Förfarande : 2015/2329(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0017/2017

Ingivna texter :

A8-0017/2017

Debatter :

PV 02/03/2017 - 3
CRE 02/03/2017 - 3

Omröstningar :

PV 02/03/2017 - 6.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0063

BETÄNKANDE     
PDF 754kWORD 81k
1.2.2017
PE 585.532v02-00 A8-0017/2017

om genomförandet av rådets förordning (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020

(2015/2329(ΙΝΙ))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: María Teresa Giménez Barbat

ÄNDRINGSFÖRSLAG
MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER
 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från budgetutskottet
 YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER

Förfarande och källor

Den 14 september 2015 gavs föredraganden i uppdrag att utarbeta en rapport om genomförandet av rådets förordning (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020.

Föreliggande rapport avser utforska de första erfarenheterna från genomförandet av programmet ”Ett Europa för medborgarna” 2014–2020 (nedan kallat programmet), som nu har pågått i två års tid. Med denna rapport vill föredraganden tillhandahålla medlemsstaterna en lägesrapport vad gäller programmets genomförande, och hjälpa dem att få en bättre förståelse för vad som fungerar bra i nuvarande omgång av programmet och vilka som är de huvudsakliga problemområdena för sökanden och stödmottagare. Slutsatserna i denna rapport bör ingå i den halvtidsutvärdering av programgenomförandet som Europeiska kommissionen är skyldig att lämna in under 2017, såväl som det meddelande om fortsättningen av programmet som ska offentliggöras av kommissionen under 2018.

För att kunna dra slutsatser och ta fram förslag till rekommendationer har föredraganden anordnat flera möten med kommissionen och med genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea). Hon har också tagit emot värdefull återkoppling i form av en analys grundad på intervjuer med de nationella kontaktpunkter som ansvarar för programmets genomförande på nationell nivå och som utfördes av Coffey mellan mars och maj 2016 på uppdrag av utredningsavdelningen vid direktorat B. Europaparlamentets utredningstjänst har avfattat en bedömning av genomförandet på EU-nivå som även innehåller en djupgående analys av programmet.

Slutligen har föredraganden även deltagit i ett möte för intressenter som Europaparlamentets kontor i Barcelona anordnade den 30 maj 2016. I detta sammanhang gavs föredraganden möjligheten att träffa många spanska mottagare av stöd från programmet, såväl som den nationella kontaktpunkten för Spanien. Föredraganden var också närvarande vid det möte för gruppen för dialog med civilsamhället som kommissionen anordnade i Barcelona den 31 maj och den 1 juni 2016.

Sedan hennes utnämning har föredraganden också samlat in information genom möten med bland annat följande olika organisationer:

-   Alda (European Association for Local Democracy)

-  Friends of Europe

-  Fundació Solidaritat UB – Universitat de Barcelona ECAS

-  European Policy Centre

-  Café Babel

-  Europeiska samarbetsorganisationen för kommunala och regionala myndigheter (CEMR)

-  Social Platform

All kunskap som har erhållits i och med dessa olika undersökningar, möten och debatter med stödmottagare, intressenter och institutioner ingår i föreliggande rapport.

Programmets ursprung, struktur och syfte(1)

Att Europeiska unionen och dess medborgare ska komma närmare varandra har länge varit ett av de europeiska beslutsfattarnas och Europaparlamentets viktigaste mål, men det har aldrig varit lika viktigt som det är i dag.

Programmet inrättades ursprungligen för perioden 2007–2013(2), på grundval av erfarenheterna från ett föregående program för aktivt medborgarskap från 2004 till 2006, i syfte att öka det medborgerliga stödet för europeisk integration.

Under perioden 2007–2013 nådde programmet ut till ungefär sju miljoner direkta deltagare och nästan 25 000 städer i Europa. Inom ramen för programmet skapades 350 nätverk av städer för att dryfta gemensamma problem och ungefär 4 250 organisationer i det civila samhället engagerades för att ta itu med medborgarnas bekymmer(3). Efter den första programperiodens framgångar antogs en reviderad version av programmet i april 2014.

Även om de centrala delarna av programmet förblev oförändrade var ambitionen med det reviderade programmet att förenkla dess struktur och göra det lättillgängligare för de sökande. Programmålen omarbetades med enklare ordval och deras fokus riktades mer mot det övergripande syftet, d.v.s. att stärka förbindelserna mellan EU och dess medborgare. Förordningen om inrättande av detta program betonar att syftet med programmålen är att ”bidra till medborgarnas kunskaper om unionen, dess historia och mångfald, att främja det europeiska medborgarskapet och förbättra villkoren för medborgerligt och demokratiskt deltagande”.(4)

Programmets struktur reviderades för den nya programperioden och genomförs i två programområden och i en horisontell insats:

Programområde 1: Europeisk minneskultur: Att öka medvetenheten om minneskultur, unionens gemensamma historia och gemensamma värderingar samt unionens syfte.

Programområde 2: Demokratisk delaktighet och medborgarengagemang: Att uppmuntra medborgarnas demokratiska delaktighet och engagemang på unionsnivå. Åtgärderna inom programområde 2 är följande:

•  Vänortssamverkan

•  Nätverk av städer

•  Civilsamhällesprojekt

  Horisontell insats: Tillvaratagande: Analys, spridning och utnyttjande av projektresultaten

Åtgärderna harmoniserades i ett försök att göra programmets uppbyggnad lättare att förstå. Programmet föreskrev därutöver, fram till nu, årliga prioriteringar för de två programområdena. Från 2015 och framåt fastställdes prioriteringarna för återstoden av programmet 2016–2020. I och med detta förfarande kan de sökande planera och utarbeta sina projekt bättre. Kommissionen förbehåller sig dock rätten att granska, anpassa och/eller ändra förteckningen över prioriteringar. Prioriteringarna för perioden 2016–2020(5) är följande:

  För Europeisk minneskultur (programområde 1):

1.  Minneshögtider för viktiga historiska vändpunkter i Europas nutidshistoria.

2.  Civilsamhälle och medborgarengagemang under totalitära regimer.

3.  Utfrysning och förlust av medborgarskap under totalitära regimer: lärdomar för dagens samhälle.

4.  Övergång till demokrati och anslutning till Europeiska unionen. 

  För Demokratisk delaktighet och medborgarengagemang (programområde 2):

1.  Förstå och diskutera euroskepticism.

2.  Solidaritet i kristider.

3.  Bekämpa stigmatiseringen av invandrare och skapa motbilder som främjar interkulturell dialog och ömsesidig förståelse.

4.  Debatt om Europas framtid.

Budgeten för programmet 2014–2020 fastställdes till 185 468 000 euro för de sju åren. Budgeten för det nuvarande programmet skars alltså kraftigt ned med tanke på att det föregående programmets finansieringsram fastställdes till 215 000 000 euro. I bilagan till rådets förordning (EU) nr 390/2014 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” 2014–2020 anges det, med avseende på fördelningen av budgeten, att cirka 20 % av programmets sammanlagda budget kommer att anslås till programområde 1, cirka 60 % av programmets sammanlagda budget kommer att anslås till programområde 2, cirka 10 % av programmets sammanlagda budget kommer att anslås till den horisontella insatsen (tillvaratagande), och cirka 10 % av programmets sammanlagda budget kommer att anslås till programmets förvaltning.

Slutligen ersatte ett system med engångsbelopp den budgetbaserade finansiering tidigare tillämpades. Engångsbeloppen täcker alla insatsernas stödberättigande kostnader, och samma parametrar gäller för alla deltagande länder.

Det bör noteras att både bidrag till insatser och driftsbidrag kan beviljas inom ramen för programmet. Bidragen till insatser beviljas för projekt (insatser med begränsad varaktighet då de föreslagna specifika aktiviteterna genomförs) inom båda programområdena. Driftsbidragen skiljer sig från bidragen till insatser genom att de utgör ekonomiskt stöd till kostnaderna för att genomföra en organisations ordinarie och permanenta verksamheter, såsom hyreskostnader för lokaler eller lön till personal.(6)

Programmet är öppet för alla intressenter som främjar europeiskt medborgarskap och europeisk integration, särskilt lokala och regionala myndigheter och organisationer, vänortskommittéer, organisationer för forskning om europeisk offentlig politik (tankesmedjor), organisationer i det civila samhället (bland annat föreningar för överlevande från förintelsen) såväl som organisationer för kultur, ungdom, utbildning och forskning. Genom programmet ges finansiellt stöd från EU till många olika projekt och verksamheter. Organisationer och lokala myndigheter och institutioner som är belägna i någon av alla EU:s 28 medlemsstater, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Serbien, Montenegro eller f.d. jugoslaviska republiken Makedonien kan ansöka om de bidrag som erbjuds genom programmet.

Programmet har visat sig fylla en viktig funktion inom flera olika politikområden, inbegripet rättvisa, frihet och säkerhet, migration, sysselsättning och socialpolitik såväl som utbildning och ungdomsfrågor. Det är särskilt viktigt att uppmuntra medborgarengagemang i tider av kraftigt stigande euroskepticism. Mot denna bakgrund har programmet beskrivits som en unik europeisk plattform för främjandet av medborgarengagemang bland Europas medborgare, antingen direkt eller med hjälp av organisationer som riktar sig till dem. I sin slutrapport om utvärderingen efter avslutningen av programmet ”Ett Europa för medborgarna” 2013–2007] bekräftade kommissionen att programmets mål och verksamheter var betydelsefulla, att de kompletterade andra initiativ och att de tillförde ett uppenbart EU-mervärde eftersom programmet gjorde det möjligt att genomföra verksamheter som inte kunde ha erhållit finansiering från någon annan källa(7).

Programmet förvaltas gemensamt av kommissionens GD Migration och inrikes frågor, genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) och programkommittén, som består av företrädare som tillsätts av medlemsstaterna. Programmets nationella kontaktpunkter fungerar som en brygga mellan de programansvariga (kommissionen och Eacea) å ena sidan och eventuella mottagare av stöd från programmet, multiplikatorer och allmänheten å andra sidan.

I enlighet med artikel 11.2 i EU-fördraget och artikel 10 i förordningen om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” 2014–2020 inrättades en grupp för dialog med civilsamhället (tidigare benämnd grupp för strukturerad dialog). Gruppen har följande uppgifter:

  Att föra en regelbunden dialog om alla ämnen som har anknytning till programmet, inbegripet ”Minneskultur” och ”Demokratisk delaktighet och medborgarengagemang”, och till dess genomförande.

  Att utbyta erfarenheter och god praxis inom dessa områden.

  Att bidra till spridningen av programresultaten.

  Att bidra till utarbetandet och genomförandet av alla eventuella evenemang eller verksamheter som anordnas inom ramen för programmet ”Ett Europa för medborgarna”.

  Att övervaka och diskutera den politiska utvecklingen inom närliggande områden.

Gruppen förväntas hålla två möten om året; beroende i synnerhet på programmets dagordning och den europeiska politiska dagordningen (inbegripet EU:s årliga prioriteringar). Gruppen består av följande organisationer:

  Organisationer som har blivit tilldelade driftsbidrag inom ramen för programmet 2014–2020, inom ramen för programområde 1 ”Minneskultur” och inom ramen för programområde 2 ”Demokratisk delaktighet och medborgarengagemang”.

  Organisationer som har blivit tilldelade driftsbidrag inom ramen för det föregående programmet 2007–2013 och som har uttryckt sitt intresse för att även fortsättningsvis delta i dialogen.

  Vissa organisationer/tankesmedjor som har uttryckt sitt intresse för programmet och/eller arbete inom detta politiska område men som inte nödvändigtvis erhåller stöd från programmet.

Som ovan nämnts gavs föredraganden möjligheten att delta som talare vid det möte med denna grupp för dialog med civilsamhället som ägde rum i Barcelona 31 maj–1 juni 2016.

Förbättringar i och med det nya programmet(8)

En förändring i strukturen – från en relativt omfattande uppsättning som inbegrep fyra övergripande insatser (Aktiva medborgare för Europa, Aktivt civilt samhälle i Europa, Tillsammans för Europa, och Aktiv europeisk minneskultur) till ett mer enhetligt program med två programområden som fokuserar på europeisk minneskultur och demokratisk delaktighet och medborgarengagemang – är en av de två huvudsakliga skillnaderna mellan programmet 2007–2013 och programmet 2014–2020. Ett mer enhetligt tillvägagångssätt är logiskt eftersom det ger en smalare men mer djupgående omfattning. Det är viktigt att notera att de utvalda projekten i huvudsak arbetar med ämnen som rör migration, social integration och interkulturella frågor, och därför kan knyta samman lokala och europeiska dimensioner. Programområdet för projekt som rör europeisk hågkomst har dessutom utformats på ett sätt som är mer framtidsinriktat den här gången, med målet att koppla samman dåtid och nutid. En annan viktig aspekt av det nya programmet är att den stora merparten av de utvalda projekten är små projekt (som erhåller mindre än 60 000 euro i stöd).

Ansökningsprocessen har förbättrats avsevärt med hjälp av ett digitaliserat elektroniskt formulär (eForm) som de sökande ska fylla i på något av de 24 officiella EU-språken. Denna papperslösa ansökan är lättare och snabbare att hantera för de sökande såväl som för kommissionen och Eacea. Dessutom har detta nya ansökningsförfarande väsentligen minskat antalet ansökningar som inte uppfyller kriterierna.

Urvalsprocessen för projekten har också blivit snabbare. Detta gäller både tilldelningsbeslutet och tidsperioden fram till det färdiga avtalet (som tidigare tog ungefär fem månader men som nu inte ens tar tre och en halv månad). Likaså överförs förskottsbetalningarna och de löpande betalningarna nu mycket snabbare till stödmottagarna.

Den geografiska fördelningen av projekten har förbättrats på så vis att alla medlemsstater förutom en (Estland) erhöll projektstöd år 2015. Ungern stod för den största andelen av utvalda ansökningar (17 %), följt av Slovakien (13 %), Italien och Tyskland (11 %). I genomsnitt består projekten av åtta partner, och nästan 30 % av dessa partner är östeuropeiska. Det är glädjande att länder på Balkan, som har slutit ett internationellt avtal med GD Migration och inrikes frågor, kunde delta i en selektiv inbjudan år 2015. Två organisationer, en serbisk och en makedonisk, erhåller driftsbidrag under perioden 2015–2017.

Den strukturella omorganiseringen inom kommissionen i fråga om programmet, där GD Migration och inrikes frågor tog över från GD Kommunikation, har gått smidigt.

De största problemområdena

Det största problemområdet är utan tvivel programbudgeten för 2014–2020, som har skurits ned med 14 % jämfört med programmets föregångare. Finansieringsramen för programmet 2014–2020 är 185,47 miljoner euro (från 215 miljoner euro för 2007–2013), vilket uppgår till 0,0171 % av EU:s fleråriga budgetram. Detta är långt från den symboliska summan ”en euro per medborgare” som efterfrågades av bland andra Europeiska samarbetsorganisationen för kommunala och regionala myndigheter (CEMR) år 2011. I praktiken betyder detta att endast en av de 4 281 euro som är avsatta för användning på EU-nivå har tilldelats det enda program som sätter de europeiska medborgarna i centrum. Detta är ett stort bekymmer enligt föredraganden.

Denna minskning av finansieringsramen har utan tvivel fått allvarliga följder för hur programmet fungerar på det stora hela. Den minskade budgeten måste fördelas på samma antal projekt. Antalet personer som arbetar med programmet har minskat vid Eacea och kommissionen, vilket har medfört högre arbetsbörda och stress för den återstående personalen. Hur en blygsam budget ska kunna leda till en reell påverkan är fortfarande den största utmaningen för de projekt som erhåller stöd inom ramen för programmet. Det tycks onekligen som att det föreligger en diskrepans mellan de höga ambitionerna med programmet och det belopp som avsatts för att dessa ambitioner ska kunna uppnås. Detta exemplifieras av det låga antalet utvalda projekt: År 2015 kunde endast 33 ansökningar utav 538 väljas ut för minneskulturprojekten, d.v.s. 6 %. Samma andel gäller för civilsamhällesprojekt (27 projekt utav 440 valdes ut år 2015). Inom sektorn för vänortssamverkan är denna andel 18 %. Av de 2 791 ansökningar som lämnades in år 2015 var det totalt 408 projekt som godkändes, vilket motsvarar en genomsnittlig andel godkända projekt på 15 %. Generellt sett bör det noteras att den låga andelen godkända ansökningar hänger ihop med bristen på finansiering snarare än projektens kvalitet, vilket skapar en känsla av frustration hos de sökande som inte godkänns.

Som ovan nämnts tycks tillvägagångssättet med engångsbelopp vara en väsentlig förbättring från föregående programperiod. Systemet fungerar bra och är lätt att förstå för de sökande. Enligt de nationella kontaktpunkterna finns det emellertid också vissa problem med finansieringen under den nya programperioden. Detta gäller särskilt mindre organisationer som ofta inte har de finansiella medel som krävs för att täcka utgifterna fram till slutbetalningen. Att den del som betalas ut i förskott nu är lägre (d.v.s. för närvarande högst 50 %) innebär en tung börda för dessa mindre organisationer. Om en större del betalades ut i förskott skulle fler partnerskap för projekt inom ramen för programmet kunna utvecklas, eftersom fler mindre organisationer då skulle kunna delta. Förskottsbetalningar är i princip inte möjligt för projekt inom vänortssamverkan.

Flera nationella kontaktpunkter har dessutom förklarat att det också finns problem med beräkningen av bidrag för potentiella sökande från några medlemsstater. Bidraget beräknas på grundval av ett system för engångsbelopp med fasta trancher, där ett maxbelopp kan tilldelas projektens olika kostnader.

För vänortssamverkan baseras engångsbeloppet endast på antalet inbjudna deltagare, medan engångsbeloppet för andra programområden/åtgärder beräknas på grundval av tre parametrar som utgör de centrala delarna i alla insatser som rör medborgarskap: antal deltagare, antal deltagande länder och antal framtagna evenemang. Detta betyder att finansieringen inom ramen för programmet för närvarande inte tar hänsyn till geografiska skillnader och levnadskostnaderna i de deltagande länderna. Enligt de nationella kontaktpunkterna är detta ett problem för länder med högre levnadskostnad (Sverige och Irland) såväl som för länder som är geografiskt sett isolerade (Irland, Portugal och Finland).

Överlag kände de nationella kontaktpunkterna att deras potential som aktörer inom programmet inte utnyttjas till fullo. I synnerhet var det nationella kontaktpunkter som antingen är icke-statliga organisationer eller som har stor erfarenhet av programmet som hyste denna åsikt. En av tre intervjuade nationella kontaktpunkter anser till och med att kommissionen och Eacea inte inser att de nationella kontaktpunkterna har goda kontakter med de sökande och potential att fungera som programmultiplikatorer, särskilt bland organisationer på gräsrotsnivå i det civila samhället. Dessa nationella kontaktpunkter anser att de snarare betraktas som en ”hjälp-desk”, och bara tillhandahåller tekniskt och administrativt stöd. Enligt de nationella kontaktpunkterna betyder detta att man missar ett viktigt tillfälle till kapacitetsuppbyggnad på nationell nivå.

I intervjuerna med de nationella kontaktpunkterna framkom det också att det finns ett behov av att utarbeta ett formellt förfarande för att upprätta förbindelser mellan stödmottagarna och de nationella kontaktpunkterna efter att en ansökan har blivit godkänd. Några nationella kontaktpunkter tyckte också att det borde finnas ett formellt förfarande för att dela informationen om bedömningarna av ansökningarna, eftersom detta skulle vara till oerhört stor hjälp i fråga om kunskapsbyggande och bästa praxis för det framtida arbetet.

Föredragandens rekommendationer

Föredraganden är av åsikten att det är ytterst viktigt att budgeten ökas, eftersom programmet har erhållit så stort intresse men få projekt blir godkända. Ansträngningarna från Europaparlamentets sida för att förhindra nedskärningarna i det nuvarande programmet, som återspeglas i parlamentets resolution av den 23 oktober 2012 om den fleråriga budgetramen 2014–2020(9) såväl som i betänkandet av den 12 december 2012 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om programmet ”Ett Europa för medborgarna” 2014–2020 (föredragande: Hannu Takkula)(10) som antogs av utskottet för kultur och utbildning, har varit fruktlösa. Föredraganden rekommenderar dock att finansieringen som allra minst återställs till samma nivåer som för föregående program under förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram/budgeten fördubblas.

Orsakerna till att intresset för programmet har ökat var bland andra den ökade medvetenheten hos målgrupperna som ett resultat av den marknadsföring som utfördes under den förra programperioden (2007–2013). För att denna tendens ska hålla i sig rekommenderar föredraganden att de nationella kontaktpunkter som har varit särskilt framgångsrika i sitt arbete med marknadsföringen av programmet i sina länder delar med sig av sina bästa kommunikationsmetoder, såsom värdefulla redskap och tekniker, till de nationella kontaktpunkter som upplevde det svårare att marknadsföra programmet. För att uppnå detta syfte rekommenderar föredraganden att ett effektivare nätverk mellan de nationella kontaktpunkterna upprättas.

För att begränsa de negativa effekterna av det nuvarande finansieringssystemet, som beskrivs ovan, föreslår föredraganden att man överväger att införliva ytterligare en parameter vid beräkningarna av engångsbeloppet för resekostnader, för att ta hänsyn till geografiska skillnader och levnadskostnaderna i de deltagande länderna. Detta skulle kunna ge stöd till samarbetsprojekt från ett större geografiskt område, eftersom nuvarande projekt ofta är regionala och de sökande tenderar att bli partner med grannländer för att spara resurser. Det skulle således kunna öka deltagandet av organisationer med begränsad finansiell kapacitet eller av grupper som annars är svåra att nå ut till.

I många medlemsstater är det svårt för potentiella sökanden att avfatta sammanhängande projektförslag, eftersom de inte har den lämpliga kapaciteten i form av internationella partnerskap eller för att framställningen av projektets europeiska dimension är otillräcklig. I detta avseende kan man överväga lösningar för att höja kapaciteten hos intressenter som finner det svårt att upprätta internationella partnerskap, eventuellt genom att nationella kontaktpunkter genomför utbildningar och seminarier inom detta område och att ytterligare medel avsätts för detta ändamål.

Utifrån de undersökningar som genomförts framgår det att metoden för att ge återkoppling till de sökande som har fått avslag i det nuvarande programmet kan förbättras. En möjlig lösning skulle kunna vara att de nationella kontaktpunkterna medverkar mer aktivt i återkopplingsprocessen. Återkopplingsflödet skulle kunna formaliseras genom att Eacea meddelar de nationella kontaktpunkterna resultaten innan de offentliggörs, och ger dem tillgång till handlingarna för de sökande som inte blev godkända, eftersom detta skulle göra det möjligt för dem att förklara vad som kan förbättras och ge återkoppling av bättre kvalitet då denna i dag anses vara alltför begränsad.

Några få nationella kontaktpunkter nämnde att de hade deltagit vid informationsmöten med de nationella representationerna i Bryssel, vilket hade gjort det lättare för dem att samordna arbetet med medlemsstatens företrädare i programkommittén. Föredraganden anser att detta är ett mycket värdefullt initiativ som medför bättre sammanhållning mellan programaktörerna.

Enligt föredraganden finns det fortfarande utrymme att förbättra de centrala kommunikationskanaler och -verktyg som kommissionen och Eacea tillhandahåller. Även om Eaceas projektportal är ett stort steg i rätt riktning krävs det ytterligare utveckling. Kanalerna och verktygen måste vara mer tilldragande, inspirerande och interaktiva (t.ex. skulle det kunna finnas fler exempel/berättelser, bilder och detaljerade projektbeskrivningar). Innehållet måste uppdateras mer regelbundet.

Den rättsliga grunden

Programmet ”Ett Europa för medborgarna” 2014–2020 inrättades den 1 januari 2014, men rådets förordning (EU) nr 390/2014 om programmet ”Ett Europa för medborgarna” 2014–2020 antogs inte förrän den 14 april 2014. Det försenade antagandet av förordningen orsakades av utdragna förhandlingar om lagförslaget på grund av oenighet mellan å ena sidan Europaparlamentet och å andra sidan rådet och kommissionen i fråga om den rättsliga grunden. Kommissionens förslag för programmet 2014–2020 baserades enkom på artikel 352 i EUF-fördraget, vilket CULT, det ansvariga utskottet för akten, kraftigt motsatte sig. Denna artikel i fördraget, i vilket godkännandeförfarandet fastställs, gav förvisso rådet den huvudsakliga lagstiftande rollen medan parlamentet endast kunde godkänna eller förkasta förslaget, vilket stod i skarp motsättning till programmets demokratiska natur.

Europaparlamentets rättstjänst såväl som utskottet för rättsliga frågor (nedan kallat JURI) rådfrågades i denna fråga och båda två kom fram till samma slutsats, nämligen att artikel 352 i EUF-fördraget i kombination med artikel 167 i EUF-fördraget bör utgöra den rättsliga grunden till förslaget för programmet ”Ett Europa för medborgarna” 2014–2020. De hade också utgjort den rättsliga grunden för föregående program.

Kommissionen och rådet höll inte med parlamentet i fråga om den rättsliga grunden utan gjorde gällande att de två programområdena inte var lika betydelsefulla, och att artikel 352 i EUF-fördraget dessutom inte kunde kombineras med artikel 167 i EUF-fördraget eftersom olika förfaranden fastställs i dessa två artiklar. Till sist var parlamentet tvunget att godta artikel 352 i EUF-fördraget som enda rättslig grund.

Som en följd av valet av rättslig grund till förordningen om programmet ”Ett Europa för medborgarna” 2014–2020 är Europaparlamentets officiella roll och delaktighet i lagstiftningsförfarandet för det nuvarande programmet begränsad.

Parlamentet godtog en begränsad roll för att undvika ett dödläge i förfarandet, men klargjorde i sin resolution att en lösning bör komma till stånd för nästa program där tillbörlig hänsyn tas till programmets demokratiska dimension(11) och till Europaparlamentets roll som medlagstiftare. I bilagan till sin lagstiftningsresolution framhöll Europaparlamentet att det

”bekräftar på nytt sin övertygelse att denna förordning [om programmet ’Ett Europa för medborgarna’ 2014–2020] syftar till att uppnå även de mål som finns förankrade i artikel 167 i EUF-fördraget i fråga om kultur och historia. Därför borde man för detta ärende ha tillämpat en tvådelad rättslig grund som i sin tur skulle ha nödvändiggjort en tillämpning av det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Det enda skälet till att Europaparlamentet gav upp sin ståndpunkt i fråga om en tvådelad rättslig grund och därmed även sitt krav på medbeslutande samt godtog godkännandeförfarandet – i enlighet med kommissionens förslag, som bygger på artikel 352 i EUF-fördraget – var dess önskan att undvika ett fullständigt dödläge i förfarandet och därmed ett försenat ikraftträdande för programmet. Europaparlamentet framhåller sin fasta föresats att inte medverka till att en sådan situation uppstår igen framöver.”

Föredraganden vill betona att som den enda direktvalda EU-institutionen, vilken i nuläget företräder ungefär 508 miljoner invånare, måste Europaparlamentet få spela en roll som medlagstiftare när det gäller antagandet av ett program som särskilt skapats i syfte att uppmuntra medborgarnas deltagande och öka deras förståelse, och därmed deras intresse, för EU och dess historia och mångfald. Hon är övertygad om att ett EU som verkligen söker nå ut till sina medborgare i och med ett sådant unikt finansieringsprogram men ändå inte låter parlamentet medverka till fullo i lagstiftningsförfarandet kan framstå som mindre trovärdigt i allmänhetens ögon(12). Hon uppmanar därför eftertryckligen kommissionen att hitta en lämplig rättslig grund för nästa generation av programmet som gör att Europaparlamentet kan delta fullt ut i antagande- och genomförandeförfarandet.

(1)

En stor del av faktauppgifterna som denna rapport innehåller baseras på bedömningen av genomförandet på EU-nivå från Europaparlamentets utredningstjänst som publicerades i juli 2016 (PE581.418).

(2)

Beslut nr 1904/2006/EG om inrättande av programmet Ett Europa för medborgarna för åren 2007–2013 i syfte att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap (EUT L 378/32, 27.12.2006).

(3)

Europeiska kommissionen – rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om genomförandet, resultaten och den samlade bedömningen av programmet ”Ett Europa för medborgarna” 2007–2013, COM(2015)652, den 16.12.2015.

(4)

Rådets förordning (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020 (EUT L 115/3, 17.4.2014).

(5)

Se programmets webbplats, på Eaceas webbplats: http://eacea.ec.europa.eu/europe-for-citizens_en.

(6)

Se Ett Europa för medborgarna – Programguide (giltig från och med 2014), https://eacea.ec.europa.eu/sites/eacea-site/files/documents/comm2013003670000sv.pdf.

(7)

Coffey International and Deloitte, Ex-post evaluation of the Europe for Citizens Programme 2013-2007 – slutrapport framtagen för Europeiska kommissionen, september 2015.

(8)

Se European implementation assessment från Europaparlamentets utredningstjänst.

(9)

Se Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2012 i syfte att uppnå ett positivt resultat av förfarandet för godkännande av den fleråriga budgetramen för 2014–2020, P7_TA(2012)0360.

(10)

Europaparlamentets betänkande av den 12 december 2012 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020 (Föredragande: Hannu Takkula), A7-0424/2012.

(11)

Europaparlamentets betänkande av den 12 december 2012 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020 (Föredragande: Hannu Takkula), A7-0424/2012.

(12)

European implementation assessment, Europaparlamentets utredningstjänst.


FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av rådets förordning (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020

(2015/2329(ΙΝΙ))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 10 och 11 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), som föreskriver att ”varje medborgare ska ha rätt att delta i unionens demokratiska liv”, att ”institutionerna ska på lämpligt sätt ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden” samt att ”institutionerna ska föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med de representativa sammanslutningarna och det civila samhället”,

–  med beaktande av protokoll (nr 1) till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

  med beaktande av protokoll (nr 2) till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om rollen för interkulturell dialog, kulturell mångfald och utbildning när det gäller att främja EU:s grundläggande värderingar(2),

–  med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om genomförandet, resultaten och den samlade bedömningen av programmet ”Ett Europa för medborgarna” 2007–2013 (COM(2015)0652),

–  med beaktade av artikel 52 i sin arbetsordning samt artikel 1.1 e i och bilaga 3 till bilaga XVII till arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för konstitutionella frågor (A8-0017/2017), och av följande skäl:

A.   Programmet Ett Europa för medborgarna är ett unikt och högst symboliskt program i den meningen att det tränar oss i att lyssna på det civila samhällets debatt, att det stimulerar till kritiskt tänkande om det europeiska projektet, dess historia och de rörelser och idéer som har främjat det, och att det bidrar till bättre kunskap om europeiskt beslutsfattande genom förbättrade villkor för medborgerligt och demokratiskt deltagande på unionsnivå.

B.   Programmet Ett Europa för medborgarna syftar till att stärka känslan av europeiskt medborgarskap och tillhörighet, öka solidariteten, den ömsesidiga toleransen och respekten och att främja en bättre förståelse för EU, dess ursprung och utveckling, dess värderingar, institutioner och befogenheter samt att främja en aktiv dialog mellan EU:s medborgare. Programmets verksamhet kan ses som en del av en informell livslång utbildning i medborgarskap.

C.  Kampanjen ”en euro per medborgare” för programmet Ett Europa för medborgarna syftar till att sända ett starkt symboliskt budskap om att lyssna på medborgarnas röst i Europa.

D.   Den tilltagande euroskepticismen – som tydliggörs av de antieuropeiska krafter som ifrågasätter det europeiska projektets själva existens och som nyligen kulminerade i folkomröstningen som resulterade i ett ja till Brexit – lyfter fram betydelsen av denna typ av program och stärker behovet av att främja utvecklingen av en gemensam känsla av europeisk identitet, att reflektera över orsakerna till den Europeiska unionens trovärdighetstapp, att uppmuntra till medborgarengagemang och att lansera en djupgående debatt om europeiska värderingar, som bör inbegripa hela det civila samhället och institutionerna själva – med en utbildningskampanj om hur EU-institutionerna fungerar – och som samtidigt lyfter fram de möjligheter som medlemskapet i EU medför.

E.  Före ett lands anslutning till Europeiska unionen måste en djupgående och heltäckande förberedelse genomföras rörande frågor om minneskultur, försoning med det förflutna och ett säkerställande av medborgarnas aktiva deltagande i det berörda landets civilsamhälle.

F.  I enlighet med artikel 11 i EU-fördraget är EU-institutionerna skyldiga att ge medborgare och representativa sammanslutningar möjlighet att offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden. Bestämmelsen medför också att EU-institutionerna är skyldiga att föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med det civila samhället och att kommissionen måste ha ett omfattande samråd med alla intressenter.

G.  Artikel 20 i EUF-fördraget inrättar den grundläggande statusen för unionsmedborgarskap och fastställer rättigheterna som är knutna till detta. En bättre förståelse för EU och dess värderingar är en viktig förutsättning för att medborgarna till fullo ska kunna utnyttja dessa rättigheter.

H.  Aktivt medborgarskap, medborgarskapsutbildning och interkulturell dialog är nyckeln till att bygga öppna, inkluderande och motståndskraftiga samhällen.

I.  Det nuvarande programmet grundar sig på artikel 352 i EUF-fördraget, som endast gav parlamentet rätt att framföra sin ståndpunkt inom ramen för godkännandeförfarandet. Parlamentet motsatte sig kraftigt detta då förslaget lämnades in av kommissionen, eftersom det i hög grad motsäger de demokratiska aspekterna av programmet.

J.  Den utvärdering efter programmets avslutning som kommissionen genomförde bekräftade att programmets mål var betydelsefulla och att programmet, då det skiljer sig från andra program i fråga om omfattning, mål, verksamheter och målgrupper, har möjliggjort initiativ som inte skulle ha kunnat finansieras på annat håll.

K.  Som en följd av de budgetnedskärningar som gjordes efter förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2014–2020 minskade finansieringsramen för programmet ”Ett Europa för medborgarna” med ungefär 29,5 miljoner euro. Den begränsade finansieringsramen på 185,47 miljoner euro för programmet utgör endast 0,0171 % av den fleråriga budgetramen.

L.  Det har konstaterats att medlemsstaterna tenderar att dra sig ur samfinansieringen av dessa projekt och att de lokala myndigheterna befinner sig i svårigheter när det gäller europeiska projekt med höga samfinansieringsnivåer.

M.  Som en följd av den minskade finansieringsramen sjönk antalet projekt som kunde finansieras under 2014 med nästan 25 % jämfört med föregående program.

N.  Icke-formellt och informellt lärande samt frivilligarbete, idrott, konst och kultur skapar många möjligheter för medborgarutbildning och aktivt medborgarskap.

O.  Ytterligare synergieffekter med andra program och bättre kommunikation med andra generaldirektorat krävs för att minska överlappningar och förstärka programmets effekt.

P.  Det finns ett bevisat värde i den befintliga internationella partnersamverkan mellan städer och kommuner (vänortsverksamhet, nätverk av städer), som förstärker den ömsesidiga förståelsen mellan människor och främjar vänskap och samarbete.

Huvudsakliga slutsatser

1.  Europaparlamentet understryker att den totala tillgängliga finansieringen (185,47 miljoner euro) för det enda program som helt och hållet ägnas det europeiska medborgarskapet, d.v.s. programmet Ett Europa för medborgarna, är försumbart i jämförelse med andra utbildnings- och kulturprogram, såsom Kreativa Europa (1,46 miljarder euro) eller Erasmus+ (14,7 miljarder euro), med resultatet att de sökandes förväntningar kommer att sluta i besvikelse.

2.  Europaparlamentet välkomnar att programmet Ett Europa för medborgarna, som är tänkt att överbrygga klyftan mellan EU-institutionerna och de europeiska medborgarna, verkar ha fungerat på ett tillfredsställande sätt under den nya finansieringscykelns två första år, med ett ökande antal sökanden, hög kvalitet på projekten och sunda projektgenomföranden.

3.  Europaparlamentet anser att det främsta hindret för ett framgångsrikt genomförande av programmet är de otillräckliga finansiella anslagen, och beklagar djupt att dessa skars ner med 13,7 % inom ramen för den fleråriga budgetramen 2014–2020. Detta medförde att antalet finansieringsbara projekt kraftigt minskade och betyder att den höga efterfrågan inte kan mötas, vilket skapar frustration hos sökande med värdefulla projekt.

4.  Europaparlamentet konstaterar att på grund av budgetbegränsningarna är det totala antalet finansierade projekt för litet för att programmets ambitiösa mål ska kunna uppnås, och att endast 6 % av projekten som rör europeisk minneskultur och civilsamhället kunde finansieras under 2015. Detta är en mycket låg andel i jämförelse med resultaten för programmet Kreativa Europa för samma år (19,64 % för Kultur och 45,6 % för Media). Parlamentet menar att finansieringen för dessa två programområden inom programmet Ett Europa för medborgarna bör ökas avsevärt i linje med ambitionerna i programmet.

5.  Europaparlamentet lyfter fram framgångarna med vänortsprojekt över hela EU, och uppmanar medlemsstaterna att främja detta system bland kommuner och att underlätta samarbetet.

6.  Europaparlamentet välkomnar nyhetsbrevet för Ett Europa för medborgarna och databasen över finansierade projekt som kommissionen har lanserat.

7.  Europaparlamentet framhåller att de nationella kontaktpunkterna för programmet Ett Europa för medborgarna spelar en viktig roll för att informera potentiella sökande och ge dem stöd och vägledning (i synnerhet förstagångssökande i målländer), men även europeiska och nationella sammanslutningar av lokala och regionala myndigheter och det civila samhällets organisationer.

8.  Europaparlamentet välkomnar programmets sektorsövergripande strategi, dess tydliga och enkla ansökningsformulär och rapporteringskrav och dess inriktning på specifika åtgärder.

9.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att de prioriteringar som fastställts för båda programområdena, Europeisk minneskultur och Demokratisk delaktighet och medborgarengagemang, vilka tidigare anpassades årligen, nu har blivit fleråriga och kommer att gälla för hela den återstående perioden av programmet (2016–2020).

10.  Europaparlamentet erkänner att programmets genomslagskraft fortfarande är proportionerligt sett stor, vilket framgår av det faktum att uppskattningsvis 1,1 miljoner deltagare var inblandade i de 408 utvalda projekten under 2015. Parlamentet anser också att det höga antalet ansökningar – 2 087 under 2014 och 2 791 under 2015 – och projektens kvalitet vittnar om ett stort intresse för programmet och behovet av att avsätta mer mänskliga och finansiella resurser för programmet i syfte att utöka antalet understödda projekt.

Rekommendationer

Rättsliga aspekter av genomförandet

11.   Europaparlamentet rekommenderar att nästa generation av programmet Ett Europa för medborgarna antas på en rättslig grund som gör det möjligt för parlamentet att vara delaktigt i antagandet av programmet som medlagstiftare inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet och jämställt med rådet. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att beakta möjliga lösningar för att uppnå detta mål.

Finansiella aspekter av genomförandet

12.  Europaparlamentet menar att kvalitetsprojekt, såsom europeisk minneskultur och civilsamhällesprojekt (6 % framgångsrika projekt jämfört med 19,64 % för Kultur och 45,6 % för Media inom ramen för programmet Kreativa Europa), har avvisats på grund av bristen på tillräcklig finansiering i programmet Ett Europa för medborgarna. Med tanke på den avgörande roll som detta program spelar som en förutsättning för medborgarnas deltagande i unionens demokratiska liv, anser parlamentet att en betydande ökning av innevarande budget vore nödvändig för att uppnå ett högre målresultat. Parlamentet uppmanar därför kommissionen, rådet och medlemsstaterna att överväga en finansieringsram på ungefär 500 miljoner euro för programmet Ett Europa för medborgarna under nästa fleråriga budgetram, vilket endast motsvarar 1 euro per medborgare.

13.  Europaparlamentet konstaterar det gemensamma målet med och de potentiella synergierna mellan det europeiska medborgarinitiativet och programmet Ett Europa för medborgarna när det gäller att möjliggöra för medborgarna att delta direkt i utformningen av EU:s politik. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att se till att medborgarinitiativet inte finansieras inom ramen för det senare programmets begränsade budget, vilket fallet är i dag, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att engagera sig mer i finansiellt stöd till båda åtgärderna.

14.  Europaparlamentet konstaterar att systemet med engångsbelopp eller fasta belopp bör ta hänsyn till prisskillnaderna runtom i EU, och variera utifrån levnadskostnaderna i medlemsstaterna. Parlamentet rekommenderar att detta system och den minskade förfinansieringen ses över i syfte att säkerställa de finansierade projektens hållbarhet och att bättre stödja samarbete mellan lokala förvaltningar eller organisationer som befinner sig på stort avstånd från varandra, och att särskilt underlätta deltagande av mindre organisationer med begränsad finansiell kapacitet och deltagare med särskilda behov.

15.  Europaparlamentet begär att kommissionen och genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) regelbundet bedömer de effekter som en rad budgetarrangemang har haft för sökande och potentiellt berättigade sökande. Parlamentet begär i synnerhet en bedömning av huruvida den lägre andelen förfinansiering (från 50 % till 40 % för projekt och från 80 % till 50 % för driftsbidrag och nationella kontaktpunkter) som tillämpades under 2015 på grund av en akut brist på betalningsbemyndiganden, behovet av medfinansiering och tillämpningen av samma parametrar oavsett verklig levnadskostnad och geografiskt avstånd, kan ha missgynnat – och kan fortsätta att missgynna – vissa typer av organisationer och enskilda medlemsstater. Parlamentet begär dessutom att ytterligare strategier tas fram för att föra de europeiska institutionerna närmare medborgarna och för att bättre informera medborgarna om de olika delarna av EU-politiken.

16.  Europaparlamentet noterar att en ytterligare parameter bör införlivas i systemet med enhetsbelopp eller schablonsatser, så att personer med särskilda behov kan tillgodoses mer effektivt, eftersom många fler anställda och ofta ytterligare åtgärder, vilket i sin tur leder till högre kostnader, behövs för att göra det möjligt för personer med funktionshinder att delta.

17.  Europaparlamentet understryker att driftsbidrag garanterar stödmottagarnas oberoende (t.ex. tankesmedjor) och ger möjlighet till planering på längre sikt, och därmed möjlighet att genomföra visionsorienterade åtgärder och utveckla expertkunskap. Parlamentet rekommenderar att specifika kriterier, indikatorer och årliga rapporter används för att övervaka vilka framsteg som görs för att uppnå målen, och för att säkerställa att dessa finansieringssystem inte leder till att stödmottagarna blir beroende av kommissionen.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Eacea att offentligt redogöra för de kostnader som har uppstått genom programområde 3: Horisontell insats – Tillvaratagande – Analys, spridning och utnyttjande av projektresultaten.

19.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Eacea att i den rapport om halvtidsutvärderingen som ska läggas fram senast den 31 december 2017 inkludera en noggrann bedömning av det finansiella och budgetära genomförandet av programmet och att dra lärdom av denna bedömning i syfte att omdefiniera de framtida målen och anpassa budgetkraven för programmet i nästa fleråriga budgetram.

Samordnings- och kommunikationsaspekter

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in all användbar information som rör programmet Ett Europa för medborgarna (programguide, prioriteringar, inbjudningar att lämna förslag, pågående och tidigare projekt, resultat och vunna erfarenheter och nyhetsbrev) tillsammans med alla program, insatser, bidrag och strukturfonder som ryms under samlingsbeteckningen europeiskt medborgarskap (såsom det europeiska medborgarinitiativet och europeisk volontärtjänst) på en unik och användarvänlig kommunikationsportal (en internetportal som fungerar som enda kontaktpunkt), som även är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet rekommenderar att denna plattform används som ett offentligt register över stödmottagarnas kontaktuppgifter såväl som ett verktyg för att få åtkomst till projektbeskrivningar och för att kunna hitta partner i andra länder.

21.  Europaparlamentet understryker att ansökningar som fått avslag bör besvaras på ett tillfredsställande sätt, där skälen till avslaget anges, särskilt när den enhet som lämnade in ansökan begär en förklaring. Parlamentet föreslår att man där det är möjligt överväger att kartlägga prioriteringarna i liknande ansökningar som fått avslag.

22.  Europaparlamentet påpekar att vissa mål med programmet Ett Europa för medborgarna liknar och kompletterar dem för det europeiska medborgarinitiativet, särskilt strävan efter att engagera medborgarna i unionen. Parlamentet menar av den anledningen att ansträngningar bör göras för att följa en gemensam strategi för att utforma EU:s politik för medborgarnas deltagande och deltagandedemokrati, med stöd av en konsekvent kommunikationsstrategi, i syfte att samla alla kommissionens program knutna till europeiskt medborgarskap under ett paraply, möjligen genom att högre värdera och främja direkta erfarenheter och gräsrotsdeltagande.

23.  Europaparlamentet understryker behovet av att skapa en öppen förteckning över potentiella partner i varje medlemsstat i syfte att underlätta partnerskap mellan dem som skulle vilja få tillgång till programmet Ett Europa för medborgarna.

24.  Europaparlamentet rekommenderar också inrättandet av en webbplattform för de huvudsakliga organisationer som är verksamma på området för medborgarskap och som drar nytta av programmet i syfte att utbyta god praxis, öka kapaciteten och förbättra synligheten när projekten har avslutats.

25.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att höja programmets profil och göra allmänheten mer medveten om dess mål genom en engagerande kommunikationsstrategi för europeiskt medborgarskap med hjälp av sociala nätverk, meddelanden i radio och tv samt på annonsskyltar, genom att stärka lokalt engagemang med aktivt deltagande från de nationella kontaktpunkterna och genom att ständigt uppdatera innehållet och nå ut till ny publik i de deltagande länderna, med särskild inriktning på dem där deltagandenivån är lägre, på ungdomar, personer med funktionsnedsättning och utsatta människor.

26.  Europaparlamentet anser att programmet även bör användas för att lyfta fram befintliga kanaler för direktdeltagande i Europeiska unionen, såsom EU:s medborgarinitiativ, medborgarforum och offentliga samråd, i syfte att höja allmänhetens medvetenhet om möjligheterna med direktdeltagande inom EU:s institutionella ram.

27.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de deltagande länder som ännu inte har utsett en nationell kontaktpunkt att de ser till att detta görs. Parlamentet rekommenderar att samordningen förbättras och synergieffekterna förstärks mellan dessa länder, medlemsstaterna och kommissionen.

28.   Europaparlamentet medger att den största utmaningen är att uppfylla de nuvarande ambitiösa målen med den begränsade finansiering som finns tillgänglig. Parlamentet understryker medlemsstaternas, regionernas och de lokala myndigheternas betydelse för att öka programmets effektivitet och popularitet, inte minst genom att maximera potentialen hos de nationella kontaktpunkterna genom erfarenhetsutbyte med enheter med ansvar för liknande projekt, exempelvis Erasmus+ och Kreativa Europa. Parlamentet uppmuntrar Eacea att när så är möjligt underlätta och främja synergieffekter mellan EU-program såsom Kreativa Europa, Erasmus+ och Europeiska socialfonden, för att förbättra effekten.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i ännu högre grad öka sina insatser på området administrativ förenkling, med tanke på att formella krav ibland är svåra att lösa för i synnerhet mindre organisationer som inte bör diskrimineras på grund av byråkratiska orsaker.

30.  Europaparlamentet rekommenderar att de medel som avsatts för kommunikation inte används till att täcka institutionell kommunikation om unionens prioriteringar, såsom i dag föreskrivs i artikel 12 i nuvarande program, utan i stället används för att marknadsföra själva programmet i deltagande länder, särskilt i länder med lägre deltagande.

Programmets inriktning och mål

31.  Europaparlamentet rekommenderar att den fleråriga strategin formaliseras i fråga om definitionen av prioriteringarna och att synergieffekterna stärks mellan programområdena och programmets delar i nästa generation av programmet. Parlamentet betonar att alla ändringar i programstrukturen bör genomföras så att risken för förvirring bland slutanvändarna förhindras, i syfte att minska konsekvenserna.

32.  Europaparlamentet välkomnar det stora fokus som läggs på EU:s sociala aspekter och medborgare, som gör det möjligt för EU-institutioner att arbeta direkt med det civila samhället på fältet. Parlamentet framhåller i programmets prioriteringar hur viktigt det är med projekt som fokuserar på dagens utmaningar för Europa inom ämnen såsom mångfald, migration, flyktingar, kampen mot radikalisering, främjandet av social integration, interkulturell dialog, hanterandet av finansieringsproblem och fastställandet av gemensamma europeiska kulturarv. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka kopplingen mellan programmets prioriteringar och de politiska åtgärder som är kopplade till det europeiska medborgarskapet samt de europeiska medborgarnas dagliga liv.

33.  Europaparlamentet menar att programmet bör nå ut till en bredare publik, säkerställa deltagandet av personer med särskilda behov, främja deltagande av marginaliserade och utsatta personer, däribland migranter, flyktingar och asylsökande.

34.  Europaparlamentet anser att programmet, när så är lämpligt, bör bygga vidare på befintliga framgångsrika initiativ på gräsrotsnivå, såsom vänortssamarbete.

35.  Europaparlamentet betonar vikten av att inom programområdet Europeisk minneskultur utarbeta en europeisk identitet inriktad på framtiden och inte bara på det förflutna, en identitet som bör vara pluralistisk, transkulturell och öppen mot migrationsströmmar och influenser från resten av världen, i syfte att uppnå en gemensam integration grundad på gemensamma europeiska värderingar och Europas sekulära och andliga kulturarv. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa att historia inte används för att splittra, utan som en möjlighet att hantera samtida utmaningar genom varsam tolkning och skickligt riktade utbildningsprogram. Parlamentet betonar vikten av att främja generationsövergripande projekt för att möjliggöra utbyte av erfarenheter mellan äldre och yngre generationer.

36.  Europaparlamentet betonar behovet av att uppmuntra projekt som presenterar nya former för diskussion med medborgarna i tilltalande form och stil, och med en flerdimensionell strategi.

37.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen årligen offentliggör en sammanfattande rapport som innehåller de viktigaste förslagen för att förbättra det europeiska projektet såsom de formulerats av deltagarna i de projekt som finansierats genom programmet Ett Europa för medborgarna.

38.  Europaparlamentet betonar behovet av att berika programmet med förslag som rör medborgarnas deltagande i den demokratiska processen och i EU:s beslutsfattande, på ett sätt som bidrar till medborgarnas möjligheter att utnyttja sina rättigheter, exempelvis med hjälp av införandet av e-demokrati. I syfte att uppnå detta uppmanar parlamentet unionen och dess medlemsstater att utveckla åtgärder och politiska strategier för att stärka överförbart, kritiskt och kreativt tänkande samt digital kunskap och mediekompetens, att inkludera sina medborgare och stimulera till nyfikenhet, särskilt bland barn och ungdomar, så att de kan fatta välgrundade beslut och bidra på ett positivt sätt i demokratiska processer.

39.  Europaparlamentet påpekar att deltagande i programmet av stater som ansöker om medlemskap i EU leder till bättre ömsesidig förståelse och tätare samarbete. Parlamentet rekommenderar en större internationalisering av programmet, i synnerhet genom att bjuda in alla Efta- och EES-länder, anslutande länder och kandidatländer att arbeta tillsammans med EU:s medlemsstater vid ansökan om projekt, och uppmanar till större samarbete mellan icke-statliga organisationer över hela EU, länder i det östliga och sydliga partnerskapet och potentiella kandidatländer i syfte att föra EU närmare medborgarna. Parlamentet föreslår att samarbetet mellan organisationer i EU och i grannländer kring europeiska värderingar främjas.

40.  Europaparlamentet betonar behovet av att utveckla vänortssamarbetet, med fokus på olika sätt att öka användningen av systemet, dess främjande och effekter, inbegripet en adekvat tilldelning av ekonomiska resurser.

°

°  °

41.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT L 115, 17.4.2014, s. 3.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2016)0005.


YTTRANDE från budgetutskottet (9.12.2016)

till utskottet för kultur och utbildning

över genomförandet av rådets förordning (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020

(2015/2329(INI))

Föredragande av yttrande: Lefteris Christoforou

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar att programmet Ett Europa för medborgarna, som är tänkt att överbrygga klyftan mellan EU-institutionerna och de europeiska medborgarna, verkar ha fungerat på ett tillfredsställande sätt under den nya finansieringscykelns två första år, med ett ökande antal sökanden, hög kvalitet på projekten och sunda projektgenomföranden.

2.  Europaparlamentet lyfter fram vikten av sådana program i en tid med ständiga kriser där antieuropeiska krafter oavbrutet ifrågasätter det europeiska projektets själva existens.

3.   Europaparlamentet välkomnar att programmets struktur har förenklats, till exempel att prioriteringar fastställs för flera år, vilket generellt har gjort det lättare för intresserade medborgare och organisationer att lämna in en ansökan, liksom en rad nya finansiella arrangemang, såsom ett system för engångsutbetalningar, vilket har minskat den administrativa bördan för bidragsmottagare.

4.  Europaparlamentet begär att kommissionen och genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) regelbundet bedömer de effekter som en rad budgetarrangemang har haft för sökande och potentiellt berättigade sökande. Parlamentet begär i synnerhet en bedömning av huruvida den lägre andelen förfinansiering (från 50 % till 40 % för projekt och från 80 % till 50 % för driftsbidrag och nationella kontaktpunkter) som tillämpades under 2015 på grund av en akut brist på betalningsbemyndiganden, behovet av medfinansiering och tillämpningen av samma parametrar oavsett verklig levnadskostnad och geografiskt avstånd, kan ha missgynnat – och kan fortsätta att missgynna – vissa typer av organisationer och enskilda medlemsstater. Parlamentet begär dessutom att ytterligare strategier tas fram för att föra EU-institutionerna närmare de europeiska medborgarna och för att bättre informera medborgarna om de olika delarna av EU-politiken

5.  Europaparlamentet medger att den största utmaningen är att uppfylla de nuvarande ambitiösa målen med den begränsade finansiering som finns tillgänglig. Parlamentet uppmuntrar därför de nationella kontaktpunkterna, tillsammans med de lokala och regionala myndigheter som är knutna till dem, och Eacea att när så är möjligt underlätta och främja synergieffekter mellan EU-program såsom Kreativa Europa, Erasmus+ och Europeiska socialfonden, för att uppnå skalfördelar och maximera inverkan.

6.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Eacea att i den rapport om halvtidsutvärderingen som ska läggas fram senast den 31 december 2017 inkludera en noggrann bedömning av det finansiella och budgetära genomförandet av programmet och att dra lärdom av denna bedömning i syfte att omdefiniera de framtida målen och anpassa budgetkraven för programmet i nästa fleråriga budgetram.

7.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att behålla driftsbidragen som ett sätt att upprätthålla det strukturella stödet till organisationer och bidragsmottagare, och att möjliggöra för dem att planera på lång sikt.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Eacea, de nationella kontaktpunkterna och deras lokala och regionala partnermyndigheter samt mottagarna av stöd från programmet att göra ytterligare ansträngningar för att förstärka synligheten och kommunikationen genom att utnyttja de tillgängliga finansiella resurserna på effektivast möjliga sätt, i syfte att höja medvetenheten om programmet och ännu effektivare nå ut till medborgare i de deltagande länderna, inte minst genom att förbättra kommunikationen, öka användningen av sociala medier och genom att behandla frågor som är viktiga för många människor i dag, såsom jobb, tillväxt och migration.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

8.12.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

5

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Richard Ashworth, Jean-Paul Denanot, Gérard Deprez, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Zbigniew Kuźmiuk, Vladimír Maňka, Clare Moody, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Indrek Tarand, Monika Vana, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Bill Etheridge, Ivana Maletić, Andrey Novakov, Nils Torvalds, Derek Vaughan

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Clara Eugenia Aguilera García, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, Edouard Ferrand, Valentinas Mazuronis


YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (9.11.2016)

till utskottet för kultur och utbildning

över Ett Europa för medborgarna

(2015/2329(INI))

Föredragande av yttrande: Kazimierz Michał Ujazdowski

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar varmt de ansökningar som inkommit inom ramen för programmet Ett Europa för medborgarna under 2015 och den kvalitet som projekten uppvisar. Parlamentet noterar emellertid att bara ungefär 6 % av projekten Europeisk hågkomst och Civilt samhälle kunde finansieras 2015, vilket visar att finansieringen för dessa två delar bör ökas avsevärt. Parlamentet föreslår, i enlighet med artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen där den viktiga principen om deltagandedemokrati introduceras, att deltagandet ökas kommande år med hjälp av reklamkampanjer och upprättandet av en konsekvent och användarvänlig kommunikationsportal för både europeiska och inhemska medier med tydlig information om programmets prioriteringar och tillgänglighet och som informerar de europiska medborgarna om att programmet Ett Europa för medborgarna existerar samt uppmuntrar dem att ta till sig dess fördelar och att känna sig mer delaktiga. Parlamentet föreslår att sökande tillåts använda verktyg för e-deltagande.

2.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till en starkare roll när programmets prioriteringar och mål ska fastställas. Parlamentet rekommenderar att nästa upplaga av programmet Ett Europa för medborgarna bör ha en rättslig grund som möjliggör för Europaparlamentet att fullt ut ta del i lagstiftningsförfarandet inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet och att engagera sig i fastställandet av programprioriteringarna som medlagstiftare inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet, likställt med rådet. Parlamentet rekommenderar at språket i programmet förenklas ytterligare för att bredda dess tillgänglighet.

3.  Europaparlamentet betonar att detta program bör bidra till medborgarnas förståelse av unionen, dess historia och mångfald, samtidigt som det främjar ett europeiskt medborgarskap och förbättrar förutsättningarna för medborgardeltagande och demokratiskt deltagande på unionsnivå. Parlamentet menar att programmet därutöver bör öka medvetenheten om hågkomst, gemensam historia och gemensamma värderingar och unionens fredsfrämjande syfte, samt generellt främja en bredare förståelse för Europeiska unionens historia och ursprung, inte minst i kölvattnet av de två världskrigen. Parlamentet betonar att det även bör uppmuntra medborgarnas demokratiska och medborgerliga deltagande på unionsnivå genom att öka deras förståelse för unionens politiska process och skapa förutsättningar för samhälleligt och interkulturellt engagemang och frivilligarbete på unionsnivå. Parlamentet anser att detta exempelvis skulle kunna åstadkommas genom att organisera medvetandehöjande reklamkampanjer i syfte att stimulera till debatt, reflektion och nätverksskapande.

4.  Europaparlamentet understryker medlemsstaternas, regionernas och de lokala myndigheternas betydelse för att öka programmets effektivitet och popularitet, inte minst genom att ta på sig en större roll vid fastställandet av programmets prioriteringar och maximeringen av de nationella kontaktpunkternas potential genom att göra det möjligt för dem att verka och utbyta erfarenhet tillsammans med enheter med ansvar för liknande projekt, exempelvis Erasmus och Kreativa Europa. Parlamentet uppmanar därutöver till större deltagande för Europaparlamentet, till exempel i form av en årlig offentlig bedömning av övervakningen av programmet inom utskottet för kultur och utbildning.

5.  Europaparlamentet lyfter fram framgångarna med vänortsprojekt över hela EU, och uppmanar medlemsstaterna att främja detta system bland kommuner och att underlätta samarbetet.

6.  Europaparlamentet understryker att ansökningar som fått avslag bör besvaras på ett tillfredsställande sätt, där skälen till avslaget anges, särskilt när den enhet som lämnade in ansökan begär en förklaring. Parlamentet föreslår att man där det är möjligt överväger att identifiera de frågor som prioriteras i de ansökningar som fått avslag.

7.  Europaparlamentet påpekar att vissa mål med programmet Ett Europa för medborgarna liknar och kompletterar dem för det europeiska medborgarinitiativet, särskilt strävan efter att engagera medborgarna i unionen. Parlamentet menar av den anledningen att ansträngningar bör göras för att få till stånd en gemensam strategi för att utforma EU:s politik för medborgarnas deltagande och deltagandedemokrati, med stöd av en konsekvent kommunikationsstrategi, i syfte att samla alla kommissionens program knutna till europeiskt medborgarskap under ett paraply, möjligen genom att högre värdera och lyfta fram direkta erfarenheter och gräsrotsdeltagande.

8.  Europaparlamentet understryker behovet av att skapa en öppen förteckning över potentiella partner i varje medlemsstat i syfte att underlätta partnerskap mellan dem som skulle vilja få tillgång till programmet Ett Europa för medborgarna.

9.  Europaparlamentet uppmanar till att språkbarriärerna vid ansökan till programmet avlägsnas och understryker, trots EU:s ansträngningar att tillhandahålla information på alla officiella EU-språk, att den mesta informationen oftast finns tillgänglig på engelska, franska och tyska.

10.  Europaparlamentet påpekar att deltagande i programmet av stater som ansöker om medlemskap i EU leder till bättre ömsesidig förståelse och tätare samarbete. Parlamentet rekommenderar en större internationalisering av programmet, i synnerhet genom att bjuda in samtliga Efta-/EES-länder, anslutande länder och kandidatländer att samarbeta med EU:s medlemsstater vid ansökan om projekt, och uppmanar till större samarbete mellan icke-statliga organisationer i EU, länder i det östliga partnerskapet och potentiella kandidatländer i syfte att föra EU närmare medborgarna.

11.  Europaparlamentet anser att programmet även bör användas för att lyfta fram de kanaler för direktdeltagande som redan existerar i Europeiska unionen, såsom EU:s medborgarinitiativ, medborgarforum och offentliga samråd i syfte att höja allmänhetens medvetenhet om möjligheterna med direktdeltagande inom EU:s institutionella ram.

12.  Europaparlamentet understryker att före ett lands anslutning till Europeiska unionen måste en djupgående och heltäckande förberedelse genomföras rörande frågor kring hågkomst, försoning med det förflutna och ett säkerställande av att medborgarna aktivt deltar i det berörda landets civilsamhälle.

13.  Europaparlamentet uppmanar med tanke på den växande EU-skepsisen till ett förenklat förfarande för tillgång till programmet och till ökad finansiering i syfte att säkerställa bättre resultat.

14.  Europaparlamentet understryker den stora potentialen hos sociala nätverk och sociala medier och uppmanar till bättre utnyttjande av dem som verktyg för att främja EU:s värderingar och historia inom ramen för programmet Ett Europa för medborgarna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

8.11.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

18

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Mercedes Bresso, Richard Corbett, Esteban González Pons, Danuta Maria Hübner, Diane James, Ramón Jáuregui Atondo, Constance Le Grip, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, György Schöpflin, Barbara Spinelli, Claudia Țapardel, Josep-Maria Terricabras, Kazimierz Michał Ujazdowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Max Andersson, Gerolf Annemans, Ashley Fox, Charles Goerens, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Jérôme Lavrilleux, Helmut Scholz

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Pilar Ayuso, Gabriel Mato, Wim van de Camp


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

24.1.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

5

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Nikolaos Chountis, Silvia Costa, Mircea Diaconu, Angel Dzhambazki, Jill Evans, María Teresa Giménez Barbat, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Andrew Lewer, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Luigi Morgano, Momchil Nekov, John Procter, Michaela Šojdrová, Yana Toom, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Therese Comodini Cachia, Sylvie Guillaume, Emma McClarkin

Rättsligt meddelande