Betänkande - A8-0309/2016Betänkande
A8-0309/2016

BETÄNKANDE om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2016

20.10.2016 - (2016/2101(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Alfred Sant
Rådgivande utskotts föredragande (*):
Sofia Ribeiro, utskottet för sysselsättning och sociala frågor
(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen


Förfarande : 2016/2101(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A8-0309/2016

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2016

(2016/2101(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF), särskilt artiklarna 121.2 och 136,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 maj 2016 ”Europeiska planeringsterminen 2016: Landspecifika rekommendationer” (COM(2016)0321),

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets sammanträde den 28–29 juni 2016 (EUCO 26/16),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2016 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2016[1],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 april 2016 ”Europeiska planeringsterminen 2016: Bedömning av framstegen med strukturreformer, förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser samt resultatet av de fördjupade granskningarna enligt förordning (EU) nr 1176/2011” (COM(2016)0095),

–  med beaktande av kommissionens rapporter Annual Growth Survey, 2016 Alert Mechanism Report och Draft Joint Employment Report, av kommissionens rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet samt kommissionens förslag av den 26 november 2015 till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020,

–  med beaktande av de fem ordförandenas rapport av den 22 juni 2015 ”Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union”,

–  med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2015 om översynen av ramen för ekonomisk styrning: lägesbeskrivning och utmaningar[2],

–  med beaktande av sin resolution av den 1 december 2011 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken[3],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 ”Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler” (COM(2015)0012),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar[4],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 ”En investeringsplan för Europa” (COM(2014)0903),

–  med beaktande av kommissionens grönbok av den 18 februari 2015 ”Att bygga en kapitalmarknadsunion” (COM(2015)0063),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 juni 2017 ”En rättvis och effektiv företagsbeskattning i Europeiska unionen: 5 nyckelområden för handling” (COM(2015)0302),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 5 februari 2013[5] och 15 september 2016[6] om att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling och utskottet för kultur och utbildning (A8-0309/2016), och av följande skäl:

A.  Kommissionens vårprognos 2016 förutsäger en tillväxt med 1,6 % för euroområdet och 1,8 % för hela EU 2016.

B.  Europa lider fortfarande av ett allvarligt investeringsunderskott, och den interna efterfrågan måste växa och de makroekonomiska obalanserna rättas till samtidigt som investeringarna ökar i EU.

C.  Arbetslösheten i allmänhet (och i synnerhet den strukturella arbetslösheten) inom EU förblir en av medlemsstaternas största utmaningar, då den för närvarande är mycket hög (10,5 miljoner långtidsarbetslösa i EU). Även om siffrorna har förbättrats något jämfört med tidigare år är ungdomsarbetslösheten och den generella arbetslösheten i EU:s periferi fortfarande väsentligt högre än den genomsnittliga arbetslösheten i hela EU.

D.  De fallande oljepriserna och långsam ekonomisk tillväxt i början av 2016 tycks vara ytterligare orsaker till att inflationen har dragits ned till nivåer under 0 %.

E.  Den politiska utvecklingen, såsom resultatet av folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i unionen, förbindelserna med Ryssland och osäkerheten i den globala ekonomiska utvecklingen, har lett till att investeringarna hämmats ytterligare.

F.  Inflödet av flyktingar i medlemsstaterna har också bromsat investeringarna i medlemsstaterna.

G.  Rekommendationerna till medlemsstaterna avseende den europeiska planeringsterminen följs av medlemsstaterna i lika hög grad som OECD:s unilaterala rekommendationer (29 % respektive 30 % 2014).

H.  Europaparlamentet välkomnade i sin resolution om den årliga tillväxtöversikten 2016 den förbättrade politiska mixen, samtidigt som man betonade att euroområdet måste ägnas särskild uppmärksamhet. Dessutom betonades hur viktigt det är med ökande investeringar, hållbara reformer och finanspolitiskt ansvarstagande, syftande till högre tillväxt och återhämtning i Europa.

Europas utmaning i samband med den globala ekonomiska avmattningen

1.  Europaparlamentet noterar med oro att EU:s ekonomi kommer att växa långsammare än förväntat enligt den europeiska ekonomiska vårprognosen för 2016, eftersom BNP i euroområdet förväntas öka med endast 1,6 %, och nå 1,8 % 2017.

2.  Europaparlamentet betonar att utmaningarna i EU hänger ihop med den försämrade internationella miljön, att hållbara reformer inte har genomförts och att olika delar av unionen skiljer sig åt när det gäller ekonomiska och sociala resultat. Parlamentet understryker hur viktigt det är att förbättra tillväxten, sammanhållningen, produktiviteten och konkurrenskraften. Bristen på hållbara investeringar och misslyckandena med att fullborda den inre marknaden gör att EU inte kan utnyttja sin fulla tillväxtpotential.

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens fokus i dess landspecifika rekommendationer för 2016 på de tre huvudsakliga prioriteringarna för att förstärka den ekonomiska tillväxten: stöd till investeringar för innovation, tillväxt och skapande av arbetstillfällen, fortsatta socialt balanserade strukturreformer och uppmuntran till ansvarsfulla offentliga finanser. Parlamentet understryker dock att kommissionen skulle kunna göra mer för att förbättra den finanspolitiska hållbarheten i linje med stabilitets- och tillväxtpakten, samtidigt som dess flexibilitetsklausuler utnyttjas till fullo, i linje med kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 (COM(2015)0012).

4.  Europaparlamentet är medvetet om betydelsen av samstämdhet mellan de sammanhållningspolitiska instrumenten och den vidare ramen för ekonomisk styrning, för att stödja de återhämtningsinsatser som krävs för att följa den europeiska planeringsterminens bestämmelser. Parlamentet understryker emellertid att sammanhållningspolitikens legitimitet härrör från fördragen, och att denna politik är ett uttryck för europeisk solidaritet med huvudmålen att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU genom att minska skillnaderna mellan utvecklingsnivåerna i de olika regionerna, samt finansiera investeringar kopplade till målen i Europa 2020-strategin och föra EU närmare medborgarna. Parlamentet anser därför att åtgärder som syftar till att skapa en koppling mellan ESI-fondernas effektivitet och en sund ekonomisk styrning bör tillämpas med omdöme och på ett balanserat sätt, men endast som en sista utväg, och att deras effekter bör rapporteras. Parlamentet påminner dessutom om att tillämpningen av sådana åtgärder alltid bör motiveras och vara transparent, samtidigt som hänsyn tas till den berörda medlemsstatens ekonomiska och sociala förhållanden, så att regionala och lokala investeringar inte begränsas, då dessa är absolut nödvändiga för medlemsstaternas ekonomier, särskilt för små och medelstora företag, eftersom sådana investeringar maximerar tillväxten och skapandet av sysselsättning samt stimulerar konkurrenskraften och produktiviteten, särskilt i tider när det råder stor press på de offentliga utgifterna. När det gäller fallen med de två medlemsstater som var föremål för rådets beslut av den 12 juli 2016 och som medförde sanktioner enligt förfarandet vid alltför stora underskott på grundval av artikel 126.8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget), framhåller Europarlamentet kommissionens förslag av den 27 juli 2016 och rådets senare beslut av den 8 augusti 2016 att annullera de böter som skulle ha kunnat utfärdas, med beaktande av medlemsstaternas motiverade begäranden, den svåra ekonomiska situationen, båda medlemsstaternas reformansträngningar och deras löften att följa bestämmelserna i tillväxt- och stabilitetspakten. Parlamentet anser i detta sammanhang att dess åsikt, som framfördes under den strukturerade dialogen, bör beaktas i förslaget om att delvis hålla inne 2017 års åtaganden för ESI-fonderna inom ramen för de åtgärder som syftar till att skapa en koppling mellan ESI-fondernas effektivitet och en sund ekonomisk styrning.

5.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens fortlöpande arbete med att begränsa antalet rekommendationer och dess ansträngningar att effektivisera planeringsterminen genom att huvudsakligen ta upp områden av makroekonomisk och social relevans när man formulerar de politiska målen för de kommande 18 månaderna. Parlamentet upprepar att detta underlättar genomförandet av rekommendationerna, baserat på en fullständig och användbar uppsättning existerande ekonomiska och sociala riktmärken. En minskning av antalet rekommendationer bör också leda till ett tydligare tematiskt fokus. De ekonomiska skillnaderna mellan medlemsstaterna måste minska och konvergensen mellan dem måste öka.

6.  Europaparlamentet stöder helt och fullt de ansträngningar som har gjorts för att uppnå större nationellt ansvarstagande vid formulering och genomförande av de landspecifika rekommendationerna, som en fortlöpande reformprocess. För att förbättra det nationella ansvarstagandet och främja ett effektivt genomförande av de landspecifika rekommendationerna, och med tanke på att lokala och regionala myndigheter genomför mer än hälften av dessa rekommendationer, bör de vara tydligt formulerade och avse väl definierade och strukturerade prioriteringar på unionsnivå, och när så är lämpligt involvera nationella parlament samt regionala och lokala myndigheter. Parlamentet upprepar att mot bakgrund av makt- och behörighetsfördelningen i olika medlemsstater skulle de landspecifika rekommendationerna kunna följas i större utsträckning om de regionala och lokala myndigheterna deltog aktivt, och därför stöder parlamentet förslaget om en uppförandekod för de regionala och lokala myndigheternas deltagande i den europeiska planeringsterminen, i enlighet med förslaget från Regionkommittén. Medlemsstaterna uppmanas se till att deras nationella reformprogram blir föremål för en ordentlig demokratisk granskning i respektive parlament.

7.  Europaparlamentet betonar att Europas långvariga ekonomiska kris har belyst hur ytterst viktigt det är att underlätta investeringar inom områden som utbildning, innovation samt forskning och utveckling, samtidigt som man förstärker EU:s konkurrenskraft genom strukturreformer som skapar flera kvalitativa arbetstillfällen och inför en ansvarsfull skattepolitik för att skapa en bättre miljö för arbetstillfällen, företag (särskilt små och medelstora företag) och investeringar. Parlamentet noterar effekten av Europeiska fonden för strategiska investeringar efter endast ett verksamhetsår. Parlamentet betonar hur viktigt det är att förbättra utnyttjandet av Efsi i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner, och dess investeringars karaktär som verkliga tillägg, och att man samtidigt måste intensifiera arbetet med att utveckla investeringsplattformar, bland annat på regional nivå.

8.  Europaparlamentet understryker att den fortfarande alltför höga arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, visar att förmågan att skapa kvalitativa arbetstillfällen fortfarande är begränsad i de flesta medlemsstaterna, och betonar att det krävs ytterligare åtgärder, i samråd med arbetsmarknadens parter och i överensstämmelse med nationell praxis, för att öka investeringarna i färdigheter, göra arbetsmarknaderna mer inkluderande och minska den sociala utestängningen och de växande inkomst- och förmögenhetsskillnaderna, samtidigt som man håller fast vid en sund budgetförvaltning. Det är mycket viktigt med stödåtgärder för att underlätta tillgången till finansiering, särskilt för små och medelstora företag, om man ska kunna tackla den fortsatt höga arbetslösheten i många medlemsstater på ett effektivt sätt.

9.  Europaparlamentet betonar att den rådande ekonomiska situationen, som kombinerar likviditetsöverskott med räntenivåer på omkring 0 % (Zero Lower Bound (ZLB)), svag utveckling av efterfrågan samt begränsade investeringar och utgifter från hushållens och företagens sida, kräver att man genomför den förnyade politiska mix för att skapa tillväxt som kommissionen har presenterat. Det går inte att stimulera tillväxt endast genom monetär politik när det saknas investeringar och hållbara strukturreformer.

Prioriteringar och mål i rekommendationerna för 2016

10.  Europaparlamentet framhåller kommissionens rekommendationer till tre medlemsstater att avsluta förfarandet vid alltför stora underskott. Parlamentet håller med kommissionen om att stora och ihållande överskott i nationalräkenskaperna tyder på att efterfrågan och investeringar, särskilt långsiktiga investeringar, behöver stimuleras för att komma till rätta med utmaningarna i framtiden avseende transporter och kommunikation, den digitala ekonomin, utbildning, forskning och utveckling, klimatförändringen, energin, miljöskyddet och den åldrande befolkningen. Kommissionen uppmanas att fortsätta att uppmuntra ansvarsfull och hållbar budgetpolitik som gynnar tillväxt och återhämtning i alla medlemsstater genom att lägga större tonvikt vid investeringar och effektiva offentliga utgifter, och stödja hållbara och socialt balanserade strukturreformer.

11.  Europaparlamentet noterar att det krävs ytterligare åtgärder för att öka finansieringsmöjligheterna, särskilt för små och medelstora företag, och minska de nödlidande lånen inom euroområdet i enlighet med unionslagstiftningen, för att stärka bankernas balansräkningar och därigenom förbättra bankernas förmåga att ge lån till realekonomin. Parlamentet understryker hur viktigt det är att stegvis genomföra bankunionen och utveckla kapitalmarknadsunionen för att skapa en stabil miljö för investeringar och tillväxt och undvika att finansmarknaden inom euroområdet fragmenteras.

12.  Europaparlamentet understryker att investeringarna hittills har släpat efter och inte har lett till hållbar och inkluderande tillväxt i EU eller bidragit till att förbättra miljön för företagen. Den monetära politiken måste åtföljas av en lämplig finanspolitik som syftar till att öka tillväxten i EU i linje med stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser, inklusive dess flexibilitetsklausuler. Investeringarna på nivåer under den nationella nivån har minskat kraftigt under senare år, men står inte desto mindre för ca 60 % av de offentliga investeringarna i EU. Investeringspolitiska instrument såsom Efsi och Esif kräver en noggrann avstämning vad gäller deras utnyttjande samt att de kompletterar varandra, om man ska kunna förbättra mervärdet av unionens utgifter genom att attrahera ytterligare resurser från privata investerare. Därför betonar parlamentet att stödprogrammet för strukturreformer bör involvera lokala och regionala myndigheter när man utarbetar de berörda projekten för strukturreformer.

Politiska reaktioner och slutsatser

13.  Europaparlamentet betonar att man måste förbättra EU:s generella kapacitet att skapa och behålla kvalitativa arbetstillfällen, och på så sätt tackla den höga arbetslösheten genom att skapa en regleringsram som understödjer tillväxt. Migrationen kan spela en roll när det gäller att kompensera för de negativa effekterna av den åldrande befolkningen, beroende på medlemsstaternas förmåga att bättre utnyttja migranternas färdigheter och att anpassa systemen för arbetskraftsinvandring till arbetsmarknadens behov.

14.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med inkluderande utbildningssystem som främjar innovation och kreativitet och som lär ut färdigheter som är relevanta på arbetsmarknaden, med särskild tonvikt på yrkesutbildning. Man måste undvika en kapplöpning mot botten när det gäller löner och anställningsvillkor och upprätthålla en balans mellan ekonomiska, sociala och personella kostnader, i linje med EU:s värden solidaritet och subsidiaritet, samtidigt som man fokuserar på investeringarna i humankapital, forskning och utveckling, uppgraderingen av systemen för högre utbildning och yrkesutbildning, inklusive livslångt lärande. Det krävs en noggrant utvecklad politik för att främja innovation, forskning och utveckling för att främja produktivitet, åstadkomma stabil och hållbar tillväxt och bidra till att lösa de rådande strukturella utmaningarna, och sålunda minska avståndet till andra ekonomier.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera åtgärder som minskar hindren för större investeringsströmmar och handel, vilka uppstår på EU-nivå genom bristande tydlighet när det gäller vilka strategier som ska följas, särskilt avseende energi, transporter, kommunikationer och den digitala ekonomin. Parlamentet noterar effekterna av bankernas utlåning direkt efter antagandet av bankunionen, och på nationell nivå genom besvärliga rättsliga system, korruption, bristande transparens inom finanssektorn, gammalmodig byråkrati, otillräcklig digitalisering av den offentliga sektorn, felaktig fördelning av resurser, hinder för den inre marknaden inom bank- och försäkringssektorn samt utbildningssystem som är i otakt med arbetsmarknadens krav och fullbordandet av den inre marknaden.

16.  Europaparlamentet beklagar att man i samband med Europa 2020-strategin, i vilken kampen mot fattigdom för första gången ingick i ett EU-program, kan konstatera att målet att minska fattigdomen i unionen inte kommer att nås. Kampen mot fattigdomen bör inkluderas redan från början i EU:s politik.

17.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att undvika alltför höga skatter på arbete, med tanke på att höga skatter minskar incitamenten för inaktiva, arbetslösa, andraförsörjare och låginkomsttagare att återgå till ett arbete.

18.  Europaparlamentet noterar den pågående diskussionen mellan kommissionen och medlemsstaterna om metoden för att beräkna produktionsgapet.

19.  Europaparlamentet framhåller att man måste göra ansträngningar för att få bort de återstående hindren för investeringar i medlemsstaterna och tillåta en bättre anpassad politisk mix som är inriktad på att främja hållbar tillväxt, inklusive verkligt fokus på forsknings- och utvecklingsutgifter. Offentligt och privat stöd för forskningsinstitut och institutioner för högre utbildning är avgörande faktorer för en konkurrenskraftigare europeisk ekonomi, och att denna infrastruktur är svag eller saknas i vissa länder gör att dessa länder missgynnas enormt. Det finns inte något idealiskt recept på EU‑innovationspolitik som passar alla, men för att få bort klyftan mellan innovation och kapacitet i EU rekommenderas en tillräckligt differentierad innovationspolitik i medlemsstaterna genom att man bygger vidare på de framgångar som redan har uppnåtts.

20.  Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen från klimatkonferensen i Paris (COP21) i december 2015, och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att genomföra den.

Olika sektorers bidrag till den europeiska planeringsterminen 2016

Sysselsättnings- och socialpolitik

21.  Europaparlamentet anser att rådet och kommissionen bör försöka nå målet att de skattemässiga konsolideringsprocesserna åtföljs av åtgärder för att hjälpa till att minska ojämlikheter, och poängterar att den europeiska planeringsterminen bör bidra till att ge svar på befintliga och nya sociala utmaningar, så att en mer effektiv ekonomi kan skapas. Parlamentet anser dock att sociala investeringar i humankapital måste utgöra centrala kompletterande åtgärder, eftersom humankapital är en av tillväxtfaktorerna och en motor för konkurrenskraft och utveckling. Parlamentet begär att de omfattande strukturreformer som förespråkas i de landspecifika rekommendationerna åtföljs av en konsekvensbedömning av deras kortsiktiga, medellångsiktiga och långsiktiga effekter, med målet att man bättre ska kunna förstå de sociala, ekonomiska och sysselsättningsmässiga konsekvenserna, särskilt hur de påverkar skapandet av arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt.

22.  Europaparlamentet understryker att arbetslösheten, och framför allt ungdomsarbetslösheten fortfarande är ett mycket stort problem för de europeiska samhällena, och att arbetslösheten, enligt kommissionen, har fortsatt att gradvis minska, men fortfarande ligger över 2008 års nivåer med 21,2 miljoner arbetslösa i april 2016, med enorma skillnader mellan medlemsstaterna. Parlamentet påpekar att det behövs en kvalitativ och kvantitativ utvärdering av den sysselsättning som skapas, så att man undviker en ökning av sysselsättningsnivån som endast är en konsekvens av tillfälliga jobb eller en minskning av arbetsstyrkan. Parlamentet noterar att vissa medlemsstaters skol- och utbildningssystem, trots sina resultat i färdigheter och kunskaper, inte har bra resultat på internationell nivå utan visar växande kunskapsbrister, vilket bidrar till det faktum att 39 % av företagen fortfarande har svårigheter att finna personal med de färdigheter som krävs. Parlamentet insisterar på att man i de landspecifika rekommendationerna ska ge högre prioritet åt att övervinna strukturella obalanser på arbetsmarknaden, inbegripet långtidsarbetslöshet och kompetensglapp, och understryker behovet av att ytterligare investera och utveckla skol- och utbildningssystemen, och ge samhället verktyg och kapacitet att på nytt anpassa sig efter arbetsmarknadens förändrade efterfrågan.

23.  Europaparlamentet påpekar att antalet människor i EU som riskerar fattigdom och social utestängning mellan 2008 och 2014 ökade med 4,2 miljoner, och att de nu sammanlagt är fler än 22 miljoner (22,3 %). Kommissionen hävdar att de flesta medlemsstaterna fortfarande brottas ”med svåra sociala problem efter krisen”. Parlamentet efterlyser en mer kraftfull insats från kommissionen och medlemsstaterna för att minska fattigdom, social utestängning och växande ojämlikheter för att åtgärda de ekonomiska och sociala skillnaderna och orättvisorna mellan medlemsstaterna och inom samhället. Parlamentet anser att kampen mot fattigdom och social utestängning samt minskningen av ojämlikheter bör vara en av de prioriteringar som återspeglas i de landspecifika rekommendationerna, eftersom den är grundläggande för att man ska uppnå varaktig ekonomisk tillväxt och en socialt hållbar takt i genomförandet.

24.  Europaparlamentet påminner om vad man tidigare har framhållit, nämligen att socialt ansvarsfulla reformer måste bygga på solidaritet, integration, social rättvisa och en rättvis inkomstfördelning – en modell som säkerställer jämlikhet och socialt skydd, skyddar utsatta grupper och ger alla medborgare bättre levnadsstandard.

25.  Europaparlamentet anser att den ekonomiska tillväxten måste garantera positiva sociala effekter. Parlamentet välkomnar införandet av tre nya huvudindikatorer på sysselsättningsområdet i den makroekonomiska resultattavlan, och upprepar sin begäran om att dessa indikatorer ska ses som lika viktiga som befintliga ekonomiska indikatorer, så att man kan garantera en bättre analys av interna obalanser och effektivare strukturreformer. För att undvika en selektiv tillämpning önskar parlamentet därför att de ska leda till en djupgående analys och till bättre förståelse av kopplingen mellan orsak och verkan när det gäller politik och åtgärder. Parlamentet föreslår att man ska införa ett förfarande för sociala obalanser när de landspecifika rekommendationerna utformas, så att man förhindrar en kapplöpning mot botten när det gäller sociala normer, och att detta förfarande ska bygga på en effektiv användning av de sociala och sysselsättningsmässiga indikatorerna vid makroekonomisk övervakning. Om man ger sysselsättningsindikatorer och ekonomiska indikatorer lika stor betydelse bör detta enligt parlamentets synsätt gå hand i hand med uppgradering av rådets (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) roll i den europeiska planeringsterminen.

26.  Europaparlamentet anser att införandet av de tre sysselsättningsindikatorerna visar att den europeiska sysselsättningsstrategin, inbegripet sysselsättningsriktlinjerna, spelar en viktig roll i EU:s ekonomiska styrprocess, men att ytterligare ansträngningar måste göras, framför allt genom införandet av sociala indikatorer.

27.  Europaparlamentet uppskattar att kommissionen har påbörjat arbete för att skapa en europeisk pelare för sociala rättigheter, men påminner om att man måste visa att samrådsprocessen har gett resultat och gå vidare med nya effektiva åtgärder som syftar till att åstadkomma ett mer djupgående och rättvist EU och som bör spela en viktig roll för att angripa ojämlikheter. Parlamentet betonar i detta sammanhang de fem ordförandenas rapport som efterlyser ökad ekonomisk och social konvergens men erkänner att det inte finns några lösningar som passar alla. Parlamentet anser här att all gemensam politik bör anpassas till varje medlemsstat. Parlamentet anser att EU:s insatser även bör inriktas på orättvisor och inkomstskillnader inom medlemsstaterna, och måste göra mer än att endast fokusera på situationen för dem med störst behov.

28.  Europaparlamentet erkänner att den europeiska planeringsterminen nu har större fokus på sysselsättning och sociala resultat. Parlamentet respekterar medlemsstaternas behörigheter, men uppmanar dem ändå att snabbt vidta åtgärder för att skapa anständiga arbeten med en lön som går att leva på, tillgång till adekvat minimiinkomst och socialt skydd (vilket redan minskat fattigdomsnivån från 26,1 % till 17,2 %) och offentliga tjänster av god kvalitet, och önskar att ett verkligt hållbart socialförsäkringssystem ska utformas och inrättas. Parlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa till och erbjuda utbyte av bästa praxis med medlemsstater för att förbättra den administrativa kapaciteten på nationell, regional och lokal nivå, eftersom detta är en avgörande utmaning för nystart av långvariga investeringar och säkerställande av nya arbetstillfällen samt hållbar tillväxt.

29.  Europaparlamentet betonar att det är medlemsstaternas ansvar att tillhandahålla och förvalta socialförsäkringssystem, och att unionen samordnar men inte harmoniserar dem.

30.  Europaparlamentet är medvetet om att lönesättningen är en fråga för medlemsstaterna, och att detta måste respekteras i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

31.  Europaparlamentet noterar att ungdomsarbetslösheten har sjunkit men påpekar att den fortfarande ligger på en otroligt hög nivå, med fler än fyra miljoner unga under 25 år utan arbete inom EU, varav 2,885 miljoner inom euroområdet. Parlamentet beklagar att resultaten av genomförandet av ungdomsgarantin, mer än tre år efter lanseringen av ungdomssysselsättningsinitiativet, är så ojämna och ibland ineffektiva. Parlamentet uppmanar kommissionen att i oktober lägga fram en grundlig analys av genomförandet, som grund för en fortsättning av programmet.

32.  Europaparlamentet påminner om att arbetslöshetsersättningarna i många medlemsstater minskar år efter år, till följd av bland annat långvarig arbetslöshet, vilket ökar antalet människor som lever under gränsen för fattigdom och social utestängning. Parlamentet begär att tillräckliga arbetslöshetsersättningar garanteras så att människor kan leva ett värdigt liv, och efterlyser åtgärder för en smidig integration av dessa personer på arbetsmarknaden.

33.  Europaparlamentet betonar att obalanserna i pensionssystemen i princip är en följd av arbetslöshet, lönedevalvering och osäkra arbetsmarknader. Parlamentet efterlyser därför reformer som garanterar en tillräcklig finansiering av en stark första pensionspelare som säkerställer anständiga pensioner, som åtminstone når över fattigdomsgränsen.

34.  Europaparlamentet påminner än en gång om att den fria rörligheten för personer är avgörande för att förbättra konvergensen och integrationen mellan EU-länderna.

35.  Europaparlamentet noterar det ökade antalet rekommendationer (till fem medlemsstater) om minimiinkomstsystem. Med tanke på att stora inkomstskillnader får negativa effekter inte endast för den sociala sammanhållningen utan också för en hållbar ekonomisk tillväxt (vilket både IMF och OECD nyligen konstaterat), uppmanar parlamentet kommissionens att infria det löfte ordförande Juncker gav i sitt installationstal att genom ett europeiska ramverk för minimiinkomster ge alla unionsmedborgare tillräcklig inkomst som täcker grundläggande levnadskostnader samtidigt som nationell praxis och subsidiaritetsprincipen respekteras.

36.  Europaparlamentet är bekymrat över att inkomstklyftorna ökat, något som delvis hänger samman med att arbetsmarknadsreformerna inte varit effektiva. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra åtgärder för att höja kvalitén i arbetet så att segmenteringen av arbetsmarknaden minskas, tillsammans med åtgärder för att höja minimilönerna till anständig nivå och ge kollektivförhandlingar och arbetstagarna en starkare ställning inom lönesättningssystemen, för att på det sättet minska lönespridningen. Parlamentet framhåller att företagsledningarna under de senaste årtiondena fått en allt större del av de ekonomiska vinsterna, medan arbetstagarnas löner stagnerat eller minskat. Parlamentet anser att denna överdrivet stora lönespridning skapar ökad ojämlikhet och skadar företagens produktivitet och konkurrenskraft.

37.  Europaparlamentet är oroat över att långtidsarbetslösheten fortfarande är hög, med 10,5 miljoner arbetslösa i EU, och påminner om att dessa långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden är avgörande för att garantera socialskyddssystemens hållbarhet samt för personernas självförtroende. Parlamentet beklagar därför bristen på åtgärder i medlemsstaterna vad gäller genomförandet av rådets rekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att stödja ansträngningar för att skapa inkluderande möjligheter till livslångt lärande för arbetstagare och arbetssökande i alla åldrar, och så snart som möjligt vidta åtgärder för att förbättra tillgången till EU-finansiering samt ta ytterligare resurser i anspråk när det är möjligt.

38.  Europaparlamentet anser att socialskyddet, inklusive pensioner och tjänster såsom hälso- och sjukvård, barnomsorg och långvarig vård och omsorg, förblir avgörande för en balanserad tillväxt med plats för alla, för ett längre arbetsliv, för att skapa nya arbetstillfällen och för att minska ojämlikheter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att främja en politik som garanterar tillräckliga, adekvata, effektiva och högklassiga socialförsäkringssystem under alla skeden i en persons liv, och som garanterar ett värdigt liv, bekämpar ojämlikheter och främjar inkludering i syfte att utrota fattigdom, i synnerhet avseende personer utanför arbetsmarknaden och de mest utsatta grupperna.

39.  Europaparlamentet poängterar de hinder och barriärer, såväl fysiska som digitala, som personer med funktionsnedsättning fortfarande möter. Parlamentet hoppas att den lagstiftning om funktionsnedsättning (Disability Act) som kommissionen har lanserat kan genomföras snabbt, och att den verkligen koncentreras på konkreta åtgärder för att främja inkludering och tillträde.

Den inre marknaden

40.  Europaparlamentet välkomnar det stora antal landspecifika rekommendationer som stöder en välfungerande och integrerad inre marknad, inbegripet finansierings- och investeringsmöjligheter som stöder företag, särskilt små och medelstora företag, och bidrar till att skapa jobb, e-förvaltning, offentlig upphandling och ömsesidigt erkännande, inklusive ömsesidigt erkännande av kvalifikationer. Parlamentet betonar att kontrollerad efterlevnad är avgörande för att effekterna av denna politik ska kunna märkas. I detta sammanhang är det avgörande att kommissionen i samband med de landspecifika rekommendationerna ägnar så mycket uppmärksamhet som möjligt åt införandet av långsiktiga reformer som får betydande effekter, särskilt i samband med sociala investeringar, sysselsättning och utbildning.

41.  Europaparlamentet menar att den inre marknaden är hörnstenen i EU-ekonomin och betonar att en inkluderande inre marknad, med förbättrad styrning som främjar bättre lagstiftning och konkurrens, är av central vikt för att förbättra tillväxten, sammanhållningen, sysselsättningen och konkurrenskraften och för att upprätthålla näringslivets och konsumenternas förtroende. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa de framsteg som medlemsstaterna gör, och upprepar hur viktigt det är att inremarknadspelaren kommer med i den europeiska planeringsterminen så att inremarknadsindikatorer kan övervakas kontinuerligt, vilket gör det möjligt att systematiskt följa upp och bedöma medlemsstaternas framsteg avseende de landspecifika rekommendationerna.

42.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionens fasta föresats att ta itu med bristen på skattesamordning inom EU, och i synnerhet de svårigheter som små och medelstora företag möter till följd av komplexiteten i de olika nationella momsbestämmelserna. Kommissionen uppmanas att bedöma möjligheterna till ytterligare samordning och särskilt att bedöma möjligheten att införa en förenklad momsstrategi på den digitala inre marknaden.

43.  Europaparlamentet kritiserar de barriärer som fortfarande finns, eller som har skapats, och som hindrar en välfungerande och integrerad inre marknad. Parlamentet uppmärksammar särskilt att många medlemsstater endast delvis har införlivat och genomfört tjänstedirektivet, och uppmanar kommissionen att effektivare genomdriva det som medlemsstaterna åtagit sig enligt unionslagstiftningen. Parlamentet påminner om att kommissionen åtagit sig att vid behov använda överträdelseförfaranden för att se till att inremarknadslagstiftningen genomförs fullt ut för varor och tjänster och inom den digitala sfären.

44.  Europarlamentet påpekar att systemet för att godkänna yrkeskvalifikationer vilar på principen om ömsesidigt förtroende mellan rättssystem och ömsesidig kontroll av kvalifikationsbevisens kvalitet. Parlamentet noterar att ytterligare åtgärder krävs för att bättre genomföra det ömsesidiga erkännandet av yrkeskvalifikationer. Parlamentet betonar att korrekt efterlevnad och bättre lagstiftning är avgörande, med tanke på fragmenteringen på den inre marknaden, som begränsar den ekonomiska aktiviteten och konsumenternas valfrihet, och bör omfatta alla näringsgrenar och gälla för nuvarande och framtida lagstiftning. Parlamentet välkomnar kartläggningen av reglerade kvalifikationer som utmynnar i en interaktiv offentlig databas som kan bidra till medlemsstaternas nationella handlingsplaner.

45.  Europaparlamentet beklagar att de landspecifika rekommendationerna fortsätter att peka på brister i offentlig upphandling, såsom bristande konkurrens och transparens, och att 21 medlemsstater inte har införlivat lagstiftningspaketet fullt ut, vilket har lett till marknadsstörningar. Kommissionen uppmanas att agera skyndsamt för att säkerställa att medlemsstaterna uppfyller sina rättsliga förpliktelser, genom att inleda de nödvändiga överträdelseförfarandena. Kommissionen uppmanas vidare att på ett effektivt och transparent sätt systematiskt kontrollera att de administrativa förfarandena inte skapar en oproportionerlig börda för företagen eller hindrar små och medelstora företag från att delta i offentliga upphandlingar.

46.  Europaparlamentet stöder medlemsstaterna i deras ansträngningar att modernisera offentliga förvaltningstjänster, särskilt genom e-förvaltning, och efterlyser bättre gränsöverskridande samarbete, förenkling av administrativa förfaranden och kompatibilitet mellan de offentliga förvaltningarna till förmån för alla företag och medborgare, och uppmanar samtidigt kommissionen, när digitalisering av den offentliga sektorn finansieras från EU-budgeten, att engagera sig i effektivare övervakning av att medlen används korrekt.

47.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till ordförandena för rådet, kommissionen, Eurogruppen, ECB och till medlemsstaternas nationella parlament.

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (*) (28.9.2016)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2016
(2016/2101(INI))

Föredragande av yttrande: Sofia Ribeiro(*)

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Enligt kommissionen[1] är den ekonomiska tillväxten fortfarande förhållandevis blygsam och återhämtningen är fortsättningsvis ojämn då vissa länder redovisar kvartalsmässiga nedgångar.

B.  Det framgår av landsrapporterna[2] att skillnaderna mellan könen fortfarande är stora, att de är ett av de största hindren för att uppnå jämställdhet och en oacceptabel form av könsdiskriminering, och att det krävs brådskande insatser för att minska skillnaderna mellan mäns och kvinnors förvärvsfrekvens.

1.  Europaparlamentet noterar att de landsspecifika rekommendationerna visar de skillnader som finns mellan medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen och behovet av social och ekonomisk konvergens i riktning uppåt. Parlamentet menar att medlemsstaterna bör fortsätta att ge prioritet åt reformer som är skräddarsydda efter deras egna politiska problem och som kommer att stärka deras sociala och ekonomiska återhämtning och konkurrens, skapa högkvalitativa arbetstillfällen och främja den sociala sammanhållningen. Parlamentet påminner därför om att det är nödvändigt med större offentliga och privata investeringar, genomförande av socialt ansvarsfulla strukturella reformer som minskar de ekonomiska och sociala ojämlikheterna och fortsatt budget- och skatteansvar, och att där det behövs på bästa sätt utnyttja utrymmet för flexibilitet för att göra detta förenligt med ekonomisk tillväxt och högkvalitativa arbetstillfällen. Parlamentet anser att arbetsmarknadens parter bör vara aktivt involverade i arbetet med att utforma och genomföra strukturreformer när detta behövs, för att förbättra det otillfredsställande reformgenomförandet. Parlamentet påminner om att dessa reformer bör möjliggöra för EU och dess medlemsstater att nå de fem målen i Europa 2020-strategin, och betonar att dessa reformer inte får försvaga skyddet för arbetstagare och små och medelstora företag.

2.  Europaparlamentet anser att rådet och kommissionen bör syfta till att nå målet att de skattemässiga konsolideringsprocesserna åtföljs av åtgärder för att hjälpa till att minska ojämlikheter, och poängterar att den europeiska planeringsterminen bör bidra till att ge svar på befintliga och nya sociala utmaningar, så att en mer effektiv ekonomi kan skapas. Parlamentet anser dock att sociala investeringar i humankapital måste utgöra centrala kompletterande åtgärder, eftersom humankapital är en av tillväxtfaktorerna och en motor för konkurrenskraft och utveckling. Parlamentet begär att de omfattande strukturella reformer som förespråkas genom de landsspecifika rekommendationerna åtföljs av en konsekvensbedömning av deras kortsiktiga, medellångsiktiga och långsiktiga effekter, med målet att man bättre ska kunna förstå de sociala, ekonomiska och sysselsättningsmässiga konsekvenserna, särskilt hur de påverkar skapandet av arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt.

3.  Europaparlamentet understryker att arbetslösheten, och framför allt ungdomsarbetslösheten fortfarande är ett mycket stort problem för de europeiska samhällena, och att arbetslösheten, enligt kommissionen, har fortsatt att gradvis minska, men fortfarande ligger över 2008 års nivåer med 21,2 miljoner arbetslösa i april 2016, med enorma skillnader mellan medlemsstaterna. Parlamentet påpekar behovet av kvalitativ och kvantitativ utvärdering av den sysselsättning som skapas, så att man undviker en ökning av sysselsättningsnivån som endast är en konsekvens av tillfälliga jobb eller av en minskning av arbetsstyrkan. Parlamentet noterar att vissa medlemsstaters skol- och utbildningssystem, trots sina resultat i färdigheter och kunskaper, inte har bra resultat på internationell nivå utan visar växande kunskapsbrister, vilket bidrar till det faktum att 39 procent av företagen fortfarande har svårigheter att finna personal med de färdigheter som krävs. Parlamentet insisterar på att man i de landsspecifika rekommendationerna ska ge högre prioritet åt att övervinna strukturella obalanser på arbetsmarknaden, inbegripet långtidsarbetslöshet och kompetensglapp, och understryker behovet av att ytterligare investera och utveckla skol- och utbildningssystemen, och ge samhället verktyg och kapacitet att på nytt anpassa sig efter arbetsmarknadens förändrade efterfrågan.

4.  Europaparlamentet poängterar vikten av privata investeringar, men anser att även offentliga utgifter bör främjas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Europaparlamentet anser att det är av grundläggande vikt att stort utrymme ges åt medlemsstaternas investeringar i kvalitetsmässigt god yrkesutbildning och undervisning, och lika tillgång till utbildningarna, med utgångspunkt i större andelar nationellt samfinansieringsstöd för de viktigaste EU-projekten inom dessa sektorer. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör fokusera på kostnadskällor som kommer att öka produktionskapaciteten i framtiden och som kommer att ha starka positiva spridningseffekter på hela ekonomin – i synnerhet genom utbildning (akademisk och yrkesinriktad), forskning och utveckling samt infrastrukturer (transport, energi och kommunikation).

5.  Europaparlamentet påpekar att antalet människor i EU som riskerar fattigdom och social utestängning mellan 2008 och 2014 ökade med 4,2 miljoner, och att de nu sammanlagt är fler än 22 miljoner (22,3 procent). Kommissionen har sagt att de flesta medlemsstaterna fortfarande brottas ”med svåra sociala problem efter krisen”. Parlamentet efterlyser en mer kraftfull insats från kommissionen och medlemsstaterna för att minska fattigdom, social utestängning och växande ojämlikheter för att åtgärda de ekonomiska och sociala skillnaderna och orättvisorna mellan medlemsstaterna och inom samhället. Parlamentet anser att kampen mot fattigdom och social utestängning samt minskningen av ojämlikheter bör vara en av de prioriteringar som återspeglas i de landsspecifika rekommendationerna, eftersom den är grundläggande för att man ska uppnå varaktig ekonomisk tillväxt och en socialt hållbar takt i genomförandet.

6.  Europaparlamentet påminner om att socialt ansvarsfulla reformer måste, vilket uttryckts av parlamentet, bygga på solidaritet, integration, social rättvisa och en rättvis inkomstfördelning – en modell som säkerställer jämlikhet och socialt skydd, skyddar utsatta grupper och ger alla medborgare bättre levnadsstandard.

7.  Europaparlamentet efterlyser ett slutförande av den inre marknaden som det mest potentiella verktyget för tillväxt och kampen mot arbetslöshet i EU, med parallella kontroller avseende brottsbekämpning och respekt för regler.

8.  Europaparlamentet påminner om att den långsiktiga visionen som skisseras i Europa 2020-strategin är ett bra första steg, men anser att dessa mål bör anpassas till verkligheten och behoven i olika medlemsstater och lämna tillräcklig politisk handlingsfrihet för medlemsstaterna att hitta sin egen sammanhangsanpassade väg till reformer i nära samråd med berörda parter, samtidigt som de säkerställer att Europa 2020-strategin förblir central för målen.

9.  Europaparlamentet påminner om Europeiska rådets uppmaning[3] om att i samband med den europeiska planeringsterminen använda årsrapporterna om jämställdhet mellan kvinnor och män för att förbättra jämställdhetsintegreringen.

10.  Europaparlamentet beklagar avsaknaden av jämställdhetsintegrering i Europa 2020-strategin, och uppmanar kommissionen och rådet att införa en jämställdhetspelare och ett övergripande jämställdhetsmål i strategin.

11.  Europaparlamentet anser att den ekonomiska tillväxten måste garantera en positiv social inverkan. Parlamentet välkomnar införandet av tre nya huvudindikatorer på sysselsättningsområdet i den makroekonomiska resultattavlan, och upprepar sin begäran om att dessa indikatorer ska ses som lika viktiga som befintliga ekonomiska indikatorer, så att man kan säkerställa bättre analys av interna obalanser och förbättrad effektivitet i strukturreformerna. För att undvika en selektiv tillämpning önskar parlamentet därför att de ska leda till en djupgående analys och till bättre förståelse av kopplingen mellan orsak och verkan när det gäller politik och åtgärder. Parlamentet föreslår att man ska införa ett förfarande för sociala obalanser när de landsspecifika rekommendationerna utformas, så att man förhindrar en kapplöpning i riktning mot botten när det gäller sociala normer, och att detta förfarande ska bygga på en effektiv användning av de sociala och sysselsättningsmässiga indikatorerna vid makroekonomisk övervakning. Om man ger sysselsättningsindikatorer och ekonomiska indikatorer lika stor betydelse bör detta enligt parlamentets synsätt gå hand i hand med uppgradering av rådets (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) roll i den europeiska planeringsterminen.

12.  Europaparlamentet anser att införandet av de tre sysselsättningsindikatorerna visar att den europeiska sysselsättningsstrategin, inbegripet sysselsättningsriktlinjerna, spelar en viktig roll i EU:s ekonomiska styrprocess, men att ytterligare ansträngningar måste göras, framför allt genom införandet av sociala indikatorer.

13.  Europaparlamentet erkänner att kommissionen har initierat arbete för att skapa en europeisk pelare för sociala rättigheter, men påminner om behovet av att visa upp resultaten av samrådet och att gå vidare med nya effektiva åtgärder som strävar efter att åstadkomma ett mer djupgående och rättvist EU och bör spela en viktig roll för att angripa ojämlikheter. Parlamentet betonar i detta sammanhang de fem ordförandenas rapport som efterlyser ökad ekonomisk och social konvergens men erkänner att det inte finns några lösningar som passar alla. Parlamentet anser här att varje gemensam politik bör anpassas till varje medlemsstat. Parlamentet anser att EU-åtgärder även bör ta upp orättvisor och inkomstskillnader inom medlemsstater, och måste göra mer än att endast inriktas på situationen för dem med störst behov.

14.  Europaparlamentet erkänner att den europeiska planeringsterminen nu har större fokus på sysselsättning och sociala resultat. Parlamentet respekterar medlemsstaternas bestämmanderätt, men uppmanar dem ändå att snabbt vidta åtgärder för att skapa anständiga arbeten med en lön som går att leva på, tillgång till adekvat minimiinkomst och socialt skydd (vilket redan minskat fattigdomsnivån från 26,1 % till 17,2 %) och offentliga tjänster av god kvalitet, och önskar att ett verkligt hållbart socialförsäkringssystem ska utformas och inrättas. Parlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa till och erbjuda utbyte av bästa praxis med medlemsstater för att förbättra den administrativa kapaciteten på nationell, regional och lokal nivå, eftersom detta är en avgörande utmaning för nystart av långvariga investeringar och säkerställande av nya arbetstillfällen samt hållbar tillväxt.

15.  Europaparlamentet konstaterar att socialt skydd, inbegripet pensioner och tjänster som t.ex. hälso- och sjukvård, barnomsorg och långvarig vård och omsorg, i 2016 års landsspecifika rekommendationer[4] anses vara av avgörande betydelse för en balanserad tillväxt för alla, och kan bidra till en ökad sysselsättning och minskade skillnader mellan könen.

16.  Europaparlamentet betonar att tillhandahållandet och förvaltningen av socialförsäkringssystem tillhör medlemsstaternas behörighetsområden, som samordnas av unionen men inte harmoniseras av den.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införliva jämställdhetsperspektivet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män i sina nationella reformprogram och i stabilitets- och konvergensprogrammen genom att fastställa kvalitativa mål och åtgärder som tar itu med bestående könsklyftor.

18.  Europaparlamentet är medvetet om att lönesättningen är en fråga för medlemsstaterna, och att detta måste respekteras i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

19.  Europaparlamentet är medvetet om att den europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) har utvecklats och spelar en avgörande roll när det gäller att skapa ökade investeringar och främja tillväxt och arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra ett kraftfullt åtagande att främja Efsi och använda de resurser som är särskilt öronmärkta för denna fond i europeiska områden som är särskilt drabbade av hög arbetslöshet och i områden med svagt eller obefintligt egenansvar. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka och kontrollera investeringarna inom Juncker-planen i syfte att bedöma investeringarnas inverkan på ekonomi och sysselsättning i reala termer, med samtid analys av vilka hinder som finns, framför allt för små och medelstora företag eftersom planen inte bara utgör en ny finansieringskälla för dem, utan även ger dem teknisk hjälp och råd. Parlamentet uppmanar samtidigt kommissionen att fortsätta sina insatser med att förbättra företagsklimatet och företagens finansieringsvillkor. Parlamentet efterlyser ökade sociala och miljöinvesteringar och stöd för sociala aktörers deltagande i fondens verksamhet. Parlamentet betonar även vikten av att säkerställa att reglerna för Efsi‑finansierade program fullständigt följs. Parlamentet anser också att projekten bör, vilket parlamentet begärt, fokusera på kvalitet och dessutom bör främja skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen och uppåtgående social konvergens. Parlamentet framhåller på nytt betydelsen av investeringar i humankapital och andra sociala investeringar och betonar på nytt att paketet om sociala investeringar måste genomföras ordentligt.

20.  Europaparlamentet betonar att Juncker-planen (Efsi) hittills inte har uppnått avsedda resultat, eftersom de projekt som planen finansierat uteslutande har gällt stora infrastrukturinvesteringar som inte skapar hållbar och varaktig sysselsättning. Parlamentet understryker också att det är nödvändigt med åtgärder och investeringar för befintlig infrastruktur som blivit föråldrad och behöver moderniseras och göras säkrare.

21.  Europaparlamentet beklagar att den sociala ekonomin har förbisetts av kommissionen i paketet med bedömningar/rekommendationer. Parlamentet betonar att denna sektor omfattar två miljoner företag med över fjorton miljoner anställda och att den bidrar till uppfyllelsen av målen för 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge sociala företag större erkännande och högre profil. Parlamentet anser att denna brist på erkännande gör det svårare för dem att få tillgång till finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till en europeisk stadga för kooperativ, föreningar, stiftelser och ömsesidiga bolag.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja sitt finanspolitiska spelrum för att öka mängden offentliga investeringar på områden som bidrar till tillväxt, såsom infrastruktur, utbildning och forskning.

23.  Europaparlamentet erkänner de ansträngningar som flera medlemsstater gjort genom att genomföra strukturreformer för att förbättra produktiviteten, främja skapandet av arbetstillfällen, öka konkurrenskraften och förbättra företagsmiljön. I vissa medlemsstater har de genomförda reformerna gynnat flexibilitet på bekostnad av säkerheten, och parlamentet insisterar därför på att den allmänna strategin måste ombalanseras så att det genomförs nya socialt ansvarsfulla reformer som fokuserar på medborgarnas välmående och gör verklig och hållbar ekonomisk tillväxt förenlig med EU:s sociala standarder. Parlamentet anser ändå att det behövs ytterligare framsteg, särskilt vid ineffektiva lägen och i synnerhet i medlemsstater med stora bytesbalansöverskott, särskilt genom genomförande av åtgärder för att leda besparingsöverskott mot den inhemska ekonomin och därigenom öka de inhemska investeringarna. När det gäller att främja stark och hållbar tillväxt och social konvergens uppåt, påminner parlamentet om att många andra strukturreformer väntar på att genomföras, på områden som finanspolitik, energi- och industripolitik, och reformer avseende pensions- och sjukvårdssystem, offentliga utgifter och sociala investeringar, liksom skatteväxling från arbete så att man främjar jobbskapande och incitament för företagande och sysselsättningsskapande.

24.  Europaparlamentet noterar att ungdomsarbetslösheten har sjunkit men påpekar att den fortfarande ligger på en otroligt hög nivå, med fler än fyra miljoner unga under 25 år utan arbete inom EU, varav 2,885 miljoner i euroområdet. Parlamentet beklagar att resultaten av genomförandet av ungdomsgarantin, mer än tre år efter lanseringen av ungdomssysselsättningsinitiativet, är så ojämna och ibland ineffektiva. Parlamentet uppmanar kommissionen att i oktober lägga fram en grundlig analys av genomförandet, som grund för en fortsättning av programmet.

25.  Europaparlamentet påminner om att arbetslöshetsersättningarna i många medlemsstater minskar år efter år, till följd av bland annat långvarig arbetslöshet, vilket ökar antalet människor som lever under gränsen för fattigdom och social utestängning. Parlamentet begär att det säkerställs tillräckliga arbetslöshetsersättningar så att människor kan leva ett värdigt liv, och åtgärder för en smidig integration av dessa personer på arbetsmarknaden.

26.  Europaparlamentet påminner om vikten av systematisk kontroll av öppenheten i offentlig förvaltning, som ett mycket viktigt kriterium för ett bättre förtroendeklimat i Europa och som ett sätt att skapa en god cirkel av tillväxt och investeringar.

27.  Europaparlamentet är starkt övertygat om att en mer företags- och sysselsättningsvänlig lagstiftningsmiljö kommer att uppmuntra till större privata investeringar, tillväxt och skapande av arbetstillfällen.

28.  Europaparlamentet betonar att obalanserna i pensionssystemen i princip är en följd av arbetslöshet, lönedevalvering och osäkra arbetsmarknader. Parlamentet efterlyser därför reformer som garanterar en tillräcklig finansiering av en stark första pensionspelare som säkerställer anständiga pensioner, som åtminstone når över fattigdomsgränsen.

29.  Europaparlamentet påminner än en gång om att den fria rörligheten för personer är avgörande för att förbättra konvergensen och integrationen mellan EU-länderna.

30.  Europaparlamentet noterar det ökade antalet rekommendationer (till fem medlemsstater) om minimiinkomstsystem. Med beaktande av att de omfattande skillnaderna i inkomst har negativa effekter inte endast på social sammanhållning utan också på hållbar ekonomisk tillväxt (vilket både IMF och OECD nyligen konstaterat), uppmanar parlamentet ändå kommissionens att infria det löfte ordförande Juncker gav i sitt installationstal om att genom ett europeiskt ramverk för minimiinkomster ge alla unionsmedborgare tillräcklig inkomst som täcker grundläggande levnadskostnader samtidigt som nationell praxis och subsidiaritetsprincipen efterlevs.

31.  Europaparlamentet är bekymrat över att inkomstklyftorna ökat, något som delvis hänger samman med att arbetsmarknadsreformerna inte varit effektiva. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra åtgärder för att höja kvalitén i arbetet så att segmenteringen av arbetsmarknaden minskas, tillsammans med åtgärder för att höja minimilönerna till anständig nivå och ge kollektivförhandlingar och arbetstagarna en starkare ställning inom lönesättningssystemen, för att på det sättet minska lönespridningen. Parlamentet varnar för att företagens ledning under de senaste årtiondena fått ta emot en allt större del av de ekonomiska vinsterna, medan arbetstagarnas löner stagnerat eller minskat. Parlamentet anser att denna överdrivet stora lönespridning skapar ökad ojämlikhet och skadar företagens produktivitet och konkurrenskraft.

32.  Europaparlamentet är oroat över att långtidsarbetslösheten fortfarande är hög, med 10,5 miljoner arbetslösa i EU, och påminner om att dessa långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden är avgörande för att garantera socialskyddssystemens hållbarhet samt för personernas självförtroende. Parlamentet beklagar därför bristen på åtgärder i medlemsstaterna vad gäller genomförandet av rådets rekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att stödja ansträngningar för att skapa inkluderande möjligheter till livslångt lärande för arbetstagare och arbetssökande i alla åldrar, och så snart som möjligt vidta åtgärder för att förbättra tillgången till EU-finansiering samt mobilisera ytterligare resurser där det är möjligt.

33.  Europaparlamentet anser att socialskyddet, inklusive pensioner och tjänster såsom hälso- och sjukvård, barnomsorg och långvarig vård och omsorg, förblir avgörande för en balanserad tillväxt med plats för alla, för ett längre arbetsliv, för att skapa nya arbetstillfällen och för att minska ojämlikheter. Parlamentet uppmanar således kommissionen och medlemsstaterna att främja en politik som garanterar tillräckliga, adekvata, effektiva och högklassiga socialförsäkringssystem vid alla skeden i en persons liv, och garanterar ett värdigt liv, bekämpar ojämlikheter och främjar deltagande i syfte att utrota fattigdom, i synnerhet avseende personer utanför arbetsmarknaden och de mest utsatta grupperna.

34.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen, i sitt paket med rekommendationer, inte hörsammat parlamentets önskemål om att tillämpningen av artikel 349 i EUF-fördraget ska förbättras, särskilt genom vidtagande av specifika åtgärder för att öka de yttersta randområdenas integration i EU. Parlamentet påminner om att dessa områden har särskilda särdrag och begränsningar samt en arbetslöshet på över 30 procent. Parlamentet betonar behovet av differentierade åtgärder och program för att minska asymmetrier och så mycket som möjligt öka den sociala sammanhållningen inom EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt andra landsbygdsområden som står inför väldigt många ekonomiska, miljömässiga, demografiska och sociala utmaningar. Parlamentet anser att prioritet även bör ges åt alla regioner som fortfarande är drabbade av hög långtids- och ungdomsarbetslöshet och i vilka produktivitetstillväxten förblir låg och påverkar levnadsstandarden och konkurrenskraften. Europaparlamentet uppmanar i detta avseende medlemsstaterna att upprätta specifika investeringsprogram för de områden där arbetslöshetsnivån överstiger 30 procent. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att hjälpa dessa medlemsstater med utformning och finansiering av dessa investeringsprogram inom ramen för den fleråriga budgetram som överenskommits.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att visa större engagemang för att bekämpa demografiska utmaningar genom att genomföra sammanhållningspolitiken i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget, särskilt i de regioner som har allvarliga och permanenta naturliga eller demografiska nackdelar. Parlamentet anser att med hänvisning till den europeiska planeringsterminen bör den tonvikt som fästs vid demografiska problem bör vidgas till att omfatta även andra aspekter som går utöver effekterna av åldrandet på nationella budgetar. Parlamentet anser att dessa punkter bör ingå i de landsspecifika rekommendationerna, som ett tecken inte bara på nationell utan även på regional och lokal medvetenhet. Parlamentet upprepar att territoriell sammanhållning måste stärkas genom strategiska investeringar i områden som lider av allvarliga demografiska problem, i syfte att öka konkurrenskraften, förbättra den industriella strukturen och territoriella sammanhållningen samt i slutändan behålla befolkningsnivåerna.

36.  Europaparlamentet anser att en minskning av de administrativa bördorna och efterlevnadskostnaderna för företag, särskilt små och medelstora företag, och avskaffande av icke-nödvändig lagstiftning, samtidigt som man fortsätter att säkerställa höga standarder i fråga om konsument-, arbetstagar-, hälso- och miljöskydd, är avgörande för att skapa tillväxt och arbetstillfällen.

37.  Europaparlamentet påpekar att de utmaningar som uppstått i EU sedan 2015, som behovet av att ta emot flyktingar, bekämpa terrorism och öka säkerheten, den pågående sociala och ekonomiska krisen, jordbrukskrisen och den identitetskris som själva Europeiska unionen går igenom, kräver stora anpassningsinsatser och noggrant övervägande avseende eventuella sanktioner mot medlemsstater med alltför stora underskott. Parlamentet betonar de seriösa ansträngningar som gjorts för att anpassa sig till dessa nya förhållanden. Parlamentet noterar vikten av att kommissionen på ett konsekvent och enhetligt sätt tillämpar och verkställer bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att överväga att inte göra nedskärningar i Europeiska socialfonden, som sanktioner mot medlemsstaterna 2016, med tanke på den rådande situationen och eftersom det skulle utgöra ett stopp för användning av denna fond i de medlemsstater som är föremål för sanktioner just då de behöver mest stöd.

38.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaternas underskottsnivåer kan bli större på grund av medlemsstaternas behov av att medfinansiera projekt som finansieras genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Parlamentet noterar, avseende budgetrestriktioner, att många missgynnade regioner har färre möjligheter att dra nytta av de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Parlamentet ber kommissionen att se över begärandena om medfinansiering i områden med dramatiska nivåer vad gäller skuldsättning eller underskott.

39.  Europaparlamentet beklagar att dess ståndpunkt, efter att ha antagits i kammaren, kommer att ha liten möjlighet att påverka eller faktiskt ändra de landsspecifika rekommendationer som är under diskussion. Det vore önskvärt med ökade demokratiska inslag i den europeiska planeringsterminen, både på EU-nivå och på nationell nivå. Parlamentet efterlyser en agenda där Europaparlamentets ståndpunkt ges ökat värde och beaktas innan rådet fattar sitt beslut.

40.  Europaparlamentet beklagar att involvering av berörda parter i den europeiska planeringsterminen på nationell och på EU-nivå fortfarande är otillräcklig, av för låg kvalitet och otillräckligt kontrollerad. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utfärda starka rekommendationer, i synnerhet om att involvera det civila samhällets organisationer i en högklassigt strukturerad dialog, jämsides med arbetsmarknadens parter, för att säkerställa synlighet, egenansvar och ansvarighet gentemot medborgarna, vilket är avgörande för demokratisk delaktighet och samhällets förståelse av planeringsterminens process.

41.  Europaparlamentet poängterar de hinder och barriärer, såväl fysiska som digitala, som personer med funktionsnedsättning fortfarande möter. Parlamentet hoppas att den lagstiftning om funktionsnedsättning (Disability Act) som kommissionen har lanserat kan genomföras snabbt, och att den verkligen koncentreras på konkreta åtgärder för att främja inkludering och tillträde.

42.  Europaparlamentet betonar vikten av att lyssna på demokratiska och sociala företrädare, som i synnerhet under senare år med stor majoritet har uttalat sig för en översyn av förfarandet med den europeiska planeringsterminen, särskilt till förmån för investeringar, kvaliteten på sociala utgifter och extraordinära åtgärder för sysselsättning och utbildning.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

26.9.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

12

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Tim Aker, Guillaume Balas, Brando Benifei, Mara Bizzotto, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Martina Dlabajová, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Arne Gericke, Thomas Händel, Marian Harkin, Danuta Jazłowiecka, Agnes Jongerius, Jan Keller, Ádám Kósa, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Morten Løkkegaard, Dominique Martin, Elisabeth Morin-Chartier, Emilian Pavel, João Pimenta Lopes, Georgi Pirinski, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Maria João Rodrigues, Anne Sander, Jutta Steinruck, Ulrike Trebesius, Marita Ulvskog, Renate Weber, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Georges Bach, Rosa D’Amato, Rosa Estaràs Ferragut, Tania González Peñas, Sergio Gutiérrez Prieto, Eduard Kukan, Flavio Zanonato, Gabriele Zimmer

  • [1]  Europeiska kommissionen, Employment and Social Developments in Europe - Quarterly Review, Summer 2016 (Sysselsättning och social utveckling i EU, kvartalsrapport sommaren 2016) (juni 2016).
  • [2]  KOM(2016)0095 slutlig/2.
  • [3]  Rådets slutsatser om jämställdhet 337/16.
  • [4]  KOM(2016) 321 slutlig.

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (27.9.2016)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2016
(2016/2101(INI))

Föredragande av yttrande: Catherine Stihler

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar åter igen hur viktig en välfungerande, konkurrenskraftig och integrerad inre marknad är för återhämtningen av den europeiska ekonomin efter den finansiella krisen. Parlamentet stöder landsspecifika rekommendationer som går längre än finanspolitiska och makroekonomiska mål och som möjliggör en mer balanserad policymix med potentialen att skapa en hållbar tillväxt som i sin tur främjar bättre stabilitet, ekonomisk tillväxt, miljöframsteg, sysselsättning och ökad konkurrenskraft. Utan detta är en balanserad återhämtning inte möjlig. Parlamentet välkomnar denna omläggning liksom den förenklade strukturen för de landsspecifika rekommendationerna. Fragmentering av den inre marknaden är ett av de största hindren för högre strukturell ekonomisk tillväxt. Parlamentet efterlyser ännu intensivare ansträngningar för att bekämpa skattebedrägerier och skatteundandragande.

2.  Europaparlamentet välkomnar det stora antal landsspecifika rekommendationer som stöder en välfungerande och integrerad inre marknad, inbegripet finansierings- och investeringsmöjligheter som stöder företag, särskilt små och medelstora företag, och bidrar till att skapa jobb, e-förvaltning, offentlig upphandling och ömsesidigt erkännande, inklusive ömsesidigt erkännande av kvalifikationer. Parlamentet betonar att kontrollerad efterlevnad är avgörande för att effekterna av denna politik ska kunna märkas. I detta sammanhang är det avgörande att kommissionen i samband med de landsspecifika rekommendationerna ägnar så mycket uppmärksamhet som möjligt åt införandet av långsiktiga reformer som får betydande effekter, särskilt i samband med sociala investeringar, sysselsättning och utbildning.

3.  Europaparlamentet menar att den inre marknaden är hörnsten i EU-ekonomin och betonar att en inkluderande inre marknad, med förbättrad styrning som främjar bättre lagstiftning och konkurrens, är av central vikt för att förbättra tillväxten, sammanhållningen, sysselsättningen och konkurrenskraften och för att upprätthålla näringslivets och konsumenternas förtroende. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka de framsteg som medlemsstaterna gör och upprepar hur viktigt det är att inremarknadspelaren kommer med i den europeiska planeringsterminen så att inremarknadsindikatorer kan övervakas kontinuerligt, vilket möjliggör en systematisk uppföljning och bedömning av medlemsstaternas framsteg avseende de landsspecifika rekommendationerna.

4.  Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna spelar en avgörande roll för att den inre marknaden styrs på ett bra sätt och fungerar väl, och att de därför tillsammans måste ta ett proaktivt ansvar och styra den inre marknaden för att skapa ny politisk vitalitet genom konsoliderade lägesrapporter om den inre marknaden och genom att formellt inkludera den inre marknaden som en pelare för styrning i den europeiska planeringsterminen.

5.  Europaparlamentet uppskattar den nya strukturen för de landsspecifika rekommendationerna 2016, som möjliggör en effektivare inriktning på centrala utmaningar som identifierats. Parlamentet betonar dock att de framsteg som medlemsstaterna gjort avseende alla landsspecifika rekommendationer inte får förbises, och att de rådande problemen med genomförandet måste analyseras noggrant.

6.  Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa konsekvens mellan kommissionens pågående och framtida inremarknadsinitiativ och processen för den europeiska planeringsterminen, särskilt sådana som inbegriper den inre marknaden, den digitala inre marknaden och strategierna för den inre energimarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta fullt ut för att genomföra den digitala inre marknaden och strategierna för den inre marknaden och stödja utvecklandet av delningsekonomin.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid utarbetandet av de landsspecifika rekommendationerna beakta framtida politik, till exempel för kapitalmarknadsunionen och den digitala inre marknaden, och den faktiska situationen i varje land för att förbereda medlemsstaterna så att denna politik kan genomföras på ett smidigt sätt.

8.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att tillämpa en inkluderande och transparent process som leder till relevanta och nödvändiga reformer inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet betonar hur viktigt det är med en ständig dialog med alla berörda parter så att planeringsterminsförfarandet kan stärkas.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra allt de kan för att främja en sund affärsmiljö genom att ytterligare minska onödig byråkrati, effektivisera administrationen och förbättra lagstiftningens kvalitet samt genom investeringar och innovation, energieffektivitet, FoU och digitalisering, i syfte att skapa jobb, särskilt genom mikroföretag, e-handel, startuppföretag och små och medelstora företag.

10.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen är fast besluten att ta itu med bristen på skattesamordning inom EU, och i synnerhet de svårigheter som små och medelstora företag möter till följd av komplexiteten i de olika nationella momsbestämmelserna. Kommissionen uppmanas att bedöma möjligheterna till ytterligare samordning och särskilt att bedöma möjligheten att införa en förenklad momsstrategi på den digitala inre marknaden.

11.  Europaparlamentet kritiserar de barriärer som fortfarande finns, eller som har skapats, och som hindrar en välfungerande och integrerad inre marknad. Parlamentet uppmärksammar särskilt att många medlemsstater endast delvis har införlivat och genomfört tjänstedirektivet, och uppmanar kommissionen att bättre verkställa det som medlemsstaterna åtagit sig i europeisk lag. Parlamentet påminner om att kommissionen åtagit sig att vid behov använda överträdelseförfaranden för att se till att inremarknadslagstiftningen genomförs fullt ut för varor och tjänster och inom den digitala sfären.

12.  Europaparlamentet framhåller, bland de hinder som finns, sådana barriärer som hindrar personer med funktionsnedsättning från att helt och fullt dra fördel av den inre marknaden. Parlamentet hoppas att den strategi för personer med funktionsnedsättning som kommissionen har lagt fram kan genomföras snabbt, och effektivt koncentreras på konkreta åtgärder för att främja inkludering och tillträde.

13.  Europarlamentet påpekar att systemet för att godkänna yrkeskvalifikationer vilar på principen om ömsesidigt förtroende mellan rättssystem och ömsesidig kontroll av kvalifikationsbevisens kvalitet. Parlamentet noterar att ytterligare åtgärder krävs för att bättre genomföra det ömsesidiga erkännandet av yrkeskvalifikationer. Parlamentet betonar att korrekt efterlevnad och bättre lagstiftning är avgörande, med tanke på fragmenteringen på den inre marknaden, som begränsar den ekonomiska aktiviteten och konsumenternas valfrihet, och bör omfatta alla näringsgrenar och gälla för befintlig och framtida lagstiftning. Parlamentet välkomnar kartläggningen av reglerade kvalifikationer som utmynnar i en interaktiv offentlig databas som kan bidra till medlemsstaternas nationella handlingsplaner

14.  Europaparlamentet beklagar att de landsspecifika rekommendationerna fortsätter att peka på brister i offentlig upphandling, såsom avsaknaden på konkurrenskraft och transparens, och att 21 medlemsstater inte har införlivat lagstiftningspaketet fullt ut, vilket har lett till marknadsstörningar. Kommissionen uppmanas att agera skyndsamt för att säkerställa att medlemsstaterna uppfyller sina rättsliga förpliktelser genom att inleda de nödvändiga överträdelseförfarandena. Kommissionen uppmanas vidare att på ett effektivt och transparent sätt systematiskt kontrollera att de administrativa förfarandena inte skapar en oproportionerlig börda på företagen eller hindrar små och medelstora företag från att delta i offentliga upphandlingar.

15.  Europaparlamentet stöder medlemsstaterna i deras ansträngningar att modernisera offentliga förvaltningstjänster, särskilt genom e-förvaltning, och efterlyser bättre gränsöverskridande samarbete, förenkling av administrativa förfaranden och samverkansförmåga mellan de offentliga förvaltningarna till förmån för alla företag och medborgare, och uppmanar samtidigt kommissionen, när digitalisering av den offentliga sektorn finansieras från EU-budgeten, att engagera sig i effektivare övervakning av att medlen används korrekt.

16.  Europaparlamentet noterar att många landsspecifika rekommendationer fokuserar på färdigheter och arbetsmarknader. Parlamentet betonar att rätta färdigheter och investeringar i god grundutbildning och livslångt lärande är avgörande för att säkerställa produktivitet, konkurrenskraft och produktionstillväxt. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att skyndsamt driva vidare, anta och förbättra utbildningsprogram för digitala färdigheter och livslångt lärande. Dessutom understryker parlamentet att man måste göra det möjligt för både studenter och lärlingar att som en del i deras utbildning ta en lärlingsplats, praktikplats eller göra studieresa utomlands, och uppmuntra dem till detta.

17.  Europaparlamentet välkomnar att arbetsmarknaderna ägnas större uppmärksamhet i de landsvisa rapporterna, och att allvarliga strukturproblem lyfts fram, t.ex. långtidsarbetslöshet och det bristfälliga genomförandet av en aktiv arbetsmarknadspolitik. Parlamentet betonar att alltför många av de problem som identifierats inte har uppmärksammats genom målinriktade rekommendationer.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

26.9.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dita Charanzová, Sergio Gaetano Cofferati, Daniel Dalton, Nicola Danti, Vicky Ford, Evelyne Gebhardt, Sergio Gutiérrez Prieto, Liisa Jaakonsaari, Philippe Juvin, Eva Paunova, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Igor Šoltes, Ivan Štefanec, Catherine Stihler, Richard Sulík, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mylène Troszczynski, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Birgit Collin-Langen, Roberta Metsola, Julia Reda, Marc Tarabella

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Tim Aker, Franc Bogovič, Albert Deß, Sofia Ribeiro

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (13.9.2016)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av 2016 års prioriteringar
(2016/2101(INI))

Föredragande av yttrande: Fernando Ruas

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 7 december 2015 Främjandet av den sociala ekonomin som en viktig drivande faktor för ekonomisk och social utveckling i Europa (15071/15),

1.  Europaparlamentet uppmärksammar att den nya integrerade europeiska planeringsterminen är mer samordnad, vilket ger ökade möjligheter till samarbete och kommunikation med medlemsstaterna och aktörer på alla nivåer, stärker det nationella egenansvaret och leder till färre rekommendationer liksom till en fokusering på tre centrala prioriteringar som stabiliserande inslag – stöd till investeringar, fortsatta strukturreformer och ansvarsfulla offentliga finanser – för att öka tillväxten, skapandet av sysselsättning, utbildningsmöjligheter liksom forskning och innovation. Parlamentet noterar att främjandet av den sociala ekonomin genom projekt som stimulerar tillväxt och sociala företag kan öka sysselsättningen och välståndet i regionerna. Parlamentet anser att lokala och regionala myndigheters deltagande fortfarande behöver stärkas, och föreslår att det upprättas en uppförandekod för deltagandet av lokala och regionala myndigheter i den europeiska planeringsterminen, liknande den om partnerskap som införts genom sammanhållningspolitiken.

2.  Europaparlamentet noterar att arbetslösheten fortfarande är hög i vissa medlemsstater, särskilt när det gäller ungdoms- och långtidsarbetslösheten. Parlamentet betonar att kapaciteten att stödja arbetsmarknaden fortfarande är begränsad i många medlemsstater, och att de sammanhållningspolitiska medlen ibland är den enda källan till finansiering för investeringar i tillväxt, utveckling, sysselsättning och utbildning. Parlamentet lyfter i detta sammanhang fram möjligheterna att utforska verktyg och mekanismer inom den europeiska planeringsterminen för att se till att flexibiliteten som stabilitets- och tillväxtpakten medger kan utnyttjas på strategiska investeringsområden för att säkerställa tillväxt och hållbar sysselsättning. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att hjälpa medlemsstaterna att till fullo utnyttja sina finanspolitiska möjligheter till att stödja produktiva investeringar, och påminner om att fördelarna med strukturreformerna blir synliga på längre sikt. Parlamentet anser även att man bör överväga att involvera mottagare av investeringsstöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) för 2014–2020 vid bedömningen av den pågående europeiska planeringsterminen.

3.  Europaparlamentet betonar den nyckelroll som sociala företag spelar i skapandet av en mycket konkurrenskraftig och rättvisare regional utveckling genom sina många olika affärsmodeller med sociala och miljörelaterade mål. Parlamentet understryker behovet av att öka synligheten för de befintliga partnerskapen mellan regionala och lokala myndigheter och organisationer inom den sociala ekonomin i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att presentera en handlingsplan för EU om sociala företag för att frigöra den hållbara tillväxtens fulla potential.

4.  Europaparlamentet är oroat över den kumulativa bristen på investeringar, vilket påverkar den långsiktiga tillväxten och skapandet av kvalitativa arbetstillfällen, och beklagar i detta sammanhang det sena antagandet av de operativa programmen inom ramen för sammanhållningspolitiken under nuvarande programperiod. Parlamentet understryker därför vikten av att de operativa programmen genomförs snabbt och konsekvent och på ett samordnat sätt med andra EU-finansierade program och initiativ. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att Europeiska fonden för strategiska investeringar (EFS) måste genomföras så att den fungerar som ett komplement och tillägg till ESI-fonderna, så att de offentliga och privata investeringarna kan utnyttjas maximalt och en mer rättvis geografisk balans kan säkras. Parlamentet upprepar mer generellt att synergier och komplementaritet mellan olika EU-fonder, program, initiativ (inbegripet programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) och Horisont 2020) och nationella investeringar måste utnyttjas för att man ska kunna optimera de planerade investeringarnas fulla potential, minimera de territoriella skillnaderna och bättre uppnå målen i Europa 2020-strategin. Parlamentet understryker även behovet av att förbättra flernivåstyret och den offentliga förvaltningens övergripande kvalitet, både horisontellt och vertikalt, med ett särskilt fokus på administrativ kapacitet samt stärkande av reglerna för offentlig upphandling, transparens, ansvarsskyldighet och korruptionsbekämpning.

5.  Europaparlamentet är medvetet om betydelsen av samstämmighet mellan de sammanhållningspolitiska instrumenten och den vidare ramen för ekonomisk styrning med hänsyn till det stöd för återhämtningsinsatser som behövs för att uppnå efterlevnad av den europeiska planeringsterminens bestämmelser. Parlamentet understryker emellertid att sammanhållningspolitikens legitimitet härrör från fördragen, och att denna politik är ett uttryck för europeisk solidaritet med huvudmålen att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU genom att minska skillnaderna mellan utvecklingsnivåerna i de olika regionerna, samt finansiera investeringar kopplade till målen i Europa 2020-strategin och föra EU närmare medborgarna. Parlamentet anser därför att åtgärder som syftar till att skapa en koppling mellan ESI-fondernas effektivitet och en sund ekonomisk styrning bör tillämpas med omdöme och på ett balanserat sätt, och endast som en sista utväg, och att deras effekter bör rapporteras. Parlamentet påminner dessutom om att tillämpningen av sådana åtgärder alltid bör vara motiverad och transparent, samtidigt som hänsyn tas till den berörda medlemsstatens socio-ekonomiska förhållanden, så att regionala och lokala investeringar inte begränsas, då dessa är absolut nödvändiga för medlemsstaternas ekonomier, särskilt för små och medelstora företag eftersom sådana investeringar maximerar tillväxten och skapandet av sysselsättning samt stimulerar konkurrenskraften och produktiviteten, särskilt i tider när det råder stor press på de offentliga utgifterna.

6.  När det gäller fallen med de två medlemsstater som var föremål för rådets beslut av den 12 juli 2016 som medförde sanktioner enligt förfarandet vid alltför stora underskott på grundval av artikel 126.8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), uppmärksammar Europarlamentet kommissionens förslag av den 27 juli 2016 och rådets efterföljande beslut av den 8 augusti 2016 att annullera de böter som skulle ha kunnat utfärdas, med beaktande av medlemsstaternas motiverade begäranden, den svåra ekonomiska situationen, bägge medlemsstaters reformansträngningar och deras åtaganden att efterleva bestämmelserna i tillväxt- och stabilitetspakten. Parlamentet anser i detta sammanhang att dess åsikt, som ska framföras under den strukturerade dialogen, bör beaktas i förslaget om att delvis hålla inne 2017 års åtaganden för ESI-fonderna inom ramen för de åtgärder som syftar till att skapa en koppling mellan ESI-fondernas effektivitet och en sund ekonomisk styrning.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta större hänsyn till Europa 2020-strategin och att på allvar ta itu med dess centrala mål genom att förbättra genomförandet och utföra en strategianalys inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och genom att föreslå åtgärder och metoder för att förbättra övervakningen av utgifter från EU-fonder som avser Europa 2020-målen. Parlamentet anser att den kommande översynen av den fleråriga budgetramen kommer att erbjuda ett tillfälle att analysera, utvärdera och vid behov förbättra mervärdet av och stödet från ESI-fonderna, för uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin, som har en indirekt anknytning till den europeiska planeringsterminen.

8.  Europaparlamentet betonar att man måste komma till rätta med de ekonomiska obalanserna som uppkommit till följd av olikheter i penningpolitiken mellan euroområdet och länderna utanför euroområdet, för att huvudmålen i den territoriella sammanhållningspolitiken ska kunna uppnås.

9.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att säkra transparens och effektivitet i de offentliga utgifterna för att skapa en tillväxtvänlig miljö. Parlamentet anser dessutom att en förenkling av de administrativa förfarandena bör eftersträvas mer kraftfullt med det huvudsakliga målet att minska den administrativa bördan. Parlamentet välkomnar att flera medlemsstater har lyckats hantera de landsspecifika rekommendationerna i sina operativa program i form av riktade investeringar eller reformer som genomförts inom ramen för förhandsvillkoren. Parlamentet framhåller att de landsspecifika rekommendationerna skulle kunna vara ett användbart verktyg för spridning av investeringsmöjligheter, och skulle tillsammans med förhandsvillkoren inom sammanhållningspolitiken kunna spela en nyckelroll eftersom de har betydande positiva spridningseffekter på den bredare investeringsmiljön. Parlamentet gläder sig över att investeringar finansierade ur ESI-fonderna redan bidrar till genomförandet av strukturformer och förbättrar det övergripande resultatet i medlemsstaterna, något som rekommenderas i de relevanta landsspecifika rekommendationerna, och bidrar till uppnåendet av EU:s strategiska mål att producera ekonomisk tillväxt, kvalitetsjobb och hållbar utveckling i hela unionen, däribland i regioner eller områden som brottas med miljörelaterade eller geografiska handikapp.

10.  Europaparlamentet anser att det föreslagna stödprogrammet för strukturreformer bör tillhandahålla ett särskilt och riktat stöd till medlemsstaterna på frivillig väg, så att medlemsstaterna får hjälp med att utforma och genomföra institutionella, strukturella och administrativa reformer, som bidrar med ett kompletterande stöd och samtidigt säkerställer att det inte förekommer någon överlappande/dubbel finansiering genom andra unionsinstrument eller stöd via andra befintliga former av teknisk assistans. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att utfärda ett enskilt strategiskt dokument som anger prioriteringarna och kriterierna för hur stödprogrammet för strukturreformer ska användas tillsammans med andra EU-åtgärder för kapacitetsuppbyggnad. Parlamentet understryker att den föreslagna budgetöverföringen från anslagen för tekniskt stöd inom sammanhållningspolitiken till stödprogrammet för strukturreformer som gjorts på kommissionens initiativ inte bör utnyttjas som ett precedensfall när det gäller framtida förslag.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

8.9.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

4

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Steeve Briois, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Michela Giuffrida, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Marc Joulaud, Constanze Krehl, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Jens Nilsson, Andrey Novakov, Stanislav Polčák, Fernando Ruas, Monika Smolková, Maria Spyraki, Ramón Luis Valcárcel Siso, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Kerstin Westphal, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jan Olbrycht, Dimitrios Papadimoulis

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Czesław Hoc, Karol Karski, Julia Reda, Tatjana Ždanoka

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (28.9.2016)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2016
(2016/2101(INI))

Föredragande av yttrande: Bogdan Andrzej Zdrojewski

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet är medvetet om att ungdomsarbetslösheten är en ständig utmaning för Europa. Sysselsättningsläget varierar starkt inom EU, Parlamentet inser den svåra situationen på arbetsmarknaden i de flesta medlemsstaterna för unga romer, unga med minoritets- eller immigrantbakgrund samt unga med funktionsnedsättningar. Därför krävs det arbetsmarknadsreformer, som återspeglar det faktum att utbildning inte är en rättighet för varje medborgare, men är den mest grundläggande förutsättningen för integration och social inkludering och för att bekämpa fattigdom och utestängning.

2.  Europaparlamentet betonar dessutom att det brådskar med reformer när det gäller utbildning varvad med praktik och utbildningsprojekt för att anpassa ungdomars färdigheter till nuvarande och framtida arbetsmarknadskrav, samtidigt som man gör en ordentlig ansträngning att bekämpa diskriminering och ojämlikhet i linje med målen i Europa 2020-strategin. Parlamentet noterar att kommissionen nyligen har antagit den nya kompetensagendan för Europa. I detta sammanhang vill parlamentet uttrycka sitt fortsatta stöd för ungdomssysselsättningsinitiativet som en del av ungdomsgarantin, som ett redskap för att hjälpa medlemsstaterna att erbjuda ungdomar skräddarsytt stöd med utgångspunkt från deras behov. Parlamentet uppmanar EU att även fortsättningsvis engagera sig för Erasmusprojektet.

3.  Europaparlamentet understryker att man måste fortsätta ansträngningarna för att minska skolavhoppen och främja utbildning av missgynnade unga, i linje med målen i Europa 2020-strategin. Resultaten av utbildningsöversikten 2015 visar att det, trots vissa framsteg i riktning mot Europa 2020-målen, finns en ökande risk för att ojämlikhetsgapet ökar genom att de mest utsatta, bl.a. ungdomar med avvikande socio-ekonomisk bakgrund och missgynnade grupper, lämnas åt sitt öde. Deltagandet på arbetsmarknaden behöver öka bland unga kvinnor – särskilt efter mammaledighet och som ensamstående mammor – och unga migranter, lågkvalificerade, ungdomar med funktionsnedsättning och alla unga som riskerar diskriminering.

4.  Europaparlamentet framhåller att arbetsmarknadspolitiken generellt, och kompetensmatchning med avseende på yrkesutbildning och kompetensutveckling i synnerhet, måste syfta till att skapa och främja högkvalitativa och trygga arbetstillfällen i linje med ILO:s agenda för anständigt arbete. Dessa strategier måste bidra till att bekämpa osäkra anställningar, arbetsavtal där antalet arbetstimmar ej avtalats och obetald praktik.

5.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att inleda samråd om att inrätta en europeisk pelare för sociala rättigheter. Det är avgörande att detta initiativ kan leda till flexiblare utveckling av färdigheter och kompetenser, åtgärder för livslångt lärande och aktivt stöd för kvalitativa arbetstillfällen.

6.  Europaparlamentet understryker att socialt företagande är ett växande område som kan få fart på ekonomin samtidigt som brist, social utestängdhet och andra sociala problem kan mildras. Därför bör entreprenörsutbildningen omfatta en social dimension och ta upp sådana ämnen som rättvis handel, sociala företag och alternativa affärsmodeller såsom kooperativ, i syfte att åstadkomma en mer social och hållbar ekonomi för alla.

7.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder som underlättar för unga att övergå från utbildning till arbete, och som leder till att det finns kvalitativa praktik- och lärlingsplatser, att unga får tydligt definierade rättigheter som inkluderar tillgång till socialt skydd, skriftliga och bindande kontrakt och en skälig lön, så att de inte diskrimineras när de kommer ut på arbetsmarknaden.

8.  Europaparlamentet påminner om att utbildningsfinansieringen i medlemsstaterna alltjämt är låg i förhållande till situationen före krisen, och uppmanar till större infrastrukturinvesteringar och vill att man genom utnyttjande av alla tillgängliga europeiska finansieringsinstrument, särskilt strukturfonderna (Eruf och ESF) och Efsi, ser till att få goda och relevanta utbildningssystem. Parlamentet upprepar att hållbara investeringar i utbildning och kultur förbättrar anställbarheten och bidrar till hållbar tillväxt och skapandet av kvalitativa arbetstillfällen i EU. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att kanalisera investeringar till inkluderande utbildning som möter samhälleliga utmaningar, i syfte att ge alla lika tillgång och möjligheter, bl.a. genom att bredda utbildningen för små barn och ge vuxna fler utbildningsmöjligheter, och underlätta för ungdomar som har lämnat sin första utbildning att återvända till utbildning.

9.  Europaparlamentet understryker behovet av strukturreformer och modernisering av skolundervisningen och yrkesutbildningssystemen i medlemsstaterna, inklusive ett holistiskt angreppssätt avseende in- och utlärning, främjande av innovation, kreativitet och utnyttjande av digital teknik. Parlamentet betonar också att man måste främja bättre kontakter mellan EU och medlemsstaterna och underlätta utbytet av bästa praxis bland medlemsstaterna.

10.  Europaparlamentet betonar att man måste förstärka synergieffekterna mellan kultur och utbildning och främja konstutbildningen som ett avgörande verktyg för utveckling av kritiskt tänkande och kreativa och överförbara färdigheter och kompetenser samt medborgerliga värderingar som hjälper eleverna att bli aktiva, ansvarstagande och öppna samhällsmedborgare. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att få fart på de offentliga investeringarna så att hälso- och sjukvårdssystemens och utbildningssystemens kvalitet kan upprätthållas och förbättras, kvaliteten på tjänster som erbjuds allmänheten förbättras, och så att gynnsamma villkor skapas för ekonomisk utveckling.

11.  Europaparlamentet understryker att arbetslösheten, som fortfarande är alltför hög, visar att förmågan att skapa arbetstillfällen fortfarande är begränsad i de flesta medlemsstaterna. Det krävs ytterligare åtgärder, i samråd med arbetsmarknadens parter och i överensstämmelse med nationell praxis, för att göra arbetsmarknaderna generellt sett mer inkluderande. Det är oroande att de flesta nya arbetstillfällena är lågkvalitetsjobb med låga löner och osäkra anställningsvillkor, och därför inte kan stimulera konsumtionen och den interna efterfrågan ordentligt.

12.  Europaparlamentet påminner om den nyckelroll som icke-formellt och informellt lärande kan spela för att utveckla och upprätthålla de färdigheter som krävs för att ungdomar ska vara anställningsbara, t.ex. företagsanda, ledarskap och kapacitetsuppbyggnad, särskilt bland marginaliserade grupper.

13.  Europaparlamentet betonar att man måste förbättra EU:s generella kapacitet att skapa och behålla kvalitativa arbetstillfällen och på så sätt tackla den höga arbetslösheten, samtidigt som man bör betänka att migrationen kan spela en viktig roll, bl.a. genom utbildningsprogram kompletterade med effektiva offentliga utgifter, med syftet att göra högkvalitativa investeringar som är socialt och miljömässigt hållbara, så att arbetstagare kan integreras på arbetsmarknaden och arbetslösheten minska.

14.  Europaparlamentet understryker att man måste ta hänsyn till de särskilda utbildningsbehoven bland ungdomar som tillhör minoriteter eller är immigranter samt ungdomar med funktionshinder, med tillbörlig respekt för unionens kulturella och språkliga mångfald.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra programmen och studierna i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik attraktivare för att komma till rätta med det rådande underskottet inom detta område samt intensifiera utvecklingen av digitala färdigheter och mediekompetens på alla utbildningsnivåer.

16.  Europaparlamentet understryker att utbildningsreformer har visat sig framgångsrika när arbetsmarknadens parter har varit involverade i samråden i anslutning till den europeiska planeringsterminen.

17.  Europaparlamentet välkomnar att Erasmus+ bidrar till rörlighet och kulturellt utbyte inom hela EU och med tredjeländer. Parlamentet efterlyser bättre marknadsföring och utnyttjande av de europeiska redskapen för transparens, rörlighet och erkännande på europeisk nivå av färdigheter och kvalifikationer, så att ungdomar som vill utnyttja rörligheten för att förbättra sina chanser till utbildning och anställning kan få bättre garantier och säkerhet när det gäller yrkesmässig och social integration. Parlamentet framhäver på nytt hur viktigt det är att skapa möjligheter till rörlighet i samband med yrkesutbildning, missgynnade ungdomar och personer som lider av olika former av diskriminering.

18.  Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är att senast 2018 kunna validera kompetenser, färdigheter och kunskap som har förvärvats genom informellt, icke-formellt och livslångt lärande, i enlighet med rådets rekommendation av den 20 december 2012. I detta sammanhang noterar parlamentet att erkännande är avgörande för att förbättra tillträdet till formell utbildning och nya yrkesmöjligheter, samtidigt som det stärker självförtroendet och motivationen att lära. Några länder har gjort betydande framsteg när det gäller att utveckla den relevanta rättsliga ramen, medan andra har problem med att utarbeta heltäckande valideringsstrategier. Parlamentet understryker därför att det är nödvändigt att utveckla heltäckande strategier för att möjliggöra validering.

19.  Europaparlamentet betonar att den kulturella och kreativa sektorn i hög grad bidrar till ungdomssysselsättningen, genom att anställa fler ungdomar, proportionellt sett, än någon annan sektor. Fler än 6 miljoner personer i EU arbetar inom kultursektorn. Ytterligare främjande av och investeringar i den kulturella och kreativa sektorn kommer att underlätta skapandet av nya arbetstillfällen och bekämpa ungdomsarbetslösheten, och parlamentet uppmanar därför till utökad användning av EU:s finansieringsprogram, särskilt Horisont 2020 och Efsi. I detta sammanhang understryker parlamentet att spjutspetsteknik, kreativa medier och IKT är särskilt intressanta för ungdomar.

20.  Europaparlamentet upprepar att programmet Ett Europa för medborgarna är det enda EU-program som uteslutande är avsett att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap, att förstärka den sociala sammanhållningen och att skapa ekonomiska möjligheter genom inrättandet av transnationella partnerskap, vänortsprogram och nätverk av städer.

21.  Europaparlamentet understryker den nyckelroll som forskning och vetenskap har för att bygga hållbar ekonomisk utveckling och internationellt samarbete. Därför rekommenderar parlamentet fortsatta investeringar i akademisk och vetenskaplig forskning inom ramen för Horisont 2020, så att målet 3 % till FoU, som anges i Europa 2020-strategin, kan nås.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

26.9.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

16

4

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Nikolaos Chountis, Silvia Costa, Mircea Diaconu, María Teresa Giménez Barbat, Petra Kammerevert, Andrew Lewer, Stefano Maullu, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Michaela Šojdrová, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ernest Maragall, Emma McClarkin, Martina Michels

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

11.10.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

39

14

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Esther de Lange, Fabio De Masi, Anneliese Dodds, Markus Ferber, Jonás Fernández, Sven Giegold, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Cătălin Sorin Ivan, Petr Ježek, Barbara Kappel, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Philippe Lamberts, Werner Langen, Bernd Lucke, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Fulvio Martusciello, Marisa Matias, Costas Mavrides, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Dimitrios Papadimoulis, Sirpa Pietikäinen, Alfred Sant, Molly Scott Cato, Pedro Silva Pereira, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Michael Theurer, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Cora van Nieuwenhuizen, Miguel Viegas, Beatrix von Storch, Jakob von Weizsäcker, Pablo Zalba Bidegain, Sotirios Zarianopoulos

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Alain Cadec, Ashley Fox, Sophia in ‘t Veld, Thomas Mann, Emmanuel Maurel, Siôn Simon, Joachim Starbatty, Tibor Szanyi, Romana Tomc