Förfarande : 2016/2060(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0365/2016

Ingivna texter :

A8-0365/2016

Debatter :

PV 12/12/2016 - 17
CRE 12/12/2016 - 17

Omröstningar :

PV 13/12/2016 - 5.6
CRE 13/12/2016 - 5.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0487

BETÄNKANDE     
PDF 439kWORD 74k
2.12.2016
PE 589.329v04-00 A8-0365/2016

om kvinnors rättigheter i länderna i det östliga partnerskapet

(2016/2060(INI))

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Föredragande: Mariya Gabriel

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om kvinnors rättigheter i länderna i det östliga partnerskapet

(2016/2060(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2 och 3.3 i fördraget om Europeiska unionen, i vilka jämställdhet fastställs som en av de viktigaste principer som EU bygger på,

–  med beaktande av FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) av den 18 december 1979,

–  med beaktande av FN:s handlingsplan från Peking (1995) för jämlikhet, utveckling och fred,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1820(2008), 1325(2000), och senast 2242(2015) om kvinnor, fred och säkerhet,

–  med beaktande av Pekingdeklarationen och handlingsprogrammet från september 1995 och handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling (Kairokonferensen) från september 1994 och resultaten av deras översynskonferenser,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 18 november 2015 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om översynen av den europeiska grannskapspolitiken,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 18 februari 2008 om den europeiska grannskapspolitiken, av den 20 april 2015 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken och av den 14 december 2011 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från det östliga partnerskapets toppmöte i Prag den 7 maj 2009,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från det östliga partnerskapets toppmöte i Vilnius den 28–29 november 2013 Det östliga partnerskapet: vägen framåt,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från det östliga partnerskapets toppmöte i Riga av den 21–22 maj 2015,

–  med beaktande av associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, Moldavien och Ukraina, å andra sidan,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument(1),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 juli 2015 om handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2019),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 26 oktober 2015 om handlingsplanen för jämställdhet (2016–2020),

–  med beaktande av det gemensamma arbetsdokumentet Åtgärder för jämställdhet och kvinnors egenmakt: Förändra flickors och kvinnors liv genom EU:s yttre förbindelser 2016–2020, av den 22 september 2015,

–  med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2016 om associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena med Georgien, Moldavien och Ukraina(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2014 och Europeiska unionens politik på området(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2015 om förnyelsen av EU:s handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt i utvecklingssamarbetet(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2013 Könsbaserat dödande: Brist på kvinnor?(5),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner och sin senaste resolution av den 9 juli 2015 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken(6),

–  med beaktande av det projekt som Europarådet genomför för att öka kvinnors tillgång till rättslig prövning i fem länder i det östliga partnerskapet,

–  med beaktande av Europarådets Istanbulkonvention från 2011,

–  med beaktande av landsrapporterna och lägesrapporterna för länderna i det östliga partnerskapet inom ramen för OECD:s handlingsplan mot korruption från Istanbul,

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens konventioner om jämställdhet, dvs. konventionen angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde (nr 100) från 1951, konventionen angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning (nr 111) från 1958, konventionen om arbetstagare med familjeansvar (nr 156) från 1981 och konventionen om skydd vid havandeskap och barnsbörd (nr 183) från 2000,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0365/2016), och av följande skäl:

A.  Enligt Pragförklaringen bygger det östliga partnerskapet på uppslutning kring principerna om internationell rätt samt grundläggande värden såsom demokrati, rättsstatsprincipen och respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Rigadeklarationen hänvisade till jämställdhet som ett lovande nytt samarbetsområde.

B.  En ökad differentiering mellan och mer egenansvar för partnerländerna är centrala principer för den reviderade europeiska grannskapspolitiken, med hänsyn till den särskilda situationen i varje land.

C.  Jämställdhet mellan kvinnor och män är fastlagd i författningarna och rättssystemen i alla länderna i det östliga partnerskapet, och alla länder har utan förbehåll ratificerat de flesta viktiga internationella konventioner på området. Tyvärr utsätts kvinnor fortfarande för social diskriminering i de länder som ingår i det östliga partnerskapet.

D.  Länderna i det östliga partnerskapet har utvecklat strategier, program eller handlingsplaner för att förbättra kvinnors situation.

E.  I länderna i det östliga partnerskapet var det 2015 endast 17 av 136 ministrar som var kvinnor, av de valda parlamentsledamöterna var det i genomsnitt 16 % som var kvinnor och av de högre tjänstemännen inom den offentliga förvaltningen var det i genomsnitt endast 17% som var kvinnor. I hela regionen var det endast tre politiska partier som leddes av kvinnor.

F.  Den vertikala och horisontella segregeringen av kvinnors sysselsättning på arbetsmarknaden i länderna i det östliga partnerskapet är fortfarande djupt rotad i ländernas kulturella och sociala normer. Kvinnor är också tvungna att göra ett ”andra arbetspass” bestående av obetalt hushållsarbete.

G.  De stereotyper som ofta förekommer i samhället tvingar kvinnor till en underordnad roll. Dessa stereotyper börjar att utvecklas under barndomen och speglas såväl i valet av utbildning och fortsätter på arbetsmarknaden.

H.  Många kvinnor på landsbygden tenderar, i brist på andra möjligheter, att acceptera lågbetalda arbeten inom jordbruket som inte är officiellt registrerade och utan socialförsäkringsrättigheter. Avskaffande av ojämlikhet mellan kvinnor och män inom jordbruket kan bidra till att kvinnor och män garanteras lika tillgång till sysselsättning samt lika lön för likvärdigt arbete.

I.  Män och kvinnor i länderna i det östliga partnerskapet har ofta svårt att få tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och det finns fortfarande allvarliga hinder för fattiga kvinnor, migranter, etniska minoriteter och personer på landsbygden. Färre än 50 % av kvinnorna i länderna i det östliga partnerskapet använder moderna preventivmedel, och i vissa länder är det till och med under 20 %, vilket huvudsakligen beror på bristande rådgivning, höga kostnader och brist på valmöjligheter samt osäker tillgång på preventivmedel.

J.  Det finns fortfarande allvarliga brister i tillgången till rättslig prövning för kvinnor som utsatts för könsbaserat våld, framför allt saknas en kriminalisering av olika former av våld mot kvinnor, det finns en kraftig underrapportering av dessa brott, mycket få fällande våldtäktsdomar och mycket små eller inga statliga medel för stödtjänster.

K.  Det finns visserligen fortsatt stora skillnader mellan länderna i det östliga partnerskapet vad gäller förekomsten av våld mot kvinnor och acceptansen för sådant våld(7), men det är relativt vanligt – livstidsprevalensen för fysiskt våld är över 20 % i fyra av sex länder. Det finns inte tillräckligt med jämförande data för att fastställa förekomsten av fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld på arbetsplatsen, också antagligen mycket beroende på underrapportering. Risken för våld är mycket större bland kvinnor från etniska minoriteter, såsom romer.

L.  Länderna i det östliga partnerskapet fortsätter att vara ursprungsländer, och i vissa fall transit- och destinationsländer, för människohandel med kvinnor och unga flickor, bl.a. för sexuell exploatering.

M.  Utdragna konflikter fortsätter att hämma utvecklingen i regionen, med allvarliga effekter på de berörda människornas, däribland kvinnors och flickors, liv och mänskliga rättigheter.

N.  Den pågående konflikten i östra Ukraina har förvärrat de könsstereotyper som framhäver mannen som beskyddare och kvinnor som omhändertagande och stödjande, och har begränsat kvinnornas engagemang och deltagande i konfliktlösning.

O.  I Ukraina har mer än 1,5 miljoner människor, varav två tredjedelar är kvinnor och barn, blivit internflyktingar sedan konflikten inleddes, och de har begränsad tillgång till hälso- och sjukvård, boende och sysselsättning.

P.  Romska flickor i Moldavien går i genomsnitt mindre än fyra år i skolan, jämfört med elva år för icke-romska flickor till följd av barnäktenskap och tidiga äktenskap, oplanerade graviditeter och ansvar för barn.

Q.  EU och dess medlemsstater har åtagit sig att skydda kvinnors och flickors mänskliga rättigheter, samt kvinnors och flickors förverkligande och åtnjutande av dessa rättigheter, och detta förespråkas starkt i alla yttre förbindelser, även bortom utvecklingssamarbetet.

R.  Jämställdhet är en fortsatt övergripande prioritet inom den europeiska grannskapspolitiken och det europeiska grannskapsinstrumentet. Den reviderade europeiska grannskapspolitiken bör innehålla ökat stöd för civilsamhället och ett förnyat stöd för betydelsen av jämställdhet. Civilsamhället fyller en mycket viktig funktion för att åstadkomma jämställdhet i det östliga partnerskapet.

S.  Flera EU-program är öppna för länderna i det östliga partnerskapet, såsom Erasmus+, Cosme, Kreativa Europa och Horisont 2020.

T.  Prenatal omvårdnad och professionell personal i samband med förlossningar, med akut förlossningsvård och nödvändig utrustning på plats, är avgörande för att sänka mödradödligheten. Länderna i det östliga partnerskapet ligger fortfarande efter när det gäller att nå alla kvinnor, särskilt kvinnor i de fattigaste och mest avlägsna områdena och de som tillhör marginaliserade grupper såsom nationella minoriteter, migranter och kvinnor med funktionsnedsättning.

1.  Europaparlamentet anser att situationen vad gäller kvinnors rättigheter i länderna i det östliga partnerskapet behöver förbättras. Parlamentet understryker att stora ekonomiska förändringar och ekonomisk osäkerhet har haft en negativ effekt på kvinnors ekonomiska situation, vilket i praktiken har lett till brister i jämställdheten.

2.  Europaparlamentet påpekar att allmän politisk stabilitet och respekt för mänskliga rättigheter är generellt sett en nödvändig förutsättning för att kvinnors rättigheter ska kunna stärkas och deras situation förbättras i de berörda länderna.

3.  Europaparlamentet uttrycker behovet av att länderna i det östliga partnerskapet vidtar omedelbara åtgärder för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män i samhället, inklusive antagande av nationella handlingsplaner och samarbete med internationella organisationer och aktörer i civilsamhället.

4.  Europaparlamentet uppmanar länderna i det östliga partnerskapet att åtgärda bristerna i sin lagstiftning mot diskriminering, och att i större utsträckning tillämpa lagstiftning mot könsdiskriminering, inbegripet internationella standarder i domar, för att öka verkställigheten av lagar och för att sätta stopp för kränkningar av kvinnors rättigheter i dessa länder.

5.  Europaparlamentet konstaterar att i vissa länder i det östliga partnerskapet är situationen för hbti-personer fortfarande osäker och oroande, trots avkriminaliseringen av homosexualitet. Parlamentet fördömer med kraft alla former av diskriminering och våld mot hbti-personer och uppmanar de nationella myndigheterna att föra en politik som bekämpar alla former av diskriminering baserad på sexuell läggning.

6.  Europaparlamentet betonar vikten av informationskampanjer och institutionella förändringar i syfte att avskaffa allvarliga stereotyper av kvinnor som har en negativ effekt på kvinnors deltagande på alla områden i samhället.

7.  Europaparlamentet uppmanar de nationella myndigheterna att vara vaksamma och strikta och att bestraffa dem som förolämpar eller stigmatiserar hbti-personer, särskilt inom offentlig förvaltning och på allmän plats.

Kvinnors deltagande i beslutsprocesser

8.  Europaparlamentet beklagar det faktum att kvinnor är påtagligt och märkbart frånvarande i maktstrukturerna i länderna i det östliga partnerskapet.

9.  Europaparlamentet uppmärksammar den fortsatta diskriminering som förekommer på den politiska arenan i länderna i det östliga partnerskapet där, även om kvinnor lyckas nå höga politiska och beslutsfattande poster, deras förmåga och kompetens fortfarande ifrågasätts.

10.  Europaparlamentet efterlyser lika tillgång till makt för kvinnor och vill att kvinnor ska vara representerade på alla myndighets- och beslutsnivåer för att främja kvinnor i ledande befattningar. Parlamentet erkänner den viktiga roll som spelas av organisationer i det civila samhället och internationella icke-statliga organisationer för att främja positiva reformer och åtgärder som skyddar kvinnors rättigheter och förbättrar deras deltagande i politisk och ekonomisk verksamhet. Parlamentet uppmuntrar utbyten av bästa praxis om främjande av kvinnors politiska deltagande i decentraliserade institutioner och i lokala myndigheter. Parlamentet framhåller att hållbara resultat uppnås bäst om de leds av politiska partier, och understryker därför den viktiga roll som europeiska politiska partier och deras kvinnosektioner har.

11.  Europaparlamentet uppmanar länderna i det östliga partnerskapet att främja och stärka kvinnors politiska deltagande och ledarskap. Parlamentet betonar att ett ökat deltagande av kvinnor i de förvaltningar som genomför viktiga reformer, exempelvis mot korruption och ekonomiska reformer, vore önskvärt. Parlamentet välkomnar alla insatser som syftar till att nå detta mål, såsom obligatoriska kvoter för förteckningar över kandidater, bidrag, utbildning och stöd till kvinnliga politiker och aktivister samt mentorprogram och informationskampanjer för att förändra bilden av kvinnor i medier.

12.  Europaparlamentet understryker den positiva roll som den parlamentariska församlingen Euronest kan spela för att främja kvinnors politiska deltagande och deras synlighet i det östliga partnerskapet. Parlamentet välkomnar det första mötet i forumet för kvinnor inom Euronest som anordnades i mars 2016. Parlamentet uppmuntrar också EU mer allmänt att skapa och stödja gränsöverskridande nätverk för kvinnor inom politiken.

13.   Europaparlamentet stöder med kraft kvinnors deltagande och roll i organisationer, åtgärder och program mot korruption på statlig och icke-statlig nivå, och i kampen mot korruption. Parlamentet är av åsikten att ett ökat deltagande av kvinnor i det politiska livet och inom den högre förvaltningen i länderna i det östliga partnerskapet skulle generellt sett bidra till att förnya den politiska klassen och således de pågående politiska övergångsprocesserna.

14.  Europaparlamentet påminner om att EU:s valobservatörsuppdrag och andra internationella valobservatörsuppdrag ger rekommendationer om kvinnors deltagande i valprocessen i sina rapporter. Parlamentet uppmanar EU att till fullo följa dessa rekommendationer inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken.

Kvinnors ekonomiska deltagande

15.  Europaparlamentet konstaterar att generellt sett är kvinnor relativt väl integrerade på arbetsmarknaden i länderna i det östliga partnerskapet, men att deras ekonomiska deltagande har minskat på sistone.

16.  Europaparlamentet noterar att könsstereotyper och diskriminering av kvinnor hindrar kvinnor från att i större utsträckning integreras på arbetsmarknaden och orsakar ytterligare hinder för kvinnliga entreprenörers verksamhet.

17.  Europaparlamentet beklagar att kvinnor betydligt oftare är anställda inom tjänstesektorn och den statliga sektorn med signifikant lägre löner än i manligt dominerade sektorer, att könslönegapet är fortsatt högt och kan uppgå till 50 % och att kvinnor stöter på kulturella och sociologiska hinder då de försöker nå en chefspost, vilket också ofta är fallet i EU.

18.  Europaparlamentet beklagar det faktum att kvinnor främst är verksamma i låglönesektorer trots att de har en högre utbildningsnivå i alla länder i det östliga partnerskapet. Parlamentet begär att kvinnor ska involveras i beslutsfattande och i processen för att genomföra ekonomiska strategier, att företagsprogram för kvinnors integration och befordran i företag ska främjas och att lokala utvecklingsprojekt som syftar till ekonomisk egenmakt för kvinnor ska genomföras. Parlamentet uppmuntrar en målinriktad strategi för fler kvinnliga förebilder i ledande positioner och chefspositioner för att få den yngre generationen att tro på sin förmåga att nå ledande befattningar inom alla sektorer. Parlamentet betonar att kvinnor behöver delta aktivt i fackföreningar, och framhåller att man snarast behöver undanröja diskriminerande juridiska och strukturella hinder för kvinnor i arbetslivet för att uppnå lika lön för likvärdigt arbete, så att det inte längre finns några skillnader mellan mäns och kvinnors löner och pensioner.

19.  Europaparlamentet noterar att barnomsorg till ett rimligt pris och tydliga bestämmelser om föräldraledighet är avgörande för att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet konstaterar att i vissa fall påverkar detta flickors och unga kvinnors tillgång till utbildning och karriärutveckling eftersom de måste ta hand om sina syskon.

20.  Europaparlamentet understryker att det oftast är kvinnor som ansvarar för omsorgen av äldre personer och personer i beroendeställning och att kvinnor med barn ofta har svårt att återvända till arbetslivet. Parlamentet betonar att lika fördelning av obetalt arbete, såsom omsorg och hushållsarbete, mellan män och kvinnor är en förutsättning för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och deras ekonomiska oberoende. Parlamentet uppmanar med kraft de nationella myndigheterna att ytterligare stärka nätverken av omsorgsinrättningar av kvalitet för äldre personer och personer i beroendeställning.

21.  Europaparlamentet framhåller att de rättsliga skyddsbestämmelser som finns i vissa länder i det östliga partnerskapet och som förbjuder anställning av kvinnor i potentiellt farliga yrken, begränsar kvinnors tillträde till vissa yrken och arbeten och begränsar ytterligare deras möjligheter på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmuntrar dessa länder att se över sådana bestämmelser.

22.  Europaparlamentet pekar på betydelsen av utbildning och yrkesutbildning av god kvalitet för kvinnor och flickor för att underlätta deras integration på arbetsmarknaden, och på den funktion som utbildning fyller för att avskaffa stereotyper som rör kvinnans roll. Parlamentet betonar behovet av riktat stöd till och mentorskap för kvinnliga entreprenörer som ofta saknar tillgång till krediter eller till handelsnätverk, och som får en stor regelbörda.

23.  Europaparlamentet uppmuntrar till utveckling av en social ekonomi för kvinnor och till en underlättad användning av mikrokrediter som ett verktyg för kvinnors ekonomiska oberoende och för stimulering av företagsprogram som strävar efter att få in kvinnor i företag och bolag. Parlamentet noterar i detta sammanhang den avgörande betydelsen av öppenhet, rättvis tillgång och tillgänglighet när det gäller information om finansiella stödinstrument.

24.   Europaparlamentet begär att alla barn ska ha samma tillgång till utbildning, inbegripet på förskole-, grundskole-, gymnasie- och universitetsnivå samt inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, med särskild hänsyn till utbildning för flickor på landsbygden, genom utbildning och uppmuntran från tidig ålder, vilket kommer att främja tillväxt inom denna avgörande sektor för ekonomisk utveckling. Parlamentet begär att alla utbildningsvägar ska öppnas för kvinnor och även de yrken som fortfarande är stängda för kvinnor. Parlamentet framhåller problemet med barnarbete, som hindrar barn från att få tillgång till lämplig utbildning eller yrkesutbildning, vilket i förlängningen påverkar deras möjligheter på arbetsmarknaden. Parlamentet stöder en bredare anslutning bland partnerländerna till EU:s byråer och program, såsom Horisont 2020, Kreativa Europa, Cosme, och Erasmus +.

25.  Europaparlamentet understryker att barnarbete fortfarande är ett allvarligt problem i vissa länder i det östliga partnerskapet, särskilt Moldavien, Georgien och Azerbajdzjan. Parlamentet begär att dessa länder ska fastställa särskilda mål för att avskaffa alla former av barnarbete och säkerställa att relevanta befintliga lagar efterlevs fullt ut.

Våld mot kvinnor

26.  Europaparlamentet uttrycker behovet av att bekämpa våld i hemmet och könsbaserat våld, inklusive sexuella trakasserier, påtvingat surrogatmoderskap samt människohandel för sexuella ändamål i länderna i det östliga partnerskapet, vilket ofta inte anmäls på grund av samhällets acceptans inför ett sådant beteende.

27.  Europaparlamentet fördömer användningen av sexuellt våld mot kvinnor och flickor som vapen i krig, inklusive massvåldtäkt, sexuellt slaveri, prostitution och könsrelaterade former av förföljelse, inklusive människohandel och sexturism. Parlamentet betonar behovet av att bekämpa tvångsäktenskap, enligt Förenta nationernas (FN) definition, inklusive barnäktenskap/tidiga äktenskap, och uppmanar grannländerna i öst att konsekvent bekämpa alla former av utnyttjande av och övergrepp mot kvinnor genom surrogatmoderskap. Parlamentet begär av länderna i det östliga partnerskapet att de skyndsamt ska vidta åtgärder för att förebygga och väcka åtal vid sådana allvarliga brott som begås inom deras jurisdiktion, och även utanför det egna territoriet. Parlamentet betonar behovet av tillräcklig finansiering för initiativ mot våld mot kvinnor och flickor som garanterar långsiktig tillgång till effektiva tjänster för offer och överlevare, som därför bör ha tillräckligt med personal och resurser. Parlamentet begär att positiva åtgärder för våldsoffer, såsom yrkesutbildningsprogram, ska vidtas så snabbt som möjligt, särskilt om barnen är deras ansvar, för att integrera dem på arbetsmarknaden.

28.  Europaparlamentet uppmärksammar det faktum att könsrelaterade brott och sexuella våldsbrott betecknas som krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och handlingar som ingår som en del av folkmord eller tortyr i Romstadgan. Parlamentet välkomnar i detta avseende FN:s säkerhetsråds resolution nr 2106 om förebyggande av sexuellt våld i konflikter, som antogs den 24 juni 2013.

29.  Europaparlamentet understryker behovet av effektiva skyddsmekanismer för kvinnliga människorättsförsvarare.

30.  Europaparlamentet uppmanar länderna i det östliga partnerskapet att satsa mer resurser på att bekämpa olika former av våld mot kvinnor, bland annat genom att ändra rättsliga instrument och ge stöd till våldsoffer. Parlamentet betonar behovet av institutionella förändringar för att bekämpa de stereotyper i samhället som ytterligare stigmatiserar våldtäkts- och våldsoffer.

31.  Europaparlamentet betonar betydelsen av mål nr 5, med särskild hänsyn till punkt 2, som kräver avskaffande av alla former av våld mot kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, och behovet av att se över den befintliga lagstiftning i länderna inom det östliga partnerskapet som rör våld mot kvinnor och flickor när det gäller dess lämplighet att på ett effektivt sätt förebygga och avskaffa våld mot kvinnor och flickor, med särskild hänsyn till behovet av lagar för att motverka alla former av våld (fysiskt, sexuellt, psykologiskt, ekonomiskt) och lämpliga straff för förbrytare, liksom kompensation till offer och överlevare.

32.   Europaparlamentet uppmanar länderna i det östliga partnerskapet att utforma åtgärder för att säkerställa att den straffrättsliga kedjan har ett jämställdhetsperspektiv, inklusive genom utbildning av rättstillämpare, poliser och annan personal som hanterar anmälningar av och rapporter om våld mot kvinnor och flickor, så att offren för sådant våld tas på allvar, och efterfrågar dessutom ett ökat samarbete mellan och expertis från polisen, rättstillämpare, doktorer, psykologer, myndigheter och frivilliga organ som arbetar med offren för sådana övergrepp.

33.  Europaparlamentet upprepar att tillämpningen av könsurval före födseln är en allvarlig form av könsbaserat våld och ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Parlamentet vill se informationskampanjer för att förändra samhällets attityd till könsurval före födseln och uppmanar till ökade insatser för att förhindra och bekämpa denna praxis.

34.  Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringarna att satsa mer på att utreda och åtala misstänkta människohandlare och att straffa dem som handlar med arbetskraft och människor för sexuella ändamål, att skydda de berörda kvinnornas integritet enligt den ”nordiska modellen” och att stödja icke-statliga partnerorganisationer som tillhandahåller rehabilitering och återintegrering av offren.

35.  Europaparlamentet efterlyser mer samarbete mellan länderna i det östliga partnerskapet å ena sidan och EU:s byråer och medlemsstaternas brottsbekämpande organ å andra sidan, för att bekämpa människohandel som dessutom är en av de mest lönsamma former av organiserad brottslighet, och att slå ut kriminella nätverk.

36.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att slutföra konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv av alla återtagandeavtal med länder i det östliga partnerskapet, och att involvera EU-samordnare för kampen mot människohandel och Europeiska jämställdhetsinstitutet.

37.  Europaparlamentet uppmuntrar de länder som ingår i det östliga partnerskapet att snarast underteckna och ratificera Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor, eftersom inga berörda länder har ratificerat den, och uppmanar myndigheterna att införa nationella strategier för att bekämpa våld mot kvinnor och att strikt övervaka det faktiska genomförandet av dessa.

38.   Europaparlamentet efterfrågar en tillämpning av Pekingkonferensens handlingsplan för utbildning och hälsa som grundläggande mänskliga rättigheter, inklusive tillgång till frivillig familjeplanering, hela utbudet av hälsotjänster med anknytning till reproduktion och sexualitet, inklusive preventivmedel, säkra och lagliga aborter liksom sexualupplysning.

39.  Europaparlamentet understryker att risken att dö av livmoderhalscancer är tio gånger högre i länderna i det östliga partnerskapet än i västra Europa, att det är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i åldern 15–44 år och att den därför har långtgående effekter för samhället. Parlamentet efterfrågar nationella screening- och vaccinationsprogram för att bekämpa en sådan utveckling.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att rättigheterna för kvinnor i länderna i det östliga partnerskapet, såsom tillgång till visum, laglig uppehållsrätt och sociala rättigheter, beviljas individuellt och inte är beroende av kvinnornas civilstånd eller förhållande till en maka/make.

41.  Europaparlamentet betonar att det behövs förfaranden för familjeåterförening för att kvinnor och flickor som återförenas med sina familjer i EU ska få rättigheter som individer, så att de inte ska behöva vara beroende av ett förhållande med en familjemedlem, som kanske innebär att de utnyttjas, för att få hälso- och sjukvård, utbildning eller arbete.

Kvinnors roll i fredlig konfliktlösning

42.  Europaparlamentet lyfter fram den roll som kvinnor har vad gäller konfliktlösning, fredsbyggande arbete och konfliktrelaterade nödsituationer, bl.a. att ge humanitärt stöd till människor på flykt. Parlamentet understryker att kvinnor bör få medverka fullt ut i fredsförhandlingar, återuppbyggnadsarbete och i politiska övergångsprocesser.

43.  Europaparlamentet uppmuntrar ytterligare insatser för att få till stånd fredliga konfliktlösningar och efterlyser flera kvinnor i dessa processer i linje med FN:s säkerhetsråds resolutioner nr 1325 och 2242 om kvinnor, fred och säkerhet.

44.  Europaparlamentet begär att asylsökande kvinnor och flickor ska få särskilt skydd, eftersom kvinnor och flickor är särskilt utsatta och kanske flyr från könsbaserat våld utan att kunna eller vilja avslöja viktig information under processen för avgörande av flyktingstatus.

Exempel på bästa praxis

45.  Europaparlamentet betonar betydelsen av utbyte av bästa praxis och positiva exempel som kan kopieras av andra länder som ingår i det östliga partnerskapet. Parlamentet anser att ett av de projekt som måste lyftas fram är Women in Politics in Moldova, ett initiativ från UN Women och UNDP som finansieras av Sveriges regering och som ger stöd till kapacitetsbyggande av kvinnor i politiken, samt informationskampanjer om kvinnors bidrag till den politiska processen.

46.  Europaparlamentet välkomnar EU:s och EBRD:s program Eastern Partnership Countries – Women in Business, som erbjuder små och medelstora företag ledda av kvinnor tillgång till finansiell rådgivning och företagsrådgivning genom krediter, riskhanteringsstöd och tekniskt stöd till lokala partnerbanker som arbetar med små och medelstora företag ledda av kvinnor, samt företagsrådgivning, utbildning och mentorskap.

47.  Europaparlamentet framhåller positiva exempel på ett ökat deltagande av kvinnor i konfliktlösning och försoningsarbete, såsom Trans-Caucasus Women’s Peace and Security Dialogue, som inrättades 1994 och utvecklades av National Peace Foundation (USA), vars syfte var att få kvinnor i Kaukasien att arbeta med projekt för exempelvis rehabilitering av barn som blivit offer för krig, utbildning för fred och demokratifrämjande åtgärder.

48.  Europaparlamentet stöder projekt för kvinnors egenmakt som stärker kvinnors självförtroende, garanterar deras deltagande och ökar deras makt och auktoritet att fatta beslut inom alla områden som har en inverkan på deras liv. Parlamentet riktar särskild uppmärksamhet mot yttrande- och åsiktsfrihetens betydelse för kvinnors egenmakt. Parlamentet stöder helhjärtat projekt för kvinnors egenmakt som syftar till att främja kvinnors deltagande i lokala val, såsom projektet WiLD (Women in Local Democracy), genom vilket 70 % av de kvinnor som ingick i projektet blev valda i valen i Armenien 2013 och 2014, eller deras deltagande i processen för att genomföra ekonomiska strategier, såsom det UNDP-projekt som för närvarande håller på att genomföras i Azerbajdzjan och vars syfte är att stödja företag som leds av kvinnor i Masalliregionen. Parlamentet välkomnar Europarådets projekt för att öka kvinnors tillgång till rättslig prövning i fem länder i det östliga partnerskapet, med syftet att identifiera och stödja undanröjandet av hinder för kvinnors lika tillgång till rättslig prövning och att förstärka länderna i det östliga partnerskapets kapacitet att utforma åtgärder för att säkerställa att den straffrättsliga kedjan är jämställdhetsintegrerad, inbegripet utbildning av rättstillämpare.

EU-stöd inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken

49.  Europaparlamentet understryker att under de senaste fem åren har 103 miljoner euro avsatts för 121 projekt och program för att främja jämställdhet i de europeiska grannskapsländerna, inklusive 5 miljoner euro för programmet Women in Business i länderna i det östliga partnerskapet. Parlamentet konstaterar att betydande stöd redan har tillhandahållits av EU för att uppfylla målen på området för kvinnors rättigheter och jämställdhet, bl.a. genom TAIEX-stöd på partnernivå som bidrar till att reformera offentliga förvaltningar samt främjar samarbete om grundläggande principer och politik.

50.  Europaparlamentet understryker att även om jämställdhet är en övergripande princip i den europeiska grannskapspolitiken och det europeiska grannskapsinstrumentet bör man sträva efter att uppnå mer precisa och mätbara mål vad gäller jämställdhet, även med tanke på handlingsplanen för jämställdhet i utvecklingssamarbetet 2016–2020. Parlamentet understryker det akuta behovet av jämställdhetsintegrering som en strategi för att uppnå jämställdhet, och av särskilda åtgärder i den europeiska grannskapspolitikens nationella handlingsplaner.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kräva jämställdhetsintegrering, och att tillämpa jämställdhetsbudgetering och konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv inom alla områden av den europeiska grannskapspolitiken och det europeiska grannskapsinstrumentet, för att på så sätt säkerställa att specifika mål för jämställdhet mellan kvinnor och män utvecklas och övervakas.

52.  Europaparlamentet noterar att inom den reviderade europeiska grannskapspolitiken bör landsspecifika rapporter fokusera på prioriteringar som partnerna kommit överens om. Parlamentet välkomnar att de regelbundna rapporter som ska följa utvecklingen i grannländerna också kommer att ta upp jämställdhet.

53.  Europaparlamentet kräver att kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor förs upp på agendan i de regelbundna politiska dialogerna och människorättsdialogerna med länderna i det östliga partnerskapet, tillsammans med förslag på åtgärder.

54.  Europaparlamentet understryker den betydande roll som parlamentarisk diplomati spelar på alla ovannämnda områden och behovet av att utbyta bästa praxis.

55.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att samla in harmoniserade uppgifter om kvinnors situation i länderna i det östliga partnerskapet. Parlamentet är positivt till möjligheten att införa det jämställdhetsindex som jämställdhetsinstitutet utvecklat, i länderna i det östliga partnerskapet, som en del av de projekt som finansieras av det europeiska grannskapsinstrumentet.

56.  Europaparlamentet betonar behovet av att genom europeiska grannskapsinstrumentet stödja kvinnors gräsrotsorganisationer och civilsamhället, som har lättast att nå ut till lokalbefolkningen och bidra till en ökad medvetenhet samt hantera de problem som kvinnor och flickor i regionen upplever.

57.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utveckla starkare bilaterala och multilaterala kontakter med länder i det östliga partnerskapet och att engagera sig aktivt i övergångshjälp, tekniskt stöd och utbyte av erfarenheter. Parlamentet anser att medlemsstater som ligger fysiskt nära länderna i det östliga partnerskapet kan spela en viktig roll i att främja starkare band och involvera övriga medlemsstater i partnerskap med länderna i det östliga partnerskapet.

°

°    °

58.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT L 77, 15.3.2014, s. 27.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2016)0018.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2015)0470.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2015)0350.

(5)

EUT C 181, 19.5.2016, s. 21.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2015)0272.

(7)

http://eeca.unfpa.org/sites/default/files/pub-pdf/21770%20Brief_web.pdf


MOTIVERING

En av de viktigaste prioriteringarna för EU:s utrikespolitik och för den europeiska grannskapspolitiken är stabilitet i dess grannskap, för att säkerställa säkerhet, fred, stabilitet och välstånd för alla. Kvinnor fyller en viktig funktion i detta sammanhang.

Det östliga partnerskapet inleddes 2009 med Pragförklaringen som ett gemensamt initiativ för EU, dess medlemsstater och sex partnerländer i Östeuropa och Sydkaukasien: Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland. Eftersom det östliga partnerskapet bygger på ställningstagande för principerna om internationell rätt och de grundläggande värderingarna demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter får man inte glömma betydelsen av jämställdhet och kvinnors rättigheter. När den europeiska grannskapspolitikens strategiska prioriteringar för 2014–2020 tillkännagavs betonades jämställdhet som en övergripande fråga som skulle hanteras och integreras i all relevant verksamhet. Jämställdhet beskrevs också som ett lovande nytt samarbetsområde i den förklaring från det östliga partnerskapets senaste toppmöte som godkändes vid toppmötet i Riga 2015. Kvinnors egenmakt och deras aktiva medverkan i det sociala, politiska och ekonomiska livet är verkligen avgörande för att uppnå de förändringar som satts igång.

Med hänsyn till den europeiska grannskapspolitikens princip om differentiering och den mångfald som präglar länderna i det östliga partnerskapet är det viktigt att betona att kvinnors rättigheter liksom jämställdhet är fast förankrade i författningarna och rättssystemen i alla länder i det östliga partnerskapet. Social diskriminering och könsstereotyper är dock fortfarande vanligt. Könsstereotyper hindrar inte bara kvinnor från att i större utsträckning integreras på arbetsmarknaden och delta i det politiska livet, utan öppnar också upp för en acceptans i samhället av könsbaserat våld i hemmet och orapporterade fall av detta.

Kvinnor är fortfarande märkbart frånvarande i de politiska maktstrukturerna, såväl i den verkställande som i den parlamentariska grenen, huvudsakligen på grund av diskriminering. De utgör i genomsnitt 14 % av ministrarna och 16 % av parlamentsledamöterna. På det ekonomiska området utgör kvinnor, trots att de i allmänhet har högre utbildning än män, 10 % av styrelseledamöterna i arbetsgivarorganisationer och 15 % av fackföreningsmedlemmarna. Könslönegapet är generellt sett stort, fast det är stora skillnader mellan länderna i det östliga partnerskapet (24– 50 %), och det finns framför allt en betydande horisontell och vertikal segregering. Kvinnor tenderar således att acceptera underbetalda och till och med oregistrerade arbeten, särskilt på landsbygden, eller satsa på egna företag. Många som driver och äger företag är faktiskt kvinnor, men samma hinder möter dem där som i EU, främst på grund av att könsstereotyper och manligt dominerande sektorer kvarstår. (1)

Att bekämpa våld mot kvinnor är en utmaning som delas av EU och dess östra grannländer. Statistik om rapporterade fall visar att 7–25 %(2) av kvinnorna (beroende på land) har utsatts för våld i hemmet, men att de flesta fall inte rapporteras. Dessutom har länderna i det östliga partnerskapet identifierats som ursprungs- eller transitländer (ibland destinationsländer, särskilt när det gäller människohandel inom landet) för människohandel. En övervägande majoritet av offren för människohandel är kvinnor(3).

En mycket stor del av dem som berörs av väpnade konflikter är kvinnor och barn. Detta är också varför betänkandet betonar den viktiga roll som kvinnor spelar i konfliktlösning, fredsbyggande arbete och konfliktrelaterade nödsituationer. I betänkandet efterlyser man också större deltagande av kvinnor i fredsförhandlingar och i politiska övergångar.

Syftet med detta betänkande är inte att ange brister och misslyckanden i skyddet av kvinnors rättigheter, utan att peka på hinder för kvinnors egenmakt och på hur ökad jämställdhet kan hjälpa till att nå målen för länderna i det östliga partnerskapet och för den europeiska grannskapspolitiken. Betänkandet ger också exempel på bästa praxis och tar upp relevanta och framgångsrika projekt för att främja kvinnors rättigheter och jämställdhet i länderna i det östliga partnerskapet. EU:s stöd inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken tas också upp och betänkandet formulerar vissa rekommendationer i detta avseende.

Rigadeklarationen understryker mycket riktigt att jämställdhet är ett område som verkligen skulle gynnas av ett ökat samarbete mellan EU och länderna i det östliga partnerskapet. De flesta utmaningar är gemensamma för EU och de östra grannländerna och detta betänkande försöker att bidra till en uppgradering av kvinnors rättigheter och jämställdhet i de politiska prioriteringarna för det östliga partnerskapet.

(1)

Jämställdhetsinstitutets rapport om jämställdhet och beslutsfattande i länderna inom det östliga partnerskapet, 2015 http://eige.europa.eu/sites/default/files/documents/gender_equality_and_decision_making_in_eap_countries_2015_-_report_and_annex_one_file.pdf

(2)

UN Women, http://www.endvawnow.org/uploads/browser/files/vawprevalence_matrix_june2013.pdf

(3)

UNODC, http://www.unodc.org/documents/Global_Report_on_TIP.pdf


YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (11.10.2016)

till utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

över kvinnors rättigheter i länderna i det östliga partnerskapet

(2016/2060(INI))

Föredragande av yttrande: Pier Antonio Panzeri

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–  med beaktande av konventionen från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av FN:s handlingsplan från Peking (1995) för jämlikhet, utveckling och fred,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1820(2008), 1325(2000), och senast 2242(2015) om kvinnor, fred och säkerhet,

–  med beaktande av resolutionerna från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

–  med beaktande av Europarådets konvention från 2011 om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet,

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens konventioner om jämställdhet, dvs. konventionen angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde (nr 100) från 1951, konventionen angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning (nr 111) från 1958, konventionen om arbetstagare med familjeansvar (nr 156) från 1981 och konventionen om skydd vid havandeskap och barnsbörd (nr 183) från 2000,

1.  Europaparlamentet begär en jämlik tilldelning av befogenheter mellan kvinnor och män och en jämlik representation inom förvaltning och beslutsfattande på alla nivåer, inklusive i fråga om främjande av kvinnors deltagande i lokala val, om nödvändigt genom användningen av kvotsystem. Parlamentet stöder helhjärtat projekt för kvinnors egenmakt som syftar till att främja kvinnors deltagande i lokala val, såsom projektet WiLD (Women in Local Democracy), genom vilket 70 % av de kvinnor som ingick i projektet blev valda i valen 2013 och 2014 i Armenien. Parlamentet betonar vikten av att kvinnor på ett systematiskt, jämlikt och aktivt sätt till fullo medverkar i arbetet med att förebygga och lösa konflikter och främja mänskliga rättigheter och demokratiska reformer, samt i fredsbevarande insatser, humanitärt bistånd samt återuppbyggnad efter konflikter och demokratiseringsprocesser som leder till varaktiga och stabila politiska lösningar.

2.  Europaparlamentet påpekar att övergripande politisk stabilitet och respekt för mänskliga rättigheter i allmänhet är en nödvändig förutsättning för att kvinnors rättigheter ska kunna stärkas och deras situation förbättras i de berörda länderna.

3.  Europaparlamentet understryker vikten av att kvinnor på ett jämlikt och aktivt sätt till fullo medverkar i arbetet med att förebygga och lösa konflikter.

4.  Europaparlamentet stöder projekt för kvinnors egenmakt som ökar kvinnors självförtroende, garanterar deras deltagande och ökar deras makt och auktoritet att fatta beslut inom alla områden som har en inverkan på deras liv. Parlamentet riktar särskild uppmärksamhet mot yttrande- och åsiktsfrihetens betydelse för kvinnors egenmakt.

5.  Europaparlamentet understryker det skriande behovet av jämställdhetsintegrering som en strategi för att uppnå jämställdhet, och av särskilda åtgärder i den europeiska grannskapspolitikens nationella handlingsplaner.

6.  Europaparlamentet begär att alla barn ska ha samma tillgång till utbildning, inbegripet på förskole-, grundskole-, gymnasie- och universitetsnivå samt inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, med särskilt beaktande av sådan utbildning för flickor som bryter mot konventioner, inklusive för flickor som bor på landsbygden. Parlamentet välkomnar i detta avseende projekt såsom det som har genomförts i Ukraina av Sumys statliga universitet för att främja lika möjligheter för studerande unga mödrar att erhålla anställning vid högre utbildningsanstalter. Parlamentet begär att alla utbildningsvägar ska öppnas för kvinnor och att kvinnor ska ges ökad tillgång till högre utbildning och till yrken som de fortfarande är utestängda från.

7.  Europaparlamentet understryker att barnarbete fortfarande är ett allvarligt problem i vissa länder i det östliga partnerskapet, i synnerhet i Moldavien, Georgien och Azerbajdzjan. Parlamentet begär att dessa länder ska fastställa särskilda mål för att avskaffa alla former av barnarbete och säkerställa att relevanta befintliga lagar efterlevs fullt ut.

8.  Europaparlamentet uppmuntrar till starkare ekonomiska strategier för kvinnor och till användningen av mikrokrediter som ett verktyg för ekonomiskt oberoende samt till främjandet av entreprenörskapsfärdigheter. Parlamentet understryker att kvinnor behöver ges vägledning om och få klarhet i hur makroekonomisk politik kan stödja deras rättigheter, och att de behöver ges information om sina sociala och ekonomiska rättigheter.

9.  Europaparlamentet begär att kvinnor ska involveras i beslutsfattande och i processen för att genomföra ekonomiska strategier, att företagsprogram för lika möjligheter för män och kvinnor i företag ska främjas och att projekt för lokal utveckling som syftar till kvinnors ekonomiska frigörelse ska genomföras i länderna i det östliga partnerskapet, såsom FN:s utvecklingsprograms projekt som för nuvarande genomförs i Azerbajdzjan för att stödja upprättandet av företag som leds av kvinnor i Masalliregionen. Parlamentet efterlyser också antagandet av specifika ekonomiska strategier som syftar till att hjälpa kvinnor att förena arbetsliv och privatliv.

10.  Europaparlamentet understryker behovet av att främja kvinnors entreprenörskap och tillgång till finansiering, och i ett bredare perspektiv främja kvinnors deltagande i näringslivet, genom att man utvecklar en stark sektor för kvinnligt företagande inom små och medelstora företag i länderna i det östliga partnerskapet med hjälp av förenklad tillgång till finansiering och rådgivning för kvinnoledda små och medelstora företag.

11.  Europaparlamentet välkomnar EU:s bidrag till programmet ”Women in Business” i länder i det östliga partnerskapet, som erbjuder kvinnoledd tillgång till affärsrådgivning, under ledning av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

12.  Europaparlamentet välkomnar Europarådets projekt som syftar till att identifiera och stödja undanröjandet av hinder för kvinnors lika tillgång till rättslig prövning i länderna i det östliga partnerskapet.

13.  Europaparlamentet betonar att kvinnor behöver delta aktivt i fackföreningar, och framhåller att man snarast behöver undanröja juridiska och strukturella diskriminerande hinder för kvinnor i arbetsmiljön för att kunna uppnå lika lön för likvärdigt arbete, så att det inte längre finns några skillnader mellan mäns och kvinnors löner och pensioner.

14.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att man utarbetar praxis och lagstiftning som gör att kvinnor kan behålla sina arbeten under graviditet och en viss tid därefter för att genom statligt stöd se till att inkomsten förblir oförändrad för dem vars inkomster minskas på grund av att de har barn, och för att främja en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv.

15.  Europaparlamentet uppmanar länderna i det östliga partnerskapet att uppmuntra medier att följa strategier som syftar till att främja jämställdhet och bekämpa könsstereotyper.

16.  Europaparlamentet uppmanar med kraft länderna i det östliga grannskapet att ratificera Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, mot bakgrund av att inte ett enda av de berörda länderna har ratificerat den, och uppmanar myndigheterna att införa nationella strategier för att förebygga, undersöka och bestraffa våldshandlingar mot kvinnor, främja skydd och assistans till offer och säkerställa att de återintegreras i samhället.

17.  Europaparlamentet fördömer användningen av sexuellt våld mot kvinnor och flickor som krigsvapen, inklusive massvåldtäkt, sexuellt slaveri, tvångsprostitution, könsrelaterade former av förföljelse, inklusive människohandel, samt sexturism, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap, och alla andra former av fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld, och begär av länderna i det östliga partnerskapet att de skyndsamt ska vidta åtgärder för att förebygga och väcka åtal vid sådana allvarliga brott som begås inom deras jurisdiktion, och även utanför det egna territoriet. Parlamentet understryker att tidiga äktenskap fortfarande är ett problem i Georgien och Moldavien, där befintliga uppgifter visar att ungefär 17–19 % av kvinnorna var gifta innan de fyllt 18 år. Parlamentet uppmärksammar det faktum att könsrelaterade brott och sexuella våldsbrott betecknas som krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och handlingar som ingår som en del av folkmord eller tortyr i Romstadgan. Parlamentet välkomnar i detta avseende FN:s säkerhetsråds resolution nr 2106 om förebyggande av sexuellt våld i konflikter, som antogs den 24 juni 2013.

18.  Europaparlamentet betonar betydelsen av de globala målen för hållbar utveckling, särskilt mål nr 5 om jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt, och med särskilt beaktande av punkt 2 i detta mål, som uppmanar till avskaffandet av alla former av våld mot kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av utnyttjande.

19.  Europaparlamentet begär att asylsökande kvinnor och mödrar med små barn ska få särskilt skydd, eftersom i synnerhet kvinnor kan fly från könsbaserat våld utan att kunna eller vilja avslöja viktig information under processen för avgörande av flyktingstatus. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att genomföra projekt som syftar till att skydda utsatta grupper, vilket redan gjorts i Georgien 2012–2014 genom ett EU-finansierat projekt.

20.  Europaparlamentet begär att handlingsplanen från Peking för utbildning och hälso- och sjukvård som grundläggande mänskliga rättigheter ska tillämpas, och begär att kvinnor, inklusive kvinnor och flickor med funktionsnedsättningar, ska få tillgång till tjänster som rör sexuell och reproduktiv hälsa. Parlamentet betonar att familjeplanering, mödravård, tillgång till preventivmedel och vårdtjänster för sexuell och reproduktiv hälsa är viktiga faktorer för att rädda kvinnors liv. Parlamentet understryker vikten av det EU-finansierade projekt som genomförts i Moldavien i syfte att stärka det civila samhällets organisationer i deras arbete för att förebygga hiv/aids och för vård av kvinnliga och minderåriga fångar.

21.  Europaparlamentet fördömer kraftigt människohandel och alla andra former av utnyttjande som kränker rätten till fysisk integritet och utsätter människor för våld. Parlamentet betonar att människohandeln, vars offer till största delen är kvinnor som utnyttjas sexuellt eller som arbetskraft, måste bekämpas. Parlamentet stöder planerna att sätta dessa strategier i centrum för utvecklingssamarbetet i EU:s grannskapspolitik.

22.  Europaparlamentet uppmanar länderna i det östliga partnerskapet att utforma åtgärder för att säkerställa att rättskipningskedjan är jämställdhetsintegrerad och tillgodoser behoven hos de mest missgynnade kvinnorna (kvinnor som är fattiga, icke läskunniga, kommer från landsbygden, tillhör minoriteter eller har funktionsnedsättning).

23.  Europaparlamentet understryker behovet av effektiva skyddsmekanismer för kvinnliga människorättsförsvarare.

24.  Europaparlamentet understryker den betydande roll som parlamentarisk diplomati spelar på alla ovannämnda områden och behovet av att utbyta bästa praxis.

25.  Europaparlamentet begär att man skyndsamt på ett systematiskt sätt ska inkludera jämställdhet i politiska dialoger och människorättsdialoger med länderna i det östliga partnerskapet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

10.10.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

48

2

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Lars Adaktusson, Michèle Alliot-Marie, Petras Auštrevičius, Mario Borghezio, Elmar Brok, Klaus Buchner, Lorenzo Cesa, Aymeric Chauprade, Javier Couso Permuy, Andi Cristea, Mark Demesmaeker, Eugen Freund, Michael Gahler, Richard Howitt, Sandra Kalniete, Manolis Kefalogiannis, Tunne Kelam, Afzal Khan, Janusz Korwin-Mikke, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Ilhan Kyuchyuk, Ryszard Antoni Legutko, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Ramona Nicole Mănescu, David McAllister, Tamás Meszerics, Francisco José Millán Mon, Alojz Peterle, Tonino Picula, Kati Piri, Jaromír Štětina, Charles Tannock, Ivo Vajgl, Johannes Cornelis van Baalen, Geoffrey Van Orden

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Neena Gill, María Teresa Giménez Barbat, Ana Gomes, Othmar Karas, Javi López, Antonio López-Istúriz White, Urmas Paet, Eleni Theocharous, Traian Ungureanu, Paavo Väyrynen

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Edward Czesak, Heidi Hautala, Emilian Pavel, Mylène Troszczynski, Michaela Šojdrová


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

29.11.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

22

3

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Beatriz Becerra Basterrechea, Malin Björk, Vilija Blinkevičiūtė, Iratxe García Pérez, Anna Hedh, Mary Honeyball, Elisabeth Köstinger, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Florent Marcellesi, Maria Noichl, Marijana Petir, João Pimenta Lopes, Michaela Šojdrová, Ernest Urtasun, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Jadwiga Wiśniewska, Anna Záborská, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Biljana Borzan, Stefan Eck, Mariya Gabriel, Clare Moody, Sirpa Pietikäinen, Dubravka Šuica, Marc Tarabella, Monika Vana, Julie Ward


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

22

+

ALDE

Beatriz Becerra Basterrechea

ECR

Jana Žitňanská

EFDD

Daniela Aiuto

GUE/NGL

Malin Björk, Stefan Eck

PPE

Mariya Gabriel, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Sirpa Pietikäinen, Renato Soru, Elissavet Vozemberg-Vrionidi

S&D

Vilija Blinkevičiūtė, Biljana Borzan, Iratxe García Pérez, Anna Hedh, Mary Honeyball, Clare Moody, Maria Noichl, Marc Tarabella, Julie Ward

GREENS/ALE

Florent Marcellesi, Ernest Urtasun, Monika Vana

3

-

PPE

Elisabeth Köstinger, Angelika Niebler, Marijana Petir

3

0

ECR

Jadwiga Wiśniewska

PPE

Anna Záborská

GUE/NGL

João Pimenta Lopes

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande