplatser på regional nivå, för att säkerställa bättre anslutningar inom och mellan medlemsstaterna.

°

°  °

66.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Regionkommittén.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2015)0310.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2015)0423.

(3)

EUT C 261E, 10.9.2013, s. 1.

(4)

EUT C 348, 20.12.2013, s. 1.

(5)

EUT C 348, 20.12.2013, s. 129.

(6)

http://ec.europa.eu/transport/road_safety/pdf/vademecum_2015.pdf

(7)

http://ec.europa.eu/transport/modes/inland/news/2014-12-04-danube-ministrial-meeting/conclusions.pdf

(8)

http://mib.gov.pl/files/0/1796967/deklaracjalancucka.pdf

(9)

SWD(2015)261, arbetsdokument från kommissionens avdelningar som medföljer kommissionens meddelande En luftfartsstrategi för Europa.


MOTIVERING

Transportanslutningar av hög kvalitet är grundläggande för de ekonomiska verksamheterna i Europa och för våra medborgares livskvalitet. Lättillgängliga och väl anslutna transportnät som täcker de lokala, regionala, nationella och gränsöverskridande dimensionerna av passagerar- och godstransport står i centrum för insatserna för att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom och mellan EU:s medlemsstater.

På EU-nivå är syftet med det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) att utveckla ett EU‑omfattande integrerat multimodalt transportnät, främja sammankoppling och driftskompatibilitet för nationella nät samt främja tillgången till detta nät. I och med TEN‑T‑riktlinjerna och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), som inrättades 2013, finns de viktigaste pelarna för genomförandet av EU:s politik om transportinfrastruktur för åren fram till mitten av 2020-talet nu väl på plats. Medlemsstaterna och EU måste slå ihop sina resurser och föra ett nära samarbete om inrättandet och genomförandet av projekten för att fullborda det strategiska stomnätet till 2030 och det övergripande nätet till 2050.

Syfte – Föredraganden anser att det är rätt tid för Europaparlamentet att agerar för att hålla farten uppe i denna nya TEN-T-process och lösa kvarstående problem rörande tillgänglighet och anslutningar för transportinfrastrukturen i medlemsstaterna i EU:s centrala och östra delar, med målet att sammankoppla Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Kroatien, Rumänien och Bulgarien.

Bakgrund – Transportinfrastrukturen i medlemsstaterna i denna del av EU har med konstant hjälp av EU moderniserats och förbättrats avsevärt, från föranslutningsperioden fram till nutid. Av historiska och geografiska skäl har arbetet inriktats på projekt för att återuppbygga anslutningarna till och från EU:s västra länder. Detta är också skälet till den främst öst-västliga inriktningen för de fem TEN-T-stomnätskorridorerna som korsar de central- och östeuropeiska medlemsstaterna, dvs. korridorerna Östersjön–Nordsjön, Östersjön–Adriatiska havet, Medelhavet, Rhen–Donau och Öst/östra Medelhavet.

Trots dessa framsteg kvarstår flera luckor i transportinfrastrukturens tillgänglighet och anslutningar i centrala och östra EU. Dessa luckor måste korrigeras för att i så stor utsträckning som möjligt upprätthålla den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsmöjligheter för medborgare och företag. Detta är särskilt angeläget i mer lantliga delar och i (de östra) gränsregionerna, som annars kommer att fortsätta att avfolkas. Att upprätthålla livskraftiga transportlänkar ska också ses som en allt viktigare faktor för att stärka stabiliteten och säkerheten vid EU:s östra gräns och i västra Balkan.

Politiska åtgärder – Mot denna bakgrund står det klart att medlemsstaterna och kommissionen i första hand bör inrikta sig på att överbrygga saknade länkar, undanröja flaskhalsar och säkerställa smidiga anslutningar för både passagerare och gods, för att på så sätt uppfylla TEN-T-målen. Insatserna för att fullborda stomnätskorridorerna bör dock samtidigt stimulera utvecklingen av det övergripande nätet för att skapa anslutningar till grannregioner, dvs. gränsregioner, med målet att konsolidera nätkorridorerna.

En extra skjuts förefaller nödvändig för att förbättra de gränsöverskridande anslutningarna i nordlig–sydlig riktning mellan medlemsstaterna i Central- och Östeuropa och även förbättra tillgängligheten för de stora områdena i deras östra regioner. En sådan utveckling skulle hjälpa de respektive regionerna att ansluta sig till det transeuropeiska transportnätet och skapa nya perspektiv för sysselsättning och företag i dessa regioner. Rail Baltica-projektet har redan bekräftat detta behov i den nordöstra delen av korridoren Nordsjön–Östersjön. Kommissionen och medlemsstaterna bör ytterligare tillgodose detta behov genom att bygga på det långvariga arbete som redan gjorts inom Via Carpathia-projektet och även genom att utnyttja möjligheten att öppna Rhen–Donau-korridoren till norra EU.

Samarbete och investeringsresurser – Eftersom förbättringarna av transportinfrastrukturen även fortsatt kräver stora investeringar är det viktigt att medlemsstaterna i Central- och Östeuropa och kommissionen förbättrar samordningen och gör den heltäckande i alla skeden av transportpolitiken och projektplaneringen. Det är också viktigt att utnyttja alla synergier i finansieringen mellan de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) samt medel från Europeiska investeringsbankens (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD). Det är likaså viktigt att i rätt tid använda medel ur Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som tillhandahålls för mer kortsiktiga behov.

Samarbetet inom EU:s makroregionala strategier, med användning av innovativa styrningsmekanismer, kan bidra till att hantera transportpolitiska problem som medlemsstaterna inte kan lösa på egen hand. Erfarenheterna från strategierna för Östersjöområdet, Donau och den adriatisk-joniska regionen kan också användas i en eventuell framtida strategi för den karpatiska regionen.

Särskilda frågor – Detta betänkande kan även tjäna som underlag för att behandla särskilda frågor kring utvecklingen av de olika land-, vatten- och lufttransportsätten i centrala och östra EU, bland annat främjande av intermodalitet via nav och i hamnar och behovet av att återställa de gränsöverskridande järnvägsanslutningarna för passagerartrafik. Regionens potential för inlandssjöfart måste utnyttjas i större utsträckning, särskilt längs Donau. Medlemsstaterna bör därför öka sina insatser för att se till att floden är kontinuerligt farbar i detta syfte. Det finns också stora möjligheter att vidareutveckla sjöfarten till havshamnarna i Östersjön och Svarta havet, inte minst inom energisektorn. Här är det viktigt att se till att eventuell undervatteninfrastruktur inte hindrar hamnarnas utveckling och att följa kraven för djupgående vid hamninlopp. Det måste även säkerställas att regionala och lokala flygplatser, som kan göra mycket för att underlätta handel, rörlighet och turism, utvecklas på ett realistiskt sätt.


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (21.4.2016)

till utskottet för transport och turism

över förbättring av transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet i Central- och Östeuropa

(2015/2347(INI))

Föredragande av yttrande: Joachim Zeller

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att införandet av tematiska mål har haft ett positivt inflytande som incitament för medlemsstaterna att inrikta sin investeringspolitik på att bygga ut sin transportinfrastruktur. Parlamentet anser att förhandsvillkoren för utarbetandet av översiktsplaner för transport har hjälpt medlemsstaterna med prioriteringen av investeringarna på transportområdet. När kommissionen godkänner och medlemsstaterna planererar transportinfrastrukturen uppmanar parlamentet dem att verkligen se till att översiktsplanerna för transport och de investeringar från ESI‑fonderna som går till transportsektorn i högre grad överensstämmer med kommissionens vitbok om transporter med avseende på de huvudsakliga målen. Parlamentet anser att de ansvariga avdelningarna vid kommissionen bör utvärdera översiktsplanerna och se till att de följs upp, särskilt i syfte att se till att de ingår i en övergripande strategi för hållbar rörlighet och utsläppsminskning inom transportsektorn.

2.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna i Central- och Östeuropa att sörja för samordning och synergi mellan de befintliga europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), Horisont 2020, Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och medel från EIB och EBRD när projekt genomförs som syftar till att förbättra transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet i regionen. Parlamentet påminner om att 11 305 500 000 euro överfördes från Sammanhållningsfonden till FSE för investeringar i transportsektorn i de medlemsstater som får stöd från Sammanhållningsfonden. Parlamentet understryker, särskilt med tanke på den nuvarande utnyttjandegraden, att användningen av alla de medel som redan finns tillgängliga bör ges företräde framför investeringar från tredje part om sådana investeringar snarare styrs av politiska överväganden än av affärsintressen. Parlamentet ser gärna att man utnyttjar den potential som finns i europeiska privata investeringar i järnvägssektorn, eftersom sådana skulle kunna bidra till en högre utnyttjandegrad och bättre kvalitet på transporttjänsterna.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att gå mot ett mer effektivt utnyttjande av bidrag i kombination med finansieringsinstrument för inkomstbringande större projekt finansierade genom ESI-fonderna.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna i Central- och Östeuropa att garantera en hög grad av öppenhet och en noggrann granskning när det gäller hur dessa medel används, och att så snart som möjligt offentliggöra uppgifter om hur de fördelas.

5.  Europaparlamentet betonar att ESI-fonderna kan användas för att upprätta förbindelser som saknas i gränsområdena i Central- och Östeuropa och för att stärka den befintliga infrastrukturen, i syfte att garantera fullständigt tillträde till den inre marknaden och skapa ännu bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Eftersom transport är nyckeln till regional utveckling, betonar parlamentet i detta sammanhang att bra och lämpligt finansierad lokal infrastruktur är en grundläggande och oumbärlig förutsättning för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Parlamentet påminner om att prioritet bör ges åt gränsöverskridande projekt som hänför sig både till stomnätskorridorerna i det transeuropeiska nätet (TEN) i regionen och till de förbindelser som saknas, i syfte att bygga bort flaskhalsar och investera för att koppla samman olika transportsätt på ett mer effektivt sätt. I detta sammanhang anser parlamentet att fortsatta insatser bör göras för att införa gemensamma normer för infrastruktur, särskilt för järnvägen, så att målet om en effektiv driftskompatibilitet i hela Europa ska kunna nås snabbare. Parlamentet betonar dessutom behovet av mer storskalig användning av och sammankoppling mellan kombinerade transportslag, i synnerhet vad gäller godstransport på väg och järnväg.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att rationalisera och förenkla upphandlingsförfarandena, ta fram riktlinjer för offentlig-privata partnerskap, se till att det finns ett fungerande ramverk för statliga stöd och att förenkla tillståndsförfarandena så att det blir enklare att genomföra transportprojekt, särskilt gränsöverskridande sådana.

7.  Europaparlamentet betonar att det behövs en satsning på nord-sydliga transportkorridorer, såsom vägen Via Carpathia, bland annat för att sammanbinda norra och södra Östeuropa. Detta skulle dessutom förebygga ökade regionala skillnader. Parlamentet välkomnar kommissionens arbete med att utöka det transeuropeiska transportnätet till kandidatländerna på västra Balkan, eftersom man därmed minskar deras infrastrukturbrister och får bort flaskhalsarna mot medlemsstaterna och andra hinder som är kopplade till en framtida utvidgning av Schengenområdet. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att överväga denna framgångsrika modell även när det gäller länderna i det östliga partnerskapet. Parlamentet betonar särskilt vikten av att man moderniserar och rustar järnvägsinfrastrukturen/järnvägsnätet så att sådana potentiella hinder kan övervinnas, vilket skulle gynna hela Central- och Östeuropa. Parlamentet påpekar att ovannämnda insatser kan bidra till den ekonomiska utvecklingen i de berörda länderna genom att ny verksamhet och nya sysselsättningsmöjligheter skapas i små och medelstora företag, handelsutbytet gynnas och vetenskap, forskning och innovativ teknik främjas.

8.  Europaparlamentet uppmuntrar regionerna och medlemsstaterna att vidta, eller fortsätta med, åtgärder för att skapa transportalternativ som är mer miljövänliga. Parlamentet ser gärna att man utnyttjar ESI-fonderna för projekt som syftar till att öka efterfrågan på kollektivtrafik och mer hållbara transportalternativ, till exempel att man gör det enklare att köpa biljetter för gränsöverskridande resor och investerar i system med laddningsstationer.

9.  Europaparlamentet understryker behovet av att öka investeringarna för bättre kvalitet på järnvägen så att den blir ett mer attraktivt alternativ för både person- och godstransporter och för att öka utnyttjandet av den.

10.  Europaparlamentet noterar att Central- och Östeuropa har en betydande utvecklingspotential när det gäller regionens inre vattenvägar och även dess flod- och kusthamnar. Parlamentet anser att denna potential endast kan utnyttjas om man respekterar EU:s regelverk om skyddet av miljö, biologisk mångfald och vatten och att en starkare betoning på utnyttjandet av hamnar och järnvägar skulle kunna främja målet att förbättra de multimodala transporterna i regionen. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det är viktigt och nödvändigt att utnyttja den kapacitet för transport på inre vattenvägar som Rhen–Main–Donau-korridoren erbjuder och att ansluta järnvägsnätet till korridoren mellan Nordsjön och Östersjön, eftersom detta är huvudförbindelsen mellan östra och västra Europa. Dessutom skulle förbindelserna mellan Oder, Elbe och Donau kunna ha en positiv effekt på transport- och kommunikationskapaciteten i hela regionen längs den nord-sydliga axeln.

11.  Europaparlamentet påpekar att en förbättring av transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet i Central- och Östeuropa är ett sätt att uppnå sammanhållningspolitikens mål, särskilt för att skapa en önskvärd ekonomisk utveckling i gränsområden.

12.  Europaparlamentet uppmärksammar med eftertryck kommissionen på dess åtagande i 2011 års vitbok om transport fram till 2020, i vilken den antog en färdplan med 40 konkreta initiativ för att utveckla ett konkurrenskraftigt och hållbart europeiskt transportsystem. Parlamentet påminner om att ett av de långsiktiga målen är att flytta över 30 procent av vägtransporterna på en sträcka längre än 300 km till järnväg eller sjötransporter fram till 2030 och mer än 50 procent av sådana transporter fram till 2050, vilket avsevärt skulle avlasta även transporterna i Central- och Östeuropa.

13.  Europaparlamentet rekommenderar starkt att man bättre utnyttjar de befintliga politiska åtgärderna och instrumenten för regionalt samarbete, till exempel det europeiska territoriella samarbetet, Interreg och framför allt de europeiska grupperingarna för territoriellt samarbete (EGTS), för att utarbeta och genomföra gemensamma projekt som utformats för att förbättra de gränsöverskridande transporterna mellan regioner och få bort flaskhalsar. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att stödja sådana lösningar på lokal och regional nivå, påskynda färdigställandet av förbindelser mellan järnvägsnäten i gränsområden, se till så att EU-medlen används på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen, bland annat när det gäller sådant som förbättring av järnvägen, samtrafik och driftskompatibilitet, och engagera lokala och andra aktörer som en del i en insynsvänlig process. Parlamentet anser att makroregionala strategier, liknande dem för Donauområdet, Östersjöområdet, den adriatisk-joniska regionen och Alpregionen, bör användas för att driva på transnationella infrastrukturprojekt och förberedelser för potentiella nya makroregionala strategier i Central- och Östeuropa, till exempel strategin för Karpatregionen.

14.  Europaparlamentet påminner om att ESI-fonderna även skulle kunna användas för att öka de förmedlande organens och stödmottagarnas administrativa kapacitet, eftersom EU:s stöd för investeringar på transportområdet i regionen annars skulle kunna undergrävas. Parlamentet noterar att särskilt stödmekanismen Jaspers hittills har visat sig vara värdefull i detta sammanhang och man därför borde överväga en mer permanent, institutionell struktur för denna mekanism och inte enbart fortsätta användningen av den i dess nuvarande form. Parlamentet betonar att det tekniska stöd som erbjuds genom Europeiska centrumet för investeringsrådgivning bör kunna hjälpa offentliga och privata initiativtagare till projekt att skapa en kontinuerlig ström av genomtänkta och välstrukturerade projekt som gör att man kan dra nytta av finansieringsinstrumenten under lång tid. Parlamentet påminner om att de europeiska samordnarna för stomnätskorridorer visserligen har politiskt mandat, men otillräcklig administrativ kapacitet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att effektivisera den offentliga förvaltningen av sådana medel så att onödig byråkrati kan undvikas.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska investeringsbanken att förbättra sitt samarbete och samordna sina insatser för att se till att alla berörda aktörer konsulteras när det gäller finansiering av transportinfrastruktur, utbyte av bästa praxis, främjande av finansieringsinstrument och tidig kartläggning av potentiella projekt samt att regelbundet informera Europaparlamentet om detta. Parlamentet betonar med eftertryck att alla åtgärder i samband med projekt för förbättring av transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet bör vidtas så skyndsamt som möjligt.

16.  Europaparlamentet understryker att alla insatser på transportområdet i Central- och Östeuropa bör göras på ett prestations- och resultatinriktat sätt och vara inriktade på att finna ekonomiskt fördelaktiga transportlösningar med hänsyn till miljön och på underhåll av den befintliga infrastrukturen, eftersom denna region skulle ha särskilt mycket att vinna på en väl avvägd samordning av ovannämnda finansiering, inte minst när det gäller skyddet av strategiska EU-intressen.

17.  Europaparlamentet betonar vikten av att utveckla ett bättre fungerande system med mer regelbundna förbindelser för flygtrafik mellan mindre medlemsstater i EU:s utkanter och större, mer centralt belägna städer. Parlamentet påpekar att det nuvarande flygtrafiksystemet inte fungerar bra, eftersom förbindelserna ofta är tidskrävande och inte går regelbundet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

19.4.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

33

3

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Bill Etheridge, Michela Giuffrida, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Sławomir Kłosowski, Andrew Lewer, Louis-Joseph Manscour, Iskra Mihaylova, Jens Nilsson, Andrey Novakov, Konstantinos Papadakis, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Julia Reid, Monika Smolková, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Kerstin Westphal

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniel Buda, Salvatore Cicu, Viorica Dăncilă, Andor Deli, Ivana Maletić, Maurice Ponga, Davor Škrlec


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

26.9.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

4

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Marie-Christine Arnautu, Georges Bach, Deirdre Clune, Michael Cramer, Andor Deli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Peter Lundgren, Gesine Meissner, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Tomasz Piotr Poręba, Gabriele Preuß, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Claudia Țapardel, Pavel Telička, Peter van Dalen, Wim van de Camp

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniel Dalton, Werner Kuhn, Davor Škrlec, Patricija Šulin, Matthijs van Miltenburg, Henna Virkkunen

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Paul Rübig

Rättsligt meddelande