Förfarande : 2016/2055(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0004/2017

Ingivna texter :

A8-0004/2017

Debatter :

PV 13/02/2017 - 18
CRE 13/02/2017 - 18

Omröstningar :

PV 14/02/2017 - 8.4
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0022

BETÄNKANDE     
PDF 298kWORD 58k
20.1.2017
PE 587.704v02-00 A8-0004/2017

om visselblåsares roll för skyddet av EU:s ekonomiska intressen

(2016/2055(INI))

Budgetkontrollutskottet

Föredragande: Dennis De Jong

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om visselblåsares roll för skyddet av EU:s ekonomiska intressen

(2016/2055(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 325,

–  med beaktande av artiklarna 22a, 22b och 22c i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen,

–  med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2013 om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt: rekommendationer med avseende på de åtgärder och initiativ som ska vidtas(1),

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut, som avslutar hennes undersökning på eget initiativ OI/1/2014/PMC avseende visselblåsning,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs(2),

–  med beaktande av artikel 9 i Europarådets civilrättsliga konvention om korruption,

–  med beaktande av artikel 22 a i Europarådets straffrättsliga konvention om korruption,

–  med beaktande av Europarådets rekommendation CM/Rec(2014)7 om skydd för visselblåsare,

–  med beaktande av artiklarna 8, 13 och 33 i  Förenta nationernas konvention mot korruption,

–  med beaktande av princip nr 4 i OECD:s rekommendation för etiskt uppförande i den offentliga förvaltningen (Recommendation on Improving Ethical Conduct in the Public Service),

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens undersökning av den 2 mars 2015 och ombudsmannens uppmaning till EU-institutionerna att anta de nödvändiga reglerna om visselblåsning,

–  med beaktande av OECD:s publikation om att åta sig att verka för ett ändamålsenligt skydd för visselblåsare (Committing to effective whistle-blower protection),

–  med beaktande av beslutet av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i målet Guja mot Moldavien, ansökan nr 14277/04, av den 12 februari 2008,

–  med beaktande av artikel 6 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för konstitutionella frågor (A8-0004/2017), och av följande skäl:

A.  Inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet behöver parlamentet så mycket information som möjligt om oriktigheter. I fall som rör interna oriktigheter vid institutionerna bör parlamentet ha rätt till full tillgång till information så att det kan genomföra förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet med full vetskap om sakförhållandena.

B.  Europeiska revisionsrätten förser parlamentet med en utmärkt grund för dess undersökningar men kan inte på egen hand täcka in alla enskilda utgifter.

C.  På samma sätt förser kommissionen och övriga EU-institutioner parlamentet med informativa rapporter om sina utgifter, men är samtidigt beroende av officiella rapporteringsmekanismer.

D.  Unionens många fonder förvaltas gemensamt av kommissionen och medlemsstaterna, vilket gör det svårt för kommissionen att rapportera om oriktigheter inom enskilda projekt.

E.  Parlamentet mottar regelbundet uppgifter från enskilda medborgare eller icke-statliga organisationer om oriktigheter inom enskilda projekt finansierade helt eller delvis genom EU:s budget.

F.  Visselblåsare spelar därför en viktig roll i arbetet med att förebygga, upptäcka och rapportera om oriktigheter avseende utgifter med anknytning till EU:s budget samt fastställa och offentliggöra fall av korruption. En förtroendekultur måste skapas och främjas till gagn för samhällsnyttan i Europa inom ramen för vilken EU-tjänstemän och andra EU-anställda samt allmänheten känner sig trygga genom sunda förvaltningsrutiner och genom vilken det framgår att EU-institutionerna stöder, skyddar och uppmuntrar potentiella visselblåsare.

G.  Det är mycket viktigt att det utan dröjsmål införs ett horisontellt rättsligt ramverk som, genom att rättigheter och skyldigheter fastställs, skyddar visselblåsare i hela EU och i EU-institutionerna (anonymitetsskydd, tillhandahållande av rättsligt, psykologiskt och vid behov ekonomiskt stöd, tillgång till olika informationskanaler, system för snabba insatser osv.).

H.  De flesta EU-medlemsstater har ratificerat FN:s konvention mot korruption, som inbegriper skyldigheten att på lämpligt och ändamålsenligt sätt skydda visselblåsare.

I.  Visselblåsning är en mycket viktig källa till information i kampen mot organiserad brottslighet och inom ramen för utredningar av korruption i den offentliga sektorn.

J.  Visselblåsare spelar en särskilt viktig roll när det gäller att upptäcka och rapportera om korruption och bedrägeri, med tanke på att de parter som är direkt involverade i dessa kriminella metoder aktivt försöker dölja dem för alla typer av officiella rapporteringsmekanismer.

K.  Visselblåsning, som bygger på principerna om insyn och integritet, är av avgörande betydelse. Skyddet för visselblåsare bör därför garanteras i lagstiftning och stärkas överallt i EU, dock endast om syftet med visselblåsarnas insatser är att skydda allmänintresset genom att personerna i fråga handlar med ärligt uppsåt i enlighet med Europadomstolens rättspraxis.

L.  Myndigheterna bör inte begränsa eller inskränka visselblåsares och journalisters möjligheter att dokumentera och röja otillåtna, olagliga eller skadliga metoder, när personerna i fråga tillhandahåller denna information med ärligt uppsåt och allmänintresset prioriteras.

M.  Samtliga EU-institutioner är sedan den 1 januari 2014, enligt artiklarna 22a, 22b och 22c i tjänsteföreskrifterna, skyldiga att införa interna regler till skydd för visselblåsare som är tjänstemän vid EU-institutionerna, även om den arbetsgrupp från den interinstitutionella förberedande kommittén för ärenden med anknytning till tjänsteföreskrifterna (Preparatory Committee for Matters relating to the Staff Regulations) som hanterar skyddet för visselblåsare ännu inte slutfört sitt arbete. Delar av det arbete som utförs av denna arbetsgrupp bör vara att bedöma situationen för visselblåsare som drabbats av negativa konsekvenser inom institutionerna, för att baserat på tidigare erfarenheter fastställa bästa praxis. Nämnda interna regler måste beakta förvaltningsstrukturen och särdragen för de olika kategorierna enligt tjänsteföreskrifterna.

N.  Det nationella skyddet för visselblåsare har ännu inte införts i samtliga medlemsstater och har inte heller harmoniserats, vilket innebär att det, även när EU:s ekonomiska intressen står på spel, kan vara riskabelt för visselblåsare, både som personer och yrkesmässigt, att förse parlamentet med information om oriktigheter. Det är just för att människor är rädda för vad som skulle kunna drabba dem till följd av bristen på skydd, och för att de inte tror att åtgärder kommer att vidtas, som oriktigheterna inte rapporteras, vilket i sin tur leder till att EU:s ekonomiska intressen undergrävs.

O.  Det finns ett behov att säkerställa att varje form av otillbörliga motåtgärder mot visselblåsare bestraffas på lämpligt sätt.

P.  I sin resolution av den 23 oktober 2013 uppmanade parlamentet kommissionen att ”under 2013 lägga fram ett lagstiftningsförslag om ett verkningsfullt och heltäckande europeiskt skyddsprogram för personer i den privata och den offentliga sektorn som upptäcker administrativa missförhållanden och oegentligheter och slår larm om nationell och gränsöverskridande korruption som rör EU:s ekonomiska intressen”. Parlamentet uppmanade dessutom medlemsstaterna ”att införa lämpligt och effektivt skydd för personer som slår larm om missförhållanden”.

Q.  EU:s lagstiftare har redan föreskrivit skydd för visselblåsare i sektorsspecifika instrument såsom direktiv 2013/30/EU om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs, förordning (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk, direktiv (EU) 2015/849 om penningtvätt och finansiering av terrorism, och förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering av händelser.

R.  Frågan om skydd för visselblåsare i unionen har blivit allt viktigare och alltmer brådskande eftersom direktivet om företagshemligheter begränsar rättigheterna för visselblåsare och därmed kan ha en icke avsedd avskräckande effekt på personer som önskar rapportera om oriktigheter när det gäller EU-finansiering som enskilda företag dragit nytta av.

S.  Viktiga arbetsinsatser har redan gjorts av internationella organisationer som OECD och Europarådet, som utarbetat rekommendationer om skydd för visselblåsare.

T.  Enligt OECD hade mer än en tredjedel av organisationerna med rapporteringsmekanismer inte någon, eller kände inte till någon, skriftlig policy om skydd mot repressalier för rapporterande personer.

U.  Likaså har icke-statliga organisationer som Transparency International, Whistleblowing International Network m.fl. med avseende på lagstiftning om visselblåsare tagit fram internationella principer som bör utgöra en inspirationskälla för EU-initiativ i detta avseende.

V.  Europeiska ombudsmannen har klar behörighet att undersöka klagomål från unionsmedborgare om administrativa missförhållanden inom EU-institutionerna, men utövar själv ingen funktion när det gäller att skydda visselblåsare i medlemsstaterna.

W.  I den senaste versionen av Tjänsteföreskrifter för tjänstemännen vid Europeiska unionen och anställningsvillkor för övriga anställda vid unionen, som trädde i kraft den 1 januari 2014, infördes ett antal bestämmelser om visselblåsning.

X.  Skydd för visselblåsare är en förutsättning för att kunna värna om allmänintresset och unionens ekonomiska intressen och för att kunna främja en kultur av offentlig ansvarsskyldighet och integritet inom både offentliga och privata institutioner.

Y.  Inom många jurisdiktioner, i synnerhet i privata sektorn, omfattas de anställda av krav på konfidentiell behandling av vissa uppgifter, vilket innebär att visselblåsare kan bli föremål för disciplinära åtgärder för att de rapporterat till instanser utanför sin organisation.

1.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen hittills inte har lagt fram några lagstiftningsförslag i syfte att inrätta en minimiskyddsnivå för visselblåsare i EU.

2.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att utan dröjsmål lägga fram ett lagstiftningsförslag om ett verkningsfullt och heltäckande europeiskt skyddsprogram för visselblåsare vilket inbegriper mekanismer för företag, offentliga organ och organisationer som drivs utan vinstsyfte, och uppmanar i synnerhet kommissionen att under innevarande år lägga fram ett lagstiftningsförslag till skydd för visselblåsare som en del av de nödvändiga åtgärder som rör förebyggande av och kamp mot bedrägerier som skadar unionens ekonomiska intressen för att ge ändamålsenligt och likvärdigt skydd i medlemsstaterna liksom i unionens alla institutioner, organ och byråer.

3.  Europaparlamentet står fast vid att visselblåsare spelar en väsentlig roll när det gäller att hjälpa medlemsstaterna och EU:s institutioner och organ att förhindra och hantera både överträdelser av integritetsprincipen och maktmissbruk som hotar eller strider mot folkhälsan och den allmänna säkerheten, den finansiella integriteten, ekonomin, de mänskliga rättigheterna, miljön samt rättsstatsprincipen på EU-nivå och nationell nivå, eller som ökar arbetslösheten, begränsar eller snedvrider den lojala konkurrensen och undergräver medborgarnas förtroende för demokratin i institutioner och processer. Parlamentet betonar i detta avseende att visselblåsare i hög grad bidrar till att öka den demokratiska kvaliteten i och förtroendet för offentliga institutioner genom att göra dessa inte bara direkt ansvariga inför medborgarna, utan även öppnare.

4.  Europaparlamentet konstaterar att både visselblåsarna och det offentliga organ eller den offentliga institution som berörs bör säkerställa det rättsliga skydd av rättigheter som garanteras genom Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och de nationella rättsliga bestämmelserna.

5.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna är de största mottagarna av medel från EU och därför är skyldiga att granska lagenligheten i hur dessa spenderas.

6.  Europaparlamentet konstaterar att bara ett fåtal medlemsstater har infört tillräckligt långtgående skyddssystem för visselblåsare. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte antagit principer om skydd av visselblåsare i sin nationella lagstiftning att göra det snarast möjligt.

7.  Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa verkningsfulla bestämmelser mot korruption och samtidigt på ett korrekt sätt genomföra europeiska och internationella normer och riktlinjer för skydd av visselblåsare i sin nationella lagstiftning.

8.  Europaparlamentet beklagar att många medlemsstater ännu inte har infört särskilda bestämmelser för att skydda visselblåsare, trots det stora behovet av skydd av visselblåsare i det förebyggande arbetet mot och bekämpningen av korruption och trots att skydd av visselblåsare rekommenderas i artikel 33 i FN:s konvention mot korruption.

9.  Europaparlamentet betonar att visselblåsning som rör unionens ekonomiska intressen innebär utlämnande av uppgifter om eller rapportering av oriktigheter, däribland – dock inte uteslutande – korruption, bedrägeri, intressekonflikter, skatteundandragande, skatteflykt, penningtvätt, infiltration av organiserad brottslighet och handlingar för att dölja något av detta.

10.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att främja en etisk kultur som kan bidra till att säkerställa att visselblåsare inte drabbas av otillbörliga motåtgärder eller interna konflikter.

11.  Europaparlamentet upprepar att visselblåsare är skyldiga att informera om oriktigheter som skadar unionens ekonomiska intressen, och att visselblåsare under alla omständigheter bör samarbeta genom att dela med sig av informationen till de behöriga EU-myndigheterna.

12.  Europaparlamentet upprepar att personer som agerar visselblåsare i många fall har bättre tillgång till känslig information än externa parter, och därmed i högre grad riskerar att drabbas av negativa konsekvenser i sin yrkeskarriär eller vad gäller deras personliga säkerhet, som är skyddad enligt artikel 6 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

13.  Europaparlamentet betonar att definitionen av visselblåsning inbegriper skydd för dem som lämnar ut uppgifter med en skälig misstanke att uppgifterna är sanningsenliga vid den tidpunkt då uppgifterna lämnas ut, dvs. också personer som lämnar ut inkorrekta uppgifter på grund av ett ärligt misstag.

14.  Europaparlamentet betonar den roll som undersökande journalistik spelar, och uppmanar kommissionen att säkerställa att dess förslag ger undersökande journalister samma skydd som visselblåsare.

15.  Europaparlamentet framhåller behovet att inrätta ett oberoende EU-organ för informationsinsamling och rådgivning till vilket ärenden kan hänskjutas och vilket har kontor i medlemsstaterna som kan motta rapporter om oriktigheter och har tillräckliga budgetresurser, adekvata befogenheter och lämpliga specialister för att kunna hjälpa interna och externa visselblåsare att använda de korrekta kanalerna för att lämna ut de berörda uppgifterna om eventuella oriktigheter som skadar unionens ekonomiska intressen, samtidigt som man värnar om konfidentialiteten för personerna i fråga och erbjuder det stöd och den rådgivning som behövs. Under den första fasen skulle dess arbete främst gå ut på att göra en tillförlitlig kontroll av den information som mottagits.

16.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att, i samarbete med alla relevanta nationella myndigheter, införa konfidentialitet – och vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda denna konfidentialitet – för informationskällorna, i syfte att förhindra diskriminerande åtgärder och hot.

17.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska ombudsmannens beslut från 2014 att inleda en undersökning på eget initiativ med avseende på EU-institutionerna och skyddet för visselblåsare, och välkomnar undersökningens mycket positiva resultat. De EU-institutioner och övriga EU-organ som ännu inte börjat tillämpa de riktlinjer som utarbetades i samband med att undersökningen avslutades uppmanas att utan dröjsmål göra det.

18.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att öka medvetenheten om det allvarliga problem som försvarslösa visselblåsare utgör. Kommissionen uppmanas därför eftertryckligen att ta fram en omfattande handlingsplan för denna fråga.

19.  Europaparlamentet begär att det inrättas en särskild enhet med rapporteringskanaler och skräddarsydda anordningar (t.ex. jourtelefoner, webbplatser och kontaktpunkter) inom parlamentet som från visselblåsare ska kunna ta emot information rörande unionens ekonomiska intressen. Denna enhet kommer även att kunna ge visselblåsarna råd och hjälp för att skydda dem mot eventuella otillbörliga motåtgärder fram till dess att en oberoende EU-institution har inrättats i enlighet med det som avses i punkt 4.

20.  Europaparlamentet vill att det skapas en webbplats där klagomål kan lämnas in, och betonar att denna webbplats bör vara tillgänglig för allmänheten och bör värna om anonymiteten i samband med de uppgifter från allmänheten som man får in.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla ett klart och tydligt rättsligt ramverk som garanterar att de som avslöjar olaglig eller etiskt tvivelaktig verksamhet skyddas mot otillbörliga motåtgärder och lagföring.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att presentera konkreta förslag om fullständigt skydd av dem som avslöjar olagligheter och oriktigheter, och att tillhandahålla en omfattande plan för att avskräcka från överföringar av tillgångar till tredjeländer som skyddar korrupta personers anonymitet.

23.  Europaparlamentet framhåller behovet att säkerställa att mekanismer finns att tillgå för rapportering under trygga och säkra former och att uppgifterna från visselblåsare undersöks på ett professionellt sätt.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, och Europeiska åklagarmyndigheten i den mån det ingår i dess mandat efter inrättandet, att upprätta effektiva kommunikationskanaler mellan de berörda parterna och att även införa förfaranden för mottagande och skydd av visselblåsare som tillhandahåller information om oriktigheter med anknytning till unionens ekonomiska intressen, samt att upprätta ett gemensamt arbetsprotokoll för visselblåsare.

25.  Europeiska uppmanar samtliga EU-institutioner och EU-organ att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa erkännande och beaktande av samt respekt för visselblåsare i alla fall som berör eller har berört dem och som erkänts som sådana av Europeiska unionens domstol. Parlamentet påpekar att detta bör tillämpas retroaktivt. De uppmanas också att offentligt, till institutionen i dess helhet, rapportera uttömmande om relevanta beslut.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förse parlamentet med all information som mottagits från visselblåsare rörande unionens ekonomiska intressen och att i de årliga verksamhetsrapporterna inkludera ett kapitel om de varningar som visselblåsarna stått för och uppföljningen av dessa. Parlamentet uppmanas att vidta åtgärder för att fastställa huruvida den inkomna informationen är korrekt, i syfte att kunna vidta lämpliga åtgärder.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra ett offentligt samråd för att få kännedom om berörda parters ståndpunkter i fråga om rapporteringsmekanismerna och eventuella brister i förfarandena på nationell nivå. Resultatet av det offentliga samrådet kommer att utgöra ett värdefullt underlag för kommissionen när den utarbetar sitt kommande förslag om visselblåsning.

28.  Europaparlamentet uppmanar det oberoende EU-organet, och fram till dess att det inrättats Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), att utarbeta och offentliggöra en årlig rapport om utvärderingen av skyddet för visselblåsare i Europeiska unionen.

29.  Europaparlamentet uppmanar vidare revisionsrätten att i sina årsrapporter inkludera ett särskilt avsnitt om visselblåsares roll för skyddet av unionens ekonomiska intressen.

30.  Europaparlamentet uppmanar EU:s byråer att utarbeta en skriftlig policy om skydd mot repressalier för rapporterande personer.

31.  Europaparlamentet välkomnar att parlamentet, kommissionen, Europeiska unionens råd, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten, Europeiska utrikestjänsten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen genomfört interna regler till skydd för visselblåsare, i enlighet med artiklarna 22a, 22b och 22c i tjänsteföreskrifterna. Samtliga institutioner uppmanas eftertryckligen att säkerställa att deras respektive antagna interna regler till skydd för visselblåsare är kraftfulla och heltäckande.

32.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ta fram uppgifter om, och riktmärken och indikatorer för, grundprinciper om visselblåsare i både den offentliga och den privata sektorn.

33.  Europaparlamentet påminner om att det i kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2015/2392 fastställs förfaranden för rapportering, förande av register samt åtgärder till skydd för visselblåsare. Parlamentet understryker vikten av att garantera att visselblåsare kan rapportera överträdelser på ett konfidentiellt sätt och att deras anonymitet skyddas korrekt och fullständigt också i den digitala miljön, men beklagar samtidigt att detta är en av de få rättsakter i sektorslagstiftningen som innehåller bestämmelser om visselblåsare.

34.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att undersöka bästa praxis från befintliga visselblåsarprogram i andra länder runt om i världen. Parlamentet uppmärksammar att vissa befintliga program erbjuder visselblåsare ekonomiska fördelar (t.ex. en procentandel av de sanktioner som beslutats). Samtidigt som detta måste hanteras med försiktighet för att förhindra potentiellt missbruk, skulle sådana ekonomiska fördelar kunna utgöra en viktig inkomstkälla för personer som har förlorat sin anställning till följd av att de slagit larm.

35.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avstå från att kriminalisera visselblåsares agerande när dessa röjer uppgifter om olaglig verksamhet eller oriktigheter som skadar EU:s ekonomiska intressen.

36.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT C 208, 10.6.2016, s. 89.

(2)

EUT L 157, 15.6.2016, s. 1.


MOTIVERING

I budgetkontrollutskottets arbete har rollen för visselblåsare varit en oroande fråga i många år. År 2011 beställde utskottet en studie om korruption och intressekonflikter i EU-institutionerna samt ändamålsenligheten med visselblåsare (Corruption and conflict of interest in the European institutions: the effectiveness of whistle-blowers), som innehöll ett antal rekommendationer om rättigheter och skyldigheter för EU-anställda i detta avseende.

För utskottet är det av relevans att inte bara EU-anställda utan även externa visselblåsare rapporterar om oriktigheter. Medan EU:s reviderade tjänsteföreskrifter omfattar bestämmelser om skydd för visselblåsare är skyddet för andra visselblåsare beroende av hur den nationella lagstiftningen skyddar dessa, om över huvud taget. Situationen varierar mellan de olika medlemsstaterna. Följaktligen finns det behov av ett lagstiftningsinstrument och en oberoende EU-institution som även skyddar externa visselblåsare i samtliga fall där unionens ekonomiska intressen står på spel.

Onekligen är visselblåsare viktiga när det gäller att ta itu med oriktigheter även i bredare bemärkelse, också när oriktigheterna inte omedelbart skadar unionens ekonomiska intressen. Föredraganden anser att skyddet för visselblåsare bör tas upp även i en vidare kontext. Han är väl medveten om initiativ där kommissionen uppmanas att utarbeta förslag på grundval av i synnerhet artiklarna 151 och 153.2 b i EUF-fördraget, för att på så sätt ge visselblåsare – åtminstone arbetstagare – ett mer allmänt skydd.

Det föreliggande betänkande utgör inget hinder för sådana bredare initiativ. Det rör sig inte om samma rättsliga grund och räckvidd, men definitionen av visselblåsning och de huvudsakliga skyddsinstrumenten kan bidra till att stärka grunden för ett lagstiftningsförslag med större räckvidd.


YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (21.10.2016)

till budgetkontrollutskottet

över visselblåsares roll för skyddet av EU:s finansiella intressen

(2016/2055(INI))

Föredragande av yttrande: Morten Messerschmidt

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet står fast vid att visselblåsare spelar en väsentlig roll när det gäller att hjälpa medlemsstaterna och EU:s institutioner och organ att förhindra och hantera både överträdelser av integritetsprincipen och maktmissbruk som hotar eller strider mot folkhälsan och den allmänna säkerheten, den finansiella integriteten, ekonomin, de mänskliga rättigheterna, miljön samt rättsstatsprincipen på EU-nivå och nationell nivå, eller som ökar arbetslösheten, begränsar eller snedvrider den lojala konkurrensen och undergräver medborgarnas förtroende för demokratin i institutioner och processer. Parlamentet betonar i detta avseende att visselblåsare i hög grad bidrar till att öka den demokratiska kvaliteten i och förtroendet för offentliga institutioner genom att göra dessa direkt ansvariga inför medborgarna och öppnare.

2.  Europaparlamentet konstaterar att både visselblåsarna och det offentliga organ eller den offentliga institution som berörs bör åtnjuta det rättsliga skydd av rättigheter som garanteras genom Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och de nationella rättsliga bestämmelserna.

3.  Europaparlamentet påminner om att artikel 22c i tjänsteföreskrifterna ålägger EU-institutionerna att införa interna bestämmelser om rapportering av missförhållanden, till skydd för personer som slår larm om misstänkta missförhållanden och deras rättigheter och intressen, se till att det finns en policy för skydd och förebyggande åtgärder samt vidta adekvata avhjälpande åtgärder mot eventuell vedergällning från den institution som personerna i fråga arbetar för.

4.  Europaparlamentet beklagar att inte alla EU:s institutioner och organ har antagit sådana bestämmelser. De uppmanas därför att utan dröjsmål anta och tillämpa sådana bestämmelser, för att skydda visselblåsare.

5.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna är de största mottagarna av medel från EU och därför är skyldiga att granska lagenligheten i hur dessa spenderas.

6.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att främja en etisk kultur som kan bidra till att säkerställa att visselblåsare inte drabbas av vedergällning eller interna konflikter.

7.  Europaparlamentet noterar att kommissionen i sin EU-rapport om insatser mot korruption uppgav att EU-medlemsstaterna visserligen har infört de flesta av de rättsliga antikorruptionsinstrument och motsvarande institutioner som krävs, men att resultaten från dessa inte är tillfredsställande i EU som helhet. Medlemsstaterna uppmanas därför att göra konkreta insatser för att säkerställa tillräcklig kapacitet för dessa instrument och institutioner och förbättra deras effektivitet. Parlamentet är oroat över att bestämmelserna mot korruption inte alltid tillämpas kraftfullt, att insatserna mot systemproblem inte är tillräckligt starka, att de relevanta institutionerna inte alltid har tillräcklig kapacitet för att genomdriva bestämmelserna, att de konkreta resultaten fortfarande ligger för långt från de uppgivna intentionerna och att en genuin politisk vilja att utrota korruptionen ofta verkar saknas. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att införa verkningsfulla bestämmelser mot korruption och samtidigt på ett korrekt sätt genomföra europeiska och internationella normer och riktlinjer för skydd av visselblåsare i sina nationella lagar.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta lagstiftningsåtgärder för att förbättra insynen, ge fullständig tillgång till handlingar och bekämpa korruptionen, inklusive maffiarelaterad verksamhet. Parlamentet anser att det är väsentligt att skärpa de lagbestämmelser som är avsedda att garantera större insyn och spårbarhet för kapitalflöden, framför allt när det gäller EU-medel, även genom slutliga granskningar för att kontrollera att medlen har använts korrekt.

9.  Europaparlamentet beklagar att många medlemsstater ännu inte har infört särskilda bestämmelser för att skydda visselblåsare, trots det stora behovet av skydd av visselblåsare i det förebyggande arbetet mot och bekämpningen av korruption och trots att skydd av visselblåsare rekommenderas i artikel 33 i FN:s konvention mot korruption.

10.  Europaparlamentet påminner om att det i kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2015/2392 fastställs förfaranden för rapportering, förande av register samt åtgärder till skydd för visselblåsare. Parlamentet understryker vikten av att garantera att visselblåsare kan rapportera överträdelser på ett konfidentiellt sätt och att deras anonymitet skyddas korrekt och fullständigt också i den digitala miljön, men beklagar att detta är en av de få rättsakter i sektorslagstiftningen som innehåller bestämmelser för visselblåsare.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en rättslig EU-ram för skydd av visselblåsare i syfte att förbättra skyddet av dem i medlemsstaterna.

12.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att undersöka bästa praxis från befintliga visselblåsarprogram som redan finns i andra länder runt om i världen. Parlamentet uppmärksammar att vissa befintliga program erbjuder visselblåsare ekonomiska fördelar (t.ex. en procentandel av de sanktioner som beslutats). Samtidigt som detta måste hanteras med försiktighet för att förhindra potentiellt missbruk, skulle sådana ekonomiska fördelar kunna utgöra en viktig inkomstkälla för personer som har förlorat sin anställning till följd av att de slagit larm.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avstå från att straffbelägga visselblåsares agerande när de röjer uppgifter om olaglig verksamhet eller oriktigheter som skadar EU:s ekonomiska intressen.

14.  Europaparlamentet beklagar kommissionens beslut att dra tillbaka ett kapitel om EU:s institutioner från rapporten om korruption i medlemsstaterna och uppmanar därför kommissionen att återinföra ett kapitel om denna viktiga aspekt.

15.  Europaparlamentet uppmanar samtliga EU-institutioner att agera med anledning av ombudsmannens rapport av den 24 juli 2014 om undersökningen på eget initiativ, i enlighet med artikel 22c i de nya tjänsteföreskrifterna, där samtliga EU-organ rekommenderas att anta etiska varningsmekanismer och ett rättsligt ramverk för rapportering av missförhållanden vilket baseras direkt på de interna bestämmelserna för ombudsmannens kontor. Parlamentet upprepar sin egen beslutsamhet att göra detta.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla och inrätta särskilda strategier och program för att öka medvetenheten om visselblåsarnas betydelse i samhället för att säkerställa respekten för integritetsprincipen, avslöja överträdelser av grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen samt motverka maktmissbruk i våra samhällen.

17.  Europaparlamentet efterlyser lättillgängliga, säkra direkta kanaler som medger informationsutbyte om eventuella oriktigheter som påverkar EU:s ekonomiska intressen, samtidigt som konfidentialiteten säkerställs när det gäller sådan information och visselblåsare.

18.  Europaparlamentet anser att kommissionen, för att undvika eventuella intressekonflikter som kan inverka negativt på allmänhetens uppfattning när det gäller EU-institutionernas integritet, skyndsamt bör se över uppförandekoden för kommissionsledamöterna genom att göra den mer transparent och anpassa den till fördragsbestämmelserna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

20.10.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

17

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Mercedes Bresso, Pascal Durand, Danuta Maria Hübner, Diane James, Ramón Jáuregui Atondo, Jo Leinen, György Schöpflin, Pedro Silva Pereira, Barbara Spinelli, Kazimierz Michał Ujazdowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Isabella Adinolfi, Max Andersson, Gerolf Annemans, Charles Goerens, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Jiří Pospíšil

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Csaba Sógor


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

9.1.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Inés Ayala Sender, Ryszard Czarnecki, Dennis de Jong, Martina Dlabajová, Luke Ming Flanagan, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Verónica Lope Fontagné, Dan Nica, Georgi Pirinski, Petri Sarvamaa, Claudia Schmidt, Bart Staes, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Brian Hayes, Cătălin Sorin Ivan, Benedek Jávor, Julia Pitera, Miroslav Poche, Patricija Šulin

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Clare Moody

Rättsligt meddelande