Förfarande : 2016/2033(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0307/2016

Ingivna texter :

A8-0307/2016

Debatter :

PV 23/11/2016 - 16
CRE 23/11/2016 - 16

Omröstningar :

Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0453

BETÄNKANDE     
PDF 580kWORD 74k
19.10.2016
PE 582.077v02-00 A8-0307/2016

om ”Vägen mot ett slutligt momssystem och bekämpning av momsbedrägeri”

(2016/2033(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Werner Langen

Rådgivande utskotts föredragande (*):

Nedzhmi Ali, budgetkontrollutskottet

Juan Fernando López Aguilar, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 54 i arbetsordningen

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (*)
 YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (*)
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om ”Vägen mot ett slutligt momssystem och bekämpning av momsbedrägeri”

(2016/2033(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens handlingsplan av den 7 april 2016 för mervärdesskatt(1),

  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 24/2015 av den 3 mars 2016 Motverka gemenskapsinternt momsbedrägeri: det behövs kraftfullare åtgärder,

–  med beaktande av direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt,

  med beaktande av sin resolution av den 13 oktober 2011 om mervärdesskattens framtid(2),

  med beaktande av förslaget till direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (COM(2012)0363),

–  med beaktande av förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (COM(2013)0534),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2014 om förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten(3),

–  med beaktande av förslaget till förordning om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) (COM(2013)0535),

–  med beaktande av sin resolution av den 29 april 2015 om förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten(4),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetkontrollutskottet och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0307/2016), och av följande skäl:

A.  Den inre marknaden, som upprättades den 1 januari 1993, har lett till avskaffande av gränskontrollerna för handel inom unionen, och enligt artiklarna 402–404 i det nuvarande momsdirektivet är Europeiska unionens system för mervärdesskatt, som funnits sedan 1993, endast preliminärt och en övergångsordning.

B.  Enligt artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska rådet enhälligt anta lämpliga direktiv i syfte att komplettera det gemensamma momssystemet, i synnerhet för att successivt inskränka eller upphäva avvikelserna från systemet.

C.  Kommissionen ska vart fjärde år lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om hur det nuvarande momssystemet fungerar och särskilt hur övergångsordningen fungerar.

D.  Intäkterna från mervärdesskatten uppgick till nästan 1 biljon euro 2014 och utgör en betydande och växande inkomstkälla för medlemsstaterna och bidrar till EU:s egna medel. EU:s totala intäkter från mervärdesskatt i form av egna medel uppgick till 17 667 miljoner euro och utgjorde 12,27 % av EU:s totala intäkter 2014(5).

E.  Dagens momssystem, särskilt såsom det tillämpas av stora företag för gränsöverskridande transaktioner, är utsatt för bedrägerier, strategier för skatteflykt och mervärdesskatt som inte betalas in på grund av konkurser, eller felberäkningar. Momsgapet uppskattas uppgå till ungefär 170 miljarder euro per år och bättre digital teknik som kan hjälpa till att minska detta underskott håller på att bli tillgänglig.

F.  Enligt en studie från kommissionen(6) står gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag (ofta kallat karusellbedrägeri) på egen hand för förlorade momsintäkter på omkring 45 miljarder till 53 miljarder euro årligen.

G.  Medlemsstaterna skiljer sig åt i fråga om hur effektiva de är i sin hantering av momsbedrägerier och momsundandragande, eftersom momsgapet beräknas variera från under 5 % till över 40 % beroende på vilket land det gäller.

H.  Enligt Europols beräkningar förlorar medlemsstaterna mellan 40 och 60 miljarder euro av sina årliga momsintäkter på grund av organiserade kriminella grupper, och 2 % av dessa grupper ligger bakom 80 % av de gemenskapsinterna bedrägerierna via skenföretag.

I.  Det är mycket svårt att beräkna omfattningen av förlorade intäkter till följd av gränsöverskridande momsbedrägerier, med tanke på att endast två medlemsstater, Förenade kungariket och Belgien, samlar in och offentliggör statistik om denna fråga.

J.  Flera medlemsstater har under samordning av Eurojust och Europol nyligen genomfört tre framgångsrika och på varandra följande Vertigo-insatser som avslöjade ett karusellbedrägeri till ett värde av sammanlagt 320 miljoner euro.

K.  Det nuvarande momssystemet medför höga administrativa kostnader, särskilt i den gränsöverskridande handeln. Dessa kostnader skulle kunna sänkas betydligt, särskilt för de små och medelstora företagen, bland annat genom förenklingsåtgärder som innebär utnyttjande av digitala rapporteringsverktyg och gemensamma databaser.

L.  Utrymmet för förbättringar är stort vad gäller att minska de administrativa och skattemässiga hindren, som framför allt drabbar gränsöverskridande samarbetsprojekt.

M.  Mervärdesskatten är en konsumtionsskatt som grundas på ett system med delbetalningar som gör det möjligt för de betalningsskyldiga att göra en egen kontroll, och som inte bör betalas enbart av slutkonsumenten för att garantera neutralitet för företagen. Det är upp till medlemsstaterna att utforma den praktiska uppbörden av mervärdesskatten för att garantera att den tas ut av slutkonsumenten.

N.  23 år efter införandet av momsdirektivet är de så kallade standstill-undantagen förlegade, särskilt med tanke på dagens digitala ekonomi.

O.  Kommissionen har under de senaste två årtiondena inlett mer än 40 överträdelseförfaranden mot mer än två tredjedelar av medlemsstaterna på grund av att de har brutit mot bestämmelserna i direktivet.

P.  Det är inte längre möjligt att uppnå en majoritet för kravet på ett slutligt momssystem enligt ursprungslandsprincipen eftersom detta skulle kräva en ökad harmonisering av skattesatserna för att förhindra omfattande konkurrenssnedvridningar.

Q.  Kampen mot skattebedrägerier är en av de viktigaste skatterelaterade utmaningar som medlemsstaterna står inför.

R.  Momsbedrägerier är ytterst skadliga och slukar betydande belopp av medlemsstaternas budgetinkomster samtidigt som de utgör ett hinder för ländernas ansträngningar att konsolidera sina offentliga finanser.

S.  Gränsöverskridande momsbedrägerier kostar våra medlemsstater och de europeiska skattebetalarna nästan 50 miljarder euro per år.

T.  Momsbedrägerier är mångfasetterade, utvecklas ständigt och berör många olika ekonomiska sektorer, och kräver därför en snabb anpassning av relevant lagstiftning så att man kan införa ett hållbart och enkelt momssystem, som kan förhindra bedrägerier och potentiella förluster av skatteintäkter.

U.  Den mest populära metoden för momsbedrägeri är ”karusellbedrägerier”. Denna typ av bedrägeri, som är mycket vanlig i samband med handel med elektronik, mobiltelefoni och textilier, innebär att varorna skickas runt mellan flera bolag i olika medlemsstater och att man utnyttjar det faktum att det inte tas ut någon moms på varuleveranser inom EU.

V.  Det finns ett brådskande behov av förbättrat och kontinuerligt samarbete mellan medlemsstaterna för att ta fram omfattande och integrerade strategier i kampen mot bedrägerier, i synnerhet med tanke på EU:s begränsade budget och ökningen av e-handeln och internet-handeln, som har försvagat den territoriella kontrollen över momsuppbörden.

W.  Skyddet av Europeiska unionens och medlemsstaternas ekonomiska intressen är en av de viktigaste frågorna på unionens politiska dagordning för att befästa och öka medborgarnas förtroende och garantera att deras pengar används på rätt sätt.

X.  Momsbedrägeri leder till inkomstförluster för medlemsstaterna och därmed också för EU, skapar snedvridna skattemässiga ramar som särskilt skadar de små och medelstora företagen och används av kriminella organisationer som utnyttjar de befintliga lagstiftningsluckorna mellan medlemsstaterna och deras behöriga tillsynsmyndigheter.

Y.  I sin särskilda rapport nr 24/2015 har revisionsrätten dragit slutsatsen att momsbedrägerier oftast är medveten brottslighet som måste stoppas.

Z.  Domstolen har i mål C-105/14 (Taricco m.fl.) förklarat att begreppet bedrägeri, såsom det definieras i artikel 1 i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, även omfattar momsintäkter.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att senast 2017 lägga fram ett förslag om ett slutligt momssystem som är enkelt, rättvist, robust, effektivt och mer bedrägerisäkert.

2.  Europaparlamentet betonar att ett enkelt momssystem där färre undantag krävs är nödvändigt för att den digitala inre marknaden ska kunna fungera tillfredsställande.

3.  Europaparlamentet anser att det vetenskapliga utlåtande som ligger till grund för kommissionens förslag till handlingsprogram innehåller ett antal viktiga rekommendationer. Parlamentet betonar att kommissionens förteckning över förslag för att åstadkomma ett robust och enkelt momssystem som är mer motståndskraftigt mot bedrägerier inte är uttömmande.

4.  Europaparlamentet välkomnar det aktuella meddelandet från kommissionen av den 7 april 2016 och avsikten att vidta ytterligare åtgärder för att förhindra bedrägerier och bidra till att förbättra det nuvarande momssystemet.

5.  Europaparlamentet anser att det också är viktigt att förbättra det nuvarande systemet och begär grundläggande reformer i syfte att undanröja problemen med det nuvarande systemet eller att åtminstone minska dessa problem betydligt, särskilt problemet med uppbörd av mervärdesskatt i EU.

6.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör undersöka alla möjliga alternativ på ett likvärdigt sätt och utan att resultatet är bestämt på förhand och inkludera dessa i lagstiftningsförfarandet.

7.  Europaparlamentet konstaterar att det krävs gemensamma ansträngningar från medlemsstaternas sida för att komma överens om ett slutligt momssystem.

8.  Europaparlamentet konstaterar att enhällighet kommer att vara en grundförutsättning för en överenskommelse om ett bättre fungerande momssystem och efterlyser därför en tydlig vision om enkelhet och färre undantag i kombination med ett pragmatiskt synsätt som tar hänsyn till intressena hos den snabbt växande digitala ekonomin.

9.  Europaparlamentet konstaterar att det krävs att medlemsstaterna samordnar sin skattepolitik och förbättrar hastigheten och frekvensen i sitt informationsutbyte om handel inom unionen för att man på ett effektivare sätt ska kunna bekämpa skatteundandragande och skatteflykt och till slut komma till rätta med det nuvarande momsgapet.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och statliga organ att undersöka och testa ny teknik, såsom teknik för distribuerade reskontror och övervakning i realtid som en del av en RegTech-agenda, i syfte att betydligt minska dagens stora momsgap i unionen.

11.  Europaparlamentet betonar att det är skattemyndigheterna i de enskilda medlemsstaterna som har ansvaret för att se till att mervärdesskatten betalas på ett enkelt sätt som är hanterbart för små och medelstora företag, vilket kan underlättas genom ökat samarbete mellan de nationella myndigheterna.

12.  Europaparlamentet anser att samarbetet och informationsutbytet mellan de enskilda skattemyndigheterna i medlemsstaterna tidigare varit otillräckligt och att Eurofiscs verksamhet hittills inte lett till några tillfredsställande resultat. Parlamentet anser att den information som utbyts genom Eurofisc bör vara mer inriktad på bedrägerier. Parlamentet ser fram emot kommissionens kommande förslag om att förbättra Eurofiscs funktion.

13.  Europaparlamentet noterar att systemet för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES) har visat sig vara ett värdefullt verktyg för att bekämpa bedrägerier genom att göra det möjligt för skattemyndigheterna att jämföra upplysningar om näringsidkare från olika länder, men att brister kvarstår i systemets genomförande, särskilt när det gäller den tid det tar att få tillgång till information, väntetiden för svar på frågor och reaktionstiden i fråga om de felaktigheter som rapporteras. Parlamentet rekommenderar därför att medlemsstaterna ger dessa brister vederbörlig uppmärksamhet.

14.  Europaparlamentet noterar att de uppgifter som nationella myndigheter tillhandahåller Eurofisc inte filtreras på ett sätt som leder till att endast misstänkta ärenden förs vidare, vilket hindrar gruppen från att fungera optimalt. Parlamentet stöder initiativet från flera medlemsstater som vill att nationella riskanalysverktyg ska skapas, vilket skulle göra det möjligt att filtrera uppgifter utan att riskera att undanröja misstänkta fall i någon medlemsstat och ge Eurofisc möjlighet att snabbt reagera mot gränsöverskridande momsbedrägerier.

15.  Europaparlamentet betonar att det är skattemyndigheterna i de enskilda medlemsstaterna som har ansvaret för att se till att mervärdesskatten betalas på ett korrekt och enkelt sätt.

16.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna sedan dess är beroende av information från andra medlemsstater om den EU-interna handeln för att kunna uppbära moms inom sitt territorium. Parlamentet uppmanar de ansvariga myndigheterna att automatiskt särskilt utbyta och jämföra moms- och tulluppgifter och att använda sig av pålitliga och användarvänliga it-möjligheter såsom elektroniska standardformulär för att registrera gränsöverskridande leveranser av varor och tjänster till slutkonsumenter. Parlamentet anser i detta sammanhang att användning av identifikationsnummer för mervärdesskatt, där kunder inte kan dra av ingående skatt om mervärdesskatten anges på en faktura utan ett giltigt sådant identifikationsnummer, skulle kunna vara ett användbart verktyg.

17.  Europaparlamentet anser att bristen på jämförbara uppgifter och lämpliga relevanta indikatorer för att mäta medlemsstaternas resultat påverkar effektiviteten hos EU:s system för att hantera momsbedrägerier inom EU och uppmanar därför skattemyndigheterna att i samordning med kommissionen inrätta ett gemensamt system för bedömning av omfattningen på bedrägerierna inom EU och sedan sätta upp mål för att minska dessa, eftersom det skulle göra det möjligt att utvärdera medlemsstaternas resultat när det gäller hanteringen av detta problem.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att också underlätta informationsutbyte med rättsliga och brottsbekämpande myndigheter såsom Europol och Olaf, i enlighet med revisionsrättens rekommendation.

19.  Europaparlamentet noterar att tullförfarande 42, enligt vilket varor som importeras till en medlemsstat undantas från mervärdesskatt om varorna därefter ska transporteras till en annan medlemsstat, har visat sig vara sårbart för uppsåtligt missbruk. Parlamentet noterar att effektiva korsvisa kontroller av uppgifterna hos skattemyndigheterna och hos tullmyndigheterna är mycket viktiga för att upptäcka och förhindra denna typ av bedrägerier. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att vidta åtgärder för att underlätta informationsflödet mellan skatte- och tullmyndigheter i fråga om import enligt tullförfarande 42, i enlighet med revisionsrättens rekommendation.

20.  Europaparlamentet stöder handlingsplanens mål, dvs. att införa ett enhetligt europeiskt mervärdesskatteområde som kan skapa en djupare och mer rättvis inre marknad samt hjälpa till att främja rättvis beskattning, hållbar konsumtion, sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft samtidigt som möjligheterna att begå momsbedrägerier begränsas.

21.  Europaparlamentet anser i detta sammanhang att tjänster snarast möjligt bör införlivas till fullo i det nya systemet och anser särskilt att finansiella tjänster bör beläggas med mervärdesskatt.

22.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att det slutliga momssystemet bör grundas på principen om att varor och tjänster ska beskattas i destinationslandet eftersom det inte var möjligt att införa ursprungslandsprincipen.

23.  Europaparlamentet ser positivt på en generalisering av destinationsprincipen vid distansförsäljning till enskilda och införandet av harmoniserade åtgärder till fördel för små företag.

24.  Europaparlamentet begär att den tekniska utvecklingen i den digitala världen införlivas i de nuvarande skattemodellerna i samband med införandet av ett slutligt momssystem, så att momssystemet är redo för 2000-talet.

25.  Europaparlamentet konstaterar att de många olika momssatser som för närvarande finns skapar en stor osäkerhet för företag som bedriver gränsöverskridande handel, särskilt inom tjänstesektorn och för små och medelstora företag. Parlamentet konstaterar att osäkerhet också uppstår på grund av frågan om vem som ansvarar för uppbörden av mervärdesskatt, bevis för tillhandahållande inom EU, risken att involveras i bedrägerier via skenföretag, kassaflödesproblem och de olika momssatserna för olika produktkategorier inom samma land. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att senast i mitten av 2017 studera effekterna av bedrägerier via skenföretag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att komma överens om att öka konvergensen i fråga om momssatser.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma konsekvenserna av en utebliven harmonisering av skattesatserna inom unionen, särskilt vad gäller gränsöverskridande verksamheter, och att bedöma möjligheterna att övervinna dessa hinder.

27.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag att regelbundet se över en förteckning över varor och tjänster för vilka de reducerade skattesatserna får tillämpas, vilken ska godkännas av rådet. Parlamentet vill att denna förteckning ska ta hänsyn till politiska prioriteringar såsom sociala, könsrelaterade, hälso-, miljö- och näringsmässiga samt kulturella aspekter.

28.  Europaparlamentet anser att det alternativ som kommissionen föreslagit, dvs. ett fullständigt avskaffande av minimiskattesatser, skulle kunna leda till betydande snedvridningar av konkurrensen och problem på den inre marknaden. Parlamentet anser att hänsyn bör tas till behovet av ökad harmonisering, som är nödvändig för att den inre marknaden ska kunna fungera tillfredsställande.

29.  Europaparlamentet kräver en undersökning av huruvida en enhetlig EU-förteckning över varor och tjänster skulle kunna upprättas som ett alternativ till det befintliga systemet med reducerade momssatser, vilket avsevärt skulle kunna öka momssystemets effektivitet och leda till ett mer strukturerat system än det som finns nu.

30.  Europaparlamentet anser att det är viktigt med färre undantag för att man ska kunna bekämpa momsbedrägerier och att det bästa och effektivaste sättet att hantera bedrägerier är ett enkelt momssystem med en så låg sats som möjligt.

31.  Europaparlamentet anser att det nuvarande komplicerade systemet skulle kunna förenklas betydligt om de varor och tjänster för vilka de reducerade skattesatserna får tillämpas fastställs gemensamt av medlemsstaterna på EU-nivå, samtidigt som medlemsstaterna tillåts besluta om skattesatser, förutsatt att de är förenliga med minimiskattesatserna i momsdirektivet och att detta inte medför risker för illojal konkurrens.

32.  Europaparlamentet begär att samma beskattning ska gälla för produkter som omfattas av destinationsprincipen, oavsett i vilken form och på vilken plattform de har förvärvats och oavsett om de levererats i digital eller fysisk form.

33.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstater som gör olika tolkningar av vad som kan beskrivas som en vara eller en tjänst i dag utgör ett stort problem för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att bli tydligare och mer distinkt i sina definitioner.

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att behandla privata och offentliga företag inom områden där de konkurrerar med varandra på samma sätt när det gäller momsen.

35.  Europaparlamentet påminner om att systemet med delbetalningar av mervärdesskatt valdes som referens i fråga om indirekt beskattning inom ramen för OECD:s BEPS-projekt (åtgärd 1), eftersom det garanterar en effektiv inhämtning av skatt och genom sin karaktär tillåter aktörer att genomföra egenkontroller.

36.  Europaparlamentet konstaterar att artiklarna 199 och 199a i momsdirektivet möjliggör en tillfällig och målinriktad tillämpning av förfarandet för omvänd skattskyldighet avseende gränsöverskridande transaktioner och vissa inhemska högrisksektorer i medlemsstaterna.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant studera följderna av förfarandet för omvänd skattskyldighet och undersöka huruvida detta förfarande kommer att förenkla för små och medelstora företag och minska momsbedrägerierna.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera effekterna av ett generellt förfarande för omvänd skattskyldighet, och inte endast för enstaka, särskilt bedrägeriutsatta branscher, i fråga om vinster, kostnader för efterlevnad, bedrägerier, effektivitet och problem med genomförandet samt långsiktiga fördelar och nackdelar genom pilotprojekt, vilket begärts av en del medlemsstater och under tiden uttryckligen bekräftats av kommissionen, även om dessa pilotprojekt ännu inte har tagits med i kommissionens handlingsplan.

39.  Europaparlamentet anser att de nationella skattemyndigheterna måste ta ett större ansvar för att säkerställa efterlevnad av skattelagstiftningen och minska möjligheterna att kringgå bestämmelserna i samband med ett generellt införande av destinationsprincipen. Parlamentet är överens med kommissionen om att det fortfarande finns utrymme för avsevärda förbättringar när det gäller att bekämpa momsbedrägerier via konventionella administrativa åtgärder och öka medlemsstaternas personalstyrka och kompetens för uppbörd och kontroll av skatter. Parlamentet framhåller behovet av att skärpa skattekontrollerna av och sanktionerna mot dem som är värst i fråga om bedrägerier. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla tillräckligt finansiellt och tekniskt stöd i detta avseende.

40.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör övervaka de nationella skattemyndigheternas prestationer noga och förbättra samordningen mellan dem.

41.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande om att utvidga den enda kontaktpunkten i miniformat till en fullskalig enda kontaktpunkt. Parlamentet konstaterar att det är ytterst viktigt att den blir användarvänlig och lika effektiv i alla 28 medlemsstater. Parlamentet konstaterar att man genom inrättandet av en enda kontaktpunkt skulle lätta på de administrativa bördor som utgör ett hinder för företag som verkar över gränserna och sänka kostnaderna för små och medelstora företag(7).

42.  Europaparlamentet konstaterar att det är nödvändigt med en enda kontaktpunkt om destinationsprincipen ska införas och göra den mindre bedrägeriutsatt. Parlamentet efterlyser en förbättring av den enda kontaktpunkten på grundval av de aktuella erfarenheterna från de enda kontaktpunkterna i miniformat för digitala produkter. Parlamentet konstaterar att också med en enda kontaktpunkt i miniformat, kan mindre företag och mikroföretag drabbas av en betydande administrativ börda enligt den nya destinationsprincipen. Parlamentet välkomnar därför förslaget i kommissionens handlingsplan för moms om att införa en gemensam EU-övergripande förenklingsåtgärd (momströskelvärde). Parlamentet begär att det tydligt fastställs vilken medlemsstat som ansvarar för skatterevisionen vid gränsöverskridande transaktioner. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att avskaffa skattelättnaden för försändelser av litet värde som en del av sin handlingsplan för moms.

43.  Europaparlamentet erkänner att de olika momssystemen i EU även kan uppfattas som ett icke-tariffärt hinder på den inre marknaden och understryker att den enda kontaktpunkten i miniformat för moms utgör ett bra sätt att bidra till att avlägsna detta hinder och i synnerhet ett bra sätt att stödja små och medelstora företag i deras gränsöverskridande verksamhet. Parlamentet konstaterar att det fortfarande finns vissa mindre problem med den enda kontaktpunkten i miniformat för moms och uppmanar kommissionen att fortsätta arbetet med att göra det enklare för företag inom EU att uppfylla mervärdesskatteskyldigheten.

44.  Europaparlamentet noterar domstolens avgörande i mål C-97/09 (Ingrid Schmelz mot Finanzamt Waldviertel). Parlamentet noterar de 28 olika tröskelvärdena för undantag från moms. Parlamentet noterar de efterföljande finansiella svårigheterna för små och medelstora företag samt mikroföretag som skulle undantas enligt sina nationella system. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra ytterligare studier om införandet av ett tröskelvärde för mikroföretags undantag från momsbetalning.

45.  Europaparlamentet begär att alla förslag granskas för att minimera den administrativa bördan avseende omsättningsskatter för mikroföretag samt små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att även studera internationell bästa praxis såsom de system med guldkort som tillämpas i Singapore och Australien, och är medvetet om att risken för bedrägeri från vissa leverantörers sida är mycket låg.

46.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen meddelat att den under 2017 kommer att lägga fram ett paket för små och medelstora företag på momsområdet. Parlamentet rekommenderar emellertid ett gradvist införande av den nya ramen, eftersom den kommer att ge upphov till tillkommande administrativa kostnader (såsom it-infrastruktur eller momsförfaranden).

47.  Europaparlamentet noterar det komplicerade arkiveringssystemet, som lägger en tung börda på små och medelstora företag och därigenom avskräcker från gränsöverskridande handel. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sitt paket för små och medelstora företag inbegripa förslaget om en enhetlig momsredovisning samt harmoniserade rapporteringskrav och tidsfrister.

48.  Europaparlamentet understryker behovet av harmoniserade momsbestämmelser för distansförsäljning företag emellan och mellan företag och konsument. Parlamentet noterar att tröskelvärdet avseende moms inte genomförs lika framgångsrikt i alla medlemsstater på grund av bristande samordning.

49.  Europaparlamentet understryker att ett nytt förenklat momssystem måste utformas så att det blir lätt för små och medelstora företag att följa reglerna om gränsöverskridande handel och så att de i alla medlemsstater kan få stöd inte bara om hur de ska anpassa sig till dem utan också om hur de ska hantera momsförfarandena.

50.  Europaparlamentet begär att det inom kort införs en omfattande och för allmänheten tillgänglig internetportal där företag och slutkonsumenter på ett okomplicerat och överskådligt sätt kan hitta detaljerad information om gällande momssatser för enskilda produkter och tjänster i medlemsstaterna. Parlamentet betonar att portalens språk och utformning bör vara lätt att förstå och hantera. Parlamentet upprepar sin övertygelse om att stöd till företag för att få en tydlig bild av de momsregler som gäller i medlemsstaterna ytterligare kommer att stärka åtgärderna för att bekämpa momsbedrägerier. Parlamentet noterar även att certifierad skatteprogramvara skulle kunna vara till hjälp för att begränsa risken för vissa typer av bedrägerier och andra oegentligheter samt skapa rättssäkerhet för hederliga företag som utför inhemska och gränsöverskridande transaktioner. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att tillhandahålla nationella skattemyndigheter riktlinjer om klassificeringen av transaktioner vad gäller den momssats som tillämpas i syfte att minska kostnaderna för efterlevnad och rättstvister. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att upprätta offentliga informationssystem såsom en momswebbportal i syfte att tillgängliggöra tillförlitlig information.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en förteckning med uppdaterad information om momsbestämmelserna i var och en av medlemsstaterna. Parlamentet understryker samtidigt att det åligger medlemsstaterna att rapportera sina bestämmelser och skattesatser till kommissionen.

52.  Europaparlamentet noterar att bristen på harmonisering av momströskelvärdet ger upphov till höga transaktionskostnader för små och medelstora företag som bedriver e-handelsverksamhet när de av misstag eller ouppmärksamhet överskrider tröskelvärdet.

53.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utan dröjsmål tillhandahålla kommissionen information om sina momssatser, särskilda krav och undantag. Parlamentet uppmanar kommissionen att samla in denna information och göra den tillgänglig för företag och konsumenter.

54.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att det görs en omfattande, kvalitativt tillförlitlig konsekvensbedömning av de reformplaner på momsområdet som kommissionen tillkännagivit i handlingsplanen, och att forskarsamhället, skattemyndigheterna i EU-länderna, de små och medelstora företagen samt övriga företag i EU deltar i denna.

55.  Europaparlamentet betonar att skattelagstiftningen utgör medlemsstaternas exklusiva behörighet. Parlamentet betonar att i enlighet med artikel 329.1 i EUF-fördraget kan en grupp om minst nio medlemsstater ingå ett fördjupat samarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja förslag om fördjupat samarbete i syfte att bekämpa bedrägerier och minska den administrativa bördan vad gäller moms.

56.  Europaparlamentet anser att en lösning inom ramen för OECD är att föredra framför självständiga åtgärder, som måste harmoniseras med OECD:s rekommendationer och handlingsplanen mot skattebaserodering och vinstförflyttning.

57.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016–2020 – Snabbare digital omvandling av förvaltningar.

58.  Europaparlamentet noterar att den nya handlingsplanen innehåller ytterligare steg mot ett mer effektivt och bedrägerisäkert slutgiltigt system, som kommer att vara mer företagsvänligt i den digitala ekonomins och e-handelns tidsålder.

59.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag enligt vilket momsen på gränsöverskridande försäljning (av varor och tjänster) skulle tas ut av skattemyndigheten i ursprungslandet till den sats som gäller i förbrukningslandet och överföras till det land där varorna eller tjänsterna slutligen förbrukas.

60.  Europaparlamentet understryker vikten av att lägga fram ett lagstiftningsförslag om utvidgning av den gemensamma elektroniska mekanismen (för registrering och betalning av moms för gränsöverskridande företag) till försäljning online av fysiska varor till konsumenter, i syfte att minska den administrativa bördan, som är ett av de största hindren som företagen möter när de bedriver gränsöverskridande verksamhet.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda den administrativa bördan för företagen till följd av det fragmentariska momssystemet, genom att lägga fram ett lagstiftningsförslag om att utvidga den nuvarande enda kontaktpunkten i miniformat för moms till att även omfatta fysiska varor som säljs online, så att företagen kan göra en enda momsdeklaration och utföra momsbetalningarna i sina egna medlemsstater.

62.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förenkla sina nationella skattesystem och göra dem mer konsekventa och robusta, i syfte att underlätta efterlevnad, förebygga, avskräcka från och bestraffa skattebedrägerier och skatteundandragande samt effektivisera momsuppbörden.

63.  Europaparlamentet är oroat över att målet att förenkla ansvarssystemet för de momsbaserade egna medlen inte till fullo har uppnåtts. Parlamentet påminner om behovet av att ytterligare förenkla systemet för förvaltning av de egna medlen för att minska riskerna för fel och bedrägeri. Parlamentet beklagar att effekterna för de momsbaserade egna medlen inte behandlas i den nya handlingsplanen.

64.  Europaparlamentet framhåller att momsgapet och de uppskattade förlusterna för utebliven momsuppbörd inom EU uppgick till cirka 170 miljarder euro 2015, och understryker att i 13 av de 26 medlemsstater som undersöktes 2014 översteg de uppskattade förlusterna för utebliven momsuppbörd 15,2 %. Parlamentet uppmanar kommissionen att till fullo använda sina verkställande befogenheter till att både kontrollera och hjälpa medlemsstaterna. Parlamentet framhåller att effektiva åtgärder för att minska momsgapet kräver en gemensam och sektorsövergripande strategi, eftersom momsgapet inte enbart uppstått till följd av bedrägeri, utan till följd av en rad faktorer såsom konkurs och insolvens, statistiska fel, försenade betalningar, skatteundandragande och skatteflykt. Parlamentet uppmanar återigen kommissionen att skyndsamt verka för en lagstiftning om en minimiskyddsnivå för visselblåsare i EU för att bättre kunna utreda och förhindra bedrägerier, och att bevilja finansiellt stöd för gränsöverskridande undersökande journalistik, som tydligt visat sin effektivitet i samband med skandalerna Luxleaks, Dieselgate och Panamadokumenten.

65.  Europaparlamentet beklagar att momsbedrägeri, särskilt så kallade karusellbedrägerier eller bedrägerier via skenföretag, snedvrider konkurrensen och berövar de nationella budgetarna avsevärda resurser samtidigt som EU:s budget påverkas negativt. Parlamentet är bekymrat över att kommissionen inte har tillförlitliga uppgifter om karusellbedrägerier. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta initiativ till en samordnad insats i medlemsstaterna för att inrätta ett gemensamt system för insamling av statistik om karusellbedrägerier. Parlamentet betonar att detta system kan bygga på praxis som redan tillämpas i vissa medlemsstater.

66.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att påbörja införandet av ett gemensamt system som möjliggör en bättre uppskattning av momsbedrägeriets omfattning i EU, genom att sammanställa statistik över momsbedrägerier inom EU, vilket skulle göra det möjligt för de enskilda medlemsstaterna att utvärdera sina respektive resultat på grundval av exakta och tillförlitliga indikatorer med avseende på i vilken omfattning förekomsten av gemenskapsinternt momsbedrägeri minskas, och i vilken omfattning uppbörden av skatt ökar när bedrägeri konstateras. Parlamentet anser att nya revisionsmetoder, såsom samordnade eller gemensamma revisioner, bör utvidgas ytterligare till att omfatta gränsöverskridande verksamhet.

67.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att genomföra nya strategier och på ett effektivare sätt utnyttja befintliga EU-strukturer för att bekämpa momsbedrägerier mer kraftfullt. Parlamentet understryker att ökad öppenhet och insyn som gör det möjligt att utföra en effektiv kontroll och införa en mer strukturerad och riskbaserad strategi, är av största vikt för att upptäcka och förebygga bedrägerier och korruption.

68.  Europaparlamentet beklagar att det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller kampen mot momsbedrägerier ännu inte är tillräckligt för att tackla momsundandragande och momsbedrägerier inom EU eller för att förvalta gränsöverskridande transaktioner och handel. Parlamentet betonar behovet av ett förenklat, effektivt och tillgängligt momssystem som gör det möjligt för samtliga medlemsstater att minska momsbördan och bekämpa momsbedrägeri. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i förbindelse med utvärderingen av administrativa samarbetsavtal genomföra fler kontrollbesök i medlemsstater som valts ut efter en riskbedömning. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för utvärderingen av arrangemangen för administrativt samarbete, fokusera på att avlägsna juridiska hinder för informationsutbyte mellan förvaltnings-, rätts- och brottsbekämpningsmyndigheter på nationell nivå och EU-nivå. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att rekommendera medlemsstaterna att införa en gemensam riskanalys, däribland en analys av sociala nätverk, för att säkerställa att den information som utbytes via Eurofisc är inriktad på bedrägeri. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner och att förbättra det nuvarande systemet för informationsutbyte.

69.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka Eurofisc för att påskynda informationsutbytet. Parlamentet påpekar att det fortfarande finns problem med uppgifternas korrekthet, fullständighet och aktualitet. Parlamentet anser att det är nödvändigt att sammankoppla de åtgärder som vidtas av medlemsstaternas skattemyndigheter, rättsliga myndigheter och polismyndigheter och de europeiska organ som arbetar med bedrägeribekämpning, organiserad brottslighet och penningtvätt, såsom Europol, Eurojust och Olaf, och att samordna deras strategier. Parlamentet uppmuntrar alla intressenter att ytterligare överväga utarbetandet av enkla och tydliga modeller för informationsutbyte i realtid, för att möjliggöra snabba insatser och motåtgärder i kampen mot befintliga och nya bedrägeriupplägg.

70.  Europaparlamentet anser att det är av största vikt för alla medlemsstater att delta i Eurofisc på alla dess verksamhetsområden, så att effektiva åtgärder ska kunna vidtas för att bekämpa momsbedrägeri.

71.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag som gör det möjligt för tull- och skattemyndigheter att dubbelkontrollera uppgifter, och att fokusera sin övervakning av medlemsstaterna på åtgärder som visar på en förbättring av fristerna vid förfrågningar om information och av tillförlitligheten när det gäller systemet för utbyte av momsinformation (VIES).

72.  Europaparlamentet ber kommissionen att uppmana de medlemsstater som inte redan har gjort detta att införa ett system med dubbla momsregistreringsnummer (tilldelning av ett registreringsnummer som inte är detsamma som det nationella momsregistreringsnumret till handlare som vill bedriva gemenskapsintern handel) och att utföra de kontroller som avses i artikel 22 i förordning nr 904/2010 och samtidigt tillhandahålla gratis information till handlarna.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att medlemsstaternas elektroniska tullklareringssystem kan utföra, och faktiskt utför, automatiska kontroller av momsregistreringsnummer.

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ändring av momsdirektivet så att medlemsstaternas krav på momsrapportering vid gemenskapsinterna leveranser av varor och tjänster kan harmoniseras ytterligare.

75.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens förslag om gemensamt och solidariskt ansvar vid ärenden med gränsöverskridande handel inte har antagits av rådet. Parlamentet påpekar att detta innebär att det är mindre avskräckande att göra affärer med bedrägliga handlare. Parlamentet anser att medlemsstaterna inte har genomfört momsdirektivet enhetligt när det gäller perioden för inlämning av sammanställningar, vilket ökar den administrativa bördan för handlare som är verksamma i mer än en medlemsstat. Parlamentet uppmanar därför med eftertryck rådet att godkänna kommissionens förslag om gemensamt och solidariskt ansvar.

76.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att vara mer aktiva på internationell nivå, att stärka samarbetet med tredjeländer och att effektivt driva in moms i syfte att upprätta standarder och strategier för samarbete som främst är grundade på principerna om öppenhet, god förvaltning och informationsutbyte. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att sinsemellan utbyta information som de erhåller från tredjeländer, för att främja momsuppbörden, särskilt i förbindelse med e-handel.

77.  Europaparlamentet uppmanar bestämt rådet att inkludera moms i tillämpningsområdet för direktivet om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (PIF-direktivet) i syfte att nå en överenskommelse om denna fråga så snart som möjligt.

78.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att utvärdera de intäkter som de kriminella organisationerna genererar genom momsbedrägeri och att utarbeta en heltäckande, gemensam och sektorsövergripande strategi för att bekämpa de kriminella organisationernas affärsmodell baserad på momsbedrägeri, inbegripet med hjälp av gemensamma utredningsgrupper när detta är nödvändigt.

79.  Europaparlamentet anser det absolut nödvändigt att säkerställa inrättandet av en gemensam, stark och oberoende Europeisk åklagarmyndighet som kan utreda, lagföra och väcka talan mot dem som begår brottsliga handlingar mot unionens ekonomiska intressen, däribland momsbedrägeri, enligt definitionerna i det ovan nämnda PIF-direktivet, och menar att alla mindre kraftfulla lösningar skulle innebära förluster för unionens budget. Parlamentet betonar dessutom behovet av att säkerställa att fördelningen av befogenheter mellan Europeiska åklagarmyndigheten och medlemsstaternas utredande myndigheter inte leder till att brott som får allvarliga konsekvenser för unionens budget utesluts från Europeiska åklagarmyndighetens befogenheter.

80.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att offentliggöra de uppskattade förlusterna till följd av momsbedrägerier inom EU, åtgärda bristerna i Eurofisc och bättre samordna sin politik för omvänd momsbetalningsskyldighet i förbindelse med varor och tjänster.

81.  Europaparlamentet anser att det är av största vikt att medlemsstaterna tillämpar multilaterala kontroller – dvs. en samordnad kontroll av skatteplikten för en eller flera beskattningsbara personer som har förbindelse med varandra, vilken organiseras av två eller fler medlemsstater – som ett värdefullt redskap för att bekämpa momsbedrägeri.

82.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna.

(1)

COM(2016)0148.

(2)

Antagna texter, P7_TA(2011)0436.

(3)

Antagna texter, P7_TA(2014)0234.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2015)0173.

(5)

Europeiska kommissionen, ekonomisk rapport 2014.

(6)

http://ec.europa.eu/taxation_customs/sites/taxation/files/resources/documents/common/publications/studies/ey_study_destination_principle.pdf

(7)

COM(2016)0148.


MOTIVERING

Europeiska unionens nuvarande momssystem infördes 1993 som en övergångsordning. Avsikten var att beskattningen av handeln mellan medlemsstaterna skulle ersättas av en slutlig ordning som i princip grundar sig på att beskattning ska ske i den medlemsstat där leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster har sitt ursprung. Rådet ska anta lämpliga direktiv i syfte att komplettera det gemensamma momssystemet, ”i synnerhet för att successivt inskränka eller upphäva avvikelserna från systemet”. Kommissionen ska vart fjärde år lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om hur det gemensamma momssystemet fungerar i medlemsstaterna och särskilt hur övergångsordningen fungerar.

Kommissionens meddelande av den 7 april 2016 om en handlingsplan för mervärdesskatt innehåller uppmaningen att det nu är dags för reformer och innebär att den långa resan mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU nu nått sitt slut.

Mervärdesskatten uppgick till nästan en biljon euro 2014 och utgör därför en betydande och växande inkomstkälla i EU. Den motsvarar ungefär 7 % av EU:s bruttonationalinkomst och utgör dessutom en del av Europeiska unionens egna medel. Det nuvarande momssystemet var redan från början utsatt för bedrägerier. Trots många initiativ har man hittills inte lyckats minska bedrägerierna. Kommissionen uppskattar att momsgapet till följd av bedrägerier uppgår till ungefär 170 miljarder euro per år, och enbart gränsöverskridande bedrägerier beräknas stå för minst 50 miljarder euro.

Kravet på enhällighet mellan alla medlemsstater har visat sig vara ett särskilt hinder för en reform av momssystemet. De medlemsstater som fortsätter att försvara sina gamla ursprungliga system och endast i otillräcklig utsträckning fullgör sina förpliktelser och kontroller när det gäller bedrägeribekämpning har hittills försenat eller blockerat grundläggande reformer.

En internationellt erkänd konsultfirma har utarbetat en omfattande rapport med möjliga reformförslag som innehåller totalt fem olika alternativ. Två av dessa alternativ innebär att man på kort sikt kan uppnå en märkbar minskning av de gränsöverskridande momsbedrägerierna. Revisionsrätten har också lagt fram en rapport i vilken det förs en kritisk diskussion om de nuvarande undantagen och föreslås att nollskattesatser endast ska tillåtas för livsmedel och att minimiskattesatserna i övrigt i stort sett ska harmoniseras. Under de första månaderna 2016 fanns det ingen minimiskattesats på 15 % eftersom kommissionen lade fram förslaget om en förlängning för sent.

I sin handlingsplan meddelar kommissionen att den kommer att lägga fram ett lagförslag för att införa ett slutligt momssystem som kommer att grundas på principen om att varor och tjänster ska beskattas i destinationslandet. I och med detta lämnar kommissionen för gott det ursprungliga kravet på ursprungslandsprincipen, som det uppenbarligen inte var möjligt att genomdriva på grund av många olika problem och snedvridningar av konkurrensen. Detta innebär konkret att de skatteregler som innebär att leverantören av varorna tar ut mervärdesskatt från kunden ska utvidgas till att omfatta gränsöverskridande transaktioner och därmed ska möjligheterna för momsbedrägerier minska betydligt.

I sitt meddelande skriver kommissionen: ”Framför allt behövs politiskt ledarskap för att övervinna de djupt rotade hindren som tidigare har blockerat utvecklingen, och till slut anta de reformer som krävs för att bekämpa bedrägerier, avlägsna administrativa hinder och minska regleringskostnaderna för att underlätta företagandet i EU.” Komplexiteten i systemet gör det även svårt för medlemsstaterna att säkerställa efterlevnad.

Kommissionen anser att EU-företag har en konkurrensmässig nackdel, eftersom leverantörer utanför EU kan leverera varor momsfritt till konsumenter i EU genom befrielsen från införselskatter på varor i småförsändelser. Kommissionen har därför tillkännagivit att den kommer att lägga fram ett förslag om att modernisera mervärdesskatten för gränsöverskridande e-handel. En avgörande fråga är införandet av en enda skattemässig kontaktpunkt för e-försäljning av fysiska varor till slutkunder, införandet av en EU-övergripande förenklingsåtgärd för att hjälpa små e-handelsföretag i uppstartsfasen och avskaffandet av momsbefrielsen på varor i småförsändelser från leverantörer utanför EU.

För att uppnå detta föreslår kommissionen att samarbetet inom EU och med tredjeländer bör förbättras, vilket även revisionsrätten har begärt, eftersom verktygen för administrativt samarbete mellan skattemyndigheter hittills inte har utnyttjats i tillräcklig utsträckning. Nätverket Eurofisc räcker inte till för detta och genomförandet av Eurofisc har inte varit tillräckligt ambitiöst. Till åtgärderna hör ett samarbete mellan de 28 skattemyndigheterna och tullmyndigheterna och de frivilliga överenskommelserna mellan företag och skattemyndigheter.

Ett tillfälligt undantag för att medlemsstaterna ska kunna motverka nationellt och strukturellt bedrägeri är också en prioriterad fråga för kommissionen. Därför har några av de medlemsstater som drabbats hårdast sedan länge begärt att få införa ett tillfälligt allmänt system med omvänd betalningsskyldighet, vilket skulle utgöra ett undantag från de allmänna principerna i momsdirektivet.

På väg mot en policy för moderniserade momssatser betonar kommissionen att det redan nu i momsdirektivet fastställs allmänna regler för medlemsstaternas frihet att fastställa egna momssatser och att dessa regler var avsedda att framför allt garantera mervärdesskattesystemets neutralitet, enkelhet och genomförbarhet. De nationella lagstiftarna fattar själva beslut om sina standardiserade momssatser för alla skattepliktiga leveranser av varor eller tillhandahållande av tjänster och gemensamt om den tillämpliga minimiskattesatsen. Två lägre satser, på 5 % eller mer, som begränsades till vissa varor och tjänster som förtecknas i momsdirektivet, medgavs. Standstill-undantagen som infördes när systemet var nytt eller när ett land anslöt sig till unionen är nu, 23 år efter införandet av momsdirektivet, förlegade och innebär att skattesatserna i vissa fall kan ligga betydligt under 5 %.

Kommissionen påpekar att medlemsstaterna på grund av de långa fördröjningar som krävs för att införa förändringar i EU-lagstiftningen ofta har brutit mot bestämmelserna och kommissionen har hittills inlett mer än 40 överträdelseförfaranden mot mer än två tredjedelar av medlemsstaterna. Kommissionen föreslår därför en reform som innebär större frihet för medlemsstaterna samtidigt som EU slipper onödiga rättstvister. Kommissionen har inte undersökt om detta står i strid med momssystemets konkurrensneutralitet eller leder till orättvis skattepraxis.

Mervärdesskatten är en konsumtionsskatt som tas ut av slutkonsumenten. Ett av mervärdesskattens utmärkande drag är därför neutralitetsprincipen, som innebär att företagen i möjligaste mån inte ska bära kostnaderna för mervärdesskatten, och att i princip alla handelstransaktioner ska beskattas samt att endast mycket begränsade undantag ska tillåtas.

Alla planer på reformer av mervärdesskatten kräver omfattande och kvalitativt tillförlitliga konsekvensbedömningar med deltagande av forskarsamhället, skattemyndigheterna och företagen i EU, så att man redan under förhandlingarna, men även under genomförandefasen på nationell nivå, i betydande utsträckning kan minska företagens administrativa börda.

Slutsats

De föreslagna initiativen och tidsplaneringen är allt annat än ett avgörande genombrott. I stället för en grundläggande reform av ett övergångssystem som funnits i mer än 20 år nöjer sig kommissionen med förslag om ett förstärkt samarbete, förhoppningar om ökat förtroende mellan skattemyndigheterna, fastställandet av en dagordning och ytterligare utvärderingar.

Ett permanent momssystem skulle kunna skapas genom att förfarandet för omvänd skattskyldighet utvidgas till att omfatta alla transaktioner mellan företag i Europa. Enligt denna modell skulle det inte längre behöva göras något uttag eller någon återbetalning av ingående moms. Där det inte förekommer några betalningstransaktioner finns det inte heller någon potential för bedrägerier. På så sätt skulle snedvridningarna av konkurrensen minska avsevärt.

Dessutom skulle bördan minska enormt för företagen, både när det gäller finansieringen och de administrativa skyldigheterna. Faktureringen skulle förenklas avsevärt. Företagen skulle inte längre behöva ”förfinansiera” den ingående momsen. Konkurrensfördelarna för stora företag som kan utnyttja återbetalningen av den ingående momsen som finansieringsinstrument skulle minska. Dessutom skulle många av de fall då momsen inte betalas på grund av konkurser kunna undvikas.

Ett heltäckande förfarande för omvänd skattskyldighet skulle dessutom innebära en förenkling och harmonisering eftersom det nuvarande systemet där normalbeskattning, beskattning enligt kontantmetoden och förfarandet för omvänd beskattning förekommer samtidigt skulle begränsas betydligt. Även den gränsöverskridande handeln med de olika förutsättningar som för närvarande förekommer skulle underlättas av förenklingsregler och registreringskrav.

Kommissionens reserverade hållning till en heltäckande tillämpning av detta förfarande är oförklarlig. Det har redan visat sig vara mycket framgångsrikt i särskilt bedrägeriutsatta branscher i en del medlemsstater. Hittills har det inte bevisats att systemet inte skulle fungera i större skala.


YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (*) (6.7.2016)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över vägen mot ett slutligt momssystem och bekämpning av momsbedrägeri

(2016/2033(INI))

Föredragande av yttrande(*): Nedzhmi Ali

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Kampen mot skattebedrägerier är en av de viktigaste skatterelaterade utmaningar som medlemsstaterna står inför.

B.  Momsbedrägerier är ytterst skadliga och slukar betydande belopp av medlemsstaternas budgetinkomster samtidigt som de utgör ett hinder för ländernas ansträngningar att konsolidera sina offentliga finanser.

C.  Gränsöverskridande momsbedrägeri kostar våra medlemsstater och de europeiska skattebetalarna nästan 50 miljarder euro per år.

D.  Momsbedrägerier är mångfasetterade, utvecklas ständigt och berör många olika ekonomiska sektorer, och kräver därför en snabb anpassning av relevant lagstiftning så att man kan införa ett hållbart och enkelt momssystem, som kan förhindra bedrägerier och potentiella förluster av skatteintäkter.

E.  Den mest populära metoden för momsbedrägeri är ”karusellbedrägerier”. Denna typ av bedrägeri, som är mycket vanlig i samband med handel med elektronik, mobiltelefoni och textiler, innebär att varorna skickas runt mellan flera bolag i olika medlemsstater och att man utnyttjar det faktum att det inte tas ut någon moms på varuleveranser inom EU.

F.  Det finns ett brådskande behov av förbättrat och kontinuerligt samarbete mellan medlemsstaterna för att ta fram omfattande och integrerade strategier i kampen mot bedrägerier, i synnerhet med tanke på EU:s begränsade budget och ökningen av e-handeln och internet-handeln, som har försvagat den territoriella kontrollen över momsuppbörden.

G.  Att skydda EU:s ekonomiska intressen är en viktig punkt på EU:s politiska agenda för att stärka och öka unionsmedborgarnas förtroende.

1.  Europaparlamentet välkomnar den nya handlingsplanen för moms som ett viktigt och länge väntat initiativ för att främja och bidra till genomförandet av den politiska prioriteringen ”en fördjupad och mer rättvis inre marknad” genom EU:s strategi för den digitala inre marknaden och ett gemensamt momsområde i EU. Parlamentet betonar att en minskning av momsgapet och kampen mot momsbedrägerier bör vara viktiga prioriteringar för EU och medlemsstaterna. Parlamentet understryker behovet av en djupare och mer rättvis inre marknad för att främja rättvis beskattning, hållbar konsumtion, sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft. Parlamentet anser att den nya handlingsplanen bör bli föremål för en omfattande konsekvensanalys.

2.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016–2020 – Snabbare digital omvandling av förvaltningar.

3.  Europaparlamentet noterar att den nya handlingsplanen innehåller ytterligare steg mot ett mer effektivt och bedrägerisäkert slutgiltigt system, som kommer att vara mer företagsvänligt i den digitala ekonomins och e-handelns tidsålder.

4.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att moms är en regressiv skatt, som påverkar låginkomstgrupperna hårdast, och påminner därför både kommissionen och medlemsstaterna om att de bör ta hänsyn till detta när de fastställer momssatser för varor som i stor utsträckning används av låginkomstgrupper.

5.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att den bör vidta åtgärder för att förbättra effektiviteten i momssystemen och för att säkerställa bättre efterlevnad av momsreglerna. Parlamentet välkomnar användningen av varornas ”destinationsland” (det vill säga det land där varorna och tjänsterna förbrukas) som grundprincip för det slutgiltiga momssystem i EU som skulle kunna minska förlusterna av gränsöverskridande momsbedrägerier med 40 miljarder euro per år. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att ändra momsdirektivet så att importören kan hållas solidariskt ansvarig för förlust av moms i den mottagande medlemsstaten.

6.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag enligt vilket momsen på gränsöverskridande försäljning (av varor och tjänster) skulle tas ut av skattemyndigheten i ursprungslandet till den sats som gäller i förbrukningslandet och överföras till det land där varorna eller tjänsterna slutligen förbrukas.

7.  Europaparlamentet noterar att det nuvarande momssystemet fortfarande är splittrat och att detta innebär avsevärda administrativa bördor, särskilt för små och medelstora företag och internetföretag. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ändringar av momsdirektivet för att möjliggöra en teknikneutral tillämpning av momsreglerna, vilket kommer att säkerställa att fysiska och digitala versioner av samma vara behandlas på samma sätt. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att minimera onödig byråkrati, i synnerhet för små och medelstora företag. Parlamentet stöder kommissionens förslag om att införa ett tröskelvärde för momsbefrielse för att hjälpa nystartade företag och mikroföretag.

8.  Europaparlamentet understryker vikten av att lägga fram ett lagstiftningsförslag om utvidgning av den gemensamma elektroniska mekanismen (för registrering och betalning av moms för gränsöverskridande företag) till försäljning online av fysiska varor till konsumenter, i syfte att minska den administrativa bördan, som är en av de största hindren som företagen möter när de bedriver gränsöverskridande verksamhet.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda den administrativa bördan för företagen till följd av de olika momssystemen, genom att lägga fram ett lagstiftningsförslag om utvidgning av den nuvarande ”Mini One Stop Shop” till fysiska varor som säljs via internet, så att företagen kan göra en enda momsdeklaration och utföra momsbetalningen i sina egna medlemsstater.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förenkla sina nationella skattesystem och göra dem mer konsekventa och robusta, i syfte att underlätta efterlevnad, förebygga, avskräcka från och bestraffa skattebedrägerier och skatteundandragande samt effektivisera momsuppbörden.

11.  Europaparlamentet är oroat över att målet att förenkla ansvarssystemet för de momsbaserade egna medlen inte till fullo har uppnåtts. Parlamentet påminner om behovet av att ytterligare förenkla systemet för förvaltning av de egna medlen för att minska riskerna för fel och bedrägeri. Parlamentet beklagar att verkningarna på de momsbaserade egna medlen inte behandlas i den nya handlingsplanen.

12.  Europaparlamentet konstaterar att antagandet i juli 2013 av direktivet om en frivillig och tillfällig tillämpning av förfarandet för omvänd betalningsskyldighet på leveranser av vissa varor och tjänster som är känsliga för bedrägeri(1) och direktivet om snabba insatser mot momsskattebedrägeri(2) har bidragit till att systemet för bekämpning av momsbedrägerier har formats och förbättrats ytterligare.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre samordna sina respektive strategier när det gäller förfaranden för omvänd betalningsskyldighet, i syfte att upprätta ett obligatoriskt utbyte av korrekt och begriplig information. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare undersöka och bättre utvärdera möjligheterna att utöka tillämpningen av förfarandet för omvänd betalningsskyldighet för moms så att den även gäller varuhandel mellan företag på samma sätt som den redan tillämpas på digitala varor och tjänster, i syfte att förebygga att momsbedrägeri uppstår i nya former i stället för ”karusellbedrägerier” och förhindra en ökning av den administrativa bördan för små och medelstora företag.

14.  Europaparlamentet framhåller att momsgapet och de uppskattade förlusterna för utebliven momsuppbörd inom EU uppgick till cirka 170 miljarder euro år 2015, och understryker att i 13 av de 26 medlemsstater som undersöktes 2014 översteg de uppskattade förlusterna för utebliven momsuppbörd 15,2 procent. Parlamentet uppmanar kommissionen att till fullo använda sina verkställande befogenheter till att både kontrollera och hjälpa medlemsstaterna. Parlamentet framhåller att effektiva åtgärder för att minska momsgapet kräver en gemensam och sektorsövergripande strategi, eftersom momsgapet inte enbart uppstått till följd av bedrägeri, utan till följd av en rad faktorer såsom konkurs och insolvens, statistiska fel, försenade betalningar, skatteundandragande och skatteflykt. Parlamentet uppmanar återigen kommissionen att för att bättre utreda och förhindra bedrägeri skyndsamt verka för en lagstiftning om en minimiskyddsnivå för visselblåsare i EU, och att bevilja finansiellt stöd för gränsöverskridande undersökande journalistik, som tydligt visat sin effektivitet i samband med skandalerna Luxleaks, Dieselgate och Panamadokumenten.

15.  Europaparlamentet anser att särskild vikt bör läggas vid att utvärdera strategin för att åtgärda momsgapet inom ramen för den europeiska planeringsterminen, eftersom detta är ett instrument som hjälper medlemsstaterna att hitta orsakerna till momsgapet och fastställa vilka delar av ekonomin som är mest sårbara för bedrägeri, vilka makroekonomiska effekter som står på spel och den resulterande effekten på EU:s egna medel.

16.  Europaparlamentet beklagar att momsbedrägeri, särskilt så kallade karusellbedrägerier eller bedrägerier via skenföretag, snedvrider konkurrensen och berövar de nationella budgetarna avsevärda resurser samtidigt som EU:s budget påverkas negativt. Parlamentet är bekymrat över att kommissionen inte har tillförlitliga uppgifter om karusellbedrägeri. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta initiativ till en samordnad insats i medlemsstaterna för att inrätta ett gemensamt system för insamling av statistik om karusellbedrägeri. Parlamentet betonar att detta system kan bygga på praxis som redan tillämpas i vissa medlemsstater.

17.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att påbörja införandet av ett gemensamt system som möjliggör en bättre uppskattning av momsbedrägeriets omfattning i EU, genom att sammanställa statistik över momsbedrägeri inom EU, vilket skulle göra det möjligt för de enskilda medlemsstaterna att utvärdera sina respektive resultat på grundval av exakta och tillförlitliga indikatorer med avseende på i vilken omfattning förekomsten av gemenskapsinternt momsbedrägeri minskas, och i vilken omfattning uppbörden av skatt ökar när bedrägeri konstateras. Parlamentet anser att nya revisionsmetoder, såsom samordnade eller gemensamma revisioner, ytterligare bör utvidgas till gränsöverskridande verksamhet.

18.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att genomföra nya strategier och på ett effektivare sätt utnyttja befintliga EU-strukturer för att bekämpa momsbedrägeri mer kraftfullt. Parlamentet understryker att ökad öppenhet och insyn som gör det möjligt att utföra en effektiv kontroll och införa en mer strukturerad och riskbaserad strategi, är av största vikt för att upptäcka och förebygga bedrägeri och korruption.

19.  Europaparlamentet beklagar att det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller kampen mot momsbedrägeri ännu inte är tillräckligt för att tackla momsundandragande och bedrägeri inom EU eller för att förvalta gränsöverskridande transaktioner och handel. Parlamentet betonar behovet av ett förenklat, effektivt och tillgängligt momssystem som gör det möjligt för samtliga medlemsstater att minska momsbördan och bekämpa momsbedrägeri. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i förbindelse med utvärderingen av administrativa samarbetsavtal genomföra fler kontrollbesök i medlemsstater i medlemsstater som valts ut efter en riskbedömning. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för utvärderingen av arrangemangen för administrativt samarbete, fokusera på att avlägsna juridiska hinder för informationsutbyte mellan förvaltnings-, rätts- och brottsbekämpningsmyndigheter på nationell nivå och EU-nivå. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att rekommendera medlemsstaterna att införa en gemensam riskanalys, däribland en analys av sociala nätverk, för att säkerställa att den information som utbytes via Eurofisc är inriktad på bedrägeri. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner och att förbättra det nuvarande systemet för informationsutbyte.

20.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka Eurofisc för att påskynda informationsutbytet. Parlamentet påpekar att det fortfarande finns problem med uppgifternas korrekthet, fullständighet och aktualitet. Parlamentet anser att det är nödvändigt att sammankoppla de åtgärder som vidtas av medlemsstaternas skattemyndigheter, rättsliga myndigheter och polismyndigheter och de europeiska organ som arbetar med bedrägeribekämpning, organiserad brottslighet och pengatvätt, såsom Europol, Eurojust och Olaf, och att samordna deras strategier. Parlamentet uppmuntrar alla intressenter att ytterligare överväga utarbetandet av enkla och tydliga modeller för informationsutbyte i realtid, för att möjliggöra snabba insatser och motåtgärder i kampen mot befintliga och nya bedrägeriupplägg.

21.  Europaparlamentet anser att det är av största vikt för alla medlemsstater att delta i Eurofisc på alla dess verksamhetsområden, så att effektiva åtgärder ska kunna vidtas för att bekämpa momsbedrägeri.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag som gör det möjligt för tull- och skattemyndigheter att dubbelkontrollera uppgifter, och att fokusera sin övervakning av medlemsstaterna på åtgärder som visar på en förbättring av fristerna vid förfrågningar om information och av tillförlitligheten när det gäller systemet för utbyte av momsinformation (VIES).

23.  Europaparlamentet ber kommissionen att uppmana de medlemsstater som inte redan har gjort detta att införa ett system med dubbla momsregistreringsnummer (tilldelning av ett registreringsnummer som inte är detsamma som det nationella momsregistreringsnumret till handlare som vill bedriva gemenskapsintern handel) och att utföra de kontroller som avses i artikel 22 i förordning nr 904/2010 när de tillhandahåller gratis information till handlarna.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att medlemsstaternas elektroniska tullklareringssystem kan utföra, och faktiskt utför, automatiska kontroller av momsregistreringsnummer.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ändring av momsdirektivet så att medlemsstaternas krav på momsrapportering vid gemenskapsinterna leveranser av varor och tjänster kan harmoniseras ytterligare.

26.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens förslag om gemensamt och solidariskt ansvar vid ärenden med gränsöverskridande handel har inte antagits av rådet. Parlamentet betonar att detta innebär att det är mindre avskräckande att göra affärer med bedrägliga handlare. Parlamentet anser att medlemsstaterna inte har genomfört momsdirektivet enhetligt när det gäller perioden för inlämning av sammanställningar, vilket ökar den administrativa bördan för handlare som är verksamma i mer än en medlemsstat. Parlamentet uppmanar därför rådet att godkänna kommissionens förslag om gemensamt och solidariskt ansvar.

27.  Europaparlamentet anser att Olaf och Europol bör ha tillgång till uppgifter från VIES och Eurofisc, och att medlemsstaterna bör kunna använda underrättelseinformation från dessa organ så att de kan effektivisera kampen mot organiserad brottslighet på gränsöverskridande nivå. Parlamentet betonar att Olaf måste ges klara befogenheter och redskap för att kunna utreda gemenskapsinternt momsbedrägeri.

28.  Europaparlamentet betonar att både direktivet om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (PIF-direktivet) och förordningen om Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO-förordningen) skulle komplettera och stärka den rättsliga ramen och avsevärt stärka kampen mot bedrägerier. Parlamentet bekräftar sin ståndpunkt att PIF-direktivet och EPPO-förordningen brådskande måste antas, vilka måste inbegripa de mest skadliga formerna av momsbedrägeri, såsom internationellt organiserad bedrägeriverksamhet, i sitt tillämpningsområde. Parlamentet betonar att det skulle vara ett allvarligt steg tillbaka att utesluta moms från tillämpningsområdet för dessa förslag, eftersom momsbedrägeri täcks av den nuvarande lagstiftningsramen, dvs. PIF-konventionen (konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen), vilket domstolen nyligen påpekade i sin dom av den 8 september 2015 i mål C-105/14 – Taricco m.fl..

29.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att vara mer aktiva på internationell nivå, att stärka samarbetet med tredjeländer och att effektivt driva in moms i syfte att upprätta standarder och strategier för samarbete som främst är grundade på principerna om öppenhet, god förvaltning och informationsutbyte. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att sinsemellan utbyta information som de erhåller från tredjeländer, för att främja momsuppbörden, särskilt i förbindelse med e-handel.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

4.7.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

3

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Louis Aliot, Inés Ayala Sender, Dennis de Jong, Luke Ming Flanagan, Ingeborg Gräßle, Monica Macovei, Dan Nica, Georgi Pirinski, Claudia Schmidt, Igor Šoltes, Bart Staes, Michael Theurer, Marco Valli, Tomáš Zdechovský, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Iris Hoffmann, Cătălin Sorin Ivan, Marian-Jean Marinescu, Andrey Novakov, Julia Pitera, Patricija Šulin

(1)

Rådets direktiv 2013/43/EU av den 22 juli 2013 om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller en frivillig och tillfällig tillämpning av förfarandet för omvänd betalningsskyldighet på leveranser av vissa varor och tjänster som är känsliga för bedrägeri.

(2)

Rådets direktiv 2013/42/EU av den 22 juli 2013 om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller en mekanism för snabba insatser mot mervärdesskattebedrägeri.


YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (*) (8.7.2016)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över vägen mot ett slutligt momssystem och bekämpning av momsbedrägeri

(2016/2033(INI))

Föredragande av yttrande(*): Juan Fernando López Aguilar

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–  med beaktande av förslaget till direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (COM(2012)0363),

–  med beaktande av förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (COM(2013)0534),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2014 om förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten(1),

–  med beaktande av förslaget till förordning om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) (COM(2013)0535),

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A8‑0055/2015) och av följande skäl:

A.  Skyddet av Europeiska unionens och medlemsstaternas ekonomiska intressen är en av de viktigaste frågorna på unionens politiska dagordning för att befästa och öka medborgarnas förtroende och garantera att deras pengar används på rätt sätt.

B.  Momsbedrägeri leder till inkomstförluster för medlemsstaterna och därmed också för EU, skapar snedvridna skattemässiga ramar som särskilt skadar de små och medelstora företagen och används av kriminella organisationer som utnyttjar de befintliga lagstiftningsluckorna mellan medlemsstaterna och deras behöriga tillsynsmyndigheter.

C.  Enligt Europols beräkningar förlorar medlemsstaterna mellan 40 och 60 miljarder euro av sina årliga momsintäkter på grund av organiserade kriminella grupper, och två procent av dessa grupper ligger bakom 80 procent av de gemenskapsinterna bedrägerierna via skenföretag (s.k. karusellbedrägerier).

D.  I sin särskilda rapport nr 24/2015 har Europeiska revisionsrätten dragit slutsatsen att momsbedrägerier oftast är medveten brottslighet som måste stoppas.

E.  Domstolen har i mål C-105/14 (Taricco m.fl) förklarat att begreppet bedrägeri sådant det definieras i artikel 1 i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen även omfattar momsintäkter.

1.  Europaparlamentet uppmanar bestämt rådet att inkludera moms i tillämpningsområdet för direktivet om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (PIF-direktivet) i syfte att nå en överenskommelse om denna fråga så snart som möjligt.

2.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att medlemsstaterna utbyter information och samordnar sina strategier för att tillsluta alla luckor och därmed effektivt bekämpa momsbedrägeri. Parlamentet anser vidare att införandet av nationella redskap för riskanalys kan bidra till att effektivisera dessa informationsutbyten. Parlamentet anser dessutom att det krävs ytterligare åtgärder för att anpassa de nationella strategierna till de strategier som följs av EU:s byråer och organ, såsom Europol, Eurojust och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), och att man bör överväga att avlägsna juridiska hinder som förhindrar informationsutbytet.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att utvärdera de intäkter som de kriminella organisationerna genererar genom momsbedrägeri och att utarbeta en heltäckande, gemensam och sektorsövergripande strategi för att bekämpa de kriminella organisationernas affärsmodell baserad på momsbedrägeri, inbegripet med hjälp av gemensamma utredningsgrupper när detta är nödvändigt.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta alla nödvändiga lagstiftningsmässiga och administrativa åtgärder för att säkerställa de finansiella flödenas spårbarhet och bankernas transparens i syfte att förebygga att inkomster från momsbedrägeri återinvesteras.

5.  Europaparlamentet anser det absolut nödvändigt att säkerställa inrättandet av en gemensam, stark och oberoende Europeisk åklagarmyndighet som kan utreda, lagföra och väcka talan mot dem som begår brottsliga handlingar mot unionens ekonomiska intressen, däribland momsbedrägeri, enligt definitionerna i det ovan nämnda PIF‑direktivet, och menar att alla mindre kraftfulla lösningar skulle innebära förluster för unionens budget. Parlamentet betonar dessutom behovet av att säkerställa att fördelningen av befogenheter mellan Europeiska åklagarmyndigheten och medlemsstaternas utredande myndigheter inte leder till att brott som får allvarliga konsekvenser för unionens budget utesluts från Europeiska åklagarmyndighetens befogenheter.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att offentliggöra de uppskattade förlusterna till följd av momsbedrägeri inom EU, åtgärda bristerna i Eurofisc och bättre samordna sin politik för omvänd momsbetalningsskyldighet i förbindelse med varor och tjänster.

7.  Europaparlamentet anser att det är av största vikt att medlemsstaterna tillämpar multilaterala kontroller – dvs. en samordnad kontroll av skatteplikten för en eller flera beskattningsbara personer som har förbindelse med varandra, vilken organiseras av två eller fler medlemsstater – som ett värdefullt redskap för att bekämpa momsbedrägeri.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

27.6.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

42

3

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jan Philipp Albrecht, Heinz K. Becker, Michał Boni, Caterina Chinnici, Rachida Dati, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Tanja Fajon, Laura Ferrara, Monika Flašíková Beňová, Lorenzo Fontana, Mariya Gabriel, Kinga Gál, Ana Gomes, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Jussi Halla-aho, Monika Hohlmeier, Brice Hortefeux, Filiz Hyusmenova, Iliana Iotova, Eva Joly, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Barbara Kudrycka, Marju Lauristin, Barbara Matera, Roberta Metsola, Louis Michel, Claude Moraes, József Nagy, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Branislav Škripek, Csaba Sógor, Helga Stevens, Traian Ungureanu, Kristina Winberg

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Anna Maria Corazza Bildt, Dennis de Jong, Gérard Deprez, Anna Hedh, Petr Ježek, Petra Kammerevert, Jean Lambert, Gilles Lebreton, Andrejs Mamikins, Salvatore Domenico Pogliese, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Barbara Spinelli

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Georg Mayer

(1)

Antagna texter, P7_TA(2014)0234.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

11.10.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

47

5

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Esther de Lange, Anneliese Dodds, Markus Ferber, Jonás Fernández, Sven Giegold, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Cătălin Sorin Ivan, Petr Ježek, Barbara Kappel, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Philippe Lamberts, Werner Langen, Bernd Lucke, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Fulvio Martusciello, Marisa Matias, Costas Mavrides, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Dimitrios Papadimoulis, Sirpa Pietikäinen, Pirkko Ruohonen-Lerner, Alfred Sant, Molly Scott Cato, Pedro Silva Pereira, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Michael Theurer, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Cora van Nieuwenhuizen, Miguel Viegas, Beatrix von Storch, Jakob von Weizsäcker, Pablo Zalba Bidegain, Sotirios Zarianopoulos

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Alain Cadec, Ashley Fox, Sophia in ‘t Veld, Thomas Mann, Emmanuel Maurel, Siôn Simon, Joachim Starbatty, Tibor Szanyi, Romana Tomc

Rättsligt meddelande