Förfarande : 2016/2146(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0366/2016

Ingivna texter :

A8-0366/2016

Debatter :

PV 15/12/2016 - 3
CRE 15/12/2016 - 3

Omröstningar :

Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0512

BETÄNKANDE     
PDF 693kWORD 190k
2.12.2016
PE 585.817v04-00 A8-0366/2016

om verksamheten i utskottet för framställningar under 2015

(2016/2146(INI))

Utskottet för framställningar

Föredragande: Ángela Vallina

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om verksamheten i utskottet för framställningar under 2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om resultatet av överläggningarna i utskottet för framställningar,

–  med beaktande av artiklarna 10 och 11 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

–  med beaktande av protokoll nr 1 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll (nr 2) till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av den viktiga rätten att inge framställningar och vikten av att parlamentet omedelbart får veta vad EU:s medborgare och invånare anser vara särskilt angeläget, på det sätt som föreskrivs i artiklarna 24 och 227 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 228 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artikel 44 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, om rätten att inge framställningar till Europaparlamentet,

–  med beaktande av bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om överträdelseförfarandet, särskilt artiklarna 258 och 260,

  med beaktande av artikel 52 och artikel 216.8 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A8-0366/2016), och av följande skäl:

A.  Syftet med det årliga betänkandet om verksamheten i utskottet för framställningar är att analysera de framställningar som mottogs 2015, möjliga förbättringar av förfaranden och förbindelser med andra institutioner och ge en rättvisande bild av de mål som uppnåtts under 2015.

B.  Under 2015 mottogs 1 431 framställningar, vilket motsvarar en minskning med närmare 47 % jämfört med 2014 (då parlamentet mottog 2 714 framställningar). 943 framställningar förklarades tillåtliga, varav 424 framställningar var föremål för snabb granskning och avslutades efter det att framställaren vederbörligen informerats om den berörda frågan, 519 framställningar fortfarande är öppna för diskussion i utskottet för framställningar och 483 framställningar förklarades otillåtliga.

C.  Antalet mottagna framställningar är lågt i förhållande till EU:s totala folkmängd, vilket visar att de allra flesta av EU:s medborgare och invånare tyvärr ännu inte känner till rätten att inge framställningar eller dess möjliga användbarhet som ett sätt att uppmärksamma EU-institutionerna och medlemsstaterna på frågor som berör dem och är angelägna för dem, och som hör till Europeiska unionens verksamhetsområde.

D.  Under 2015 förklarades 483 framställningar otillåtliga, och det råder fortfarande stor förvirring kring EU:s verksamhetsområden, vilket framgår av det höga antalet mottagna otillåtliga framställningar (33,8 %). För att komma till rätta med denna situation är det nödvändigt att uppmuntra och förbättra kommunikationen med medborgarna, och förklara de olika behörighetsområdena – på europeisk, nationell och lokal nivå.

E.  Alla framställningar granskas och behandlas noggrant, effektivt och transparent.

F.  Framställarna är ofta medborgare som engagerar sig för att skydda de grundläggande rättigheterna, förbättra våra samhällen och se till att de fungerar väl även i framtiden. Dessa medborgares upplevelse av hur deras framställningar behandlas påverkar kraftigt deras uppfattning om EU-institutionerna och om hur man respekterar den rätt att inge framställningar som stadfästs i unionsrätten.

G.  Europaparlamentet är den enda EU-institution som väljs direkt av medborgarna. Rätten att inge framställningar ger dem en chans att uppmärksamma de valda företrädarnas på frågor som är angelägna för dem. Utskottet för framställningar har tyvärr inte tillräcklig egen undersökningskapacitet i nuläget.

H.  I enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och för att främja en god förvaltning och garantera det civila samhällets deltagande måste EU:s institutioner, organ och organisationer fungera under så stor insyn som möjligt.

I.  Rätten att inge framställningar måste vara en avgörande faktor i riktning mot deltagardemokrati med ett effektivt skydd för alla medborgares rätt till direkt deltagande i EU:s demokratiska liv. Ett verkligt demokratiskt och deltagande styrelsesätt måste garantera full insyn, ett effektivt skydd av de grundläggande rättigheterna och en effektiv medverkan av medborgarna i beslutsprocesserna. Tack vare framställningar kan Europaparlamentet lyssna, informera och hjälpa till att lösa problem som påverkar medborgarna, genom att också uppmana EU:s övriga institutioner och medlemsstaternas institutioner att inom ramen för sina olika ansvarsområden ägna all kraft åt detta, och unionslagstiftningens påverkan på unionsinvånarnas vardagsliv bör utvärderas genom sådana framställningar.

J.  De senaste händelserna i Förenade kungariket, den humanitära krisen med flyktingarna, åtstramningsåtgärdernas mycket allvarliga sociala och ekonomiska inverkan, oförmågan att lösa finanskrisen så att alla medborgare garanteras en fri och värdig tillvaro med fullt skydd för deras grundläggande rättigheter och den ökande rasismen och främlingsfientligheten i hela Europa äventyrar förtroendet för systemet och för det europeiska projektet i stort. Utskottet för framställningar har ansvar och en stor utmaning att föra och förstärka en konstruktiv dialog med unionsmedborgarna och unionsinvånarna om frågor med anknytning till EU.

K.  Utskottet för framställningar är bäst lämpat för att visa medborgarna vad EU gör för dem och vilka lösningar EU kan ge på europeisk, nationell och lokal nivå. Utskottet för framställningar kan göra en stor insats genom att lyfta fram och i slutänden påvisa det europeiska projektets framgångar och fördelar.

L.  Rätten att inge framställningar bör förstärka Europaparlamentets reaktionsförmåga och bidra till att lösa problem som främst rör införlivandet och tillämpningen av EU-lagstiftningen. Framställningar utgör en värdefull källa till självupplevd förstahandsinformation som gör det lättare att upptäcka eventuella kränkningar och brister när det gäller hur EU-lagstiftningen tillämpas på nationell nivå och sedan övervakas av kommissionen i dess roll som fördragens väktare. Framställningar som grundas på EU:s verksamhetsområden och uppfyller tillåtlighetskriterierna är ett grundläggande verktyg för att man redan i ett tidigt skede ska kunna upptäcka om medlemsstaternas införlivande och faktiska verkställande av EU-rätten försenas. Genom att använda sig av framställningarna kan EU-medborgarna kritisera brister i tillämpningen av unionsrätten och bidra till att överträdelser av lagstiftningen upptäcks.

M.  Framställningar är därför viktiga i lagstiftningsprocessen, eftersom de ofta är direkt användbara för andra utskott inom deras respektive ansvarsområden. Framställningar är därför inte bara utskottet för framställningars ansvar, utan bör vara ett gemensamt arbete för alla utskott i Europaparlamentet.

N.  Genom att använda sig av framställningarna kan EU-medborgarna och EU-invånarna kritisera och anmäla dålig tillämpning av unionslagstiftningen. Detta innebär att EU-medborgarna fungerar som en värdefull informationskälla för att upptäcka överträdelser av EU-rätten.

O.  Utöver att tillhandahålla värdefull återkoppling om tillämpningen av befintlig lagstiftning kan framställningar också bidra till att man hittar svagheter i unionsrätten, och även till att bedöma konsekvenserna av avsaknad av lagstiftning inom vissa områden, och således ge incitament till ytterligare lagstiftningsansträngningar.

P.  Utskottet för framställningar har blivit bättre på att använda sina specifika utskottsverktyg, till exempel muntliga frågor och kortfattade resolutioner, för att synliggöra olika problem som är av intresse för medborgarna och lägga fram frågor och resolutioner i parlamentets kammare, exempelvis resolutioner om hypotekslagstiftning och riskfyllda finansiella instrument i Spanien eller barnets bästa i Europa.

Q.  Under 2015 behandlades de framställningar som medborgarna ingett mer snabbt och effektivt, och tidsfristerna för korrespondensen med medborgarna har förkortats. Sekretariatet har gjort anmärkningsvärda ansträngningar för att få denna förbättring till stånd.

R.  Framställarna bidrog aktivt till utskottets arbete genom att lämna kompletterande förstahandsinformation till utskottsledamöterna och till kommissionen samt närvarande företrädare för medlemsstaterna. Genom att delta i debatterna och komplettera sina inställningar med mer detaljerad information bidrar framställarna dessutom till att skapa en smidig och konstruktiv dialog med Europaparlamentets och kommissionens ledamöter. Under 2015 närvarade 191 framställare vid utskottets överläggningar och tog del i dessa. Även om detta antal förefaller relativt lågt får man inte glömma att sammanträdena i utskottet för framställningar sänds, vilket ger framställarna möjlighet att direkt följa debatterna, både i realtid och i efterhand i form av videosändningar på internet.

S.  Ett särskilt handläggningsförfarande har nu införts för framställningar som rör barns välbefinnande och en särskild arbetsgrupp har skapats för denna fråga. Arbetsgruppen inrättades den 17 september 2015, och Eleonora Evi valdes till ordförande.

T.  Ingivandet av en framställning sammanfaller ofta med inlämnande av ett klagomål till kommissionen, vilket kan leda till att ett överträdelseförfarande inleds. Under 2015 uppmärksammade Europaparlamentet via framställningar och frågor till kommissionen på brister i vissa medlemsstaters tillämpning och genomförande av vissa EU-lagar.

U.  Dessa framställningar gav upphov till klagomål på miljöområdet. Kommissionen skickade en formell underrättelse till Finland om införlivandet av direktivet om allmänhetens tillgång till miljöinformation och i ytterligare fem miljöärenden inledde kommissionen bilaterala dialoger med de berörda medlemsstaterna. Ärendena rörde skiffergas, hantering av vargar, felaktig tillämpning a direktivet om strategisk miljöbedömning och nationella lagstiftningars överensstämmelse med kraven i direktivet om allmänhetens tillgång till miljöinformation.

V.  Medborgarna tog även upp rättsliga frågor och frågor som rör rättsligt samarbete i sina framställningar. Till följd av en framställning inledde kommissionen en bilateral dialog med en medlemsstat angående dess begränsningar av namnbyte efter giftermål.

W.  Till följd av flera framställningar inledde kommissionen även bilaterala samtal med olika medlemsstater om fastighetsskatt och den lokala boendeskatt som betalas av studenter.

X.  Kommissionen vill förstärka tillämpningen av EU-lagstiftningen med utgångspunkt i införlivande och systematiska överensstämmelsekontroller av den nationella lagstiftningen. Kommissionen har tillkännagett att den kommer att vidta lämpliga åtgärder, bland annat genom att inleda nya EU Pilot-ärenden och överträdelseförfaranden när den upptäcker eventuella överträdelser av unionslagstiftningen.

Y.  Parlamentets deltagande i dessa förfaranden möjliggör en extra granskning av de behöriga EU-institutionernas undersökningsarbete. Framställningar bör inte avslutas under den tid då kommissionens undersökning pågår.

Z.  Genom årsrapporten om kontrollen av unionsrättens tillämpning offentliggör kommissionen åtgärder till följd av överträdelser av unionsrätten och informerar om överträdelseförfaranden i form av pressmeddelanden. Besluten om överträdelseförfaranden kan konsulteras i kommissionens databas som finns tillgänglig på webbplatsen Europa. Kommissionen bör ge mer detaljerad information om ärenden som rör framställningar när den talar inför utskottet, eftersom detta skulle bidra till ökad öppenhet och ett smidigare samarbete mellan de båda institutionerna.

AA.  Det har tagits upp en mängd angelägna frågor i framställningarna, t.ex. om miljöskydd (särskilt när det gäller hantering av avloppsvatten och avfall, förvaltning av avrinningsdistrikt samt prospektering och utvinning av gas och kolväte), brott mot konsumenternas rättigheter, rättstillämpning (särskilt vårdnadsrätt avseende minderåriga), grundläggande rättigheter (särskilt barns rättigheter, funktionshindrades rättigheter och minoriteters rättigheter), fri rörlighet för personer, diskriminering, invandring, sysselsättning och djurhälsa.

AB.  Webbportalen för utskottet för framställningar lanserades i slutet av 2014 och är nu i drift, om än inte färdigställd. Portalen syftar till att erbjuda unionens medborgare och invånare ett elektroniskt verktyg för att inge och följa framställningar samt lägga till en elektronisk signatur till sina egna och ansluta sig till andra personers framställningar om frågor som intresserar dem. Bristerna i några av de grundläggande funktionerna, såsom sökmotorn, som höll i sig under hela 2015 och ända fram till nyligen, har undergrävt portalens roll som en interaktiv plats för utbyte mellan medborgarna, men detta problem har äntligen lösts.

AC.  Portalen har tagits fram för att göra framställningsförfarandet mer öppet och interaktivt, och samtidigt gör den administrationen effektivare, vilket gagnar framställarna, ledamöterna och allmänheten. Projektets andra etapp, som främst avser en förbättring av den administrativa hanteringen av framställningar men också är en möjlighet för de ursprungliga framställarna och deras stödjare att i realtid följa upp vad som har hänt med framställningen, utvecklades inte nämnvärt under 2015, trots att det då enligt den ursprungliga tidsplanen egentligen redan skulle ha stått färdigt.

AD.  Återkommande förseningar i projektets följande etapper har lett till en större arbetsbörda för sekretariatet för utskottet för framställningar, eftersom de relevanta akterna måste läggas in manuellt i de olika databaserna. Det finns fortfarande framställningar kvar att ladda upp, eftersom det hittills endast är öppna framställningar som mottogs 2013, 2014 och 2015 som har lagts upp på portalen. För närvarande pågår arbetet med att ladda upp de framställningar som mottagits under 2016.

AE.  Vissa brister har undanröjts, närmare bestämt i sökfunktionen och behandlingen av framställarnas möjlighet till sekretess, och planen är att man ska fortsätta att arbeta från och med andra halvåret 2016 för att göra tjänsten mer användbar och synlig för medborgarna.

AF.  Framställningarnas tillåtlighet baseras på de kriterier som fastställs i artikel 227 i EUF‑fördraget. Begreppet Europeiska unionens verksamhetsområde är dock mycket vidare än den långa listan med befogenheter, och en förklaring om otillåtlighet kan bli föremål för domstolsprövning om den inte vederbörligen motiveras utifrån dessa kriterier.

AG.  De nationella domstolarna är huvudansvariga för att se till att EU-lagstiftningen genomförs på rätt sätt i medlemsstaterna. Ett förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol är i detta sammanhang ett användbart verktyg för de nationella rättssystemen. I några medlemsstater har detta förfarande bara använts i liten utsträckning eller inte alls. Framställningarna möjliggör alternativa och oberoende utredningar och kontroller av efterlevnaden av EU-lagstiftningen, och dessa båda alternativa förfaranden bör därför inte utesluta varandra.

AH.  EU:s medborgarinitiativ bör vara ett viktigt verktyg för att göra det möjligt för medborgarna att direkt medverka i utvecklingen av EU:s politik, och initiativets potential måste utnyttjas till fullo samtidigt som man måste säkerställa att medborgarna vet om vad som ryms inom EU:s och nationernas befogenheter. Medborgarna måste få mer information om de huvudsakliga skillnaderna mellan medborgarinitiativet och rätten att göra en framställning, och parlamentet har ett särskilt ansvar att se till att detta instrument blir en verklig framgång. Såsom framkom vid den offentliga utfrågningen den 22 februari 2015 finns det en allmän känsla hos de organisationer som registrerat medborgarinitiativ att de byråkratiska hindren måste undanröjas om de bästa resultaten när det gäller medborgarnas deltagande ska kunna nås.

AI.  Nu när det har gått tre år sedan ikraftträdandet av förordning (EU) nr 211/2011 den 1 april 2012 anser utskottet för framställningar att tillämpningen av förordningen bör utvärderas. Målsättningen bör vara att upptäcka eventuella brister och föreslå livskraftiga och konkreta lösningar i samband med en snabb revidering för att förbättra dess funktion.

AJ.  På grund av arbetsbördan för utskottet för framställningar genomfördes 2015 endast en undersökningsresa för framställningar för vilka en undersökning pågick under 2015. Den undersökningsresa som genomfördes till Förenade kungariket den 5 och 6 november 2015 om frågan adoption utan föräldrarnas samtycke ökade delegationsmedlemmarnas förståelse för situationen, eftersom de fick tillfälle att diskutera problemet med företrädare för olika berörda institutioner i landet.

AK.  När arbetsbördan normaliserades 2016 genomfördes tre undersökningsresor i fråga om de framställningar där en undersökning pågick 2016. Undersökningsresorna är en särskild befogenhet för utskottet och en väsentlig del av dess arbete, som medför kontakter med medborgare och myndigheter i de berörda medlemsstaterna. Medlemmar av dessa delegationer deltar i alla relaterade verksamheter, inklusive rapportering, på lika villkor, även i utarbetandet av den slutliga rapporten.

AL.  Utskottet har skyldigheter när det gäller Europeiska ombudsmannens kansli, som ansvarar för att undersöka klagomål från EU-medborgare och EU-invånare om eventuella administrativa missförhållanden inom EU:s institutioner och organ, och sammanställer även en årlig rapport om detta som utgår från Europeiska ombudsmannens egen årsrapport.

AM.  Den 26 maj 2015 lade Europeiska ombudsmannen, Emily O’Reilly, fram sin årsrapport för 2014 för Europaparlamentets talman, Martin Schulz, och den 23 juni 2015 lade ombudsmannen fram rapporten vid ett sammanträde i parlamentets utskott för framställningar, det utskott som är ansvarigt för förbindelserna med ombudsmannen.

AN.  Utskottet för framställningar är medlem i Europeiska ombudsmannanätverket, som omfattar nationella och regionala ombudsmän, utskott för framställningar och liknande organ i EU:s medlemsstater, kandidatländer och andra länder i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och/eller Schengenområdet. Europaparlamentets utskott för framställningar är fullvärdig medlem i detta nätverk, som för närvarande har 94 kontor i 36 länder.

AO.  Alla framställningar granskas och behandlas uppmärksamt, och alla framställare måste få svar inom rimlig tid.

AP.  Alla framställare bör ges möjligheten att lägga fram sina ärenden direkt för utskottet för framställningar.

1.  Europaparlamentet understryker att rätten att inge framställningar bör förstärka Europaparlamentets reaktionsförmåga och bidra till att lösa problem som främst rör införlivandet och tillämpningen av EU-lagstiftningen, eftersom framställningar – som utgår ifrån EU:s verksamhetsområde och uppfyller kriterierna för tillåtlighet – utgör en värdefull informationskälla som gör det möjligt att upptäcka eventuella kränkningar och brott mot tillämpningen av unionslagstiftningen. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bättre utnyttja sina befogenheter när det gäller att säkerställa effektivt genomförande av EU-lagstiftning, exempelvis genom att arbeta för att överträdelseförfarandet i artiklarna 258 och 260 i EUF-fördraget snabbare ska åberopas.

2.  Europaparlamentet lyfter fram det arbete som utförs av utskottet för framställningar, genom att utskottet lyssnar till medborgarna och hjälper till att lösa problem som berör dem. Framställningar kan bidra till en bättre bedömning av hur unionslagstiftningen påverkar medborgarna i deras vardagsliv, genom att fungera som en bro mellan medborgarna och institutionerna.

3.  Europaparlamentet betonar att utskottet för framställningar har möjligheten och den stora utmaningen att inleda en förtroendeingivande och fruktbar dialog med medborgarna, tillsammans med möjligheten att föra EU:s institutioner närmare unionsmedborgarna. Det bör bidra till främjandet av deltagardemokrati. Parlamentet anser att det av denna anledning är av yttersta vikt att ge adekvata svar på framställningar, sett till både svarens punktlighet och kvalitet.

4.  Europaparlamentet erinrar om att en jämlik och proportionerlig representation avseende framställares nationalitet i utskottets offentliga debatter bör iakttas. Parlamentet anser att en korrekt och rättvis representation av alla medlemsstaterna bör uppmuntras i utskottets offentliga debatter, i syfte att stärka utskottets europeiska dimension.

5.  Europaparlamentet betonar att framställningar även är viktiga i lagstiftningsprocessen, eftersom de gör att befintliga svagheter och brister vid införlivandet av gemenskapslagstiftningen upptäcks och ofta är direkt användbara för andra utskott inom deras respektive ansvarsområden. Parlamentet uppskattar att utskottet för framställningar interagerar mer med parlamentets övriga utskott, och likaså att frågor med anknytning till framställningar oftare dryftas vid plenarsammanträdena. Parlamentet anser att framställningar inte bara är utskottet för framställningars ansvar, utan måste vara en gemensam uppgift för alla utskott i Europaparlamentet. Parlamentet välkomnar ambitionen att upprätta ett informellt nät för framställningar i parlamentet, med deltagande av företrädare från samtliga utskott, i syfte att säkerställa en smidig och effektiv samordning av arbetet med framställningarna. Parlamentet anser att detta nät måste möjliggöra en bättre förståelse för vilken roll framställningar spelar i parlamentets arbete, och stärka samarbetet mellan utskotten i frågor som framställarna lyfter fram. Parlamentet uppmanar alla ansvariga parlamentsutskott att ägna tillbörlig uppmärksamhet åt de framställningar som vidarebefordras till dem och att vidta de åtgärder som behövs för att lämna nödvändig information för en korrekt handläggning av framställningarna.

6.  Europaparlamentet framhåller att det också har en mycket viktig politisk funktion att fylla avseende kommissionens verkställighetsåtgärder, genom att granska årsrapporterna om kontroll av unionsrättens tillämpning och anta sina resolutioner i relevanta frågor. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta resolutioner som lagts fram i Europaparlamentet av utskottet för framställningar och som på grundval av framställningar identifierar specifika luckor i tillämpning och genomförande av unionsrätten samt uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder och återrapportera till Europaparlamentet om uppföljningen. Parlamentet uppmanar även rådet och Europaparlamentet att vidta särskilda åtgärder vid antagandet av förordning 2013/0140(COD) om att undanta Drosophila melanogaster från veterinärkontroller vid EU:s yttre gränser, i enlighet med vad vissa Nobelpristagare (professorer i biokemi) föreslog i framställning nr 1358/2011.

7.  Europaparlamentet välkomnar att framställningarnas handläggningstid minskat under 2015, men anser ändå att framställningsutskottets sekretariat omedelbart behöver utrustas med ökade tekniska resurser och mer personal för att kunna garantera en smidig behandling och ännu kortare handläggningstid för framställningarna, samtidigt som kvaliteten på hanteringen säkerställs.

8.  Europaparlamentet fortsätter att se det som en särskild skyldighet att se till att framställarna noggrant informeras om motivet till att en framställning anses otillåtlig eller avslutas för att den saknar grund.

9.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen aktivt deltar och engagerar sig i framställningsförfarandet och svarar så snabbt som möjligt på nya framställningar som översänds av parlamentet. Kommissionens svar brukar vara detaljerade och omfattar de framställningar som ingår i kommissionens kompetensområde. Parlamentet påminner ändå om att kommissionen i många fall inte tillför någon ny information i svaren på framställningar för vilka en översyn begärts för att framställningarnas status och sammanhang har förändrats. Parlamentet anser det beklagligt att kommissionen emellanåt i huvudsak fokuserar på aspekter som rör förfarandet och lämnar själva sakfrågan därhän. Parlamentet erinrar kommissionen om att framställningar som tar upp eventuella överträdelser av unionsrätten inte får avslutas förrän en ordentlig analys har gjorts. Parlamentet betonar kommissionens åtagande att skicka allmänt behöriga tjänstemän till framställningsutskottets sammanträden, eftersom kvaliteten på den övergripande behandlingen av framställningar förbättras när kommissionen företräds av sina högst rankade tillgängliga tjänstemän. Det är beklagligt att kommissionens svar under utskottets sammanträden i allmänhet är begränsade till innehållet i det officiella svar som sänts till utskottet och inte tillför någon ny eller relevant information som kan erbjuda en lösning på de problem som tagits upp. Parlamentet konstaterar att de skriftliga svaren beaktas noga, liksom förklaringar under de muntliga debatter som hålls i utskottet för framställningar.

10.  Europaparlamentet anser att kommissionen i sin roll som fördragens väktare, i synnerhet i frågor som rör miljön bör gå djupare än att bara genomföra en formell undersökning av huruvida förfarandet har gått korrekt till och fokusera mer på själva innehållet i kärnfrågan. Parlamentet påminner om försiktighetsprincipen och den yttersta tanken med EU:s miljöskyddslagstiftning, dvs. att oåterkallelig skada på ekologiskt känsliga områden ska förhindras, och uppmanar eftertryckligen kommissionen att anta en strategi som gör att den kan utnyttja sina befogenheter och sin ställning i förebyggande syfte.

11.  Europaparlamentet kommer i framtiden att lägga större vikt vid att kommissionen regelbundet rapporterar till parlamentet om hur inledda överträdelseförfaranden mot enskilda medlemsstater fortlöper, i syfte att möjliggöra ett bättre samarbete och kunna informera berörda framställare om framsteg i ett tidigt skede.

12.  Europaparlamentet anser att kommissionen, för öppenhetens skull och i en anda av lojalt samarbete mellan de olika EU-institutionerna enligt ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen, på parlamentets begäran och när så krävs bör lämna en sammanfattning av alla individuella ärenden i fråga om EU Pilot-förfarandena. Parlamentet påminner om tidigare begäranden som utskottet för framställningar har gjort för att säkerställa tillgång till handlingar som rör EU Pilot‑förfaranden och överträdelseförfaranden, eftersom framställningar ofta leder till att den typen av förfaranden inleds. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att informera utskottet för framställningar om hur de överträdelseförfaranden som har direkt koppling till framställningarna utvecklas. Parlamentet inser behovet av att säkerställa maximal insyn vid spridningen av information om EU Pilot-förfarandena och om redan slutförda överträdelseförfaranden.

13.  Europaparlamentet anser att all viktig information som rör överträdelseförfaranden som har inletts som en följd av undersökningar med anknytning till framställningar i god tid bör överlämnas till parlamentet, och i synnerhet på utskottet för framställningars begäran.

14.  Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att förbättra samarbetet med de nationella parlamenten och deras berörda utskott och med medlemsstaternas regeringar, i synnerhet för att kunna säkerställa att en framställning tas om hand av relevanta och behöriga myndigheter, och upprepar sin uppmaning om att man bör inleda en strukturerad dialog med medlemsstaterna i form av regelbundna sammanträden med berörda nationella parlamentsutskott. Parlamentet välkomnar att en delegation från den tyska förbundsdagens utskott för framställningar närvarade vid utskottets sammanträde den 4 maj 2015, och uppmanar företrädarna från medlemsstaterna och berörda lokala och/eller regionala myndigheter att delta i framställningsutskottets sammanträden. Parlamentet upprepar vikten av att företrädare för rådet och kommissionen deltar vid sammanträden och utfrågningar i utskottet för framställningar.

15.  Europaparlamentet framhåller att en ändamålsenlig tillämpning av unionsrätten bidrar till att stärka EU-institutionernas trovärdighet, och påminner om att rätten att göra framställningar, såsom föreskrivs i Lissabonfördraget, är en viktig del av det europeiska medborgarskapet och ett konkret mätinstrument för granskningen av tillämpningen av unionsrätten och upptäckt av möjliga svagheter. Parlamentet uppmanar utskottet för framställningar att inrätta regelbundna sammanträden med de nationella utskotten för framställningar i syfte att öka medvetenheten, både i EU och i medlemsstaterna, om EU-medborgarnas bekymmer samt stärka deras rättigheter genom bättre lagstiftning – och tillämpning av lagstiftningen – på EU-nivå.

16.  Europaparlamentet upprepar den uppmaning som riktades i betänkandet om verksamheten i utskottet för framställningar 2013(1), nämligen att man bör lansera en förbättrad strukturerad dialog med medlemsstaterna genom att hålla regelbundna sammanträden med ledamöter från nationella framställningsutskott eller medlemmar från andra behöriga myndigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att registrera rekommendationerna i rapporterna från undersökningsuppdrag och dialoger.

17.  Europaparlamentet välkomnar att 191 medborgare har lagt fram sina framställningar direkt inför utskottet för framställningar under 2015. Parlamentet påminner om och stöder dessutom användningen av videokonferenser eller av annan teknik för att framställarna ska kunna delta aktivt i arbetet i utskottet för framställningar om de inte kan vara fysiskt närvarande.

18.  Europaparlamentet noterar kommissionens strikta och smala tolkning av artikel 51.1 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, där det bland annat fastställs att stadgan riktar sig till medlemsstaterna ”enbart när dessa tillämpar EU-lagstiftningen”. Parlamentet konstaterar att det i artikel 51.2 fastställs att stadgan inte innebär ”någon utvidgning av tillämpningsområdet för unionsrätten utanför unionens befogenheter”. Parlamentet uppmanar eftertryckligen till en vidare tolkning av omfattningen av stadgans tillämpningsområde, och till att nyttan med denna artikel i slutänden omprövas i framtida översyner av stadgan och fördragen. Parlamentet betonar att inget hindrar medlemsstaterna från att fullt ut tillämpa stadgans bestämmelser i sin nationella lagstiftning i syfte att garantera att deras medborgares grundläggande rättigheter skyddas, utöver genomförandet av unionsrätten, och påminner om att de också är bundna av sina internationella skyldigheter.

19.  Europaparlamentet anser det beklagligt att framställare fortfarande inte erhåller tillräcklig information om varför deras framställning ansågs vara otillåtlig.

20.  Europaparlamentet beklagar likaså kommissionens strikta och inskränkande tolkning av artikel 51 i stadgan om de grundläggande rättigheterna som innebär att bestämmelserna riktar sig […] till unionens institutioner, organ och organisationer med hänvisning till subsidiaritetsprincipen liksom till medlemsstaterna enbart när de genomför EU-rätten. Parlamentet påminner om att medborgarnas förväntningar till följd av artikel 51 i stadgan ofta är högre än vad som är tillåtet enligt de strikt juridiska bestämmelserna i stadgan, och att de ofta blir besvikna på grund av denna strikta och inskränkande tolkning, och uppmanar därför kommissionen att hitta ett nytt sätt att tolka artikel 51 som bättre motsvarar dessa förväntningar.

21.  Europaparlamentet anser det beklagligt att Polens och Förenade kungarikets medborgare fortfarande inte omfattas av skyddet i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

22.  Europaparlamentet understryker att två ledamöter i januari 2015 blev utsedda till representanter för utskottet för framställningar avseende FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och att de bidrog till en första rapport från EU till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Genève i Schweiz den 27–28 augusti 2015, och understryker även det viktiga arbete som utskottet för framställningar kontinuerligt utfört när det gäller att genomföra FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att 2015 var ett mycket viktigt år, eftersom ett FN-organ för första gången granskade hur de människorättsliga skyldigheterna uppfylls i EU. Parlamentet välkomnar att en FN-kommitté fick tillfälle att sätta sig in i alla detaljer i den skyddsfunktion som utskottet för framställningar fyller. Parlamentet betonar att utskottet har börjat inbegripa kommitténs slutliga kommentarer om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i sin handläggning av framställningar(2). Parlamentet välkomnar att den offentliga utfrågningen på temat ”skydd av rättigheter för personer med funktionsnedsättning mot bakgrund av mottagna framställningar”, som anordnades av utskottet för framställningar den 15 oktober 2015, var lättillgänglig. Parlamentet uppmärksammar de viktiga slutsatserna från den undersökning som beställts av utredningsavdelning C om den skyddande funktion som utskottet för framställningar utövar när det gäller att genomföra FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet anser att det är viktigt att utskottet för framställningar fortsätter att anordna evenemang kring frågan om framställningar som berör funktionsnedsättning. Parlamentet begär att framställningsutskottet och dess sekretariat förstärks så att de kan fullgöra sin skyddsfunktion korrekt. Parlamentet begär att en tjänsteman utses som ansvarig för behandlingen av problem som rör funktionsnedsättning. Parlamentet noterar de viktiga uppföljningsåtgärder som vidtagits av utskottet 2015 när det gäller funktionsnedsättning i mer specifika fall, t.ex. ratificeringen av Marrakechfördraget, hävandet av blockeringen av direktivet mot diskriminering, tullbefrielse för vissa varor som är särskilt utformade för att främja personer med funktionsnedsättnings utbildning samt deras vetenskapliga eller kulturella framsteg och om stöd till personer som vårdar familjemedlemmar med funktionsnedsättning.

23.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen till en snar ratificering på EU-nivå av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången till publicerade verk för personer som är blinda, har nedsatt syn eller något annat läshandikapp, trots den konflikt om befogenheter som har lagts fram för Europeiska unionens domstol. Parlamentet påminner om att kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning i sina avslutande iakttagelser från september 2015 framhöll att EU fortfarande uppvisar vissa brister vad gäller efterlevnaden av konventionen. Parlamentet konstaterar att EU är skyldig att å det snaraste anta en ändrad EU-lag om tillgänglighet, som innehåller effektiva och tillgängliga klagomåls- och verkställighetsmekanismer. Parlamentet noterar också kravet på att särskilja kommissionens roller genom att koppla bort den från den oberoende övervakningsramen, i syfte att garantera att lämpliga resurser finns att tillgå för utförandet av övervakningsramens funktioner.

24.  Europaparlamentet betonar den mångfald av teman som tas upp i medborgarnas framställningar, exempelvis grundläggande rättigheter, barns välmående, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, rättigheter för personer som tillhör olika minoritetsgrupper, barns rättigheter, den inre marknaden, miljörätt, anställningsförhållanden, migrationspolitik, handelsavtal, folkhälsofrågor, transporter, djurs rättigheter och diskriminering.

25.  Europaparlamentet framhäver den känsliga karaktär de framställningar som rör barns rättigheter har, eftersom det i dessa fall krävs att framställarens oro bemöts snabbt och på ett tillbörligt sätt, samtidigt som barnets bästa måste komma i första hand när utskottet för framställningar gör sina undersökningar.

26.  Europaparlamentet anser att anordnandet av offentliga utfrågningar är ett viktigt verktyg för att mer ingående kunna undersöka de problem som omfattas av EU:s verksamhetsområden, liksom allmänna aspekter i EU:s funktionssätt och underliggande brister. Parlamentet uppmärksammar de offentliga utfrågningar som anordnades den 26 februari 2015 tillsammans med utskottet för konstitutionella frågor om EU:s medborgarinitiativ, den 23 juni 2015 om rätten att göra framställningar samt den 15 oktober 2015 om skyddet av rättigheter för personer med funktionsnedsättning, den 11 maj 2015 med tre andra utskott om det europeiska medborgarinitiativet ”Stop Vivisection” (Stoppa djurförsöken), och anser även att den workshop som anordnades den 1 december 2015 tillsammans med rättsutskottet om gränsöverskridande adoptioner var till nytta.

27.  Europaparlamentet anser att det europeiska medborgarinitiativet är en ny politisk rättighet för medborgarna och ett viktigt verktyg som sätter agendan för deltagandedemokrati i EU. Det gör det möjligt för medborgarna att medverka direkt och aktivt i projekt och processer som berör dem, och denna potential måste tveklöst utnyttjas till fullo och stärkas avsevärt om man ska kunna uppnå bästa resultat och uppmuntra så många EU-medborgare som möjligt att delta i vidareutvecklingen av den europeiska integrationsprocessen. Parlamentet anser likaså att det måste räknas som ett av EU:s prioriterade mål att stärka sina institutioners skydd för grundläggande rättigheter, demokratiska legitimitet och öppenhet. Parlamentet påminner kommissionen om behovet av att följa rekommendationerna i Europaparlamentets resolution av den 28 oktober 2015 om det europeiska medborgarinitiativet(3) för att på så sätt säkerställa att rätten att lägga fram medborgarinitiativ verkligen kan utövas. Parlamentet upprepar sitt åtagande att proaktivt medverka i anordnandet av offentliga utfrågningar om godkända medborgarinitiativ, och förbinder sig att på institutionsnivå se till att denna inkluderande process effektiviseras och att se till att initiativen får en lämplig lagstiftningsmässig uppföljning.

28.  Europaparlamentet anser det beklagligt att kommissionen anser att det är för tidigt att se över förordning (EU) nr 211/2011 av den 1 april 2012, som trädde i kraft för tre år sedan. Parlamentet anser att det är nödvändigt att noggrant utvärdera förordningens genomförande i praktiken för att åtgärda alla påträffade brister och komma med genomförbara lösningar för att snart kunna göra en översyn, så att det kan garanteras att de förfaranden och förhållanden som behövs för medborgarinitiativet blir verkligt tydliga, enkla, lätta att tillämpa och proportionerliga. Parlamentet välkomnar kommissionens rapport av den 31 mars 2015 om medborgarinitiativet och Europeiska ombudsmannens beslut OI/9/2013/TN, och uppmanar kommissionen att i sin översyn av detta instrument säkerställa att det europeiska medborgarinitiativet säkerställa att medborgarinitiativet faktiskt bidrar med något till unionen i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och att alla lämpliga rättsliga åtgärder vidtas i syfte att tillhandahålla en ordentlig uppföljning när ett medborgarinitiativ bedöms ha slutförts på ett framgångsrikt sätt. Parlamentet begär att kommissionen med tanke på de olika brister som konstaterats så snart som möjligt lägger fram ett förslag om reform av förordning (EU) nr 211/2011.

29.  Europaparlamentet uppmärksammar sin resolution av den 8 oktober 2015 om hypotekslagstiftning och riskfyllda finansiella instrument i Spanien(4) till följd av de framställningar som mottagits om denna fråga, där parlamentet lämnar en rad rekommendationer för en korrekt tillämpning av EU-lagstiftningen på hypoteksområdet och för att bekämpa bankernas missbruk. Parlamentet uppmanar kommissionen att nära övervaka alla medlemsstaters tillämpning av direktiv 2014/17/EU om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet, och direktiv 93/13/EEG om oskäliga villkor i konsumentavtal, och att utbyta bästa praxis för att förbättra skyddet av medborgare i ekonomiska svårigheter.

30.  Europaparlamentet är bekymrat över de bevis på att det finns brister i fråga om tillräcklig tillgång till rättslig prövning i vissa medlemsstater som har framkommit i samband med att framställningarna behandlas. Parlamentet anser att detta är en fråga av så stor betydelse att den genast måste tas itu med för att garantera att EU:s funktionssätt är fullständigt demokratiskt och att unionens medborgare och invånare kan utöva sina grundläggande rättigheter. Parlamentet anser också att EU bör statuera exempel genom att fullt ut införa den pelare i Århuskonventionen som gäller tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.

31.  Europaparlamentet uppmärksammar sin resolution av den 21 januari 2016 om verksamheten i utskottet för framställningar 2014 och sin resolution av den 25 februari 2016 om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2014.

32.  Europaparlamentet välkomnar återgången till en mer normal verksamhetsnivå vad gäller undersökningsresor, och förväntar sig att den fulla potentialen hos denna särskilda befogenhet för utskottet för framställningar kommer att utnyttjas under de närmsta åren och ända fram till dess att mandatperioden är till ända. Parlamentet betonar betydelsen av de arbetsdokument som framställs efter varje resa, inbegripet särskilda rekommendationer, och uppmanar uttryckligen de olika berörda myndigheterna att ta vederbörlig hänsyn till dessa. Parlamentet anser att det regelbundet bör göras en utvärdering av i vilken utsträckning dessa rekommendationer efterlevs.

33.  Europaparlamentet betonar det arbete som utförts av utskottet för framställningar 2015 för att ge framställarna tillgång till en webbportal, där de kan registrera sig, inge framställningar, ladda ned åtföljande handlingar och ansluta sig till framställningar som redan har godkänts för behandling. Parlamentet betonar att portalen är aktuell, och att de framställningar som registrerats 2013, 2014 och 2015 har lagts upp där. Parlamentet välkomnar att den nya sökfunktionen, funktionen för att ansluta sig till befintliga framställningar samt funktionen för skydd av framställarnas konfidentialitet har förnyats och förbättrats.

34.  Europaparlamentet påminner om att det ännu behövs åtgärder för att slutföra de återstående faserna i projektet för webbportalen för framställningar, där framställarna kan få information i realtid om hur handläggningen av deras framställningar fortskrider, automatiskt informeras om ändringar i handläggningsprocessen såsom förklaringen om tillåtlighet, mottagande av ett svar från kommissionen eller information om att deras framställning tas upp på dagordningen vid ett utskottssammanträde, med länken för webbsändning, och erbjuda kontakt med framställningsutskottets sekretariat för klar och direkt information. Parlamentet understryker att webbportalen är en mycket viktig informationskälla för EU-medborgarna, och att information om en framställnings hela livscykel därför bör tillhandahållas.

35.  Europaparlamentet framhäver antagandet av förordning nr 910/2014/EU om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden, och uppmanar eftertryckligen utskottet för framställningar såväl som alla EU‑institutioner att godta inlämnade handlingar som undertecknats elektroniskt från alla 28 medlemsstater.

36.  Europaparlamentet lyfter fram Solvit-nätverkets viktiga roll, som är ett nätverk för problemlösning mellan medlemsstaterna, och påpekar att nätverket, i samarbete med medlemsstaterna och deras nationella Solvit-centrum som är kopplade till de nationella förvaltningarna, bör utvecklas från grunden så att det når sin fulla potential. Parlamentet begär att Solvit-nätverket ges ökade resurser och att det görs en mer systematisk analys av de problem som upptäcks via nätverket, eftersom det bidrar till att ge en rättvisande bild av problem på den inre marknaden.

37.  Europaparlamentet uppmanar Förenade kungariket att ta del av rekommendationerna i rapporten från det undersökningsuppdrag som genomfördes i London den 5 och 6 november 2015 och godkändes av utskottet den 19 april 2016.

38.  Europaparlamentet betonar vikten av samarbete med Europeiska ombudsmannen och Europaparlamentets deltagande i det europeiska nätverket av ombudsmän. Parlamentet gläds även åt de goda förbindelserna mellan ombudsmannen och utskottet för framställningar inom ramen för det institutionella samarbetet. Parlamentet lovordar ombudsmannens arbete för att förbättra god förvaltning inom EU, och har särskilt uppskattat hennes regelbundna bidrag till arbetet i utskottet för framställningar under året.

39.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och framställningsutskottets betänkande till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt deras framställningsutskott och nationella ombudsmän eller liknande behöriga organ.

(1)

Antagna texter, P7_TA(2014)0204.

(2)

Antagen av FN-kommittén vid dess fjortonde sammanträde (17 augusti–4 september 2015); Se följande länk: http://tbinternet.ohchr.org/_layouts/treatybodyexternal/Download.aspx?symbolno=CRPD%2fC%2fEU%2fCO%2f1&Lang=en

(3)

Antagna texter, P8_TA(2015)0382.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2015)0347.


MOTIVERING

Syftet med årsrapporten för 2015 är att ge en överblick över arbetet i utskottet för framställningar. Utskottets verksamhetsprogram är inte knutet till kommissionens lagstiftningsprogram, utan fastställs av medborgarna när de utövar sin rätt att inge framställningar till parlamentet och uttrycker sina betänkligheter mot unionens olika politikområden och lagar.

Avsikten med årsrapporten är att ge en klar och fullständig bild av arbetet inom utskottet för framställningar. I rapporten presenteras statistik om antalet framställningar som tagits emot, hanterats eller avslutats av utskottet, samt statistik med anknytning till de länder som berörs och de ärenden som behandlas. Statistiken utgör ett viktigt kvantitativt redskap för att utvärdera utskottets arbete. I rapporten anges även andra aspekter såsom förbindelserna med andra EU-institutioner och nationella och regionala myndigheter.

Rätten att inge framställningar till Europaparlamentet: en hörnsten i EU-medborgarskapet

Årsstatistiken för 2015 visar att huvuddelen av medborgarna som vänder sig till parlamentet för att söka dess stöd gör det i frågor som har att göra med miljön, rättsväsendet, den inre marknaden och de grundläggande rättigheterna.

Vissa framställare försöker göra sina röster hörda genom att lägga fram förslag och idéer om hur EU:s politik ska utvecklas och några vänder sig till Europaparlamentet för att klaga över beslut som fattats av nationella myndigheter och framföra invändningar mot domar som avkunnats av nationella domstolar. En del framställare påtalar brister i genomförandet av EU‑lagstiftningen, som antingen beror på grund av ett felaktigt införlivande eller på att unionsreglerna helt enkelt inte tillämpas.

Enligt statistiken tog Europaparlamentet emot 1 431 framställningar under 2015, vilket innebär en minskning med 47 % jämfört med de 2 714 framställningar som kom in under 2014. Föregående år (2013 och 2014) kan betraktas en topp vad gäller antalet mottagna framställningar. Den stora minskningen under 2015 (med nästan hälften) återspeglar en förändrad tendens efter den kontinuerliga ökningen av antalet mottagna framställningar under den senaste mandatperioden.

Statistisk analys av de framställningar som togs emot under 2015 jämfört med 2014

Handläggning av framställningar

Handläggning av framställningar

Antal framställningar

%

Antal framställningar

%

 

2014

2015

Tillåtliga och pågående

790

29,1

519

36,3

Tillåtliga och avslutade

817

30,1

424

29,6

Otillåtliga

1070

39,4

483

33,8

Inväntar beslut

37

1,4

5

0,3

Totalt antal registrerade framställningar

2714

100

1431

100,0

Handläggning av framställningar

Antal framställningar

%

Antal framställningar

%

 

2014

 

2015

 

Tillåtliga och pågående

790

100

519

100

Tillåtliga och vidarebefordrade till andra organ för yttrande

77

9,7

42

8

Tillåtliga och vidarebefordrade till andra organ för kännedom

380

48,1

359

69,2

Tillåtliga och vidarebefordrade till Europeiska kommissionen för yttrande

688

87,0

464

89,4

2015

 

2014

Handläggning

Antal framställningar

Andel

 

Handläggning

Antal framställningar

Andel

Tillåtliga

943

65,9

 

Tillåtliga

1630

60,0

Otillåtliga

483

33,8

 

Otillåtliga

1083

39,9

Inväntar beslut

5

0,3

 

Inväntar beslut

2

0,1

Totalt antal

1431

100

 

Totalt antal

2715

100

Under 2015 förklarades 943 framställningar tillåtliga (65,9 % av totalt 1 431) och 483 förklarades otillåtliga (33,8 %).

Av de 907 framställningar som togs emot under 2015 kunde 63,4 % avslutas på ett tidigt stadium av förfarandet, antingen på grund av att de förklarades otillåtliga (33,8 %) eller på grund av att de kunde avslutas direkt efter att framställarna hade fått information kring de ärenden som de hade tagit upp, eller genom att de vidarebefordrades till andra utskott inom parlamentet för kännedom, eftersom de hörde till deras ansvarsområde (29,6 %). Utskottet för framställningar har under 2015 kommit tillrätta med den eftersläpning som fanns i behandlingen av framställningar, vilket i stor utsträckning förbättrar förbindelserna med framställarna då handläggningstiden för deras framställningar har förkortats.

Det är värt att nämna att andelen framställningar som förklarats otillåtliga har minskat jämfört med 2014 (6,1 % under 2015) och att andelen tillåtliga framställningar har ökat (5,9 %). Andelen tillåtliga framställningar som avslutats i de första instanserna av förfarandet fortsätter att vara den samma, runt 30 %.

När det gäller framställningar och de beslut som fattats av ledamöter i utskottet för framställningar finns det tydliga skillnader i handläggningen mellan 2014 och 2015: Andelen beslut om att sända framställningar för kännedom till andra organ har ökat till 21 % och andelen beslut om att sända framställningar för yttrande till andra organ än kommissionen håller sig runt 8 %. Kommissionen är fortfarande utskottet för framställningars främsta samarbetspartner i behandlingen av framställningar som inte avslutas i de första instanserna av förfarandet, då ca 90 % av dessa (464 av 519) sänds till kommissionen för kännedom och yttrande.

Antal framställningar per land

Jämfört med 2014 har några förändringar noterats i förteckningen över framställningarnas ursprungsländer. Spanien ligger 2015 fortfarande på första plats, följt av Italien, Tyskland, Rumänien och Polen (2014 innehade Förenade kungariket femteplatsen). Det är dock värt att nämna att en betydande ökning har skett i andelen italienska framställningar, från 7,9 % till 12,3 %.

De baltiska länderna Litauen, Estland och Lettland är ännu en gång sist i förteckningen.

2015

 

2014

Land

Antal framställningar

%

 

Land

Antal framställningar

%

Europeiska unionen

491

29,7

 

Europeiska unionen

908

28,9

Spanien

213

12,9

 

Spanien

449

14,3

Italien

203

12,3

 

Tyskland

271

8,6

Tyskland

153

9,3

 

Italien

248

7,9

Rumänien

104

6,3

 

Rumänien

199

6,3

Polen

57

3,5

 

Förenade kungariket

109

3,5

Övriga

431

26,0

 

Övriga

1071

34,0

Antal framställningar per land under 2015

 

Framställningarnas vanligaste teman

Såsom redan nämnts var miljöfrågor under 2015 det område som oroade flest framställare, följt av rättsliga frågor, hur den inre marknadens fungerar, grundläggande rättigheter och transportfrågor.

2015

 

2014

Teman

Antal framställningar

Andel

 

Teman

Antal framställningar

Andel

Miljö

174

9,2

 

Rättvisa

300

8,3

Rättvisa

142

7,5

 

Miljö

284

7,8

Inre marknaden

139

7,3

 

Inre marknaden

266

7,3

Grundläggande rättigheter

84

4,4

 

Grundläggande rättigheter

208

5,7

Transporter

84

4,4

 

Hälsa

173

4,8

Hälsa

78

4,1

 

Socialpolitik

158

4,4

Sysselsättning

74

3,9

 

Transporter

117

3,2

Socialpolitik

60

3,2

 

Utbildning och kultur

113

3,1

Utbildning och kultur

57

3,0

 

Sysselsättning

108

3,0

Egendom och återlämning

32

1,7

 

Egendom och återlämning

55

1,5

Övriga

974

51,3

 

Övriga

1,844

50,9

Språk i framställningarna

Några smärre förändringar märks också om antalet framställningar delas in efter språk: Tyska och engelska är under 2015, liksom 2014, de språk som framställarna använt mest, och deras procentandelar är oförändrade. Italienska och spanska återfinns på tredje och fjärde plats (under 2015 skedde en ökning av framställningar på italienska från 16,8 till 18,2 %). De fyra språken tyska, engelska, italienska och spanska stod för tre fjärdedelar av de mottagna framställningarna (74,5 %).

Estniska och lettiska ligger sist (med en framställning vardera).

2015

 

2014

Språk

Antal framställningar

Andel

 

Språk

Antal framställningar

Andel

Tyska

306

21,4

 

Tyska

607

22,4

Engelska

269

18,8

 

Engelska

496

18,3

Italienska

260

18,2

 

Kastilianska

456

16,8

Kastilianska

230

16,1

 

Italienska

400

14,7

Franska

71

5,0

 

Franska

151

5,6

Rumänska

71

5,0

 

Rumänska

135

5,0

Polska

66

4,6

 

Polska

105

3,9

Övriga

158

11,0

 

Grekiska

92

3,4

 

 

 

 

Övriga

273

10

Antal framställningar per språk under 2014

 

Framställarnas nationalitet

Indelat efter nationalitet fortsätter tyskarna att vara de mest aktiva framställarna 2015, följt av italienare och spanjorer, precis som 2014. Rumänska, polska och brittiska framställare kommer härnäst. På de sista platserna finns medborgare i Malta och Luxemburg, som tillsammans endast skickade in fem framställningar under 2015.

2015

 

2014

Huvudframställarens nationalitet

Antal framställningar

Andel

 

Huvudframställarens nationalitet

Antal framställningar

Andel

Tyskland

295

20,54

 

Tyskland

551

20,2

Italien

275

19,15

 

Spanien

468

17,1

Spanien

225

15,67

 

Italien

425

15,6

Rumänien

103

7,17

 

Rumänien

196

7,2

Polen

91

6,34

 

Förenade kungariket

143

5,2

Förenade kungariket

74

5,15

 

Frankrike

129

4,7

Frankrike

63

4,39

 

Polen

123

4,5

Grekland

40

2,80

 

Grekland

113

4,1

Övriga

270

18,79

 

Övriga

574

21,9

Antal framställningar per nationalitet under 2015

 

Framställningens format

När det gäller framställningens format råder motsatt tendens jämfört med 2014 vad gäller att sända in framställningar via e-post med hjälp av formuläret på internet (från 80 % under 2014 till 69,3 % under 2015) medan framställningar per brev ökat med 10 % (20 % under 2014 till 30,7 % under 2015). Hur förklara den här förändringen när webbportalen borde göra det lättare att sända in handlingar genom att bifoga dem till framställningen digitalt? Kanske beror det på att de medborgare som sänder in framställningar inte har så stora kunskaper om internet och dess möjligheter. Det är därför viktigt att möjligheten att sända in framställningar via brev bibehålls för att överbrygga den här digitala, och kanske även generationsbundna, klyftan. Eventuellt borde tillgängligheten till webbportalen ses över för att göra den enklare och användarvänligare.

2015

 

2014

Framställningens format

Antal framställningar

%

 

Framställningens format

Antal framställningar

%

E-post

992

69,3

 

E-post

2174

80

Brev

439

30,7

 

Brev

540

20

Framställningarnas format under 2015

 

Handläggning av framställningar

När det gäller handläggningen av framställningarna bör det framhållas att de allra flesta av de tillåtliga framställningarna, 80 %, avslutas under året som följer sedan de bedömts som tillåtliga och tagits upp för behandling. Det är endast ett begränsat antal framställningar som inte kan avslutas inom fyra år. De pågående framställningarna gäller till största delen överträdelseförfaranden vid domstolen eller frågor som ledamöterna vill följa upp mer ingående.

Handläggning av framställningar

År

Pågående framställningar

Avslutade framställningar

2015

519

36,3 %

912

63,7 %

2014

385

14,2 %

2330

85,8 %

2013

434

15,0 %

2457

85,0 %

2012

190

9,6 %

1796

90,4 %

2011

94

6,6 %

1320

93,4 %

2010

60

3,6 %

1596

96,4 %

2009

25

1,3 %

1899

98,7 %

2008

34

1,8 %

1852

98,2 %

2007

32

2,1 %

1474

97,9 %

2006

10

1,0 %

1011

99,0 %

2005

3

0,3 %

1013

99,7 %

2004

5

0,5 %

997

99,5 %

2003

0

0 %

1315

100 %

2001

0

0 %

1132

100 %

2000

0

0 %

908

100 %

Vid analys av statistiken över framställningarna framgår att de flesta av de otillåtliga framställningarna avvisas på grund av att framställarna fortfarande förväxlar medlemsstaternas och EU:s befogenheter. De blandar också ihop EU-institutionernas befogenheter med Europarådets och Europeiska domstolen för mänskliga rättigheters. Detta visar att man bör fördubbla insatserna för att ge medborgarna bättre information om vad rätten att inge framställningar egentligen innebär och vad de kan uppnå genom att utöva denna rättighet.

Den nya webbportalen som togs i användning i november 2014 gör att framställarna nu kan registrera sig, skapa en framställning, bifoga de dokument som krävs och använda andra befintliga och mottagna framställningar som stöd utan att behöva skapa en ny framställning.

Framställarna hittar där också upplysningar om arbetet i utskottet för framställningar, liksom möjligheter till snabbare åtgärder genom att använda andra kanaler som står till deras förfogande inom EU eller på nationell nivå (Solvit, EU Pilot, nätet av Europeiska konsumentcentrum, Europeiska ombudsmannen, nationella ombudsmän eller framställningsutskott i de nationella parlamenten). Till viss del förklarar detta varför antalet framställningar har minskat avsevärt under 2015, eftersom framställarna kanske har vänt sig till andra mer närliggande organ eller enheter med bättre kapacitet för att kunna lösa deras problem.

Kommissionen håller med Europaparlamentet om att Solvit bör utvecklas ytterligare och att det är viktigt att alla personer och företag som är i behov av tjänsten kan använda den samt att Solvit bör ha de resurser som krävs för detta. Men detta kan endast uppnås i samarbete med medlemsstaterna, eftersom nationella Solvit-center är delar av den nationella administrationen. Kommissionen samarbetar med medlemsstaterna för att utveckla Solvits fulla potential och för att genomföra en mer systematiskt utvecklad analys av de identifierade problemen.

Kommissionen anser att när framställaren har gett sitt samtycke, och beroende på medlemsstaternas beslut i framställarens ärende (eftersom Solvit är ett nätverk för problemlösning mellan medlemsstaterna), kan informationen från Solvit bli tillgänglig för utskottet för framställningar i de fall då framställningarna ska handläggas av utskottet för framställningar. När det gäller informationsspridning kan detta leda till att skyddet för objektet för inspektion, undersökning och revision försvagas. Den här typen av information får inte offentliggöras förrän skyddet inte längre behövs, om det inte finns ett övervägande allmänintresse av att sprida informationen.

Den nya webbportalen som lanserades 2014 finns på följande adress: http://www.petiport.europarl.europa.eu/petitions/es/main. Dessutom har man förbättrat portalen avseende sökfunktion, funktionen för att ansluta sig till befintliga framställningar samt funktionen för skydd av framställarnas sekretess. Framställningar från 2013, 2014 och 2015 finns redan på webbplatsen, och just nu arbetar man med att ladda upp de framställningar som inkommit under 2016, för att möjliggöra större insyn i utskottets arbete.

Förbindelser med Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionen är fortfarande den naturliga samarbetspartnern för utskottet för framställningar vid behandlingen av framställningarna, eftersom kommissionen är ansvarig för att övervaka att EU-lagstiftningen genomförs och följs. Kommissionen är mycket engagerad i arbetet med framställningarna och svarar så snabbt som möjligt på de framställningar som skickas från parlamentet. Kommissionens svar omfattar de framställningar från utskottet för framställningar som ingår i befogenhetsområdena. De skriftliga svaren följs upp och förklaras i detalj under de muntliga debatterna vid utskottets sammanträden med ledamöter från kommissionen.

I betänkandet från 2014 uppmanade utskottet för framställningar kommissionen att informera om utvecklingen av överträdelseförfaranden med direkt koppling till framställningarna. Enligt ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen ska emellertid kommissionen informera parlamentet om enskilda fall.

Kommissionen tillämpar en restriktiv tolkning av undantagen i förordning nr 1049/2001 både enligt vedertagen rättspraxis från domstolen och enligt Århuskonventionen (förordning nr 1367/2006). I artikel 6.1 i förordningen fastställs att utelämning bör garanteras när den begärda informationen rör miljöutsläpp. Domstolen bekräftade kommissionens nuvarande politik om att inte lämna ut handlingar som rör pågående utredningar, särskilt de som gäller eventuella överträdelser av unionsrätten, inbegripet när de rör miljöinformation eller utsläppsinformation (mål LPN C-514 / 11P och ClientEarth C-612 / 13P).

En tvistefråga mellan kommissionen och utskottet för framställningar har varit kommissionens tolkning av stadgan om de grundläggande rättigheterna och särskilt artikel 51 som bland annat fastställer att stadgan gäller medlemsstaterna endast när dessa tillämpar unionsrätten.

Utskottet tolkar denna bestämmelse enligt domstolens rättspraxis. Kommissionen anser att detta inte innebär att medborgarna står utan skydd när de anser att deras grundläggande rättigheter kränks på grund av bristande tillämpning av EU-lagstiftningen. I sådana fall är det medlemsstaternas ansvar att se till att de grundläggande rättigheterna respekteras och skyddas på ett effektivt sätt i enlighet med nationell lagstiftning och internationella skyldigheter i fråga om de mänskliga rättigheterna. I sådana fall bör man söka en lösning på nationell nivå med hjälp av de behöriga nationella myndigheterna, eventuellt genom en medlare eller på rättslig väg. När de mänskliga resurserna inte räcker till får tvisten lösas i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg. Det är värt att nämna att kommissionens vice ordförande Frans Timmermans givit ett löfte om att undersöka svårigheterna och begränsningarna med framställningarna, i enlighet med artikel 51 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

Förbindelser med rådet

Utskottet för framställningar gläds åt rådets närvaro vid utskottets sammanträden men beklagar att detta inte resulterar i ett mer aktivt samarbete som skulle göra det möjligt att lösa de framställningar för vilka samarbetet med medlemsstaterna är avgörande. Utskottet understryker ändå insatserna från vissa medlemsstater som flitigt följer utskottets sammanträden.

Förbindelser med Europeiska ombudsmannen – utfrågning med ombudsmannen

Utskottet för framställningar har goda interinstitutionella förbindelser med Europeiska ombudsmannen Emily O’Reilly och hon har vid flera tillfällen talat inför utskottet. Ombudsmannen presenterade sin årliga rapport för Europaparlamentets talman den 26 maj 2015 och den 23 juni 2015 vid utskottet för framställningars sammanträde.

Europeiska ombudsmannen har utnyttjat sina befogenheter för att genomföra strategiska undersökningar på eget initiativ och har antagit en ny strategi för de kommande fem åren med ett mer strategiskt fokus på att hantera systemrelaterade problem och främja en god administration.

Ombudsmannen betonar de viktiga frågorna inom sitt område (öppenhet inom unionens institutioner, öppenhet inom påtryckningsgrupper och kliniska prövningar, de grundläggande rättigheterna, etiska frågor, medborgarnas delaktighet i unionens beslutsfattande, projekt och program som finansieras av unionen samt unionens konkurrenspolitik).

Utskottet för framställningar deltog i det tionde nationella seminariet för det europeiska ombudsmannanätverket som ägde rum i Warszawa, Polen den 26–28 april 2015 och som anordnades av den polska ombudsmannen, professor Irena Lipowicz, och den europeiska ombudsmannen Emily O’Reilly. Seminariets tema var ”ombudsmän mot diskriminering.”

Samarbete med Europaparlamentets rättstjänst

Rättstjänsten representerar parlamentet i alla rättsliga organ, erbjuder juridiskt bistånd för samtliga organ inom parlamentet och närvarar regelbundet vid utskottet för framställningars sammanträden när ordföranden ber om tjänstens synpunkter. Under 2015 bad man om synpunkter på frågan om tillgång till databasen för e-framställningar för parlamentets samtliga ledamöter.

Undersökningsuppdrag genomförda under 2015 och besök av andra institutioner

Ÿ  Den 5 maj 2015 fick utskottet för framställningar besök av en delegation från den tyska förbundsdagens utskott för framställningar. Man diskuterade ett antal tyska framställningar med Kersten Steinke rörande beskattning, fri rörlighet för varor, personer, jordbruk och hälsa.

Ÿ  Den 5 och 6 november 2015 genomfördes en undersökningsresa till London på grund av frågor om skydd av barn i Förenade kungariket och särskilt frågan om icke godkänd adoption. I några av de mottagna framställningarna hävdades att de behöriga myndigheterna hade agerat på ett diskriminerande sätt mot föräldrarna som inte var brittiska medborgare. Delegationens medlemmar fick möjlighet till bättre inblick i situationen genom ett möte med representanter från de olika behöriga institutionerna i Förenade kungariket. Delegationens medlemmar utarbetade en broschyr och rekommendationer som man röstade om i utskottet 2016.

Offentliga utfrågningar och utfrågningar om de europeiska medborgarinitiativen

Ÿ  Den 26 februari 2015 anordnade utskottet för framställningar tillsammans med utskottet för konstitutionella frågor en utfrågning om det europeiska medborgarinitiativet och tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning nr 211/2011 av den 16 februari 2011.

Ÿ  Den 11 maj 2015 anordnade utskottet för framställningar tillsammans med utskotten för jordbruk, miljö och industri en utfrågning om medborgarinitiativet ”stoppa djurförsök”.

Ÿ  Den 23 juni 2015 anordnade utskottet för framställningar en utfrågning där följande teman togs upp: Rätten att göra framställningar som en grundläggande rättighet, inklusive domstolens rättspraxis om rätten att göra framställningar och utskottet för framställningars påverkan på den europeiska lagstiftningen. I utfrågningen deltog flera medlemmar ur Wales nationalförsamling: William Powell, ordförande för utskottet för framställningar och Joyce Watson, ledamot i utskottet för framställningar i Wales nationalförsamling.

Ÿ  Den 15 oktober 2015 anordnade utskottet för framställningar en utfrågning på temat skydd av rättigheter för personer med funktionsnedsättning mot bakgrund av mottagna framställningar. I början av utfrågningen presenterades en undersökning om den skyddande funktion som utskottet för framställningar utövar när det gäller att genomföra FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som presenterades av professor Mark Priestly från centrum för studier av funktionsnedsättningar vid universitetet i Leeds.

Ÿ  Den 1 december 2015 anordnade utskottet för framställningar och utskottet för rättsliga frågor en workshop om adoptioner över gränserna.

Viktiga ämnen under 2015

Hypotekslagstiftning och finansiella riskinstrument

Ÿ  I april 2015 diskuterade man ett antal framställningar om tragiska personliga historier där tusentals medborgare hade förlorat en del av eller hela sina livsbesparingar på preferensaktier. Andra framställningar som har gjort stort intryck är de med information från det civila samhällets organisationer som protesterat mot avhysningar, oskäliga klausuler i hypoteksavtal och avsaknaden av konsumentskydd. Utskottet för framställningar presenterade flera rekommendationer för korrekt tillämpning av unionslagstiftningen om inteckningsrätten. Utskottet bad kommissionen att närmare undersöka tillämpningen i samtliga medlemsstater enligt direktiv 2014/17/EU om konsumentkreditavtal och dela med sig av bästa praxis för att förbättra medborgarnas skydd när det gäller ekonomiska svårigheter med betoning på att grundläggande finansiell upplysning är ytterligare ett verktyg för att undvika överskuldsättningens konsekvenser. Utskottet för framställningar beslutade sig för att ställa en muntlig fråga om lånelagstiftningen och de finansiella riskinstrumenten i Spanien och att diskutera frågan vid Europaparlamentets plenarsammanträde för att nå en lösning.

Miljöfrågor

Ÿ  I november diskuterades flera framställningar om nattliga flygningar på de europeiska flygplatserna med allvarliga konsekvenser för grannarna till flygplatserna i Köln/Bonn, Frankfurt, Siena, Bryssel, Charles de Gaulle – Roissy, Madrid Barajas, Bérgamo och Ciampino i Rom.

Ÿ  I november diskuterades flera framställningar om att bevara en utrotningshotad art i Europa – vargen: i Sachsen (Tyskland), Asturien (Spanien) och Sverige.

Funktionsnedsättning

Ÿ  Många framställningar som diskuterades i september 2015 gällde rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, såsom framställningen från Europeiska handikappforumet med 1 364 984 underskrifter (”1 million 4 disability”) som vittnar om de svårigheter som personer med funktionsnedsättningar kan möta och det faktum att de inte åtnjuter de grundläggande rättigheter och friheter som fastställs i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

I januari 2015 utsågs Rosa Estarás och Soledad Cabezón Ruiz till representanter för utskottet för framställningar vad gäller FN:s konvention och tillämpningen av rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och de bidrog till en första rapport från EU till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättningar i Genève, Schweiz den 27–28 augusti 2015.

Slutsatser

Utskottet för framställningar har möjligheten att föra en dialog med medborgarna och bör ta sig an denna stora utmaning, inte minst med tanke på folkomröstningen i Förenade kungariket, eftersom utskottet kan bidra till att återupprätta banden mellan EU:s institutioner och medborgare.

Utskottet för framställningar måste lyssna till och försöka lösa problem som påverkar medborgarna, eftersom utskottet genom framställningarna kan utvärdera gemenskapslagstiftningens påverkan på medborgarnas dagliga liv, samtidigt som man ökar möjligheterna för Europaparlamentet att reagera och lösa problem som i första hand är kopplade till tillämpningen av EU:s lagstiftning. Framställningar är en värdefull informationskälla för att upptäcka brister i hur EU-lagstiftningen tillämpas.

Genom utskottet för framställningar måste vi arbeta för att återfå medborgarnas förtroende, och detta måste vi göra genom att lyssna och lösa de problem som oroar medborgarna.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

29.11.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

16

10

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marina Albiol Guzmán, Margrete Auken, Beatriz Becerra Basterrechea, Heinz K. Becker, Soledad Cabezón Ruiz, Pál Csáky, Rosa Estaràs Ferragut, Eleonora Evi, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Peter Jahr, Jude Kirton-Darling, Svetoslav Hristov Malinov, Notis Marias, Edouard Martin, Roberta Metsola, Marlene Mizzi, Julia Pitera, Gabriele Preuß, Laurenţiu Rebega, Yana Toom, Jarosław Wałęsa, Cecilia Wikström, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Kostadinka Kuneva, Ángela Vallina, Boris Zala


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

16

+

ALDE

Beatriz Becerra Basterrechea, Yana Toom, , Cecilia Wikström

EFDD

Eleonora Evi

GUE/NGL

Marina Albiol Guzmán, Kostadinka Kuneva, Ángela Vallina,

S&D

Soledad Cabezón Ruiz, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Jude Kirton-Darling, Edouard Martin, , Marlene Mizzi, , Gabriele Preuß, Boris Zala

VERTS/ALE

Margrete Auken, Tatjana Ždanoka

10

-

ECR-gruppen

Notis Marias

ENF-gruppen

Laurenţiu Rebega

PPE

Heinz K. Becker, Pál Csáky, Rosa Estaràs Ferragut,, Peter Jahr, Svetoslav Hristov Malinov, Roberta Metsola, Julia Pitera, Jarosław Wałęsa

0

0

-

-

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande