Förfarande : 2016/2306(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0039/2017

Ingivna texter :

A8-0039/2017

Debatter :

CRE 14/02/2017 - 18

Omröstningar :

PV 15/02/2017 - 7.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0038

BETÄNKANDE     
PDF 550kWORD 74k
14.2.2017
PE 594.134v02-00 A8-0039/2017

om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2017

(2016/2306(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Gunnar Hökmark

Föredragande (*):

Jean-Paul Denanot, budgetutskottet

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 RESERVATION
 YTTRANDE från budgetutskottet (*)
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2017

(2016/2306(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 121.2, 126, 136 och protokoll nr 12,

–  med beaktande av protokoll (nr 1) till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

  med beaktande av protokoll (nr 2) till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(1),

–  med beaktande av rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet(8),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 15 januari 2016 om den årliga tillväxtöversikten för 2016,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 8 mars 2016 om de offentliga finansernas hållbarhet 2015,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 17–18 mars 2016,

–  med beaktande av Eurogruppens uttalande av den 9 september 2016 om gemensamma principer för förbättrad fördelning av utgifter,

–  med beaktande av ECB:s årsrapport för 2015,

–  med beaktande av kommissionens ekonomiska höstprognos 2016 av den 9 november 2016,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 november 2016 Årlig tillväxtöversikt 2017 (COM(2016)0725),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 november 2016 om rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet (COM(2016)0726),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 november 2016 Mot en positiv finanspolitisk inriktning i euroområdet (COM(2016)0727),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 november 2016 Rapport om förvarningsmekanismen 2017 (COM(2016)0728),

–  med beaktande av debatten med nationella parlament i samband med den europeiska parlamentsveckan 2017,

–  med beaktande av de fem ordförandenas rapport om färdigställandet av Europas ekonomiska och monetära union,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 oktober 2015 Stegen mot färdigställandet av den ekonomiska och monetära unionen (COM(2015)0600),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2015 om översynen av ramen för ekonomisk styrning: lägesbeskrivning och utmaningar(9),

–  med beaktande av Eurofounds årsrapport för 2015 om European Restructuring Monitor,

–  med beaktande av G20-ledarnas kommuniké från toppmötet i Hangzhou den 4–5 september 2016,

–  med beaktande av ECB-ordförandens uttalande vid Internationella monetära och finansiella kommitténs 34:e möte den 7 oktober 2016,

–  med beaktande av COP21-avtalet som antogs vid klimatkonferensen i Paris den 12 december 2015,

–  med beaktande av Regionkommitténs resolution om den europeiska planeringsterminen 2016 och den årliga tillväxtöversikten 2017 (av den 12 oktober 2016),

–  med beaktande av årsrapporten om europeiska små och medelstora företag 2015/2016,

–  med beaktande av rapporten av den 26 augusti 2016 från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av Europaparlamentets och rådets rekommendation 2011/7/EU av den 16 februari 2011 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för regional utveckling (A8-0039/2017), och av följande skäl:

A.  EU:s ekonomi återhämtar sig och växer i måttlig takt, dock ojämnt mellan medlemsstaterna.

B.  Den reala BNP-tillväxten 2016 beräknas enligt kommissionens prognos bli 1,8 % i EU och 1,7 % i euroområdet, och 1,6 % respektive 1,7 % år 2017. Statsskulden förväntas bli 86,0 % i EU och 91,6 % i euroområdet år 2016. Euroområdets underskott förväntas bli 1,7 % av BNP år 2016 och 1,5 % år 2017 och 2018.

C.  Hushållens konsumtionsutgifter är i nuläget den viktigaste drivkraften för tillväxt och förväntas fortsätta vara det under 2017. Det finns dock fortfarande ett stort investeringsgap i Europa där investeringarna ligger kvar långt under nivån före krisen.

D.  Sysselsättningsgraden i EU ökar, om än ojämnt och inte tillräckligt snabbt, och arbetslösheten i euroområdet sjönk därmed till 10,1 % under 2016, men inte tillräckligt för att verkligen få bukt med ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten.

E.  Denna återhämtning på arbetsmarknaderna, liksom tillväxten, skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och förblir skör. Det finns ett behov av att främja en uppåtriktad konvergens inom EU.

F.  Tillväxten har i hög grad byggt på en okonventionell penningpolitik, som inte kan fortsätta för evigt. Detta ger stöd till kravet på en strategi i form av tre politiska handlingslinjer, nämligen tillväxtvänliga investeringar, hållbara strukturreformer och ansvarsfulla offentliga finanser genom ett konsekvent genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten i medlemsstaterna, med full respekt dess existerande flexibilitetsklausuler.

G.  Vissa medlemsstater har fortfarande en mycket hög privat och offentlig skuldsättning som överstiger det tröskelvärde på 60 % av BNP som föreskrivs i stabilitets- och tillväxtpakten.

H.  Enligt kommissionens bedömningar av euromedlemsstaternas utkast till budgetplan för 2017 är det ingen budgetplan som på ett allvarligt sätt överträder stabilitets- och tillväxtpaktens krav men i många fall är de planerade finanspolitiska justeringarna mindre, eller riskerar att bli det, än vad som krävs i stabilitets- och tillväxtpakten.

I.  Enligt kommissionens bedömningar av euromedlemsstaternas utkast till budgetplan för 2017 uppfyller endast nio medlemsstater kraven enligt stabilitets- och tillväxtpakten.

J.  De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet i EU:s medlemsstater är en källa till oro för rättvisan mellan generationerna.

K.  Statsskuldens storlek kan påverkas av såväl ansvarsförbindelser som implicita skuldförbindelser.

L.  Vissa medlemsstater har mycket höga bytesbalansöverskott och de europeiska makroobalanserna är fortfarande omfattande.

M.  EU kräver ytterligare stora privata och offentliga investeringsinsatser, särskilt inom utbildning, forskning, IKT och innovation, liksom nya jobb, affärsmöjligheter och företag, för att kunna förverkliga sin tillväxtpotential och sluta det nuvarande investeringsgapet där investeringarna ligger under nivån före krisen. Dessa kräver i sin tur ett förbättrat regleringsklimat.

N.  Den stora mängden nödlidande lån förblir en allvarlig utmaning i ett antal medlemsstater. Kredittillväxten återhämtar sig gradvis, men ligger fortfarande under nivåerna före krisen.

O.  För att förbättra EU:s otillräckliga globala konkurrenskraft och öka dess ekonomiska tillväxt krävs ett bättre genomförande av den nya policymixen, intelligenta strukturreformer i medlemsstaterna och ett fullbordande av den inre marknaden.

P.  Ekonomier med mer repressiva konkursregler går miste om den potentiella tillväxten vad gäller mervärde och sysselsättning, vilket kräver ett fullständigt genomförande i samtliga medlemsstater av småföretagsaktens princip om en andra chans.

Q.  Den europeiska konkurrenskraften beror också i hög utsträckning på icke prisrelaterade inslag kopplade till innovation, teknik och organisatorisk kapacitet, snarare än bara på priser, kostnader och löner.

R.  Direktivet om sena betalningar utformades för att hjälpa företag som drabbas av höga kostnader eller till och med konkurs på grund av sena betalningar från privata och offentliga företag. Den externa efterhandsutvärderingen avslöjade att offentliga organ i mer än hälften av alla medlemsstater fortfarande inte respekterar den 30 dagar långa betalningsfrist som lagen kräver. I rapporten fastställs att medlemsstater som omfattas av anpassningsprogram har svårt att tillämpa direktivet då omedelbar betalning av innestående fakturor måste vägas mot ackumulerad skuldåterbetalning.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens årliga tillväxtöversikt för 2017, som ger stöd för den ”goda triangeln” med offentliga och privata investeringar, socialt balanserade strukturreformer och ansvarsfulla offentliga finanser, och begär ett bättre genomförande av denna policymix. Parlamentet håller med om att det krävs snabbare framsteg i reformarbetet, i linje med de landsspecifika rekommendationerna, för att säkra tillväxt och skapa sysselsättning, till stöd för den ekonomiska återhämtningen. Parlamentet beklagar den mycket låga genomförandegraden när det gäller de landsspecifika rekommendationerna, som sjönk från 11 % år 2012 till endast 4 % år 2015. Parlamentet betonar att medlemsstaterna kommer att behöva öka sina reforminsatser om de vill återgå till tillväxt och skapa sysselsättning. Parlamentet stöder kommissionens prioritering att främja sysselsättning, tillväxt och investeringar för unionen.

2.  Europaparlamentet noterar den rådande övertron på Europeiska centralbankens penningpolitik och konstaterar att penningpolitiken i sig är otillräcklig för att stimulera tillväxt när det saknas investeringar och hållbara strukturreformer.

3  Europaparlamentet håller med kommissionen om att euroområdet skulle behöva förlita sig allt mer på inhemsk efterfrågan. Parlamentet anser att starkare inhemsk efterfrågan skulle vara bättre för en hållbar tillväxt i euroområdet och även utifrån ett globalt perspektiv.

4.  Europaparlamentet konstaterar att tillväxten under 2016 fortsätter i en måttlig positiv takt och ligger över nivån före krisen, men att den måttliga tillväxten måste ser ur perspektivet av en extraordinär penningpolitik och att den förblir svag och ojämn mellan medlemsstaterna. Parlamentet noterar med oro att BNP och produktivitetstillväxt förblir under den fulla potentialen och att det därför inte finns utrymme för självbelåtenhet, samt att denna måttliga återhämtning kräver oförtrutna ansträngningar om större motståndskraft ska kunna uppnås genom högre tillväxt och sysselsättning.

5.  Europaparlamentet noterar att folkomröstningen i Förenade kungariket har skapat osäkerhet för den europeiska ekonomin och finansmarknaderna. Parlamentet noterar att resultatet av det senaste presidentvalet i Förenta staterna har skapat en allmän politisk osäkerhet som förväntas påverka den europeiska ekonomin, inte minst när det gäller internationella handelsförbindelser.

6.  Europaparlamentet noterar oroat motreaktionerna mot globaliseringen och den ökade protektionismen.

7.  Europaparlamentet konstaterar att den genomsnittliga arbetslösheten minskar gradvis och att sysselsättningsnivåerna ökar, men att strukturella utmaningar kvarstår i många medlemsstater. Parlamentet noterar dock att långtids- och ungdomsarbetslösheten förblir hög. Parlamentet betonar att inkluderande arbetsmarknadsreformer, med full respekt för den sociala dialogen, krävs i de berörda medlemsstaterna för att dessa strukturella brister ska kunna åtgärdas.  Parlamentet betonar att investeringstakten i EU och i euroområdet fortfarande ligger långt under nivåerna före krisen. Parlamentet anser att detta ”investeringsgap” behöver fyllas med privata och offentliga investeringar, och understryker att endast riktade investeringar kan ge synliga resultat på kort tid och i lämplig omfattning. Parlamentet håller med kommissionen om att situationen med låga finansieringskostnader talar för att tidigarelägga investeringar, särskilt i infrastruktur.

Investeringar

7.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att tillgång till finansiering och en förstärkning av den inre marknaden är avgörande för att företagen ska kunna innovera och växa. Parlamentet betonar att nya kapital- och likviditetskrav, även om de är nödvändiga för att öka banksektorns motståndskraft, inte bör undergräva bankernas förmåga att låna ut till den reala ekonomin. Parlamentet anser att mer bör göras för att främja små och medelstora företags tillgång till finansiering. Kommissionen uppmanas därför att öka sina ansträngningar för att förbättra finansieringsklimatet.

8.  Europaparlamentet betonar att offentliga investeringar i humankapital och social infrastruktur är av största vikt. Parlamentet anser att det finns ett stort behov av att främja investeringar inom områden som utbildning, innovation och forskning och utveckling, som är avgörande faktorer för en mer konkurrenskraftig europeisk ekonomi.

9.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att förlänga giltighetstiden och fördubbla beloppet för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Parlamentet betonar att den geografiska och sektorsrelaterade täckningen måste förbättras avsevärt om målen i förordningen ska kunna uppnås. Parlamentet betonar att Efsi också bör attrahera finansiering för projekt med en gränsöverskridande dimension och på ett balanserat sätt i hela unionen. Parlamentet betonar vikten av bättre samordning mellan medlemsstaterna, kommissionen och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att snabba på och maximera användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI‑fonderna) för att dra nytta av alla interna drivkrafter för tillväxt och att främja uppåtriktad konvergens.

11.  Europaparlamentet noterar att ett trovärdigt finansiellt system och dess institutioner är av avgörande betydelse för att dra investeringar och tillväxt till den europeiska ekonomin. Parlamentet betonar att det nuvarande finansiella systemets säkerhet och stabilitet har ökat jämfört med nivån före krisen. Parlamentet betonar trots detta att vissa akuta utmaningar förblir oåtgärdade, såsom mängden nödlidande lån som ackumulerats under finanskrisen.

12.  Europaparlamentet understryker att en till fullo fungerande kapitalmarknadsunion i ett längre perspektiv kan erbjuda alternativ finansiering för små och medelstora företag och därmed komplettera finansieringen från banksektorn och skapa mer diversifierade finansieringskällor för ekonomin i allmänhet. Kommissionen uppmanas att påskynda sitt arbete med kapitalmarknadsunionen i syfte att skapa en effektivare kapitalallokering i hela EU, förbättra djupet på EU:s kapitalmarknader, öka diversifieringen för investerare, stimulera långsiktiga investeringar och dra full nytta av EU:s innovativa finansiella instrument som utformats för att stödja små och medelstora företags tillgång till kapitalmarknaderna. Parlamentet betonar att fullbordandet av kapitalmarknadsunionen inte bör undergräva de landvinningar som gjorts hittills utan syfta till att ytterst gynna de europeiska medborgarna.

13  Europaparlamentet betonar att det krävs ökad finansiering av investeringar. Parlamentet efterlyser ett välfungerande finansiellt system där ökad stabilitet och befintliga gränsöverskridande institut kan främja likviditet och marketmaking, särskilt för små och medelstora företag. Parlamentet noterar i detta sammanhang att snabbväxande företag har problem med tillgången till finansiering. Kommissionen uppmanas att identifiera och genomföra projekt som stöder och attraherar marknadsbaserade investeringar för sådana företag. Parlamentet understryker att reformer med koppling till bankstrukturen inte får hindra tillgängliggörandet av likviditet.

14.  Europaparlamentet efterlyser ett grundligt och stegvist fullbordande av bankunionen och utvecklandet av kapitalmarknadsunionen, i syfte att förbättra banksektorns motståndskraft och bidra till finansiell stabilitet och skapa en stabil miljö för investeringar och tillväxt och undvika fragmentering av euroområdets finansmarknad. I detta sammanhang framhäver parlamentet ansvarsprincipen och betonar att moralisk risk måste undvikas, inte minst för att skydda medborgarna. Parlamentet kräver respekt för de existerande gemensamma reglerna.

15.  Europaparlamentet framhåller att offentliga och privata investeringar är avgörande för att möjliggöra övergången till en koldioxidsnål och cirkulär ekonomi. Parlamentet påminner om Europeiska unionens åtaganden, i synnerhet i Parisavtalet, om att finansiera spridningen av ren teknik, öka mängden förnybar energi och energieffektiviteten och att sammantaget minska växthusgasutsläppen.

16.  Europaparlamentet betonar att ett tillförlitligt investeringsflöde kräver ett regelverk som möjliggör avkastning på investeringarna. Parlamentet anser att förutsägbara bestämmelser, effektiv och transparent statlig administration, effektiva rättssystem, lika spelregler och minskade efterlevnadskostnader är avgörande faktorer för att attrahera investeringar. Parlamentet betonar att 40 % av de landsspecifika rekommendationerna för 2016 rör hinder för investeringar som de lokala och regionala myndigheterna kan hjälpa till att avlägsna. Kommissionen uppmanas dessutom att vidta nödvändiga åtgärder på grundval av ”Synpunkter från berörda parter på EU:s regelverk för finansiella tjänster” för att minska byråkratin, förenkla regelverket och förbättra finansieringsklimatet.

17.  Europaparlamentet inser vilken outnyttjad potential för produktivitetstillväxt och investeringar som skulle kunna uppnås om reglerna på den inre marknaden till fullo tillämpades och produkt- och tjänstemarknaderna bättre integrerades. Parlamentet påminner om betydelsen av de landsspecifika rekommendationerna för att fastställa de centrala åtgärdsområdena i medlemsstaterna.

18.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att handeln ofta medför större fördelar än vad som framgår av den offentliga debatten, och betonar att den internationella handeln kan vara en betydande källa till sysselsättning för européer och ett avgörande bidrag till tillväxt. Parlamentet lyfter återigen fram att mer än 30 miljoner arbetstillfällen i nuläget bygger på exporten från EU. Parlamentet understryker att internationella handelsavtal inte får undergräva Europas regleringsmässiga, sociala och miljömässiga standarder, utan snarare bör stärka de globala standarderna.

19.  Europaparlamentet noterar bekymrat att EU:s andel av det globala utländska investeringsflödet avsevärt har minskat sedan krisen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka insatserna för att förbättra affärsklimatet för investeringar, bland annat genom att till fullo genomföra och verkställa EU:s lagstiftning om den inre marknaden. Parlamentet håller med om att det behövs snabbare framsteg i antagandet av hållbara strukturreformer, i linje med de landsspecifika rekommendationerna, för att förbättra EU:s konkurrenskraft, främja ett gynnsamt affärsklimat (i synnerhet små och medelstora företag) och investeringar samt för att skapa tillväxt och jobb och främja uppåtriktad konvergens mellan medlemsstaterna.

20.  Europaparlamentet betonar behovet av att skydda finansinstitutens långsiktiga investeringskapacitet och lönsamheten för besparingar med låg risk och långsiktiga pensionsprodukter, för att inte äventyra hållbarheten när det gäller besparingar och pensionsavsättningar för Europas medborgare.

21.  Europaparlamentet betonar att hållbara strukturreformer måste kompletteras med långsiktiga investeringar i utbildning, forskning, innovation och humankapital, i synnerhet utbildning i syfte att utveckla nya färdigheter och kunskaper. Parlamentet anser att partnerskap mellan beslutsfattare, lagstiftare, forskare, producenter och innovatörer också kan betraktas som redskap för att främja investeringar, skapa smart och hållbar tillväxt och komplettera investeringsprogram.

Strukturreformer

22.  Europaparlamentet håller med om att strukturreformer på varu- och tjänstemarknaderna samt inkluderande arbets-, hälso-, bostads- och pensionsmarknader måste förbli en prioritering i medlemsstaterna för att effektivt stärka återhämtningen, tackla den höga arbetslösheten, främja konkurrenskraften, en sund konkurrens och tillväxtpotentialen och effektivisera forsknings- och innovationssystemen, utan att urholka arbetstagarnas rättigheter, konsumentskyddet eller miljönormerna.

23.  Europaparlamentet påpekar att återhämtningen efter den ekonomiska tillbakagången har visat sig vara snabbare på välfungerande och produktiva arbetsmarknader med en lämplig social skyddsnivå och dialog. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att minska segmenteringen av arbetsmarknaden, öka arbetsmarknadsdeltagandet och uppgradera kompetensen, bland annat genom starkare fokus på vidareutbildning och livslångt lärande i syfte att förbättra arbetstagarnas anställbarhet och produktivitet. Parlamentet konstaterar att det fortfarande finns ett stort behov av reformer i en del medlemsstater för att göra deras arbetsmarknader mer motståndskraftiga och inkluderande.

24.  Europaparlamentet understryker vikten av att inleda eller fortsätta genomförandet av konsekventa och hållbara strukturreformer för ökad stabilitet på medellång och lång sikt. Parlamentet betonar att EU och dess medlemsstater inte kan konkurrera med endast allmänna kostnader eller arbetskostnader, utan måste investera mer i forskning, innovation och utveckling, utbildning och kompetens samt resurseffektivitet, både på nationell och på europeisk nivå.

25.  Europaparlamentet är bekymrat över den demografiska utvecklingens konsekvenser för de offentliga finanserna, bland annat till följd av låga födelsetal, en åldrande befolkning, emigration och tillströmningen av flyktingar. Parlamentet betonar särskilt konsekvenserna av en åldrande befolkning för pensions- och sjukvårdssystemen i EU. Parlamentet konstaterar att följderna av denna utveckling kommer att skilja sig åt mellan medlemsstaterna på grund av deras olika demografiska strukturer, men varnar för att de redan förutsebara finansieringskostnaderna i hög grad kommer att påverka de offentliga finanserna.

26.  Europaparlamentet påminner om att det för att säkerställa pensionssystemens hållbarhet är viktigt att uppnå och bibehålla en hög sysselsättningsnivå. Parlamentet betonar även i detta sammanhang hur viktigt det är att bättre utnyttja migranternas färdigheter för att tillgodose behoven på arbetsmarknaden.

27.  Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna för närvarande lägger mellan 5–11 % av BNP på sjukvård, och att denna andel förväntas öka betydligt under kommande årtionden till följd av de demografiska förändringarna. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att fokusera sina insatser på kostnadseffektiva utgifter för högkvalitativ hälso- och sjukvård och på allmän tillgång till denna, genom att samarbeta och utbyta bästa praxis på EU-nivå och ta upp hållbarheten för hälso- och sjukvårdssystem i de landsspecifika rekommendationerna.

28.  Europaparlamentet gläder sig över att ungdomsarbetslösheten i genomsnitt sjunker, även om den fortfarande är alltför hög. Parlamentet noterar att stora skillnader kvarstår mellan medlemsstaterna, vilket kräver fortsatta reformer för att underlätta unga människors inträde på arbetsmarknaden och därmed säkerställa rättvisa mellan generationerna. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av ungdomsgarantin, och efterlyser fortsatt EU-finansiering av detta ytterst viktiga program. Parlamentet håller med kommissionen om att fler åtgärder behövs från medlemsstaternas sida för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, i synnerhet genom att effektivisera ungdomsgarantin.

29.  Europaparlamentet betonar vikten av en ansvarsfull och tillväxtvänlig löneutveckling som säkrar en god levnadsstandard, i samklang med produktivitet, och beaktar konkurrenskraften, samt vikten av en effektiv social dialog för en välfungerande social marknadsekonomi.

30.  Europaparlamentet håller med om att beskattningen måste stödja investeringar och skapandet av sysselsättning. Parlamentet kräver reformer av skattesystemen för att komma till rätta med den höga beskattningen av arbetskraften i Europa, förbättra skatteuppbörden, bekämpa skatteflykt och skatteundandragande och göra skattesystemen enklare, mer rättvisa och mer effektiva. Parlamentet framhåller behovet av bättre samordning av de administrativa förfarandena på skatteområdet. Parlamentet kräver ökad transparens bland medlemsstaterna på området för bolagsbeskattning.

Finanspolitiskt ansvar och de offentliga finansernas struktur

31.  Europaparlamentet noterar att kommissionen anser att den finanspolitiska hållbarheten fortfarande är en prioritet, och att utmaningarna har minskat sedan krisen nådde sin höjdpunkt och eventuellt inte utgör någon stor riskkälla för euroområdet som helhet på kort sikt.

32.  Europaparlamentet noterar vidare att kommissionen anser att det kvarstår utmaningar, och att krisens följdverkningar liksom strukturella brister finns kvar och måste behandlas för att långsiktiga risker ska kunna undvikas.

33.  Europaparlamentet understryker att alla medlemsstater är skyldiga att efterleva stabilitets- och tillväxtpakten, med full respekt för dess befintliga flexibilitetsklausuler. Parlamentet betonar i detta avseende även vikten av fördraget om stabilitet, samordning och styrning, och uppmanar kraftfullt kommissionen att lägga fram en ingående utvärdering av erfarenheterna med dess genomförande, som grundval för de åtgärder som måste vidtas i enlighet med EU-fördraget och EUF-fördraget i syfte att införliva innehållet i detta fördrag i EU:s lagstiftningsram.

34.  Europaparlamentet konstaterar att sex medlemsstater fortfarande omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott, men att den genomsnittliga nivån på underskottet i de offentliga finanserna minskar och förväntas ligga kvar på under 2 % år 2016, samt fortsätta att minska under kommande år, och att endast två medlemsstater förväntas omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott år 2017. Parlamentet noterar att den stora skuldökningen under de senaste åren i många fall också beror på rekapitalisering av banker och låg tillväxt. Parlamentet understryker att när räntorna börjar stiga igen kan svårigheterna med att förbättra de offentliga finanserna komma att öka.

35.  Europaparlamentet betonar kommissionens roll som fördragens väktare. Parlamentet understryker behovet av en objektiv och transparent utvärdering av tillämpningen och genomförandet av gemensamt beslutade lagstiftningsåtgärder.

36.  Europaparlamentet insisterar på att ingen differentierad behandling får förekomma mellan medlemsstaterna. Parlamentet noterar att endast en finanspolitik som respekterar och följer unionslagstiftningen kommer att skapa trovärdighet och förtroende mellan medlemsstaterna och utgöra en hörnsten för fullbordandet av EMU och förtroendet för finansmarknaderna.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att vara så tydliga som möjligt när de hanterar finanspolitiska rekommendationer inom ramen för den förebyggande och korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten för att öka rekommendationernas transparens och verkställighet. Parlamentet understryker behovet av att i rekommendationerna, inom ramen för den förebyggande delen, ta med både måldatum för det landsspecifika målet på medellång sikt och den finanspolitiska korrigering som krävs för att uppnå eller bibehålla detta mål.

38.  Europaparlamentet anser att makroekonomiska obalanser i medlemsstaterna bör behandlas i enlighet med förfarandet vid makroekonomiska obalanser med hjälp av insatser som involverar samtliga medlemsstater och som bygger på relevanta reformer och investeringar. Parlamentet betonar att varje medlemsstat måste bidra genom ökat eget ansvar i detta sammanhang. Parlamentet noterar att stora bytesbalansöverskott innebär en möjlighet till ökad inhemsk efterfrågan. Parlamentet betonar att höga offentliga och privata skuldnivåer är en betydande svaghet och att en ansvarsfull finanspolitik och högre tillväxt behövs för att minska dessa nivåer snabbare.

39.  Europaparlamentet konstaterar att de offentliga finanserna visserligen har förbättrats under de senaste åren, men att bedömningen av utkasten till budgetplaner för 2017 visar att det finns en risk för att åtta medlemsstater inte kommer att uppfylla villkoren. Parlamentet anser att de avtalade anpassningsbanorna måste följas.

40.  Europaparlamentet välkomnar att de offentliga underskotten och den offentliga skuldnivån i genomsnitt har minskat, men anser att den samlade bilden döljer avsevärda skillnader mellan medlemsstaterna. Parlamentet betonar att den samlade bilden alltid bör beaktas i samband med kontrollen av de enskilda budgetarna, och understryker behovet av en sund finanspolitik i väntan på höjda räntor. Parlamentet anser att uppåtriktad konvergens, i synnerhet mellan euroområdets medlemsstater, måste säkras.

En finanspolitisk inriktning i euroområdet

41.  Europaparlamentet noterar att, enligt kommissionens ekonomiska höstprognos 2017, övergick den finanspolitiska inriktningen i euroområdet från restriktiv till neutral 2015 och förväntas bli något expansiv inom prognosperioden. Parlamentet noterar vidare kommissionens bedömning att ett fullständigt genomförande av de finanspolitiska kraven i rådets landsspecifika rekommendationer sammantaget skulle leda till en måttligt restriktiv finanspolitisk inriktning för hela euroområdet under 2017 och 2018, och kommissionens krav på en expansiv finanspolitisk inriktning samtidigt som den erkänner de ekonomiska och juridiska hindren i detta avseende.

42.  Europaparlamentet anser att kommissionens meddelande om den finanspolitiska inriktningen är en viktig utveckling. Parlamentet välkomnar meddelandets avsikt att bidra till en bättre samordning av den ekonomiska politiken i euroområdet och att betona möjligheterna till finanspolitisk stimulans i de medlemsstater som har utrymme för detta. Parlamentet betonar att de finanspolitiska kraven baseras på gemensamt överenskomna finanspolitiska regler. Parlamentet påminner om att alla medlemsstater är skyldiga att efterleva stabilitets- och tillväxtpakten, oberoende av de samlade rekommendationerna. Parlamentet noterar att åsikterna går isär när det gäller potentialen, och nivån, för ett aggregerat mål för den finanspolitiska inriktningen. Parlamentet välkomnar den oberoende europeiska finanspolitiska nämndens pågående arbetet i denna fråga.

43.  Europaparlamentet anser att en förbättring av de offentliga budgetarnas struktur är en av nyckelfaktorerna för att säkerställa överensstämmelse med EU:s finanspolitiska regler och för att kunna finansiera nödvändiga utgifter, skapa buffertar för oförutsedda behov och tillväxtfrämjande investeringar och, i sista hand, finansiera mindre nödvändiga utgifter och bidra till en mer effektiv och ansvarsfull användning av offentliga medel. Parlamentet påminner om att sammansättningen av de nationella budgetarna beslutas på nationell nivå med beaktande av landsspecifika rekommendationer.

44.  Europaparlamentet noterar att debatten om en smart fördelning av offentliga utgifter och politiska prioriteringar regelbundet förs med avseende på EU:s budget, och att en sådan kritisk bedömning även är absolut nödvändig för nationella budgetar för att förbättra den offentliga budgetens kvalitet på medellång och lång sikt och undvika linjära budgetnedskärningar.

45.  Europaparlamentet välkomnar den pågående översynen av de offentliga utgifterna, och uppmanar medlemsstaterna att kritiskt utvärdera sina budgetar i fråga om kvalitet och sammansättning. Parlamentet stöder insatser för att förbättra kvaliteten och effektiviteten när det gäller de offentliga utgifterna, i synnerhet genom ett skifte från improduktiva utgifter till tillväxtfrämjande investeringar.

46.  Europaparlamentet anser att EU:s budget skulle kunna bidra till att mildra belastningen på de nationella budgetarna genom att sköta uppbörden av egna medel i stället för att i hög grad förlita sig på nationella bidrag.

47.  Europaparlamentet välkomnar de tematiska diskussioner som förts och de standarder för bästa praxis som antagits av Eurogruppen, t.ex. om utgiftskontroller, under den europeiska planeringsterminen 2016. Parlamentet uppmanar kommissionen och Eurogruppen att göra dem mer effektiva och transparenta.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att formulera de landsspecifika rekommendationerna så att framstegen kan mätas, i synnerhet i de fall då de politiska rekommendationerna upprepade gånger inriktar sig på samma politiska område och/eller då reformens beskaffenhet kräver ett genomförande som sträcker sig över mer än en planeringsterminscykel.

Samordning av den nationella politiken och demokratiskt ansvarsutkrävande

49.  Europaparlamentet framhäver vikten av att de nationella parlamenten diskuterar landrapporter och landsspecifika rekommendationer, nationella reformprogram och stabilitetsprogram, och att de genomför dem i högre utsträckning än hittills.

50.  Europaparlamentet anser att ett bättre genomförande av de landsspecifika rekommendationerna kräver klart uttalade prioriteringar på europeisk nivå och en verklig offentlig debatt på nationell, regional och lokal nivå som leder till större egenansvar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att involvera lokala och regionala myndigheter på ett strukturerat sätt, eftersom de konsekvenser och utmaningar som upplevs i medlemsstaterna också erfars på lokal och regional nivå, i syfte att förbättra genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna.

51.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att inleda förhandlingar om ett interinstitutionellt avtal om ekonomisk styrning. Parlamentet insisterar på att detta interinstitutionella avtal bör säkerställa, inom ramen för fördragen, att den europeiska planeringsterminens struktur möjliggör en meningsfull och regelbunden parlamentarisk granskning av processen, i synnerhet när det gäller prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten och rekommendationerna för euroområdet.

Sektorsspecifika bidrag till den årliga tillväxtöversikten 2017

Budget

52.  Europaparlamentet anser att EU-budgeten skulle kunna tillföra ett mervärde för investeringar och strukturreformer i medlemsstaterna om det skapas mer synergier mellan befintliga instrument och kopplingar till medlemsstaternas budgetar. Parlamentet anser därför att den årliga tillväxtöversikten är ett viktigt policydokument, som tillhandahåller grundläggande information för nationella reformprogram, landsspecifika rekommendationer och genomförandeplaner, och därför bör användas som riktlinjer för medlemsstaterna och i samband med utarbetandet av de nationella budgetarna, i syfte att införa gemensamma lösningar som är synliga i de nationella budgetarna och kopplade till EU:s budget.

53.  Europaparlamentet påminner om att systemen för uppbörd av mervärdesskatt och tullavgifter bör vara av högsta prioritet för samtliga medlemsstater. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om att inrätta en svart lista för EU över skatteparadis, som bör understödjas av straffrättsliga påföljder, i syfte att hantera multinationella företag som undviker att betala skatt.

Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

54.  Europaparlamentet betonar att en förbättrad och effektivare användning av resurser som minskar beroendet av utländsk energi och inför en hållbar produktion, baserat på bättre utformningskrav för produkter och mer hållbara konsumtionsmönster, inbegriper att entreprenörskap och sysselsättning främjas och att internationella mål och EU:s miljömål uppfylls på ett effektivt sätt samt att inkomstkällor diversifieras, i en miljö som präglas av finanspolitiskt ansvar och ekonomisk konkurrens. Parlamentet anser att den europeiska planeringsterminen även bör inbegripa rapportering om energieffektivitet och sammanlänkning på grundval av de mål som fastställts på EU‑nivå.

55.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, de nationella parlamenten och Europeiska centralbanken.

(1)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 12.

(2)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 41.

(3)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 8.

(4)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 33.

(5)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.

(6)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 1.

(7)

EUT L 140, 27.5.2013, s. 11.

(8)

EUT L 140, 27.5.2013, s. 1.

(9)

Antagna texter, P8_TA(2015)0238.


RESERVATION

I enlighet med artikel 52a.4 i arbetsordningen

Miguel Viegas, Fabio De Masi, Paloma López Bermejo, Miguel Urbán Crespo, Marisa Matias, Rina Ronja Kari, Matt Carthy

Betänkandet stöder strukturreformer och en mindre roll för staten, och försvarar stabilitetspakten och finanspaktsfördraget. Det betraktar en fördjupning av de nyliberala reformerna och finansialisering, inbegripet genom kapitalmarknadsunionen, som lösningen på den ekonomiska stagnationen i EU, i stället för ökade offentliga utgifter, höjda löner och förstärkt socialt skydd, som förstörts av åtstramningsåtgärderna. Dessutom uttrycks oro över beslutet att inte sanktionera Portugal och Spanien.

Betänkandet förnekar verkligheten: euron och ramen för ekonomisk styrning var verkningslösa för att hantera den finansiella, ekonomiska och sociala kris som har härjat i EU i nästan ett årtionde, men också ansvariga för denna kris och förvärringen av den. Euron och ramen för ekonomisk styrning har fungerat som redskap för att tvinga fram en nyliberal agenda: privatisering och avreglering, strukturreformer, förlust av sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter, sänkta inkomster för arbetstagarna och nedskärningar i den offentliga välfärden.

Euron och ramen för ekonomisk styrning har lett till större skillnader mellan medlemsstaterna och större inkomstskillnader, och därmed mindre territoriell, social och ekonomisk sammanhållning.

Vi begär därför ett omedelbart upphävande av:

·Finanspakten

·Fördraget om stabilitet, samordning och styrning

·Den europeiska planeringsterminen


YTTRANDE från budgetutskottet (*) (25.1.2017)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2017

(2016/2306(INI))

Föredragande av yttrande (*): Jean-Paul Denanot

(*)  Associerade utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att EU-budgeten skulle kunna tillföra ett mervärde för investeringar och strukturreformer i medlemsstaterna om det skapas mer synergier mellan befintliga instrument och kopplingar till medlemsstaternas budgetar. Parlamentet anser därför att den årliga tillväxtöversikten är ett viktigt policydokument som tillhandahåller grundläggande information för nationella reformprogram, landsspecifika rekommendationer och genomförandeplaner, och bör därför användas som riktlinjer för medlemsstaterna och i samband med utarbetandet av de nationella budgetarna, i syfte att införa gemensamma lösningar som är synliga i de nationella budgetarna och kopplade till EU:s budget.

2.  Europaparlamentet håller med om att stabilitetsmekanismerna är mycket viktiga, och påminner om att genomförandet och uppfyllandet av de kriterier som fastställs inom stabilitets- och tillväxtpakten bör vara en prioritering för medlemsstaterna. Parlamentet välkomnar att existerande flexibilitetsklausuler utnyttjas fullt ut, i syfte att stödja större investeringar och strukturreformer samt för att hantera säkerhetshot och inflödet av flyktingar.

3.  Europaparlamentet påminner om att systemen för uppbörd av mervärdesskatt och tullavgifter bör vara av högsta prioritet för samtliga medlemsstater. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om att inrätta en svart lista för EU över skatteparadis, som bör understödjas av straffrättsliga påföljder, i syfte att hantera multinationella företag som undviker att betala skatt. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om att inrätta en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, som bör öka den gränsöverskridande verksamheten och minska skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Parlamentet påminner om behovet av en reform av systemet med egna medel som kan leda till en verklig reform av EU-finansieringen utan att öka skattebördan för medborgarna.

4.  Europaparlamentet anser att tillväxten fortfarande inte är tillräcklig för att skapa de arbetstillfällen som EU omedelbart behöver, särskilt för ungdomar, och att det är nödvändigt att uppmuntra till mer offentliga och privata investeringar i infrastruktur och utbildning och fortbildning samt i små och medelstora företag, samt att främja åtgärder för att hantera arbetslösheten, till exempel ungdomsgarantin. Parlamentet välkomnar den ytterligare förstärkning av sysselsättningsinitiativet för unga med 500 miljoner euro extra till det särskilda anslaget för sysselsättningsinitiativet för unga, tillsammans med 1 miljard euro från Europeiska socialfonden (ESF) för perioden 2017–2020, vilket kommer att ge många medlemsstater som omfattas av sysselsättningsinitiativet för unga möjlighet att investera mer av sina ESF-anslag i åtgärder för ungdomssysselsättning.

5.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att förlänga och utvidga Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) i fråga om varaktighet och finansiell kapacitet. Parlamentet betonar att det är viktigt att förstärka Efsi för att få investeringarna att återgå till en långsiktigt hållbar utveckling, fortsätta att nå konkreta resultat och garantera projektansvariga att de fortfarande kommer att kunna utarbeta projekt efter den inledande investeringsperioden. Parlamentet förväntar sig ytterligare förbättringar när det gäller additionalitet, geografisk och sektorsvis täckning och transparens. Parlamentet understryker de potentiella synergieffekterna mellan Efsi och de europeiska struktur- och investeringsfonderna, särskilt när det gäller deras bidrag till den territoriella sammanhållningen. Parlamentet uppmanar de europeiska och nationella institutionerna att bättre involvera regionala och lokala myndigheter för att åtgärda vissa medlemsstaters låga kapacitet att generera projekt och begränsade lånekapacitet.

6.  Europaparlamentet upprepar att investera och stimulera investeringar i innovation och IKT bör stå i centrum för EU:s ekonomiska politik i syfte att skapa hållbar tillväxt.

7.  Europaparlamentet anser att banksystemets ansvar måste förstärkas i syfte att säkerställa både långsiktiga investeringar och stabilitet på finansmarknaderna.

8.  Europaparlamentet betonar vikten av en rättvis och sammanhängande investeringspolitik i EU, som kan skapa tillväxt i hela EU men också främja en minskning av de befintliga skillnaderna mellan medlemsstaterna.

9.  Europaparlamentet är övertygat om att små och medelstora företag och nystartade företag är av väsentlig betydelse för den framtida utvecklingen av EU:s ekonomi, och betonar på nytt behovet av en mer kraftfull investerings- och finanspolitik som utformas för att ytterligare stimulera dessa.

10.  Europaparlamentet är övertygat om att penningpolitiken, med starkt stöd av en lämplig budgetpolitik, kan främja ekonomisk utveckling, hållbar tillväxt och sysselsättning.

11.  Europaparlamentet anser att den avvikande demografiska utvecklingen i var och en av medlemsstaterna bör ge medlemsstaterna en signal om behovet av att sätta de offentliga underskotten i perspektiv.

12.  Europaparlamentet påminner om att användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna omfattas av makroekonomiska villkor. Parlamentet uppmanar kommissionen att med hänsyn till sambandet mellan ekonomisk styrning och absorptionsförmåga främja utnyttjandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna genom att förlänga den finanspolitiska anpassningsperioden, under vilken de europeiska struktur- och investeringsfonderna används som en kompletterande åtgärd för genomförandet av strukturreformer och ökade investeringar.

13.  Europaparlamentet betonar att EU, jämfört med andra stora marknader såsom USA, har strikta finanspolitiska regler, skiftande lagstiftning i medlemsstaterna och ett stort antal olika begränsningar som hindrar framsteg, innovativa lösningar och tillväxt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att föra en mer detaljerad diskussion med medlemsstaterna om gemensamma verksamheter och regler, som måste fastställas på EU-nivå, i syfte att främja utbytet av kunskap, erfarenheter, teknik, innovation och utveckling samt en snabb tillväxt av de nystartade företagen innan den årliga tillväxtöversikten läggs fram.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

25.1.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

2

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Jean Arthuis, Reimer Böge, Lefteris Christoforou, Gérard Deprez, Manuel dos Santos, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Esteban González Pons, Ingeborg Gräßle, Iris Hoffmann, Monika Hohlmeier, Zbigniew Kuźmiuk, Vladimír Maňka, Victor Negrescu, Jan Olbrycht, Urmas Paet, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Indrek Tarand, Isabelle Thomas, Inese Vaidere, Daniele Viotti, Tiemo Wölken

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jean-Paul Denanot, Ivana Maletić, Marco Valli

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Paul Brannen, Ulrike Lunacek


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (25.1.2017)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: Den årliga tillväxtöversikten 2017

(2016/2306(INI))

Föredragande av yttrande: Nuno Melo

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att debatten om den europeiska planeringsterminen är särskilt viktig för att hitta en ny modell när det gäller att utveckla strukturella reformer och selektiva investeringar inom strategiska områden, med övergång mot en ny ekonomisk modell som kombinerar industriell utveckling med miljömässig hållbarhet. Parlamentet upprepar därför att miljödimensionen, tillsammans med de ekonomiska och sociala dimensionerna, bör vara central i den europeiska planeringsterminen.

2.  Europaparlamentet beklagar att återhämtningen i EU går långsamt och att den är skör, vilket framhåller behovet av att påskynda strukturreformer, uppmuntra investeringar och skapa en mer konkurrenskraftig ekonomi.

3.  Europaparlamentet välkomnar att den årliga tillväxtöversikten 2017 tydligt nämner den cirkulära ekonomin bland de allmänna ekonomiska prioriteringarna för EU.

4.  Europaparlamentet påpekar att klimatförändringarna otvivelaktigt är en mycket stor global utmaning och att EU bör fortsätta att prioritera skyndsamma åtgärder. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av Parisavtalet som antogs i december 2015 vid COP21, och att det är en milstolpe på global nivå för en världsomfattande gemensam övergång till ett utsläppssnålt och klimattåligt samhälle. Avtalet innehåller ett kvalitativt långsiktigt utsläppsminskningsmål i linje med målet att med god marginal hålla den globala temperaturökningen under 2 °C och att sträva efter att begränsa den till 1,5 °C. Kommissionen uppmanas därför att i sina landsspecifika rekommendationer ta hänsyn till medlemsstaternas behov av att investera i energiprojekt med låga koldioxidutsläpp för att matcha målen i Parisavtalet. En effektiv övergång till ett koldioxidsnålt samhälle kräver omfattande investeringar inom strategiska områden såsom energi, avfallshantering, transporter och byggnader. Hållbara investeringar inom ramen för den kommande Efsi 2-förordningen måste därför öronmärkas.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja den europeiska planeringsterminen som ett instrument för att uppfylla de åtaganden som EU ingått inom ramen för 2030-agendan för hållbar utveckling, och att i synnerhet i processen inbegripa strategier och effektiva åtgärder för att hantera klimatförändringarna, hållbar produktion och konsumtion, tryggad livsmedelsförsörjning samt biologisk mångfald.

6.  Europaparlamentet påminner om att för att säkerställa hållbar tillväxt, klimatskydd och jobbskapande i EU måste vi använda våra resurser på ett smartare och hållbarare sätt, genom att flytta beskattningen från arbete till miljöförstöring, fasa ut subventionerna för fossila bränslen och minska beroendet av import av råvaror. Fokus bör ligga på tillämpningen av avfallshierarkin, främst att stödja förebyggande åtgärder, ökad materialåtervinning och återanvändning av produkter. Företag i EU beräknas kunna göra besparingar på ca 600 miljarder euro per år tack vare den cirkulära ekonomin. För att skynda på EU:s övergång till en cirkulär ekonomi måste därför den cirkulära ekonomins principer införlivas i den europeiska planeringsterminen och parlamentet upprepar också sitt krav på en huvudindikator för resurseffektivitet och försörjningstrygghet för viktiga råmaterial. Det behövs ökade investeringar i beprövade miljövänliga tekniker för att uppnå Europa 2020-målen för hållbar utveckling, liksom klimat- och energimålen för 2030.

7.  Europaparlamentet betonar vikten av den pågående reformen av avfallslagstiftningen för att driva på den europeiska ekonomins övergång till en cirkulär modell.

8.  Europaparlamentet betonar att en förbättrad och effektivare användning av resurser som minskar beroendet av utländsk energi och inför hållbar produktion, baserat på bättre utformningskrav för produkter och hållbarare konsumtionsmönster, inbegriper att entreprenörskap och sysselsättning främjas och att internationella mål och EU:s miljömål uppfylls på ett effektivt sätt samt att inkomstkällor diversifieras, i en miljö där finanspolitiskt ansvar och ekonomisk konkurrens råder. Den europeiska planeringsterminen bör även inbegripa rapportering om energieffektivitet och sammanlänkning på grundval av de mål som fastställts på EU-nivå.

9.  Europaparlamentet påpekar att enligt en kommissionsstudie från 2012 skulle EU, om EU:s avfallslagstiftning genomfördes fullt ut, spara 72 miljarder euro om året, omsättningen inom sektorn för avfallshantering och materialåtervinning skulle stiga med 42 miljarder euro och det skulle skapas 400 000 arbetstillfällen till 2020. Parlamentet påminner om att en minskning av mängden avfall och säkerställande av efterlevnaden av lagstiftningen i denna fråga bör betraktas som högsta prioritet.

10.  Europaparlamentet framhåller att medlemsstaterna måste reformera sina skattesystem för att stödja tillväxt och rättvisa regler mellan företag. Parlamentet understryker i detta sammanhang att miljöbeskattningen, reformen av miljöskatten och program för skatteväxling är viktiga faktorer för att möjliggöra övergången till en miljövänlig ekonomi eftersom de kan driva på miljöinnovationer som skapar välstånd och sysselsättning och bidrar till miljömässiga förbättringar och minskad energi- och resursförbrukning.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att integrera målen om hållbar utveckling i den europeiska planeringsterminen.

12.  Europaparlamentet påpekar behovet av en mer omfattande uppsättning indikatorer för att bedöma de åtgärder som vidtagits i medlemsstaterna för att bidra till uppnåendet av de mål som Europeiska unionen åtagit sig att uppfylla i 2030-agendan för hållbar utveckling, och i synnerhet målet om att halvera livsmedelsavfallet senast 2030. Målen för hållbar utveckling måste integreras på ett korrekt sätt i både unionens interna och externa politik.

13.  Europaparlamentet påminner om att man kan konstatera en tillväxttrend när det gäller sysselsättningen inom miljöindustrin i hela EU. Ytterligare minskning av energi- och resursanvändningen kan leda till fler arbetstillfällen, i synnerhet inom sektorerna för isolering, värmepumptekniker, elektriskt drivna fordon och vatteneffektiva bevattningstekniker inom jordbruket, men även inom återvinnings- och resursberoende sektorer.

14.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut om att inrätta en högnivågrupp för hållbara finanser. Parlamentet understryker att hållbara finanser är nödvändiga för att stödja investeringar i rena tekniker och spridningen av dessa, säkerställa att det finansiella systemet kan finansiera tillväxt på ett hållbart sätt på lång sikt och bidra till en koldioxidsnål, klimattålig cirkulär ekonomi, enligt vad som anges i kommissionens meddelande Kapitalmarknadsunionen – Att påskynda reformarbetet av den 14 september 2016.

15.  Europaparlamentet konstaterar att flera av de projekt som godkänts för finansiering via Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) är inriktade på infrastruktur och innovation inom miljö- och hälso- och sjukvårdssektorn. Parlamentet understryker dock behovet av att öka tillgången till grön finansiering genom Efsi.

16.  Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt med effektiva investeringar i hälso- och sjukvård samt utbildning, inklusive främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, för att erbjuda medborgarna lika tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster samt stabilitet, hållbarhet, ekonomiskt välstånd och tillväxtfrämjande, och att det leder till resultat i fråga om produktivitet, arbetskraftsutbud, humankapital och offentliga utgifter. Utgifter för hälso- och sjukvårdstjänster utgör investeringar som bidrar till hälsosammare, säkrare, produktivare och konkurrenskraftigare samhällen. Det är viktigt med en hållbar hälso- och sjukvårdssektor, vilken spelar en viktig roll för hela ekonomin, i och med att den representerar 8 procent av den sammanlagda europeiska arbetskraften och 10 procent av unionens BNP.

17.  Europaparlamentet betonar behovet av att skapa ett hållbart system med kunskapsdelning inom området bedömning av hälso- och sjukvårdsteknik. Målet med bedömningen av hälso- och sjukvårdstekniken är att ta itu med frågor som rör hälso- och sjukvårdsteknikernas egenskaper, inbegripet deras säkerhet, effektivitet, ändamålsenlighet, tillämplighet, indikationer, kostnader, kostnadseffektivitet och de sociala, etiska och ekonomiska konsekvenserna av användningen av dessa.

18.  Europaparlamentet rekommenderar ännu en gång att den cirkulära ekonomins principer integreras i de landsspecifika rekommendationerna.

19.  Europaparlamentet understryker vikten av strukturerad och systematisk dialog på nationell nivå i syfte att öka egenansvaret för de landsspecifika rekommendationerna från alla intressenter inom hälso- och sjukvårdssystemet. Det behövs därför en mer omfattande bedömning på EU-nivå av hälso- och sjukvårdssystemens resultat. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att använda de insamlade uppgifterna i sitt beslutsfattande och att utbyta bästa praxis i syfte att minska skillnaderna och ojämlikheterna i hälsa mellan och inom medlemsstaterna.

20.  Europaparlamentet påpekar behovet av en mer omfattande bedömning av hälso- och sjukvårdssystemen inom ramen för den europeiska planeringsterminen, inte bara med tanke på den finanspolitiska dimensionen utan också genom att ta upp tillgång, effektivitet och kvalitet inom den europeiska hälso- och sjukvårdssektorn.

21.  Europaparlamentet betonar att man bör ta vederbörlig hänsyn till medlemsstaternas hälso- och sjukvårdsrelaterade kostnader till följd av nödsituationer, som kan utgöra en ytterligare belastning för hälso- och sjukvårdssystemen, såsom migranter och flyktingar som kommer till EU och som är i behov av omedelbar medicinsk behandling. Den läkarvård som kan krävas är nödvändig både med tanke på skyddet av de mänskliga rättigheterna och riskminskningen för att skydda EU:s medborgare från en möjlig exponering för sjukdomar som är endemiska i migranternas ursprungsländer. Den relaterade kostnadsbördan bör därför beaktas noga när man utvärderar medlemsstaternas budgetar.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

24.1.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

52

5

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Margrete Auken, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Ivo Belet, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Paul Brannen, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Mireille D’Ornano, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Mark Demesmaeker, Stefan Eck, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Josu Juaristi Abaunz, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Urszula Krupa, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Massimo Paolucci, Piernicola Pedicini, Julia Reid, Frédérique Ries, Michèle Rivasi, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Ivica Tolić, Estefanía Torres Martínez, Nils Torvalds, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Renata Briano, Herbert Dorfmann, James Nicholson, Stanislav Polčák, Gabriele Preuß, Tiemo Wölken

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Xabier Benito Ziluaga, Richard Corbett, Sander Loones, Kosma Złotowski


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (25.1.2017)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2017

(2016/2306(INI))

Föredragande av yttrande: Krzysztof Hetman

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens årliga tillväxtöversikt för 2017, som är en viktig del av den europeiska återhämtningsprocessen och grundar sig på en strategi av investeringar, strukturreformer, jobbskapande och en ansvarsfull budgetpolitik, i syfte att ytterligare främja ökad tillväxt, stärka återhämtningen i Europa och åstadkomma en uppåtgående konvergens.

2.  Europaparlamentet oroas över att makroekonomiska obalanser och begränsad konvergens fortfarande förekommer, särskilt inom euroområdet.

3.  Europaparlamentet oroas över det ofullständiga genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna i samband med den ekonomiska återhämtningen i Europa, liksom det stora investeringsgapet i EU, som äventyrar EU:s tillväxtmöjligheter på längre sikt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ingå omfattande åtaganden om att genomföra strukturreformer och minska sina offentliga skulder i förhållande till BNP samt sina budgetunderskott för att främja tillväxt och skapa sysselsättning. Parlamentet anser att medlemsstaterna även i fortsättningen bör vara huvudansvariga för genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna och för beslut om det bästa sättet att göra detta. Parlamentet framhåller den roll som spelas av lokala och regionala myndigheter och andra relevanta aktörer, liksom av de europeiska struktur- och investeringsfonderna själva, för att stödja dessa strukturreformer, sysselsättningsskapande åtgärder och investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att vid behov låta lokala och regionala myndigheter delta i den europeiska planeringsterminen.

4.  Europaparlamentet efterlyser politiska åtgärder inom ramen för den europeiska planeringsterminen för att främja den inhemska efterfrågan så att den europeiska ekonomin blir mer motståndskraftig med tanke på de förvärrade globala utsikterna och den minskade globala efterfrågan.

5.  Europaparlamentet uppmärksammar syftet med Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) som är att stödja investeringsprojekt med hög risk med målet att stärka tillväxtpotentialen på basis av arbetstillfällen av god kvalitet och produktivitet. Parlamentet är dock oroat över den enorma obalansen i hur Efsi används mellan EU15 (91 % av finansieringen) och EU13 (9 % av finansieringen). Parlamentet noterar kommissionens förslag att stärka synergierna och komplementariteten mellan Efsi och ESI-fonderna, samt att tillhandahålla mer riktat lokalt och regionalt tekniskt bistånd, för att mildra skillnaderna på den inre marknaden genom att ge alla regioner möjlighet att utveckla sin potential och för att förbättra Efsis geografiska täckning över hela EU. Parlamentet uppmanar EIB och kommissionen att säkerställa att fördelningen av medel baseras på en försiktig finansiell analys med tillämpningar som bedöms rättvist efter deras förtjänster. Parlamentet betonar dock att det fortfarande saknas belägg för effekterna av Efsis bidrag till tillväxt och sysselsättning. I detta hänseende betonar parlamentet att Efsi måste komplettera ESI-fonderna och under inga omständigheter får underminera sammanhållningspolitikens roll som unionens primära investeringspolitik som för EU närmare dess medborgare. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ytterligare åtgärder i syfte att minska ovannämnda obalans och hantera den på ett bättre sätt.

6.  Europaparlamentet delar kommissionens uppfattning att Europeiska centrumet för investeringsrådgivning måste stärkas så att det kan arbeta mer lokalt och regionalt och förbättra samarbetet med nationella investeringsbanker, så att det kan fungera som ett användbart verktyg för att hjälpa initiativtagare till projekt att utforma bättre projekt, särskilt för regioner eller sektorer där det behövs ytterligare täckning och teknisk kapacitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja en bättre användning av Efsi av lokala och regionala myndigheter i hela EU, särskilt genom investeringsplattformar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att bidra till detta genom att sprida information och åtgärda den rådande bristen på administrativ och institutionell kapacitet på subnationell nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utnyttja den fulla potentialen hos Efsi och ESI-fonderna i linje med 2020-strategin för att minska investeringsgapet i EU.

7.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna i samband med den europeiska planeringsterminen och ansträngningarna att förenkla sammanhållningsinsatserna, t.ex. verksamheten i arbetsgruppen för bättre genomförande, behöver intensifiera sina åtgärder för att genomföra nödvändiga strukturreformer samt alla andra åtgärder till stöd för genomförandet, inbegripet institutionellt kapacitetsbyggande, i syfte att främja tillväxt och sysselsättning och genom att avlägsna de hinder som sammanhållningspolitikens mottagare stöter på. Parlamentet understryker dock behovet av samordning mellan EU:s prioriteringar och nationella, regionala och lokala behov. Parlamentet betonar betydelsen av förhandsvillkor för att förbättra kapacitetsbyggandet i medlemsstaterna. Parlamentet betonar behovet av att intensifiera rapporteringen till de europeiska medborgarna av de uppnådda resultaten för att göra det europeiska mervärdet mer synligt.

8.  Europaparlamentet upprepar att genomförandet av ESI-fonderna under budgetplaneringsperioden 2014–2020 måste påskyndas. Parlamentet håller med om att medlemsstaterna bör vara ansvariga för utformningen av programmen och anser att skräddarsydda rekommendationer bör utformas utifrån analysen av genomförandebristerna och tas med i förfarandet för att formulera de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att föra en nära dialog med medlemsstaterna för att ta fram sådana åtgärder.

9.  Europaparlamentet understryker att det krävs mer flexibilitet i genomförandet för medlemsstaterna när de utnyttjar investeringsklausulerna, så att man kan reagera bättre på de ekonomiska utmaningarna och öka tillväxten. Parlamentet delar i detta sammanhang revisionsrättens uppfattning om att offentlig upphandling, som är ett ihållande problem, även måste hanteras inom kommissionen, så att kommissionen agerar som en förespråkare för förbättringar på detta område.

10.  Europaparlamentet gläder sig över att kommissionens förslag att hålla inne med delar av ESI-fonderna till Spanien och Portugal hålls vilande till följd av konstruktiv kritik från parlamentet, som på ett övertygande sätt visat att detta förslag är överflödigt, och på grundval av en bedömning av kommissionen, som hävdar att båda länderna gör framsteg mot sina mål för att minska underskottet. Parlamentet delar kommissionens uppfattning att euroområdet måste inta ett mer gemensamt förhållningssätt och ta hänsyn till skillnaderna i budgetsituationen mellan medlemsstaterna: Parlamentet påminner i detta hänseende om kommissionens roll som fördragens väktare. Parlamentet förväntar sig dessutom under 2017 en rapport från kommissionen om tillämpningen av artikel 23 i förordning (EU) nr 1303/2013, i vilken hänsyn tas till parlamentet åsikt under den strukturerade dialogen 2016.

11.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens uttalande om betydelsen av investeringar i kunskap, innovation, utbildning och IKT som drivkrafter för tillväxt. Parlamentet förespråkar politiska åtgärder som möjliggör grundläggande tillgång till anslutning för alla europeiska medborgare.

12.  Europaparlamentet anser att målen för investeringsplanen för Europa endast kan uppnås med ökat engagemang med små och medelstora företag, lokala myndigheter och andra gräsrotsaktörer. Parlamentet uppmanar EIB och kommissionen att se till att dessa aktörer på ett effektivt sätt kan utforma och styra ansökningar om projektfinansiering, att de får tillräckligt stöd och inte belastas med onödiga regelbördor. Parlamentet noterar särskilt den positiva inverkan som lokalt ledd utveckling kan ha när det gäller att se till att lokala aktörer får komma till tals.

13.  Europaparlamentet välkomnar stödet till små och medelstora företag via Efsis avsnitt för små och medelstora företag och initiativet för små och medelstora företag. Parlamentet välkomnar den fortsatta återhämtningen bland små och medelstora företag sedan finanskrisen 2008. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att säkerställa att problemområden åtgärdas, bland annat de långsamma ökningarna i antalet anställda vid små och medelstora företag och den stagnerande tillväxten inom tillverknings-, bygg- och detaljistsektorerna.

14.  Europaparlamentet anser att tillgång till finansiering förblir det största problemet för växande små och medelstora företag. Parlamentet konstaterar att den kommersiella banksektorn, som främst regleras av medlemsstaterna, fortfarande är den främsta finansieringskällan för de flesta små och medelstora företag. Parlamentet påpekar därför att medlemsstaterna fortfarande är de främsta aktörerna när det gäller återhämtningen inom sektorn för små och medelstora företag, och att kommissionen bör se till att dess åtgärder spelar en viktig stödjande roll.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

24.1.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

31

6

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Tamás Deutsch, Iratxe García Pérez, Michela Giuffrida, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Sławomir Kłosowski, Andrew Lewer, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Jens Nilsson, Andrey Novakov, Younous Omarjee, Konstantinos Papadakis, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Monika Smolková, Maria Spyraki, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Petras Auštrevičius, Ivana Maletić, Dimitrios Papadimoulis, Maurice Ponga, Laurenţiu Rebega, Bronis Ropė, Iuliu Winkler


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

13.2.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

34

13

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Burkhard Balz, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Jonás Fernández, Neena Gill CBE, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Cătălin Sorin Ivan, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Philippe Lamberts, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Marisa Matias, Gabriel Mato, Bernard Monot, Luigi Morgano, Stanisław Ożóg, Pirkko Ruohonen-Lerner, Molly Scott Cato, Pedro Silva Pereira, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Paul Tang, Michael Theurer, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Cora van Nieuwenhuizen, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker, Sotirios Zarianopoulos

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Bas Eickhout, Doru-Claudian Frunzulică, Thomas Mann, Siegfried Mureşan, Maria João Rodrigues, Renato Soru, Romana Tomc, Lieve Wierinck, Roberts Zīle

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Klaus Buchner, Ingeborg Gräßle, Monica Macovei, Petri Sarvamaa


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

34

+

ALDE

Michael Theurer, Lieve Wierinck, Cora van Nieuwenhuizen

ECR

Monica Macovei

NI

Renato Soru

PPE

Burkhard Balz, Ingeborg Gräßle, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Ivana Maletić, Thomas Mann, Gabriel Mato, Siegfried Mureşan, Petri Sarvamaa, Theodor Dumitru Stolojan, Romana Tomc, Tom Vandenkendelaere

S&D

Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Jonás Fernández, Doru-Claudian Frunzulică, Neena Gill CBE, Roberto Gualtieri, Cătălin Sorin Ivan, Olle Ludvigsson, Luigi Morgano, Maria João Rodrigues, Pedro Silva Pereira, Paul Tang, Jakob von Weizsäcker

13

-

ECR

Stanisław Ożóg, Pirkko Ruohonen-Lerner, Kay Swinburne

EFDD

Marco Valli

ENF

Gerolf Annemans, Bernard Monot

GUE/NGL

Marisa Matias, Miguel Viegas

NI

Sotirios Zarianopoulos

Verts/ALE

Klaus Buchner, Bas Eickhout, Philippe Lamberts, Molly Scott Cato

1

0

ECR

Roberts Zīle

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande