Förfarande : 2015/2350(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0306/2016

Ingivna texter :

A8-0306/2016

Debatter :

PV 21/11/2016 - 16
CRE 21/11/2016 - 16

Omröstningar :

PV 22/11/2016 - 5.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0436

BETÄNKANDE     
PDF 375kWORD 54k
19.10.2016
PE 583.867v02-00 A8-0306/2016

om frigörande av potentialen med passagerartransporter på vatten

(2015/2350(INI))

Utskottet för transport och turism

Föredragande: Keith Taylor

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om frigörande av potentialen med passagerartransporter på vatten

(2015/2350(INI))

–  med beaktande av Internationella konventionen om säkerheten för människoliv till sjöss (Solas) från 1974, i dess ändrade lydelse,

–  med beaktande av Internationella sjöfartsorganisationens protokoll från 1978 om den internationella konventionen till förhindrande av förorening från fartyg från 1973,

–  med beaktande av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning från 2006,

–  med beaktande av den tjugoförsta partskonferensen (COP 21) inom ramen för UNFCCC och av den elfte partskonferensen, i dess egenskap av möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP11) i Paris, Frankrike, den 30 november–11 december 2015,

–  med beaktande av kommissionens vitbok av den 28 mars 2011 Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem (COM(2011)0144),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 januari 2009 Strategiska mål och rekommendationer för EU:s sjöfartspolitik fram till 2018 (COM(2009)0008),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2010 om strategiska mål och rekommendationer för EU:s sjöfartspolitik fram till 2018(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om genomförandet av vitboken från 2011 om transporter: översyn och vägen mot hållbara transporter(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1177/2010 av den 24 november 2010 om passagerares rättigheter vid resor till sjöss och på inre vattenvägar och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004(5),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 24 maj 2016 om tillämpningen av förordning (EU) nr 1177/2010 om passagerares rättigheter vid resor till sjöss och på inre vattenvägar och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 (COM(2016)0274),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 10 september 2013 Transporter av hög kvalitet på inre vattenvägar – Naiades II (COM(2013)0623),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG av den 12 december 2006 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/45/EG av den 6 maj 2009 om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1090/2010 av den 24 november 2010 om ändring av direktiv 2009/42/EG om förande av statistik över gods- och passagerarbefordran till sjöss(7),

–  med beaktande av rådets direktiv nr 98/41/EG av den 18 juni 1998 om registrering av personer som färdas ombord på passagerarfartyg som ankommer till eller avgår från hamnar i gemenskapens medlemsstater(8),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3051/95 av den 8 december 1995 om säkerhetsorganisationen för roll-on/roll-off-passagerarfartyg (ro-ro-fartyg)(9),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/33/EU av den 21 november 2012 om ändring av rådets direktiv 1999/32/EG vad gäller svavelhalten i marina bränslen(10),

 –  med beaktande av kommissionens rapport av den 16 oktober 2015 Refit-programmet Justera kursen: kontroll av ändamålsenligheten hos EU:s lagstiftning om säkerheten på passagerarfartyg (COM(2015)0508),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 31 mars 2016 om utvärdering inom ramen för Refit-programmet av direktiv 2000/59/EG om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester – (COM(2016)0168),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A8-0306/2016), och av följande skäl:

A.  Europas geografi, med sina långa kuster och många öar och floder, erbjuder utmärkta möjligheter för hållbara vattenburna passagerartransporter.

B.  Vattenburna passagerartransporter inom områdena kustsjöfart (närsjöfart), inlandssjöfart och havsgående färjor, rörlighet i städer och i randområden, kryssningar och turism erbjuder stora möjligheter att utnyttja extra kapacitet både när det gäller infrastruktur och fartyg, samt har stor betydelse för att förbinda EU:s olika regioner med varandra och därmed för att stärka sammanhållningen. Kryssnings- och färjeverksamheter, som är bland de huvudsakliga sjöfartsverksamheterna i Europa, stimulerar dessutom kustturismen.

C.  Under de senaste åren har det funnits en tendens till en intensiv utveckling av fartyg avsedda för olika områden av sjöfarten, till exempel flod- och havsgående fartyg, som uppfyller kraven på havsgående fartyg samtidigt som de kan navigera i grunda vatten.

D.  Tack vare de tekniska framstegen har vattenburna transporter åter blivit ett alternativ till de överbelastade infartsvägarna till städernas centrum.

E.  Vattenburna passagerartransporter och vattenburna godstransporter har olika utmaningar och olika behov vad gäller infrastruktur, miljö, drift, säkerhet och förbindelser mellan hamnar och städer, men båda marknadssegmenten hanteras av en och samma hamnmyndighet.

F.  Integrering av nav för vattenburna transporter i den europeiska politiken om bytesinfrastruktur, såsom redan har skett genom förordningarna (EU) nr 1315/2013 och (EU) nr 1316/2013 om de transeuropeiska transportnäten respektive fonden för ett sammanlänkat Europa, kommer att ge ytterligare europeiskt mervärde.

G.  Möjligheter till lån och garantier för vattenburna projekt finns också att tillgå inom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som ett komplement till de traditionella bidragen.

H.  Inlandssjöfart har erkänts som ett miljövänligt transportsätt som kräver särskilt engagemang och stöd, och i vitboken rekommenderas främjande av sjötransporter och transporter på inre vattenvägar, en ökning av andelen kustsjöfart och inlandssjöfart samt förbättrad transportsäkerhet.

I.  FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och förslaget om den europeiska rättsakten om tillgänglighet utgör en god vägledning inte bara för genomförandet och, om så behövs, den kommande översynen av förordning (EU) nr 1177/2010 utan också för ny lagstiftning om passagerarrättigheter inom en intermodal kontext, eftersom sådan lagstiftning bör omfatta obehindrad tillgänglighet för passagerare med funktionshinder eller nedsatt rörlighet.

J.  Vattenburna passagerartransporter betraktas som ett säkert transportslag, men ett antal tragiska olyckor inom vattenburna passagerartransporter har inträffat genom åren, bland annat olyckorna med Estonia, Herald of Free Enterprise, Costa Concordia, Norman Atlantic och UND Adryatik.

K.  I sin politiska strategi för transporter till havs fram till 2018 upprättar EU målet att bli världsledande inom forskning och innovation när det gäller sjöfart, liksom varvsindustrin, genom att förbättra energieffektiviteten i fartygen, minska miljöeffekterna, minimera riskerna för olyckor och erbjuda bättre livskvalitet till havs.

L.  Turism med flodkryssningsfartyg och vattenburna passagerartransporter på floder, kanaler och andra inre vattenvägar är en växande verksamhet på många europeiska flodsträckor och i tätorter längs dessa flodsträckor.

M.  EU har antagit en rad makrostrategier som bygger på användning av vattenvägar, såsom strategierna för Donau, Adriatiska/Joniska havet respektive Östersjön.

1.  Europaparlamentet anser att vattenburna passagerartransporter måste sättas högre på den transportpolitiska agendan inom EU och i dess medlemsstater. Parlamentet anser därför att de bör arbeta mot ett gemensamt område för vattenburna passagerartransporter genom att till exempel minska den administrativa bördan för gränsöverskridande fartygstrafik.

Konkurrenskraft

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter och kommissionen att överväga vattenburna passagerartransporter, samt att i synnerhet förbättra tillhörande infrastruktur i både stomnäten och de övergripande näten inom de transeuropeiska transportnäten och Fonden för ett sammanlänkat Europa genom att bland annat stärka dess förbindelser med infrastrukturen i inlandet, inklusive tillhandahållande av infrastruktur och information för att uppfylla alla resenärers mobilitetsbehov.

3.  Europaparlamentet efterlyser utveckling av höghastighetslederna till sjöss, även i tredjeländer, vilket främjar effektiva multimodala transporter, underlättar integrering av detta transportslag med andra transportnät och transportslag, avhjälper flaskhalsar i viktiga infrastrukturnät och säkerställer territoriell kontinuitet och integration.

4.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att bli av med flaskhalsarna där det utbyggda västeuropeiska systemet med inre vattenvägar möter det befintliga östeuropeiska systemet, som drabbats av ett betydande och på sina håll fullständigt förfall.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra en årlig översyn över projekt på området för vattenburna passagerartransporter som samfinansieras av EU genom medel från Sammanhållningsfonden, strukturfonderna, regionalstöd, Interreg, Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa, de transeuropeiska transportnäten samt Europeiska fonden för strategiska investeringar.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra en sammanfattande rapport om genomförandet av EU:s strategier på området för vattenburna passagerartransporter.

7.  Europaparlamentet understryker betydelsen av europeisk statistik för att formulera planer och politik för den vattenburna transportsektorn, i synnerhet statistik över antalet gränsöverskridande tjänster till havs och på inre vattenvägar som såväl färjor som kryssningsfartyg erbjuder, med tanke på att det finns områden där transport mellan olika orter endast kan utföras på vatten. Parlamentet uppmanar Eurostat att i sin kryssningsstatistik även ta med uppgifter om ”passagerarbesök i anlöpshamnarna”, alltså hur många passagerare som går av och på fartyget i varje transithamn, och inte bara antalet kryssningspassagerare som åker på semester varje år. Att inkludera dessa siffror skulle ge en mer realistisk bild av kryssningssektorns, och hela den vattenburna passagerartransportsektorns, mervärde.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram ett system för harmoniserad insamling av statistik om olyckor och incidenter för fartyg på inre vattenvägar, inklusive gränsöverskridande trafik.

9.  Europaparlamentet anser att integrering av vattenburna passagerartransporter i de offentliga transportnäten i städerna och regionerna avsevärt skulle kunna förbättra rörlighetseffektiviteten, miljöprestandan, livskvaliteten, betalbarheten, situationen med överbelastning i de landbaserade transportnäten samt komforten i städerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge sitt fulla stöd till investeringar i inlandsinfrastruktur av god kvalitet, som kan bidra till att avhjälpa trafikstockningar lokalt och se till att lokalbefolkningen inte påverkas negativt. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta förteckningar med exempel på bästa praxis på det här området.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja och stödja lokala initiativ med syftet att få i gång inlandssjöfart för att betjäna tätorter, bland annat genom att utveckla distributionscentraler i flodhamnar och att utveckla passagerartrafiken, främst som ett led i att göra områdena mer attraktiva för turister.

11.  Europaparlamentet understryker att vattenburna passagerartransporter bör integreras bättre i informations-, boknings- och biljettsystem för att kunna förbättra kvaliteten på de offentliga tjänsterna och utveckla turistbranschen ytterligare, särskilt i avlägset belägna och isolerade områden. Parlamentet understryker behovet av att ta hänsyn till operatörerna av vattenburna passagerartransporter i uppbyggnaden av ett integrerat europeiskt biljettsystem.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att finansiera mer välorganiserade och effektivare projekt för integrerade transporttjänster, som kan leda till gradvis minskad energikonsumtion, omstrukturering av de olika offentliga och privata transportföretagens tidtabeller (flyg, sjöfart, land) i syfte att åstadkomma intermodalitet och effektivitet i passagerartransportförvaltningen, samt sammanslagning av biljetter från offentliga och privata operatörer i ett enda resedokument genom en digital applikation.

13.  Europaparlamentet påpekar att de system där fraktfartyg erbjuder passagerartransporter och vice versa, till exempel ombord på vissa färjor, där så är möjligt bör främjas eftersom de ger fartygen möjlighet att förbättra utnyttjandegraden, öka sin ekonomiska effektivitet och avhjälpa överbelastningen på vägarna.

14.  Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som har gjorts inom branschen för vattenburna passagerartransporter för att gå över till miljövänligare, mer energieffektiva och utsläppssnålare fartyg, vilket är en del av den europeiska ramen för att göra de vattenburna transporterna miljövänligare. Parlamentet anser att detta kommer att leda till billigare lösningar som är hållbara, mer attraktiva och därmed även ekonomiskt mer konkurrenskraftiga, vilket kommer att göra sektorn billigare, renare och grönare totalt sett.

15.  Europaparlamentet noterar att EU:s olika kustområden har olika utmaningar och därför behöver olika typer av åtgärder (fler färjelinjer i Nordsjön, uppgradering och teknisk förbättring av färjor i Medelhavet etc.).

16.  Europaparlamentet är övertygat om att EU:s skeppsbyggnadsindustri för passagerarfartyg måste förbli en viktig konkurrenskraftig aktör som bör ges ytterligare stimulans, samtidigt som man minskar det miljömässiga fotavtrycket genom mer forskning och innovation i denna industri.

Miljömässig hållbarhet

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att integrera vattenburna transporter i sin strategi och att vidta åtgärder för att minska koldioxidutsläppen i enlighet med klimatavtalet från Paris och därmed minimera de externa kostnaderna.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra miljöstandarder för att minska luftföroreningarna, i enlighet med Östersjöstandarderna för begräsningarna av svavelutsläpp, bränslekvalitet och effektivare motorer.

19.  Europaparlamentet betonar att det krävs stora forsknings- och innovationsinsatser om man ska kunna minska koldioxidutsläppen i transportsektorn. Parlamentet stödjer kommissionen i främjandet av LNG, icke-fossila alternativa bränslen, el- och hybridsystem som bygger på förnybara energikällor samt sol- och vindenergi för fartyg, samt uppmanar kommissionen att skräddarsy forskning och innovation med särskilt fokus på genomförbarheten för de vattenburna passagerartransporterna.

20.  Europaparlamentet påminner om att det i direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen föreskrivs att faciliteter för LNG-bunkring för havsgående fartyg och fartyg i inlandssjöfart måste tillhandahållas av kusthamnar inom TEN-T-stomnätet senast 2025 och av inlandshamnar senast 2030.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja strategier för självförsörjning med energi genom användning av solceller som placeras på hamnterminalbyggnader och lagring av energi som produceras på dagen för senare användning på natten.

22.  Europaparlamentet understryker att färjesektorn är en viktig komponent inom närsjöfarten och därmed avgörande för att närsjöfartsmarknaden ska förbli dynamisk och konkurrenskraftig samtidigt som dess miljöprestanda och energieffektivitet förbättras.

23.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens Refit-initiativ för mottagningsanordningar i hamnar, som är ett bra tillfälle att anpassa det nuvarande direktivet till den internationella utvecklingen, samt stöder och uppmuntrar dess planer för ny lagstiftning inom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet påpekar att detta inte bör avhålla medlemsstaterna från att ta mer hållbara initiativ och inkludera ett bra informations- och tillsynssystem för avfall som hanteras i olika medlemsstater, både på fartyg och i hamnar.

Säkerhet och trygghet

24.  Europaparlamentet betonar att förebyggande av föroreningar och olyckor är av central betydelse för Europeiska sjösäkerhetsbyråns roll för att förbättra säkerheten för gränsöverskridande färjor och kryssningar samt säkerställa konsumentskyddet.

25.  Europaparlamentet påminner om att personal på färjor och kryssningsfartyg måste utbildas för att effektivt kunna bistå passagerare i nödsituationer.

26.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer inom inlandssjöfart, varigenom man fastställer harmoniserade standarder för besättningsmedlemmar och båtförare i syfte att förbättra rörligheten för arbetskraften i inlandssjöfarten.

27.  Europaparlamentet understryker att när det gäller ytterligare utveckling av informationssystem såsom konventionell radar, SafeSeaNet, Galileo och flodinformationstjänsterna (RIS) bör fokus ligga på att förbättra säkerheten och driftskompatibiliteten. Medlemsstaterna uppmuntras att göra det obligatoriskt att använda RIS.

28.  Europaparlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att föreslå en tydlig ram för fördelning av ansvarsområden och kostnader i syfte att förbättra säkerheten samt att ta tag i frågan om ytterligare utbildning, instruktion och vägledning för personal, i synnerhet om att godta utbildning som genomförts på godkända simulatorer som en del av utbildningsprogrammet inom ramen för Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) och Internationella arbetsorganisationens (ILO) regelverk. Parlamentet anser att personal med rätt kompetens är bästa sättet att förbättra tjänsternas kvalitet och säkerhet.

29.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya lagstiftningsförslag för att förenkla och förbättra de gemensamma säkerhetsbestämmelserna för passagerarfartyg i EU:s vatten för att öka säkerheten och konkurrensen, genom att bestämmelserna förtydligas, förenklas och anpassas till den rättsliga och tekniska utvecklingen.

30.  Med tanke på att säkerheten är en allt viktigare fråga, erkänner Europaparlamentet att det eventuellt behövs ytterligare åtgärder, som beaktar de särskilda villkoren för färjetrafik och verksamheter i hamnar, så att man säkerställer smidig drift av dagliga färjeförbindelser.

31.  Europaparlamentet påpekar att ett betydande antal floder utgör gränser och uppmanar de ansvariga myndigheterna att säkerställa ett samarbete samt välintegrerade och effektiva säkerhets- och nödsystem som fungerar från båda sidor av gränserna.

32.  Europaparlamentet betonar att ett antal bihav, till exempel Östersjön och Adriatiska havet, gränsar till flera medlemsstater, men också till länder som inte är medlemmar i EU, och uppmanar därför de ansvariga myndigheterna att säkerställa ett effektivt system för säkerhet, skydd och i synnerhet snabb reaktion i nödsituationer.

33.  Europaparlamentet understryker att när internationella färjor trafikerar EU:s territorialvatten, måste EU:s och medlemsstatens lagstiftning gälla.

Tjänsternas kvalitet och tillförlitlighet

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att integrera principerna i förordning (EU) nr 1177/2010 i sitt förslag om intermodala passagerarrättigheter, inklusive aspekter om obehindrad tillgänglighet för personer med funktionshinder eller nedsatt rörlighet, och att i förslaget ta hänsyn till de särskilda behoven för äldre och familjer som reser med barn. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram årlig statistik om hur antalet passagerare med funktionshinder eller nedsatt rörlighet utvecklas.

35.  Europaparlamentet understryker betydelsen av den vattenburna transportsektorn för att utveckla hållbar turism och motverka säsongsbetonade variationer, i synnerhet i avlägsna områden och randområden i unionen, såsom kust-, ö- och landsbygdsregioner. Parlamentet anser vidare att små och medelstora företag bör vara i centrum för främjande av turismtjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och lokala och regionala myndigheter att i största möjliga utsträckning utnyttja EU:s finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag, inbegripet subventioner till lokala samhällen i ovannämnda avlägsna regioner.

36.  Europaparlamentet framhåller att lämpliga anslutningar mellan de inre vattenvägarna och det europeiska nätverket av cykelvägar har stor potential att göra många regioner i EU mer attraktiva för turister. Parlamentet påminner om att det är nödvändigt att beakta behoven för personer som reser med cyklar och utnyttjar vattenburna passagerartransporter.

37.  Europaparlamentet anser att turismen i kustregioner och på öar inte är tillräckligt utvecklad, på grund av bristande transportförbindelser. Parlamentet anser att kommissionen bör beakta att det finns större efterfrågan på transporttjänster av god kvalitet i dessa områden.

38.  Europaparlamentet anser att den vattenburna transportsektorn är viktig även i områden där den för närvarande inte är ekonomiskt motiverad, såsom glesbefolkade och avlägsna öar.

39.  Europaparlamentet påminner om att vissa färjeförbindelser är livlinor – av vital betydelse för verklig territoriell, social och ekonomisk sammanhållning – som förbinder yttersta randområden med fastlandet och de ekonomiska och industriella tillväxtzonerna, och därmed bidrar till sammanhållning och integration i Europa.

40.  Europaparlamentet understryker att ramen för tillhandahållande av transportförbindelser med öar, öregioner och avlägset belägna områden bör främjas, med åtgärder för bättre färjor och ändamålsenliga terminaler.

41.  Europaparlamentet understryker möjligheterna och önskvärdheten i att integrera vattenburna persontransporter i ett multimodalt rörelsenätverk, med beaktande av kollektivtrafiken i stora tätorter, för både pendlare och turister. Parlamentet anser i detta sammanhang att det krävs ytterligare förbättringar för att utveckla rörligheten som en tjänst genom integrerade biljettsystem för att öka tillförlitligheten, komforten, punktligheten och frekvensen, för att minska trycket på logistikkedjorna och uppnå snabbare ombordstigningstider för att attrahera passagerare.

42.  Europaparlamentet betonar att det är av grundläggande betydelse att höja kunskaps- och kompetensnivån inom EU:s sjöfartssektor för att kunna bibehålla den höga kvaliteten på tjänsterna och garantera sjöfartssäkerheten.

°

°  °

43.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUTL 348, 20.12.2013, s. 1.

(2)

EUT L 348, 20.12.2013, s. 129.

(3)

EUT C 81 E, 15.3.2011, s. 10.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2015)0310.

(5)

EUT L 334, 17.12.2010, s. 1.

(6)

EUT L 163, 25.6.2009, s. 1.

(7)

EUT L 325, 9.12.2010, s. 1.

(8)

EGT L 188, 2.7.1998, s. 35.

(9)

EGT L 320, 30.12.1995, s. 14.

(10)

EUT L 327, 27.11.2012, s. 1.


MOTIVERING

Vattenburna passagerartransporter, däribland färjor, pråmar och kryssningar till havs och på inre vattenvägar, är mycket viktiga för att uppnå en mer hållbar och effektiv europeisk transportsektor, och bör få stöd av politiska beslut som främjar säkerhet, miljö, gränsöverskridande samarbete och konkurrenskraft, samt tjänstekvalitet, passagerarrättigheter och obehindrad tillgänglighet.

Många pendlare i Europa använder vägarna, vilket skapar flaskhalsar, köer och förseningar i Europas städer. Ett bättre utnyttjande av kapaciteten för vattenburna passagerartransporter skulle inte bara kunna bidra till att minska köerna och koldioxidutsläppen, utan även förbättra luftkvaliteten och erbjuda bättre transporttjänster generellt sett.

Europas geografi innehåller många floder, vattenvägar, skärgårdar, långa kuststräckor och öar, och erbjuder därför utmärkta möjligheter för vattenburen transport. Det finns många områden i Europa där resor med färja eller kryssningsfartyg skulle vara ett mer hållbart, enklare och snabbare sätt att resa, vilket skulle öka regionens sociala och ekonomiska välstånd samt skydda Europas miljö och invånarnas hälsa. Vattenburna passagerartransporter används inte bara för navigering på inre vattenvägar, utan på grund av de överbelastade och svåra förbindelserna på land finns det en allt större tendens att transportera passagerare utefter kusterna. I detta syfte är det mycket viktigt att ha tillgång till statistik om vattenburna transporter, i synnerhet vad gäller antalet gränsöverskridande färjor, kryssningar och andra maritima tjänster.

Dessutom bör extra kapacitet vad gäller fartyg, såväl färjor som kryssningsfartyg, och infrastruktur för vattenburna transporter utnyttjas för turism. Förutom skyttelfärjornas potential att, som en del av städernas kollektivtrafiknät, kraftigt öka effektiviteten, miljöstandarden, livskvaliteten och komforten inom hektiska stadsområden, så skulle de även kunna erbjuda en livlina för avlägsna samhällen och områden samt återuppliva deras turismpotential. För detta behövs det samordnade lösningar för anslutning till andra transportslag, och integrerade biljett- och informationssystem där man beaktar alla resenärers behov och rättigheter, inklusive personer med nedsatt rörlighet, pendlare och turister.

Passagerarfartyg fyller en viktig funktion för EU-medborgarnas rörlighet då över 400 miljoner människor passerar EU:s hamnar varje år och nästan 120 miljoner passagerare reser mellan hamnar i samma medlemsstat. EU:s lagstiftning om säkerheten ombord på passagerarfartyg har införts gradvis under 15 år och huvudsakligen till följd av olyckor. Detta har gett en förbättrad säkerhet för människoliv ombord på passagerarfartyg i EU:s vatten och underlättat sök- och räddningsinsatser. Det har även medfört att majoriteten av de passagerare som reser med inhemska passagerarfartyg reser med fartyg som uppfyller EU:s säkerhetsstandarder. Dock finns det fortfarande utrymme att utöka tillämpningen av de befintliga bestämmelserna och förenkla det nuvarande regelverket för att ta bort föråldrade och överlappande krav.

Även om vattenburen transport redan nu tillhör de mest hållbara sätten att resa så finns det fortfarande potential att göra fartygen renare och mer energieffektiva genom investeringar i forskning och innovativ teknik, till exempel när det gäller sol- och vindkraft, elektricitet på land och alternativa bränslen, samtidigt som man följer principen om teknikneutralitet. Till detta hör tillgängligheten och användningen av EU-medel såsom Sammanhållningsfonden, strukturfonderna, regionalstöd, Interreg, Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa, de transeuropeiska transportnäten samt Europeiska fonden för strategiska investeringar.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

11.10.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

42

3

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Marie-Christine Arnautu, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Karima Delli, Isabella De Monte, Jacqueline Foster, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Georg Mayer, Gesine Meissner, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Tomasz Piotr Poręba, Gabriele Preuß, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, David-Maria Sassoli, Claudia Schmidt, Jill Seymour, Claudia Țapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, Wim van de Camp, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Knut Fleckenstein, Maria Grapini

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Olle Ludvigsson

Rättsligt meddelande