Förfarande : 2015/2349(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0304/2016

Ingivna texter :

A8-0304/2016

Debatter :

PV 23/11/2016 - 19
CRE 23/11/2016 - 19

Omröstningar :

PV 24/11/2016 - 8.12
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0455

BETÄNKANDE     
PDF 600kWORD 75k
7.11.2016
PE 580.785v03-00 A8-0304/2016

om nya möjligheter för små transportföretag, inklusive samarbetsbaserade affärsmodeller

(2015/2349(INI))

Utskottet för transport och turism

Föredragande: Dominique Riquet

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om nya möjligheter för små transportföretag, inklusive samarbetsbaserade affärsmodeller

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 5.3,

–  med beaktande av protokoll nr 2 till fördraget om Europeiska unionen om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av kommissionens vitbok Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem (COM(2011)0144),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om genomförandet av vitboken från 2011 om transporter: översyn och vägen mot hållbara transporter(1),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 2003/361/EG om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag,

–  med beaktande av kommissionens årsrapport om europeiska små och medelstora företag 2014/2015,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Tänk småskaligt först En ”Small Business Act” för Europa (COM(2008)0394) och Översyn av småföretagsakten för Europa (COM(2011)0078),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Europeisk agenda för delningsekonomin (COM(2016)0356),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet (COM(2016)0501),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2013 om att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2015 om möjligheter till grön tillväxt för små och medelstora företag(3),

–  med beaktande av instrumentet för små och medelstora företag inom ramen för Horisont 2020 samt Innosup, Cosme, Ditt Europa för företag, pilotprojektet för ett snabbspår till innovation och möjligheter till nätverkande,

–  med beaktande av direktivet om elektronisk handel (2000/31/EG) och om tjänster på den inre marknaden (2006/123/EG),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag (COM(2015)0550),

–  med beaktande av Fonden för ett sammanlänkat Europa inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013(4),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0304/2016), och av följande skäl:

A.  Små och medelstora företag är den viktigaste drivkraften i den europeiska ekonomin och 2014 stod den för 99,8 % av alla företag inom den icke-finansiella sektorn samt svarade för två tredjedelar av arbetstillfällena.

B.  De arbetstillfällen som de små och medelstora företagen har gett upphov till de senaste åren finns i huvudsak inom tjänstesektorn.

C.  Små transportföretag spelar en avgörande roll för att rörligheten i Europa ska fungera väl. De stöter dock ofta på problem när de försöker ta sig in eller hålla sig kvar på transportmarknaden särskilt på grund av förekomsten av monopol på denna marknad.

D.  Tack vare deras goda kännedom om den lokala marknaden, närheten till kunderna och/eller deras flexibilitet och innovationsförmåga ger de små företagen upphov till ett mervärde, särskilt i isolerade och tätbefolkade områden. Dessutom tillhandahåller de skräddarsydda tjänster och bidrar till kampen mot social utestängning, genererar arbetstillfällen, ekonomisk verksamhet och mobilitetsplanering samt bidrar till utvecklingen av turism (där mobilitetstjänster är direkt relaterade till besökarnas efterfrågan på nya produkter och upplevelser).

E.  För person- och godstransporter varierar både efterfrågan och villkoren för tillhandahållandet av tjänster avsevärt, och att minska rörligheten är inte ett alternativ.

F.  Organisationen av transporterna i storstäder och på tillfartsvägarna skapar trafikstockningar och bilköer, vilket är en betydande börda för ekonomin. Små och medelstora företag inom transportsektorn är ett viktigt komplement till kollektivtrafiknät i urbana knutpunkter, särskilt under de timmar då kollektivtrafikens turtäthet är mycket låg, liksom i avlägsna områden som saknar välutvecklade förortstrafiktjänster.

G.  Enligt kommissionens nyligen utförda studie har 17 % av konsumenterna i Europa använt tjänster som tillhandahålls genom delningsekonomin, och 52 % är medvetna om de tjänster som erbjuds. Konsumenterna förväntar sig lättillgängliga och flexibla sätt att använda transporttjänsterna samtidigt som priserna ligger i linje med de verkliga kostnaderna för att tillhandahålla dem samt enkel tillgång till resebokning och säkra betalningsmetoder för de tjänster som tillhandahålls.

H  Delningsekonomin inom transportsektorn kan aktivt främja utvecklingen av hållbara transportformer. Självreglering är inte alltid lösningen och det behövs ett lämpligt regelverk.

I.  Kravet på hållbar utveckling och omvälvningarna inom informations- och kommunikationstekniken har skapat helt nya möjligheter och utmaningar för företag av alla storlekar att kunna svara på den ökande efterfrågan på hållbara transporter inom de begränsningar som infrastrukturen ställer.

J.  Den enorma ökningen av smarta mobiltelefoner samt den omfattande täckningen av snabba bredbandsnät har gett både transporttjänsteleverantörerna och kunderna nya digitala verktyg som minskar transaktionskostnaderna och även betydelsen av tjänsteleverantörernas fysiska lokalisering. Detta medför att de kan vara brett anslutna och genom digitala nätverk tillhandahålla tjänster, inte bara regionalt men också globalt, även från avlägsna områden.

K.  Under de senaste åren har tekniska framsteg, nya företagsmodeller och digitalisering förändrat transportsektorn avsevärt, med stora effekter på de traditionella affärsmodellerna, arbetsvillkoren och sysselsättningen i sektorn. Visserligen har transportsektorn öppnats, men arbetsvillkoren har i många fall försämrats på grund av den ekonomiska krisen och i vissa fall på grund av otillräckligt genomförande av befintliga föreskrifter.

L.  Transportsektorn omfattar inte bara leverantörer som tillhandahåller direkta transporttjänster, utan även små och medelstora företag som erbjuder exempelvis underhåll av transportmedel, försäljning av reservdelar, utbildning av personal och uthyrning av fordon och utrustning. Det finns en enorm sysselsättningsskapande potential som är kopplat till denna verksamhet, inklusive arbetstillfällen för högkvalificerade arbetstagare. Hela värdekedjans intressen bör beaktas i politiken för transportsektorn.

M.  Endast 1,7 % av företagen i EU utnyttjar avancerad digital teknik fullt ut, och 41 % utnyttjar inte alls sådan teknik. En digitalisering av alla sektorer är avgörande om EU ska kunna behålla och stärka sin konkurrenskraft.

N.  Flexibilitet och enkelt tillträde är naturligt i delningsekonomin och kan ge sysselsättningsmöjligheter för grupper som traditionellt sett är uteslutna från arbetsmarknaden, i synnerhet kvinnor, unga och migranter.

O.  Transporttjänster kan erbjuda stora möjligheter att bli egenföretagare och kan främja en företagarkultur.

P.  Onlineplattformar för transporttjänster kan erbjuda en möjlighet till snabb matchning mellan de tjänster som kunder begär, och det utbud på arbetskraft som registrerade företag eller arbetstagare tillhandahåller.

Q.  OECD anser att arbetstillfällen av god kvalitet är en avgörande faktor i de ansträngningar som görs för att hantera de höga nivåerna av ojämlikhet och främja social sammanhållning.

I.  De små transportföretagens utmaningar

1.  Europaparlamentet anser att transportföretagen står inför stora utmaningar när det gäller att svara på den ökande efterfrågan på rörlighet, inom de begränsningar som en begränsad infrastruktur och växande miljökrav innebär. Parlamentet påpekar att alla transportföretag ställs inför kravet på att tillhandahålla säkra, hållbara och mycket konkurrenskraftiga lösningar som är miljömässigt förenliga inom ramen för COP21 och begränsar trafikstockningar, men att detta är svårare och dyrare för de små företagen.

2.  En alltför frekvent förändring av normerna för fordonsutsläpp kan orsaka särskilda svårigheter för små transportföretag med tanke på amorteringstiderna för bilparker.

3.  Europaparlamentet vill lyfta fram transportsektorns komplexa natur, som kännetecknas av ett flernivåstyre (lokalt, nationellt, europeiskt och globalt) som fortfarande till stor del är uppdelat efter transportsätt. Denna sektor är hårt reglerad, särskilt när det gäller tillträdet till yrket, den berörda verksamheten samt utvecklingen, användningen och marknadsföringen av transporttjänster (exklusiva rättigheter, en övre gräns för antalet licenser) samt subventioneringen. Parlamentet konstaterar att trygghet och säkerhet är av yttersta vikt för transportsektorn, men att dessa, bland andra faktorer, tyvärr ibland används som en förevändning för att upprätta konstgjorda hinder.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att sätta stopp för överreglering, som ofta är kopplad till protektionistiska och korporativistiska reflexer som leder till splittring, komplexitet och stelhet inom den inre marknaden, vilket ökar ojämlikheten. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör undvika varierande strategier som gäller onlineplattformarnas laglighet och således avvärja obefogade, restriktiva och ensidiga åtgärder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att efterleva och fullt ut genomföra direktivet om elektronisk handel 2000/31/EG och tjänstedirektivet 2006/123/EG. Parlamentet anser att den fria rörligheten för tjänsteleverantörer och etableringsfriheten enligt artiklarna 56 och 49 i EUF-fördraget är väsentliga för att förverkliga en europeisk dimension för tjänster och följaktligen även för den inre marknaden.

5.  Europaparlamentet understryker att p.g.a. den rättsliga osäkerhet som råder kring definitionen av leverantörer av transporttjänster är det inte möjligt att skapa rättvis konkurrens, och beklagar de svårigheter som många små företag stöter på när de vill ta sig in på den inhemska och internationella marknaden och utveckla eller erbjuda nya tjänster. Parlamentet understryker att det ovannämnda utgör ett hinder för små och medelstora företags tillträde till denna sektor.

6.  Europaparlamentet anser att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1072/2009 bör förbättras för att komma till rätta med de allvarliga störningar på de nationella transportmarknaderna i flera medlemsstater som uppstått efter dess införande.

7.  Europaparlamentet välkomnar de nya möjligheter som små transportföretag och samarbetsbaserade affärsmodeller erbjuder, men beklagar samtidigt de konkurrensbegränsande metoder som uppkommer p.g.a. att EU-regler tillämpas inkonsekvent mellan medlemsstaterna, särskilt i fråga om löner och sociala trygghetssystem, vilket kan leda till allvarliga snedvridningar t.ex. social dumpning och säkerhetsutmaningar.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera brottsbekämpningen. Varje ändring av lagstiftningen när det gäller de sociala villkoren och arbetsvillkoren måste ske med respekt för EU:s grundläggande friheter och inte utgöra ett hinder för rättvis konkurrens, som baseras på objektiva konkurrensfördelar, eller skapa ytterligare administrativa bördor eller kostnader för små transportföretag.

9.  Europaparlamentet konstaterar att små transportföretag måste investera, inte bara för att följa den lagstiftning som tillämpas, utan även för att kunna bevara sin konkurrenskraft (t.ex. genom att fokusera på ny teknik). Parlamentet beklagar att, till skillnad från vad som händer med stora företag, dessa företags tillgång till kredit och finansiering på penningmarknaderna fortsättningsvis är begränsad trots kvantitativa lättnader, medan offentliga stöd, i synnerhet EU-stöd, används sällan på grund av alltför komplicerade och långa administrativa förfaranden. Parlamentet betonar vikten av att erbjuda information och stöd till småföretag som ansöker om stöd inom ramen för Europeiska investeringsfonden.

10.  Europaparlamentet anser att med tanke på en ökande urbanisering bör transportsektorn vara allt mer integrerad, digitaliserad och multimodal, och de urbana knutpunkterna bör spela en allt större roll i hur den hållbara rörligheten organiseras. Parlamentet understryker det allt större inflytande som multimodala applikationer för reseplanering har och vikten för små företag att finnas med på listor över tillgängliga applikationer och i utbudet av transporttjänster. Parlamentet betonar att universell åtkomst till internet skulle uppmuntra till samanvändning av transporter och förbättrad reseplanering.

11.  Europaparlamentet konstaterar att som en följd av ekonomiska svårigheter och bristen på resurser för att underhålla kapillärtransportnäten stängs många sekundära linjer i flera regioner, främst i de regioner som har sämst kommunikationer och är glest befolkade. Parlamentet anser att framväxten av samarbetsbaserade affärsmodeller inte på något sätt kan rättfärdiga nedläggningen av kollektivtrafiktjänster i dessa områden.

12.  Europaparlamentet understryker den särskilda betydelsen för rörlighet i städer som uthyrning av lätta fordon, såsom cyklar eller mopeder, har. Parlamentet konstaterar att de allra flesta av dessa aktörer är små och medelstora företag. Parlamentet uppmuntrar till att oftare beakta potentialen hos dessa företag för att öka graden av rörlighet i städerna samt för att utveckla energi- och resurseffektiv stadstrafik.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att överväga att föra samman små transportföretag, vilket skulle göra det lättare för dem att utveckla partnerskap med varandra och hjälpa kunderna att hitta sådana transporttjänster från småföretag som passar deras behov.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, när den fastställer riktlinjer på detta område, att beakta svårigheterna för nya samarbetsbaserade affärsmodeller att få genomslag i landsbygdsmiljöer och icke-urbana miljöer.

15.  Europaparlamentet konstaterar att utvecklandet av samarbetsbaserade affärsmodeller kan optimera användningen av fordon och infrastruktur, och på detta sätt hjälpa till med att möta transportbehovet på ett mer hållbart sätt. Parlamentet noterar att den ökande användningen av användargenererad data så småningom skulle kunna skapa mervärde i transportkedjan. Koncentrationen av data till endast några förmedlingsplattformar kan ha negativa konsekvenser både med tanke på en rättvis fördelning av inkomster och ett balanserat deltagande i infrastrukturinvesteringar och i andra relevanta kostnader, vilka alla inverkar direkt på små och medelstora företag.

16.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att förmedlingsplattformarna har kommit med tanken om att tävla både med varandra och med etablerade aktörer och korporativistiska strukturer, och om att undergräva befintliga monopol och förhindra nya. Parlamentet betonar att detta främjar en marknad som är mycket mer fokuserad på konsumentefterfrågan och leder till att medlemsstaterna ser över marknadsstrukturen. Parlamentet noterar emellertid att om det inte finns ett lämpligt och tydligt rättsligt regelverk kommer förmedlingsplattformarna med sin mentalitet där ”vinnaren tar allt” att skapa dominerande marknadspositioner som skadar mångfalden i det ekonomiska systemet.

17.  Europaparlamentet uppmärksammar de möjligheter och utmaningar (exempelvis att även små företag kan utvecklas på dessa nya områden) som uppstår till följd av att uppkopplade och självkörande fordon utvecklas (bilar, fartyg, drönare och fordonskolonner). Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta fram en färdplan för uppkopplade och automatiserade fordon, och att analysera de eventuella effekter som en utbredd användning av denna teknik kan ha för den europeiska transportsektorn, särskilt för små och medelstora företag.

II.  Rekommendationer: hur förvandla utmaningar till möjligheter

18.  Europaparlamentet uppmanar till ytterligare ansträngningar för att fullborda ett gemensamt europeiskt transportområde. All lagstiftning som ställer nya krav på små företag, särskilt skattemässiga, sociala och miljömässiga åtgärder, bör vara proportionerliga, enkla och tydliga, och inte hindra deras utveckling och vid behov återspegla de regionala och nationella särdragen i de olika medlemsstaterna. Parlamentet anser att sådan lagstiftning måste åtföljas av nödvändiga incitament (rättsliga och/eller ekonomiska).

19.  Europaparlamentet anser att främjandet av ett integrerat och samordnat system för den europeiska rörligheten är det bästa sättet för att korrekt integrera alla företag inom samtliga transportsätt i en gemensam dynamisk process där digitaliseringen och främjandet av innovation inom transportsektorn är det bästa sättet att garantera kunderna ett samlat konsekvent system och de yrkesverksamma bästa möjligheter att skapa mervärde.

20.  Europaparlamentet noterar att de tjänster som erbjuds av små och medelstora företag inom transportsektorn inte alltid i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till behoven hos personer med funktionsnedsättning och äldres. Parlamentet begär att alla verktyg och program som syftar till att stödja dessa aktörer tar hänsyn till behovet av att i så stor utsträckning som möjligt anpassa transporttjänster till behoven hos personer med nedsatt rörlighet.

21.  Europaparlamentet noterar att med tanke på bristen på investeringar i infrastruktur bör alla aktörer som drar nytta av att använda infrastruktur delta i betalningen av kostnaderna, så att alla befintliga transportskatter, transportavgifter och negativa konsekvenser för miljön och hälsan beaktas full ut. Parlamentet betonar vikten av att internalisera de negativa externa effekterna inom vägtransportsektorn och att avsätta intäkter för transportinfrastruktur, inbegripet gränsöverskridande infrastruktur. Parlamentet är emellertid medvetet om att detta kan innebära särskilda problem för små företag bl.a. i de yttersta randområdena, vilka måste prioriteras.

22.  Europaparlamentet påminner om att Efsi inrättades för att delta i mycket innovativa marknadsbaserade projekt och anser därför att det är ett oumbärligt instrument för små och medelstora företag inom transportsektorn för att utveckla nya lösningar för rörlighet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att påskynda dess genomförande och öka stödet till små och medelstora och nystartade företag när sådana projekt förbereds.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa stora integrerade gruppers konkurrenshämmande metoder, för att bekämpa diskriminering och begränsningar för marknadstillträdet oavsett storlek på och typ av företag, i synnerhet när det gäller nya företagsmodeller. Parlamentet efterlyser med eftertryck en dialog och förbättrade förbindelser, i synnerhet på nya och potentiella marknader, mellan transportörer och uppdragsgivare, samt en lösning på problemet med falska egenföretagare.

24.  Europaparlamentet uppmanar till att inkludera små och medelstora företag i projektet för ett integrerat europeiskt biljettsystem. Parlamentet konstaterar att ett sådant systems effektivitet kommer att vara beroende av att det omfattar största möjliga antal företag och aktörer som erbjuder transporttjänster. Parlamentet konstaterar att utbyte av information och erfarenheter mellan stora operatörer och små och medelstora företag kan få synergieffekter som är extremt fördelaktiga för utformningen av effektiva transportnät i Europa.

25.  Europaparlamentet efterlyser, med tanke på en större insyn, en översyn och harmonisering av rätten att bedriva reglerade yrken och verksamheter i Europa samt tillhörande kontroller för dessa yrken, för att göra det möjligt för nya aktörer och tjänster med anknytning till de digitala plattformarna och delningsekonomin att utvecklas i ett företagsvänligt klimat, med större insyn i fråga om lagstiftningsändringar, och att samverka med etablerade aktörer i en miljö som karaktäriseras av sund konkurrens. Parlamentet noterar de positiva effekterna som aktörer som är verksamma inom delningsekonomin har när det gäller att skapa nya arbetstillfällen för unga människor som tar sig in på arbetsmarknaden och för egenanställda.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan vidare dröjsmål offentliggöra en färdplan för att tillgängliggöra data om offentligt finansierade transporter och införa harmoniserade normer för transportdata och programmeringsgränssnitt, i syfte att främja utvecklingen av dataintensiva innovationer och tillhandahållandet av nya transporttjänster.

27.  Europaparlamentet anser, med tanke på utvecklingen av delningsekonomin, att lösningen varken består av en sektorsspecifik reglering eller av reglering som enbart gäller plattformarna, och att rörlighetssystemet i framtiden måste betraktas som en helhet. Parlamentet efterlyser att ett moderniserat, multimodalt regelverk ska inrättas, som främjar innovationer och konkurrenskraft och skyddar konsumenterna och konsumentuppgifterna, och som även säkerställer arbetstagarnas rättigheter och likvärdiga förutsättningar för olika aktörer. Parlamentet påpekar mot denna bakgrund betydelsen av driftskompabilitet i transportsektorn, eftersom den möjliggör enhetliga lösningar för små företag.

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utvärdera behovet av att anpassa arbetslagstiftningen i respektive medlemsstat till den digitala tidsåldern, med hänsyn till hur den samarbetsbaserade ekonomins modeller är utformade, samt till varje lands arbetslagstiftning.

29.  Europaparlamentet anser att detta mål kräver att modellerna samordnas utifrån en tydlig, konsekvent och icke-överlappande definition av mellanhänder och tjänsteleverantörer. Parlamentet efterlyser en åtskillnad mellan de förmedlingsplattformar som drivs utan vinstsyfte och de förmedlingsplattformar med vinstsyfte som försätter en tjänsteleverantör i kontakt med en kund, oavsett om det finns ett anställningsförhållande mellan tjänsteleverantören och förmedlingsplattformen. Parlamentet föreslår att för att underlätta att alla parter uppfyller sina skattemässiga och sociala skyldigheter, och för att säkerställa att de tjänsteleverantörer som använder plattformarna är kompetenta och kvalificerade (för att säkerställa konsumentskydd), ska de nationella myndigheterna kunna be om sådana uppgifter som de anser nödvändiga från förmedlingsplattformarna. Parlamentet betonar att befintlig feedback och poängsystem också hjälper förmedlare att skapa förtroendefulla relationer med konsumenterna, och att de uppgifter som genereras bör behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG.

30.  Europaparlamentet anser att den stora potential till öppenhet som delningsekonomin innebär leder till god spårbarhet av utförda transporttjänster, i överensstämmelse med målet att säkra efterlevnad av befintlig lagstiftning. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra riktlinjer för hur unionsrätten ska tillämpas på de olika formerna av samarbetsbaserade affärsmodeller, i syfte att vid behov åtgärda luckor i lagstiftningen på området sysselsättning och social trygghet på ett sätt som respekterar nationella befogenheter.

31.  Europaparlamentet betonar att till de företag som är verksamma inom transportsektorn även bör räknas aktörer som inte direkt tillhandahåller transporttjänster, såsom aktörer som erbjuder utbildningstjänster, fordonsuthyrningsföretag samt verkstäder och servicepunkter. Parlamentet konstaterar att de allra flesta av dessa aktörer är små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar till att ta hänsyn till dessa aktörers behov vid utformningen av lagliga åtgärder och investeringsprogram som syftar till att stödja små och medelstora företags utveckling.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja små och medelstora företag i transportsektorn när det gäller att skapa kluster inom detta område, som både konsumenter och övriga aktörer kan ansluta sig till.

33.  Europaparlamentet konstaterar att de flesta leverantörer inom den samarbetsbaserade ekonomin är från länder utanför EU. Parlamentet anser att EU måste utveckla fler innovativa uppstartsföretag i transportsektorn, och uppmanar till ökat stöd för sådana företag, i synnerhet för att utbilda nya företagare på detta område.

34.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaternas gensvar på att utveckla samarbetsbaserade affärsmodeller hittills har varit mycket splittrat och i vissa fall fullkomligt ologiskt med tanke på potentialen i och fördelarna med utvecklingen av denna sektor, samt i strid med konsumenternas förväntningar. Parlamentet anser att det är önskvärt med samordnade globala åtgärder på EU-nivå, som omfattar frågor som gäller en hållbar samarbetsbaserad affärsmodell. Parlamentet noterar kommissionens väl avvägda förhållningssätt till denna ”nya affärsmodell”, i enlighet med kommissionens aktuella meddelande som betonar delningsekonomins betydelse för den framtida tillväxten (5).

35.  Europaparlamentet noterar den nya teknikens enorma potential för att skapa nya former för tillhandahållande av tjänster inom godstransportsektorn. Parlamentet betonar särskilt de enorma möjligheterna hos drönare som redan nu är mycket effektiva arbetsverktyg i tuffa miljöer. Parlamentet betonar att EU bör stödja den potential som finns hos små och medelstora företag som sysslar med utformning, produktion och användning av drönare.

36.  Europaparlamentet anser att samarbetsbaserade affärsmodeller är en viktig resurs för en hållbar utveckling av förbindelser i avlägsna regioner, på landsbygden och i bergsregioner, och de erbjuder också indirekta fördelar för turistnäringen.

37.  Europaparlamentet anser att lagstiftningskrav bör vara proportionella till den typ av verksamhet som företaget bedriver och företagets storlek. Parlamentet ställer sig emellertid tveksamt till om det även i fortsättningen finns grunder för att bevilja undantag för lätta nyttofordon från att tillämpa ett antal EU-bestämmelser, eftersom de i allt högre grad används i internationella godstransporter, och ber kommissionen att lägga fram en diagnostisk rapport om de därav följande ekonomiska, miljömässiga och säkerhetsmässiga konsekvenserna.

38.  Europaparlamentet anser att det bör upprättas samarbetsstrukturer mellan små transportföretag, vetenskapliga forskningsinstitut och lokala och regionala myndigheter för att förbättra organiseringen av en hållbar stadstrafik och trafik mellan städer och för att effektivt kunna reagera på de nya tjänster och produkter som uppstår, däribland sådana som tillhandahålls av små och medelstora företag (t.ex. de första och sista etapperna i transporter från dörr till dörr), och bättre anpassa befintliga offentliga transportnät till passagerarnas behov och förväntningar. Parlamentet menar att information om mobilitetstjänster som tillhandahålls av små företag ska inkluderas i reseinformations- och reseplaneringstjänsterna.

39.  Europaparlamentet anser att det bör inrättas särskilda arbetsgrupper för innovation som bidrar till att konceptet med delningsstäder (shareable cities) förverkligas till fullo och som hjälper lokala, regionala och nationella institutioner att reagera effektivt på de nya tjänster och produkter som uppstår.

40.  Europaparlamentet understryker vikten av fokuserad utbildning (t.ex. i fråga om stordata, integrerade tjänster etc.) för att hjälpa transportföretagen att skapa mervärde från den digitala sektorn. Parlamentet anser därför att man bör anpassa utbildningen av yrkesverksamma enligt den kompetens och de färdigheter som de nya affärsmodellerna kräver, särskilt för att åtgärda bristen på personal, i synnerhet förare.

41.  Europaparlamentet påpekar att små och medelstora företag i transportsektorn ofta avstår från att utvidga sin verksamhet på grund av de ökade risker som gränsöverskridande verksamhet innebär till följd av skillnaderna mellan de olika (medlems)staternas rättssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i samarbete med nationella, regionala och lokala myndigheter i medlemsstaterna, utveckla samarbets- och kommunikationsplattformar för att ge råd och utbilda små och medelstora företag om olika finansieringsprogram, bidrag och internationalisering. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidareutnyttja de befintliga stödprogrammen för små och medelstora företag och ge dem större synlighet bland aktörer inom transportsektorn, med tanke på synergieffekter mellan olika EU-fonder.

42.  Europaparlamentet uppmanar de lokala myndigheterna att aktivt förbinda sig till principerna om minskade koldioxidutsläpp i stadstrafik, i enlighet med vitboken om transporter. Parlamentet uppmanar marknadsaktörerna att agera inom den nya konkurrens- och verksamhetsramen med de konkurrensfördelar som tillhandahållandet av tjänster med nollutsläpp och progressiv digitalisering av förvaltning, transaktioner och saluföring erbjuder.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de lokala myndigheterna att främja innovationer inom delningsekonomin, vilka i sin tur gynnas av uppkomsten av samarbetsbaserade affärsmodeller, som t.ex. bilpooler, cykelpooler, gemensamma godstransporter, samåkningstaxi, samåkning och beställbussar, samt sammankoppling av dessa transportmodeller med kollektivtrafiken.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med hjälp av förbättrat samarbete mellan dess generaldirektorat noggrant övervaka utvecklingen av den digitala ekonomin och vilka effekter lagstiftningsinitiativ inom ramen för den så kallade digitala agendan har för transportsektorn.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med arbetsmarknadsparterna regelbundet bedöma inverkan av digitaliseringen på antalet och typen av arbetstillfällen inom transportsektorn, och att säkerställa att sysselsättningspolitiken och socialpolitiken håller jämn takt med digitaliseringen av transportarbetsmarknaden.

46.  Europaparlamentet rekommenderar att företag i delningsekonomin liksom personer som arbetar i transportsektorn hittar samarbetsmodeller för att tillvarata gemensamma intressen, exempelvis på försäkringsområdet.

47.  Europaparlamentet välkomnar de flexibla arbetstidsmodeller som framförhandlats av arbetsmarknadsparterna i transportsektorn och som ger arbetstagare möjlighet att bättre förena arbetsliv och privatliv. Parlamentet betonar dock vikten av att övervaka att obligatoriska regler för arbetstider samt kör- och viloperioder efterlevs, vilket borde bli lättare med digitaliseringen av transportsektorn.

48.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2015)0310.

(2)

Antagna texter, P7_TA(2013)0036.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2015)0198.

(4)

EUT L 348, 20.12.2013, p. 129.

(5)

COM(2016)0356


MOTIVERING

På grund av bristen på adekvat statistik är det svårt att bedöma hur de små transportföretagens situation ser ut i Europa. Medan det är klart att deras betydelse varierar beroende på vilket transportsätt de baserar sin verksamhet på (väg-, flod- och sjötransporter berörs i hög grad, järnvägs- och flygtransporter något mindre) går det inte att säga någonting exakt om hur många de är, vilken roll de spelar för sysselsättningen eller i vilken utsträckning de bidrar till unionens välstånd.

Med transportföretag syftar föredraganden på företag som tillhandahåller transporttjänster, oavsett om det rör sig om passagerar- eller godstrafik. Sektorn som sådan samt kompletterande tjänster utesluts därmed från detta initiativbetänkande.

De små transportföretagen är särskilt svåra att bedöma då deras profiler varierar stort beroende på vilket transportsätt de tillhandahåller, landet, typen av tjänst de tillhandahåller och hur konkurrensstrukturen ser ut på marknaden som de är verksamma på. Det finns familjeföretag, små och medelstora företag, mikroföretag, hantverksföretag och nystartade företag. Då dessa mer eller mindre faller mellan stolarna i rörlighetssystemet behöver de bedömas vart och ett på sitt sätt. De små och medelstora företag som tillhör en administrativ kategori som ger rätt till ett visst stöd är t.ex. verksamma inom ett tydligt definierat segment och är ofta beroende av stora företag utan att nödvändigtvis själva ha som mål att expandera. De nystartade företagen (som inte faller under någon särskild administrativ kategori) ger däremot i de flesta fall upphov till en egen marknad tack vare utnyttjandet av en idé, är flexiblare och har ofta potential att expandera på en internationell marknad.

Alla dessa företag spelar en avgörande roll för både passagerar- och godstrafiken då de utgör kuggarna i ett rörlighetssystem som traditionellt har strukturerats av de stora aktörerna. Tack vare deras ingående kunskap om den lokala marknaden, en större närhet till kunderna och/eller en i många fall stor flexibilitet och innovationsförmåga förbättrar de små företagen passagerartransporterna för den enskilda passageraren, särskilt vad gäller de sista kritiska kilometrarna i tätbefolkade områden. I isolerade områden där det skulle vara för dyrt att bygga ett järnvägsnät eller organisera kollektivtrafik är personbilar ofta det enda sättet att resa på för vissa delar av befolkningen.

De små transportföretagen utgör därmed en integrerad del av den europeiska rörligheten. Dessa företag flödar av färdigheter som behöver en gynnsam miljö för att kunna utvecklas. Det är här som lagstiftaren kan och bör fullgöra sitt uppdrag genom att inrätta ett juridiskt, socialt och skattemässigt klimat som är så gynnsamt som möjligt. På så sätt kan de små transportföretagen själva omvandla dagens många utmaningar till möjligheter, av vilka revolution inom informations- och kommunikationsteknik är den främsta.

Transportsektorns ökade behov av information och kommunikation har förstås gjort denna sektor till en tillväxtgrund för den digitala ekonomin och därmed för förmedlingsplattformarna. Rörlighetsekonomin har moderniserats snabbt tack vare att de små företagen har fått tillgång till de nya teknikerna (optimering av användningen av fordonen, kostnadssänkningar, färre trafikstockningar, förenkling av kontakten mellan leverantör och kund). De så kallade plattformarna, särskilt de som är knutna till samarbetsbaserade affärsmodeller, och som optimerar fördelningen mellan utbud och efterfrågan, utgör en omvälvning som saknar motstycke. Förändringen innebär mer än en simpel effektivitetshöjning: all form av rörlighetsorganisering håller på att förändras genom utmanandet av de etablerade aktörerna och uppkomsten av ett självstyrt system med prosumenter (konsumenter som också är producenter) som kännetecknas av en omvärdering av förhållandet mellan anställda och arbetsgivare. Nya aktörer inom den digitala världen har lyckats fånga upp en del av mervärdet tack vare att de har kunnat ta kontroll över transportkedjans två ändar, deras goda kännedom om kundens behov och förmåga att tillhandahålla rätt erbjudande i rätt ögonblick. Detta ger upphov till utmaningar ifråga om investeringar i infrastrukturerna som används och som bärs upp av offentliga och privata aktörer i den icke-virtuella ekonomin.

Den främsta utmaningen för de små företagen består av hur de ska kunna dra fördel av denna digitala omställning. Oavsett om de redan är aktiva eller inte i den digitala världen måste de anpassa sig efter den för att inte drabbas av nedgång.

Dessutom har förutsättningarna aldrig varit bättre när det gäller att utveckla hållbara lösningar som, trots transportinfrastrukturens begränsade kapacitet, kan tillgodose de växande transportbehoven på ett miljövänligt sätt. Låt oss komma ihåg att även om utsläppen har minskat generellt sett de senaste tio åren inom den europeiska ekonomins andra sektorer fortsätter de att öka inom transportsektorn. Dessa utsläpp står idag för ungefär en fjärdedel av unionens totala utsläpp. Det tjugoförsta partsmötet i kampen mot klimatförändringar bekräftade bara hur brådskande det är för denna sektor att ta sitt ansvar och bidra till en koldioxidsnål ekonomi. År 2050, dvs. inom en nära framtid, kommer över 80 % av befolkningen att bo i städer. Den urbana rörligheten kommer därför att spela en ännu centralare roll och det kommer att finnas ett behov av att organisera multimodala, rena och integrerade transporter. Lagstiftarens roll kommer att vara att skapa incitament för denna ekologiska övergång. Med andra ord handlar det om att göra de hållbara lösningarna till en lönsammare investering.

Vi måste vara medvetna om att även om alla företag har dessa krav på sig är ansträngningarna som dessa krav för med sig ofta svårare att genomföra för små strukturer.

Trots att regelverket borde ge aktörerna de bästa förutsättningarna för att möta dessa utmaningar utgör det paradoxalt nog ofta ett problem i sig, i synnerhet i en transportsektor som är hårt reglerad på flera nivåer: lokalt, regionalt, nationellt, europeiskt och globalt.

På grund av att lagstiftningen tillämpas på olika sätt och genomförs felaktigt är den ekonomiska och sociala snedvridningen på marknaden utbredd samtidigt och de små företagen drabbas i större utsträckning av avsaknaden av ett verkligt gemensamt europeiskt transportområde. Rätten att yrkesmässigt bedriva transportverksamhet skiljer sig mycket från ett land till ett annat och inhemska och utländska aktörer behandlas inte alltid lika. Säkerheten är en oundviklig faktor inom all typ av transportverksamhet. Dock utnyttjas den ofta som ett reglerande instrument för att hindra tillgången till marknaden. Med andra ord krävs det mer EU-lagstiftning även på detta område.

Tillströmningen av nya aktörer och den rättsliga osäkerheten kring hur leverantörer av transporttjänster ska definieras hindrar upprättandet av ett likvärdigt konkurrensförhållande och bromsar de små företagen från att förverkliga sina många ambitioner. I kommissionens meddelande (COM(2002)0694) definieras en arbetstagare som en person som utför faktiskt och verkligt arbete under uppseende av någon annan och får lön för det. Begreppet egenföretagare är något otydligt. Å andra sidan riskerar den nuvarande rigida lagstiftningen att försätta transportsektorns väletablerade aktörer i en svår position när det gäller att möta utmaningarna som tillströmningen av nya aktörer innebär.

De olika offentliga medlen som står till de små företagens förfogande, såväl på europeisk som på nationell nivå, är inte alltid enkla att få tillgång till och tidsfristerna är dåligt anpassade efter innovationscyklerna. Europa måste ta större hänsyn till de små aktörerna.

Mot bakgrund av ovanstående lägger er föredragande fram ett följande förslag som har till syfte att omvandla dessa utmaningar till möjligheter för de små företagen:

  Påskynda ansträngningarna för att fullborda det gemensamma europeiska transportområdet i syfte att eliminera olikheterna i hur lagstiftningen tillämpas (se över undantaget för lätta nyttofordon, kampen mot konkurrenshämmande metoder och harmonisering av rätten till att yrkesmässigt bedriva transportverksamhet samt av de tillhörande kontrollerna).

  Uppmuntra till en konvergens mellan den traditionella ekonomin och plattformarna, bl.a. modellerna för samarbetsbaserad ekonomi, för att främja innovation, konsumentskydd och rättvis konkurrens (en ram som gör att alla företag bidrar till transportsektorns sociala kostnader och investeringarna i infrastrukturen).

  Organisera en bättre dialog mellan lokala myndigheter och små transportföretag för att förbättra den urbana rörligheten som i framtiden kommer att vara helt koldioxidfri.

Bilaga I. Frågeformulär som offentliggjorts för att understödja utarbetandet av betänkandet

Europaparlamentets initiativbetänkande om

Nya möjligheter för små transportföretag, inklusive modeller för samarbetsbaserad ekonomi

RÅDFRÅGANDE

”I november 2015 tog Europaparlamentets utskott för transport och turism ett beslut om att utarbeta ett initiativbetänkande om nya möjligheter för de små företagen inom transportföretagen, inklusive modeller för samarbetsbaserad ekonomi. Som föredragande för det här ärendet skulle jag vilja be er, dvs. företagare och aktörer inom rörlighetssektorn, att lämna in era förslag på hur era företag bäst skulle hantera utmaningarna de står inför.”

Dominique Riquet (ALDE-UDI)

Ledamot av Europaparlamentet

Vice ordförande för utskottet för transport och turism

Ledamot av utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Ordförande för tvärpolitiska gruppen för långsiktiga investeringar och återindustrialisering

INFORMATION

Syftet med initiativbetänkandet är att identifiera utmaningarna som de små företagen inom den europeiska transportsektorn ställs inför idag. Mot bakgrund av detta kommer förslag på lösningar att läggas fram som kan stärka vår konkurrenskraft samtidigt som en konsekvent och långsiktigt hållbar utveckling för transportsystemet i sin helhet samt lika konkurrensvillkor för alla aktörer kan säkerställas. Syftet med initiativbetänkandet är att inspirera lagstiftarna i deras sätt att förhålla sig till dessa frågor och därför begränsas det till att omfatta små och medelstora företag samt nystartade företag som tillhandahåller transporttjänster (såväl passagerartrafik som godstrafik). Industrin och infrastrukturerna berörs därför inte direkt av detta rådfrågande.

Den slutgiltiga versionen av initiativbetänkandet bör antas i september i år och ett första förslag kommer att utarbetas till början av april för att behandlas av det behöriga utskottet senare under samma månad. Tidsfristen för att lämna in era förslag har satts till den 29 februari (då det faktiskt finns en 29 februari detta år). Förslag samt begäran om förtydligande ska skickas till: dominique.riquet@europarl.europa.eu.

Era förslag kommer att bidra till utarbetandet av initiativbetänkandet. Innehållet i dem kommer inte att offentliggöras. För insynens skull kommer namnen på de personer som inlämnat bidrag att nämnas i slutet av initiativbetänkandet.

Som hjälp för att strukturera era svar finner ni en lista nedan på vägledande frågor. Finns det något som ni skulle vilja belysa men som inte tas upp av någon av dessa frågor på ett adekvat sätt ombeds ni att lägga till detta i bidraget.

Bryssel den 29 januari 2016

FRÅGESTÄLLNINGAR

1)  Vilka är de största utmaningarna som ert företag ställs inför idag?

2)  I hur stor utsträckning har ni digitaliserat era arbetsprocesser? Hur stor del av er verksamhet baseras på eller är beroende av informations- och kommunikationsteknik? Vilken roll spelar ”stordata” för er verksamhet?

3)  På vilket sätt tar ni hänsyn till målet om en hållbar utveckling och den senaste demografiska utvecklingen (åldrande befolkning och urbaniseringen av befolkningen)

4)  Försöker ni att internationalisera era tjänster och vilka problem stöter ni i så fall på i samband med det? Utgör de så kallade ”tillväxtekonomierna” en tillväxtmöjlighet för ert företag?

5)  Vilket transportsätt omfattas ert företag huvudsakligen av? På vilket sätt tycker ni att lagstiftningen för detta transportsätt hindrar tillgången till och överlevnaden på marknaden?

6)  Tycker ni att företagare uppfattas/behandlas på ett bra sätt i Europa?

7)  Hur finansieras er verksamhet (bidrag, lån, lånegarantier, externa förvärv osv.)? Känner ni till de olika EU-programmen som ger stöd till små och medelstora företag samt nystartade företag? Använder ni er av dem och i så fall varför?

8)  Om ni är ett nystartat företag, tycker ni att ni har fått ett tillräckligt stöd under era olika utvecklingsskeden?

9)  Om ni deltar i samarbetsbaserad ekonomi:

–  hur har myndigheter reagerat på ert inträde på marknaden? Hur ser ert förhållande ut till företag som tillhör ”den traditionella ekonomin”?

–  beskattning, sociala rättigheter och säkerhet är bland de viktigaste frågorna: hur reagerar ni och vad rekommenderar ni?

10)  Skulle ni säga att den juridiska kontexten ni befinner er i är tillfredsställande (stabil över tid, koordinerad mellan EU-länderna, tydlig, anpassad till verkligheten, fullständig)?

11)  Kräver problemen ni nämner en förbättrad/ny lagstiftning? Att den befintliga lagstiftningen tillämpas på ett effektivare sätt? En mindre omfattande lagstiftning? På vilken nivå (lokal, nationell, europeisk)?

12)  Hur ser er vision om rörlighet ut fem, tio och tjugo år framåt i tiden? Ser ni positivt på ert företags framtid?

OM ER

–  Namn och företagsnamn:

–  Landet där huvudkontoret ligger och landet/länderna där ni utför företagets verksamhet:

–  Antal anställda/tjänsteleverantörer som ni använder er av för att uppfylla företagets mål:

–  Typ av tjänst som tillhandahålls:

–  Utvecklingsstadium:

–  Omsättning och uppskattat värde:

–  Kontaktuppgifter (e-postadress + telefonnummer) och webbsida/profil på sociala medier/app:

Bilaga II. Förteckning över parter som er föredragare har varit i kontakt med

– Allied for Startups

– Avatar Logistics

– BlablaCar

– Captain Train

– Caisse des dépôts et des Consignations

– Chambres de Métiers et de l’Artisanat (APCMA)

– Europeiska kommissionen

– Drivr

– European Road Haulers Association (UETR)

– Fédération nationale des transports routiers (FNTR)

– France Digitale

– Heetch

– Inland Navigation Europe (INE)

– LEO Express

– Mouvement des Entreprises de France (Medef)

– Taxis Bleus

– Taxis G7

– Uber

– International Association of Public Transport (UITP)

Bilaga III. Förteckning över medverkande sakkunniga

– Carlo Cambini, Politecnico di Torino, Associate Professor

– Matthias Finger, Professor, Director of FSR-Transport and of the Chair of Management of Network Industries, EPFL

– Gabriele Grea, Università Commerciale L. Bocconi, Professor

– Sampo Hietanen, CEO of Maas Finland

– Juan José Montero Pascual, UNED Madrid, Associate Professor


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (29.9.2016)

till utskottet för transport och turism

över nya möjligheter för små transportföretag, inklusive samarbetsbaserade affärsmodeller

(2015/2349(INI))

Föredragande av yttrande: Elena Gentile

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Under de senaste åren har tekniska framsteg, nya företagsmodeller och digitalisering förändrat transportsektorn avsevärt, med stora effekter på de traditionella affärsmodellerna, arbetsvillkoren och sysselsättningen i sektorn. Å ena sidan har transportsektorn öppnats upp, å andra sidan har arbetsvillkoren i många fall försämrats på grund av den ekonomiska krisen och i vissa fall på grund av otillräckligt genomförande av befintliga förordningar.

B.  Transportsektorn omfattar inte bara leverantörer av direkta transporttjänster, utan även små och medelstora företag som erbjuder exempelvis underhåll av fordon, försäljning av reservdelar, utbildning av personal och uthyrning av fordon och utrustning. Det finns en enorm sysselsättningsskapande potential som är kopplat till denna verksamhet, inklusive arbetstillfällen för högkvalificerade arbetstagare. Åtgärder riktade mot transportsektorn bör beakta hela värdekedjans intresse.

C.  Kommissionen påpekar i sitt meddelande En europeisk agenda för delningsekonomin (COM(2016)0356 att flexibla arbetsformer i delningsekonomin kan leda till osäkerhet om vilka rättigheter och sociala trygghetsnivåer som gäller, och att gränserna mellan egenföretagare och arbetstagare blir allt otydligare.

D.  Endast 1,7 % av företagen i EU utnyttjar avancerad digital teknik fullt ut, medan 41 % inte alls utnyttjar sådan teknik. En digitalisering av alla sektorer är avgörande om EU ska kunna behålla och stärka sin konkurrenskraft.

E.  De små och medelstora företagen spelar en särskild roll i skapandet av nya arbetstillfällen inom transportsektorn, särskilt inom vägtransport, och befinner sig i en svagare position än de större företagen i fråga om tillgång till den finansiering som krävs för viktiga investeringar, inklusive lån och stöd från EU-fonder.

F.  Flexibilitet och enkelt tillträde är naturligt i delningsekonomin och kan ge sysselsättningsmöjligheter för grupper som traditionellt sett är uteslutna från arbetsmarknaden, i synnerhet kvinnor, unga och migranter.

G.  Sektorns europeiska arbetsmarknadsparter är bekymrade över den illojala konkurrensen på marknader för stadstrafik på grund av utvecklingen av ”samåkningsplattformar mot betalning” som ofta förknippas med illojal marknadspraxis såsom utebliven inbetalning av skatter och arbetsgivaravgifter samt kringgående av arbetsnormer och sociala standarder.

H.  Transporttjänster kan erbjuda stora möjligheter att bli egenföretagare och kan främja en företagarkultur.

I.  Enligt nya rön finns det en tendens att flytta ansvaret för inbetalning av arbetsgivaravgifter och arbetslöshetsunderstöd inom transportsektorn till underleverantörer och förare som är egenföretagare. Det finns en risk att förare som är egenföretagare tvingas in i otrygga arbetsförhållanden, samtidigt som falskt egenföretagande ökar(1).

J.  Onlineplattformar för transporttjänster kan erbjuda en möjlighet till snabb matchning mellan de tjänster som kunder begär, och det utbud på arbetskraft som registrerade företag eller arbetstagare tillhandahåller.

K.  OECD anser att arbetstillfällen av god kvalitet är en avgörande faktor i de ansträngningar som görs för att tackla den stora ojämlikheten och främja social sammanhållning(2).

1.  Europaparlamentet betonar att det behövs ett proportionerligt regelverk och en administrativ miljö som uppmuntrar till investeringar och tillgång till finansiering, och som garanterar hållbar tillväxt och anständigt arbete inom små transportföretag.

2.  Europaparlamentet noterar utvecklingen av delningsekonomin i transportsektorn med flexiblare arbetsformer. Parlamentet betonar att kollaborativa affärsmodeller i transportsektorn bör diskuteras inom ramen för en vidare debatt om att skapa mer rättvisa och transparenta konkurrensvillkor. Parlamentet betonar betydelsen av ett stabilt rättsligt regelverk för insatser som främjar en utveckling av delningsekonomin.

3.  Europaparlamentet fastställer att antalet deltidsanställda, anställda från bemanningsföretag och egenföretagare har ökat i transportsektorn och att den allmänna utvecklingen går mot mer flexibla anställningsavtal. Parlamentet noterar att delningsekonomin i transportsektorn därmed skapar nya möjligheter för människor att tjäna extra, för unga att få arbete (särskilt de som söker tillfälliga arbeten och flexibla anställningsformer som gör att de kan kombinera arbete med studier), för människor att förena arbetsliv och privatliv samt för att få ned undersysselsättningen och arbetslösheten. Parlamentet understryker dock att under vissa omständigheter kan detta också leda till osäkra situationer. Parlamentet betonar att flexibel sysselsättning måste omfattas av befintliga hälso- och säkerhetsbestämmelser och av sociala skyddsåtgärder för att undvika långvariga sociala och ekonomiska konsekvenser, och måste utesluta möjliga risker såsom överbelastning av de anställda eller löner som inte motsvarar prestationen. Parlamentet framhåller därför behovet av en flexibel arbetsmarknad å ena sidan, och av arbetstagarnas ekonomiska och sociala säkerhet å den andra. Parlamentet betonar att minskade arbetskostnader inte bör underminera arbetsvillkor eller anställningsstandarder.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med arbetsmarknadsparterna regelbundet bedöma inverkan av digitaliseringen på antalet och typen av arbetstillfällen inom transportsektorn, och att säkerställa att sysselsättningspolitiken och socialpolitiken håller jämn takt med digitaliseringen av transportarbetsmarknaden.

5.  Europaparlamentet konstaterar att den digitala sektorn också omfattar professionella tjänster och mellanhänder som erbjuder plattformar som endast sammanför leverantörer och användare. Medlemsstaterna uppmanas att fastställa lägsta tröskelvärden så att de ska kunna skilja mellan ekonomiska verksamheter som innebär att såväl professionella tjänster som icke-yrkesmässig verksamhet mellan motparter tillhandahålls. Parlamentet betonar att de förra naturligtvis bör uppfylla skattemässiga regler och sociala trygghetsbestämmelser och att den yrkesmässiga användningen av den senare också bör regleras.

6.  Europaparlamentet noterar möjligheterna med delningsekonomin och den digitala inre marknaden i fråga om sysselsättning och tillväxt för alla inom små transportföretag. Parlamentet betonar att delningsekonomin, precis som andra ekonomier, måste betala skatt och sociala avgifter, vara förenlig med arbets- och sociallagstiftningen samt säkerställa konsumentskydd. Parlamentet anser att den stora potentialen till öppenhet som en delningsekonomi innebär leder till god spårbarhet av transporttjänster, i överensstämmelse med målet att säkra efterlevnad av befintlig lagstiftning. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra riktlinjer för hur unionsrätten ska tillämpas på de olika formerna av kollaborativa affärsmodeller, i syfte att vid behov åtgärda luckor i lagstiftningen på området sysselsättning och social trygghet på ett sätt som respekterar nationella befogenheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utföra tillräckliga inspektioner och att införa sanktioner i de fall då regler har överträtts.

7.  Europaparlamentet pekar på de jämförelsevis låga ingångströsklarna för yrken inom transportsektorn och de stora möjligheter som sektorn därför har att bekämpa långtidsarbetslösheten.

8.  Europaparlamentet betonar att alla leverantörer av transporttjänster, även i delningsekonomin, måste uppfylla nödvändiga hälso- och säkerhetsbestämmelser, och vara bundna till minimistandarder vad gäller skydd och social trygghet oavsett deras affärs- eller anställningsmodeller, och bortsett från om det handlar om samåkningsplattformar mot betalning, bemanningsföretag eller andra modeller.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra alla lagar och bestämmelser som rör digitala plattformar för transporttjänster och se till att de efterlevs.

10.  Europaparlamentet understryker vikten av att kontrollera att obligatoriska regler för arbetstider samt kör- och viloperioder efterlevs i transportsektorn. Parlamentet påminner om att förordning (EU) nr 165/2014 om färdskrivare vid vägtransporter inte är tillämplig på fordon som väger mindre än 3,5 ton (lätta fordon för varutransporter). Parlamentet betonar att, i linje med denna förordning, bör kontrollen ske med digitala kontrollinstrument installerade i fordonen. Parlamentet uppmanar till ökade kontroller av arbetstider och viloperioder. Parlamentet erinrar om att alla uppgifter med anknytning till en anställds verksamhet ska anses vara arbetstid. Parlamentet betonar dessutom vikten av att kontrollera att EU:s och nationell lagstiftning efterlevs gällande arbetsmiljöskydd, inbegripet arbetsförhållanden i fordon, för alla personer inom transportsektorn, oavsett om de är egenföretagare, underleverantörer, tillfälligt anställda eller kontraktsanställda.

11.  Europaparlamentet ser positivt på fackföreningarnas viktiga roll, eftersom de i många medlemsstater försöker att i samarbete med leverantörerna av transporttjänster hantera förändringarna i transportsektorn på ett socialt ansvarsfullt sätt. Parlamentet understryker vikten av starka och oberoende arbetsmarknadsparter inom transportsektorn, av en institutionaliserad social dialog på europeisk och nationell nivå och av de anställdas deltagande i frågor som rör företaget. Parlamentet uppmanar arbetsmarknadsparterna att förhandla fram kollektivavtal för alla transporttjänster i enlighet med nationell lagstiftning och praxis, eftersom sådana avtal är ett effektivt instrument för att säkerställa anständiga sociala normer och anställningsstandarder. Parlamentet uppmanar små och medelstora företag i sektorn att bilda sammanslutningar eller inrätta plattformar som stödjer dem i detta avseende och som håller dem underrättade.

12.  Europaparlamentet noterar de pågående diskussionerna i vissa medlemsstater om att införa minimilön som gäller de transportföretag som bedriver verksamhet på deras territorium. Parlamentet noterar att kommissionens ordförande Juncker deklarerade i sitt öppningsanförande inför parlamentet att samma arbete på samma plats bör omfattas av samma lön i unionen(3).

13.  Europaparlamentet rekommenderar att företag i delningsekonomin liksom personer som arbetar i transportsektorn hittar samarbetsmodeller för att tillvarata gemensamma intressen, exempelvis på försäkringsområdet.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkra rättvis konkurrens, anständiga arbetsvillkor och social trygghet för samtliga arbetstagare i transportsektorn för att minska otrygga anställningsförhållanden i en sektor under omvandling, och att förbättra efterlevnaden av befintliga bestämmelser och kollektivavtal. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bekämpa illojal konkurrens inom transportsektorn och att utbyta bästa praxis i detta avseende. Parlamentet uppmanar särskilt medlemsstaterna och arbetsmarknadsparterna att delta i forumet mot odeklarerat arbete. Parlamentet anser att delningsekonomin via registrerade elektroniska transaktioner kan hjälpa medlemsstater att bekämpa en praxis som kan ledda till illojal konkurrens.

15.  Europaparlamentet påminner om att EU-domstolen har definierat begreppet arbetstagare på basis av ett anställningsförhållande som kännetecknas av vissa kriterier, såsom utförande av arbete för någons räkning, lön och typ av arbete. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens meddelande om en europeisk agenda för delningsekonomin. Parlamentet efterlyser flera insatser för att komma till rätta med falskt egenföretagande för att skydda arbetstagare och skapa lika villkor för företag inom transportsektorn.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera anständiga arbetsvillkor för alla arbetstagare i transportsektorn, inbegripet erforderligt skydd av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, oavsett storlek på och typ av företag där de är anställda, arbetsplats eller underliggande avtal. Parlamentet understryker betydelsen av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, i synnerhet med tanke på de demografiska förändringarna och den stora rörligheten för arbetstagare inom transportsektorn.

17.  Europaparlamentet uppmärksammar ett antal fall av illojal konkurrens i transportsektorn, vilket ofta är på bekostnad av små transportföretag. Parlamentet påminner om att illojal konkurrens kan bidra till försämrade arbetsvillkor. Parlamentet uppmanar de ansvariga myndigheterna att på lämpligt sätt införa sanktioner mot försummelse i detta avseende.

18.  Europaparlamentet betonar att underleverantörer inte får utnyttjas för att kringgå arbetsnormer och anställningsstandarder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att övervaka situationen, att vid behov stärka lagstiftningen om solidariskt ansvar och att säkerställa tillräckligt genomförande och verkställighet av befintliga bestämmelser.

19.  Europaparlamentet välkomnar de flexibla arbetstidsmodeller som framförhandlats av arbetsmarknadsparterna i transportsektorn och som ger arbetstagare möjlighet att bättre förena arbetsliv och privatliv. Parlamentet betonar dock vikten av att kontrollera att obligatoriska regler för arbetstider samt kör- och viloperioder efterlevs vilket borde bli lättare med digitaliseringen av transportsektorn.

20.  Europaparlamentet betonar den särskilda betydelsen av små och medelstora företag i transportsektorn med verksamhet i små orter, i svårtillgängliga regioner samt i utkanterna av storstadsområden när det gäller att säkerställa transportmedel för människor som pendlar till skolor, butiker och serviceinrättningar, särskilt där kollektivtrafiken inte riktigt fungerar.

21.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av att transportarbetare har yrkeskompetens för 2000-talet, såsom digitala färdigheter, lagarbete, kritiskt tänkande och problemlösning när det gäller att hantera förändringar och teknisk utveckling i sektorn. Parlamentet betonar att nyckeln till en socialt hållbar omvandling och anpassning av transportsektorn är utbildning för de anställda. Parlamentet uppmanar arbetsmarknadsparter och utbildnings- och yrkesutbildningsanstalter att utveckla därmed sammanhängande kompetensstrategier och utbildningsprogram för små transportföretag. Parlamentet anser att det är arbetsgivarens uppgift att på rätt sätt sätta in sina anställda i ny teknik såsom IT och spårningsapplikationer. Parlamentet betonar att det bemanningsföretag som hyr ut personal måste förbereda och utbilda dem på lämpligt sätt när det gäller tillfälliga kontrakt.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja sociala företagsmodeller inom transportsektorn och utbyta bästa praxis i detta avseende, eftersom sociala företag har visat sig vara mer motståndskraftiga i tider av ekonomisk kris än andra företagsmodeller.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in tillförlitliga uppgifter om delningsekonomin i transportsektorn och att undersöka vilka konsekvenser den har för arbetsvillkoren.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

26.9.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

2

9

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Tim Aker, Guillaume Balas, Brando Benifei, Mara Bizzotto, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Martina Dlabajová, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Arne Gericke, Thomas Händel, Marian Harkin, Danuta Jazłowiecka, Agnes Jongerius, Ádám Kósa, Kostadinka Kuneva, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Morten Løkkegaard, Dominique Martin, Elisabeth Morin-Chartier, Emilian Pavel, João Pimenta Lopes, Georgi Pirinski, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Maria João Rodrigues, Anne Sander, Jutta Steinruck, Ulrike Trebesius, Marita Ulvskog, Renate Weber, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Georges Bach, Rosa D’Amato, Rosa Estaràs Ferragut, Tania González Peñas, Sergio Gutiérrez Prieto, Flavio Zanonato, Gabriele Zimmer

(1)

Rapport som Europeiska kommissionen beställt om EU:s marknad för godstransporter (2014), uppgift A: Collection and Analysis of Data on the Structure of the Road Haulage Sector in the European Union (den 3 februari 2014); http://ec.europa.eu/transport/modes/road/studies/doc/2014-02-03-state-of-the-eu-road-haulage-market-task-a-report.pdf.

(2)

Presentation av Mark Pearson, biträdande direktör, OECD:s direktorat för sysselsättning, arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor vid den offentliga utfrågningen om ojämlikhet vid EMPL-ECON den 21 juni 2016. https://polcms.secure.europarl.europa.eu/cmsdata/upmloas/e54ad36f-29cb-4c77-a9c7-2e4e2858fe55/Microsoft%20-%20Inequality%20OECD%Pearson.pdf.

(3)

En ny start för EU: Mitt program för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring – Politiska riktlinjer för nästa Europeiska kommission, den 15 juli 2014; Jean-Claude Juncker, kandidat till befattningen som Europeiska kommissionens ordförande, s. 7; http://www.eesc.europa.eu/resources/docs/jean-claude-juncker---political-guidelines.pdf.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Date adopted

11.10.2016

 

 

 

Result of final vote

+:

–:

0:

42

3

1

Members present for the final vote

Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Marie-Christine Arnautu, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Karima Delli, Isabella De Monte, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Georg Mayer, Gesine Meissner, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Tomasz Piotr Poręba, Gabriele Preuß, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, David-Maria Sassoli, Claudia Schmidt, Jill Seymour, Claudia Țapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, Wim van de Camp, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Substitutes present for the final vote

Knut Fleckenstein, Maria Grapini, Evžen Tošenovský

Substitutes under Rule 200(2) present for the final vote

Olle Ludvigsson

Rättsligt meddelande