Förfarande : 2016/2062(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0021/2017

Ingivna texter :

A8-0021/2017

Debatter :

PV 16/02/2017 - 2
CRE 16/02/2017 - 2

Omröstningar :

PV 16/02/2017 - 6.12
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0054

BETÄNKANDE     
PDF 857kWORD 97k
2.2.2017
PE 589.131v02-00 A8-0021/2017

om en luftfartsstrategi för Europa

(2016/2062(INI))

Utskottet för transport och turism

Föredragande: Pavel Telička

Rådgivande utskotts föredragande (*):

Ole Christensen, utskottet för sysselsättning och sociala frågor

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

ERRATA/ADDENDA
ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (*)
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en luftfartsstrategi för Europa

(2016/2062(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 december 2015 En luftfartsstrategi för Europa (COM(2015)0598),

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 4.2 b och g och 16 samt avdelningarna VI och X,

–  med beaktande av protokoll (nr 2) till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 14 juli 2016 om en luftfartsstrategi för Europa(1),

–  med beaktande av kommissionens beslut av den 20 december 2011 om tillämpningen av artikel 106.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på statligt stöd i form av ersättning för allmännyttiga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse,

–  med beaktande av kommissionens meddelande om riktlinjer för statligt stöd till flygplatser och flygbolag (2014/C 99/03),

–  med beaktande av kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (2016/C 262/01),

–  med beaktande av kommissionens förslag till förordning (EU) om ändring av förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget,

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 7 december 2015 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008,

–  med beaktande av slutsatserna från högnivåkonferensen om en social agenda för transport som hölls den 4 juni 2015 i Bryssel(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2016 om öars särskilda situation(3),

–  med beaktande av resultatet av det 39:e sammanträdet i Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) församling, som hölls 2016,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 551/2004 av den 10 mars 2004 om organisation och användning av det gemensamma europeiska luftrummet,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 november 2015 om luftfart(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 29 oktober 2015 om tilldelning vid världskonferensen om radiokommunikationer, som hölls i Genève den 2−27 november 2015 (WRC-15), av det radiospektrumband som krävs för en kommande utveckling av satellitbaserad teknik till stöd för system för global flygspårning(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2011 om internationella luftfartsavtal enligt Lissabonfördraget(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 april 2007 om inrättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum(7),

–  med beaktande av sin ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 12 mars 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet (omarbetning)(8),

–  med beaktande av sin ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 12 mars 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 216/2008 inom området flygplatser, flygledningstjänst och flygtrafiktjänster(9),

–  med beaktande av sin ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 5 februari 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 261/2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och av förordning (EG) nr 2027/97 om lufttrafikföretags skadeståndsansvar avseende lufttransport av passagerare och deras bagage(10),

–  med beaktande av sin ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 12 december 2012 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid Europeiska unionens flygplatser (omarbetning)(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 29 oktober 2015 om säker användning av fjärrstyrda luftfartygssystem (RPAS), vanligen kallade obemannade luftfartyg (UAV), på området civil luftfart(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 juli 2013 om EU:s yttre luftfartspolitik – att möta framtidens utmaningar(13),

–  med beaktande av slutsatserna från toppmötet om europeisk luftfart vid Schiphol flygplats (Nederländerna) den 20–21 januari 2016(14),

–  med beaktande av Chicagokonventionen av den 7 december 1944,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism samt yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8‑0021/2017), och av följande skäl:

A.  Det grundläggande syftet med EU:s transportpolitik är att tjäna de europeiska medborgarnas och företagens intressen genom att sörja för allt bättre förbindelser, största möjliga säkerhet och trygghet samt hinderfria marknader.

B.  Stränga säkerhetsnormer bör förbli ett huvudmål i strävan att uppnå konkurrenskraft inom lufttransporten.

C.  EU:s inre marknad för luftfart är ett mycket framgångsrikt exempel på regional liberalisering av lufttransport, som i stor utsträckning har bidragit till bättre luftfartsförbindelser än någonsin genom att utöka resmöjligheterna inom och utanför Europa, samtidigt som priserna sänkts. Luftfartssektorn utgör en grundläggande del av det europeiska transportnätet, eftersom den är nödvändig för att säkerställa förbindelser och territoriell sammanhållning inom EU och över hela världen. Eftersom de yttersta randområdena ligger så långt bort och är så isolerade, jämfört med mer centralt belägna och väl integrerade regioner, finns inget alternativ till lufttransport för dessa områden. Målet att stödja ökade luftfartsförbindelser bör inte bara vara att utvidga förbindelsenätet utan också att säkerställa en lämplig kvalitet på förbindelserna i form av flygfrekvens, trafiknätets räckvidd och bekväma tidtabeller.

D.  Luftfartssektorn är en drivkraft med en multiplikatoreffekt när det gäller tillväxt och skapandet av arbetstillfällen, och den är en viktig pelare i EU:s ekonomi, som främjar innovation, handel och kvaliteten på arbetstillfällena, vilket innebär avsevärda direkta och indirekta fördelar för medborgarna. En tillväxt inom flygtrafiken samt tillgänglighet och utbudet av flygförbindelser främjar den ekonomiska tillväxten, vilket bekräftar att luftfarten fungerar som en katalysator för den ekonomiska utvecklingen. Regionala och lokala flygplatser spelar också en viktig roll för utvecklingen i regionerna genom att deras konkurrenskraft ökas samtidigt som turismen underlättas.

E.  Luftfartssektorn, flygplatser samt relaterad tillverkningsindustri genererar 4,7 miljoner arbetstillfällen i unionen – direkt (1,9 miljoner) och indirekt (2,8 miljoner). Ytterligare 917 000 arbetstillfällen på annat håll i den globala ekonomin understöds av den europeiska luftfartsindustrin. Luftfartens rörliga och gränsöverskridande karaktär gör det svårt att upptäcka arbetsrättsliga missförhållanden och kringgående av arbetsmarknadsnormer, vilket gör det omöjligt att hantera problemen enbart på nationell nivå. Enligt iakttagelser som nyligen gjorts av ILO har arbetsvillkoren inom luftfartssektorn försämrats. Större mångfald i avtalen kan vara ett verktyg för mer flexibilitet, men det kan också missbrukas för s.k. regelshopping för att undvika sociala avgifter.

F.  Det faktum att EU-lagstiftningen inte har genomförts fullt ut, och att det finns en politisk ovilja i rådet, utgör ett hinder för att luftfartssektorns fulla potential ska kunna utnyttjas, vilket därmed skadar konkurrenskraften och medför högre kostnader för företagen, passagerarna och ekonomin.

G.  I en teknik-, forsknings- och innovationsbaserad sektor, som kräver såväl stora investeringar som en utvecklad infrastruktur, är en framgångsrik strategi beroende av en långsiktig vision med välplanerade investeringar. Dessutom måste full hänsyn tas till alla transportsätt.

H.  Luftfarten spelar en viktig roll när det gäller att uppnå EU:s klimatmål genom att det införs åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser.

I.  I förordningen om det gemensamma europeiska luftrummet föreskrivs att det ska inrättas funktionella luftrumsblock. Trots detta har införandet av dessa luftrumsblock hittills varit kraftigt försenat, och kommissionen uppskattar att de uteblivna framstegen på detta område medför kostnader på cirka fem miljarder euro varje år.

J.  Säkerheten utgör en av mest direkta utmaningarna för luftfartsindustrin.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en luftfartsstrategi för Europa och dess ansträngningar att identifiera källor för att stimulera sektorn genom att finna nya marknadsmöjligheter och undanröja hinder. Vidare välkomnar parlamentet kommissionens förslag som syftar till att anta och förutse nya utmaningar på grundval av en gemensam europeisk vision, genom utveckling av moderna regelverk. Parlamentet anser att man på längre sikt bör ha en mer heltäckande och mer långtgående strategi för att ge de impulser som krävs för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk luftfartsindustri.

2.  Europaparlamentet anser att säkerhet är en vägledande princip för EU:s luftfartsstrategi och understryker att säkerheten ständigt måste förbättras. Parlamentet välkomnar därför översynen av grundförordningen om Easa (Europeiska byrån för luftfartssäkerhet) (förordning (EG) nr 216/2008), som syftar till att uppnå högsta möjliga säkerhetsnivå inom luftfarten. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen och rådet att förse Easa med tillräckliga medel och tillräcklig personalstyrka för att garantera en hög säkerhetsnivå och stärka sin roll på den internationella arenan.

3.  Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna kraftfullt att äntligen göra snabba framsteg i andra viktiga ärenden som för närvarande är blockerade, till exempel omarbetningen av förordningen om genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+), översynen av förordningen om ankomst- och avgångstider och förordningarna om passagerares rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att ompröva nuvarande initiativ och föreslå bärkraftiga alternativ för att åtgärda bristerna inom luftfartssektorn till följd av det försenade och ofullständiga genomförandet av EU‑lagstiftningen, till exempel förordningen om det gemensamma europeiska luftrummet. Parlamentet betonar att det för att garantera rättslig säkerhet och klarhet visserligen är till hjälp att offentliggöra riktlinjer, men det ersätter inte en översyn av befintliga bestämmelser.

4.  Europaparlamentet betonar att de luftfartsärenden som är blockerade i rådet är tänkta att ge EU en bättre rättssäkerhet och en stärkt ram för skyddet av flygpassagerares rättigheter, ett effektivare och mer rationellt utnyttjande av EU:s luftrum och bättre bestämmelser för att genomföra det gemensamma europeiska luftrummet. Allt detta utgör väsentliga inslag i förverkligandet av luftfartsstrategin. Parlamentet uppmanar rådet att vidta åtgärder för att föra förhandlingarna om dessa ärenden framåt.

Luftfartsstrategins internationella dimension

5.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om en översyn av förordning (EG) nr 868/2004 för att ta itu med nuvarande illojala metoder, såsom oacceptabelt statligt stöd, vilket är varken lämpligt eller effektivt, och därmed belysa de viktigaste problemen med den potentiella snedvridningen av konkurrensen enligt EU:s regler. Parlamentet betonar dock att varken en oacceptabel utveckling mot protektionism eller enbart åtgärder för att säkerställa rättvis konkurrens kan garantera en konkurrenskraftig luftfartssektor i EU.

6.  Europaparlamentet anser att den europeiska luftfartssektorn, trots det ökade trycket från nya konkurrenter, av vilka många har använt luftfarten som ett strategiskt verktyg för internationell utveckling, kan passa in i en konkurrensutsatt global miljö om man bygger vidare på och utvecklar sina fördelar, till exempel höga säkerhets- och skyddsnormer, Easas roll, det geografiska läget, en innovativ industri samt sociala och miljömässiga mål. Parlamentet anser fullt och fast att rättvis konkurrens från tredjeländer bör ses som en möjlighet att vidareutveckla en innovativ europeisk luftfartsmodell, som kan hantera konkurrenternas särdrag på ett unikt och konkurrenskraftigt sätt.

7.  Europaparlamentet anser att möjligheten att locka utländska investeringar är viktig för EU-flygbolagens konkurrenskraft och bör inte hämmas. Parlamentet välkomnar därför kommissionens avsikt att utfärda riktlinjer som skapar klarhet när det gäller ägande- och kontrollbestämmelserna enligt förordning (EG) nr 1008/2008, särskilt i fråga om kriterierna för ”effektiv kontroll”, för att säkerställa att dessa bestämmelser är ändamålsenliga.

8.  Europaparlamentet välkomnar initiativet att på EU-nivå förhandla om transportavtal och bilaterala luftfartssäkerhetsavtal med tredjeländer som representerar framväxande och strategiska marknader (Kina, Japan, Sydostasiatiska nationers förbund (Asean), Turkiet, Qatar, Förenade Arabemiraten, Armenien, Mexiko, Bahrain, Kuwait, Oman och Saudiarabien) och uppmuntrar till snabba och konstruktiva förhandlingar. Parlamentet påminner om att nya avtal bör genomföras på rätt sätt och tillämpas av samtliga parter. Vidare måste de innehålla en klausul om sund konkurrens på grundval av internationella standarder (Icao, ILO). Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget fullt ut involvera parlamentet i alla skeden av förhandlingarna.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra förhandlingar om luftfartsavtal med tredjeländer beroende av om tredjeländerna följer stränga säkerhetsnormer, lämpliga arbetsnormer och sociala normer och deltar i det marknadsbaserade klimatskyddsinstrumentet för utsläpp från luftfarten samt att se till att lika tillträde till marknaden, lika ägandevillkor och lika konkurrensvillkor baserade på ömsesidighet gäller i luftfartsavtal.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt slutföra de pågående förhandlingarna och att i framtiden inleda nya dialoger om luftfart med andra strategiska partner inom luftfarten. Parlamentet betonar att luftfartsavtal även bidrar till att främja den tekniska utvecklingen samt till att genomföra och stärka EU:s politik på andra områden, till exempel inom grannskapspolitiken.

Konsolidering av EU:s inre marknad för luftfart

11.  Europaparlamentet påminner om att luftrummet också är en del av EU:s inre marknad och att all fragmentering till följd av ineffektivt utnyttjande samt skilda nationella metoder (exempelvis i fråga om operativa förfaranden, skatter, avgifter osv.) orsakar längre flygtider, förseningar, ökad bränsleförbrukning och ökade koldioxidutsläpp, förutom att den övriga marknaden påverkas negativt och att EU:s konkurrenskraft hämmas.

12.  Europaparlamentet noterar att det i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 551/2004, utan att det påverkar medlemsstaternas suveränitet över sitt luftrum, ska inrättas en gemensam europeisk övre flyginformationsregion (EUIR), och uppmanar kommissionen att genomföra detta, eftersom regionala flaskhalsar därmed kan åtgärdas och flygtrafiken fortsätta i de mest trafikerade delarna av luftrummet vid eventuella oförutsedda omständigheter eller störningar i flygtrafiken. Parlamentet anser att EUIR kommer att göra det möjligt att successivt inrätta en transeuropeisk höghastighetsled för luftfart, vilket skulle innebära ännu ett steg i riktning mot fullbordandet av det gemensamma europeiska luftrummet och en kostnadseffektiv förvaltning av EU:s luftrum. Parlamentet välkomnar de framsteg som redan gjorts inom flygledningstjänsten och som syftar till ökad effektivitet och minskade kostnader och utsläpp, särskilt tack vare det arbete som utförts av nätverksförvaltaren, och uppmanar medlemsstaterna att slutföra inrättandet av de funktionella luftrumsblocken utan ytterligare dröjsmål för att underlätta ytterligare framsteg i genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet.

13.  Europaparlamentet är fast övertygat om att luftfartssektorn till fullo bör dra nytta av europeisk satellitbaserad teknik, såsom Egnos och Galileo, som möjliggör säkrare och effektivare navigering och instrumentinflygning, samtidigt som det blir möjligt att fullt ut genomföra projektet Single European Sky ATM Research (Sesar). Parlamentet betonar därför behovet av ett brett införande av sådan teknik. Parlamentet påpekar att man för att säkerställa ett korrekt genomförande av Sesar-projektet, och i syfte att uppnå global driftskompatibilitet, bör anslå en särskild och långtgående budget (andra medel än från Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)) för genomförandet av projektet.

14.  Europaparlamentet noterar flygtrafikens volym, som för närvarande är betydande och förväntas öka under de närmaste åren, liksom kapacitetsbristen hos europeiska flygplatser med svårigheter att ta emot cirka 2 miljoner flygningar 2035. Parlamentet betonar att detta kommer att kräva en samordnad och effektiv användning av flygplats- och luftrumskapaciteten, i syfte att minska trafikstockningar.

15.  Europaparlamentet betonar luftfartens mycket stora betydelse för tillväxt, skapande av arbetstillfällen och utveckling av turismen. Parlamentet betonar att små och regionala flygplatser spelar en viktig roll när det gäller att främja förbindelsemöjligheter, territoriell sammanhållning, social inkludering och ekonomisk tillväxt, särskilt för de yttersta randområdena och för öar. Parlamentet ser i detta sammanhang ett behov av strategisk planering för det europeiska flygplatssystemet, så att man kan fastställa befintlig kapacitet, förväntad efterfrågan, befintliga flaskhalsar och framtida behov av infrastruktur på europeisk nivå, och så att EU-medborgarnas tillgång till luftfartstjänster kan upprätthållas.

16.  Europaparlamentet inser att det finns stora luckor i förbindelsemöjligheterna inom EU, som kännetecknas av färre flyganslutningar i vissa delar av unionen, och att det är viktigt med regionala förbindelsemöjligheter (bland annat i geografiska områden som inte omfattas av TEN-T). Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att övervaka och behandla frågan om flygförbindelser inom EU.

17.  Europaparlamentet anser att man kan åtgärda många av de betydande begränsningarna av tillväxten, såväl i luften som på marken (till exempel kapacitetsbrist, under- och överutnyttjande av infrastruktur, olika leverantörer av flygtrafiktjänster eller begränsade investeringar) samt luckor i flygförbindelserna mellan EU:s olika regioner, genom att på alla nivåer (nationell, europeisk och internationell) använda förbindelsemöjligheterna som en av de viktigaste indikatorerna när man bedömer och planerar åtgärder inom sektorn.

18.  Europaparlamentet anser att förbindelser inte bara bör begränsas till lufttransporttjänsternas antal, frekvens och kvalitet, utan att de för att återspegla det faktiska mervärdet av en viss sträcka även bör bedömas inom ramen för ett integrerat modernt transportnät och omfatta andra kriterier, till exempel tidsåtgång, territoriell kontinuitet, större nätintegrering, tillgänglighet, eventuella transportalternativ, överkomliga priser och miljökostnader. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att undersöka möjligheten att utveckla en EU-indikator på grundval av andra befintliga index och det undersökande arbete som redan har utförts av Eurocontrol och observationsorganet för flygplatskapacitet.

19.  Europaparlamentet anser att ett sådant förbindelseindex, inbegripet en positiv kostnads-nyttoanalys, bör betrakta flygförbindelser ur ett brett perspektiv. Samtidigt får inte EU:s mål med territoriell sammanhållning undermineras, vilket kommer att stärkas genom de kommande tolkningsriktlinjerna om reglerna för allmän trafikplikt. Parlamentet betonar att detta index kan vara till gagn för den övergripande strategiska planeringen så att slöseri med skattebetalarnas pengar kan undvikas genom att man skiljer mellan ekonomiskt hållbara möjligheter och olönsamma projekt, i syfte att bland annat främja lönsamma specialiseringar av flygplatser, inklusive kluster eller nätverk av flygplatser, undvika framtida ”spökflygplatser” och säkerställa en effektiv användning av flygplatskapaciteten och luftrummet, samt genom att man finner intermodala, kostnadseffektiva och hållbara lösningar.

20.  Europaparlamentet anser att fördelarna med komplementaritet mellan samtliga transportsätt bör utnyttjas utan undantag för att förbättra rörligheten och skapa ett motståndskraftigt transportnät i användarnas intresse, både i fråga om passagerar- och godstransport. Parlamentet påpekar att intermodalitet, genom att tillåta trafikomställning, är det enda sättet att garantera en dynamisk och hållbar utveckling av en konkurrenskraftig luftfartssektor inom EU. Parlamentet understryker att intermodalitet möjliggör en effektivare infrastrukturanvändning genom att man utökar och tar hänsyn till flygplatsernas upptagningsområden och undviker att de överlappar varandra, vilket också skulle frigöra ankomst- och avgångstider och bidra till att skapa en gynnsam miljö för handel, turism och fraktverksamhet. Parlamentet lovordar de framgångar som nåtts inom detta område genom integrationen av järnvägs- och luftfartsinfrastruktur, och uppmuntrar till ytterligare framsteg i detta avseende.

21.  Europaparlamentet upprepar att korridorerna i transeuropeiska transportnät (TEN-T-korridorerna) utgör stommen i utvecklingen av multimodala alternativ där flygplatser är navet. Parlamentet beklagar att de multimodala initiativen runtom i Europa är fragmenterade och begränsade till antalet. Parlamentet betonar behovet av snabba, effektiva och användarvänliga förbindelser mellan offentliga transportnät och flygplatsinfrastruktur. Parlamentet uppmanar både kommissionen och medlemsstaterna att ge högre prioritet åt målet med multimodalitet inom TEN-T-korridorerna samtidigt som flaskhalsar undanröjs. Parlamentet uppmanar kommissionen att omgående lägga fram sitt förslag till en strategi för multimodala och driftskompatibla transporter, där luftfartssektorn ingår som en fullständigt integrerad del, och uppmanar medlemsstaterna att bättre utnyttja de finansieringsinstrument som står till deras förfogande för att främja intermodala förbindelser.

22.  Europaparlamentet anser att man för att öka attraktionskraften hos de intermodala transporterna i hela Europa bör erbjuda alla passagerare (däribland personer med nedsatt rörlighet) hinderfria lösningar, information i realtid och integrerade tjänster (t.ex. integrerade biljettsystem). Parlamentet påpekar att EU-finansierade projekt har visat att det är tekniskt möjligt att utveckla multimodala informations- och biljettsystem. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att stödja att dessa system verkligen blir tillgängliga för resenärer i hela EU.

23.  Europaparlamentet tror att operatörer och tjänsteleverantörer inom transportsektorn kommer att delta i arbetet med att finna intermodala och multimodala lösningar om det genom ett EU-regelverk ges klarhet och rättslig säkerhet när det gäller passagerares rättigheter, ansvar, förseningar och inställd trafik, säkerhetskontroll och standarder för öppna data och datadelning. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder i detta syfte.

24.  Europaparlamentet konstaterar att det krävs både offentlig och privat finansiering inom luftfartssektorn för att garantera territoriell sammanhållning, främja innovation och bibehålla eller återfå ett europeiskt ledarskap inom branschen. Parlamentet påminner om att all finansiering måste ske i enlighet med EU:s riktlinjer för statligt stöd och konkurrenslagstiftningen. Parlamentet betonar att man vid beviljande av offentligt stöd måste se till att investeringarna kommer att vara kostnadseffektiva och ändamålsenliga.

25.  I överensstämmelse med kommissionens meddelande Riktlinjer för statligt stöd till flygplatser och flygbolag (2014/C 99/03) och kommissionens meddelande om tillämpningsområdet för statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget (2016/C 262/01) uppmanar Europaparlamentet kommissionen och medlemsstaterna att hålla fast vid en långsiktig strategi för att dels ta itu med överskottet av olönsamma flygplatser i områden där det finns andra transportsätt, dels beakta de mindre flygplatsernas bidrag till utveckling, konkurrenskraft och integration i EU:s regioner.

26.  Europaparlamentet noterar vikten av ett gynnsamt regelverk för flygplatser så att de kan locka till sig och mobilisera privata investeringar. Parlamentet anser att kommissionens utvärdering av direktivet om flygplatsavgifter, tillsammans med ett effektivt samråd med flygbolag/flygplatser, bör bidra till att klargöra om de gällande bestämmelserna utgör ett effektivt verktyg för att främja konkurrens och förebygga risken för missbruk av monopol, stärka de europeiska konsumenternas intressen och främja konkurrensen – eller om det behövs en reform av direktivet. Parlamentet bekräftar att även andra intäkter än luftfartsintäkter bidrar till den kommersiella lönsamheten för flygplatser.

27.  Europaparlamentet noterar att kommissionen i sin luftfartsstrategi, som offentliggjordes i december 2015, förklarade att den kommer att göra en utvärdering av rådets direktiv 96/67/EG om tillträde till marknaden för marktjänster på flygplatserna inom gemenskapen. Parlamentet stöder införandet av marktjänster i Easas behörighetsområde i syfte att täcka hela säkerhetskedjan för luftfarten.

Luftfartsstrategins framtidsutsikter

28.  Europaparlamentet anser att hela värdekedjan inom luftfarten har potential att bli en strategisk sektor för investeringar, vilken man måste utnyttja mer genom att fastställa långsiktiga mål och ge incitament till smarta initiativ för att nå dessa mål, såsom miljövänligare flygplatser och luftfartyg, bullerminskning och anslutningar mellan flygplatsanläggningar och kollektivtrafik. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga ytterligare åtgärder för att främja sådana initiativ, bland annat genom ett effektivt utnyttjande av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), och att fortsätta att främja och finansiera program som Clean Sky och Sesar. Parlamentet betonar att flygteknikindustrin bidrar stort till konkurrenskraften för EU:s luftfartssektor genom att ge starkt stöd till främjandet av renare teknik och stödja genomförandet av Sesar.

29.  Europaparlamentet noterar koldioxidutsläppen inom luftfartssektorn. Parlamentet betonar alla de åtgärder som redan har vidtagits och som planeras för att minska utsläppen av koldioxid och växthusgaser, både tekniskt genom utveckling av alternativa bränslen och effektivare luftfartyg, och politiskt genom iakttagande av internationella avtal. Parlamentet välkomnar den överenskommelse som nåddes vid Icaos 39:e sammanträde den 6 oktober 2016, då en global marknadsbaserad åtgärd antogs för att minska utsläppen från internationell luftfart, samt åtagandet från 65 länder att delta i den frivilliga fasen senast 2027, vilket innebär att cirka 80 procent av de utsläpp som överstiger 2020 års nivåer ska kompenseras genom systemet fram till 2035. Parlamentet understryker vikten av att även efter den 31 december 2016 behålla det undantag som beviljats inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem för utsläpp från flyg till och från flygplatser i de yttersta randområdena i den mening som avses i artikel 349 i EUF‑fördraget. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att se över EU:s åtgärder för att minska luftfartssektorns koldioxidutsläpp mot bakgrund av denna överenskommelse.

30.  Europaparlamentet anser, även med hänsyn till kommissionens paket om den cirkulära ekonomin, att man bör uppmuntra till fler initiativ för att öka kapaciteten på miljöområdet och minska utsläppen och bullret från operativ verksamhet från, till och på flygplatser, exempelvis genom att använda förnybara bränslen (t.ex. biobränslen), utveckla effektiva system för certifierad miljövänlig återvinning, demontera och återanvända luftfartyg, främja ”gröna flygplatser” och ”gröna anslutningar till flygplatser” samt genom att ha en så effektiv logistikförvaltning som möjligt.

31.  Europaparlamentet efterlyser insamling och spridning av bästa praxis inom sektorn när det gäller utsläppsminskningar, med tanke på att höga miljöstandarder måste bevaras och stärkas efter hand i syfte att säkerställa att luftfartssektorn utvecklas på ett hållbart sätt.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att mycket noggrant övervaka de nya förfaranden som gäller från juni 2016 för att bekämpa buller och minska utsläppen av ultrafina partiklar i avgasutsläpp från luftfartyg vid start på flygplatser som ligger i närheten av städer och tätbebyggda områden, i syfte att på så sätt förbättra livskvaliteten och framför allt luftkvaliteten.

33.  Europaparlamentet medger att säkerhetsåtgärder kostar mycket. Parlamentet understryker att luftfartssektorns säkerhetsmässiga utmaningar, bland annat i fråga om it-säkerhet, kommer att öka i framtiden, vilket kräver en omedelbar övergång till en mer riskbaserad och underrättelsebaserad strategi och ett reaktivt säkerhetssystem som förbättrar flygplatsanläggningarnas säkerhet och gör det möjligt att anpassa dessa efter framväxande hot utan att man hela tiden måste vidta nya åtgärder eller bara förskjuta risken utan att minska den.

34.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om ett EU-certifieringssystem för säkerhetskontrollutrustning inom luftfarten. Parlamentet betonar behovet av en enhetlig tillämpning av de befintliga reglerna för rekrytering och utbildning av personal. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att utveckla konceptet med en enda säkerhetskontroll och ett EU-system för förhandskontroll för att förhandsregistrerade EU-resenärer ska kunna komma igenom säkerhetskontrollen på ett mer effektivt sätt. Parlamentet uppmanar kraftfullt medlemsstaterna att förbinda sig att systematiskt utbyta underrättelseinformation och bästa praxis när det gäller flygplatsernas säkerhetssystem.

35.  Europaparlamentet noterar högnivårapporten om konfliktområden och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att rapportens rekommendationer genomförs, bland annat utbyte av information för att se till att EU utvecklar sin riskbedömning och förmåga till snabbt informationsutbyte. Parlamentet understryker också att det är viktigt att fortsätta att behandla säkerhetsproblem i fråga om icke samarbetsvilliga militärflygningar utan aktiva transpondrar.

36.  Europaparlamentet anser att innovation är en förutsättning för en konkurrenskraftig europeisk luftfartsindustri. Parlamentet konstaterar att luftfartssektorn jämfört med andra transportsätt redan är en ledande sektor när det gäller att utnyttja fördelarna med digitalisering, informations- och kommunikationsteknik samt öppna data, och uppmuntrar sektorn att fortsätta att gå i bräschen för denna process och samtidigt säkerställa lojal konkurrens, driftskompatibilitet mellan system, neutralitet och öppen tillgång till tydlig och kortfattad information för alla användare, t.ex. resenärer som bokar en hel resa eller godstransportföretag som bedriver fraktverksamhet. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om ett stordataprojekt inom luftfartssektorn och ber om ett förtydligande om genomförandet av detta.

37.  Europaparlamentet påminner om den granskning av resewebbplatser i unionen som kommissionen och de nationella tillsynsorganen genomförde 2013. Parlamentet konstaterar att granskningen visade att det fanns stora problem med mer än två tredjedelar av de granskade webbplatserna. Parlamentet uppmanar kommissionen att i större utsträckning rapportera om de framsteg som görs med att anpassa resewebbplatser till EU-lagstiftningen, samt om sina framtidsplaner för efterlevnaden inom detta område, oavsett om det handlar om försäljning av flygbiljetter på nätet eller på annat sätt. Parlamentet påminner om att det alltid måste finnas ett sätt för konsumenterna att inge klagomål till näringsidkare och för att ansöka om ersättning. Parlamentet anser att detta ska vara möjligt på ett sätt som inte avskräcker konsumenterna från att utöva sina rättigheter och att konsumenterna ska få tydlig vägledning. Parlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med nationella tillsynsmyndigheter se till att näringsidkare uppfyller dessa krav.

38.  Europaparlamentet välkomnar den innovation och ekonomiska utveckling som kan främjas genom vidareutveckling av civil användning av fjärrstyrda luftfartygssystem (RPAS). Parlamentet noterar att marknaden för RPAS växer snabbt, och att sådana luftfartyg används allt oftare för privata ändamål, i kommersiell verksamhet och av offentliga myndigheter i utövandet av sina uppgifter. Parlamentet betonar att det snabbt måste antas ett tydligt, proportionellt, harmoniserat och riskbaserat regelverk för RPAS för att stimulera investeringar och innovation inom denna sektor och fullständigt utnyttja dess enorma potential, samtidigt som man behåller högsta möjliga säkerhetsnormer.

39.  Europaparlamentet påminner om att regleringen av luftfarten bör ta hänsyn till de särskilda behoven hos allmänflyget, på ett sätt som erbjuder möjligheter för såväl individuell luftfart som sportflygverksamhet.

Luftfartsstrategins sociala agenda

Stationeringsort

40.  Europaparlamentet erkänner behovet av att klargöra kriteriet för ”stationeringsort” och definitionen av ”huvudsaklig verksamhetsort”, så att de kan tillämpas konsekvent och effektivt förhindra användningen av bekvämlighetsflagg och ”regelshopping”. Parlamentet påminner om att ett av de huvudsakliga ansvarsområdena för Easa är att utfärda såväl lufttrafikcertifikat (Air Operations Certificates) som operatörstillstånd för tredjeländer, i syfte att garantera säkerheten och bidra till bättre arbetsvillkor.

Säkerhet

41.  Europaparlamentet uppmanar Easa och medlemsstaterna att fortsätta att noggrant granska nya affärs- och anställningsmodeller i syfte att säkerställa säkerheten inom luftfartssektorn, och uppmanar kommissionen att lagstifta när det är nödvändigt. Parlamentet noterar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt bland annat arbetsavtal där antalet arbetstimmar ej avtalats, system där piloter betalar för att få flyga, falskt egenföretagande och situationen för flygbesättningar från tredjeländer ombord på EU‑registrerade luftfartyg. Parlamentet betonar vikten av förordningen om rapportering av händelser inom luftfart och metoder som bygger på ”rättvisekultur” för att stärka och förbättra säkerhetsnormerna samt hälso- och arbetsvillkor.

Utbildning

42.  Europaparlamentet påminner om att säkerheten inom luftfartssektorn främjas av högkvalitativ utbildning. Parlamentet betonar Easas viktiga bidrag till inrättandet av gemensamma utbildnings- och säkerhetsnormer för piloter, besättningsmedlemmar och flygledare, även genom Easas virtuella akademi, och uppmanar medlemsstaterna att investera i livslång utbildning för alla led i luftfartens värdekedja, eftersom en framgångsrik europeisk luftfart är starkt beroende av välutbildad arbetskraft och innovation. Parlamentet inser behovet av att ta itu med eventuella kompetensklyftor som kan tänkas uppstå. Parlamentet understryker vikten av partnerskap mellan utbildningsinstitut, forskningscentrum och arbetsmarknadens parter för att man ska kunna uppdatera utbildningsprogram och se till att de återspeglar arbetsmarknadens behov.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka modeller med varvad utbildning i flygteknik och att utvidga dessa modeller genom samarbete på internationell nivå.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta initiativ för att skydda arbetstagarnas rättigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera alla arbetstagare inom luftfartssektorn anständiga arbetsvillkor, inklusive skydd avseende hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, oavsett vilken typ av företag som anställer dem och hur stort det är, platsen för anställningen eller det underliggande avtalet.

45.  Europaparlamentet konstaterar att alla flygbolag som är verksamma i Europeiska unionen fullt ut måste följa EU:s och medlemsstaternas sociala krav och anställningskrav. Parlamentet påpekar att det finns avsevärda skillnader mellan medlemsstaterna i fråga om arbetsvillkor och socialt skydd samt att företag utnyttjar etableringsfriheten för att sänka sina kostnader. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stoppa denna skadliga konkurrens. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga fram förslag om hur man kan undvika att indirekt anställning missbrukas för att kringgå EU-lagstiftning och nationell lagstiftning på skatte- och socialskyddsområdet inom luftfartssektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förebygga missbruk av socialskyddsnormer och kringgående av arbetsnormer genom att garantera skydd för dem som rapporterar information, underlätta öppen rapportering och förbättra samarbetet mellan medlemsstaternas arbetsinspektioner. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att arbetsrätt, sociallagstiftning och kollektivavtal tillämpas och efterlevs korrekt i flygbolag som är verksamma i en viss medlemsstat.

46.  Europaparlamentet understryker att rätten att bilda och ansluta sig till en fackförening och rätten att vidta kollektiva åtgärder är en grundläggande rättighet och måste respekteras, i enlighet med vad som fastslås i artikel 12 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet motsätter sig alla försök att undergräva strejkrätten inom luftfartssektorn. Parlamentet understryker vikten av starka och oberoende arbetsmarknadsparter inom luftfartssektorn, en regelbunden institutionaliserad social dialog på alla nivåer och de anställdas deltagande och representation i företagsrelaterade frågor. Parlamentet insisterar på att varje EU-initiativ som berör luftfartssektorn ska föregås av en ordentlig samrådsprocess och stärkt social dialog. Parlamentet välkomnar försök från arbetsmarknadens parter att förhandla fram ett avtal om arbetsvillkor och sociala rättigheter för anställda i den europeiska luftfartssektorn. Parlamentet uppmuntrar dem att förhandla fram kollektivavtal i alla delar av sektorn, i överensstämmelse med nationella lagar och nationell praxis, eftersom sådana avtal är ett effektivt instrument för att motverka en kapplöpning mot botten vad gäller sociala normer och arbets- och anställningsnormer samt för att se till att lönen är anständig för alla arbetstagare.

47.  Europaparlamentet anser att ingen anställd ska behöva tvivla på vilken arbetsrättslig lagstiftning som är tillämplig eller på var han eller hon har rätt till social trygghet. Parlamentet uppmärksammar i detta sammanhang den särskilda situationen för mycket mobila arbetstagare inom luftfartssektorn, och efterlyser bättre samordning av de sociala trygghetssystemen inom EU. Parlamentet framhåller att behovet av ytterligare klargörande av tillämplig lagstiftning och behörig domstol när det gäller anställningsavtal för mobila arbetstagare inom luftfartssektorn bör bedömas i nära samarbete med företrädare för dessa arbetstagare.

48.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EESK, AC TEN/581.

(2)

https://ec.europa.eu/transport/media/events/event/high-level-conference-2015-social-agenda-transport_en

(3)

Antagna texter, P8_TA(2016)0049.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2015)0394.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2015)0392.

(6)

Antagna texter, P7_TA(2011)0251.

(7)

Antagna texter, P6_TA(2007)0153.

(8)

Antagna texter, P7_TA(2014)0220.

(9)

Antagna texter, P7_TA(2014)0221.

(10)

Antagna texter, P7_TA(2014)0092.

(11)

Antagna texter, P7_TA(2012)0495.

(12)

Antagna texter, P8_TA(2015)0390.

(13)

Antagna texter, P7_TA(2013)0290.

(14)

https://english.eu2016.nl/documents/reports/2016/01/20/report-aviation-summit-2016


MOTIVERING

Luftfartssektorn i dag

EU:s luftfartssektor utgör i dag en av byggstenarna i det europeiska transportnätet, som är nödvändigt för personers och företags rörlighet inom och utanför EU. Detta gör det till ett av de mest framgångsrika projekten i EU:s historia.

Luftfartssektorn sysselsätter direkt mellan 1,4 och 2 miljoner människor och medverkar totalt till mellan 4,8 och 5,5 miljoner arbetstillfällen. Sektorns bidrag till EU:s BNP uppgår till 110 miljarder euro. Hela luftfartssektorn är utan tvekan en stark drivkraft för EU när det gäller ekonomisk tillväxt, jobbskapande och handel. Multiplikatoreffekten är sådan att för varje euro i mervärde som går till luftfartssektorn, går nästan tre euro i mervärde till den totala ekonomin.

Under de senaste 20 åren har liberaliseringen av EU:s inre marknad för lufttrafik lett till en konkurrenskraftig europeisk industri, fler möjliga flygresor inom och utanför EU samt lägre priser. I dag står luftfartssektorn dock inför nya och allt större utmaningar, varav några är ökad konkurrens från tredjeländer, en förväntad kapacitetskris år 2035, säkerhets- och miljöproblem samt ett ständigt behov av ny teknik.

Kommissionens förslag till en luftfartsstrategi för Europa

I ett försök att anta luftfartssektorns utmaningar offentliggjorde kommissionen den 7 december 2015 ett meddelande om en luftfartsstrategi för Europa. I meddelandet föreslås olika sätt att stimulera EU:s ekonomi samt att stärka den industriella basen och EU:s ledande ställning globalt på luftfartsområdet. Vid offentliggörandet slog kommissionsledamot Violeta Bulc fast följande: Genom nya investeringar och affärsmöjligheter kan företagen behålla sin konkurrenskraft och växa på ett hållbart sätt. Flygresenärerna får också ett större utbud, lägre priser och bästa möjliga säkerhet och trygghet. Strategin innehåller följande tre huvudprioriteringar för att uppnå de olika målen:

1.  Att utnyttja tillväxtmarknaderna genom att förbättra marknadstillträdet och investeringsmöjligheterna för EU:s luftfartssektor i tredjeländer. Kommissionen föreslår därför att man antar en ambitiös extern luftfartspolitik genom att förhandla om omfattande luftfartsavtal som bör inbegripa effektiva och rättvisa konkurrensregler, utöka bilaterala flygsäkerhetsavtal för att få till stånd ömsesidigt erkännande av standarder för säkerhetscertifiering och stödja handel med luftfartyg och tillhörande produkter.

2.  Att hantera begränsningar av tillväxten både i luften och på marken genom att minska de kapacitets- och effektivitetsbegränsningar som hindrar den europeiska luftfartssektorn från att växa på ett hållbart sätt och som orsakar trafikstockningar och förseningar samt ökade kostnader och genom att förbättra förbindelserna.

3.  Att upprätthålla stränga säkerhets- och skyddsnormer i EU genom att övergå till ett risk- och prestationsbaserat förhållningssätt.

I detta sammanhang har kommissionen fastställt att EU även måste vidta åtgärder för att stärka den sociala agendan, stärka skyddet för passagerarnas rättigheter, övergå till en ny era av innovation och teknik samt bidra till stränga miljönormer.

Föredraganden välkomnar kommissionens meddelande och delar den allmänna bedömningen av den nuvarande situationen. Han instämmer också i strategins mål och förväntar sig att de nås enligt den preliminära handlingsplanen, däribland ett lagstiftningsförslag med åtgärder mot otillbörliga metoder vid internationell luftfart, tolkningsriktlinjer som förklarar gällande regler för allmän trafikplikt, riktlinjer för ägande och kontroll samt en utvärdering av direktivet om flygplatsavgifter (2009/12/EG).

Föredraganden välkomnar också initiativet att förhandla om lufttransportavtal på EU-nivå och bilaterala flygsäkerhetsavtal med tredjeländer som företräder nya och strategiska marknader (Kina, Japan, Sydostasiatiska nationers förbund [Asean], Turkiet, Qatar, Förenade Arabemiraten, Armenien, Mexiko, Kina, Bahrain, Kuwait, Oman och Saudiarabien). Vidare är han förvissad om att kommissionen och rådet, i enlighet med artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, kommer att låta parlamentet delta fullt ut i och hålla det informerat om samtliga skeden vid förhandlingar om internationella luftfartsavtal.

Föredraganden anser dock att det krävs en omfattande och djärvare europeisk luftfartsstrategi för att klara av de nuvarande utmaningarna och förekomma framtida prövningar.

Åtgärder som vidtagits av föredraganden

Föredraganden betraktar detta betänkande som en möjlighet att sprida information om och ytterligare stärka Europaparlamentets satsning på en omfattande luftfartsstrategi för Europa. I denna anda beslutade han att fokusera främst på de frågor som, enligt honom, antingen utelämnats eller inte behandlats tillräckligt i kommissionens meddelande. För att undvika dubbelarbete görs det bara en hänvisning till andra viktiga lagtexter, eftersom de antingen är föremål för ett lagstiftningsförfarande i parlamentet (t.ex. revideringen av grundförordningen för Easa, som inbegriper en EU-ram för obemannade luftfartyg) eller hålls kvar i rådet (t.ex. revideringen av förordningen om ankomst- och avgångstider, revideringen av förordningen om passagerarnas rättigheter och omarbetningen av förordningen om inrättandet av det gemensamma europeiska luftrummet).

Betänkandet innehåller några synpunkter som framkom efter TRAN-utskottets besök i Kanada i maj 2016, där delegationen träffade företrädare för Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao), luftfartsindustrin och säkerhetsmyndigheter. Enligt föredraganden var studiebesöket särskilt viktigt när det gäller att se hur moderna innovationer inom luftfartssektorn kan uppfylla vissa miljö- och säkerhetsmål.

Vid avfattandet av betänkandet anordnade föredraganden, tillsammans med skuggföredragandena, ett brainstorming-möte där företrädare från hela luftfartssektorn deltog (se bilagor), dvs. företrädare för EU-institutioner, flygbolag, flygplatser, flygplatsregioner, industrin, resebolag, passagerare och icke-statliga miljöorganisationer. Syftet med mötet var att samla in berörda parters synpunkter om framtagandet av en förbindelseindikator, införlivandet av luftfartssektorn i ett multimodalt transportnät och sektorns framtidsutsikter vad gäller utveckling under de kommande 30 åren. Deltagarna underströk behovet av en allmänt samordnad och strategisk metod som utgår från komplementaritet mellan alla transportsätt.

Vägledande principer

Att förbättra förbindelserna, främja konkurrenskraften och bibehålla ett marknadsstyrt synsätt är de röda trådar i betänkandet som påverkade föredraganden i hans bedömning av strategin och alla de nya förslag som han lade fram.

Enligt föredraganden kan man åtgärda många av de utmaningar som luftfartssektorn står inför, t.ex. kapacitetskris, under- och överutnyttjande av infrastruktur, olika leverantörer av flygtrafiktjänster eller begränsade investeringar, genom att förbättra förbindelserna och göra förbindelser till ett policy-skapande instrument.

Föredraganden medger att luftfartssektorn är oerhört konkurrensutsatt, såväl internt som globalt. När det gäller de europeiska aspekterna välkomnar han kommissionens avsikt att åtgärda skillnaderna i de befintliga nationella metoderna (t.ex. skatter och avgifter) som hindrar EU:s inre marknad för luftfart från att fungera på ett bra sätt. När det gäller de utomeuropeiska aspekterna delar föredraganden uppfattningen att avtal med tredjeländer kan göra det lättare att fastställa en ram för rättvis konkurrens. Han påpekar dock att det på en global luftfartsmarknad finns vissa länder som har inneboende egenskaper, såsom geografiska fördelar eller praxis av kulturellt och historiskt ursprung, som man inte kan kompensera för, även om de snedvrider konkurrensen.

Enligt föredraganden förutsätter en framgångsrik strategi även att det finns instrument och en ram för att belöna och stimulera bästa möjliga marknadsinnovationer för såväl passagerare som fraktverksamhet. Detta kan exempelvis ske genom att utnyttja fördelarna med en optimal IKT-användning och åstadkomma den mest effektiva logistikförvaltningen i hela sektorn. En annan förutsättning är att den inte medför några stränga normer. I ett marknadsstyrt perspektiv bör alla offentliga och privata finansieringar överensstämma med EU:s nuvarande riktlinjer om statligt stöd och konkurrenslagstiftning.

Förslag

Mot denna bakgrund har föredraganden lagt fram ett antal förslag som ett bidrag till att skapa en omfattande luftfartsstrategi:

– Att vidareutveckla den europeiska luftfartsmodellen: Protektionism är aldrig någon bra lösning, och företagsframgångar sker på öppna marknader. Med våra europeiska fördelar som utgångspunkt, däribland stränga säkerhetsnormer, vår geografiska position, en innovativ industri samt sociala och miljömässiga mål, kan EU:s luftfartssektor erbjuda en unik och konkurrenskraftig modell som kan anpassa sig efter och reagera på konkurrenternas särdrag, för att överbrygga och åter garantera lika villkor på den globala marknaden.

– Att genomföra den transeuropeiska höghastighetsleden för luftfart: Artikel 3 i förordning (EG) nr 551/2004, som föreskriver inrättande av en gemensam europeisk övre flyginformationsregion (EUIR), utan påverkan på medlemsstaternas suveränitet, har ännu inte genomförts. En sådan EUIR skulle möjliggöra skapandet av en transeuropeisk höghastighetsled för luftfart för att minska den nuvarande fragmenteringen i det europeiska luftrummet och störningarna i lufttransportsystemet, som i stor utsträckning påverkar lufttrafikens kontinuitet och skadar EU:s konkurrenskraft. För att nå målen i EU:s luftfartsstrategi är det därför brådskande att göra verklighet av denna.

Att ta fram ett förbindelseindex: Syftet med ett förbindelseindex bör vara att återspegla det faktiska mervärdet av en viss sträcka. En sådan indikator bör inte bara ta hänsyn till vanliga kriterier som förbindelsernas antal, frekvens och kvalitet, utan även beakta tidsåtgång, ökad nätverksintegration, överkomliga priser och miljökostnader. Indexet bör ta fullständig hänsyn till komplementariteten mellan samtliga transportsätt, så att det även kan användas för att finna mer intermodala och kostnadseffektivare lösningar. Ett förbindelseindex skulle underlätta den strategiska planeringen och investeringarna inom luftfartssektorn genom att ekonomiskt hållbara projekt särskiljs från sådana som är olönsamma, för att exempelvis främja lönsamma specialiseringar av flygplatser och undvika s.k. spökflygplatser. Indexet kan tas fram utifrån befintliga index och utifrån det undersökningsarbete som redan gjorts av Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst (Eurocontrol) och observationsorganet för flygplatser.

– Att uppmuntra multimodalitet: Eftersom de befintliga infrastrukturerna måste bli allt effektivare och investeringar måste rationaliseras, är det uppenbart att man inte har utnyttjat fördelarna med komplementaritet mellan samtliga transportsätt i tillräcklig utsträckning. Därför måste potentialen hos de multimodala lösningar som till fullo inbegriper luftfartssektorn omgående förverkligas. TEN-T-korridorerna har en lämplig ram och finansiering och kan bli föremål för pilotinitiativ i detta avseende. Man bör därför ge större prioritet åt att nå målet i fråga. Efterfrågan på multimodala lösningar kvarstår och kommer att tillgodoses om lagstiftningen ger tillräcklig rättslig säkerhet, vilket inte enbart innefattar att finna uppgörelser vid tvister som rör ansvar och passagerares rättigheter, utan även att undersöka kontinuiteten i de tjänster som passagerare tillhandahålls under multimodala resor, t.ex. bagagefrakt och säkerhetsförfaranden. Multimodalitet innebär också att öppna data måste garanteras.

– Att skapa en miljö som främjar smarta investeringar: Eftersom luftfartssektorn är teknikdriven kräver den också långsiktiga, betydande investeringar och infrastrukturer. För att maximera användningen av infrastrukturen och investeringarnas lönsamhet, måste de passa in i en långsiktig strategisk vision för sektorn. Stöd till innovation inom luftfartssektorn bör stimulera industrin. Beslutsfattarna bör dessutom bidra till att göra hela värdekedjan inom luftfarten till en strategisk sektor för såväl offentliga som privata investeringar, genom att fastställa långsiktiga mål och ge incitament till smarta initiativ, t.ex. minskade koldioxidutsläpp och bullernivåer vid flygplatser, multimodalitet och bättre säkerhetsförfaranden. Efsi skulle kunna vara ett lämpligt instrument för att stimulera sådana marknadsbaserade projekt i detta avseende.

Att uppnå miljömålen: Med tanke på EU:s åtagande att nå internationella miljömål, kommissionens nyligen offentliggjorda meddelande En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet och paketet för cirkulär ekonomi, gynnar den övergripande ramen minskade koldioxidutsläpp från transportsektorn. Särskild uppmärksamhet riktas med all rätt åt att minska koldioxidutsläppen från den befintliga transportverksamheten och stödja innovativa lösningar för att exempelvis ta fram alternativa bränslen och lättare luftfartyg, och detta arbete bör fortsätta. Lika mycket uppmärksamhet bör riktas åt den allmänna verksamheten vid flygplatser där miljövänliga metoder kan främjas och stimuleras, exempelvis genom att fastställa och utnämna gröna flygplatser (”green airports”) och gröna anslutningar till flygplatser (”green way-to-airports”) och genom att ha en så effektiv logistikförvaltning som möjligt.

Att förbättra säkerheten: Trots att säkerhetsaspekten redan har blivit föremål för betydande investeringar och medfört stora kostnader, har de senaste månaderna visat att säkerheten måste stå högt upp på EU:s dagordning även i framtiden och att ytterligare förbättringar måste göras omedelbart såväl i luften som på marken. Medlemsstaternas åtagande att systematiskt utbyta underrättelseinformation och övergången till ett mer underrättelsebaserat och reaktivt säkerhetssystem är mycket viktigt i detta avseende. De särskilda ansträngningar som krävs får dock inte innebära en för stor börda för flygpassagerarna, en konsekvens som skulle vara förödande för sektorn. Framtagandet av innovativa säkerhetslösningar bör i detta avseende främjas för såväl passagerare som fraktverksamhet. Med utgångspunkt i det befintliga konceptet med en enda säkerhetskontroll bör kommissionen undersöka möjligheten att utveckla ett system för förhandskontroll, inspirerat av det amerikanska systemet ”TSA PreCheck”, som innebär att EU-resenärer kan välja att förhandsregistrera sig och genomgå en snabbare och mindre omfattande säkerhetskontroll på flygplatsen.

Annexes

29 June 2016

Brainstorming Session

Aviation Strategy: what is missing

Room ASP5G365, European Parliament, Brussels

Note: Session only in EN, no interpretation available.

14.00 – 14.10

Introductory remarks by EP Rapporteur Pavel Telička

14.10 – 14.55

Connectivity

Question: How central is the role played by Connectivity in deploying the EU Aviation strategy?

How do you assess connectivity? What is the difficulty in trying to improve connectivity? How would you ensure/ improve it? What drives the strategy to open a certain route and not another? What are the incentives to build / develop airports and / or another line? Based on previous experience, how would you identify ghost airports? What distinguishes them from a “necessary” airport? Would the development of a connectivity index help identify growth potentials?

Round table discussions

14.55 – 15.35

Intermodality

Question: How aviation can contribute and benefit from being integrated into a multimodal network?

What is the experience today as concerns transfers to airports? What are the partnerships / solutions provided by airports / airlines ? What would be the difficulties / solutions to develop an ‘intermodal fast lane’? What are the strategies in place for the aviation sector to fit into an intermodal European transport network? How do you assess the competition / complementarity of high speed railway lines?

Round table discussions

15.35 – 16.15

Aviation 2050

Question: How should the aviation sector look in 2050?

How are ICTs concretely used today and used in 2050? What new technology developments are to be expected to respond to airport security, capacity crunch, environment requirements? How would you assess the synergy within the sector to ensure the coherence of innovative developments? How should connectivity in an ICT world look like in 2050? How should aviation infrastructures (on the ground and on air) look like in 2050?

Round table discussions

16.15 - 16.45

Aviation Strategy: what is still missing?

Looking into concrete proposals.

Round table discussions

16.45 - 17.00

Conclusion

29 June 2016

Brainstorming Session

Aviation Strategy: what is missing

Room ASP5G365, European Parliament, Brussels

List of Participants

First name

Last name

Organisation

Olivier

Jankovec

ACI-Europe

Markus

Broich

Airbus Group

Guillaume

Xavier-Bender

Airlines 4 Europe

Niamh

McCourt

Airlines for America

Léa

Bodossian

Airport Regions Conference

Alexandra

Covrig

Airport Regions Conference

Juan-Jesus

Garcia

Amadeus

Petr

Votoupal

Committee of Regions

Nathalie

Vande Velde

DG MOVE E3

Luc

Tytgat

EASA

Philip

von Schöppenthau

Eurocockpit

Stefania

Gazzina

Eurocontrol

John

Hanlon

European Low Fare Airlines Association (ELFAA)

Stijn

Lewyllie

European Passengers’ Federation

Leonardo

Massetti

European Regions Airline Association (ERA)

Rupert

Hornig

German Airport Association (ADV)

Clemens

Brandt

German Airport Association (ADV)

Philippe

Morin

International Air Transport Association

Bill

Hemmings

Transport&Environment

Andrew

Murphy

Transport&Environment

Luka

De Bruyckere

Transport&Environment

Follow up to the

Brainstorming Session

on

Aviation Strategy: what is missing

hold on 29 June 2016

Organisation / Contact:

Questionnaire :

Connectivity

Question: How central is the role played by Connectivity in deploying the EU Aviation strategy?

How do you assess connectivity?

What is the difficulty in trying to improve connectivity?

How would you ensure/ improve it?

What drives the strategy to open a certain route and not another?

What are the incentives to build / develop airports and / or another line?

Based on previous experience, how would you identify ghost airports?

What distinguishes them from a “necessary” airport?

Would the development of a connectivity index help identify growth potentials?

Intermodality

 

Question: How aviation can contribute and benefit from being integrated into a multimodal network?

What is the experience today as concerns transfers to airports?

What are the partnerships / solutions provided by airports / airlines ?

What would be the difficulties / solutions to develop an ‘intermodal fast lane’?

What are the strategies in place for the aviation sector to fit into an intermodal European transport network? How do you assess the competition / complementarity of high speed railway lines?

Aviation 2050

 

Question: How should the aviation sector look in 2050?

How are ICTs concretely used today and used in 2050? What new technology developments are to be expected to respond to airport security, capacity crunch, environment requirements?

How would you assess the synergy within the sector to ensure the coherence of innovative developments?

How should connectivity in an ICT world look like in 2050?

How should aviation infrastructures (on the ground and on air) look like in 2050?

Role of the aviation industry?

Aviation Strategy

What is still missing and what is essential

Looking into concrete proposals.

Number 3 to 5 elements without which the Aviation Strategy will not fly.

 

 

Deadline: In order for your contribution/ideas to be potentially reflected in the report, thank you for submitting your replies to the questionnaire by next Tuesday 5 July 2016.


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (*) (14.10.2016)

till utskottet för transport och turism

över en luftfartsstrategi för EU

(2016/2062(INI))

Föredragande av yttrande: Ole Christensen

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Lufttransportsektorn, flygplatser och tillverkningsindustrin genererar 4,7 miljoner arbetstillfällen i unionen, direkt (1,9 miljoner) och indirekt (2,8 miljoner). Ytterligare 917 000 arbetstillfällen på annat håll i den globala ekonomin understöds av den europeiska luftfartsindustrin. Trots att luftfartsmarknaden i unionen har upplevt en boom under perioden 2000–2013, då passagerartrafiken växte med 47 %, har antalet arbetstillfällen inom luftfarten förblivit stabilt eller rentav sjunkit inom vissa undersektorer.

B.  Luftfartssektorn i EU brottas med en aggressiv och illojal konkurrens, såsom olagligt statligt stöd och underlåtenhet att efterleva internationella arbetsmarknadsstandarder när det gäller flygbolag i tredjeländer. Denna illojala konkurrens sätter de europeiska flygbolagen under press, vilket leder till förlorade arbetstillfällen i Europa. Internationella arbetsmarknadsstandarder och principer för sund konkurrens måste respekteras för att man ska kunna garantera lika marknadsvillkor.

C.  Nya företags- och anställningsmodeller har dykt upp på grund av den ökade internationaliseringen, liberaliseringen och den globala konkurrensen

D.  Enligt Eurocontrol kommer lufttrafiken i Europa sannolikt att ha ökat med 50 % 2035 jämfört med 2012.

E.  Enligt iakttagelser som nyligen gjorts av ILO har arbetsvillkoren inom luftfartssektorn försämrats. Större mångfald i avtalen kan vara ett verktyg för mer flexibilitet, men det kan också missbrukas för regelshopping för att undvika sociala avgifter. Vissa typer av atypisk anställning kan ha negativ inverkan på sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter, säkerhet, konkurrens, löner, arbetsmiljö och kvalitetsstandarder. Vissa flygbolag erbjuder aspiranter en befattning under eländiga förhållanden, eller tar rentav till system där piloten i själva verket betalar flygbolaget för att få flyga vinstgivande flygningar.

F.  I vissa luftrum orsakades 94 % av förseningarna av kapacitetsbrist vid områdeskontrollerna.

G.  I en studie vid Universitetet i Gent konstaterades det att mer än en av sex intervjuade piloter(1) arbetade under atypiska anställningsförhållanden, dvs. de arbetade via ett bemanningsföretag, som egenföretagare eller med arbetsavtal där antalet arbetstimmar ej avtalats och utan någon garanterad minimilön. Lågprisflygbolagen är de som överlägset mest använder sig av atypisk anställning.

H.  Luftfartens rörliga och gränsöverskridande karaktär gör det svårt att upptäcka missbruk av socialskyddstandarder och kringgående av arbetsmarknadsstandarder, och omöjligt att hantera problemen enbart på nationell nivå.

I.  I sitt gemensamma uttalande mot bekvämlighetsflaggning inom den EU-baserade luftfarten uppmanade arbetsmarknadens parter i Europa de europeiska lagstiftarna att vidta akuta åtgärder för att förhindra att det utvecklas EU-baserad bekvämlighetsflagg inom luftfarten eller att bekvämlighetsflagg från länder utanför EU importeras till sektorn.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en luftfartsstrategi för EU. Parlamentet understryker att ökade insatser behövs för att stärka den sociala agendan och skapa och bibehålla arbetstillfällen av hög kvalitet inom luftfartssektorn, samt stärka konkurrensen inom den europeiska luftfartssektorn. Parlamentet anser att det är avgörande att trygga lika villkor inom sektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta initiativ för att undvika illojal konkurrens och skydda arbetstagarnas rättigheter.

2.  Europaparlamentet påpekar att det finns betydliga skillnader mellan medlemsstaterna i fråga om arbetsvillkor och socialt skydd, och att företagen utnyttjar etableringsfriheten för att sänka sina kostnader. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stoppa denna skadliga konkurrens.

3.  Europaparlamentet understryker vikten av starka och oberoende arbetsmarknadsparter inom luftfartssektorn, en regelbunden institutionaliserad social dialog på alla nivåer och de anställdas deltagande och representation i företagsrelaterade frågor. Parlamentet insisterar på att varje EU-initiativ som berör luftfartssektorn ska föregås av en ordentlig samrådsprocess och stärkt social dialog.

4.  Europaparlamentet understryker att rätten att bilda och ansluta sig till en fackförening och rätten att vidta kollektiva åtgärder är en grundläggande rättighet och måste respekteras, i enlighet med vad som fastslås i artikel 12 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet motsätter sig alla försök att undergräva strejkrätten inom luftfartssektorn.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att noggrant övervaka anställningstrenderna inom den europeiska luftfarten och vid behov reglera nya företags- och anställningsmodeller. Parlamentet föreslår att Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa) granskar nya företags- och anställningsmodeller inom den civila luftfarten för att trygga säkerheten inom luftfarten. Parlamentet insisterar på att Easa bör involvera arbetsmarknadens parter i denna uppgift.

6.  Europaparlamentet understryker att falska egenföretagare inom luftfartssektorn får negativa följder för luftfartssäkerheten, arbetstagarnas sociala trygghet och den sunda konkurrensen på marknaden. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att öka insatserna för att bekämpa problemet med falska egenföretagare inom luftfartssektorn. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vid behov tillsammans med arbetsmarknadens parter sörja för att en tydlig åtskillnad görs mellan anställda och egenföretagare.

7.  Europaparlamentet välkomnar försök från arbetsmarknadens parter att förhandla fram ett avtal om arbetsvillkor och sociala rättigheter för anställda i den europeiska luftfartssektorn. Parlamentet uppmuntrar dem att förhandla fram kollektivavtal i alla delar av luftfartssektorn, i linje med nationella lagar och nationell praxis, eftersom sådana avtal är ett ändamålsenligt instrument för att motverka en kapplöpning mot botten när det gäller sociala standarder och arbets- och anställningsstandarder, och för att säkerställa en anständig avlöning för alla arbetstagare.

8.  Europaparlamentet understryker att det inte behövs någon ytterligare liberalisering av marktjänsterna på unionens flygplatser. Parlamentet betonar behovet av att garantera bättre arbetsvillkor, högre kvalifikationsnivåer, ökad säkerhet och bättre kvalitet på tjänsterna inom marktjänstesektorn. Parlamentet uppmanar till klargörande av begreppet ”ekonomisk enhet” för att kunna utöka fördelarna i direktiv 2001/23 till markpersonal i händelse av anbudsinfordran eller delvis förlorad verksamhet.

9.  Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid ett antal fall av illojal konkurrens inom luftfartssektorn. Parlamentet påminner om att illojal konkurrens kan bidra till försämrade arbetsvillkor. Parlamentet uppmanar de ansvariga myndigheterna att ålägga lämpliga sanktioner mot misskötsamhet i detta avseende.

10.  Europaparlamentet beklagar att prekära arbetsförhållanden, vilka är särskilt vanliga bland unga piloter och ung kabinpersonal, utgör en säkerhetsrisk. Parlamentet betonar att direktanställning måste förbli standardmodellen för anställning inom luftfartssektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera anständiga arbets- och anställningsvillkor.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga fram förslag om hur man kan undvika att indirekt anställning missbrukas för att kringgå EU-lagstiftning och nationell lagstiftning på skatte- och socialskyddsområdet inom luftfartssektorn.

12.  Europaparlamentet konstaterar att alla flygbolag som är verksamma i Europeiska unionen fullt ut måste följa EU:s och medlemsstaternas sociala krav och anställningskrav.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att garantera att arbetsvillkoren för besättningen, särskilt piloter, är sådan att man förebygger situationer där säkerheten försämras på grund av övertrötthet.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på grundval av respektive behörighet lägga fram lagstiftningsinitiativ för att undvika bekvämlighetsflagg, regelshopping och illojal konkurrens, även vad gäller arbetsavtal där antalet arbetstimmar ej avtalats och system där piloter betalar för att få flyga i europeisk kommersiell luftfart, i syfte att garantera rättvisa arbets- och anställningsvillkor.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att arbetsrätt, sociallagstiftning och kollektivavtal tillämpas och efterlevs korrekt i flygbolag som är verksamma i en viss medlemsstat.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en korrekt tillämpning av förordning (EG) nr 1008/2008 och att bedöma huruvida det är nödvändigt att se över denna förordning för att förbättra kriteriet ”huvudsakligt verksamhetsställe”.

17.  Europaparlamentet efterlyser ett förtydligande och en konsekvent tillämpning av kriteriet ”stationeringsort” för att säkra att denna definition omfattar tillämplig social-, anställnings- och skattelagstiftning för all flygtrafik som drivs av lufttrafikföretag som innehar ett EU-beviljat drifttillstånd för flygbolag (AOC), både på den inre marknaden och i internationell trafik. Parlamentet anser att ingen anställd ska behöva tvivla på vilken arbetsrättslig lagstiftning som är tillämplig eller på var han eller hon har rätt till social trygghet. Parlamentet uppmärksammar i detta sammanhang den särskilda situationen för mycket mobila arbetstagare inom luftfartssektorn, och efterlyser bättre samordning av de sociala trygghetssystemen inom EU.

18.  Europaparlamentet kräver att all flygpersonal från tredjeländer fullt ut följer EU:s/Easas krav på licensiering för att ha tillåtelse att flyga EU-registrerade flygplan. Parlamentet betonar behovet av att motverka och förhindra social dumpning och alla former av exploatering av arbetstagare eller olagligt utnyttjande av flygbesättning från tredjeländer ombord på EU-registrerade flygplan, i syfte att garantera lika arbetsvillkor och en hög säkerhetsnivå. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att utöka tillämpningen av direktivet om kombinerat tillstånd (2011/98/EU) till mobila arbetstagare i civil luftfart. Parlamentet påminner om att besättning från tredjeland har samma rättigheter när det gäller arbetarskydd och arbetsvillkor som EU-baserade besättningar.

19.  Europaparlamentet framhåller att alla avtal på området för EU:s externa luftfartspolitik måste inbegripa bestämmelser om respekt för mänskliga rättigheter och relevanta ILO-konventioner, liksom effektiva metoder för kontroll av efterlevnad, inbegripet landningsförbud eller indragen landningsrätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att förhandlingar med tredjeländer inte utmynnar i lufttransportavtal som undergräver arbetarskyddet eller de sociala standarderna i Europa.

20.  Europaparlamentet understryker att det vid verkställandet av förordningen om ”rapportering av händelser inom luftfart” är avgörande att rapportera regelbundet om incidenter som berör trötthet bland besättningen eller förorenad luft i pilotkabinerna, för att förbättra standarderna för besättningens hälsa och säkerheten för såväl flygpersonalen som passagerarna.

21.  Europaparlamentet upprepar att samtliga avtal på luftfartsområdet måste inbegripa respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna enligt den europeiska sociala stadgan och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

22.  Europaparlamentet beklagar att krav på flygbolag från tredjeländer som bedriver trafik till och från flygplatser i unionen i dag är icke-verkställbara eller rentav obefintliga. Parlamentet insisterar på att illojal konkurrens från flygbolag i tredjeländer, på grund av exempelvis direkt och indirekt statligt stöd, subventioner eller exploatering av arbetstagare, måste uppmärksammas på ett effektivt sätt, och att de befintliga verktygen för att motverka illojal konkurrens måste bedömas noggrant och vid behov uppdateras. Parlamentet är fullt övertygat om att så länge som klausuler om lojal konkurrens, däribland respekt för arbetstagares rättigheter, inte inkluderas i avtalen om lufttransport med tredjeländer, bör deras rättigheter att bedriva trafik i unionen vara begränsade.

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i livslång utbildning i alla led av luftfartens värdekedja, då framgången för europeisk luftfart är mycket beroende av kompetenta arbetstagare och innovation. Parlamentet inser behovet av att bemöta alla kompetensklyftor som kan förekomma. Parlamentet understryker vikten av partnerskap mellan utbildningsinstitut, forskningscentrum och arbetsmarknadens parter för att man ska kunna uppdatera utbildningsprogram och se till att de återspeglar arbetsmarknadens behov. Parlamentet rekommenderar att praktiska och teoretiska komponenter ska införlivas i utbildningsprogrammen, och att särskild uppmärksamhet ska fästas vid den senaste tekniska utvecklingen, såsom drönare.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa tillräckliga offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling inom luftfartssektorn. Parlamentet betonar i detta sammanhang tillverkningsindustrins och tjänsteleverantörernas betydelse i luftfartens värdekedja, eftersom de har stor betydelse för sysselsättning och tillväxt. Parlamentet är fast övertygat om att man i luftfartsstrategin måste ta större hänsyn till deras roll.

25.  Europaparlamentet betonar att den europeiska flyglicensen bör garantera en hög säkerhetsnivå, eftersom detta gynnar alla anställda och passagerare. Parlamentet noterar att anställning av piloter som inte innehar en europeisk flyglicens kan leda till en allmän försämring av piloternas löner.

26.  Europaparlamentet anser att ett nätverk av utbildningsinstitut för luftfart under ledning av Easas virtuella akademi skulle bidra till att upprätta gemensamma utbildnings- och säkerhetsstandarder.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att upprätta ett certifieringssystem för utbildningscentrum som tillhandahåller utbildning för kabinpersonal, för att förbättra säkerheten och tryggheten.

28.  Europaparlamentet rekommenderar att gemensamma standarder för luftfartssäkerhetsinspektörers befogenheter ska fastställas.

29.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att liberaliseringsprocessen för ett gemensamt europeiskt luftrum, och i synnerhet resultatsystemet för leverantörer av flygtrafiktjänster (ANSP), inte bör genomföras till förfång för arbetsvillkoren för den högkompetenta operativa personalen, eller leda till nedskurna investeringar i ny teknik och utbildning av ny personal. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att överväga hur man undviker en sådan utveckling, då den inte tjänar målet med en bättre, mer ändamålsenlig och mer produktiv flygtrafiktjänst i Europa.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera alla arbetstagare inom luftfartssektorn anständiga arbetsvillkor, inklusive skydd avseende hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, oavsett vilken typ av företag som anställer dem och hur stort det är, platsen för anställningen eller det underliggande avtalet. Parlamentet betonar att detta innefattar skydd mot exponering för partikelföroreningar på flygplatser. Parlamentet understryker behovet av transparenta bestämmelser om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen inom luftfartssektorn, som föreskriver att alla luftfartyg med EU-beviljat drifttillstånd ska omfattas av regelbundna kontroller inom ramen för respektive nationell behörighet.

31.  Europaparlamentet betonar behovet av att regelbundet kontrollera flygplansbesättningens psykiska hälsa för att garantera en tillräcklig nivå av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Parlamentet påminner om vikten av viloperioder för flygplansbesättningen, för att garantera högsta möjliga säkerhetsnivå under deras arbetstid.

32.  Europaparlamentet framhåller att behovet av ytterligare klargörande av tillämplig lag och behörig domstol när det gäller anställningsavtal för mobila arbetstagare inom luftfartssektorn bör bedömas i nära samarbete med dessa arbetstagares företrädare.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förebygga missbruk av socialskyddstandarder och kringgående av arbetsmarknadsstandarder genom att garantera skydd för dem som rapporterar information, underlätta öppen rapportering och förbättra samarbetet mellan medlemsstaternas arbetsinspektioner.

34.  Europaparlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att förbättra den rådande situationen vid områdeskontrollerna, till exempel genom att öka antalet anställda och förbättra arbetsvillkoren, för att hantera den förutsedda ökningen av flygtrafiken och minska antalet förseningar samt trängseln i EU:s luftrum.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa bättre genomförande och verkställande av den befintliga unionslagstiftningen i luftfartssektorn.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

12.10.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

46

6

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Guillaume Balas, Brando Benifei, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, Ole Christensen, Martina Dlabajová, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Arne Gericke, Marian Harkin, Czesław Hoc, Danuta Jazłowiecka, Agnes Jongerius, Rina Ronja Kari, Jan Keller, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Morten Løkkegaard, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Elisabeth Morin-Chartier, Emilian Pavel, João Pimenta Lopes, Georgi Pirinski, Marek Plura, Terry Reintke, Anne Sander, Sven Schulze, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Romana Tomc, Yana Toom, Ulrike Trebesius, Marita Ulvskog, Renate Weber, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Georges Bach, Deirdre Clune, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Neoklis Sylikiotis, Flavio Zanonato

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Raymond Finch

(1)

Y. Jorens, D. Gillis, L. Valcke och J. De Coninck, Atypical Forms of Employment in the Aviation Sector, European Social Dialogue, Europeiska kommissionen, 2015


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (29.9.2016)

till utskottet för transport och turism

över en luftfartsstrategi för EU

(2016/2062(INI))

Föredragande av yttrande: Tibor Szanyi

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sitt förslag till luftfartsstrategi lyfter fram luftfartssektorns betydande bidrag till EU med ekonomiska, tekniska och sociala vinster och bättre förbindelser. Parlamentet betonar att Europa bör spela en ledande roll i den internationella luftfarten och vara en global förebild för hållbar luftfart och att det behövs ytterligare, långtgående och hållbara åtgärder som tar hänsyn till aspekter som rör miljö, klimat, hälsa och sysselsättning, i syfte att förena ekologi med ekonomi, miljö med finans och långsiktiga visioner med kortsiktiga politiska intressen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att hållbar utveckling inom sektorn är oundgänglig för att undvika en förvärring av miljökonsekvenser såsom klimatförändringar, nedbrytning av stratosfäriskt ozon, luftföroreningar och buller. Parlamentet konstaterar att dagens flygplan visserligen producerar mindre utsläpp jämfört med för trettio år sen, men att det behövs globala miljönormer för flygplan som säljs på den globala marknaden. Parlamentet välkomnar i detta avseende Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) nya internationella bullerstandard som ska tillämpas på nya typer av stora flygplan från och med 2017.

3.  Europaparlamentet uttrycker oro över att koldioxidutsläppen från internationell luftfart beräknas vara sju gånger större 2050 än 1990, trots effektivare förbränningsmotorer och de åtgärder som redan vidtagits för att åstadkomma utsläppsneutral tillväxt från 2020, t.ex. förbättringar i fråga om effektivitet, utveckling av alternativa bränslen och lättare flygplan. Parlamentet välkomnar alla tekniska framsteg som görs genom forskning och utveckling, t.ex. nya standarder för koldioxidutsläpp från flygplan och partikelutsläpp från flygmotorer.

4.  Europaparlamentet betonar vikten av att uppnå det antal ratificeringar som krävs för att Parisavtalet ska kunna träda i kraft. I detta sammanhang uppmanar parlamentet med eftertryck medlemsstaterna att också ratificera avtalet utan dröjsmål. Parlamentet erinrar om att transporter är den näst största sektorn i fråga om växthusgasutsläpp och beklagar att internationell luftfart inte uttryckligen nämns i Parisavtalet, eftersom alla ekonomiska sektorer måste bidra till övergången till ett utsläppssnålt samhälle. Parlamentet konstaterar att avtalets temperaturgränser och hänvisning till antropogena utsläpp dock innebär att det krävs ambitiösa insatser för att minska utsläppen från luftfartssektorn. Parlamentet konstaterar att målen för de globala begränsningsinsatserna inte kan uppnås om inte den globala luftfartens framtida tillväxt kopplas samman med miljömässig hållbarhet och globala klimatåtgärder.

5.  Europaparlamentet begär att det senare i år ska instiftas en rättvis och handfast global marknadsbaserad åtgärd inom Icao som ska genomföras på internationell nivå från och med 2020. Parlamentet är djupt besviket över det nuvarande förslag som Icao håller på att diskutera. Parlamentet betonar att den globala marknadsbaserade åtgärden fullt ut måste återspegla målen i Parisavtalet för att säkerställa att luftfartssektorn på ett rimligt och ändamålsenligt sätt bidrar till att uppnå klimatmålen för 2030 och målen i Parisavtalet, som ska genomföras på internationell nivå från och med 2020 och som regelbundet ska ses över för att säkerställa maximal effektivitet.

6.  Europaparlamentet efterlyser förbättringar av EU:s utsläppshandelssystem. Parlamentet påminner om att ändringar av den befintliga lagstiftningen om inkludering av luftfarten inom EU:s utsläppshandelssystem endast kan övervägas om den globala marknadsbaserade åtgärden är ambitiös, och att flygningar inom Europa i vilket fall som helst även i fortsättningen kommer att omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Parlamentet anser att luftfartsbestämmelserna inom EU:s utsläppshandelssystem bör bibehållas och stärkas, som ett avgörande inslag i åtgärderna för att uppfylla EU:s mål att minska utsläppen med minst 40 procent till 2030. Parlamentet påpekar att utsläppen från EU-interna flygningar ökade med 3 procent från 2013 till 2014 och med ytterligare 3,6 procent från 2014 till 2015, trots att de omfattas av utsläppshandelssystemet.

7.  Europaparlamentet anser att undantag för luftfarten vad gäller bränsleskatter och moms måste avskaffas, till att börja med för EU-interna flighter, eftersom de motverkar försöken att öka effektiviteten och orsakar snedvridning på den inre marknaden. Parlamentet beklagar att den standard för koldioxideffektivitet som diskuteras inom Icao inte kommer att minska utsläppen till nivåer under ”business as usual”. Parlamentet anser att åtgärder på EU-nivå måste vara mer ambitiösa än den globala standarden.

8.  Europaparlamentet noterar att den hållbara luftfartens framgång är nära kopplad till fortsatt stöd till starka forskningsprogram som Clean Sky och Sesar. Parlamentet välkomnar beslutet att utvidga det rättsliga mandatet för de gemensamma företagen Sesar och Clean Sky 2 med tanke på deras viktiga bidrag till att göra den europeiska luftfarten säkrare och miljömässigt hållbar genom att potentiellt minska koldioxidutsläppen med upp till 50 miljoner ton via Sesar-projektet, till exempel. Parlamentet noterar också att det krävs betydande investeringar i ny och innovativ teknik (t.ex. flygplansdesign, alternativa bränslen, inklusive andra generationens biobränslen, och digital teknik) för att säkerställa hållbarhet inom luftfarten och uppmanar kommissionen att placera forskning högt på den politiska agendan.

9.  Europaparlamentet är medvetet om att det fortfarande förekommer många flygningar på korta distanser med föråldrad teknik med stora utsläpp. Parlamentet efterlyser åtgärder för att uppmuntra en kursomläggning till miljövänligare transportmedel, t.ex. tåg. I detta sammanhang understryker parlamentet vikten av att också integrera olika hållbara transportslag.

10.  Europaparlamentet konstaterar, i linje med Rigadeklarationen(1), att drönartekniken och marknaden för civila drönare har stor potential att utvecklas snabbt i syfte att göra dagens tjänster och tillämpningar klimat- och miljövänligare, hållbarare, säkrare och billigare. Parlamentet noterar att smart teknik inom jordbruket – t.ex. fjärrstyrda luftfartygssystem (RPAS) – kan ge otaliga tjänster av många olika slag och kan bidra till större resurseffektivitet och produktivitet samt till ökad hållbarhet för miljön. Parlamentet erkänner dess potentiella positiva effekter på miljö, markkompaktering och klimatförändring. Parlamentet efterlyser inrättande av en EU-ram för elektriska, fjärrstyrda luftfartygssystem och drönaranvändning. Parlamentet understryker vikten av att frigöra potentialen för drönare och betonar att man måste hitta jämvikten mellan säkerhet, trygghet, rättssäkerhet, skydd för privatlivet och uppgiftsskydd.

11.  Europaparlamentet efterlyser bestämmelser om RPAS i luftfartslagstiftningen, på villkor att kraven beträffande den enskilda medborgarens säkerhet och privatsfär och egendom respekteras. Parlamentet påpekar att flygningar ”utom synhåll” på landsbygden måste tillåtas för att frigöra RPAS-teknikens fulla potential. Parlamentet anser att det inte bör sättas några viktbegränsningar; RPAS kan ersätta större fordon för transport av större laster på längre sträckor med lägre energiåtgång.

12.  Europaparlamentet efterlyser insamling och spridning av bästa praxis inom sektorn när det gäller utsläppsminskningar. Parlamentet erinrar om att höga miljöstandarder måste bevaras och stärkas efter hand i syfte att säkerställa att luftfartssektorn utvecklas på ett hållbart sätt och betonar att det är brådskande och viktigt att inrätta program och ytterligare incitament för utveckling av sektorn och skapande av arbetstillfällen med koppling till forskning, effektivitet, hållbar energi, minskad miljöpåverkan och teknisk innovation, med fokus på globala åtgärder för att ta itu med luftfartens miljöpåverkan, inklusive EU:s och medlemsstaternas mål på området för den cirkulära ekonomin.

13.  Europaparlamentet betonar att luftfarten påverkar miljön även på andra sätt än genom koldioxidutsläpp och att denna och andra typer av påverkan kan minskas genom förbättringar på området för flygledning, t.ex. genom det s.k. gate-to-gate-systemet. Parlamentet efterlyser i detta avseende fortsatta insatser för att minska fragmenteringen av det europeiska luftrummet och stärka det gemensamma europeiska luftrummet.

14.  Europaparlamentet förstår behovet att optimera regelverket och förbättra infrastrukturen och kapaciteten både på flygplatser och i luften. Parlamentet betonar att man måste ta tag i dessa frågor som annars kommer att hämma tillväxten inom EU:s luftfart, särskilt på grund av kostnaderna för fragmenteringen. Parlamentet uppmärksammar samtidigt behovet av ett starkt miljö- och konsumentskydd, med tydliga bestämmelser om passagerarrättigheter och skydd av dessa, för att ge allmänheten säkrare, kortare, renare och billigare flighter och fler valmöjligheter.

15.  Europaparlamentet anser att man inom ramen för den pågående översynen av Easa bör bredda byråns roll på miljöområdet, t.ex. genom att ge EU större flexibilitet när det gäller att anta miljöstandarder.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

29.9.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

53

2

7

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Margrete Auken, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Ivo Belet, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Lynn Boylan, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Jørn Dohrmann, Stefan Eck, Eleonora Evi, José Inácio Faria, Elisabetta Gardini, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Matthias Groote, Andrzej Grzyb, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Josu Juaristi Abaunz, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Susanne Melior, Massimo Paolucci, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, Frédérique Ries, Michèle Rivasi, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Dubravka Šuica, Tibor Szanyi, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Nils Torvalds, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Nikos Androulakis, Paul Brannen, Mark Demesmaeker, Christofer Fjellner, Karol Karski, Elisabeth Köstinger, Merja Kyllönen, Alessandra Mussolini, James Nicholson, Gabriele Preuß, Bart Staes, Carlos Zorrinho, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Pál Csáky, Iveta Grigule

(1)

Kommissionens generaldirektorat för transport och rörlighet (6 mars 2015), Rigadeklarationen. ”On remotely piloted aircraft. Framing the future of aviation” http://ec.europa.eu/transport/modes/air/news/doc/2015-03-06-drones/2015-03-06-riga-declaration-drones.pdf


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (18.7.2016)

till utskottet för transport och turism

över en luftfartsstrategi för EU

(2016/2062(INI))

Föredragande av yttrande: Anneleen Van Bossuyt

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar ett särskilt avsnitt om konsumenter i kommissionens luftfartsstrategi. Parlamentet konstaterar att för kunder som bokar resor bygger många av de tillämpliga rättigheterna fortfarande på sektorsövergripande lagar om konsumentskydd, och anser därför att man vid en kontroll av ändamålsenligheten i lagstiftningen om konsumenträttigheter bör ta hänsyn till detta.

2.  Europaparlamentet erkänner luftfartssektorns betydelse som motor för tillväxt, sysselsättning och nya affärsmöjligheter för den europeiska ekonomin, samt dess avgörande roll för rörligheten för varor, tjänster och personer på den inre marknaden.

3.  Europaparlamentet erkänner luftfartssektorns betydelse för den europeiska flygindustrin, som är världsledande inom tillverkning av civila luftfartyg och som står för över 500 000 arbetstillfällen i EU.

4.  Europaparlamentet noterar fördelarna med liberaliseringen av lufttransporterna i EU och upprättandet av den inre marknaden för flygpassagerartjänster.

5.  Europaparlamentet beklagar fragmenteringen av Europeiska unionens luftrum som enligt kommissionens uppskattning kostar 5 miljarder euro per år och framför allt orsakar förseningar för passagerarna.

6.  Europaparlamentet beklagar att det fortfarande inte har nåtts någon överenskommelse i rådet om den förordning om passagerares rättigheter (översynen av förordning (EG) 261/2004) som parlamentet överlämnade sitt betänkande om i april 2014. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut att använda sig av tolkningsriktlinjer för gällande bestämmelser, men menar att antagandet av den ändrade förordningen (EG) nr 261/2004 är nödvändigt för att skapa rättssäkerhet för konsumenterna och flygindustrin och ta itu med kryphål i den nuvarande lagstiftningen. Parlamentet betonar att ett av de främsta syftena med luftfartsstrategin och eventuella reformer av luftfartsbestämmelserna bör vara att stärka konsumenträttigheterna.

7.  Europaparlamentet påminner om den granskning av resewebbplatser i unionen som kommissionen och de nationella tillsynsorganen genomförde 2013. Parlamentet konstaterar att granskningen visade att det fanns stora problem med mer än två tredjedelar av de granskade webbplatserna eftersom det inte tillhandahölls obligatoriska kontaktuppgifter, det saknades anvisningar om hur ett klagomål ska lämnas in, det rådde osäkerhet om huruvida klagomålet hade mottagits eller om det handlade om ett uteblivet svar, pristillägg såsom bagageavgifter och försäkringar eller policyerna avseende inställda flygningar och ändrade bokningar inte angavs som tillval och totalpriset inte visades från början.

8.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att ytterligare undersöka utvecklingen av den digitala marknadsplatsen för resor, i syfte att kartlägga strategier för att garantera lika villkor för alla reseföretag och skydda konsumenterna genom att se till att den information som de hittar när de söker efter, planerar för och bokar reseprodukter och resetjänster är neutral och transparent.

9.  Europaparlamentet välkomnar att granskningen ledde till framsteg då 191 webbplatser förbättrades inom tolv månader och en del andra webbplatser är föremål för pågående åtgärder.

10.  Europaparlamentet framhåller att det offentliga samråd som genomfördes inför antagandet av luftfartsstrategin visar att konsumenterna fortfarande har problem när de bokar flygresor eller checkar in på internet. Parlamentet uppmanar kommissionen att i större utsträckning rapportera om de framsteg som görs med att anpassa resewebbplatser till EU-lagstiftningen, samt om sina framtidsplaner för efterlevnaden inom detta område, oavsett om det handlar om försäljning av flygbiljetter på eller utanför nätet.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skärpa kontrollen av flygbolag i allmänhet och av lågprisflygbolag i synnerhet, för att se till att de följer EU-lagstiftningen om passagerares rättigheter och flygsäkerhet.

12.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att se till att resewebbplatser och reseapplikationer respekterar EU-lagstiftningen, i synnerhet EU-lagstiftningen om konsumenters rättigheter, eftersom bokningar av resor och semesterboenden stod för 52 % av alla köp på internet under 2015 och konsumenternas förtroende för sektorn och ökat förtroende för internettjänsterna är nödvändigt för utvecklingen av små och medelstora företag inom turistnäringen. Konsumenter som använder webbsidor måste få korrekt information och får inte vilseledas, och företag måste vidta nödvändiga åtgärder för att garantera konsumenters och värdars trygghet och säkerhet.

13.  Europaparlamentet påminner om vikten av att både på och utanför nätet skydda och upprätthålla rättigheterna för konsumenter som bokar och genomför resor, även personer med funktionsnedsättning eller med nedsatt rörlighet, i fråga om tillgänglighet, stöd och tillgång till information.

14.  Europaparlamentet välkomnar att man har nått en slutlig överenskommelse och antagit paketresedirektivet. De nya reglerna kommer att ge tydliga fördelar för konsumenter som vill köpa resor och tillhörande tjänster på detta sätt.

15.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för höga säkerhets- och skyddsnormer. Det är glädjande att kommissionen överväger en strategi med en enda säkerhetskontroll och avser att med viktiga handelspartner främja antagandet av denna strategi. Parlamentet stöder också kommissionens avsikt att hålla skydds- och säkerhetsnormerna på en hög nivå samtidigt som säkerhetskontrollerna blir mindre krångliga med hjälp av ny teknik.

16.  Europaparlamentet välkomnar den kraftigt ökade sammanlänkningen mellan flygplatserna inom EU de senaste tio åren. Tyvärr är vissa regioner fortfarande dåligt trafikerade och konsumenter i städer, regioner och länder med färre förbindelser har en konkurrensnackdel jämfört med de konsumenter som har nära till större knutpunkter. Speciell uppmärksamhet bör i luftfartsstrategin ägnas åt regioner med färre förbindelser och de mindre flygplatserna, särskilt i de yttersta randområdena och i glesbygden, och vederbörlig hänsyn bör tas till slutsatserna i revisionsrättens slutsatser på detta område(1). Direktivet om flygplatsavgifter behöver ses över och kommissionen uppmanas att bedöma de negativa konsekvenserna av gällande luftfartsavgifter.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma rimligheten i praxis där konsumenterna drabbas av betydande kostnader för bagageavgifter eller biljettservice om dessa inte har bokats innan konsumenten checkar in eller anländer till avgångsgaten.

18.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens strävan att stärka tillsynsansvaret för Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa). Säkerhets- och trygghetshänsyn måste vara centralt vid alla insatser för att förbättra prestandan och effektiviteten på EU:s inre marknad för luftfart, för att säkerställa konsumenternas fortsatta förtroende för och konkurrenskraften inom EU:s luftfartssektor globalt. Parlamentet understryker behovet av effektiva, proportionella och avskräckande påföljder för att säkerställa en kultur av efterlevnad och höga trygghets- och säkerhetsnormer inom luftfartssektorn i EU.

19.  Europaparlamentet påminner om att det alltid måste finnas ett sätt för konsumenterna att inge klagomål till näringsidkare och för att ansöka om ersättning. Parlamentet anser att detta ska vara möjligt på ett sätt som inte avskräcker konsumenterna från att utöva sina rättigheter och att konsumenterna ska få tydlig vägledning. Parlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med nationella tillsynsmyndigheter se till att näringsidkare uppfyller dessa krav.

20.  Europaparlamentet erkänner potentialen hos den snabbt växande användningen av drönare, men menar att passagerarnas säkerhet och trygghet måste prioriteras, och uppmanar därför kommissionen att inrätta en lämplig ram för att garantera säker användning av drönare inom EU.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge mer information om vilka åtgärder den planerar vidta i fråga om prisjämförelsewebbplatser på flygreseområdet, som kan vara till nackdel för konsumenterna om de presenteras på ett orättvist sätt där förmånsbehandling ges enligt kommersiella arrangemang.

22.  Europaparlamentet framhåller att resebyråernas återförsäljare och flygbolagen tydligt måste ange det europeiska larmnumret 112 på sina respektive webbplatser och elektroniska biljetter.

23.  Europaparlamentet understryker vikten av höga standarder och samordnade strategier mellan medlemsstaterna inom områden som är relaterade till luftfarten, såsom turism, sysselsättning och konsument- och miljöpolitik, även i fråga om bullerminskande åtgärder och luftkvalitén.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

14.7.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

31

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Carlos Coelho, Sergio Gaetano Cofferati, Nicola Danti, Vicky Ford, Ildikó Gáll-Pelcz, Evelyne Gebhardt, Maria Grapini, Sergio Gutiérrez Prieto, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Jiří Maštálka, Eva Paunova, Jiří Pospíšil, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Ivan Štefanec, Catherine Stihler, Richard Sulík, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mylène Troszczynski, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jan Philipp Albrecht, Pascal Arimont, Kaja Kallas, Julia Reda, Ulrike Trebesius, Lambert van Nistelrooij, Kerstin Westphal

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Gesine Meissner, Lieve Wierinck

(1)

Revisionsrättens rapport EU-finansierad flygplatsinfrastruktur: dålig valuta för pengarna (21/2014).


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

26.1.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

32

7

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Lucy Anderson, Marie-Christine Arnautu, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Karima Delli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Gesine Meissner, Cláudia Monteiro de Aguiar, Jens Nilsson, Salvatore Domenico Pogliese, Tomasz Piotr Poręba, Gabriele Preuß, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, David-Maria Sassoli, Claudia Schmidt, Jill Seymour, Claudia Țapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, István Ujhelyi, Peter van Dalen, Wim van de Camp, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Kosma Złotowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Michael Gahler

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Dariusz Rosati

Rättsligt meddelande