Förfarande : 2016/2047(BUD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0287/2016

Ingivna texter :

A8-0287/2016

Debatter :

PV 25/10/2016 - 13
CRE 25/10/2016 - 13

Omröstningar :

PV 26/10/2016 - 6.2
CRE 26/10/2016 - 6.2
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0411

BETÄNKANDE     
PDF 820kWORD 160k
13.10.2016
PE 589.175v03-00 A8-0287/2016(Del 1)

om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017

(11900/2016 – C8-0373/2016 – 2016/2047(BUD))

Del 1: Förslag till resolution

Budgetutskottet

Föredragande:   Jens Geier (avsnitt III – kommissionen)

  Indrek Tarand (övriga avsnitt)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
 YTTRANDE från utskottet för utveckling
 YTTRANDE från utskottet för internationell handel
 YTTRANDE från budgetkontrollutskottet
 YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 YTTRANDE från fiskeriutskottet
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
 YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 (11900/2016 – C8-0373/2016 – 2016/2047(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

-  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om halvtidsöversyn och revidering av den fleråriga budgetramen 2014–2020 (COM(2016)0603),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2016 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten 2017, avsnitt III – kommissionen(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 april 2016 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2017(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 efter valet: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslagparlamentets synpunkter inför kommissionens förslag(7),

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 som kommissionen antog den 18 juli 2016 (COM(2016)0300),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 som rådet antog den 12 september 2016 och översände till Europaparlamentet den 14 september 2016 (11900/2016 – C8-0373/2016),

–  med beaktande av artikel 88 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0287/2016), och av följande skäl:

A.  I en situation då resurserna är knappa blir behovet att upprätthålla budgetdisciplin och använda medlen på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ännu viktigare.

B.  Den dialog mellan parlamentet och kommissionen som föreskrivs i artikel 318 i EUF-fördraget bör främja en resultatinriktad kultur inom kommissionen, bland annat ökad transparens och förstärkt ansvarsskyldighet.

Avsnitt III

Översikt

1.  Europaparlamentet betonar att budgeten för 2017 måste ses i ett större sammanhang tillsammans med halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar behovet att säkerställa en balans mellan långsiktiga prioriteringar och nya utmaningar och understryker därför att budgeten för 2017 måste vara förenlig med EU 2020-målen, som utgör dess huvudsakliga inriktning och övergripande prioritering.

2.  Europaparlamentet upprepar sin fasta övertygelse om att i den särskilda situation som för närvarande råder är initiativ såsom kommissionens innehållande av medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, i enlighet med artikel 23.15 i förordning (EU) nr 1303/2013 (förordningen om gemensamma bestämmelser)(8), inte bara orättvist och oproportionerligt, utan även politiskt ohållbart.

3.  Europaparlamentet betonar att parlamentets behandling av 2017 års budget till fullo återspeglar de politiska prioriteringarna, som antogs av en överväldigande majoritet i parlamentets ovannämnda resolution av den 9 mars 2016 om de allmänna riktlinjerna och i resolutionen av den 6 juli 2016 om förberedelserna av eftervalsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag. 

4.  Europaparlamentet betonar att fred och stabilitet är grundläggande värden som behöver upprätthållas av unionen. Parlamentet anser att långfredagsavtalet, som har visat sig vara avgörande för fred och förlikning i Nordirland, måste skyddas. Parlamentet understryker behovet av särskilda åtgärder för att säkerställa stöd för de regioner som kommer att drabbas hårdast om Förenade kungariket förhandlar fram ett utträde ur unionen till följd av att landet åberopar artikel 50 i Lissabonfördraget, i enlighet med de brittiska medborgarnas vilja.

5.  Europaparlamentet framhåller att unionen för närvarande står inför ett antal allvarliga nödsituationer som inte kunde förutses när den fleråriga budgetramen för 2014–2020 inrättades. Parlamentet är övertygat om att ökade ekonomiska resurser måste tas i anspråk från unionens budget för att hantera de politiska utmaningarna och göra det möjligt för unionen att med största möjliga skyndsamhet och högsta prioritet uppnå resultat och effektivt ta itu med dessa kriser. Parlamentet anser därför att det krävs ett kraftfullt politiskt åtagande för att säkerställa nya anslag 2017 och till utgången av programplaneringsperioden.

6.  Europaparlamentet betonar att 2017 års budget måste hantera behoven i samband med migrationsutmaningen och den långsamma ekonomiska tillväxten efter den ekonomiska krisen. Parlamentet noterar att mer medel bör anslås till forsknings- och infrastrukturprojekt samt till bekämpning av ungdomsarbetslösheten.

7.  Europaparlamentet påminner om att även om parlamentet omedelbart godkände de ytterligare medel som krävdes för att hantera de nuvarande flykting- och migrationsutmaningarna, samtidigt som målen om hållbar utveckling ges fortsatt stöd, har det alltid insisterat på att denna utmaning inte får ges företräde framför annan viktig unionspolitik, framför allt skapandet av anständiga arbeten av god kvalitet och utvecklingen av företag och entreprenörskap för smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet noterar att taket i rubrik 3 är ytterst otillräckligt för att tillhandahålla tillräckliga medel för de nuvarande flykting- och migrationsutmaningarnas inre dimension och insisterar på behovet av att anta en heltäckande och människorättsbaserad strategi, som kopplar migration till utveckling och som garanterar integreringen av migrerande arbetstagare, asylsökande och flyktingar samt prioriterade program såsom kulturprogram. Parlamentet betonar att för att säkerställa de ytterligare medel som krävs på detta område förslog kommissionen i budgetförslaget för 2017 att den fleråriga budgetramens särskilda instrument skulle utnyttjas i större utsträckning än någonsin tidigare, bland annat skulle flexibilitetsmekanismen utnyttjas till fullo och marginalen för oförutsedda utgifter (som är en ”sista utväg”) skulle utnyttjas i betydande utsträckning, vilket godkändes av rådet.

8.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att krav på ytterligare medel för att hantera den nuvarande flykting- och migrationsutmaningen inte får beviljas om det innebär en försämring av unionens befintliga yttre åtgärder, inklusive utvecklingspolitiken. Parlamentet upprepar att inrättandet av faciliteten för flyktingar i Turkiet, förvaltningsfonder och andra tillfälliga instrument inte kan finansieras genom nedskärningar av andra befintliga instrument. Parlamentet är oroat över att inrättandet av tillfälliga instrument utanför unionsbudgeten skulle kunna hota budgetens enhet och kringgå budgetförfarandet som kräver Europaparlamentets deltagande och kontroll. Parlamentet ifrågasätter starkt om taket i rubrik 4 (Europa i världen) är tillräckligt för ett hållbart och effektivt bemötande av de rådande yttre utmaningarna, inklusive de nuvarande flykting- och migrationsutmaningarna.

9.  Europaparlamentet upprepar sin övertygelse om att man bör hitta sätt för unionens budget att finansiera nya initiativ som inte är till men för befintliga unionsprogram och befintlig unionspolitik och efterlyser en identifiering av hållbara sätt att finansiera nya initiativ. Parlamentet är bekymrat över att den förberedande åtgärden för försvarsrelaterad forskning, som kommer att uppgå till 80 miljoner EUR under de kommande tre åren, kommer att skäras ned inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet är övertygat om att det med en EU-budget som redan är underfinansierad behövs ytterligare medel för insatser, administrativa kostnader, förberedande åtgärder och pilotprojekt inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, liksom ytterligare ekonomiska resurser från medlemsstaterna. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör utnyttja den nuvarande översynen/revideringen av den fleråriga budgetramen i detta avseende. Parlamentet understryker behovet av att klargöra den långsiktiga finansieringen av den gemensamma försvarsrelaterade forskningen.

10.  Europaparlamentet påminner om att unionen har ratificerat COP21-avtalet och behöver anslå en del av sina ekonomiska resurser för att respektera sina internationella åtaganden. Parlamentet noterar att enligt budgetberäkningen för budgetåret 2017 förväntas 19,2 % av budgetens utgifter att användas till detta ändamål. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att fortsätta med detta tillvägagångssätt för att tillämpa målet på 20 % i linje med kommissionens åtagande att integrera klimatåtgärder i den nuvarande fleråriga budgetramen.

11.  Europaparlamentet återställer alla nedskärningar av budgetförslaget som föreslagits av rådet. Parlamentet förstår inte tanken bakom de föreslagna nedskärningarna och ifrågasätter rådets uttalade avsikt att återskapa artificiella marginaler i vissa rubriker såsom underrubrik 1a (Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning) och rubrik 4 (Europa i världen), särskilt med tanke på att marginalerna i vilket fall som helst skulle vara för små för att hantera oförutsedda händelser eller kriser.

12.  Europaparlamentet noterar att rådets behandlingar de senaste fem åren misslyckats med att förutsäga det faktiska genomförandet av EU-budgeten och att det, med hänsyn tagen till alla ändringsbudgetar, behövdes avsevärt mycket mer medel i var och en av de slutliga budgetarna. Parlamentet uppmanar därför rådet att anpassa sin ståndpunkt vid förlikningen för att se till att det redan från början finns tillräckliga medel i budgeten för 2017.

13.  Europaparlamentet meddelar att för att kunna finansiera dessa akuta behov på ett tillräckligt sätt och med tanke på de mycket små marginalerna i den fleråriga budgetramen för 2017, kommer parlamentet att finansiera förstärkningarna över nivån i budgetförslaget genom att utnyttja alla tillgängliga marginaler och genom att i större utsträckning använda marginalen för oförutsedda utgifter.

14.  Europaparlamentet kompenserar till fullo alla nedskärningar som avser Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont 2020 till att totalt belopp på 1 240 miljoner EUR i åtaganden för 2017 genom nya anslag som ska anslås genom halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet insisterar på behovet att vidta effektiva åtgärder mot ungdomsarbetslösheten i hela unionen. Parlamentet anslår därför ytterligare 1 500 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden för ungdomssysselsättningsinitiativet, för att möjliggöra en fortsättning av initiativet. Parlamentet anser att den ytterligare finansiering som behövs för dessa viktiga unionsprogram bör beslutas i samband med halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen.

15.  Europaparlamentet förväntar sig att rådet kommer att ställa sig bakom denna strategi och att det kommer att bli enkelt att komma överens vid förlikningen, så att unionen kan vara situationen vuxen och på ett ändamålsenligt sätt möta de utmaningar som väntar.

16.  Europaparlamentet fastställer den totala anslagsnivån för 2017 till 161,8 miljarder EUR respektive 136,8 miljarder EUR för åtagande- respektive betalningsbemyndigandena.

Underrubrik 1a – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

17.  Europaparlamentet noterar att underrubrik 1a på nytt drabbas hårt av rådets behandling, genom att 52 % av rådets totala nedskärningar av åtagandena görs i denna rubrik. Parlamentet ifrågasätter därför på vilket sätt rådets politiska prioritering av arbetstillfällen och tillväxt avspeglas i denna behandling.

18.  Europaparlamentet motsätter sig kraftigt dessa nedskärningar i en rubrik som symboliserar det europeiska mervärdet och som resulterar i mer tillväxt och arbetstillfällen för medborgarna. Parlamentet beslutar därför att återställa alla nedskärningar som gjorts av rådet.

19.  För att uppfylla åtagandet från juni 2015 om att minimera budgetkonsekvenserna av inrättandet av Efsi för Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa inom ramen för det årliga budgetförfarandet, beslutar Europaparlamentet att till fullo återställa budgetposterna för Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa, såsom de såg ut före inrättandet av Efsi, eftersom anslagen för dessa budgetposter minskades för att ställa medel till förfogande för Efsi-garantifonden. Parlamentet betonar betydelsen av unionens största forsknings- och innovationsprogram, Horisont 2020, som omvandlar goda idéer till produkter och tjänster och därmed stimulerar tillväxt och arbetstillfällen. Parlamentet begär att de motsvarande ytterligare åtagandebemyndigandena på 1,24 miljarder EUR över budgetförslaget ställs till förfogande. Parlamentet förväntar sig att man når en övergripande överenskommelse om denna angelägna fråga inom ramen för halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet påpekar att Efsi bör förbättras för att bli fullständigt effektiv och ändamålsenlig genom att man ser till att additionalitetsprincipen respekteras och att den geografiska och sektoriella balansen samt transparensen i beslutsprocessen förbättras.

20.  I enlighet med sin fortsatta prioritering av arbetstillfällen och tillväxt och efter en noggrann bedömning av absorptionsförmågan hittills beslutar Europaparlamentet att föreslå vissa utvalda ökningar över nivån i budgetförslaget för programmen Cosme, Progress, Marie Curie, Europeiska forskningsrådet, Eures och Erasmus+. Parlamentet noterar att sådana ökningar inte kan finansieras inom den tillgängliga marginalen för denna underrubrik.

21.  Europaparlamentet ökar därför åtagandebemyndigandena för rubrik 1a över nivån i budgetförslaget med 69,367 miljoner EUR (inklusive Efsi, pilotprojekt och förberedande åtgärder).

Underrubrik 1b – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

22.  Europaparlamentet understryker att cirka en tredjedel av unionens årliga budget är inriktad på ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitiken är unionens främsta investeringspolitik och ett redskap för att minska ojämlikheterna mellan EU:s regioner samt är viktig för förverkligandet av Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla. 

23.  Europaparlamentet är missnöjt med rådets föreslagna nedskärning av åtagandena med 3 miljoner EUR och, ännu allvarligare, en minskning med 199 miljoner EUR av betalningarna under underrubrik 1b, även när det gäller budgetposterna för stöd. Parlamentet uppmanar rådet att förklara hur dessa nedskärningar är förenliga med rådets mål att avsätta ”nödvändiga anslag [...] för ett smidigt genomförande av de nya programmen under det fjärde året av den fleråriga budgetramen 2014–2020”. Parlamentet påminner om att den nivå på betalningarna som kommissionen föreslår under denna rubrik redan är 23,5 % lägre än i 2016 års budget. Parlamentet betonar i detta avseende att eventuella ytterligare nedskärningar av betalningarna inte kan rättfärdigas eller accepteras.

24.  Europaparlamentet vill se en utvärdering av konsekvenserna av unionens politik baserat på konsekvensbedömningsrapporter, för att avgöra i vilken utsträckning denna politik bland annat lyckats minska ekonomiska skillnader, utveckla konkurrenskraftiga och diversifierade regionala ekonomier och främja en hållbar tillväxt och arbetstillfällen.

25.  Europaparlamentet är djupt oroat över de kraftiga förseningarna i genomförandet av cykeln för de europeiska struktur- och investeringsfonderna, som förväntas få allvarliga negativa effekter för möjligheten att i tid uppnå resultat på plats, men även riskerar att leda till att det skapas en ny eftersläpning av obetalda räkningar under den andra halvan av den fleråriga budgetramens löptid. Parlamentet uppmanar med eftertryck berörda medlemsstater att snabbt utnämna återstående förvaltningsmyndigheter och utbetalande och attesterande organ, och att ta itu med alla andra orsaker till att genomförandet av programmen försenats. Parlamentet noterar kommissionens förslag om mer förenkling inom detta område och anser att alla ansträngningar måste göras av medlemsstaterna för att säkerställa att programmen genomförs till fullo. Parlamentet efterlyser därför fler synergieffekter och komplementaritet mellan politiken för offentliga investeringar i medlemsstaternas budgetar och EU-budgeten och sådan politik som syftar till att främja tillväxten och skapandet av hållbara arbetstillfällen, vilket är unionens hörnsten.

26.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om inrättandet av stödprogrammet för strukturreformer, med ett finansiellt anslag på 142 800 000 EUR, och understryker att dessa medel bör anslås i syfte att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

27.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har föreslagit några åtagandebemyndiganden för ungdomssysselsättningsinitiativet 2017 på grund av tidigareläggandet under åren 2014–2015. Parlamentet upprepar sitt starka stöd för en fortsättning av ungdomssysselsättningsinitiativet. Parlamentet beslutar att som ett första steg och i enlighet med förordningen om Europeiska socialfonden(9), som möjliggör en sådan fortsättning, öka anslaget för ungdomssysselsättningsinitiativet med 1 500 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 500 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden, för att vidta effektiva åtgärder mot ungdomsarbetslösheten genom att dra lärdomar av resultatet av kommissionens utvärdering av genomförandet av ungdomssysselsättningsinitiativet. Parlamentet noterar att i enlighet med parlamentets begäran bör en övergripande överenskommelse nås, i samband med den kommande halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen, om vilken ytterligare finansiering som är lämplig för ungdomssysselsättningsinitiativet för återstoden av denna programplaneringsperiod. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att påskynda genomförandet av initiativet på plats, så att unga européer kan gynnas direkt.

28.  Europaparlamentet beslutar att återinföra beloppen i budgetförslaget, både för åtagandena och betalningarna, för de budgetposter som skurits ned av rådet. Parlamentet ökar åtagandebemyndigandena för underrubrik 1b med 1 500 miljoner EUR och betalningsbemyndigandena med 500 miljoner EUR över beloppen i budgetförslaget för ungdomssysselsättningsinitiativet, och med 4 miljoner EUR för åtagandena och 2 miljoner EUR för betalningarna för Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, vilket innebär att det nuvarande taket för åtaganden överskrids med 1 486 798 635 EUR.

29.  Europaparlamentet understryker att den största andelen utestående åtaganden finns under underrubrik 1b, ett belopp som uppgick till 151 119 miljoner EUR i början av september 2016, och att detta riskerar att äventyra genomförandet av nya program.

30.  Europaparlamentet betonar sammanhållningspolitikens viktiga bidrag till ett effektivt genomförande av jämställdhetsbudgetering. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja åtgärder för att upprätta lämpliga jämställdhetsverktyg, till exempel incitamentsystem där man utnyttjar strukturfonderna för att främja jämställdhetsbudgetering på nationell nivå.

Rubrik 2 – Hållbar tillväxt: naturresurser

31.  Europaparlamentet noterar att rådet minskade anslagen under rubrik 2 med 179,5 miljoner EUR i åtaganden och 198 miljoner EUR i betalningar, i budgetposter för administrativt stöd, budgetposter för operativt tekniskt stöd (såsom Europeiska havs- och fiskerifonden och Life-programmet), i driftsposter inom Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), som är avgörande för att jordbruket ska kunna bibehållas till förmån för en levande landsbygd, och för decentraliserade byråer. Parlamentet noterar att de största nedskärningarna av betalningarna drabbar landsbygdsutvecklingen. Parlamentet anser att ändringsskrivelsen bör utgöra grunden för varje tillförlitlig översyn av anslag för EGFJ. Parlamentet återinför nivåerna i budgetförslaget i enlighet med detta.

32.  Europaparlamentet väntar på att ändringsskrivelsen om krisstödspaketet, särskilt för mejerisektorn, ska läggas fram, och beslutar sig för att uttrycka sitt starka stöd för jordbrukssektorn i unionen. Parlamentet ökar därför anslagen med 600 miljoner EUR över budgetförslaget för att hantera effekterna av krisen i mejerisektorn och effekterna av det ryska embargot för mjölksektorn.

33.  Europaparlamentet välkomnar anslagen till forskning och innovation på jordbruksområdet inom Horisont 2020 i syfte att trygga försörjningen av säkra och högkvalitativa livsmedel och andra biobaserade produkter. Parlamentet understryker att man bör prioritera projekt som rör primärproducenter.

34.  Europaparlamentet betonar att genomförandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken innebär ett paradigmskifte inom fiskeriförvaltningen, både för medlemsstaterna och för fiskarna, och påminner i detta avseende om de problem som har uppstått under tidigare budgetår då anslagen har minskats.

35.  Europaparlamentet välkomnar ökningen i Life-budgeten med 30,9 miljoner EUR i åtaganden i budgetförslaget, men beklagar, mot bakgrund av det ovannämnda, att Life-programmet, med totala medel på 493,7 miljoner EUR, i år igen endast utgör 0,3 % av hela budgetförslaget.

36.  Europaparlamentet belyser de tidigare problem som bristen på betalningsåtaganden för Life-programmet medförde, genom att hindra och försena ett ordentligt genomförande av programmet.

37.  I enlighet med sina EU 2020-mål och sina internationella åtaganden att hantera klimatförändringen beslutar Europaparlamentet att föreslå en ökning över nivån i budgetförslaget för Life+-programmet.

38.  Europaparlamentet ökar därför åtagandebemyndigandena med 619,8 miljoner EUR och betalningsbemyndigandena med 611,3 miljoner EUR (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket innebär att det finns en marginal på 19,4 miljoner EUR under taket för åtagandena i rubrik 2.

Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap

39.  Europaparlamentet understryker att parlamentet fortsätter att sätta den pågående migrationsutmaningen högst på sin dagordning. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om ytterligare 1,8 miljarder EUR för att hantera migrationsutmaningen i unionen, utöver den ursprungliga planeringen för 2017. Parlamentet noterar att den stora avvikelsen från den ursprungliga planeringen talar för en justering uppåt av taken i rubrik 3. Parlamentet betonar att kommissionen föreslår att dessa förstärkningar främst ska finansieras genom att flexibilitetmekanismen utnyttjas (för 530 miljoner EUR, och därmed utnyttjas de medel som är tillgängliga i år till fullo), och genom marginalen för oförutsedda utgifter (till ett belopp av 1 160 miljoner EUR). Med tanke på nivån på anslagen för migrationsrelaterade utgifter är högre än någonsin tidigare (totalt 5,2 miljarder EUR 2017 i rubrikerna 3 och 4 och utnyttjandet av Europeiska utvecklingsfonden), och förslagen om att utnyttja flexibilitetsmekanismen som håller på att behandlas, begär parlamentet inte någon ytterligare förstärkning av migrationspolitiken. Parlamentet betonar samtidigt att det kommer att motsätta sig varje försök att minska anslagen till unionsåtgärder på detta område.

40.  Europaparlamentet upprepar att budgetflexibiliteten har sina begränsningar och endast kan vara en kortsiktig lösning. Parlamentet är starkt övertygat om att en justering uppåt av taket för rubrik 3 skulle vara ett framåtblickande och modigt svar mitt i dessa långsiktiga flykting- och migrationsutmaningar, som omfattar hela kontinenten, och som inte visar några tecken på att avta. Parlamentet anser att alla budgetbeslut som fattats den senaste tiden för att säkerställa nya medel inom detta område rent faktiskt har visat på behovet av att revidera detta tak.

41.  Med hänsyn till det rådande säkerhetsläget och migrationsutmaningarna välkomnar Europaparlamentet ökningen av anslaget för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) (1,6 miljarder EUR) och Fonden för inre säkerhet (0,7 miljarder EUR). Parlamentet anser att ökningen av Amif ökar behovet av att säkerställa en rättvis och transparent fördelning av de årliga medlen mellan de olika programmen och målen för fonden och en ökad transparens när det gäller användningen av dessa ekonomiska resurser.

42.  Europaparlamentet noterar att ett nytt instrument för krisstöd inom unionen antogs den 15 mars 2016 med en vägledande finansieringsram på 700 miljoner EUR under tre år (2016–2018), och att detta redan har lett till omedelbara resultat på plats i form av akuta stödåtgärder som svar på de humanitära behoven hos ett stort antal flyktingar och migranter som anländer till medlemsstaterna. Parlamentet upprepar emellertid sin ståndpunkt att man i framtiden bör överväga mer hållbara rättsliga ramar och budgetramar, så att man kan få fram humanitärt bistånd inom unionen. Parlamentet insisterar på behovet av en regelbunden dialog med kommissionen om hur detta instrument fungerar och finansieras, för tillfället och i framtiden, som bygger på fullständig transparens när det gäller information och konsekvensbedömningsrapporter.

43.  Med tanke på de förhöjda hotnivåerna i flera medlemsstater samtidigt med utmaningarna i samband med hanteringen av migrationen, bekämpningen av terrorism och organiserad brottslighet och behovet av en samordnad europeisk reaktion, begär Europaparlamentet medel till ytterligare personal för Europol i syfte att inrätta en enhet för terrorismbekämpning som ska vara verksam dygnet runt och förse medlemsstaterna med underrättelsesvar. Parlamentet anser att denna ökning också görs för att förbättra kampen mot människohandel (med särskilt fokus på ensamkommande minderåriga), kampen mot it-brottslighet (ny personal till Europeiska it-brottscentrumet (EC3) och för att förstärka personalen vid italienska och grekiska mottagningscentrum (hotspots). Parlamentet påminner om att Europol för närvarande endast har tre anställda till sitt förfogande som ska utstationeras till åtta permanenta och ytterligare icke-permanenta hotspots enbart i Italien. Parlamentet anser att detta antal är alltför lågt för att Europol ska kunna utföra sina uppgifter vad gäller kampen mot människohandel, terrorism och annan allvarlig gränsöverskridande brottslighet.

44.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en ny budgetpost för att anslå medel för offer för terrorism. Parlamentet stödjer resurser som görs tillgängliga för att ta tillgodose offrens behov ur ett brett perspektiv, bland annat medicinska behandlingar, psykosociala tjänster och ekonomiskt stöd. Parlamentet anser att man alltför ofta glömmer de oskyldiga terroristoffrens behov, eller så anses de vara underordnade när åtgärder för att ta itu med terroristhotet föreslås.

45.  Europaparlamentet fördömer rådets nedskärningar av åtskilliga program inom områdena kultur, media, medborgarskap, grundläggande rättigheter och folkhälsa till ett totalt belopp på 24,3 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden. Parlamentet anser att det är en negativ signal från rådets sida att göra nedskärningar av kulturprogram för att frigöra medel till de nuvarande flykting- och migrationsutmaningarna. Parlamentet beklagar att många av dessa nedskärningar verkar ha gjorts på ett godtyckligt sätt och att man bortsett från utmärkta genomförandenivåer. Parlamentet anser att även mindre nedskärningar riskerar att äventyra att programresultaten uppnås och ett smidigt genomförande av unionens åtgärder. Parlamentet återställer därför alla belopp i budgetförslaget som rådet har minskat.

46.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att öka anslagen till ett antal åtgärder inom ramen för programmen Kreativa Europa och Medborgarnas Europa, som länge har varit underfinansierade. Parlamentet är fast övertygat om att dessa program är mer relevanta än någonsin, både för att främja den kulturella och kreativa sektorns bidrag till skapandet av arbetstillfällen och tillväxt och för att uppmuntra medborgarnas aktiva deltagande i unionens utformning och genomförande av politiken. Parlamentet förstår inte hur rådet kan rättfärdiga en minskning av anslagen till små och medelstora företag i den kulturella och kreativa sektorn när garantiinstrumentet för kultur och den kreativa sektorn, vars finansiering redan har senarelagts, lanserades så sent som i juni 2016 och på ett utmärkt sätt illustrerar hur ett betydande marknadsmisslyckande kan lösas på ett innovativt sätt genom att bygga upp kapacitet och erbjuda finansförmedlarna skydd mot kreditrisker för lån i den kulturella och kreativa sektorn.

47.  Europaparlamentet betonar att unionsprogrammen inom kultur, utbildning, ungdom och medborgarskap innebär ett tydligt europeiskt mervärde och kompletterar och skapar synergieffekter med integrationspolitiken för migranter och flyktingar. Därför uppmanar parlamentet unionsinstitutionerna att ta hänsyn till detta genom lämpliga anslagsökningar till de direktförvaltade programmen, t.ex. Kreativa Europa, och till de berörda budgetposterna för struktur- och investeringsfonderna.

48.  Europaparlamentet noterar att man måste få fram de budgetgarantier som krävs för de förberedande åtgärderna för genomförandet av europeiska kulturarvsåret 2018.

49.  Europaparlamentet påminner om att unionens civilskyddsmekanism är en hörnsten för solidariteten i unionen. Parlamentet understryker att unionen har en ”främjande roll” när det gäller att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder inom områdena förebyggande av, beredskap för och insatser vid katastrofer. Parlamentet noterar att åtagandena har ökat något för detta program.

50.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en budgetpost för en europeisk sök- och räddningsfond som ska täcka sök- och räddningsinsatser, särskilt i Medelhavet, som genomförs av medlemsstaterna och som samordnas på EU-nivå. Parlamentet anser att inrättandet av en specifik fond är en lämpligare lösning än att löpande höja budgeten för Frontex eller den nyligen inrättade europeiska gräns- och kustbevakningen.

51.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en budgetpost till stöd för det europeiska medborgarinitiativet som är ett nyinrättat instrument som syftar till att göra medborgarna delaktiga i unionens beslutsprocess och fördjupa den europeiska demokratin. Parlamentet anser att nivån som föreslås för åtagandebemyndigandena i budgetförslaget är för låg. Parlamentet beslutar att öka anslaget för denna budgetpost.

52.  Europaparlamentet noterar att kommissionen föreslår ett belopp på 840 000 EUR i åtagandebemyndiganden för den separata budgetposten för det europeiska medborgarinitiativet, som inrättades förra året, och betonar behovet av tillräckliga medel för att främja användningen av detta instrument, eftersom det är ett värdefullt redskap för deltagardemokrati.

53.  Europaparlamentet gläder sig över ökningen av anslagen till kommunikationsåtgärder vid kommissionens representationer, medborgardialoger och partnerskapsåtgärder, som för 2017 uppgår till 17,036 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 14,6 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden, eftersom det handlar om åtgärder för att nå ut till medborgarna, vinna deras förtroende och främja deras förståelse av unionens politik och verksamhet.

54.  Europaparlamentet understryker behovet av att ge det gemensamma sekretariatet för öppenhetsregistret tillräckliga och lämpliga administrativa och finansiella medel så att det kan utföra sina uppgifter, efter antagandet av det nya interinstitutionella avtalet om öppenhetsregistret.

55.  Europaparlamentet noterar att parlamentets behandling av budgeten (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder) innebär att taket för rubrik 3 överskrids med 71,28 miljoner EUR i åtaganden, samtidigt som betalningsbemyndigandena ökas med 1 857,7 miljoner EUR. Eftersom det redan i budgetförslaget inte fanns någon marginal föreslår parlamentet att dessa förstärkningar finansieras under taket, samtidigt som marginalen för oförutsedda utgifter utnyttjas för ett antal viktiga migrationsrelaterade utgiftsposter.

Rubrik 4 – Europa i världen

56.  Europaparlamentet noterar mot bakgrund av de pågående flykting- och migrationsutmaningarna att det inom ramen för unionens yttre åtgärder finns ett allt större behov av medel som är betydligt mer omfattande än anslagen under rubrik 4. Parlamentet ifrågasätter därför starkt om taken i rubrik 4 är tillräckliga för att tillhandahålla de medel som behövs för flykting- och migrationsutmaningarnas externa dimension. Parlamentet beklagar att kommissionen för att finansiera nya initiativ såsom faciliteten för flyktingar i Turkiet i sitt förslag till budget valde att göra nedskärningar av andra program såsom finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och instrumentet för bidrag till stabilitet och fred. Parlamentet betonar att detta inte bör ske på bekostnad av politik inom andra områden. Parlamentet beslutar därför att i stor utsträckning minska överföringen av viktiga ekonomiska resurser från två instrument som bland annat används för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migrationsflödena. Parlamentet påminner om att det viktigaste målet för unionens utvecklingspolitik fortfarande måste vara fattigdomsminskning. Parlamentet beklagar att anslagen för humanitärt bistånd och för den del av det europeiska grannskapsinstrumentet som avser Medelhavsområdet är lägre än de anslag som godkändes i 2016 års budget, trots deras uppenbara relevans för att hantera det stora antalet yttre utmaningar. Parlamentet beklagar de omotiverade nedskärningar som gjorts av rådet.

57.  Europaparlamentet beslutar därför att återställa alla belopp i rubrik 4 som rådet har skurit ned. Parlamentet beslutar också att återinföra beloppen i 2016 års budget för den del av det europeiska grannskapsinstrumentet som avser Medelhavsområdet och för humanitärt bistånd. Parlamentet beslutar dessutom att minska de nedskärningar som rådet gjort av finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och instrumentet som bidrar till stabilitet och fred. Det är oerhört viktigt att unionen behåller sin nyckelroll och nivån på det ekonomiska stödet till stöd för fredsprocessen i Mellanöstern, den palestinska myndigheten och UNRWA samt de budgetposter inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet som avser det östliga partnerskapet. Parlamentet understryker betydelsen av det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter.

58.  Europaparlamentet beslutar att öka det makroekonomiska stödet, vilket hade minskats avsevärt jämfört med 2016. Parlamentet anser att det kommer att krävas en högre finansieringsnivå än vad som föreslås för att säkerställa att framtida låneansökningar kan tillgodoses.

59.  Europaparlamentet ger sitt fulla stöd till faciliteten för flyktingar i Turkiet och föreslår att man under 2016 tidigarelägger en del av bidraget från EU-budgeten som planerats för 2017 till 2016 på grund av det goda genomföranderesultatet och de stora marginaler som fortfarande står till förfogande i 2016 års budget. Parlamentet vill därför se en förstärkning av instrumentet för stöd inför anslutning (IPA II) med 400 miljoner EUR genom en ändringsbudget för 2016 och att reserven för oförutsedda utgifter utnyttjas i motsvarande mån. Parlamentet placerar samma belopp i reserven i 2017 års budget i avvaktan på en övergripande överenskommelse om en alternativ finansiering av faciliteten för flyktingar i Turkiet, vilket skulle minska det tryck utan motstycke som andra externa finansieringsinstrument utsätts för.

60.  Europaparlamentet noterar med oro att trots sin aktualitet och betydande storlek är såväl EU:s förvaltningsfonder som faciliteten för flyktingar i Turkiet praktiskt taget osynliga i EU-budgeten. Parlamentet begär att de införlivas på ett sätt som är mer transparent och som tar större hänsyn till budgetens enhet och till budgetmyndighetens befogenheter, och inrättar nya budgetposter för detta syfte. Parlamentet uppmanar också kommissionen att lägga fram bevis för att användningen av finansieringsinstrument inom ramen för förvaltningsfonderna inte leder till en omfördelning av anslag från de avsedda syftena, i strid med de ursprungliga rättsliga grunderna. Parlamentet noterar att målet att mobilisera nationella bidrag utöver EU-budgeten hittills som bekant har misslyckats. Parlamentet framhåller i detta avseende att det vid framtida uppmaningar om bidrag från EU-budgeten till förvaltningsfonderna bara kommer att ge sitt samtycke när medlemsstaterna har ställt motsvarande bidrag till förfogande. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att så snart som möjligt leva upp till sina åtaganden.

61.  Europaparlamentet noterar att garantifonden för åtgärder avseende tredjeland, som täcker uteblivna betalningar på lån och lånegarantier som beviljats tredjeländer eller för projekt i tredjeländer, enligt kommissionens rapport om garantier som omfattas av den allmänna budgeten (COM(2016) 576) har behov av ytterligare medel för att nå målbeloppet, vilket ständigt har lett till en inbetalning på 228,04 miljoner EUR, som har förts in i budgetförslaget. Parlamentet är bekymrat över att dessa krav sätter ytterligare press på de redan mycket snäva taken i rubrik 4.

62.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens budgetförslag avseende den nya ramen för migrationspartnerskap och den externa investeringsplanen. Parlamentet är emellertid bekymrat över inrättandet av potentiella nya ”satelliter” utanför EU-budgeten. Parlamentet upprepar behovet av att upprätthålla full kontroll från parlamentets sida över EU-budgeten. Parlamentet insisterar kraftfullt på att principen om budgetens enhet ska iakttas. Parlamentet är övertygat om att den nya prioriteringen inte bör finansieras på bekostnad av befintliga EU-projekt. Parlamentet anser att ytterligare flexibilitet behövs för att inrätta en ambitiös ram i syfte att främja investeringar i Afrika och EU:s grannskap, som är utrustad med tillräckliga, nya anslag.

63.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om att budgetposten för EU:s särskilda representanter flyttas på ett budgetneutralt sätt från Gusp-budgeten till EEAS administrativa budget, så att unionens diplomatiska verksamhet kan stärkas ytterligare.

64.  Europaparlamentet ökar därför åtagandebemyndigandena för rubrik 4 över nivån i budgetförslaget med 497,9 miljoner EUR och med 495,1 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder och inklusive överföringen av posten för EU:s särskilda representanter till Europeiska utrikestjänstens budget).

65.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att öka anslagen till budgetposten för den turkcypriotiska befolkningsgruppen (3 miljoner EUR) för att på ett avgörande sätt bidra till uppdraget för kommittén för saknade personer och stödja den tekniska kommittén för kulturarvsfrågor som består av representanter för Cyperns båda befolkningsgrupper, och därmed främja förtroende och försoning mellan de två befolkningsgrupperna.

Rubrik 5 – Administration: Övriga rubriker – utgifter för administration och forskningsstöd

66.  Europaparlamentet anser att rådets nedskärningar är omotiverade och skadliga och återinför beloppen i budgetförslaget för alla kommissionens administrativa utgifter, inklusive utgifter för administrativt stöd och forskningsstöd i rubrikerna 1–4.

67.  Europaparlamentet beslutar mot bakgrund av den senaste tidens avslöjanden och för att återvinna EU-medborgarnas förtroende och EU-institutionernas trovärdighet att behålla 20 % av anslagen för avgångsersättningar för tidigare ledamöter i reserven tills kommissionen tillämpar en striktare uppförandekod för kommissionsledamöterna för att förhindra intressekonflikter och svängdörrsproblematik.

68.  Europaparlamentet anser att det interinstitutionella administrativa samarbetet är en källa till ökad effektivitet eftersom sakkunskap, kapacitet och resurser som utvecklats för en institution kan göras tillgängliga för andra. Parlamentet vill därför se att det inrättas ett system som begränsar de administrativa bördorna till ett nödvändigt minimum, säkerställer att tjänsterna håller lämplig kvalitet, förser den huvudansvariga institutionen med nödvändiga budgetmedel och uppmuntrar till samarbete med de övriga institutionerna genom att begränsa deras andel till marginalkostnaderna till följd av samarbetet, och således anpassa beslut om sund ekonomisk förvaltning på institutionsnivå till den övergripande sunda ekonomiska förvaltningen av budgeten.

Byråer

69.  Europaparlamentet stöder i stort sett kommissionens bedömning av byråernas budgetbehov och noterar att kommissionen redan har minskat byråernas ursprungliga äskanden betydligt. Parlamentet anser därför att ytterligare nedskärningar som föreslagits av rådet skulle äventyra byråernas funktion och göra det omöjligt för dem att fullfölja de uppdrag de tilldelats.

70.  Europaparlamentet välkomnar budgetökningen för de effektiva RIF-byråerna, särskilt de som arbetar med migration och säkerhet. Parlamentet understryker att dessa byråer måste få tillräckliga resurser (bland annat för investeringar i ny teknik) och tillräckligt med personal när deras mandat utvidgas.

71.  Med hänsyn till de rådande säkerhetsutmaningarna och med tanke på behovet av ett samordnat europeiskt agerande anser Europaparlamentet att en del av dessa ökningar inte är tillräckliga och beslutar att öka anslagen för Europeiska polisbyrån (Europol), Europeiska enheten för rättsligt samarbete, Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) och Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa).

72.  Europaparlamentet betonar att även om Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns budgetmedel och personal verkar adekvata i dagsläget måste man noga övervaka byråns framtida behov av verksamhetsresurser och personal så att byrån kan hålla jämna steg med utvecklingen på området.

73.  Europaparlamentet betonar behovet av tillräckliga mänskliga och materiella resurser för Europols nyligen inrättade Europeiska it-brottscentrumet (EC3) och IRU, bland annat avseende gemensam operativ planering och hotbedömning för att stärka ett samordnat tillvägagångssätt mellan medlemsstaterna för att bekämpa organiserad brottslighet, it-brottslighet och internetrelaterad brottslighet, terrorism och annan allvarlig brottslighet. Parlamentet begär ytterligare medel till gemensamma utredningsgrupper.

74.  Europaparlamentet påminner om den planerade förbättringen av och interoperabiliteten mellan de olika RIF-informationssystem som kommissionen aviserat i sitt meddelande om den framtida ramen för kraftfullare och smartare informationssystem för gränsförvaltning och inre säkerhet av den 6 april 2016. Parlamentet begär med eftertryck att man förutser behovet av lämpliga resurser för att dessa tekniska lösningar ska kunna genomföras snabbt och effektivt.

75.  Europaparlamentet välkomnar att tillräckliga medel har anslagits i 2017 års budget för att stödja den långsiktiga omvandlingen av Frontex till en europeisk gräns- och kustbevakningsbyrå och omvandlingen av Easo till en fullvärdig asylbyrå. Parlamentet betonar att även om Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns resurser verkar adekvata i dagsläget måste man noga övervaka byråns framtida behov av operativa resurser och personal, så att byrån kan hålla jämna steg med utvecklingen på området.

76.  Mot bakgrund av den förvärrade humanitära situationen i Europas södra grannskap och det ökande antalet asylsökande, och främst som en följd av parlamentets avsikt att låta sitt mandat gå längre än kommissionens förslag, beslutar Europaparlamentet dessutom att öka 2016 års budgetanslag för Europeiska stödkontoret för asylfrågor.

77.  Europaparlamentet upprepar sin invändning mot kommissionens och rådets tillvägagångssätt när det gäller byråernas personal och gör därför ett betydande antal ändringar i tjänsteförteckningarna. Parlamentet understryker på nytt att varje byrå ska skära ned sina tjänster med 5 % under en femårsperiod i enlighet med det interinstitutionella avtalet, men att nya tjänster som behövs för att utföra de ytterligare uppgifter som är en följd av ny politisk utveckling och ny lagstiftning sedan 2013 måste åtföljas av ytterligare medel, och inte får tas med i det interinstitutionella avtalets personalminskningsmål. Parlamentet betonar därför återigen sitt motstånd mot omplaceringspoolen för byråerna, men bekräftar på nytt att det är redo att frigöra tjänster för att uppnå effektivitetsvinster genom ett ökat administrativt samarbete mellan byråerna eller till och med sammanslagningar när så är lämpligt och genom att vissa funktioner samordnas med antingen kommissionen eller en annan byrå.

78.  Europaparlamentet betonar att betydande drifts- och personalmässiga besparingar skulle kunna göras om byråer som är verksamma på mer än en plats (Enisa, eu-LISA, Europeiska järnvägsbyrån) begränsas till endast ett säte. Parlamentet anser att det med hänsyn till dessa byråers nuvarande verksamhet är möjligt att genomföra en sådan förändring. Parlamentet understryker att en flytt av Europeiska bankmyndigheten (EBA) från London och en sammanslagning av EBA med minst en av de två andra tillsynsmyndigheterna skulle kunna leda till avsevärda kostnadsbesparingar för de två andra byråerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag i denna fråga.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

79.  Europaparlamentet har noggrant analyserat de föreslagna pilotprojekten och de förberedande åtgärderna med hänsyn till de pågående projektens resultat, med undantag för initiativ som redan omfattas av befintliga rättsliga grunder och med full hänsyn till kommissionens bedömning av projektens genomförbarhet. Parlamentet har beslutat att anta ett kompromisspaket bestående av ett begränsat antal pilotprojekt och förberedande åtgärder, även med tanke på de snäva marginalerna och taken för pilotprojekt och förberedande åtgärder.

Särskilda instrument

80.  Europaparlamentet påminner om den betydelse som reserven för katastrofbistånd spelar för att snabb hjälp ska kunna lämnas i syfte att täcka specifika stödbehov i tredje länder efter händelser som inte kunde förutses och parlamentets tidigare begäran om en betydande ökning av dessa anslag, i samband med revideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar att den mycket snabba förbrukningen av reserven under 2016, som sannolikt kommer att innebära att det inte blir möjligt att föra över anslag till nästa budgetår, är ett tecken på att detta särskilda instrument kommer att visa sig vara otillräckligt för att hantera alla ytterligare behov under 2017. Parlamentet ökar därför anslagen så att de uppgår till ett årligt belopp på 1 miljard EUR i avvaktan på att beslutet om den årliga tilldelningen av medel till reserven för katastrofbistånd ska fattas inom ramen för halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen.

81.  Europaparlamentet återinför beloppen i budgetförslaget för reserven för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och Europeiska unionens solidaritetsfond för att underlätta utnyttjandet av dessa särskilda instrument.

Betalningar

82.  Europaparlamentet uttrycker oro över den betydande minskningen av betalningsbemyndigandena i budgetförslaget jämfört med budgeten för 2016. Parlamentet noterar att detta avslöjar förseningar i genomförandet som inte bara är oroande för genomförandet av unionens politik utan också medför en risk att det skapas en ny eftersläpning av obetalda räkningar i slutet av den nuvarande programplaneringsperioden. Parlamentet anser att denna fråga ska hanteras inom ramen för revideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet beklagar dessutom rådets nedskärningar av betalningarna, trots de betryggande marginaler som finns under taken.

83.  Europaparlamentet betonar att man på begäran av parlamentet har kommit överens om en betalningsplan för att minska eftersläpningen av utestående betalningskrav som rör sammanhållningspolitiken 2007–2013 till en ”normal” nivå på 2 miljarder EUR i slutet av 2016. Parlamentet pekar på att det fanns minst 8,2 miljarder EUR i obetalda räkningar i slutet av 2015 för 2007–2013 inom sammanhållningspolitiken, en siffra som förväntas sjunka till under 2 miljarder EUR i slutet av 2016. Parlamentet anser att en gemensam betalningsplan för 2016–2020 bör vara bindande och bör utarbetas och godkännas av de tre institutionerna. Parlamentet insisterar på att en sådan ny betalningsplan bör baseras på sund ekonomisk förvaltning och innehålla en tydlig strategi för hur man ska hantera alla betalningsbehov inom samtliga rubriker fram till slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen, och för att undvika en ”dold eftersläpning” som orsakas av en artificiell neddragning av takten i genomförandet av vissa fleråriga program och andra mildrande åtgärder, såsom en minskning av förfinansieringsnivåerna.

84.  Europaparlamentet beslutar att återinföra beloppen i budgetförslaget för alla budgetposter där rådet har gjort nedskärningar och ökar betalningsbemyndigandena för alla de budgetposter där det har gjorts ändringar av åtagandebemyndigandena.

Resultatbaserad budgetering

85.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sin resolution av den 3 juli 2013 om den integrerade ramen för intern kontroll(10) delade revisionsrättens synpunkt att det inte är meningsfullt att mäta resultaten om man inte budgeterat på grundval av resultatindikatorer(11), och begärde att det skapas en resultatbaserad offentlig budgeteringsmodell där varje budgetpost åtföljs av mål och resultat som mäts med resultatindikatorer.

86.  Europaparlamentet välkomnar de programförklaringar om driftsutgifter som åtföljer budgetförslaget, eftersom de delvis ger svar på parlamentets begäran avseende mål, resultat och indikatorer. Parlamentet noterar att programförklaringarna kompletterar den vanliga verksamhetsbaserade budgeteringsmetoden med vissa resultatuppgifter.

87.  Europaparlamentet betonar att kommissionens generaldirektörer i syfte att förenkla de interna förvaltningsredskapen bör hålla sig till de politiska mål och indikatorer som ingår i programförklaringarna om driftsutgifter när de antar sina förvaltningsplaner och årliga verksamhetsrapporter, och att kommissionen bör utarbeta sin utvärderingsrapport i enlighet med artikel 318 i EUF-fördraget på denna basis.

Övriga avsnitt

Avsnitt I – Europaparlamentet

88.  Europaparlamentet bibehåller den totala nivå för 2017 års budget på 1 900 873 000 EUR, som antogs vid plenarsammanträdet den 14 april 2016. Parlamentet införlivar de budgetneutrala tekniska justeringarna i budgeten för att återspegla sina senaste beslut och frigör reserven för budgetposten för transport av ledamöter, andra personer och materiel.

89.  Europaparlamentet godkänner ändringarna av sin tjänsteförteckning och motsvarande budgetanslag för att svara mot ytterligare behov i de politiska grupperna. Parlamentet kompenserar till fullo för dessa förstärkningar genom att minska anslagen i reserven för oförutsedda utgifter och budgetposten för inredning av lokaler.

90.  Europaparlamentet påminner om sitt politiska beslut att undanta de politiska grupperna från målet att minska personalstyrkan med 5 %, vilket understrukits i parlamentets resolutioner om budgeterna för 2014(12), 2015(13) och 2016(14).

91.  Europaparlamentet minskar antalet tjänster i tjänsteförteckningen för sitt generalsekretariat(15) med 60 tjänster år 2017 (målet att minska personalstyrkan med 1 %), i linje med den överenskommelse som nåddes med rådet den 14 november 2015 om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016. Parlamentet påminner om att budgetkonsekvenserna av dessa åtgärder redan beaktats i budgetberäkningen.

92.  Europaparlamentet minskar dessutom sin tjänsteförteckning med 20 tjänster för att återspegla att överföringen av tjänster i enlighet med samarbetsavtalet med Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén nu avslutats. Parlamentet betonar att eftersom dessa tjänster inte budgeterats behöver inga anslag minskas för parlamentets del.

93.  Europaparlamentet uppmanar parlamentets, Regionkommitténs och Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs generalsekreterare att samarbeta om möjliga ytterligare överenskommelser om att dela de administrativa funktionerna och tjänsterna mellan de tre institutionerna. Parlamentet uppmanar generalsekreterarna att också göra en undersökning av huruvida synergier inom de administrativa funktionerna och tjänsterna också kan uppnås mellan parlamentet, kommissionen och rådet.

94.  Europaparlamentet bibehåller de 35 nya tjänsterna i sin tjänsteförteckning för 2017, i enlighet med begäran i förslaget till ändringsbudget nr 3/2016 för att öka institutionernas säkerhet. Parlamentet undantar dessa från målet att minska personalstyrkan med 5 % , eftersom de hänför sig till en ny verksamhet för parlamentet.

95.  Europaparlamentet upprepar att genomförandet av målet att minska personalen inte får äventyra parlamentets funktion och parlamentets utövande av sina centrala befogenheter och inte heller ändra kvaliteten på parlamentets lagstiftningsarbete eller kvaliteten på arbetsförhållandena för ledamöterna och personalen.

96.  Mot bakgrund av de många problem som uppkommit under årets interna budgetförfarande drar Europaparlamentet slutsatsen att en översyn måste göras av kapitel 9 och relevanta delar av andra kapitel i parlamentets arbetsordning för att man ska uppnå det som parlamentet efterlyste i sin resolution av den 14 april 2016 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2017, nämligen att ”all relevant information bör lämnas till presidiets och budgetutskottets ledamöter vid varje etapp i förfarandet, i god tid och på ett begripligt sätt samt med de detaljer och utgiftsfördelningar som är nödvändiga för att presidiet, budgetutskottet och de politiska grupperna ska kunna föra ändamålsenliga diskussioner och basera sina beslut på en heltäckande bild av parlamentet budget och dess behov”.

97.  Europaparlamentet begär i enlighet med punkt 15 i sin resolution av den 14 april 2016 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2017 att metoden att fastställa parlamentets budget på basis av faktiska behov i stället för på basis av ett system med koefficienter tillämpas för första gången under budgetförfarandet för budgetåret 2018.

98.  Europaparlamentet påminner om att administrationen åtagit sig att lägga fram en budgetplanering på medellång och lång sikt, med en tydlig åtskillnad mellan investeringar och driftsutgifter i samband med parlamentets verksamhet och dess stadgeenliga skyldigheter. Parlamentet förväntar sig därför att 2018 års preliminära förslag till budgetberäkning presenteras i samma form.

99.  Europaparlamentet påminner om betänkandet av Fox-Häfner(16), i vilket man uppskattade kostnaderna för att parlamentets verksamhet bedrivs på olika geografiska platser till mellan 156 och 204 miljoner EUR, vilket motsvarar cirka 10 % av parlamentets budget. Parlamentet påminner om att 78 % av alla tjänsteresor som görs av parlamentets anställda uppstår som en direkt följd av parlamentets geografiska spridning. Parlamentet betonar att man i betänkandet också uppskattar miljökonsekvenserna för den geografiska spridningen till mellan 11 000 och 19 000 ton koldioxidutsläpp. Parlamentet påpekar på nytt allmänhetens negativa inställning, som beror på denna geografiska spridning, och efterlyser därför en handlingsplan för ett enda säte och en minskning av berörda budgetposter.

100.  Europaparlamentet beklagar att parlamentets fastighetsstrategi på medellång och lång sikt inte är tillgänglig för välgrundade utskottsöverläggningar, trots många uppmaningar från budgetutskottet.

Avsnitt IV – Domstolen

101.  Europaparlamentet beklagar att rådet höjer schablonavdraget från 2,5 % till 3,8 %, vilket motsvarar en minskning med 3,4 miljoner EUR och står i strid med domstolens oerhört höga tjänstetillsättning (98 % i slutet av 2015). Parlamentet justerar därför schablonavdraget till nivån i budgetförslaget så att domstolen kan fullgöra sina uppgifter, med hänsyn till att antalet ärenden ökar kontinuerligt.

102.  Europaparlamentet beslutar dessutom att återinföra beloppen i budgetförslaget för ytterligare sex budgetposter som skurits ned av rådet i avdelningarna I och II i domstolens budget, som skulle få en särskilt kraftig inverkan på domstolens prioriteringar på språk- och säkerhetsområdena.

103.  Europaparlamentet uttrycker sitt missnöje med rådets ensidiga uttalande och den tillhörande bilagan om målet att minska personalstyrkan med 5 % i rådets ståndpunkt om förslaget till budget för 2017, enligt vilket domstolen fortfarande behöver minska sin tjänsteförteckning med 19 tjänster. Parlamentet understryker att dessa 19 tjänster motsvarar de 12 och 7 tjänster som beviljats av parlamentet och rådet i budgetförfarandena för 2015 och 2016 för att hantera de ytterligare behoven och insisterar därför på att dessa 19 tjänster inte ska lämnas tillbaka eftersom domstolen redan har uppfyllt kravet att minska sin personalstyrka med 5 % genom att stryka 98 tjänster under perioden 2013–2017. 

Avsnitt V – Revisionsrätten

104.  Europaparlamentet justerar schablonavdraget till dess ursprungliga nivå på 2,6 %, så att revisionsrätten kan tillgodose sina behov när det gäller tjänsteförteckningen.

105.  Europaparlamentet återinför ytterligare fem budgetposter som strukits av rådet så att revisionsrätten ska kunna genomföra sitt arbetsprogram och lägga fram de planerade granskningsrapporterna.

106.  Europaparlamentet återinför delvis beloppen i budgetförslaget för tre budgetposter i enlighet med besparingsförslag som revisionsrätten själv har fastställt.

Avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

107.  Europaparlamentet justerar schablonavdraget till dess ursprungliga nivå på 4,5 %, så att Europeiska ekonomiska och sociala kommittén kan tillgodose sina behov och hantera den fortsatta personalminskningen inom ramen för samarbetsavtalet från februari 2014 mellan parlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

108.  Europaparlamentet återinför de 12 tjänster och motsvarande anslag som skurits ned av kommissionen i budgetförslaget i enlighet med ovannämnda samarbetsavtal för att därmed återspegla det verkliga antalet tjänster som överförts från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén till parlamentet.

109.  Europaparlamentet beslutar dessutom att justera budgetposten som avser tilläggsprestationer för översättningstjänsten till den nivå som institutionen själv uppskattat för att på så sätt kompensera för överföringen av 36 tjänster från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén till parlamentet i linje med ovannämnda samarbetsavtal.

Avsnitt VII - Regionkommittén

110.  Europaparlamentet återinför de åtta tjänster och motsvarande anslag som skurits ned av kommissionen i budgetförslaget i enlighet med ovannämnda samarbetsavtal för att därmed återspegla det verkliga antalet tjänster som överförts från Regionkommittén till parlamentet.

111.  Europaparlamentet återinför dessutom anslagen för kommittéledamöternas kontorsutgifter och ersättning för it-utgifter till den nivå som kommittén har uppskattat men som kommissionen sänkte i sitt budgetförslag, för att säkerställa tillräckliga medel för kommittéledamöternas kontorsutgifter och ersättning för it-utgifter.

112.  Europaparlamentet beklagar kommissionens nedskärning av budgetposten för inredning av lokaler i budgetförslaget och beslutar att återställa beloppen till den nivå som kommittén själv har uppskattat för att kunna bemöta de ökade säkerhetsbehoven, hålla byggnaderna i gott skick och i överensstämmelse med rättsliga skyldigheter och förbättra energieffektiviteten.

113.  Slutligen återinför Europaparlamentet anslagen för de politiska gruppernas kommunikationsverksamhet som minskats av kommissionen i budgetförslaget, för att säkerställa tillräckliga medel för de politiska gruppernas kommunikationsverksamhet.

Avsnitt VIII - Europeiska ombudsmannen

114.  Europaparlamentet noterar att rådet har minskat budgetförslaget för ombudsmannen med 195 000 EUR. Parlamentet understryker att denna minskning skulle utgöra en oproportionerlig börda för ombudsmannens mycket begränsade budget och få stora konsekvenser för institutionens förmåga att tjäna EU-medborgarna på ett effektivt sätt. Parlamentet återställer därför alla budgetposter som rådet har skurit ned så att ombudsmannen kan uppfylla sitt mandat och sina åtaganden.

Avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen

115.  Europaparlamentet beklagar att rådet har minskat budgetförslaget för Europeiska datatillsynsmannen med 395 000 EUR. Parlamentet påpekar att detta står i skarp kontrast till de ytterligare uppgifter som datatillsynsmannen tilldelats av parlamentet och rådet och skulle äventyra institutionens förmåga att tjäna EU-institutionerna på ett effektivt sätt. Parlamentet återställer därför alla budgetposter som rådet har skurit ned så att Europeiska datatillsynsmannen kan uppfylla sitt mandat och sina åtaganden.

Avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten

116.  Europaparlamentet återinför beloppen för alla budgetposter där rådet har gjort nedskärningar.

117.  Europaparlamentet beslutar dessutom att inrätta en budgetpost för en kapacitet för strategisk kommunikation i linje med Europeiska rådets slutsatser från mars 2015 och att förse utrikestjänsten med tillräckligt med personal och verktyg för att möta utmaningarna i samband med desinformation som sprids av tredjeländer och icke-statliga aktörer.

118.  Europaparlamentet välkomnar de skriftliga åtagandena från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om att hantera den nuvarande obalansen i utrikestjänstens personalsammansättning med hänsyn till andelen diplomater från medlemsstaterna och personal som omfattas av EU:s tjänsteföreskrifter på vissa befattningar, och att lägga fram en översyn av utrikestjänstens personalpolitik under 2017. Parlamentet uppmanar unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att informera parlamentet om de åtgärder som vidtagits senast våren 2017, innan nästa budgetförfarande inleds.

o

o o

119.  Europaparlamentet är övertygat om att EU-budgeten kan bidra till att man på ett effektivt sätt kan ta itu med inte bara konsekvenserna, utan även de grundläggande orsakerna till den kris som unionen för närvarande står inför. Parlamentet anser emellertid att oförutsedda händelser som har en unionsövergripande dimension bör hanteras genom att insatser samordnas och att ytterligare resurser ställs till förfogande på unionsnivå, i stället för att ifrågasätta tidigare åtaganden eller återgå till illusionen om rent nationella lösningar. Parlamentet betonar därför att det finns flexibilitetsbestämmelser för att möjliggöra ett sådant gemensamt och snabbt svar och att dessa bör användas till fullo för att kompensera för de snäva begränsningarna i den fleråriga budgetramens tak.

120.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, tillsammans med ändringarna av förslaget till allmän budget, till rådet, kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.

(1)

EUT L 163, 23.6.2007, s. 17.

(2)

EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

(3)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.

(4)

EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2016)0080.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2016)0132.

(7)

Antagna texter, P8_TA(2016)0309.

(8)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(9)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 470).

(10)

EUT C 75, 26.2.2016, s. 100.

(11)

Kersti Kaljulaids inlägg vid utfrågningen om den integrerade ramen för intern kontroll som anordnades av CONT-utskottet den 22 april 2013.

(12)

Antagna texter, P7_TA(2013)0437.

(13)

Antagna texter, P8_TA(2014)0036.

(14)

Antagna texter, P8_TA(2015)0376.

(15)

Eftersom ett politiskt beslut har fattats om att undanta de politiska grupperna från denna beräkning avser denna minskning generalsekretariatets del av tjänsteförteckningen.

(16)

Antagna texter, P7_TA(2013)0498.


YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (8.9.2016)

till budgetutskottet

över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017

(2016/2047(BUD))

Föredragande av yttrande: Neena Gill

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar ökningen av åtagandebemyndigandena i rubrik 4, men anser att den är långt ifrån tillräcklig med tanke på den rådande politiska situationen och säkerhetsläget i vårt grannskap och längre bort. Parlamentet insisterar på en ökning utöver taket i rubrik 4 i enlighet med den fleråriga budgetramen genom utnyttjande av de befintliga flexibilitetsmekanismerna, vilket är nödvändigt för ett hållbart och effektivt bemötande av de många yttre utmaningar som EU står inför, inklusive migrations- och flyktingkrisen.

2.  Europaparlamentet noterar de utfästelser som EU gjort vid Londonkonferensen om stöd till Syrien och inom ramen för faciliteten för flyktingar i Turkiet, och uttrycker sin oro över dessa utfästelsers konsekvenser för instrumenten för extern finansiering och budgeten för humanitärt stöd. Parlamentet stöder dessa utfästelser, men betonar att deras fullgörande inte får ske på bekostnad av andra prioriterade områden och annan långsiktig politik. Parlamentet efterlyser i synnerhet ökad finansiering av Europeiska grannskapsinstrumentet, som utgör ett mycket viktigt stöd för stabiliteten bland Europas östra och södra grannländer. I synnerhet vill parlamentet uppmärksamma Tunisien, som är en framgångssaga om demokratisk övergång i regionen, men som fortfarande är ett potentiellt sårbart land. Parlamentet påminner om att den europeiska grannskapspolitikens främsta mål är tillväxt och sysselsättning, särskilt bland yngre personer med högre utbildning, och efterlyser ökat stöd från Europeiska grannskapsinstrumentet till ungdomssysselsättning i grannskapet. Det är oerhört viktigt att Europas behåller sin nyckelroll i stödet för fredsprocessen i Mellanöstern, den palestinska myndigheten och UNRWA.

3.  Europaparlamentet betonar vikten av ytterligare stöd till kandidatländer och potentiella kandidatländer i deras arbete med att anta och genomföra politiska, ekonomiska och sociala reformer. Parlamentet påminner om att respekt för mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och rättsstatsprincipen är av central betydelse för utvidgningsprocessen. Parlamentet noterar att den resultatbaserade strategin användes för budgeteringen av föranslutningsinstrumentet (IPA).

4.  Europaparlamentet betonar att EU:s krisreaktionsmekanismer måste förstärkas med tanke på den dynamiska utvecklingen i fråga om den globala säkerheten och den humanitära situationen. Parlamentet avvisar helt de föreslagna nedskärningarna i instrumentet för bidrag till stabilitet och fred, och betonar att det skulle vara ett strategiskt misstag att försvaga unionens enda instrument för krishantering, krisförberedande åtgärder och konfliktförebyggande. Parlamentet framhåller vikten av att budgeten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens (Gusp) får tillräckliga medel och kan finansiera civila krishanteringsuppdrag som bidrar till uppbyggnad av fred och säkerhet i hela världen.

5.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om en förberedande åtgärd avseende försvarsforskning, efter ett pilotprojekt initierat av Europaparlamentet, vilken skulle kunna bidra på ett positivt sätt till ökat säkerhets- och försvarssamarbete mellan medlemsstaterna.

6.  Europaparlamentet understryker vikten av det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, inklusive dess stöd till valövervakning, och betonar att respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen är avgörande för stabiliteten och välståndet i världen. Parlamentet välkomnar den ökade finansieringen av detta instrument, vilket bör förstärkas ytterligare.

7.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare investeringar i synliggörande av EU:s yttre åtgärder i syfte att öka effekterna av finansieringen på detta område.

8.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om att budgetposten för EU:s särskilda representanter flyttas på budgetneutralt sätt från Gusp-budgeten till EEAS administrativa budget, så att EU:s diplomatiska verksamhet kan stärkas ytterligare.

9.  Europaparlamentet understryker att program för ungdomsutbyte är en av de mest framgångsrika åtgärderna för att stärka interkulturella färdigheter och främja förståelse och samhörighet mellan människor och länder. Därför vill parlamentet särskilt uppmärksamma de medel som årligen överförs till programmet Erasmus+ från ENI, IPA2 och PI.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

30.8.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

50

6

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Lars Adaktusson, Michèle Alliot-Marie, Nikos Androulakis, Francisco Assis, Petras Auštrevičius, Elmar Brok, James Carver, Aymeric Chauprade, Andi Cristea, Mark Demesmaeker, Georgios Epitideios, Anna Elżbieta Fotyga, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule, Richard Howitt, Sandra Kalniete, Manolis Kefalogiannis, Tunne Kelam, Afzal Khan, Janusz Korwin-Mikke, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Ilhan Kyuchyuk, Ryszard Antoni Legutko, Arne Lietz, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, David McAllister, Tamás Meszerics, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Vincent Peillon, Alojz Peterle, Tonino Picula, Kati Piri, Andrej Plenković, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Sofia Sakorafa, Jacek Saryusz-Wolski, Jaromír Štětina, Charles Tannock, Ivo Vajgl, Hilde Vautmans, Boris Zala

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Laima Liucija Andrikienė, Neena Gill, Takis Hadjigeorgiou, Liisa Jaakonsaari, Othmar Karas, Javi López, Igor Šoltes, Dubravka Šuica, Eleni Theocharous, Ernest Urtasun, Janusz Zemke

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Heidi Hautala, Ernest Maragall, Marian-Jean Marinescu, Antonio Tajani


YTTRANDE från utskottet för utveckling (6.9.2016)

till budgetutskottet

över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017

(2016/2047(BUD))

Föredragande av yttrande: Nirj Deva

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att för att uppfylla den ambitiösa 2030-agendan och de 17 målen för hållbar utveckling, särskilt mål 3 för hälsa, mål 4 för utbildning och mål 5 för jämställdhet, som unionen och medlemsstaterna undertecknade i september 2015, krävs att utvecklingsbiståndet från EU-budgeten åtminstone bibehålls på nivån i den fleråriga budgetramen, samtidigt som man måste fortsätta att fokusera på långsiktiga insatser för att utrota fattigdom, enligt vad som anges i artikel 208 i EUF-fördraget.

2.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att se till att finansieringsmekanismer och budgetposter återspeglar alla överenskomna åtaganden för 2030-agendan. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att snarast möjligt bekräfta sin utfästelse att 0,7 % av bruttonationalinkomsten ska gå till offentligt utvecklingsbistånd och att lägga fram en tidsplan för en gradvis ökning av det offentliga utvecklingsbiståndet till målet 0,7 % senast 2030.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina budgetförslag fullt ut visa unionens åtagande att arbeta tillsammans med den privata sektorn och finansinstitut när det gäller utvecklingssamarbete, när så är lämpligt. Parlamentet betonar därför potentialen att utnyttja nya resurser för utveckling genom offentlig-privata partnerskap, blandning och andra innovativa sätt i enlighet med utvecklingseffektivitet, principerna för mänskliga rättigheter och resultat som är inriktade på rättvisa. Parlamentet ser fram emot de detaljerade förslagen för upprättandet av en investeringsplan för Afrika, som bör inriktas på människorna, fokusera på kapacitetsuppbyggnad och tekniskt bistånd, industrialisering, handels- och investeringsmöjligheter, tillgång till energi och krav avseende infrastruktur. Parlamentet betonar den viktiga roll som parlamentet måste spela för att stödja och övervaka en sådan investeringsplan.

4.  Europaparlamentet efterlyser investeringar i projekt som förbättrar skräddarsydd utbildning för yrkesverksamma om frågor rörande könsbaserat våld och skadlig praxis samt projekt som främjar engagemang i lokalsamhället, mot bakgrund av att 2017 kommer att bli året för bekämpning av våld mot kvinnor.

5.  Europaparlamentet insisterar på att prioriteringar och finansiering måste återspegla det könsbaserade våldets och utvecklingsfrågornas transkontinentala natur. Finansieringen av projekt måste därför investera i EU:s konsekventa engagemang att arbeta kontinenttäckande för att åtagandena i det gemensamma arbetsdokumentet om jämställdhet ska kunna omsättas i praktiken.

6.  Europaparlamentet betonar att man för att bemöta de mycket allvarliga humanitära behoven till följd av krisen i Syrien och andra konflikter utan motstycke måste använda reserven för katastrofbistånd (utöver taken i den fleråriga budgetramen) och flexibilitetsmekanismen i så hög grad som möjligt, samtidigt som man också använder marginalen under rubrik IV för att ta itu med den humanitära krisen. Det är oroande att de nya finansieringsmekanismerna som påverkar utvecklingsfonderna har ett luddigt mål, och det är beklagligt att Europaparlamentet inte har blivit involverat. Parlamentet påminner om att man starkt motsätter sig användningen av utvecklingsbistånd för mål som inte är utvecklingsrelaterade. Unionen uppmanas att förbättra sin kapacitet att förena säkerhet och utveckling vid genomförandet av unionens utvecklingspolitik. Dessutom understryker parlamentet att man måste se till att det finns tillräcklig finansiering till budgetposterna för humanitärt bistånd.

7.  Europaparlamentet anser att särskilda fonder bör skapas för att nödsituationer ska kunna hanteras på ett flexibelt sätt och ett verkligt mervärde tillföras de befintliga finansieringskällorna, och att dessa fonder därför bör tillföras nya pengar. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att genast infria sina löften och betala de belopp som de har lovat.

8.  Europaparlamentet betonar att man måste hantera knutpunkten mellan säkerhet och utveckling och uppfylla mål 16 i Agenda 2030 för hållbar utveckling. Inte desto mindre påminner parlamentet om att finansiering som inte kan gå genom DAC måste komma från andra instrument än instrumentet för utvecklingssamarbete eller Europeiska utvecklingsfonden.

9.  Europaparlamentet beklagar nedskärningarna, i jämförelse med budgeten för 2016, av budgetposterna för mänsklig utveckling inom ramen för finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete för att finansiera EU:s prioriteringar. Detta går emot grundläggande principer för effektivt utveckling, och därför begär parlamentet att budgeten återställs till samma nivå som 2016.

10.  Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att ta itu med den humanitära krisen, och att fokusera på förebyggande, bygga upp motståndskraft och samarbeta med olika intressenter för att bidra till att överbrygga den globala finansieringsklyftan när det gäller humanitära åtgärder. Man bör utforska potentiella synergieffekter mellan regeringar, civilsamhället och den privata sektorn, som skulle kunna bidra till beredskap, förebyggande åtgärder och motståndskraft, samtidigt som man undviker skadligt samspel.

11.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att öka stödet till den lokala privata sektorns utveckling i partnerländer och begär att respektive budgetanslag införs så tidigt som möjligt i nästa års budget, dock inte på bekostnad av stöd till andra utvecklingsaktörer, t.ex. civilsamhällets organisationer. Parlamentet betonar vikten av att uppmuntra ett klimat där små och medelstora företag kan blomstra i enlighet med FN:s riktlinjer för företagande och mänskliga rättigheter, genom rättslig kapacitetsuppbyggnad och en stark rättsstat, sunda banksystem och bestämmelser, fungerade skattesystem, förbättrad transparens och ansvarsskyldighet.

12.  Europaparlamentet insisterar på att utvecklingsbudgeten för 2017 mer konsekvent måste återspegla unionens fokus på instabila stater, minst utvecklade länder, ungdomsarbetslöshet och kvinnor och flickor som utsätts för könsrelaterat våld, skadlig praxis, och som befinner sig i konfliktsituationer. Med tanke på dessa behov och på EU:s utfästelse att anslå minst 20 % av sitt offentliga utvecklingsbistånd till grundläggande sociala tjänster, nämligen utbildning och hälsa, är det olämpligt med nedskärningar av budgetposterna för mänsklig utveckling inom ramen för finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete.

13.  Europaparlamentet är oroat över den otillräckliga nivån på anslag till budgetposterna för instrumentet för utvecklingssamarbete för Asien och Mellanöstern, särskilt med beaktande av den externa och interna stressen och instabiliteten i länder såsom Bangladesh, Pakistan, Irak, Jemen, Etiopien och Somalia.

14.  Europaparlamentet uppmanar enträget medlemsstaterna att stödja utvecklingsländerna med att inrätta robusta och motståndskraftiga offentliga system av god kvalitet för social trygghet och sjuk- och hälsovård. Kommissionen uppmanas fortsätta att främja bättre tillgång till läkemedel i fattiga länder. Parlamentet upprepar att man måste investera i försummade sjukdomar. I detta sammanhang uppmanas kommissionen att följa upp den sjukdom som orsakades av Ebolaviruset.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att finansieringen av anpassning till klimatförändringarnas effekter och andra klimatåtgärder i utsatta tredjeländer, sker utöver finansieringen av åtgärder via instrument för utvecklingssamarbete. Denna klimatfinansiering ska räknas som en del av unionens arbete för att fullgöra sina klimatfinansieringsåtaganden, och ses som ett tillägg till finansieringen av utveckling, och inte som en del av den.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

31.8.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

2

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Louis Aliot, Beatriz Becerra Basterrechea, Ignazio Corrao, Manuel dos Santos, Doru-Claudian Frunzulică, Nathan Gill, Charles Goerens, Enrique Guerrero Salom, Heidi Hautala, Maria Heubuch, György Hölvényi, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Stelios Kouloglou, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Cristian Dan Preda, Lola Sánchez Caldentey, Eleni Theocharous, Paavo Väyrynen, Bogdan Brunon Wenta, Rainer Wieland, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Brian Hayes, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Liliana Rodrigues


YTTRANDE från utskottet för internationell handel (1.9.2016)

till budgetutskottet

över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017

(2016/2047(BUD))

Föredragande av yttrande: Reimer Böge

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar att unionens handelsagenda blir alltmer ambitiös, vilket framgår av strategin ”Handel för alla”, och detta innebär en större arbetsbörda för GD Handel. Parlamentet understryker behovet av ytterligare insatser för att stärka förhands- och efterhandsutvärderingarna samt delutvärderingarna (även från det civila samhällets sida) av genomförandet och konsekvenserna av handelsavtal som ingås av unionen, liksom av korrekt kommunikation och spridning av information om handelsavtal, i syfte att säkerställa att unionens och dess handelspartners skyldigheter med avseende på kampen mot fattigdom, hållbar utveckling och respekten för mänskliga rättigheter genomförs och verkställs. Parlamentet bekräftar de negativa konsekvenserna för EU:s egna medel till följd av de planerade TTIP- och CETA-avtalen. Parlamentet betonar dock att medlen till Aid for Trade-initiativ bör ökas och att tillräckliga medel måste anslås för att säkerställa att GD Handel har nödvändig personalstyrka för att kunna hantera det stigande antalet samtidiga förhandlingar och övervakningsuppdrag.

2.  Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att inom ramen för översynen av den fleråriga budgetramen och med avseende på den handelspolitiska agendan, omgående göra en grundläggande omarbetning av EU-budgeten och dess struktur, och uppmanar kommissionen att ta initiativ till detta tillsammans med rådet och Europaparlamentet.

3.  Europaparlamentet noterar att unionsmedborgarna i allt högre grad kräver att involveras och engageras i unionens handelspolitik och att kommissionen har gjort detta intresse till en prioritering. Parlamentet betonar i detta avseende att det är av största vikt att anslå tillräckliga medel för att aktivt involvera medborgarna i utformningen av unionens handelspolitik, med hjälp av ett aktivt engagemang, möten med intressenter, kommunikationsinitiativ både online och offline samt översättning av faktablad, förhandlingstexter och ståndpunktsdokument. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att, eftersom det är de som utformar förhandlingsmandaten, mer aktivt bidra till att förklara handelspolitikens mervärde och att anslå tillräckliga medel till sådana förklaringar i sina egna nationella budgetar.

4.  Europaparlamentet betonar att internationell handel är ett viktigt verktyg i hela unionens utrikespolitik, som, om det ges nödvändiga ekonomiska medel och genomförs med hjälp av sammanhängande politiska, ekonomiska och handels- och utvecklingspolitiska strategier, kan bidra till en hållbar utveckling, särskilt i utvecklingsländerna, och därmed göra det möjligt för unionen att spela en aktiv roll för att komma till rätta med orsakerna till migrationen.

5.  Europaparlamentet betonar att handelsrelaterat tekniskt stöd och ekonomiskt bistånd inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken till våra nära partner i det östliga partnerskapet och i de länder som upplevde den arabiska våren är ett viktigt bidrag till stabilitet i dessa regioner. Parlamentet är därför bekymrat över de föreslagna nedskärningarna av finansieringen till länderna längs Medelhavet liksom av stödet till Palestina och UNWRA. Parlamentet upprepar att målet för partnerländerna framför allt måste vara att få till stånd konkreta och hållbara förbättringar av vanliga människors levnadsvillkor.

6.  Europaparlamentet beklagar de föreslagna avsevärda minskningarna av det makroekonomiska stödet jämfört med den exceptionellt höga nivån under 2016, eftersom många partnerländer fortfarande brottas med allvarliga ekonomiska svårigheter. Parlamentet anser att det kommer att krävas en högre finansieringsnivå än vad som föreslås för att säkerställa att framtida låneansökningar kan tillgodoses. Parlamentet betonar att lån för makroekonomiskt stöd och de dithörande återbetalningsvillkoren inte får skapa ett nytt beroende för mottagarländerna.

7.  Europaparlamentet oroar sig över att man i allt högre grad använder garantier och finansieringsinstrument utanför unionsbudgeten för att bemöta olika kriser, vilket delvis finansieras av unionsbudgeten genom nedskärningar i program under rubrik IV. Parlamentet betonar att medlemsstaternas bidrag till de två förvaltningsfonderna inte matchar unionens bidrag, vilket begränsar deras potentiella verkningar. Parlamentet insisterar på att sådana finansieringsinstrument måste uppfylla de fastställda kriterierna för biståndseffektivitet, såsom egenansvar och anpassningar, och att de måste förbli ett undantag, eftersom de inte kräver en föregående bekräftelse av Europaparlamentet och därför saknar demokratisk legitimitet. Parlamentet upprepar att dessa instrument så småningom bör inkluderas i unionsbudgeten för att säkerställa en lämplig demokratisk kontroll.

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande att den under hösten 2016 kommer att lägga fram ett förslag om en extern investeringsplan som en del av den nya ramen för migrationspartnerskap. Parlamentet tror att den externa investeringsplanen kommer att erbjuda nya investeringsmöjligheter för europeiska företag i utvecklingsländer och bidra till en hållbar politisk och ekonomisk stabilisering i det europeiska grannskapet. Parlamentet beklagar att de väntade förslagen inte återspeglas i förslaget till allmän budget för 2017. Parlamentet betonar att inrättandet av den nya fonden inte får ske till förfång för redan underfinansierade program under rubrik IV, utan att man måste utnyttja Europeiska investeringsbankens medel, kompetens och förvaltningskapacitet.

9.  Europaparlamentet noterar den föreslagna ökningen av åtagandebemyndigandena och den avsevärda förstärkningen av betalningsbemyndigandena för partnerskapsinstrumentet. Parlamentet är bekymrat över att enskilda handelsfrämjande projekt som genomförs inom ramen för detta instrument inte kompletterar befintliga lokala och regionala program utan konkurrerar på ett otillbörligt sätt med dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de existerande verktygen för att främja internationalisering av små och medelstora företag när det gäller deras samstämmighet med andra verktyg för att stödja europeiska små och medelstora företag, såsom Cosme, samt när det gäller subsidiaritet, undvikande av dubbelhantering och komplementaritet i förhållande till medlemsstaternas program. Parlamentet uppmanar kommissionen att i god tid inför halvtidsöversynen av dessa program lägga fram förslag i syfte att göra dem mer effektiva och ändamålsenliga.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

31.8.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

8

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Maria Arena, David Campbell Bannerman, Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Marielle de Sarnez, Santiago Fisas Ayxelà, Karoline Graswander-Hainz, Yannick Jadot, Ska Keller, Jude Kirton-Darling, David Martin, Emmanuel Maurel, Emma McClarkin, Anne-Marie Mineur, Sorin Moisă, Alessia Maria Mosca, Franz Obermayr, Artis Pabriks, Franck Proust, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Tokia Saïfi, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Joachim Starbatty, Adam Szejnfeld, Hannu Takkula, Iuliu Winkler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Reimer Böge, Edouard Ferrand, Seán Kelly, Stelios Kouloglou, Gabriel Mato, Georg Mayer, Bolesław G. Piecha, Jarosław Wałęsa


YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (28.9.2016)

till budgetutskottet

över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017

(2016/2047(BUD))

Föredragande av yttrande: Martina Dlabajová

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  I en situation då resurserna är knappa blir behovet att upprätthålla budgetdisciplin och använda medlen på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ännu viktigare.

B.  Huvudsyftet med förslaget till budget för 2017 kommer att vara att se till att unionsbudgeten tilldelas de resurser som behövs för att den fullt ut och i ännu högre grad ska kunna bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jobbskapande, tillväxt, investeringar och solidaritet, och bemöta de fortsatta utmaningarna och den nya utvecklingen och deras effekter i form av fördröjd ekonomisk återhämtning och större skillnader samt invandring, humanitärt bistånd och säkerhet.

C.  Det behövs en grundlig omprövning av beskattningen på EU-nivå och en eller flera nya egna resurser bör införas för att finansiera unionens prioriteringar (investeringsprojekt, Horisont 2020, etc.).

D.  Den dialog mellan parlamentet och kommissionen som föreskrivs i artikel 318 i EUF-fördraget bör främja en resultatinriktad kultur inom kommissionen, bland annat ökad transparens och förstärkt ansvarsskyldighet.

Förklaring om driftsutgifter som åtföljer budgetförslaget för 2017

1.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sin resolution av den 3 juli 2013 om den integrerade ramen för intern kontroll(1) delade revisionsrättens synpunkt att det inte är meningsfullt att mäta resultaten om man inte budgeterat på grundval av resultatindikatorer(2), och begärde att det skapas en resultatbaserad offentlig budgeteringsmodell där varje budgetpost åtföljs av mål och resultat som mäts med resultatindikatorer.

2.  Europaparlamentet välkomnar de programförklaringar om driftsutgifter som åtföljer budgetförslaget för 2017, eftersom de delvis ger svar på parlamentets begäran avseende mål, resultat och indikatorer. Parlamentet noterar att programförklaringarna kompletterar den vanliga verksamhetsbaserade budgeteringsmetoden med vissa resultatuppgifter.

3.  Europaparlamentet insisterar på att parlamentet som en del av budgetmyndigheten har rätt att uttala sig om dessa mål och indikatorer och deras förenlighet med unionens prioriteringar i enlighet med fördragen, och strategiska dokument såsom Europa 2020, och att parlamentet innan budgeten antas bör undersöka det europeiska mervärdet för varje budgetpost.

4.  Europaparlamentet betonar att kommissionens generaldirektörer i syfte att förenkla de interna förvaltningsredskapen bör hålla sig till de politiska mål och indikatorer som ingår i programförklaringarna om driftsutgifter när de antar sina förvaltningsplaner och årliga verksamhetsrapporter, och att kommissionen bör utarbeta sin utvärderingsrapport i enlighet med artikel 318 i EUF-fördraget på denna basis.

5.  Europaparlamentet är bekymrat över situationen för betalningarna, eftersom antalet utestående åtaganden fortfarande är extremt högt, i strid med fördragen som kräver en balanserad budget. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vara strikta i urvalet av finansieringsprioriteringar och att överge projekt som inte har något uppenbart mervärde.

Översyn efter halva tiden

6.  Europaparlamentet anser att halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen, som ska läggas fram av kommissionen före utgången av 2016, är den första och bästa möjligheten att på ett strukturellt sätt hantera ett antal allvarliga kriser och det stora antalet utestående åtaganden, ta hänsyn till nya politiska initiativ, som inte var planerade då den fleråriga budgetramen antogs, utvärdera och se över hur effektiva redan finansierade program är och åtgärda det stora antalet utestående åtaganden. Parlamentet uppmanar kommissionen att finna lämpliga lösningar i syfte att i) uppdatera sektorspolitik som finansieras av unionen, ii) uppnå konkreta framsteg inom förenklingsprocessen i fråga om innehålls- och förfarandemässiga aspekter av användningen av unionens budget och iii) säkerställa att finansieringsinstrumenten är korrekt målinriktade så att de ger bästa resultat. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att lägga fram ett förslag till revision av den fleråriga budgetramen i syfte att rätta till alla de budgetmässiga konsekvenserna, bland annat de utestående åtagandena.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet ett meddelande i god tid före halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen, med förslag om hur man i framtiden kommer att förena långsiktiga politiska mål (såsom Europa 2020-strategin) med den kommande fleråriga budgetramen för programperioden efter 2020.

Finansiella korrigeringar och återvinningar

8.  Europaparlamentet noterar att de totala finansiella korrigeringar och återvinningar som kommissionen har bekräftat och genomfört för de medlemsstater som inte har infört sunda system uppgick till 3 499 miljoner EUR för 2015, vilket är mindre än för 2014 (4 728 miljoner EUR). Parlamentet uppmanar kommissionen att tydligt ange vilka av de belopp som återvanns under 2015 som har bokförts som inkomster i unionens räkenskaper eller som har räknats av, tillsammans med den budgetpost de kommer från, och i vilken utsträckning finansiella korrigeringar och återvinningar som beslutades 2016 kan inverka på betalningsbehoven i budgeten för 2017.

9.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att förbättra transparensen för återvinningar, särskilt när det gäller vilket år utbetalningen har skett, vilket år det relaterade felet har upptäckts och vilket år återvinningarna eller de finansiella korrigeringarna redovisas i noterna till räkenskaperna.

Sektorspolitik

10.  Europaparlamentet anser att anpassningen av sektorspolitiken i samband med halvtidsöversynen ska betraktas som en preliminär åtgärd inför den verkliga reformen av den fleråriga budgetramen efter 2020 på grundval av nya bestämmelser och principer som återspeglar unionens förväntade behov och prioriteringar för 2000-talets tredje årtionde. Parlamentet uppmanar kommissionen att anpassa unionens budget så att den i högre grad fokuserar på unionens grundläggande uppdaterade prioriteringar, och att även finna synergier mellan dem.

11.  Europaparlamentet påminner om att ”Samhällsutmaning 6” i Horisont 2020-programmet (Europa i en föränderlig värld: inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen), i synnerhet bidraget från samhällsvetenskap och humaniora för uppnåendet av denna utmaning, var en prioritet för parlamentet som infördes under utvecklandet av Horisont 2020. Parlamentet påminner om vikten av denna del på de områden där unionen står inför särskilda utmaningar, såsom att bekämpa arbetslöshet, fattigdom, radikalisering, terrorism. stöd till migranter, ekonomisk och monetär styrning och kampen mot ojämlikhet. Parlamentet är därför bekymrat över att samhällsvetenskap och humaniora nedgraderades under genomförandefasen av programmet genom att deras särskilda ledarskap gick förlorat och åtagandebemyndigandena minskades med 40 % vid en tidpunkt då den totala finansieringsramen för Horisont 2020 under den fleråriga budgetramen 2014–2020 ökade.

12.  Europaparlamentet betonar att framgångssiffrorna efter de första 100 ansökningsomgångarna inom ramen för Horisont 2020 ligger på 14 % (jämfört med 20 % för det totala sjunde ramprogrammet). Parlamentet påminner om att endast 20 % av budgeten för små och medelstora företag tilldelades (ett bidrag på 5 % från instrumentet för små och medelstora företag), att 38 % av de utvalda sökande var nya och att mycket få av dem flyttades från första till andra fasen. Detta leder till slutsatsen att den andra och tredje fasen, som ger stöd till en genomförbarhetsstudie för att fastställa om det handlar om en verklig innovation som är lämplig för fortsatt marknadsföring, delvis förlorar sin potential. De små och medelstora företagens roll måste dessutom förstärkas.

13.  Europaparlamentet påpekar att de öst- och centraleuropeiska länderna ligger långt efter de västliga och norra länderna när det gäller framgångssiffror och finansieringsandel. Parlamentet kräver mer tekniskt bistånd där detta behövs och utbyte av bästa praxis. Parlamentet rekommenderar vidare en enkel och begriplig synergi mellan Horisont 2020 och Esif/Efsi.

14.  Europaparlamentet påminner om att unionens budget bör användas som en viktig utlösande faktor för att främja medellång och långsiktig investeringsverksamhet, också genom att motverka växande ojämlikheter och helt nya sociala problem. Parlamentet noterar att unionens budget i högre grad skulle kunna stödja investeringar på områden som säkrar och bidrar till att säkra att unionen blir mer sammanhängande och mindre sårbar för externa chocker, såsom de centrala projekten inom energi, rörlighet, it samt forskning och utveckling, som också är förknippade med sociala aspekter och konsekvenser som effektivt måste betonas.

15.  Europaparlamentet uppmanar budgetmyndigheten att framhäva unionens insatser för att förebygga och bekämpa bedrägeri, korruption och annan illegal verksamhet som påverkar dess ekonomiska intressen. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen om att tillhandahålla lämpligt tekniskt bistånd till medlemsstaterna och främja utbyte av bästa praxis som åtgärder för att förebygga oegentligheter och fel i samband med utnyttjandet av EU-medlen, och är i detta sammanhang bekymrat över att kommissionen har föreslagit att omfördela medel från detta tekniska bistånd till verksamheter som är av en helt annan art.

Förenkling och transparens

16.  Europaparlamentet understryker att nuvarande och senast tillämpad praxis visar att det finns ett uttalat behov av att fortsätta att förenkla förfarandena för utnyttjandet av unionens medel och användarnas tillgång till dessa medel. Parlamentet anser att i takt med att bestämmelserna förenklas och blir mer enhetliga, minskar också risken för oavsiktliga fel och utelämnanden, och med mycket tydliga och strikta bestämmelser ges det också mindre utrymme för olaglig och kriminell verksamhet i förbindelse med förfarandena. Parlamentet noterar att i takt med att förfarandena förenklas och blir mer transparenta, minskar också risken för felaktig tilldelning och omfördelning av unionens medel.

17.  Europaparlamentet anser att ett förenklat och mer transparent förfarande för att få tillgång till unionens medel skulle leda till ett utnyttjande med synliga och positiva effekter i medlemsstaterna.

18.  Europaparlamentet noterar att överreglering är ett viktigt hinder för mottagarna av stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) och för de relevanta revisionsorganen. Parlamentet uppmanar kraftfullt kommissionen och medlemsstaterna att minska den administrativa bördan och trycket på stödmottagarna, t.ex. genom en gemensam revisionsstrategi. Parlamentet är dock bekymrat över hur långsamt förenklingarna tas upp av medlemsstaterna, och uppmanar kommissionen att hjälpa de nationella myndigheterna i detta avseende.

19.  Europaparlamentet påpekar att full transparens säkerställer att medlen till fullo används i enlighet med reglerna. Parlamentet är bekymrat över transparensen i förbindelse med omfattande EU-finansierade program, i synnerhet när det gäller uppgifter om underleverantörer. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa system som säkrar ökad transparens, även för fonder som omfattar länder utanför unionen.

Unionsbudgetens mervärde

20.  Europaparlamentet betonar att det är av största vikt att placera en resultatorienterad kultur i centrum för utnyttjandet av unionens medel. Parlamentet understryker att resultat- och utfallsbaserade bedömningar bör vara en vägledande princip när så är möjligt. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ för en resultatinriktad EU-budget som ett första steg mot resultatinriktad budgetering. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att sträva efter att säkerställa det mest effektiva utnyttjandet av knappa finansiella resurser, t.ex. genom att flytta fokus när det gäller projektets genomförande från kvantitetskriterier såsom RAL (utestående fordringar) och RAC (utestående åtaganden) till kvalitetskriterier såsom resultat, effektivitet, ändamålsenlighet och mervärde.

Finansieringsinstrument

21.  Europaparlamentet noterar att de finansieringstekniska instrumenten, om de genomförs på ett målinriktat sätt, för en lämplig klassificering av projekt och rimliga ändamål, kan vara instrument som möjliggör en effektiv tilldelning av EU-medel med potential att bli en del av en bästa praxis i förbindelse med den framtida fördelningen av EU-budgetens medel. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att förbättra transparensen i förbindelse med användningen av finansieringstekniska instrument, att regelbundet rapportera om belåning, förluster och risker samt att lägga fram en kostnads-nyttoanalys för finansieringstekniska instrument jämfört med mer direkta former av projektfinansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa effektiva övervakningssystem för att analysera efterfrågan på finansiella instrument i medlemsstaterna, för att undvika överkapitalisering, som innebär att medel anslås utan att bidra till genomförandet av EU:s politik, vilket påpekades i revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2015.

22.  Europaparlamentet konstaterar bekymrat att genomförandesiffrorna för Efsi visar att den största delen av investeringarna är koncentrerad till unionens fem största ekonomier.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

26.9.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Inés Ayala Sender, Ryszard Czarnecki, Dennis de Jong, Martina Dlabajová, Luke Ming Flanagan, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Verónica Lope Fontagné, Georgi Pirinski, Petri Sarvamaa, Claudia Schmidt, Bart Staes, Marco Valli, Derek Vaughan, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Cătălin Sorin Ivan, Andrey Novakov, Julia Pitera, Miroslav Poche, Richard Sulík

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

John Stuart Agnew, Edouard Ferrand

(1)

  EUT C 75, 26.2.2016, s. 100.

(2)

  Kersti Kaljulaids inlägg vid utfrågningen om den integrerade ramen för intern kontroll som anordnades av CONT den 22 april 2013.


YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (6.9.2016)

till budgetutskottet

över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017

(2016/2047(BUD))

Föredragande av yttrande: Markus Ferber

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet kräver att budgetförslaget för 2017 återspeglar och stöder de prioriteringar som fastställs inom ramen för den europeiska planeringsterminen, i synnerhet främja investeringar till förmån för innovation, tillväxt och sysselsättning, genomföra hållbara strukturreformer för att modernisera de europeiska ekonomierna, föra en ansvarsfull budgetpolitik och öka konkurrenskraften, och därmed också främja de små och medelstora företagens tillväxt och konkurrenskraft.

2.  Europaparlamentet noterar i detta avseende med särskild oro de fortsatt höga ungdomsarbetslöshetsnivåerna, trots att unionen på nytt uppvisar en lätt ekonomiska tillväxt.

3.  Europarlamentet påminner om den centrala roll som Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) spelar när det gäller att mobilisera finansiering från den privata sektorn och nya finansieringskällor för investeringar, vilket är avgörande för unionens konkurrenskraft och ekonomiska återhämtning. Parlamentet insisterar på behovet av att finansiera nya investeringar i enlighet med de kriterier som fastställts i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017(1), särskilt additionalitet, hållbarhet och social och territoriell sammanhållning.

4.  Europaparlamentet anser att det är av största vikt att främja offentliga investeringar för att upprätthålla och öka hälso- och sjukvårdssystemens och utbildningssystemens kvalitet och kvaliteten på tjänster som tillhandahålls allmänheten, och för att skapa gynnsamma villkor för ekonomisk utveckling.

Det civila samhällets kapacitetsuppbyggnad på området för finansiella tjänster

5.  Europaparlamentet noterar att efter fem år är de enheter som omfattas av finansieringen av det civila samhällets kapacitetsuppbyggnad på området för finansiella tjänster alltjämt beroende av EU-finansiering, då EU-bidraget konstant utgör mer än 50 % av deras respektive budgetar. Parlamentet betonar att dessa enheter bör sträva efter att visa sitt mervärde genom att uppnå en högre grad av självfinansiering. Parlamentet noterar att det finns en medfinansieringsgrad på 50 % för finansieringen av flera representanter som inte är verksamma i finanssektorn. Parlamentet betonar att kommissionens förslag, som förlänger de existerande finansieringsformerna för det civila samhällets kapacitetsuppbyggnad, bör antas före utgången av året för att möjliggöra en fortsatt finansiering.

6.  Europaparlamentet uppmanar till fortsatta investeringar i strukturfonder i alla regioner, inbegripet övergångsregioner, för att inte avbryta effekterna av de insatser som redan gjorts.

ESA-myndigheterna och tillsynen

7.  Europaparlamentet betonar de tre europeiska tillsynsmyndigheternas (ESA‑myndigheterna) nuvarande och framtida roll inom ramen för den finansiella tillsynen på EU-nivå och banktillsynen, kapitalmarknadsunionen, främjandet av enhetlighet i tillsynen, skapandet av en enda regelbok för banktjänster och andra finansiella tjänster, och bedömningen av riskerna för den finansiella stabiliteten och bankunionen. Parlamentet betonar att budgetförslaget för 2017 måste avsätta tillräckliga resurser till ESA-myndigheterna så att de kan uppfylla sitt mandat. Parlamentet understryker att ESA-myndigheterna måste förses med en lämplig finansiering och adekvata personalresurser, för att kunna utföra de uppgifter som de anförtrotts. Parlamentet betonar att tillräckliga medel måste anslås för skyddet av investerare och konsumenter.

8.  Europaparlamentet betonar dock att, när det gäller EBA, bör tillräckliga medel anslås i 2017 års budget och i alla framtida budgetplaner för att förbereda att verksamheten flyttas från London när Förenade kungariket och Europeiska unionen avslutar förhandlingarna i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen och träder ur Europeiska unionen.

9.  Europaparlamentet betonar att ESA-myndigheterna strikt måste hålla sig till de uppgifter de tilldelats av unionens lagstiftare och inte försöka att i själva verket bredda sitt mandat utöver dessa uppgifter.

10.  Europaparlamentet betonar att när det gäller digitaliseringen av finansiella tjänster, särskilt i fråga om distribuerad databasteknik, finns det ett brådskande behov av att utveckla teknisk sakkunskap för att bättre kunna reagera på eventuella problem. Parlamentet understöder därför uttryckligen finansieringen av en övergripande expertgrupp för distribuerad databasteknik.

Skattefrågor och Fiscalis 2020

11.  Europaparlamentet understryker att i ljuset av översynerna av lagstiftningen avseende utbyte av upplysningar i fråga om beskattning mellan nationella skattemyndigheter, kan den rättsliga grunden för Fiscalis 2020-programmet komma att behöva revideras för att på korrekt sätt återspegla de berörda ändringarna och bekämpa skattebedrägeri och skatteundandragande.

12.  Europaparlamentet stöder en fortsättning av pilotprojektet avseende kapacitetsuppbyggnad, programutveckling och kommunikation i samband med kampen mot skatteundandragande, skatteflykt och skattebedrägeri, som lanserades 2016.

13.  Europaparlamentet beklagar att Eurostat trots upprepade påminnelser från parlamentet inte tillhandahåller aktuella uppgifter om Europa 2020-indikatorer. Parlamentet beklagar att användarvänligheten hos Eurostats webbplats fortfarande lämnar stort utrymme för förbättringar. I detta hänseende uppmanar parlamentet Eurostat att göra förbättringar och att säkerställa att alla mål från programmet för europeisk statistik faktiskt uppnås.

Efrag

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta reformen av European Financial Reporting Advisory Group (Efrag), särskilt när det gäller dess uppgifter och ansvar, för att på så sätt även stärka unionens inflytande när internationella redovisningsstandarder fastställs.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

1.9.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

7

6

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Burkhard Balz, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Esther de Lange, Anneliese Dodds, Markus Ferber, Sven Giegold, Neena Gill, Sylvie Goulard, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Danuta Maria Hübner, Cătălin Sorin Ivan, Petr Ježek, Barbara Kappel, Othmar Karas, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Philippe Lamberts, Werner Langen, Olle Ludvigsson, Fulvio Martusciello, Marisa Matias, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Pirkko Ruohonen-Lerner, Alfred Sant, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Paul Tang, Ernest Urtasun, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Cora van Nieuwenhuizen, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Enrique Calvet Chambon, Matt Carthy, David Coburn, Mady Delvaux, Ramón Jáuregui Atondo, Syed Kamall, Thomas Mann, Siegfried Mureşan, Eva Paunova, Joachim Starbatty, Tibor Szanyi, Antonio Tajani, Romana Tomc, Miguel Urbán Crespo

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Ernest Maragall

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1).


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (2.9.2016)

till budgetutskottet

över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017

(2016/2047(BUD))

Föredragande av yttrande: Giovanni La Via

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att det höga miljö- och hälsoskyddet i unionen är en förutsättning för ekonomiskt välstånd, och att livsmedels- och fodersäkerhet samt mekanismer för att bidra till skyddet mot naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor är centrala värden för alla Europas medborgare och därmed också för Europaparlamentet.

2.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna bör se politik, åtgärder och projekt som är miljö- och klimatvänliga som en möjlighet att förbättra folkhälsan och främja tillväxten.

3.  Europaparlamentet påpekar att investeringar i forskning och innovation är av avgörande betydelse inom flera områden som utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet är ansvarigt för, och betonar att det är viktigt att det tydligt framgår av budgetförslaget 2017 att sådana investeringar är en prioritet. Parlamentet påpekar att den hållbara tillväxten och innovationskapaciteten i EU:s små och medelstora företag är en av unionens viktigaste konkurrensfördelar på de globala marknaderna.

4.  Europaparlamentet inser att en stor del av förslaget till budget för 2017 (särskilt för rubrik 3) måste användas för de utmaningar som unionen nu står inför, särskilt för att ta itu med migrations- och säkerhetskriserna. Parlamentet påpekar emellertid att det avsevärda europeiska mervärdet av den politik och de finansieringsinstrument som omfattas av ansvarsområdet för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet måste beaktas av budgetmyndigheten när den beslutar om förslaget till budget för 2017, och uppmanar med kraft i synnerhet rådet att avstå från att göra några nedskärningar i den politik och de finansieringsinstrument inom utskottets ansvarsområde som har ett tydligt och påvisbart mervärde för unionen.

5.  Europaparlamentet välkomnar Parisavtalet som ingicks i december 2015 och understryker att unionens budget måste stödja uppfyllandet av målen i detta avtal och unionens långsiktiga klimatmål. Parlamentet påminner om att finansieringsflödena enligt Parisavtalet ska riktas mot låga utsläpp av växthusgaser och en klimattålig utveckling. Parlamentet betonar de utvecklade ländernas åtagande att anskaffa klimatfinansiering till utvecklingsländer från offentliga och privata källor, och betonar behovet av ökad förutsägbar, ny och kompletterande klimatfinansiering i linje med detta avtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en heltäckande bedömning av Parisavtalets konsekvenser för EU:s budget i god tid så att den kan beaktas vid revideringen, och att utarbeta en för ändamålet avsedd automatisk finansieringsmekanism på unionsnivå som ger ytterligare och tillräckligt stöd i riktning mot unionens rättvisa andel av uppnåendet av det internationella klimatfinansieringsmålet på 100 miljarder USD.

6.  Europaparlamentet understryker att översynen av den fleråriga budgetramen utgör ett utmärkt tillfälle att säkerställa att målet att spendera 20 % på klimatrelaterade åtgärder uppnås. Parlamentet konstaterar att kommissionens metod för klimatintegrering visar att 19,2 % av de totala åtagandebemyndiganden som föreslås i budgetförslaget för 2017 är klimatrelaterade, jämfört med 20,8 % 2016. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att mekanismen för införlivande av klimatpolitiken till fullo tas i bruk och att den nuvarande metoden för att följa sådana utgifter förbättras.

7.  Parlamentet påminner dessutom om att EU också har åtagit sig att genomföra FN-konventionens strategiska plan för biologisk mångfald, och understryker att man bör avsätta tillräckliga resurser för att fullgöra sitt åtagande i detta avseende. Parlamentet konstaterar i detta avseende att 8,2 % av de totala åtagandebemyndiganden som föreslås i budgetförslaget för 2017 rör åtgärder för att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden, jämfört med 9 % 2016. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förklara den påtagliga minskningen av både klimatrelaterade utgifter och utgifter som rör biologisk mångfald i förhållande till den totala budgeten.

8.  Europaparlamentet påminner om det mervärde som ekosystem och biologisk mångfald ger den europeiska miljön, och vill därför se att tillräckliga medel anslås i budgetförslaget för 2017 för att säkerställa ett långsiktigt skydd av den biologiska mångfalden. Parlamentet påminner därför kommissionen och EU-medlemsstaterna om deras skyldighet enligt artikel 8 i habitatdirektivet att säkerställa en tillräcklig finansieringsnivå för de bevarandeåtgärder som krävs för att återställa växtarter och livsmiljöer i Natura 2000-områden till en gynnsam bevarandestatus.

9.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att integrera skyddet av den biologiska mångfalden i utformningen, genomförandet och finansieringen av all unionspolitik, och parlamentet anser att insyn i medlemsstaternas utgifter för naturskydd och skydd av den biologiska mångfalden är av lika stor vikt för enhetligheten och konsekvensen i unionens utgifter.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att unionens ekonomiska resurser inte omfattar stöd som är skadligt för klimatet, som låser oss vid infrastruktur som är baserad på fossila bränslen, såsom subventioner för fossila bränslen, som stöder verksamheter som skadar den biologiska mångfalden eller som skadar ekosystem. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att införa en effektiv metod för att spåra utgifterna för biologisk mångfald i unionens budget.

Life-programmet

11.  Europaparlamentet påminner om att Life är EU:s finansieringsinstrument för stöd till miljö-, naturskydds- och klimatåtgärdsprojekt i hela EU.

12.  Europaparlamentet påminner särskilt om att klimatåtgärder är en viktig sektorsöverskridande prioritet, enligt Europa 2020-strategin och kommissionens agenda för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring, och betonar att det särskilda underprogrammet för klimatåtgärder inom Life stöder EU:s roll och viktiga lagstiftning (inklusive utvecklingen av EU:s system för handel med utsläppsrätter), och banar väg för övergången till en koldioxidsnål ekonomi fram till 2050. Parlamentet påminner om att minst 20 % av EU:s budget ska vara klimatrelaterad, med bidrag från olika politikområden.

13.  Europaparlamentet välkomnar ökningen i Life-budgeten med 30,9 miljoner euro i åtaganden i förslaget till budget för 2017, men beklagar, mot bakgrund av det ovan nämnda, att Life-programmet, med totala medel på 493,7 miljoner euro, i år igen endast utgör 0,3 % av hela förslaget till budget för 2017.

14.  Europaparlamentet belyser de tidigare problem som bristen på betalningsåtaganden för Life-programmet medförde, genom att hindra och försena ett ordentligt genomförande av programmet.

15.  Europaparlamentet välkomnar det system för uppföljning på projektnivå som kommissionen har infört för Life. Parlamentet noterar att information om resultat på projektnivå har samlats in sedan 2015 och kommer att användas för halvtidsutvärderingen och i samlad form på programnivå. Parlamentet är medvetet om att uppföljningssystemet förväntas vara helt operativt för det andra fleråriga arbetsprogrammet för Life 2017–2020.

Folkhälsa, livsmedelssäkerhet och civilskydd

16.  Europaparlamentet noterar att 64,5 miljoner euro har föreslagits i åtaganden (+3.8 % jämfört med 2016) och 57,7 miljoner euro i betalningar (-17,8 % jämfört med 2016) för hälsa enligt förslaget till budget för 2017. Parlamentet beklagar att detta, liksom tidigare år, motsvarar endast 0,04 % i åtaganden i förslaget till budget för 2017 och endast 1,5 % av rubrik 3 (i åtaganden), och att det inte till fullo återspeglar betydelsen av hälsa som ett värde i sig själv och som en förutsättning för att främja tillväxt.

17.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att en gemensam åtgärd för utvärdering av medicinska metoder ska påbörjas 2016. Denna åtgärd ska ge ett direkt bidrag till kommissionens mål att få till stånd ”en fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas”. Parlamentet är medvetet om att denna åtgärd ekonomiskt sett är den största åtgärd som någonsin har medfinansierats från hälsoprogrammet, med 12 miljoner euro i medfinansiering.

18.  Europaparlamentet framhåller att unionen har de högsta standarderna för livsmedelssäkerhet i världen. Parlamentet noterar att 256,2 miljoner euro har föreslagits i åtaganden (+1.3 % jämfört med 2016) och 234,5 miljoner euro i betalningar (-3,1 % jämfört med 2016) för livsmedel och foder enligt förslaget till budget för 2017. Parlamentet beklagar att detta motsvarar endast 0,16 % i åtaganden i förslaget till budget för 2017 och endast 6 % av rubrik 3 (i åtaganden), och att det inte till fullo återspeglar betydelsen av livsmedels- och fodersäkerhet i unionen. Parlamentet understryker att betalningsbemyndigandena för verksamheterna för att säkerställa ändamålsenliga, effektiva och tillförlitliga kontroller samt finansiera nödåtgärder i fråga om djur- och växthälsa har minskats med 10,4 % respektive 11,1 % jämfört med 2016. Parlamentet anser att dessa minskningar kan undergräva åtgärderna för att förebygga och minska förekomsten av djur- och växtsjukdomar och genomföra effektiva officiella kontroller på området.

19.  Europaparlamentet påminner om att unionens civilskyddsmekanism är en hörnsten för solidariteten i unionen. Parlamentet understryker att unionen har en ”främjande roll” när det gäller att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder inom områdena förebyggande av, beredskap för och insatser vid katastrofer. Parlamentet noterar att åtagandena har ökat något för detta program.

Decentraliserade byråer

20.  Europaparlamentet påminner om de decentraliserade organens mycket viktiga roll för att utföra tekniska, vetenskapliga och förvaltande uppgifter som är till stor hjälp för unionens institutioner vid utarbetandet och genomförandet av politiken. Parlamentet påminner dessutom om de mycket viktiga uppgifter som de byråer (EEA, Echa, ECDC, Efsa och EMA) som tillhör ansvarsområdet för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet har, och betonar att det är av oerhörd vikt att de ökar samarbetet för att utföra dessa uppgifter, såväl för EU:s institutioner som för medborgarna. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det är avgörande att dessa byråer ges adekvat personal och ekonomiska resurser, med ordentligt beaktande av en bedömning i varje enskilt fall av varje byrås enskilda behov. Parlamentet är dock oroat över att personalminskningarna inom EEA (- 3 tjänster), Echa (- 5 tjänster), ECDC (- 4 tjänster), Efsa (- 7 tjänster) och EMA (- 6 tjänster) kan ha en negativ inverkan på deras bidrag till genomförandet av unionens politik. Parlamentet betonar också att för utgiftsfinansierade byråer bör de tjänster i tjänsteförteckningen som behövs för att stödja genomförandet av utgiftsfinansierade uppgifter beaktas separat, så att det klargörs att de är efterfrågestyrda och inte utgör en ytterligare börda för unionens budget.

21.  Europaparlamentet noterar, i fråga om de byråer som tar ut en avgift, att EU:s bidrag är stabila eller minskar. Parlamentet påminner om att inkomster i form av avgifter från industrin kan vara känsliga för marknadsfluktuationer, och att beroende av andra inkomstkällor därför medför en osäkerhetsfaktor i byråernas finansieringsstruktur. Parlamentet understryker både att det är svårt att korrekt förutsäga hur stora avgifter som kan fås in – vilket kan leda till underskott i förhållande till förväntade avgiftsinkomster –, och att man behöver säkerställa att dessa byråer har de medel som behövs. Parlamentet begär att man ska överväga en försiktighetsmarginal på 5 % i förväntade avgifter till Echa.

22.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen, med tanke på offentliggörandet den 15 juni 2016 av två förslag till rättsakter som fastställer kriterier för att identifiera hormonstörande ämnen, har uppmanat de berörda byråerna att omedelbart inleda det förberedande arbetet för att påskynda processen så snart kriterierna träder i kraft. Parlamentet understryker därför att det är mycket viktigt att Efsa och Echa har tillgång till adekvata ekonomiska resurser och personal.

23.  Europaparlamentet är dessutom medvetet om att EMA kan få oförutsedda kostnader under 2017 eller senare som en konsekvens av det negativa svaret från det brittiska folket i en folkomröstning i juni 2016 om huruvida Förenade kungariket ska stanna kvar i EU (det så kallade Brexit), och att det därför tycks vara lämpligt att låta EMA använda alla eventuella positiva budgetresultat för 2016 under kommande år. Parlamentet noterar också att EMA under 2017 kan behöva begära ytterligare budgetmedel från budgetmyndigheten för att klara av dessa exceptionella kostnader.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

24.  Europaparlamentet betonar att pilotprojekt och förberedande åtgärder är mycket värdefulla verktyg för att inleda ny verksamhet och nya politiska strategier. Parlamentet upprepar att flera av de idéer som har kommit från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet har genomförts framgångsrikt som pilotprojekt eller förberedande åtgärder. Parlamentet betonar att utrymmet för nya pilotprojekt och förberedande åtgärder har minskat på grund av bristen på tillgängliga åtagandebemyndiganden och bristen på marginaler i rubrik 3. Parlamentet anser att utskottet därför sannolikt måste vara försiktigt i utnyttjandet av dessa instrument under 2017.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

1.9.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

53

9

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Margrete Auken, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Biljana Borzan, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Mireille D’Ornano, Seb Dance, Jørn Dohrmann, Ian Duncan, Stefan Eck, Bas Eickhout, Eleonora Evi, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, György Hölvényi, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Giovanni La Via, Peter Liese, Susanne Melior, Massimo Paolucci, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, Frédérique Ries, Michèle Rivasi, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Dubravka Šuica, Tibor Szanyi, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Estefanía Torres Martínez, Nils Torvalds, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Clara Eugenia Aguilera García, Paul Brannen, Caterina Chinnici, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Martin Häusling, Ulrike Müller, Alojz Peterle, Bart Staes, Tom Vandenkendelaere, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Olle Ludvigsson, Gabriel Mato, Anthea McIntyre, Martina Werner


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (6.9.2016)

till budgetutskottet

över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017

(2016/2047(BUD))

Föredragande av yttrande: Liisa Jaakonsaari

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar att ansvaret för utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO-utskottet) under budgetförfarandet omfattar budgetposterna i avdelningarna 2 (inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag), 14 (beskattning och tullunionen) och 33 (rättsliga frågor och konsumentskydd).

2.  Europaparlamentet påminner om att en förstärkt och välfungerande inre marknad är grundläggande för unionens kapacitet att absorbera chocker. Parlamentet betonar att unionens budget måste stödja övergången till en cirkulär ekonomi och en inkluderande, tillgänglig, diversifierad och konkurrenskraftig digital inre marknad.

3.  Europaparlamentet understryker betydelsen av en kraftfull konsumentpolitik som stärker konsumentsäkerheten och konsumenternas medvetenhet och anpassar konsumenternas rättigheter till de samhällsrelaterade, tekniska och ekonomiska förändringarna såsom stordata och sakernas internet, den cirkulära ekonomin, den så kallade delningsekonomin och e-handeln. I detta sammanhang påminner parlamentet också om betydelsen av konsumentinflytande och konsumentutbildning samt produktsäkerhet och marknadsövervakning på den inre marknaden, även den digitala inre marknaden. Parlamentet betonar att nya utmaningar för konsumentpolitiken bör hanteras genom tilldelning av en lämplig budget.

4.  Europaparlamentet välkomnar att under 2017 års budgetförfarande har vederbörlig hänsyn tagits till de flesta av IMCO-utskottets främsta prioriteringar inom de områden som rör den inre marknaden, tullunionen och konsumentskyddet och att tillräckliga medel har anslagits.

5.  Europaparlamentet välkomnar de prioriterade anslagen för Cosme-programmet, som är ett centralt instrument för att främja företagande och investeringar i tillväxt och arbetstillfällen.

6.  Europaparlamentet är emellertid bekymrat över nedskärningen i Cosme-budgetposten 02 02 02 ”Förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering i form av eget kapital och lån”, eftersom små och medelstora företag och mikroföretag fortfarande har problem med att få tillgång till lämplig finansiering. Parlamentet anser att en effektiv finansiell ram samt ökad tillgång till riskkapital och en fullständig tillämpning av principen ”att tänka småskaligt först” kommer att främja forskning, innovation, antagandet av företagsmodeller som bygger på den cirkulära ekonomin, expandering och internationalisering för små och medelstora företag samt mikroföretag, vilket kommer att bidra till att öka deras konkurrenskraft, gynna tillväxt och skapa arbetstillfällen.

7.  Europaparlamentet understryker behovet av att garantera tillräckligt med finansiering till Enterprise Europe Network under 2017, för att främja tillväxten inom små och medelstora företag och hjälpa dem att lösa problemen när det gäller tillträdet till den inre marknaden och till den globala marknaden.

8.  Europaparlamentet påminner om behovet av att finansiera det flerspråkiga verktyget för plattformen för tvistlösning online. Parlamentet betonar att välfungerande system för tvistlösning online kan främja konsumenternas förtroende och stärka den gränsöverskridande e-handeln.

9.  Europaparlamentet välkomnar att medel anslagits för moderniseringen av tullunionen, som stöder genomförandet av unionens tullkodex i rätt tid och utvecklingen av det elektroniska tullsystemet, och leder till effektiva verktyg för att bekämpa bedrägerier och garantera både konsumentskydd och rättvis konkurrens. Parlamentet beklagar dock rådets ståndpunkt om tilldelningen av medel för budgetpost 14 02 01 ”Stöd till tullunionens funktion och modernisering”, som kan äventyra en tillräcklig finansiering av de avgörande moderniseringverktygen för tullunionen.

10.  Europaparlamentet stöder den fortsatta finansieringen av forumet för den inre marknaden, som är avgörande för skapandet av bättre marknadsvillkor för europeiska företag, och har för avsikt att övervaka situationen i syfte att säkerställa att forumet finansieras på lämpligt sätt från budgetpost 02 02 01.

11.  Europaparlamentet betonar den stora betydelse som standardiseringen har för den inre marknaden genom att den säkerställer interoperabilitet mellan produkter och tjänster och ökar företagens konkurrenskraft. Parlamentet understryker att standarderna bör fastställas på ett marknadsorienterat, öppet och inkluderande sätt med deltagande av konsumenter och intressenter, så att de enkelt kan tillämpas av små och medelstora företag. Parlamentet välkomnar det fortsatta budgetstödet 2017 som garanterar finansiell hållbarhet och effektivitet samt ändamålsenlighet för den standardiseringsverksamhet som utförs av Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (Etsi).

12.  Europaparlamentet ger sitt erkännande till tilldelningen av medel till verktygen för förvaltning av den inre marknaden, bland annat Solvit. Parlamentet påminner om vikten av att stärka och effektivisera befintliga verktyg för små och medelstora företag i syfte att förenkla deras expansion över gränserna. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att lägga större vikt vid att effektivisera och förbättra kontaktpunkter för produkter samt gemensamma kontaktpunkter. Parlamentet anser att det också behövs ytterligare insatser för att säkerställa att dessa verktyg fungerar bra tillsammans, i syfte att maximera mervärdet av de anslagna medlen. Parlamentet uppmuntrar initiativet att skapa en gemensam digital ingång.

13.  Europaparlamentet begär finansiering av de nya pilotprojekten ”Dynamisk utveckling av gränsöverskridande e-handel genom effektiva lösningar för paketleveranser” för att samla in information om bästa praxis för paketleveranser och ”Initiativet för medvetandegörande om algoritmer”, som syftar till att öka transparensen kring algoritmer, öka medvetenheten vilket gynnar medborgarna och våra demokratier och bidra till utvecklingen av den digitala inre marknaden, och ”Tillämpning av kraven på webbtillgänglighet i webbpubliceringsverktyg och -plattformar per automatik (Web Access By Default)” för att främja och stödja antagandet av tillgänglighetskraven enligt europeisk standard.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

5.9.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

6

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dita Charanzová, Carlos Coelho, Lara Comi, Daniel Dalton, Nicola Danti, Evelyne Gebhardt, Antanas Guoga, Sergio Gutiérrez Prieto, Liisa Jaakonsaari, Philippe Juvin, Antonio López-Istúriz White, Margot Parker, Eva Paunova, Marcus Pretzell, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Catherine Stihler, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mylène Troszczynski, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Lucy Anderson, Birgit Collin-Langen, Filiz Hyusmenova, Emma McClarkin, Julia Reda, Marc Tarabella, Josef Weidenholzer

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Pál Csáky, Judith Sargentini, Michaela Šojdrová


YTTRANDE från utskottet för transport och turism (1.9.2016)

till budgetutskottet

över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017

(2016/2047(BUD))

Föredragande av yttrande: Isabella De Monte

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att transportinfrastrukturen, inklusive den gränsöverskridande transportinfrastrukturen, är avgörande för den fria rörlighet för personer, varor och tjänster som den inre marknaden vilar på, och att denna fria rörlighet både är en stark drivkraft för unionens integration, skapandet av arbetstillfällen och utveckling av hållbar turism och en nyckelfaktor för hur Europas handel och industri presterar, och att den samtidigt skyddar klimat, miljö och livskvalitet. Parlamentet anser att transportinfrastrukturen bör uppfylla vissa kvalitetskriterier i syfte att garantera bättre trygghet för och skydd av konsumenter.

2.  Europaparlamentet understryker att unionens transportpolitk, särskilt när det gäller det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), är ett av de mest ambitiösa och framgångsrika politikområdena i unionen. TEN-T spelar en grundläggande roll för handelsförbindelserna inom unionen och med dess grannländer, och bidrar till medborgarnas välstånd. Därför påminner parlamentet om hur viktigt det är med adekvat finansiering för att komplettera de länkar som saknas och gränsöverskridande länkar, särskilt nedlagda eller nedmonterade regionala järnvägsanslutningar, och för att få bort flaskhalsar inom TEN-T. Parlamentet understryker hur viktigt det är att sammanlänka samtliga EU-regioners transportnät, inklusive de i avlägsna öregioner och bergstrakter, och att och lösa sådana problem som brist på lämplig infrastruktur, tillgänglighet och dålig driftskompatibilitet mellan unionens centrala, östra och västra delar.

3.  Europaparlamentet beklagar den betydande minskningen av budgeten för att undanröja flaskhalsar, för järnvägens driftskompatibilitet och för att överbrygga saknade länkar, för hållbara och effektiva transportsystem, och för integration och sammanlänkning av olika transportsätt, och betonar i detta sammanhang hur avgörande det är att budgeten för dessa områden återställs helt och hållet.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att ta med saknade järnvägsförbindelser i inbjudan att lämna förslag under 2016. Kommissionen uppmanas att tillhandahålla projektinitiativtagarna och de behöriga myndigheterna stödjande rådgivning för att se till att de lägger fram förslag av god kvalitet. Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och andra tillfälliga finansieringsformler bör utnyttjas för att finansiera saknade gränsöverskridande länkar som skulle ge ett stort europeiskt mervärde i form av sysselsättning, turism och hållbarhet och som skulle sammanbinda regioner som historiskt sett varit förenade genom järnvägen.

5.  Europaparlamentet noterar att Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) ännu inte har gett de förväntade resultaten när det gäller transportinfrastrukturerna. Parlamentet betonar därför att det måste vara en nyckelprioritering för 2017 års budget att återställa de FSE-medel som omfördelades för att skapa Efsis garantifond. Parlamentet vill betona hur viktigt det är att så snart som möjligt se till att det finns en tillräcklig budget för att omedelbart gå ut med en inbjudan att lämna förslag, med tanke på att FSE-projekt är av långsiktig natur och sträcker sig över åtskilliga år.

6.  Europaparlamentet välkomnar den övergripande framgången för FSE och ber kommissionen att som en prioritering inleda en tredje inbjudan att lämna förslag inom ramen för den kvarvarande FSE-budgeten i syfte att ytterligare planera för de kvarvarande åtagandena.

7.  Europaparlamentet framhåller det kraftiga överskottet på projekt samt de många projekten av hög kvalitet som avslogs 2014–2015 på grund av att unionens budget var otillräcklig, och noterar att ytterligare resurser skulle kunna utnyttjas utöver återställandet av omfördelade medel.

8.  Europaparlamentet påminner om att punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(1) (det interinstitutionella avtalet) tillåter en flexibilitet på 10 % för att öka FSE-budgeten i de årliga budgetförfarandena. Parlamentet uppmanar kommissionen att i enlighet med det interinstitutionella avtalet öka det totala anslaget till FSE, inbegripet en ökning av FSE:s sammanhållningsanslag.

9.  4. Europaparlamentet framhåller att det finns två centrala transportpolitikområden som är nära kopplade till infrastrukturutveckling, nämligen etableringen av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) och främjandet av höghastighetsleder till sjöss och inre vattenvägar som syftar till att avlasta landtransportkorridorerna och komplettera dessa med en vattentransportdel. Parlamentet betonar att det är av yttersta vikt för transporternas hållbarhet i unionen att befordran av gods och passagerare flyttas från vägtrafik till järnvägar, sjöfart och inre vattenvägar. Därför understryker parlamentet hur ytterst viktigt det är med adekvat finansiering av utvecklingen av ERTMS och att främja höghastighetsleder till sjöss och inre vattenvägar.

10.  Europaparlamentet anser att optimering av integreringen och sammanlänkningen av transportsätt och intermodala förbindelser, tillsammans med utveckling av godskorridorer, utgör väsentliga komponenter för övergången från godstransporter på väg till järnväg och för att förbättra järnvägens hållbarhet.

11.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av den tekniska delen av det fjärde järnvägspaketet. Parlamentet understryker att Europeiska järnvägsbyrån skulle kunna spela en utvidgad roll när det gäller certifiering och infrastrukturutveckling, och att byrån därför måste få tillräckliga budgetmedel. Forsknings- och innovationsansträngningarna inom järnvägssektorn måste fortsätta, och parlamentet insisterar i detta sammanhang på att det gemensamma företaget Shift2Rail får adekvat finansiering, att de regionala gränsöverskridande förbindelserna återupprättas och att järnvägsinfrastrukturen underhålls.

12.  Europaparlamentet välkomnar den första inbjudan att lämna förslag inom det gemensamma initiativet Shift2Rail. Parlamentet uppmanar ledningsstrukturen och i synnerhet kommissionen att påskynda genomförandet av sitt arbetsprogram i syfte att hämta in den tid som gått förlorad i fråga om upprättandet av nämnda initiativ, och att ägna särskilt intresse åt att lösa vissa centrala kompatibilitetsproblem inom det europeiska järnvägsnätet.

13.  Europaparlamentet understryker att översynen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008(2) förutser en utvidgning av behörighetsområdet för Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa). Parlamentet betonar hur viktigt det är att ge Easa tillräckliga medel så att byrån med framgång kan börja utöva denna nya behörighet.

14.  Europaparlamentet understryker dessutom att Easa redan har dragit ned på tjänsterna med 5 % enligt överenskommelsen i det interinstitutionella avtalet. Därför skulle eventuella ytterligare nedskärningar som rådet föreslår kunna leda till att Easas fungerar mindre väl och göra det omöjligt för byrån att fullgöra de uppdrag den redan tilldelats och sådana som kommer att tilldelas av den lagstiftande myndigheten. Parlamentet understryker vidare att de nya tjänster inom Easa som krävs p.g.a. ny politisk utveckling och ny lagstiftning för att fullgöra ytterligare arbetsuppgifter måste undantas från varje nedskärningsmål.

15.  Europaparlamentet understryker att Easa-tjänsterna (inklusive tillhörande pensioner) som till fullo finansieras av branschen och därför inte har någon inverkan på unionens budget, inte bör vara föremål för någon personalminskning, inbegripet det interinstitutionella avtalet.

16.  Europaparlamentet betonar att det bör vara Easa som beslutar om att, i enlighet med den varierande arbetsbelastningen, dvs. branschens efterfrågan, öka antalet tjänster som finansieras fullt ut av branschen under budgetåret. Parlamentet understryker att budgetmyndigheten därför, utöver de tjänster som finansieras via avgifter och som redan godkänts genom antagandet av Easas budget, bör ange hur många ytterligare tjänster (under ett tak på 10 %) som skulle kunna godkännas av byråns styrelse på förslag av byrån för att hantera en utveckling av efterfrågan på marknaden som inte hade kunnat förutses. Parlamentet understryker vidare att styrelsens beslut bör grundas på en dokumenterad utvärdering av den oförutsedda arbetsbelastningen och av effektivitetskriteriet.

17.  Europaparlamentet betonar att det krävs adekvat finansiering för genomförandet av de olika delarna av Single European Sky ATM Research (Sesar), så att man kan garantera genomförandet av sådana funktioner inom ATM som betraktas som väsentliga för att förbättra prestandan i unionens ATM-system.

18.  Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är att ta itu med flyktings- och migrationsfrågan och det bidrag som Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) kan ge i denna situation, inklusive när det gäller att skydda unionens yttre gränser. Parlamentet noterar att Emsas mandat har utvidgats i syfte att förbättra dess samarbete med nationella myndigheter och Europeiska gränsbevakningsbyrån. Parlamentet betonar hur viktigt det är med adekvat finansiering för att garantera optimal användning av den senaste tekniken, informationsdelning, som måste ske i enlighet med principerna om skydd av personuppgifter, och personalutbildningen.

19.  Europaparlamentet betonar hur viktiga de mål är som COP 21 har fastställt för transporter med syftet att bekämpa klimatförändringen. Det bör finnas finansiering för att säkra en trafikomställning från vägtransporter till järnvägs- samt sjö- och flodtransporter, och för att uppmuntra medlemsstaterna att investera i smart, hållbar, tillgänglig och integrerad kollektivtrafik. Parlamentet rekommenderar också att man tar hänsyn till bullerminskning i samband med transporter, för att erbjuda medborgarna en högkvalitativ miljö. Parlamentet insisterar vidare på en minskning av de externa kostnaderna i samband med transporter, vilket skulle minska bördan på framtida offentliga budgetar.

20.  Europaparlamentet understryker att ett effektivt miljöanpassat handhavande av logistiken inom alla transportsätt i unionen i stor utsträckning kan bidra till att minska trafikstörningarna och minska koldioxidutsläppen. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja digitalisering inom logistiken, exempelvis initiativ för fördelning av lastkostnader. Höghastighetsleder till sjöss är hörnstenar i logistiken och hamnarna och inlandssammanlänkningarna är naven i kombinerade transportsystem.

21.  Europaparlamentet understryker den digitala teknikens roll för utvecklingen av säkra, effektiva, intermodala och hållbara transporter och mobilitetsplanering. Kommissionen uppmuntras att stödja utveckling av digitalisering och automatisering inom alla transportsätt och utveckling av innovativa lösningar, t.ex. samåkning eller färdmedelsdelning i städer och landsbygdsområden som sammanlänkas genom kollektivtrafik, till gagn för alla unionsmedborgare, turister och företag, inklusive små och medelstora företag.

22.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att för 2017 anslå tillräckliga medel för Galileo och Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service) i syfte att garantera kommissionens åtaganden avseende säkerhet och effektivitet inom transporter via luftfart, väg, järnväg och sjöfart. Parlamentet upprepar hur viktigt det är att snabbt tillhandahålla avbrottsfria GNSS-tjänster för smarta vägar och uppkopplade fordon, smart flott-, gods- och trafikstyrning såsom ATM, ERTMS och eCall.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja olika möjligheter till finansieringsåtgärder i syfte att tillgängliggöra transporttjänster, fordon, infrastruktur och intermodala kommunikationsnav och andra åtgärder för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

24.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att stödja initiativ som syftar till att öka trafiksäkerheten och som kan bidra till att nå målsättningen att halvera antalet dödsoffer i trafiken fram till 2020 och kraftigt minska allvarliga skador.

25.  Europaparlamentet anser det vara högprioriterat att garantera att transportmedel och infrastrukturer är säkra, och att tillräckliga medel måste tryggas för detta ändamål.

26.  Europaparlamentet efterlyser införandet av en särskild budgetpost för turism i unionsbudgeten för 2017, vilket fanns tidigare, med tanke på denna sektors ekonomiska betydelse för små och medelstora företag och gröna jobb i Europa och behovet av att göra den ännu mer attraktiv och konkurrenskraftig i en miljö med global konkurrens. Kommissionen uppmanas att se till att guiden om EU-finansiering 2014–2020 för turistsektorn finns tillgänglig på alla EU-språk. Parlamentet vill att kommissionen presenterar en årlig översikt över de turistprojekt som samfinansierats genom de olika unionsfonderna.

27.  Europaparlamentet begär att en omfattande strategi utarbetas för turistindustrin, som innehåller alla nödvändiga aspekter av en innovativ och konkurrenskraftig turistsektor, exempelvis följande: finansiering av sektorn, yrkesutveckling, tillgänglighet, infrastruktur, en viseringsordning, digitalisering och marknadsföring.

28.  Europaparlamentet understryker hur viktiga landsbygden, bergs-, ö- och kustområden och avlägsna regioner är för vidareutvecklingen av hållbar turism i Europa. Parlamentet anser att medel bör ställas till förfogande för att främja den lokala kulturen och den biologiska mångfalden i dessa regioner samt på turistmål som inte lämpar sig för massturism. Särskilda program bör utvecklas för att ge personer med nedsatt rörelseförmåga eller annan funktionsnedsättning tillträde utan hinder till turistanläggningar i Europa.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

1.9.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

42

2

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Andor Deli, Karima Delli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Stelios Kouloglou, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Georg Mayer, Cláudia Monteiro de Aguiar, Jens Nilsson, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Gabriele Preuß, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Claudia Țapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, István Ujhelyi, Wim van de Camp, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ivo Belet, Michael Gahler, Karoline Graswander-Hainz, Werner Kuhn, Jozo Radoš, Henna Virkkunen

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Urszula Krupa

(1)

  EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(2)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG (EUT L 79, 19.3.2008, s. 1).


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (8.9.2016)

till budgetutskottet

över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017

(2016/2047(BUD))

Föredragande av yttrande: Derek Vaughan

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att utveckla en resultatinriktad EU-budget. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förenkla EU-finansieringen, med ständigt beaktande av proportionalitetsprincipen och en god balans mellan förenkling och kontroll, särskilt med avseende på genomförandet och förvaltningen av EU-finansierade projekt och i synnerhet på regional och lokal nivå. Parlamentet betonar i detta sammanhang att kommissionen måste tillämpa en rationaliserad strategi genom hela livscykeln för EU-finansierade projekt, med en stark fokusering på betalningar i rätt tid, mätbara resultat och uppdaterade indikatorer.

2.  Europaparlamentet kräver att budgetförslaget för 2017 återspeglar och stöder de prioriteringar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, så att man i synnerhet blåser nytt liv i investeringar till förmån för innovation, tillväxt och sysselsättningsskapande, främjar konvergens, verkar för hållbara och socialt balanserade strukturreformer för modernare och mer konkurrenskraftiga europeiska ekonomier samt driver en ansvarsfull finanspolitik som tryggar investeringar och hållbar tillväxt.

3.  Europaparlamentet understryker att cirka en tredjedel av unionens årliga budget är inriktad på ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitiken är unionens främsta investeringspolitik och ett redskap för att minska ojämlikheterna mellan EU:s regioner samt är viktig för förverkligandet av Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla.

4.  Europaparlamentet noterar med oro att budgetförslaget för 2017 innehåller en enorm minskning av betalningsbemyndigandena (37,3 miljarder EUR, dvs. en minskning på 23,5 % jämfört med 2016) för rubrik 1b (ekonomisk, social och territoriell sammanhållning). Åtagandena uppgår samtidigt till 53,6 miljarder EUR (dvs. en ökning på 5,4 % jämfört med 2016). Parlamentet anser att de föreslagna betalningsbemyndigandena inte är tillräckliga för den betalningsnivå som behövs för denna rubrik. Detta äventyrar sålunda ett fullständigt genomförande av programmen och kan komma att undergräva medborgarnas förtroende för unionens politik.

5.  Europaparlamentet noterar kommissionens pressmeddelande av den 30 juni 2016 om förslaget till budget för 2017, i vilket kommissionen uppger att den på grund av det relativt långsamma utnyttjandet av vissa finansieringsprogram, särskilt inom sammanhållningspolitiken, förväntar sig färre faktureringar under 2017 än 2016. Parlamentet uppmanar kommissionen att förse parlamentet med utförligare uppgifter om denna fråga samt att beakta risken för att denna betalningsminskning på nytt kan komma att skapa en större eftersläpning av betalningar från och med 2017.

6.  Europaparlamentet framhäver det ökande gapet under rubrik 1b i budgetförslaget för 2017 mellan åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden, från 2 miljarder EUR år 2016 till 16,3 miljarder EUR år 2017. Eftersom genomförandenivån för de europeiska struktur- och investeringsfonderna förväntas öka 2017 krävs det tillräckliga budgetmedel som motsvarar denna ökning. Parlamentet vill uppmärksamma att den sena utnämningen av myndigheter för de operativa programmen kan komma att försena utbetalningarna under 2017. Parlamentet är mycket bekymrat över risken att denna situation kommer att påverka eftersläpningen av betalningar negativt, särskilt genom att det kan komma att skapas en anhopning av obetalda räkningar under den fleråriga budgetramens andra hälft.

7.  Europaparlamentet hyser övertygelsen att återtaganden inom alla rubriker – och i synnerhet inom rubrik 1b – som sker på grund av att åtgärder av motiverade skäl inte alls eller bara delvis genomförts, bör återinföras i det årliga budgetförfarandet. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om detta redan för 2017 års unionsbudget.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera och anpassa sin betalningsplan, som upprättats för att minska och betalningseftersläpningarna och förhindra nya eftersläpningar, så att hänsyn tas även till de ökade betalningsbehoven till följd av de tekniska justeringarna i enlighet med artikel 7 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, och att lägga fram denna ändrade betalningsplan för parlamentet.

9.  Europaparlamentet upprepar att anslagen under rubrik 1b utgör den huvudsakliga resurs som de lokala och regionala myndigheterna har att tillgå för att hantera oförutsedda utmaningar som exempelvis flyktingkrisen. I detta sammanhang uppmanar parlamentet kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna på ett effektivt och mer flexibelt sätt när dessa begär programändringar, i syfte att tillhandahålla en tillräckligt hög nivå av betalningsbemyndiganden och säkra bättre samordning mellan ESI-fonderna. Parlamentet noterar här den ojämna inverkan som flyktingkrisen haft på lokal och regional nivå. Parlamentet föreslår att de ytterligare resurser som uppstår till följd av tekniska justeringar anslås till områden med ett högt europeiskt mervärde, såsom ungdomssysselsättning och hållbara investeringar, i syfte att öka tillväxten och minska ojämlikheterna inom unionen.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utföra löpande utvärderingar av de pågående operativa programmen och att ändra dessa program i händelse att de är ineffektiva, så att förvaltningen av ESI-fonderna blir effektivare och ändamålsenligare, i syfte att uppnå de planerade målen.

11.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen under 2016 såg över alla medlemsstaters samlade tilldelning för målet Investering för tillväxt och sysselsättning inom sammanhållningspolitiken för 2017–2020 tillsammans med den tekniska justeringen för år 2017, i enlighet med artikel 7 i rådets förordning, tillsammans. Parlamentet noterar att justeringen ledde till en ökning på 4,6 miljarder EUR av taken för 2017–2020 för åtagandebemyndiganden under rubrik 1b. Parlamentet framhåller konsekvenserna av denna justering för 2017 års budget.

12.  Europarlamentet framhåller den centrala roll som Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) spelar när det gäller att uppbåda finansiering från den privata sektorn och nya finansieringskällor för investeringar, som är av central betydelse för Europas konkurrenskraft och ekonomiska återhämtning. Parlamentet betonar att ökad konsekvens, synergi och komplementaritet måste tryggas mellan ESI-fonderna, Efsi och andra unionsfinansierade och nationella program för att målen i Europa 2020-strategin ska kunna nås och investeringar stimuleras. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att öka synligheten för projekt som avser ESI-fonder och investeringar inom ramen för Efsi och andra unionsfinansierade program.

13.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer, med ett finansiellt anslag på 142 800 000 EUR, och understryker att denna finansiering bör anslås i syfte att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

14.  Europaparlamentet betonar sammanhållningspolitikens viktiga bidrag till ett effektivt genomförande av jämställdhetsbudgetering. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja åtgärder för att upprätta lämpliga jämställdhetsverktyg, till exempel incitamentsystem där man utnyttjar strukturfonderna för att främja jämställdhetsbudgetering på nationell nivå.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

8.9.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

1

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Steeve Briois, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Michela Giuffrida, Ivan Jakovčić, Marc Joulaud, Constanze Krehl, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Jens Nilsson, Andrey Novakov, Stanislav Polčák, Fernando Ruas, Monika Smolková, Maria Spyraki, Ramón Luis Valcárcel Siso, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Kerstin Westphal, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jan Olbrycht, Dimitrios Papadimoulis

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Czesław Hoc, Karol Karski, Julia Reda, Tatjana Ždanoka


YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (1.9.2016)

till budgetutskottet

över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017

(2016/2047(BUD))

Föredragande av yttrande: Peter Jahr

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar det föreslagna beloppet på EUR 58,9 miljarder i åtaganden, och beklagar denna minskning med 5,7 % jämfört med 2016 (effekten av omfördelningen neutraliserad), och EUR 55,2 miljarder i betalningar (+0,2 %) i budgetförslaget för 2017 för rubrik 2.

2.  Europaparlamentet beklagar att, med beaktande av taket i den fleråriga budgetramen 2014–2020 för rubrik 2, flera stora utgiftskategorier i den gemensamma jordbrukspolitiken sannolikt kommer att skäras ned under 2017, inbegripet landsbygdsutveckling, direktstöd och marknadsåtgärder.

3.  Europaparlamentet beklagar särskilt de föreslagna nedskärningarna av åtaganden och betalningar för landsbygdsutveckling. Parlamentet beklagar minskningarna med 23,1 % i åtaganden och 4,6 % i betalningar och noterar att de högre beloppen beror på att åtaganden från 2014 kompenserats under budgetåren 2015 och 2016. Parlamentet betonar att anslag till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) har ett högt mervärde för ekonomin och de offentliga tjänsterna på landsbygden i hela EU, inklusive verklig potential att bevara och skapa nya arbetstillfällen.

4.  Europaparlamentet välkomnar det jordbruksstödpaket som presenterades i juli 2016 och anser att det är ett steg på vägen mot bättre produktionsstyrning. Parlamentet beklagar dock att den del som går till åtgärder på unionsnivå, jämfört med den del som går till nationella anslag, är alltför liten eftersom produktionsstyrning måste vara unionsövergripande om man ska undvika risken för åternationalisering och upprätthålla lika villkor för alla. Parlamentet anser att strukturella åtgärder bör planeras och integreras i kommande års budgetar.

5.  Europaparlamentet betonar målen om ökad konkurrenskraft och hållbarhet inom unionens jordbruk, och begär att resurser ska tilldelas för att dessa mål ska kunna uppnås. Parlamentet påminner om jordbrukspolitikens potential i fråga om jobbskapande, tekniska och sociala innovationer och hållbar utveckling, särskilt på landsbygden där den regionala utvecklingen därmed främjas.

6.  Europaparlamentet fördömer att åtaganden och betalningar för landsbygdens utveckling minskar år efter år.

7.  Europaparlamentet beklagar att budgetförslaget för 2017 lämnar en massivt minskad outnyttjad marginal på 0,64 miljarder under rubrik 2. Parlamentet insisterar, oaktat eventuella akutsituationer under andra budgetrubriker, på att marginalen på 0,65 miljarder för oförutsedda utgifter bibehålls under rubrik 2 för att man ska kunna hantera den pågående krisen på jordbruksmarknaderna och eventuella nya kriser och ofta förekommande prisvolatilitet. Parlamentet påpekar att ett utrikespolitiskt beslut ledde fram till det ryska embargot, som innebar att jordbrukarna fick bära den tyngsta bördan och som utlöste krisen. Parlamentet insisterar därför på att hela marginalen ska finnas kvar under rubrik 2.

8.  Europaparlamentet konstaterar att unionens jordbruk drabbats av allt fler kriser under senare år. Kommissionen uppmanas därför att se över krisfinansieringssystemet och skapa ett nytt instrument som möjliggör ett snabbt politiskt ingripande vid kriser utan att de årliga direktstöden påverkas.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att regelbundet övervaka de avsevärda prissvängningarna för jordbruksprodukter, särskilt inom mejerisektorn, vilka inverkar negativt på jordbrukarnas inkomster, och att snabbt och effektivt vidta åtgärder när detta är nödvändigt, så att jordbrukarna får en direkt möjlighet att bekämpa sådan prisvolatilitet.

10.  Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att medel som har öronmärkts för forskning inom jordbrukets livsmedelssektor, särskilt från Horisont 2020-budgeten, till fullo förblir tillgängliga för detta ändamål i syfte att stimulera innovation inom jordbrukssektorn.

11.  Europaparlamentet beklagar att målen med de förslagna åtgärderna inte har uppnåtts helt och hållet. Parlamentet motsätter sig de föreslagna nedskärningarna för interventioner på jordbruksmarknaderna jämfört med 2016. Parlamentet ser att det behövs fortsatta ekonomiska insatser för att bekämpa krisen. Parlamentet uppmanar kommissionen att förlänga nödåtgärderna för både avsättningssvårigheter och konsekvenser av det ryska embargot och uttrycker oro över att det kommer att krävas ytterligare intervention på marknaderna. Parlamentet anser att alla åtgärder och ingripanden bör ta större hänsyn till olika medlemsstaters särdrag och specifika behov.

12.  Europaparlamentet insisterar på att medlemsstaterna utan dröjsmål ska genomföra ett stödprogram för att minska mjölkproduktionen. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör samordna sina åtgärder för att minska konkurrensen mellan mjölkproducenter från olika medlemsstater. Parlamentet anser att effektiv produktionsstyrning sköts bäst på unionsnivå, vilket säkerställer lika villkor för alla.

13.  Europaparlamentet noterar effekterna av avskaffandet av mjölkkvoterna och anser att förberedande åtgärder krävs för att undvika marknadsobalanser efter avskaffandet av sockerkvoterna i september 2017.

14.  Europaparlamentet välkomnar att stödet till programmet för skolmjölk fortsätter: EUR 75 miljoner finns anslagna i budgetförslaget för 2017. Parlamentet motsätter sig att anslagen till programmet för frukt och grönsaker i skolan minskas med EUR 20 miljoner. Parlamentet upprepar att båda dessa program har visat sig vara mycket viktiga för jordbrukare och medlemsstater, och betonar hur viktiga de är mot bakgrund av den pågående krisen och undernäringsnivåerna hos barn i unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att minska byråkratin för båda programmen.

15.  Europaparlamentet insisterar på att alla intäkter i EU-budgeten från inkomster avsatta för särskilda ändamål respektive återbetalningar till följd av oegentligheter på jordbruksområdet från 2015/2016 bibehålls under rubrik 2.

16.  Europaparlamentet välkomnar de ökade anslagen till producentorganisationernas driftsfonder men motsätter sig de massiva nedskärningarna av stödet till förhandserkännande av producentgrupper. Parlamentet välkomnar förlängningen av undantagsåtgärderna för frukt- och grönsakssektorn, särskilt i ljuset av krisen och det ryska embargot som drabbat producenterna hårt. Parlamentet anser att åtgärderna ska fortsätta så länge det ryska embargot tillämpas och anser att de bör utvidgas till att omfatta alla berörda odlings- och boskapssektorer. Parlamentet betonar att mjölksektorn kräver särskild uppmärksamhet eftersom det ryska importförbudet späder på osäkerheten för producenterna genom att förvärra det prisfall som skett sedan kvotsystemet avskaffades.

17.  Europaparlamentet välkomnar anslagen till forskning och innovation på jordbruksområdet inom Horisont 2020 i syfte att trygga försörjningen av säkra och högkvalitativa livsmedel och andra biobaserade produkter. Parlamentet understryker att man bör prioritera projekt som rör primärproducenter.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att de medel som anslås till reserven för kriser inom jordbrukssektorn i 2017 års budget, och som därefter förblir oanvända, i sin helhet lämnas kvar under rubrik 2 till följande budgetår och används för direktstöd till jordbrukare, i enlighet med förordning (EU) nr 1306/2013. Parlamentet betonar att det behövs ekonomiskt och tekniskt omvandlingsstöd till de jordbrukare som drabbats hårdast av den nuvarande krisen.

19.  Europaparlamentet insisterar på att medel måste anslås för att kompensera jordbrukarnas ekonomiska förluster till följd av marknadskriser eller andra orsaker. Parlamentet upprepar att den outnyttjade marginalen under rubrik 2 måste användas i detta syfte.

20. Europaparlamentet betonar behovet att öka anslagen till kampen mot djursjukdomar och växtskadedjur (för närvarande EUR 20 miljoner) eftersom det aktuella beloppet inte räcker för att klara av hanteringen av sjukdomar som dyker upp igen, t.ex. Xylella fastidiosa och fågelinfluensan, och nya sjukdomar, t.ex. lumpy skin disease, en smittsam infektionssjukdom som redan drabbat boskap i Grekland och Bulgarien och hotar flera andra länder. Parlamentet begär att ytterligare medel öronmärks för att kompensera jordbrukarnas ekonomiska förluster till följd av marknadskriser och sanitära eller fytosanitära kriser, t.ex. Xylella fastidiosa, särskilt i olivodlings- och olivoljesektorn, stärka de förebyggande åtgärderna i unionen, bekämpa spridningen av denna förödande sjukdom, omstrukturera sektorn och konsolidera den vetenskapliga forskningen om patogenen och dess vektorer. Parlamentet upprepar att den outnyttjade marginalen under rubrik 2 måste användas i detta syfte. Parlamentet insisterar på att kompensation för utrotningsåtgärder också bör omfatta återupprättandet av jordbruksekosystemen, inbegripet marken, liksom etablering av en robust biologisk mångfald och genetisk mångfald i växt- eller djurbeståndet, vilket helst även omfattar resistens mot eller tolerans av sjukdomar och skadedjur. Parlamentet anser att allt stöd bör syfta till att säkerställa balanserade och biologiskt mångfaldiga jordbruksekosystem och landskap, som är mindre känsliga för framtida angrepp. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra en försämring av dessa marknader.

21.  Europaparlamentet motsätter sig kommissionens beslut att öka anslagen till frivilligt kopplat stöd, eftersom detta leder till snedvriden konkurrens mellan medlemsstaterna på vissa jordbruksmarknader. Parlamentet motsätter sig också minskat stöd till unga jordbrukare.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta organ för marknadsövervakning vad gäller kött och andra produkter med prisvolatilitet, så att man kan göra prognoser och undvika överproduktion.

23.  Europaparlamentet välkomnar att anslagen till stöd för biodling ökat något och anser att anslagen bör ökas ytterligare, eftersom parlamentet konsekvent har betraktat biodling som en prioritering för jordbrukets framtid och för bevarandet av den biologiska mångfalden.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka de avsevärda prissvängningarna för jordbruksprodukter, som inverkar negativt på jordbrukarnas inkomster, och att snabbt och effektivt vidta åtgärder när detta är nödvändigt.

25.  Europaparlamentet förespråkar att man ska hålla fast vid målen om ökad konkurrenskraft och hållbarhet inom det europeiska jordbruket, och begär att resurser ska tilldelas för att dessa mål ska kunna uppnås.

26.  Europaparlamentet protesterar mot kommissionens beslut att lägga fram sitt budgetförslag för 2017 mer än en månad senare än planerat, med hänvisning till folkomröstningen i Förenade kungariket, eftersom detta rubbar budgetförfarandet kraftigt.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

30.8.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

5

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Paul Brannen, Daniel Buda, Nicola Caputo, Matt Carthy, Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Edouard Ferrand, Luke Ming Flanagan, Beata Gosiewska, Martin Häusling, Jan Huitema, Peter Jahr, Jarosław Kalinowski, Urszula Krupa, Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Mairead McGuinness, Giulia Moi, Ulrike Müller, Maria Noichl, Marijana Petir, Jens Rohde, Bronis Ropė, Jordi Sebastià, Jasenko Selimovic, Maria Lidia Senra Rodríguez, Czesław Adam Siekierski, Marc Tarabella, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Bas Belder, Franc Bogovič, Maria Heubuch, Karin Kadenbach, Norbert Lins, Gabriel Mato, Anthea McIntyre, Sofia Ribeiro, Annie Schreijer-Pierik, Tibor Szanyi, Hannu Takkula, Estefanía Torres Martínez, Ramón Luis Valcárcel Siso


YTTRANDE från fiskeriutskottet (1.9.2016)

till budgetutskottet

över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017

(2016/2047(BUD))

Föredragande av yttrande: Nils Torvalds

FÖRSLAG

Fiskeriutskottet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att målen för den gemensamma fiskeripolitiken endast kan uppnås i praktiken om det finns en tillräcklig budget. Parlamentet påpekar att denna budget huvudsakligen är samlad i avsnitt III och avdelning 11, ”Havsfrågor och fiske”. Parlamentet noterar att den största delen av anslagen är avsedd för Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), som har begränsade resurser till sitt förfogande jämfört med andra EU-fonder, och de obligatoriska bidragen till de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna och till avtal om hållbart fiske, och att man måste bromsa de ständiga anslagsnedskärningar som denna budgetpost har fått kännas vid om förväntningarna i samband med utvidgningen av nätverket av överenskommelser med tredjeländer ska kunna uppfyllas.

2.  Europaparlamentet betonar att EU-budgeten måste återspegla de uttalade politiska målen för sysselsättning, näringsliv och företagande. Parlamentet betonar att havsfrågor och fiske också skapar sysselsättning och tillväxt samt bidrar aktivt till regional utveckling och till förvaltningen av naturresurser.

3.  Europaparlamentet framhåller fiskets sociala och ekonomiska betydelse för de lokala samhällena och vissa havs-, kust- och öregioner som är särskilt beroende av fiske. Parlamentet erkänner behovet av att upprätthålla tillräckliga finansiella bestämmelser för att göra det möjligt för kustfiske, icke-industriellt och småskaligt fiske att få finansiering.

4.  Europaparlamentet understryker att fiske och havsfrågor har en viktig ekonomisk, social och miljömässig dimension och att dessa sektorer spelar en avgörande roll för den blå ekonomin.

5.  Europaparlamentet betonar att den gemensamma fiskeripolitiken också bidrar till social sammanhållning i de yttersta randområdena och på öarna i dessa områden. Parlamentet påpekar att fiskeriföretagen i dessa regioner i vissa fall är missgynnade genom extra kostnader och därför bör erkännas särskilt och ges stöd i enlighet med artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, på samma sätt som regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, i enlighet med artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

6.  Europaparlamentet betonar att genomförandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken innebär ett paradigmskifte inom fiskeriförvaltningen, både för medlemsstaterna och för fiskarna, och påminner i detta avseende om de problem som har uppstått under tidigare budgetår då anslagen har minskats.

7.  Europaparlamentet påpekar behovet av att garantera tillräckligt finansiellt stöd, utan nedskärningar av anslagen för att kontrollera fiskeverksamhet och investeringar ombord och i hamnar, för att säkerställa och underlätta genomförandet av landningsskyldigheten.

8.  Europaparlamentet betonar att moderniseringen av politiken för kontroll av fisket bara kan genomföras genom att verktygen moderniseras, och detta är möjligt endast om budgeten utökas.

9.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att säkerställa tillräcklig finansiering och att åtminstone bibehålla samma nivå på anslagen som under det nuvarande budgetåret för insamlingen av de uppgifter som är nödvändiga för att rationella och vetenskapligt baserade beslut ska kunna fattas inom ramen för fiskeripolitiken.

10.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att genom hela distributionskedjan investera i analys och spridning av kunskaper om och förståelse för de ekonomiska aspekterna av fiske- och vattenbruksmarknaden, och därför måste finansiering garanteras genom budgetposten för marknadsinformation, med de åtagandebemyndiganden som krävs för att täcka de beräknade betalningarna.

11.  Europaparlamentet betonar behovet av att prioritera projekt som är inriktade på skapandet av sysselsättning (särskilt genom sysselsättningsinitiativet för ungdomar), innovativa projekt och diversifiering av lokala ekonomier för att tillföra ett mervärde till deras fiskeverksamhet, t.ex. genom marknadsföring av märkta produkter eller fisketurism, samt på bevarandet och återhämtningen av fiskebestånden och de marina ekosystemen.

12.  Europaparlamentet pekar ut ungdomssysselsättning inom detta område som en politisk prioritering. Det är medlemsstaternas ansvar att göra sitt yttersta för att göra det enklare för unga personer att utöva de många olika yrkena inom fisket, genom att utnyttja alla de redskap som finns, inklusive strukturfonderna.

13.  Europaparlamentet påpekar att med tanke på att genomförandet av unionens budget för 2017 kommer att sammanfalla med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen för 2014–2020 är budgetåret 2017 den lämpliga perioden för att säkerställa att unionen får tillräckliga resurser för att effektivt hantera interna och externa åtgärder och överväga vilka anslag som krävs för att tillfredsställa den gemensamma fiskeripolitikens finansieringsbehov.

14.  Europaparlamentet upprepar att ett stort antal blandfisken från den 1 januari 2017 kommer att påverkas av landningskraven för fisk som annars skulle kastas överbord, och efterlyser i detta sammanhang en särskild budgetpost ägnad att hjälpa till att uppfylla detta krav, för att öronmärka och främja forskning och utveckling inriktad på fiskeredskapens selektivitet.

15.  Europaparlamentet påpekar att alla de operativa programmen om fiske nyligen har antagits av medlemsstaterna, vilket innebär att kommissionen och de nationella förvaltningarna under budgetåret 2017 bör påskynda sina åtgärder för att se till att projekten i fråga genomförs i tid. Parlamentet anser att nivån på betalnings- och åtagandebemyndigandena i EU-budgeten bör vara tillräcklig för att förhindra betalningsproblem och nedskärningar för fiskeverksamheten.

16.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att varje år översända en lägesrapport över alla åtaganden och betalningar till parlamentet, uppdelade per medlemsstat, i syfte att säkerställa att de olika tak som föreskrivs av EHFF iakttas.

17.  Europaparlamentet uppmanar GD MARE att inom ramen för partnerskapsavtalen om hållbart fiske (SFPA) noga övervaka sektorsstödet, och använda detaljerade kartor baserade på den information som finns i projektdokumentationen.

18.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA) endast kan utföra sina uppgifter om den ges tillräckliga tekniska, ekonomiska, personella och finansiella resurser. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa tillräcklig finansiering för de anslag som avser EFCA för att göra det möjligt för byrån att uppfylla sina nya uppgifter i enlighet med den reformerade gemensamma fiskeripolitiken och förslaget om en europeisk gräns- och kustbevakning. Parlamentet påminner om behovet av att undanta alla tjänster vid byråer som hanterar migrationskrisen från personalminskningsmålet på 5 %.

19.  Europaparlamentet rekommenderar en ökning av EFCA:s budget, så att byrån kan genomföra de nya uppgifter som krävs inom ramen för det europeiska gräns- och kustbevakningsprojektet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

31.8.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

16

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Clara Eugenia Aguilera García, Alain Cadec, Richard Corbett, Carlos Iturgaiz, António Marinho e Pinto, Gabriel Mato, Remo Sernagiotto, Ricardo Serrão Santos, Isabelle Thomas, Jarosław Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Izaskun Bilbao Barandica, José Blanco López, Nicola Caputo, Ole Christensen, Ian Duncan, Czesław Hoc, Cláudia Monteiro de Aguiar, Maria Lidia Senra Rodríguez, Nils Torvalds


YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (6.9.2016)

till budgetutskottet

över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017

(2016/2047(BUD))

Föredragande av yttrande: Bogdan Andrzej Zdrojewski

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar att kommissionens försening med presentationen av förslaget till budget för 2017 allvarligt stör parlamentets arbete. Sådana förseningar måste undvikas i framtiden.

2.   Europaparlamentet noterar den föreslagna ökningen i förslaget till budget för 2017 för programmen Eurasmus+, Kreativa Europa och Medborgarnas Europa. Investeringar inom dessa politikområden kan bidra till Europa 2020-strategins syfte att främja smart och hållbar tillväxt för alla och till EU:s undomsstrategis strävan efter ungdomars aktiva deltagande och inkludering i samhället, och kan innebära en strategisk investering i människor som en avgörande faktor för tillväxt och välstånd om den inriktas på rätt saker.

3.  Parlamentet välkomnar undertecknandet av överenskommelsen om att komma igång med det finansiella garantiinstrumentet inom programmet Kreativa Europa, vilket är en avgörande faktor för att förbättra tillgången till lånefinansiering för små och medelstora företag och organisationer som arbetar inom den kulturella och kreativa sektorn, och en avgörande faktor för att garantera nödvändig skälig ersättning för upphovsmän. Parlamentet välkomnar initiativet med den integrerade utbildningssatsning avseende garantiinstrumentet, som erbjuds banker och finansiella mellanhänder. Parlamentet rekommenderar med eftertryck att samtliga åtgärder som krävs påbörjas under 2016 så att garantiinstrumentet kan nå sin planerade omfattning så snart som möjligt.

4.   Europaparlamentet betonar att unionsprogrammen inom kultur, utbildning, ungdom och medborgarskap kompletterar och skapar synergieffekter med integrationspolitiken för migranter och flyktingar. Därför uppmanar parlamentet unionsinstitutionerna att ta hänsyn till detta genom lämpliga anslagsökningar till de direktförvaltade programmen, t.ex. Kreativa Europa, och till de berörda budgetposterna i struktur- och investeringsfonderna.

5.   Europaparlamentet upprepar sin uppfattning att ungdomskapitlet i Erasmus+ är en symbol för ett utbildningsprogram som erbjuder rörlighet, och kommer att ge ungdomar färdigheter och kompetenser som behövs för att klara nya utmaningar. Parlamentet betonar att detta kapitel måste få 10 % av programmets totala budget, vilket slås fast i grundrättsakten.

6.   I samband med de nya samhällsutmaningarna i Europa noterar Europaparlamentet att man behöver förstärka en europeisk strategi för att möta gemensamma europeiska utmaningar genom att stödja de storskaliga innovativa projekt inom utbildnings- och ungdomsområdet som genomförs av det europeiska civilsamhällets nätverk.

7.   Europaparlamentet beklagar att inga ytterligare anslag till ungdomssysselsättningsinitiativet har tagits med i budgeten för 2017. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att se till att programmet kan fortsätta under 2017.

8.   Europaparlamentet understryker att 30-årsdagen av Erasmusprogrammet inträffar 2017. Därför uppmanar parlamentet till en adekvat anslagsfördelning så att man kan utnyttja detta jubileum för att ytterligare marknadsföra programmets fördelar för Europa och dess medborgare. Dessutom uppmanar parlamentet intressenterna, inklusive ungdomsorganisationer och andra utbildningsinstitutioner, att engagera sig djupt för att nå ut till en bred europeisk publik.

9.   Europaparlamentet noterar att kommissionen inte har avsatt någon marginal för ytterligare förstärkningar som skulle kunna finansiera pilotprojekt och förberedande åtgärder inom rubrik 3. Parlamentet noterar att det finns en marginal under rubrik 1a. Parlamentet betonar vilken potential som pilotprojekt och förberedande åtgärder har som verktyg för att testa åtgärder inom unionens politikområden och införandet av nya innovativa initiativ som kan omvandlas till reguljär EU-verksamhet.

10.  Europaparlamentet framhåller att en effektiv kommunikationspolitik på EU-nivå måste förstärka mediemångfalden och mediernas trovärdighet samt främja en genuin dialog med medborgarna. Detta måste få stöd genom adekvata anslag i budgetförslaget. Mot denna bakgrund påminner parlamentet om den positiva roll som alleuropeiska nät av lokala och nationella medier, såsom Euranet Plus, spelar, och efterlyser en budgetgaranti som skulle garantera dess löpande verksamhet och en stabil finansiering.

11.  I samband med den växande migrations- och flyktingkrisen och terroristhot understryker Europaparlamentet den roll som kulturdiplomati spelar. Parlamentet välkomnar kommissionens gemensamma meddelande Towards the EU strategy for international cultural relations. I detta sammanhang noterar parlamentet att det behövs adekvat finansiering för att göra kulturen till ett kraftfullt redskap i tjänst hos unionens utrikespolitik och för att göra unionen till en starkare global aktör.

12.  Europaparlamentet noterar att man måste få fram de budgetgarantier som krävs för de förberedande åtgärderna för genomförandet av europeiska kulturarvsåret 2018.

13.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är med statistiska undersökningar och tillgång till jämförbara uppgifter, så att det blir möjligt att effektivt övervaka och analysera de kulturella och ekonomiska effekterna och samhällseffekterna av kultur- och utbildningspolitiken. I detta sammanhang betonar parlamentet hur nödvändigt det är att anslå tillräckliga medel för detta syfte.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

5.9.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

20

2

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Andrea Bocskor, Silvia Costa, Mircea Diaconu, Jill Evans, Petra Kammerevert, Svetoslav Hristov Malinov, Stefano Maullu, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Michaela Šojdrová, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Rosa D’Amato, Eider Gardiazabal Rubial, Zdzisław Krasnodębski, Ernest Maragall, Martina Michels, Hannu Takkula

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Gerolf Annemans, Raymond Finch


YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (2.9.2016)

till budgetutskottet

över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017

(2016/2047(BUD))

Föredragande av yttrande: Monica Macovei

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar ökningen med 5,4 % för åtagandebemyndigandena och 25,1 % för betalningsbemyndigandena i rubrik 3 i unionens budget jämfört med 2016. Parlamentet välkomnar tonvikten i budgeten för 2017 på att anslå tillräckliga medel för att effektivt bemöta migrationskrisen. Parlamentet stöder kommissionens åtagande att tillhandahålla de resurser som krävs för att effektivt förvalta och kontrollera unionens yttre gränser, förstärka säkerheten inom och utom unionen, ge medlemsstaterna stöd för att ta emot människor som behöver internationellt skydd och åtgärda de bakomliggande orsakerna till migrationsflöden i ursprungs- och transitländerna. Parlamentet påpekar dock att de 5,2 miljarder EUR som programmerats för 2017 för rubrik 3 och 4 för att möta utmaningarna i samband med flykting- och migrationskrisen och de allvarliga hot mot Europas medborgare som allvarlig organiserad brottslighet, terrorism och komplex och gränsöverskridande it-brottslighet utgör, motsvarar mindre än 3,5 % av unionens totala budget, vilket är litet med tanke på den existentiella betydelse som detta har för EU. Unionen bör visa solidaritet med dem i verklig nöd. Bevarandet av unionens grundläggande värden, såsom respekt för mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för mänskliga rättigheter bör få adekvat finansiering.

2.  Europaparlamentet efterlyser en revidering av taken för rubrikerna 3 och 4 i kommissionens halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen, så att det blir möjligt med en mer robust, flexibel och hållbar reaktion på den rådande humanitära utmaningen och flyktingutmaningen fr.o.m. 2017. Parlamentet begär en förenkling av budgetförordningen och förfarandena, en rättvis och transparent fördelning av medlen, med redovisningsansvar, samt kontroll av hur unionens medel används.

3.  Europaparlamentet understryker att de ansträngningar som unionen för närvarande gör för att hantera flykting- och migrationsströmmarna bör anpassas på adekvat sätt till de specifika behoven och utsattheten bland de allt fler fördrivna kvinnorna och flickorna. I både rubrik 3 och 4 bör det inrättas öronmärkta humanitära fonder som garanterar ett flersektoriellt angreppssätt, inklusive adekvat införande av minimistandarder för livsräddande tjänster i samband med sexuell och reproduktiv hälsa, förebyggande av och reaktion på sexuellt och könsbaserat våld samt utbildning av socialarbetare och medicinsk personal längs de europeiska flyktingvägarna.

4.  Europaparlamentet förväntar sig att migrationsströmmarna kommer att fortsätta p.g.a politisk instabilitet och konflikter i många regioner. Parlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en ny partnerskapsram med tredjeländer enligt den europeiska migrationsagendan. Förslagen bör genomföras snabbt så att man kan ta itu med de grundläggande orsakerna till migrationen, med full respekt för de värden på vilka unionen vilar.

5.  Europaparlamentet påminner om att en rättvis och transparent fördelning av medlen mellan de olika målen för asyl-, migrations- och integrationsfonden var en prioritering för parlamentet under de förhandlingar som ledde till antagandet av denna fond. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att öka antalet budgetposter inom asyl-, migrations- och integrationsfonden för att förbättra läsvänligheten och transparensen när det gäller hur medlen tilldelas de olika målen och därmed hur dessa budgetposter kommer att användas. Särskilt kommissionen uppmanas att separera utgifter för förbättring av rättvisa återvändandestrategier från utgifter för legal migration, och att främja en effektiv integrering av tredjelandsmedborgare i alla framtida budgetförslag, enligt förslaget i yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor avseende budgeten för 2015(1).

6.  Europaparlamentet välkomnar användningen av flexibilitetsmekanismen och marginalen för oförutsedda utgifter under rubrik 3 till ett belopp på 1,7 miljarder EUR, men är oroligt för att ytterligare flexibilitet inte längre är möjlig under 2017. Parlamentet noterar att åtgärder under rubrik 4 endast delvis finansieras genom unionsbudgeten. Medlemsstaterna uppmanas att leva upp till sina åtaganden, och kommissionen uppmanas att stödja genomförandet av överenskommelserna i så hög grad som möjligt.

7.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett samordningscentrum för offer för terrorismen (Victims of Terrorism Response Co-ordination Centre) (2 miljoner EUR) som skulle avhjälpa sådana brister som dåliga kunskaper och bristande utveckling av färdigheter genom att sammanföra viktiga experter på insatser, advokater som företräder offer och organisationer från hela Europa för att identifiera de viktigaste prioriteringarna och frågorna för terrorismoffer och tillhandahålla dessa samordnat gränsöverskridande stöd, så att infrastrukturen för katastrofhantering får en adekvat inriktning på offren.

8.  Europaparlamentet är oroat över att inrättandet av finansiella instrument utanför unionsbudgeten kan hota budgetens enhet och kringgå budgetförfarandet som kräver Europaparlamentets deltagande och kontroll.

9.  Europaparlamentet välkomnar finansieringen av Amif (1,6 miljarder EUR) och Fonden för inre säkerhet (0,7 miljarder EUR). Parlamentet anser att denna ökning bidrar till en rättvis och transparent fördelning av de årliga medlen mellan de olika programmen och målen för fonderna. Parlamentet stöder hela finansieringen (3 miljarder EUR) för upprättandet av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, det nya systemet för in- och utresa, det nya gemensamma europeiska asylsystemet och för inrättandet av instrumentet för att tillhandahålla snabbt och effektivt humanitärt bistånd inom unionen vid katastrofer.

10.  Frontex bör ge sitt ombud för grundläggande rättigheter adekvata resurser och personal för att inrätta en mekanism för klagomål och för att vidareutveckla och införa byråns strategi för att övervaka och garantera skyddet av de grundläggande rättigheterna.

11.  Europaparlamentet betonar att även om Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns budgetmedel och personal verkar adekvata i dagsläget måste man noga övervaka byråns framtida behov av verksamhetsresurser och personal så att byrån inte halkar efter verklighetsutvecklingen. Parlamentet föreslår att de tillfälliga tjänsternas tjänstegrader höjs så att de motsvarar komplexiteten i de nya uppgifter som har tilldelats byrån genom den reviderade förordningen.

12.  Europaparlamentet är nöjt med att kommissionens förslag till budgetmedel och personal för Easo motsvarar byråns behov. Det är viktigt att inte minska dessa resurser och bemanningsnivåer, och de bör ses över om situationen med ett ökat inflöde av migranter återkommer.

13.  Europaparlamentet stöder budgetökningen för de effektiva byråer inom ramen för rättsliga och inrikes frågor, särskilt de som arbetar med migration och säkerhet, och begär att de undantas från kravet på en 5-procentig minskning av unionens personal. Parlamentet understryker att de berörda byråerna måste få tillräckliga resurser och tillräcklig personal när deras mandat utvidgas. Parlamentet välkomnar kampen vid Europols europeiska centrum mot it-brottslighet (EC3) mot sexuell exploatering av barn via internet, och framhåller att det behövs mer personalresurser till detta område. Det behövs en ordentlig justering av finansieringen för att stödja Eurojust som står inför en massiv ökning av arbetsbördan inom områden såsom kampen mot terrorismen, it-brottslighet, immigrantsmuggling och andra former av allvarlig gränsöverskridande brottslighet. Parlamentet begär att få ytterligare detaljerad motivering till den dramatiska ökningen på 92 %, motsvarande 73 miljoner EUR, av budgeten för eu-LISA för systemet för in- och utresa, informationssystemens driftskompatibilitet och översynen av Dublin-bestämmelserna samt en förklaring av fördelningen av anslag mellan budgeten för eu-LISA och Fonden för inre säkerhet.

14.  Europaparlamentet betonar att det är viktigare än någonsin med ett samordnat angreppssätt bland medlemsstaterna för att bekämpa organiserad brottslighet, terrorism, it-brottslighet och annan allvarlig brottslighet med gränsöverskridande dimensioner. Ytterligare resurser bör anslås för utbildning på unionsnivå inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete, särskilt när det gäller verksamheten hos Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, och Eurojust och Europol måste få adekvata operativa resurser, inklusive för investeringar i ny teknik. Parlamentet understryker särskilt att Europol behöver tillräckliga personalresurser och operativa resurser. Det behövs ytterligare tjänster för att bl.a. förbättra identifieringen av offer, förstöra de organiserade nätverken med sexualförbrytare och för att skynda på upptäckt, analys och anmälan av olagligt material on- och offline.

15.  Europaparlamentet är i detta sammanhang mycket oroligt över de ensamkommande barnens utsatthet, eftersom de fordrar speciell omsorg, och över unga kvinnor under migrationskrisen. Parlamentet understryker de svåra villkoren för de ensamkommande barnen i flyktinglägren p.g.a. risk för missbruk och människohandel, och efterlyser inrättandet av ordentliga verktyg med hjälp av katastroffonderna, så att den rådande situationen snabbt kan förbättras. Det är viktigt att förstärka finansieringen av hjälptelefonlinjer för barn för att förhindra att barn försvinner och erbjuda ett skydd för dem som har försvunnit.

16.  Europaparlamentet välkomnar de extra resurserna till utvecklingen av den europeiska databasen över nya droger hos Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN). Kommissionen uppmanas att vid budgetplaneringen se till att ECNN får tillräckliga resurser för genomförandet av den planerade ändringen av ECNN:s inrättandeförordning, avseende systemet för tidig varning och riskbedömningen av nya psykoaktiva substanser.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) får tillräckliga resurser för att kunna utföra de ytterligare uppgifter som den tilldelats i EU-lagstiftningen, särskilt i direktivet om nät- och informationssäkerhet och de uppgifter som rör förebyggande och bekämpande av it-brottslighet.

18.  Europaparlamentet noterar ökningen av budgetposterna ”Garantera skyddet av de grundläggande rättigheterna och öka allmänhetens möjligheter” och ”Främja diskrimineringsförbudet och jämställdheten” som delar av programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, och förväntar sig att kommissionen går ut med nya uppmaningar att lämna in förslag, särskilt för att kunna garantera det bästa skydde för de grundläggande rättigheterna, inklusive i den digitala miljön, och för att stödja lokala aktörer som främjar demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter inom unionen, t.ex. genom att inrätta en fond för organisationer som ger bidrag till demokratiarbete.

19.  Europaparlamentet anser att det inte finns någon direkt koppling mellan migration och terrorism i Europa. Parlamentet begär ytterligare medel för bekämpning av radikaliseringen av ungdomar inom EU. Detta kan åstadkommas genom att man främjar integration och bekämpar diskriminering, rasism och främlingsfientlighet. Parlamentet kräver att ett specifikt anslag avsätts för att tackla den växande homo- och transfobin i medlemsstaterna. Stöd bör ges till projekt som syftar till ge kvinnor och flickor egenmakt i de samhällen som är mest berörda.

20.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på ett specifikt anslag för att behandla den växande antisemitismen, islamofobin, afrofobin och antiromismen i medlemsstaterna. Unionen bör särskilt stödja projekt som syftar till att ge kvinnor och flickor egenmakt i de samhällen som berörs, enligt förslaget i yttrandet från LIBE avseende 2016 års budget(2).

21.  Europaparlamentet betonar att man måste öka unionsbudgeten avseende jämställdhetspolitiken och kampen mot könsbaserat våld. Kommissionen uppmanas att förklara minskningen av anslagen till Europeiska jämställdhetsinstitutet.

22.  ECNN kommer att behöva förstärkning inför det planerade antagandet av förordningen om nya psykoaktiva substanser, vilket innebär nya arbetsuppgifter för centrumet.

23.  Europaparlamentet betonar hur viktigt programmet Rättsliga frågor är för att vidareutveckla det europeiska området för rättvisa och förbättra tillämpningen av ömsesidigt erkännande. Unionen uppmanas att stödja utbildning och medvetandehöjande åtgärder som syftar till att underlätta tillgången till rättssystemet för alla européer samt främja och stödja brottsoffrens rättigheter, särskilt offer för människohandel och könsbaserat våld.

24.  Europaparlamentet framhåller att unionens utvecklingsfonder och humanitära stöd inte får kopplas till partnerländernas förmåga och/eller vilja att samarbeta när det gäller migrationskontroll, t.ex. genom bestämmelser om återtagande.

25.  Europaparlamentet insisterar på att projekt som strider mot migranters grundläggande rättigheter och som legitimerar diktatoriska regimer inte får stöd.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att medlen i de två fonderna för inrikes ärenden fördelas till olika politikområden på ett sätt som helt och fullt beaktar unionens och medlemsstaternas åtaganden att skydda och garantera migranters rättigheter. Projekt som strider mot migranters grundläggande rättigheter bör inte få stöd. Samtidigt bör unionens finansiering användas för att proaktivt stödja en rättighetsbaserad strategi för migrationen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

31.8.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

6

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jan Philipp Albrecht, Heinz K. Becker, Michał Boni, Caterina Chinnici, Rachida Dati, Frank Engel, Cornelia Ernst, Tanja Fajon, Monika Flašíková Beňová, Ana Gomes, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Jussi Halla-aho, Monika Hohlmeier, Brice Hortefeux, Sophia in ‘t Veld, Barbara Kudrycka, Marju Lauristin, Juan Fernando López Aguilar, Monica Macovei, Roberta Metsola, Claude Moraes, Soraya Post, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Traian Ungureanu, Marie-Christine Vergiat, Udo Voigt, Josef Weidenholzer, Cecilia Wikström, Kristina Winberg, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Anna Maria Corazza Bildt, Gérard Deprez, Angelika Mlinar, Emilian Pavel, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Barbara Spinelli, Kazimierz Michał Ujazdowski, Daniele Viotti, Axel Voss

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Amjad Bashir, Fabio Massimo Castaldo, Daniel Dalton, Jørn Dohrmann, Elisabetta Gardini, Danuta Jazłowiecka, Georg Mayer, Maria Noichl, Keith Taylor, Marco Valli

(1)

Punkt 12 i yttrandet över EU:s budget för 2015.

(2)

Punkt 12 i yttrandet över EU:s budget för 2016.


YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (6.9.2016)

till budgetutskottet

över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017

(2016/2047(BUD))

Föredragande av yttrande: György Schöpflin

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet noterar kommissionens förslag att öka anslagen i rubrik 3 med 5,4 procent för åtagandebemyndigandena och 25,1 procent för betalningsbemyndigandena, jämfört med 2016 års budget. Parlamentet gläder sig över att denna ökning är 1,8 miljarder euro högre än det ursprungligen planerade beloppet för året för att hantera migrationsutmaningen. Parlamentet konstaterar att kommissionen inte lämnat någon marginal i rubrik 3, och föreslår att flexibilitetsmekanismen utnyttjas med 530 miljoner euro och marginalen för oförutsedda utgifter för åtagandena med 1 164,4 miljoner euro för att hantera den aktuella asyl- och migrationskrisen.

2.  Europaparlamentet välkomnar särskilt den föreslagna ökningen på 4,3 procent av åtagandebemyndigandena och 10,7 procent av betalningsbemyndigandena för programmet ”Ett Europa för medborgarna”, jämfört med 2016 års budget, eftersom detta program bidrar till att främja medborgarnas medborgerliga och demokratiska deltagande på unionsnivå, involvera ungdomar och äldre i unionen och öka medborgarnas förståelse för unionen, dess verksamhet, historia och mångfald.

3.  Europaparlamentet noterar att kommissionen föreslår ett belopp på 840 000 euro i åtagandebemyndiganden för den separata budgetposten för EU:s medborgarinitiativ, som inrättades förra året, och betonar behovet av tillräckliga medel för att främja tillämpningen av detta instrument, eftersom det är ett värdefullt redskap för deltagardemokrati.

4.   Europaparlamentet understryker vikten av att vidareutveckla verktyg för bättre e-förvaltning, e-demokrati, e-röstning och e-deltagande och främja digitalt medborgarskap och unionsmedborgerliga rättigheter genom att utveckla verksamhet på området för medborgarskap online, som förbättrar insynen, ansvarigheten, reaktionsförmågan, delaktigheten, överläggningarna, inbegripandet, tillgängligheten, deltagandet, subsidiariteten och den sociala sammanhållningen.

5.  Europaparlamentet gläder sig över ökningen av anslagen till kommunikationsåtgärder vid kommissionens representationer, medborgardialoger och partnerskapsåtgärder, som för 2017 uppgår till 17,036 miljoner euro i åtagandebemyndiganden och 14,6 miljoner euro i betalningsbemyndiganden, eftersom det handlar om åtgärder för att nå ut till unionsmedborgarna, vinna deras förtroende och främja deras förståelse av EU:s politik och verksamhet.

6.  Europaparlamentet understryker behovet av att ge det gemensamma sekretariatet för öppenhetsregistret tillräckliga och lämpliga administrativa och finansiella medel så att det kan utföra sina uppgifter, efter antagandet av det nya interinstitutionella avtalet om öppenhetsregistret.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

5.9.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

20

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Mercedes Bresso, Fabio Massimo Castaldo, Richard Corbett, Danuta Maria Hübner, Ramón Jáuregui Atondo, Constance Le Grip, Jo Leinen, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Paulo Rangel, György Schöpflin, Pedro Silva Pereira, Barbara Spinelli, Josep-Maria Terricabras, Kazimierz Michał Ujazdowski, Rainer Wieland

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Max Andersson, Gerolf Annemans, Pervenche Berès, Charles Goerens, Jérôme Lavrilleux, Viviane Reding, Helmut Scholz

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Claudiu Ciprian Tănăsescu


YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (6.9.2016)

till budgetutskottet

över förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017

(2016/2047(BUD))

Föredragande av yttrande: Viorica Dăncilă

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Enligt en gemensam förklaring från parlamentet, rådet och kommissionen från november 2013 bör de årliga budgetförfarandena beakta jämställdhetsperspektivet. Ingen av EU-institutionerna har konsekvent tillämpat jämställdhetsbudgetering.

B.  Daphneprogrammet spelade en mycket viktig roll i bekämpningen av våld mot barn, unga och kvinnor i EU genom att finansiera kampanjer för ökad medvetenhet, och projekten har nått ut till de mest riskutsatta. Parlamentet har upprepade gånger begärt att Daphneprogrammet ska hålla en så hög profil som möjligt.

C.  Parlamentet har tidigare efterlyst en utvidgad personalstyrka vid Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) så att institutet ska kunna fullgöra de nya extra uppgifterna i sin roll som Europeiskt centrum för övervakning av könsbaserat våld.

D.  Den ekonomiska recessionen 2008 medförde allt fler åtstramningsåtgärder som medlemsstaterna tillämpade i sina försök att stabilisera ekonomin.

1.  Europaparlamentet välkomnar att jämställdhet, som är ett övergripande politiskt mål i EU:s budget, har integrerats i EU:s fonder och program. Parlamentet påminner om att beslut om utgifter och inkomster påverkar män och kvinnor olika. Därför understryker parlamentet att jämställdhetsbudgetering är ett nyckelverktyg för att bekämpa ojämlikhet mellan könen. Parlamentet insisterar på att jämställdhetsbudgetering ska användas både i unionens strategier och i de nationella strategierna för effektivare främjande av jämställdhet, inklusive kvantifierbara budgetanslag, konsekvensbedömningar ur ett jämställdhetsperspektiv av de olika konsekvenser som utgiftsbeslut har för kvinnor och män, och resultatindikatorer, så att den bristande balansen mellan män och kvinnor kan rättas till. Parlamentet efterlyser också den allra största transparens i samband med medel som anslås till jämställdhetsfrågor.

2.  Europaparlamentet kräver att agendan för en resultatbaserad budget utnyttjas för att garantera att varje euro som spenderas genom budgeten bidrar till att uppnå jämställdhetens integrerade fördelar.

3.  Europaparlamentet understryker att arbetstillfällen, tillväxt och investeringar fortfarande är de övergripande prioriteringarna i budgeten för 2017. Parlamentet fäster uppmärksamheten på de nuvarande könsanknutna målen i Europa 2020-strategin, nämligen ökande sysselsättning bland kvinnor, från endast 63,5 % för närvarande till 75 %, lika lön för män och kvinnor, könsbalans i de nationella parlamentens representation och lika andel män och kvinnor i styrelserna för storföretag, vilket vi är långt ifrån att uppnå.

4.  Europaparlamentet betonar att man inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna måste ordna tillräcklig finansiering till åtgärder som främjar och stöder utbildning av god kvalitet, anställningsbarhet och arbetstillfällen för kvinnor och flickor, så att deras chanser förbättras att få erbjudanden om högkvalitativa jobb, vidareutbildning, lärlings- eller praktikantplatser. Ytterligare medel bör anslås till kvinnor och flickor som vill starta egna företag och till entreprenörskap.

5.  Europaparlamentet begär att det anslås medel från unionens fonder för att främja kvinnors rättigheter och jämställdhet genom utbildning, hälso- och sjukvård – i synnerhet tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande rättigheter – egenmakt för flickor och kvinnornas representation i det politiska livet.

6.  Europaparlamentet vill att budgeten för 2017 ska utnyttja Efsi och ESF för att finansiera tillgängliga vårdtjänster till rimliga priser inom områden där det råder brist, för att bidra till Barcelonamålens uppfyllande och också bidra till en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv.

7.  Europaparlamentet understryker att könssegregering är en av de viktigaste orsakerna till löneskillnaden mellan män och kvinnor (16,1 % 2014) i EU och därmed den genomsnittliga skillnaden i pension (40,2 % 2014). Därför bör ytterligare medel satsas på att öka flickors och kvinnors deltagande i sektorer där de för närvarande är underrepresenterade, såsom vetenskap, teknik, ingenjörsyrken, matematik och IKT, som ett verktyg för att sluta lönegapet, förbättra kvinnors ekonomiska oberoende och förbättra deras ställning på arbetsmarknaden.

8.  Europaparlamentet noterar att finanskrisen har medfört nedskärningar av de offentliga tjänsterna och sociala förmånerna i medlemsstaterna. Dessa nedskärningar drabbar kvinnorna hårdast. Parlamentet framhåller den ökande ekonomiska otrygghet som följer av icke-standardiserade anställningsformer och tillfälliga anställningar, och noterar att allt fler äldre kvinnor och ensamstående mödrar lever i fattigdom. Därför bör budgeten för 2017 ta ESF i anspråk i alla medlemsstater genom att investera i en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv så att fler kvinnor kan få hjälp att börja arbeta och deras socioekonomiska situation förbättras. Parlamentet uppmanar till en konsekvent användning av jämställdhetsbudgetering.

9.  Europaparlamentet noterar att budgeten för 2017 försöker ge ett effektivt europeiskt svar på migrationsutmaningen. Medel måste anslås för specifikt stöd till kvinnliga flyktingar och asylsökande i EU, till att främja deras integrering, garantera dem medicinsk behandling – inklusive tillgång till säkra aborter för kvinnor och flickor som är offer för våldtäkt i väpnade konflikter – och följa upp deras situation, inklusive utveckling av färdigheter, flexibel språkträning, utbildning, vårdtjänster och barnomsorg av god kvalitet för att hjälpa kvinnliga flyktingar att integreras i sina värdländer. Särskilt bör skräddarsydda inrättningar utvecklas som kan erbjuda lämpliga områden för mödrar och barn, och särskild uppmärksamhet bör ägnas kvinnor och flickor som utsatts för våld, inklusive kvinnlig könsstympning.

10.  Europaparlamentet beklagar att Daphneprogrammet inte längre anses vara ett eget utgiftsområde. Parlamentet välkomnar den begränsade ökningen av de planerade anslagen till det specifika målet Daphne inom programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, men påminner om att de planerade anslagen inte når upp till samma nivå som under föregående planeringsperiod. Parlamentet understryker sin uppmaning avseende tillräckligt ekonomiskt stöd till och synlighet för Daphne, och framhåller att de anslagna medlen ska användas helt och hållet och på ett effektivt sätt. Parlamentet framhåller hur viktiga Daphneprogrammets medel är, vilka på ett transparent sätt når gräsrotsorganisationer i medlemsstaterna som har expertkunskap när det gäller att ta hand om offer och riskutsatta, samt används till kampanjer för att höja medvetenheten.

11.  Europaparlamentet efterlyser fler åtgärder som riktar sig direkt till missgynnade grupper av kvinnor samt investeringar i högkvalitativ offentlig service som i synnerhet garanterar ett tillräckligt utbud av högkvalitativ barn- och äldreomsorg och vård av andra behövande personer, samt efterfrågar verklig insyn i budgeten beträffande de fonder (Europeiska socialfonden, Progress, Daphne) från vilka det anslås medel till jämställdhetsåtgärder.

12.  Europaparlamentet uppmanar till antagandet av strategier för att effektivare främja jämställdheten. Parlamentet framhåller att man måste öronmärka ytterligare anslag för bekämpning av alla former av våld mot och diskriminering av kvinnor och flickor.

13.  Europaparlamentet beklagar de föreslagna nedskärningarna av EIGE:s personalstyrka. Parlamentet upprepar sin uppmaning om anslag av extra medel och personal till EIGE, så att institutet kan uppfylla sina nya och extra uppgifter som Europeiska centrumet för övervakning av könsrelaterat våld har tilldelats, och som Europaparlamentet har efterlyst.

14.  Europaparlamentet beklagar de föreslagna nedskärningarna i humanitärt stöd och utvecklingssamarbete, eftersom dessa är särskilt viktiga för kvinnor och för jämställdheten.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

1.9.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

17

1

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Beatriz Becerra Basterrechea, Malin Björk, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Maria Corazza Bildt, Iratxe García Pérez, Mary Honeyball, Elisabeth Köstinger, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Angelika Mlinar, Angelika Niebler, Maria Noichl, Margot Parker, Marijana Petir, João Pimenta Lopes, Terry Reintke, Liliana Rodrigues, Jordi Sebastià, Ernest Urtasun, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Clare Moody, Julie Ward

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Emilian Pavel


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

11.10.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

7

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Jonathan Arnott, Jean Arthuis, Richard Ashworth, Reimer Böge, Lefteris Christoforou, Jean-Paul Denanot, Gérard Deprez, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Esteban González Pons, Ingeborg Gräßle, Iris Hoffmann, Monika Hohlmeier, Bernd Kölmel, Zbigniew Kuźmiuk, Vladimír Maňka, Ernest Maragall, Siegfried Mureşan, Jan Olbrycht, Urmas Paet, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Indrek Tarand, Isabelle Thomas, Inese Vaidere, Daniele Viotti, Auke Zijlstra

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Afzal Khan, Claudia Țapardel, Derek Vaughan

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Daniela Aiuto, Lynn Boylan, Edouard Ferrand

Rättsligt meddelande