Förfarande : 2016/0208(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0056/2017

Ingivna texter :

A8-0056/2017

Debatter :

PV 18/04/2018 - 20
CRE 18/04/2018 - 20

Omröstningar :

PV 19/04/2018 - 10.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0178

BETÄNKANDE     ***I
PDF 1144kWORD 209k
9.3.2017
PE 593.836v03-00 A8-0056/2017

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om ändring av direktiv 2009/101/EG

(COM(2016)0450 – C8-0265/2016 – 2016/0208(COD))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

Föredragande: Krišjānis Kariņš, Judith Sargentini

(Gemensamma utskottsförfaranden – artikel 55 i arbetsordningen)

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för utveckling
 YTTRANDE från utskottet för internationell handel
 YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om ändring av direktiv 2009/101/EG

(COM(2016)0450 – C8-0265/2016 – 2016/0208(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0450),

–  med beaktande av artikel 294.2 och artiklarna 50 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0265/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 19 oktober 2016(1),

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 14 oktober 2016(2),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för internationell handel och utskottet för rättsliga frågor (A8-0056/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag    1

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG

(3)till kommissionens förslag

---------------------------------------------------------

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om ändring av direktiv 2009/101/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 50 och 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande(4),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(5),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849(6) utgör det huvudsakliga rättsliga instrumentet för att förhindra att unionens finansiella system används för penningtvätt och finansiering av terrorism. I det direktivet, som ska införlivas senast den 26 juni 2017, anges en uppdaterad, transparent, effektiv och övergripande rättslig ram för att hantera insamling av pengar eller andra tillgångar för terroristiska ändamål genom att medlemsstaterna åläggs att kartlägga, förstå, minska och förebygga riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism.

(2)  Den senaste tidens terroristattacker har visat nya tendenser, bland annat i fråga om hur terrorgrupper finansierar och bedriver sin verksamhet. Vissa moderna tekniska tjänster blir mer och mer populära som alternativa finansiella system, och omfattas ännu inte av unionslagstiftningen eller åtnjuter undantag som eventuellt inte längre är motiverade. För att hålla jämna steg med utvecklingen bör ytterligare åtgärder vidtas för att säkerställa ökad transparens avseende finansiella transaktioner och i juridiska enheter inom unionens förebyggande rättsliga ram, i syfte att förbättra den befintliga förebyggande ramen och motverka finansieringen av terrorism på ett mer effektivt sätt. Det är viktigt att notera att de vidtagna åtgärderna måste stå i proportion till riskerna.

(2a)  Förenta nationerna (FN), Interpol och Europol har i många år rapporterat om att organiserad brottslighet och terrorism i allt högre grad sammanfaller. Med tanke på att organiserad brottslighet och terrorism i allt högre grad sammanfaller bör bekämpning av nätverk för organiserad brottslighet vara en del i varje enskild strategi i kampen mot finansiering av terrorism. Olaglig handel med skjutvapen, narkotika, cigaretter och förfalskade varor samt människohandel, beskyddarverksamhet och utpressning har blivit mycket lukrativa sätt för terroristgrupper att få tillgång till finansiering och genererar omkring 110 miljarder euro varje år (handeln med förfalskade varor borträknad). Kopplingen mellan terrorism och organiserad brottslighet och förbindelserna mellan grupper av brottslingar och terroristgrupper utgör ett ökat säkerhetshot mot unionen.

(2b)  Penningtvätt, olaglig handel med varor, inbegripet men inte begränsat till råolja, narkotika, konstverk, vapen och skyddade arter, allvarliga skattebedrägerier och skatteundandragande olovligt förvärvade medel, är andra typiska sätt att finansiera terrorism. Utan att det påverkar [det nya direktivet om bekämpning av terrorism] bör medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att kriminalisera detta agerande och för att se till att terrorister och terroristorganisationer inte ska kunna skörda frukterna av dessa brottsliga gärningar.

(3)  Medan syftena med direktiv (EU) 2015/849 fortfarande bör eftersträvas, bör eventuella ändringar av det direktivet samtidigt överensstämma med unionens pågående insatser på området för bekämpning av terrorism och finansiering av terrorism, med vederbörlig hänsyn till de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, samt efterlevnad och tillämpning av proportionalitetsprincipen. I den europeiska säkerhetsagendan(7) identifierades en uppgradering av EU:s rättsliga ramverk för bekämpning terrorism som en prioriterad åtgärd, och där anges behovet av åtgärder för att ta itu med finansiering av terrorism på ett effektivare och mer omfattande sätt, och det framhävs att infiltrering av finansmarknaderna möjliggör finansiering av terrorism. I Europeiska rådets slutsatser av den 17–18 december 2015 betonades också behovet av att skyndsamt vidta ytterligare åtgärder mot finansiering av terrorism på alla områden.

(4)  Kommissionen har antagit en handlingsplan för att ytterligare stärka kampen mot finansiering av terrorism(8), i vilken behovet av att anpassa sig till nya hot och att ändra direktiv (EU) 2015/849 understryks.

(5)   Unionens åtgärder måste också återspegla utvecklingen och åtaganden på internationell nivå. Därför bör hänsyn tas till FN:s säkerhetsråds resolutioner 2195(2014) om kopplingarna mellan terrorism och internationell organiserad brottslighet, 2199(2015) om att hindra terroristgrupper från att få tillgång till internationella finansinstitut samt 2253(2015) om utvidgning av ramverket för sanktioner till att omfatta Islamiska staten i Irak och Levanten.

(5a)  Penningtvätt genomförs i stor omfattning med hjälp av kontanttransaktioner. Utbredningen och användningen av bankkonton på internet och andra liknande betalningssystem har ökat kraftigt de senaste åren, vilket visar att det finns utrymme för att överväga en begränsning av kontantöverföringar på EU-nivå utan att en stor börda läggs på hushåll och företag. Kommissionen bör bedöma storleken på det högsta tröskelvärdet för kontantöverföringar som ska antas på EU-nivå, och ge medlemsstaterna valfriheten att sätta lägre tröskelvärden. Utvärderingen bör genomföras inom två år efter att detta direktiv har trätt i kraft. Politik och åtgärder inom andra relevanta områden med unionsbehörighet, t.ex. internationell handel och utvecklingssamarbete, bör utnyttjas när det är möjligt för att komplettera arbetet med att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism via det finansiella systemet. Denna politik och dessa åtgärder bör syfta till att komplettera och inte underminera andra av unionens politiska mål.

(6)  Leverantörer av valutaväxlingstjänster mellan virtuella valutor och fiatvalutor, det vill säga valutor som förklarats vara lagliga betalningsmedel, samt leverantörer av förvaringstjänster för virtuella plånböcker omfattas inte av någon skyldighet att identifiera misstänkta aktiviteter. Terroristgrupper kan följaktligen överföra pengar till unionens finansiella system eller inom virtuella valutanät genom dolda överföringar eller genom att utnyttja en viss grad av anonymitet på dessa plattformar. Det är därför nödvändigt att utvidga tillämpningsområdet för direktiv (EU) 2015/849 till att även omfatta växelplattformar för virtuella valutor och förvaringstjänster för virtuella plånböcker. Behöriga myndigheter bör kunna övervaka användningen av virtuella valutor. Detta skulle ge ett balanserat och proportionerligt tillvägagångssätt och säkra de tekniska framsteg och den höga grad av transparens som har uppnåtts när det gäller alternativ finansiering och socialt företagande.

(7)  De virtuella valutornas trovärdighet kommer inte att öka om de används för brottsliga ändamål. I detta sammanhang kommer anonymitet att bli mer av ett hinder än en tillgång för nya virtuella valutor och för spridningen av de potentiella fördelar de kan ge. Att ta med växelplattformar för virtuella valutor och förvaringstjänster för virtuella plånböcker kommer inte helt att lösa anonymitetsproblemet med överföringar i virtuella valutor, eftersom en stor del av den virtuella valutamiljön kommer att förbli anonym då användarna även kan handla utan växelplattformar eller förvaringstjänster för virtuella plånböcker. För att bekämpa de risker som är förknippade med anonymitet, bör nationella finansunderrättelseenheter (FIU) kunna knyta virtuella valutaadresser till den virtuella valutans ägare. Dessutom bör möjligheten att tillåta användarna att självdeklarera till de utsedda myndigheterna på frivillig basis utvärderas ytterligare.

(8)  Lokal valuta (även kallade komplementvalutor) som används i mycket begränsade nätverk såsom en stad eller en region, och mellan ett litet antal användare, bör inte betraktas som virtuella valutor.

(9)  När de har att göra med fysiska personer eller juridiska enheter som är etablerade i högrisktredjeländer, bör medlemsstaterna kräva att de ansvariga enheterna vidtar skärpta åtgärder för kundkännedom för att hantera och minska riskerna. Varje medlemsstat beslutar således på nationell nivå vilken typ av skärpta åtgärder för kundkännedom som ska vidtas gentemot högrisktredjeländer. Olika tillvägagångssätt i medlemsstaternas skapar svagheter i fråga om hanteringen av affärsrelationer med länder som av kommissionen identifierats som högrisktredjeländer. Sådana luckor kan utnyttjas av terrorister för att kanalisera medel in i och ut ur unionens finansiella system. Det är viktigt att göra kommissionens förteckning över högrisktredjeländer effektivare genom att införa en harmoniserad behandling av dessa länder på unionsnivå. En sådan harmoniserad behandling bör främst inriktas på skärpta åtgärder för kundkännedom. Emellertid bör medlemsstater och ansvariga enheter tillåtas att tillämpa ytterligare riskreduceringsåtgärder utöver skärpta åtgärder för kundkännedom, i överensstämmelse med internationella skyldigheter. Internationella organisationer och normgivare med befogenheter på området förebyggande av penningtvätt och bekämpning av finansiering av terrorism kan uppmana till att tillämpa lämpliga motåtgärder för att skydda det internationella finansiella systemet mot de pågående och väsentliga risker för penningtvätt och finansiering av terrorism. Medlemsstaterna bör anta och tillämpa ytterligare motåtgärder i fråga om högrisktredjeländer som identifierats av kommissionen genom att beakta sådana begäranden om motåtgärder och rekommendationer som de som framförts av arbetsgruppen för finansiella åtgärder (Fatf) samt uppfylla de åtaganden som följer av internationella avtal. Utöver motåtgärderna mot högrisktredjeländer bör en omfattande bedömning av den befintliga lagstiftningen mot penningtvätt och finansiering av terrorism i EES-länder och tredjeländer vara ett nödvändigt villkor för beviljande av passförfaranden och likvärdighet när det gäller tillträde till den inre marknaden. Tillträde till den inre marknaden kan begränsas generellt, eller begränsas för vissa sektorer och ansvariga enheter, när brister i lagstiftningen mot penningtvätt och finansiering av terrorism har fastställts.

(9a)  Både unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och tredjeländer, å andra sidan, delar ansvaret för kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Samarbetet med tredjeländer bör också ytterligare koncentreras på att förstärka de finansiella systemen och administrationerna i utvecklingsländerna så att de bättre kan delta i den globala processen med skattereformer som syftar till att avskräcka från ekobrottslighet och därtill kopplad kriminell verksamhet, samt införa mekanismer mot penningtvätt som skulle bidra till ett bättre utbyte av uppgifter och information med andra länder för att identifiera bedrägerier och terrorister.

(10)  Med tanke på hur föränderliga hoten från och sårbarheten för penningtvätt och finansiering av terrorism är, bör unionen anta en integrerad strategi för kontroll av att nationell lagstiftning mot penningtvätt och finansiering av terrorism uppfyller kraven på unionsnivå, genom att ta hänsyn till en bedömning av de nationella systemens effektivitet. I syfte att övervaka det korrekta införlivandet av unionens krav i de nationella systemen, deras effektiva genomförande och deras förmåga att skapa starka förebyggande system på området bör kommissionen grunda sin bedömning på de nationella systemen; denna utvärdering ska inte påverka de utvärderingar som genomförs av internationella organisationer och normgivande organ med befogenheter på området förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism, såsom Fatf eller expertkommittén för utvärdering av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (Moneyval). Europeiska organisationer och normgivande organ som har behörighet inom förebyggande av penningtvätt och bekämpning av finansiering av terrorism bör arbeta i nära samarbete med medlemsstaterna, i syfte att upprätta ett antal gemensamma indikatorer för utvärdering av de nationella systemen rörande risker och harmoniserade förebyggande åtgärder.

(10a)  Övervakningen av införlivandet av EU:s krav i nationella system är inte tillräcklig för att säkerställa att den nationella lagstiftningen mot penningtvätt och finansiering av terrorism är effektiv när det gäller att motarbeta penningtvätt och finansiering av terrorism, eftersom brister ofta härrör från ineffektiva åtgärder för verkställighet av regelverket. I detta avseende är det av yttersta vikt för den inre marknaden att kommissionen och de europeiska tillsynsmyndigheterna har ytterligare befogenheter för att utvärdera om den nationella lagstiftningen mot penningtvätt och finansiering överensstämmer med EU:s ramverk för övervakning av genomförande och verkställighet av nationella regler. De europeiska tillsynsmyndigheterna ska ges ytterligare behörighet på området för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, inklusive möjligheten att utföra bedömningar på plats inom medlemsstaternas behöriga myndigheter, kräva att all information som är relevant för bedömningen av efterlevnad lämnas in, utfärda rekommendationer för korrigerande åtgärder, offentliggöra dessa rekommendationer och vidta nödvändiga åtgärder för att se till att deras rekommendationer genomförs på ett effektivt sätt.

(10b)  Penningtvätt och skatteundandragande kanaliseras allt oftare via handelstransaktioner, genom manipulering av pris, kvantitet eller kvalitet. Finansiell transparens och skattetransparens är högsta prioriteringar för unionens handelspolitik och länder som tolererar penningtvätt och skatteundandragande bör därför inte beviljas några handelsprivilegier med unionen.

(10c)  I linje med strategin ”Handel för alla” bör ytterligare effektiva åtgärder vidtas avseende handel med tjänster för att förhindra att den används för olagliga finansiella flöden. Man bör komma ihåg att fri handel med varor och tjänster med utvecklingsländer ökar risken för penningtvätt och att unionens handel med tjänster med skatteparadis är sex gånger större än med jämförbara länder, medan inga sådana skillnader finns i handeln med varor.

(10d)  Inom ett år efter att detta direktiv har trätt i kraft bör kommissionen ge medlemsstaterna en rapport om eventuella kryphål i kapitlen om finansiella tjänster och etablering i EU:s handelsavtal med tredjeländer som redan är i kraft, särskilt definitionen av investeringar och etablering, räckvidd och tidsfrister för undantagsbestämmelser som grundas på tillsynsskäl, befintliga eller obefintliga tak för penningöverföringar mellan handelsavtalets parter, vilka valutor som accepteras för sådana överföringar, bekräftelse av banksekretess samt huruvida det finns bestämmelser avseende utbyte av uppgifter.

(10e)  Kapitlen om finansiella tjänster och etablering i framtida handelsavtal bör innehålla en smal definition av investeringar, så att produkter som innebär en hög sannolikhet för oredovisade pengar utesluts. De bör innehålla bestämmelser om inrättande av offentliga register över verkligt huvudmannaskap för företag, truster och liknande rättsliga arrangemang som skapats, förvaltas eller används på de territorier som omfattas av handelsavtalet. De bör omfatta arrangemang för samarbete rörande kontroll av finansiella flöden och hävande av banksekretessen, i enlighet med uppgiftsskyddsbestämmelserna och standarderna för öppna data. De bör utvidga räckvidden och tidsfristerna för undantagsbestämmelser som grundas på tillsynsskäl så att de går längre än ”vad som krävs p.g.a. obalans i betalningarna”, och ersätta åtaganden om” bästa ansträngning” med obligatoriska bestämmelser.

(11)  Förbetalda kort för allmänna ändamål, som anses ha ett socialt värde, har legitima användningsområden och utgör ett tillgängligt instrument som bidrar till ekonomisk delaktighet. Anonyma förbetalda kort är emellertid lätta att använda för finansiering av terroristattacker och logistik. Det är därför viktigt att neka terrorister, terroristorganisationer, sponsorer av terrorism samt andra förmedlare och kontaktpersoner dessa källor till finansiering av deras verksamhet, genom att ytterligare minska de ramar och maximibelopp inom vilka ansvariga enheter har rätt att inte tillämpa vissa åtgärder för kundkännedom som föreskrivs i direktiv (EU) 2015/849. Det är således visserligen viktigt att ta hänsyn till konsumenternas behov av att kunna använda förbetalda instrument för allmänna ändamål och att inte hindra användningen av sådana instrument för att främja social och ekonomisk delaktighet, men man bör sänka den nuvarande tröskeln för anonyma förbetalda kort för allmänna ändamål ▌.

(12)  Även om användningen av anonyma förbetalda kort som utfärdas i unionen i huvudsak är begränsad till unionens territorium är så inte alltid fallet med liknande kort som utfärdats i tredjeländer. Det är därför viktigt att se till att anonyma förbetalda kort som utfärdats utanför unionen endast får användas i unionen om de kan anses uppfylla krav som är likvärdiga med dem som fastställs i unionslagstiftningen. Regeln bör genomföras i full överensstämmelse med unionens skyldigheter i fråga om internationell handel, särskilt bestämmelserna i allmänna tjänstehandelsavtalet.

(13)  Finansunderrättelseenheter (FIU) spelar en viktig roll när det gäller att fastställa terroristnätverks finansiella verksamheter, särskilt över gränserna, och för att upptäcka deras finansiärer. Finansiella utredningar kan vara avgörande för att uppdaga främjande av terroristbrott och terroristorganisationernas nätverk och strukturer. På grund av att det inte finns några bindande internationella standarder uppvisar finansunderrättelseenheterna stora skillnader vad gäller deras funktioner, befogenheter och ansvarsområden. Medlemsstaterna bör sträva efter ett effektivare och mer samordnat upplägg för att sköta finansiella utredningar om terrorism, även sådana som gäller olaglig användning av virtuella valutor. Dagens skillnader bör dock inte inverka på en finansunderrättelseenhets verksamhet, särskilt dess förmåga att utveckla förebyggande analyser till stöd för alla de myndigheter som ansvarar för underrättelseverksamhet, utredande och dömande verksamhet och internationellt samarbete. Finansunderrättelseenheter bör ha tillgång till information och kunna utbyta den utan hinder, bland annat genom lämpligt samarbete med brottsbekämpande myndigheter. I alla fall av misstänkta brott, särskilt i fall som rör finansiering av terrorism, bör informationsflödet vara direkt och snabbt, utan onödiga dröjsmål. Det är därför viktigt att ytterligare stärka finansunderrättelseenheternas effektivitet och ändamålsenlighet genom att klargöra deras befogenheter och hur samarbetet mellan dem ska se ut.

(13a)  För att övervinna de samarbetssvårigheter som i dag finns mellan nationella finansunderrättelseenheter bör en europeisk finansunderrättelseenhet inrättas i syfte att samordna, bistå och stödja medlemsstaternas finansunderrättelseenheter vid gränsöverskridande fall. Den skulle också vara särskilt väl lämpad för en integrerad finansmarknad inom EU och ändamålsenlig för bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism på den inre marknaden. Medlemsstaternas finansunderrättelseenheter skulle fortfarande vara de huvudansvariga vad gäller att ta emot anmälningar om misstänkta transaktioner, analysera dessa och vidarebefordra dem till den nationella behöriga myndigheten. EU:s finansunderrättelseenhet skulle ge stöd till dessa medlemsstater i synnerhet vad gäller att upprätthålla och utarbeta de tekniska infrastrukturerna för att säkra informationsutbyte, bistå dem med gemensamma analyser vid gränsöverskridande fall och strategiska analyser samt samordna medlemsstaternas finansunderrättelseenheters arbete vid gränsöverskridande fall.

(14)  Finansunderrättelseenheter ska från varje ansvarig enhet kunna erhålla all nödvändig information om enhetens uppgifter. Fri tillgång till information är avgörande för att pengaflödena ska kunna spåras och att kriminella nätverk och flöden upptäcks på ett tidigt stadium. När finansunderrättelseenheter behöver få ytterligare information från ansvariga enheter på grundval av misstankar om penningtvätt, kan sådana misstankar utlösas av en tidigare rapport om en misstänkt transaktion som rapporteras till finansunderrättelseenheten, men också genom andra kanaler såsom finansunderrättelseenhetens egen analys, information som tillhandahålls av behöriga myndigheter eller uppgifter som innehas av en annan finansunderrättelseenhet. Finansunderrättelseenheter bör därför kunna erhålla finansiell, administrativ och brottsbekämpningsrelaterad information som de behöver för att korrekt utföra sitt uppdrag från en ansvarig enhet, även utan att en föregående rapport görs av den enskilda ansvariga enheten. En finansunderrättelseenhet bör även kunna erhålla sådan information på begäran från en annan finansunderrättelseenhet i unionen och utbyta information med den begärande finansunderrättelseenheten.

(14a)  Behöriga myndigheter som övervakar att kreditinstitut och finansinstitut efterlever detta direktiv bör ha möjlighet att samarbeta och utbyta konfidentiell information, oavsett deras respektive typ eller status. För detta ändamål bör sådana behöriga myndigheter stödja sig på en lämplig rättslig grund för utbyte av konfidentiell information och samarbeta i så stor utsträckning som möjligt, i överensstämmelse med gällande internationella standarder inom detta område.

(14b)  Information av tillsynskaraktär med anknytning till kreditinstitut och finansinstitut, exempelvis information avseende lämpligheten hos direktörerna och aktieägarna, de interna kontrollmekanismerna, styrelsen eller regelefterlevnadskontrollen och riskhanteringen, är ofta oumbärlig för en god tillsyn av bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism vid sådana institut. Omvänt är information om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism även viktig för tillsynen över dessa institut. Utbyte av konfidentiell information och samarbete mellan kreditinstitutens och finansinstitutens behöriga myndigheter för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och tillsynsmyndigheterna bör därför inte oavsiktligen hindras av rättslig osäkerhet som en följd av att det inte finns uttryckliga bestämmelser inom detta område. Ett sådant förtydligande av den rättsliga ramen är ännu viktigare då tillsynen i flera fall har anförtrotts tillsynsmyndigheter som inte ansvarar för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, såsom Europeiska centralbanken.

(15)  Fördröjd tillgång till information för finansunderrättelseenheter och andra behöriga myndigheter avseende identiteten hos innehavare av bankkonton, betalkonton och bankfack, särskilt anonyma sådana, gör det svårare att spåra överföringar av medel med anknytning till terrorism. Nationella uppgifter som gör det möjligt att identifiera bank- och betalkonton och bankfack tillhörande en viss person är fragmenterade och därför inte tillgängliga för finansunderrättelseenheter och andra behöriga myndigheter inom rimlig tid. Det är därför viktigt att införa centraliserade automatiserade mekanismer, såsom register eller datasöksystem i alla medlemsstater som ett effektivt sätt att få snabb tillgång till uppgifter om identiteten hos innehavare av bankkonton, betalkonton och bankfack, deras fullmaktshavare och deras verkliga huvudmän.

(15a)  Information om innehav av fast egendom såsom fastigheter och mark finns inte att tillgå i alla medlemsstater, och inte heller finns det sammanställda data om förmånstagare till livförsäkringar. Penningtvätt sker också med hjälp av fastighetstransaktioner och livförsäkringsprodukter. Inrättandet av centraliserade automatiserade mekanismer, såsom register eller datasöksystem, i alla medlemsstater är nödvändigt för att kunna spåra denna information och underlätta utredningsfasen. Medlemsstaternas myndigheter måste få tillgång till dessa uppgifter när så behövs för att kunna gå vidare med gränsöverskridande kontroller och undersökningar.

(15b)  Med beaktande av de ständiga tekniska förändringar som möjliggör penningtvätt och finansiering av terrorism bör det inrättas ett europeiskt instrument för övervakning, samordning och teknisk underrättelse som ska bistå de olika finansunderrättelseenheterna i deras arbete.

(16)  I syfte att respektera den personliga integriteten och skydda personuppgifter bör sådana register lagra ett minimum av uppgifter som är absolut nödvändiga för genomförandet av utredningar om penningtvätt. De registrerade bör underrättas om att deras personuppgifter registreras och är åtkomliga för finansunderrättelseenheter, och bör ges en kontaktpunkt för att utöva sin rätt till tillgång och rättelse. En maximal lagringtid bör fastställas för registrering av personuppgifter i register och det bör föreskrivas att uppgifterna ska utplånas när de inte längre behövs för de syften som anges. Tillgång till register och databaser ska begränsas på grundval av principen om behovsenlig behörighet.

(17)  Korrekt identifiering och kontroll av personuppgifter för fysiska och juridiska personer är avgörande för bekämpning av penningtvätt eller av finansiering av terrorism. Den senaste tekniska utvecklingen inom digitalisering av transaktioner och betalningar möjliggör säker elektronisk identifiering eller identifiering på distans, de identifieringsmöjligheter som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 samt alla andra fjärridentifieringsmöjligheter som baseras på ny teknik vars säkerhetsnivå motsvarar den höga graden av säkerhet med e-IDAS bör beaktas, i synnerhet när det gäller anmälda system för elektronisk identifiering och metoder som erbjuder säkra verktyg på hög nivå och utgör ett riktmärke mot vilket identifieringsmetoder som inrättats på nationell nivå kan jämföras. Därför är det viktigt att erkänna säkra elektroniska kopior av originaldokument samt elektroniska styrkanden, intyg eller referenser som giltiga identifieringsmetoder. Principen om teknisk neutralitet bör beaktas vid tillämpningen av detta direktiv.

(17a)  Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) är unionens centrala expertorgan för nät- och informationssäkerhet, och Enisa bör ges befogenhet att obehindrat utbyta information med brottsbekämpande myndigheter för att möjliggöra it-säkerhetssamarbete, som spelar en viktig roll i kampen mot finansiering av brottslig verksamhet, inklusive terrorism.

17b)  Europeiska bankmyndigheten (EBA) bör uppmanas att uppdatera sitt transparensarbete för att möta dagens utmaningar och bättre förebygga att finansiella system utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

(18)  Tröskelvärdet för verkligt huvudmannaskap som fastställs i artikel 3.6 a i direktiv (EU) 2015/849 skiljer inte mellan verkliga kommersiella företag och sådana som inte har någon aktiv verksamhet och främst används som en mellanhandsstruktur mellan tillgångarna eller inkomsterna och den slutliga verkliga huvudmannen. För dessa senare är det lätt att kringgå den fastställda tröskeln, vilket leder till att de fysiska personer som ytterst äger eller kontrollerar en juridisk enhet inte identifieras. För att förtydliga information om verkligt huvudmannaskap när det gäller mellanhandsstrukturer i bolagsform är det nödvändigt att införa ett särskilt tröskelvärde från och med vilket uppgifter om huvudmannaskap ska anses föreligga. Detta tröskelvärde bör vara tillräckligt lågt för att täcka de flesta situationer.

(19)  Granskningen av befintliga kunder inom den nuvarande ramen bygger på en riskbaserad metod. Med tanke på den högre risk för penningtvätt, finansiering av terrorism och associerade förbrott som uppkommer i samband med vissa mellanhandsstrukturer kan denna metod emellertid inte alltid medge att risker upptäcks och bedöms i tid. Det är därför viktigt att se till att vissa klart angivna kategorier av redan befintliga kunder också övervakas på ett metodiskt sätt.

(20)  Medlemsstaterna är för närvarande skyldiga att se till att de bolag eller juridiska enheter som är etablerade på deras territorium får och har adekvata, korrekta och aktuella uppgifter om sina faktiska ägandeförhållanden. Behovet av korrekta och aktuella uppgifter om den verkliga huvudmannen är centralt vid spårandet av brottslingar som annars kan ha möjlighet att dölja sin identitet bakom en företagsstruktur. Det globalt sammanlänkade finanssystemet gör det enklare att dölja pengar och att förflytta dem runt om i världen, och de som ägnar sig åt penningtvätt och finansierar terrorism samt andra brottslingar har i allt större utsträckning utnyttjat denna möjlighet.

(21)  Den specifika faktor som avgör vilken medlemsstat som ska ansvara för övervakning och registrering av uppgifter om verkligt huvudmannaskap för truster och liknande rättsliga arrangemang bör klargöras. För att undvika att skillnader i medlemsstaternas rättssystem leder till att vissa truster och liknande rättsliga arrangemang inte övervakas eller registreras någonstans i EU, och för att undvika att den inre marknaden snedvrids, bör alla truster och liknande rättsliga arrangemang, inbegripet bland annat Treuhand, Stiftung, Privatstiftung och Usufruct Fiducia, registreras i den medlemsstat eller de medlemsstater där de skapas, förvaltas eller drivs. De bör åläggas att offentliggöra vissa uppgifter om verkligt huvudmannaskap. För att säkerställa en effektiv övervakning och registrering av information om de verkliga huvudmännen för truster och liknande rättsliga arrangemang krävs dessutom samarbete och utbyte av relevant information mellan medlemsstaterna.

(21a)  Brottslingar flyttar vinster från olaglig verksamhet via flera finansförmedlare för att undgå upptäckt, och det är därför viktigt att ge finansinstitut och kreditinstitut tillåtelse att utbyta information inte bara inom koncernen utan även med andra finansinstitut och kreditinstitut, under förutsättning att skydd av personuppgifter kan garanteras.

(22)  Offentlig tillgång till information genom en skyldighet att offentliggöra vissa uppgifter om företagens faktiska huvudmän, truster och andra enheter och rättsliga arrangemang ger tredje parter kompletterande garantier när de vill göra affärer med dessa företag. Vissa medlemsstater har vidtagit åtgärder för att, eller har meddelat sin avsikt att, göra uppgifter i registren över verkliga huvudmän offentligt tillgängliga. Det faktum att inte alla medlemsstater skulle göra information offentligt tillgänglig eller skillnader i fråga om den information som görs tillgänglig kan leda till olika nivåer av skydd för tredje parter i unionen. På en välfungerande inre marknad behövs det samordning för att undvika snedvridningar. Därför bör sådan information offentliggöras i alla medlemsstater.

(23)  Offentlig tillgång till information ger också civilsamhället en större kontroll över informationen, inbegripet media och det civila samhällets organisationer, och bidrar till att bevara förtroendet för affärstransaktioners och det finansiella systemets integritet. Offentlig tillgång kan bidra till att motverka missbruk av juridiska enheter och rättsliga arrangemang både genom att underlätta utredningar och genom ökad tilltro, eftersom de verkliga huvudmännens identitet är känd för alla som kan utföra transaktioner med dem. Det underlättar dessutom en snabb och effektiv tillgång till information för finansiella institut och myndigheter, inklusive myndigheter i tredjeländer, som deltar i kampen mot dessa brott.

(24)  Förtroendet för finansmarknaderna hos investerare och allmänheten är till stor del beroende av ett tillförlitligt system för offentlig tillgång till information som ger insyn i det verkliga huvudmannaskapet och företagens kontrollstrukturer. Detta gäller i synnerhet för bolagsstyrningssystem som kännetecknas av ett koncentrerat ägarskap, t.ex. i unionen. Å ena sidan kan stora investerare med betydande rösträtt eller kapitalandelar främja långsiktig tillväxt och långsiktiga företagsresultat. Å andra sidan kan kontrollerande verkliga huvudmän med stora röstandelar ha incitament att styra företagens tillgångar och möjligheter för personlig vinning på bekostnad av minoritetsinvesterare.

(25)  Medlemsstaterna bör därför ge tillgång till uppgifter om verkligt huvudmannaskap på ett tillräckligt konsekvent och samordnat sätt genom ett centralt register för uppgifter om verkligt huvudmannaskap, genom att fastställa tydliga regler för offentlig tillgång, så att tredje parter över hela unionen har möjlighet att ta reda på vem som är de verkliga huvudmännen för ett företag. Det är därför nödvändigt att ändra Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/101/EG(9) i syfte att harmonisera de nationella bestämmelserna om offentliggörande av information om verkligt huvudmannaskap för företag, framför allt för att skydda tredje parters intressen.

26)  En rimlig balans bör eftersträvas, i synnerhet mellan allmänhetens intresse av bolagstransparens och förebyggande av penningtvätt och den registrerades grundläggande rättigheter. De uppgifter som ska göras offentligt tillgängliga bör vara begränsade, tydligt och uttömmande definierade och av allmän karaktär, för att minimera den potentiella skadan för de verkliga huvudmännen. Samtidigt bör den information som görs offentligt tillgänglig inte väsentligt skilja sig från de uppgifter som för närvarande samlas in. För att begränsa intrånget i rätten till respekt för privatlivet, i allmänhet, och i rätten till skydd för personuppgifter i synnerhet, bör uppgifterna huvudsakligen hänföra sig till ställningen som verklig huvudman för företag och truster, och bör endast avse den ekonomiska verksamhet som de verkliga huvudmännen bedriver.

(27)  Utlämnande av information om verkligt huvudmannaskap bör utformas så att regeringar och tillsynsmyndigheter har möjlighet att snabbt reagera på alternativa investeringstekniker, t.ex. kontant avvecklade aktiederivat. Å andra sidan bör den lagliga aktiemajoriteten inte avskräckas från att inta en aktiv roll i övervakningen av ledningen i börsnoterade företag. Det är viktigt att rättsliga bestämmelser och krav som möjliggör informationsutbyte på internationell nivå är åtkomliga och verkningsfullt tillämpas av de nationella tillsynsmyndigheterna för att de allt mer internationellt inriktade och komplexa finansmarknaderna ska kunna fungera.

(28)  Den verkliga huvudmannens personuppgifter bör offentliggöras för att ge tredje parter och det civila samhället möjlighet att ta reda på vilka de verkliga huvudmännen är. Den skärpta offentliga kontrollen kommer att bidra till att motverka missbruk av juridiska enheter och rättsliga arrangemang, inbegripet skatteundandragande. Därför är det av avgörande betydelse att denna information förblir offentligt tillgänglig via de nationella registren och genom systemet för sammankoppling av register i 10 år efter det att bolaget har strukits ur registret. Medlemsstaterna bör dock ha möjlighet att i sin nationella lagstiftning föreskriva behandling av uppgifterna om verkligt huvudmannaskap, inbegripet personuppgifter för andra ändamål, om sådan behandling svarar mot ett mål av allmänintresse och utgör en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till det legitima mål som eftersträvas.

(29)  Med samma syfte att säkerställa en proportionell och välavvägd hantering och att garantera rätten till privatliv och skydd av personuppgifter bör medlemsstaterna dessutom föreskriva undantag från offentliggörandet av och tillgången till uppgifter om verkligt huvudmannaskap i registren, i exceptionella fall, om informationen skulle utsätta den verkliga huvudmannen för risk för bedrägeri, kidnappning, utpressning, våld eller hotelser.

(30)  Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG(10), som ska ersättas med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/679(11), är tillämpligt på behandling av personuppgifter enligt detta direktiv.

(31)  Till följd av detta bör fysiska personer vars personuppgifter förvaras i de nationella registren som uppgifter om verkligt huvudmannaskap i förväg informeras om att deras personuppgifter kommer att offentliggöras. Dessutom bör endast personuppgifter som är aktuella och motsvarar de verkliga huvudmännen tillhandahållas, och huvudmännen bör informeras om sina rättigheter enligt unionens nuvarande rättsliga ram för uppgiftsskydd som fastställs i förordning (EU) nr 2016/679 och direktiv (EU) 2016/680(12), och om de förfaranden som gäller för utövandet av dessa rättigheter.

(32)  Detta direktiv påverkar inte skyddet av personuppgifter som behandlas av behöriga myndigheter enligt rådets rambeslut 2008/977/RIF(13), som kommer att ersättas av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680(14).

(33)  I dag måste företag och liknande juridiska enheter som är verksamma i unionen registrera sina uppgifter om verkligt huvudmannaskap, medan samma krav inte gäller för alla truster och andra rättsliga arrangemang med liknande egenskaper, t.ex. Treuhand, fiducies eller fideicomiso som inrättats i unionen. Medlemsstaterna uppmanas att se över vilka rättsliga arrangemang som i deras rättsliga ram har strukturer och funktioner som liknar trusters. I syfte att se till att de verkliga huvudmännen till alla juridiska enheter och rättsliga arrangemang som är verksamma i unionen identifieras korrekt och övervakas på sammanhängande och likvärdiga villkor, bör regler för förvaltarnas registrering av uppgifter om verkligt huvudmannaskap för sina truster överensstämma med gällande regler i fråga om registrering av uppgifter om verkligt huvudmannaskap för företag.

(36)  I syfte att sörja för en samstämmig och effektiv registrering och informationsutbyte bör medlemsstaterna se till att deras myndigheter med ansvar för registret som upprättats för de verkliga huvudmännen för truster och för andra rättsliga arrangemang som liknar truster samarbetar med sina motparter i andra medlemsstater, och utbyter information om truster och andra rättsliga arrangemang som liknar truster.

(37)  Det är viktigt att se till att regler mot penningtvätt och terroristfinansiering tillämpas korrekt av ansvariga enheter. I detta sammanhang bör medlemsstaterna stärka rollen för de offentliga myndigheter som fungerar som ansvariga myndigheter och har till uppgift att bekämpa penningtvätt eller finansiering av terrorism, inbegripet finansunderrättelseenheter, de myndigheter som har till uppgift att utreda och lagföra penningtvätt, därmed associerade förbrott och finansiering av terrorism samt beslag eller frysning och förverkande av tillgångar som härrör från brott, samt korruptionsbekämpande myndigheter, skattemyndigheter, myndigheter som erhåller rapporter om gränsöverskridande förflyttningar av valuta och överlåtbara innehavarpapper, och de myndigheter som har ansvar för övervakning eller tillsyn som syftar till att se till att ansvariga enheter efterlever sina skyldigheter.

(37a)  Oavsett typ eller status bör behöriga myndigheter som övervakar att kreditinstitut och finansinstitut efterlever detta direktiv ha möjlighet att samarbeta och utbyta konfidentiell information i detta sammanhang. Av denna anledning krävs det en lämplig rättslig grund för att ge sådana behöriga myndigheter möjlighet att utbyta konfidentiell information och samarbeta i största möjliga utsträckning. Dessutom kommer tillsynsinformation som samlats in genom övervakning av kreditinstitut och finansinstitut ofta att visa sig vara oumbärlig för en adekvat tillsyn av bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism vid sådana institut och vice versa. Utbyte av konfidentiell information och samarbete mellan kreditinstitutens och finansinstitutens behöriga myndigheter för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och tillsynsmyndigheterna bör därför inte hindras av rättslig osäkerhet som en följd av att det inte finns uttryckliga bestämmelser inom detta område.

(37b)  De befintliga data som finns i Eurostats särskilda rapport om bekämpning av penningtvätt visar att antalet inlämnade rapporter om misstänkta transaktioner varierar kraftigt mellan medlemsstater och ansvariga enheter. Datainsamlingen måste förbättras med målet att utvidga datatäckningen och möjligheten att uppdatera informationen. Medlemsstaterna ska lämna in statistik om bekämpning av penningtvätt till Eurostat för att byrån vartannat år ska kunna offentliggöra en rapport i vilken denna statistik sammanfattas och förklaras.

(37c)  Det bör finnas centrala transparensstandarder som ska vara bindande och vägleda förhandlingarna och omförhandlingarna av unionens handels- och partnerskapsavtal. Handelspartner bör förlora fördelarna till följd av handelsavtal med unionen om de inte respekterar relevanta internationella standarder, såsom OECD:s gemensamma rapporteringsstandard, OECD:s åtgärdsplan mot urholkning av skattebasen och vinstförflyttning, det centrala registret för verkligt huvudmannaskap och FATF-rekommendationer. I samband med genomförandet av OECD:s BEPS är det mycket viktigt att fullt ut tillämpa systemet med landsvis rapportering för multinationella företag.

(37d)  Ett relativt stort antal rapporter om misstänkta transaktioner lämnas in av kreditinstitut, medan väldigt få eller nästan inga rapporter om misstänkta transaktioner lämnas in av vissa andra ansvariga enheter, i synnerhet olika typer av professionella rådgivare, advokater och truster.

(37e)  Bedömningen av konsekvenserna för hållbar utveckling inom handeln (TSIA) bör innehålla exakt information om resultaten i respektive tredjeland i detta avseende, inklusive genomförandet av relevant lagstiftning. Förstärkta klausuler om gott styre i bilaterala avtal med tredjeländer och tillhandahållandet av tekniskt bistånd till dem bör vara en central aspekt i dessa avtal, även när sådana klausuler inte är bindande.

(38)  I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument(15) av den 28 september 2011, har medlemsstaterna åtagit sig att, när det är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana dokument är berättigat.

(39)  Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att skydda det finansiella systemet genom att förebygga, upptäcka och utreda penningtvätt och finansiering av terrorism, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, eftersom enskilda åtgärder som vidtas av medlemsstaterna för att skydda sina finansiella system kan vara oförenliga med en fungerande inre marknad och med vad som föreskrivs enligt rättsstatsprincipen och unionens allmänna ordning, utan snarare, på grund av åtgärdernas omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(40)  Detta direktiv respekterar de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt rätten till skydd för privat- och familjeliv (artikel 7 i stadgan), rätten till skydd av personuppgifter (artikel 8 i stadgan) och näringsfriheten (artikel 16).

(41)  Med tanke på det brådskande behovet av att genomföra åtgärder i syfte att stärka unionens bestämmelser för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism, och på medlemsstaternas åtaganden att snabbt gå vidare med införlivandet av direktiv (EU) 2015/849, bör detta direktiv vara införlivat senast den 1 januari 2017. Av samma skäl bör ändringarna av direktiv (EU) 2015/849 och direktiv 2009/101/EG också införlivas senast den 1 januari 2017.

(41a)  Europeiska centralbanken avgav ett yttrande den 12 oktober 2016(16).

(42)  Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001(17) [och avgav ett yttrande den ...(18)].

(43)  Direktiven (EU) nr 2015/849 och 2009/101/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv (EU) 2015/849

Direktiv (EU) 2015/849 ska ändras på följande sätt:

(-1)  I artikel 2.1.3 ska led a ersättas med följande:

”a)  Revisorer, externa revisorer och skatterådgivare, eller andra personer som erbjuder tjänster och rådgivning på skatteområdet.

(-1a)  I artikel 2.1.3 ska leden d och e ersättas med följande:

”d)  Fastighetsmäklare, inbegripet hyresförmedlare.

e)  Andra personer som handlar med varor eller tjänster, i den utsträckning som betalt eller mottaget belopp är minst 10 000 EUR i kontanter, oavsett om transaktionen utfördes vid ett tillfälle eller flera tillfällen som förefaller ha samband.

(1)  I artikel 2.1punkt 3 ska följande led läggas till som led g, h, ha och hb:

”g)  Leverantörer som främst och professionellt erbjuder valutatjänster mellan virtuella valutor och fiatvalutor.

h)  Leverantörer av förvaringstjänster för identifieringsuppgifter som krävs för åtkomst av virtuella valutor.”

ha)  Personer som handlar med konstverk, konstgallerier, auktionshus och plattformar för lagring, underhåll av och handel med konstverk och övriga värdeföremål (till exempel frihamnar).

hb)  Utgivare och distributörer av elektroniska pengar.”

(1b)  I artikel 2 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4.   Vid tillämpningen av punkt 3 a ska medlemsstaterna kräva att den finansiella verksamhetens totala omsättning inte överstiger ett tillräckligt lågt tröskelvärde. Det tröskelvärdet ska fastställas på nationell nivå och bero på typen av finansiell verksamhet. Tröskelvärdet ska anmälas till kommissionen och bedömas i de riskanalyser som kommissionen och medlemsstaterna ska utföra i enlighet med artiklarna 6 och 7 i detta direktiv.”

(2)  Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

-a)  I punkt 4 ska led f ersättas med följande:

”f)  alla överträdelser enligt definitionen i medlemsstaternas nationella rätt, som är belagda med frihetsstraff eller frihetsberövande åtgärd med en högsta straffsats på mer än ett år eller, i medlemsstater som har en minimitröskel för brott i sitt rättssystem, alla brott som är belagda med frihetsstraff eller frihetsberövande åtgärd med en lägsta straffsats på mer än sex månader.”

-aa)  I punkt 4 ska följande led läggas till:

”fa)  överträdelser med anknytning till direkta och indirekta skatter enligt vad som fastställs i medlemsstaternas nationella lagstiftning, med beaktande av artikel 57 i detta direktiv.”

-ab)  I punkt 6 a i ska andra stycket ersättas med följande:

”Ett aktieinnehav på 10 % + 1 aktie eller en ägandeandel på mer än 10 % i kunden som innehas av en fysisk person ska vara en indikation på direkt ägande. Ett aktieinnehav på 10 % + 1 aktie eller en ägandeandel på mer än 10 % i kunden som innehas av en företagsenhet, som står under en eller flera fysiska personers kontroll, eller av flera företagsenheter, som står under samma fysiska persons eller personers kontroll, ska vara en indikation på indirekt ägande. Detta ska inte påverka medlemsstaternas rätt att besluta att en lägre andel kan utgöra en indikation på ägande eller kontroll. Kontroll genom andra medel får fastställas bland annat i enlighet med kriterierna i artikel 22.1–22.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU.”

aa)  I punkt 6 a ska följande led läggas till:

”ia)  Ledande befattningshavare, nominella direktörer, förvaltare och andra fullmaktsinnehavare eller agenter ska inte klassificeras som verkliga huvudmän, såvida de inte uppfyller kriterierna för en verklig huvudman.

ab)  I led 6 a ska led ii ersättas med följande:

”ii)  Om, när alla tänkbara medel har utnyttjats, enheten inte uppger identiteten på någon fysisk person som uppfyller kriterierna i led i ska de ansvariga enheterna registrera att det inte finns någon verklig huvudman och dokumentera de åtgärder som vidtas för att identifiera det verkliga huvudmannaskapet enligt led i.

Om det råder tvivel om att de identifierade personerna är de verkliga huvudmännen ska en notering om detta registreras.

De ansvariga enheterna ska dessutom identifiera och kontrollera identiteten på den relevanta fysiska person som innehar en ledande befattning och som ska identifieras som ”ledande befattningshavare” (och inte huvudman) och registrera uppgifter om alla lagliga ägare av enheten.”

ac)  I punkt 6 ska led b ersättas med följande:

”b)  När det gäller truster – alla följande personer:

i)  Instiftaren eller instiftarna.

ii)  Förvaltaren eller förvaltarna.

iii)  Beskyddaren eller beskyddarna, om sådan eller sådana finns.

iv)  . eller, om det ännu inte har fastställts vilka enskilda personer som är förmånstagare med avseende på det rättsliga arrangemanget eller enheten, de personer för vilka det rättsliga arrangemanget eller enheten främst har inrättats eller verkar.

v)  Eventuella andra fysiska personer som ytterst utövar kontroll över trusten genom direkt eller indirekt ägande eller genom andra medel.

Om någon av de ovan nämnda kategorierna i–v gäller, i stället för eller utöver fysiska personer, en eller flera juridiska enheter ska den enhetens verkliga huvudmän – enligt vad som fastställts i stycket ovan – i sin tur betraktas som en del av trustens verkliga huvudmän.”

ad)  I punkt 9 ska följande led läggas till:

”ha)  medlemmar i den offentliga förvaltningen som ansvarar för att tilldela offentliga upphandlingskontrakt som överstiger de tröskelvärden som avses i artikel 4 i direktiv 2014/24/EU.”

b)  Punkt 16 ska ersättas med följande:

”(16)  elektroniska pengar: elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.2 i direktiv 2009/110/EG, men med undantag av penningvärde enligt artikel 1.4 och 1.5 i det direktivet.”.

c)  Följande punkter ska läggas till som punkterna 18, 18a och 18b.

”(18)  virtuella valutor: en digital värderepresentation som varken emitterats av en centralbank eller en offentlig myndighet, som inte är kopplad till en rättsligt etablerad fiatvaluta, som inte har rättslig status som valuta eller pengar, men som godtas av fysiska och juridiska personer såsom medel för utbyte eller eventuellt andra syften och som kan överföras, lagras och handlas elektroniskt.

(18a)  utgivare av elektroniska pengar: ett institut enligt definitionen i artikel 2.3 i direktiv 2009/110/EG.

  18b)  leverantörer av förvaringstjänster för virtuella plånböcker : en enhet som erbjuder tjänster för att säkra privata krypteringsnycklar för sina kunders räkning, i syfte att inneha, förvara och överföra virtuella valutor.

(2a)  Följande artikel ska införas som artikel 5a:

”Artikel 5a

Medlemsstaterna ska säkerställa att nationella myndigheter, utöver de ansvariga enheterna enligt detta direktiv, vidtar skärpta åtgärder för kundkännedom enligt beskrivningen i artiklarna 13, 18a, 19 och 20 med hänsyn till tredjelandsmedborgare som ansöker om uppehållstillstånd eller medborgarskap i medlemsstaten enligt nationell lagstiftning som ger uppehållstillstånd och/eller medborgarskap till tredjelandsmedborgare i utbyte mot kapitalöverföringar, köp av egendom eller statsobligationer, eller investeringar i företagsenheter i denna medlemsstat.

(2b)  Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

a)  I punkt 2 ska leden b och c ersättas med följande:

”b)  De risker som är förknippade med varje relevant sektor, inbegripet beräkningar av de monetära volymerna av penningtvätt för var och en av dessa sektorer.

c)  De metoder som brottslingar oftast använder för att tvätta vinster från olaglig verksamhet, inbegripet de som särskilt används i transaktioner mellan medlemsstater och tredjeländer, oberoende av de sistnämndas klassificering när det gäller den förteckning som upprättas på grundval av artikel 9.2.

b)  Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.  Kommissionen ska göra den rapport som avses i punkt 1 tillgänglig för medlemsstaterna och ansvariga enheter för att hjälpa dem med att identifiera, förstå, hantera och minska riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism och så att andra berörda aktörer, inklusive nationella lagstiftare, Europaparlamentet, de europeiska tillsynsmyndigheterna och företrädare för FIU, bättre kan förstå riskerna. Rapporterna ska offentliggöras sex månader efter att de har gjorts tillgängliga för medlemsstaterna.

c)  Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.  Om de skäl som en medlemsstat tillhandahåller inte anses vara tillfredsställande för att säkerställa ett starkt system för bekämpning av penningtvätt i hela unionen eller om en medlemsstat fortsätter att underlåta att följa dessa rekommendationer, kan kommissionen även rekommendera att denna medlemsstat kräver att ansvariga enheter tillämpar skärpta åtgärder för kundkännedom vid mellanhavanden med fysiska eller juridiska personer som verkar i en sektor eller utför aktiviteter som identifieras som aktiviteter med hög risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

(2c)  Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

  a)  I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”Om en medlemsstat överlåter befogenheterna för sin myndighet enligt första stycket till andra myndigheter, särskilt myndigheter på regional och lokal nivå, ska effektiv och verkningsfull samordning säkerställas mellan alla berörda myndigheter. Om mer än en enhet inom en myndighet till vilken befogenhet överlåtits ansvarar för uppgifterna enligt första stycket ska effektiv och verkningsfull samordning säkerställas mellan de olika enheterna.”

b)  I punkt 4 ska följande punkter läggas till:

ea)  redovisa den institutionella strukturen och de breda förfarandena i sina system för penningtvätt och finansiering av terrorism, vilket bland annat omfattar finansunderrättelseenheter, skattemyndigheter och åklagare, samt de tilldelade mänskliga och ekonomiska resurserna.

eb)  göra efterfrågningar och redovisa nationella insatser och resurser (arbetskraft och budget) som anslås för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.”

c)  Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5.  Medlemsstaterna ska göra resultaten av sina riskbedömningar tillgängliga för kommissionen, de europeiska tillsynsmyndigheterna och de övriga medlemsstaterna. Andra medlemsstater kan tillhandahålla relevant ytterligare information när det är lämpligt, till den medlemsstat som utför riskbedömningen. En sammanfattning av bedömningen ska offentliggöras. Denna sammanfattning får inte innehålla säkerhetsklassade uppgifter.”

d)  Följande punkt ska läggas till som punkt 5a:

”5a.   De europeiska tillsynsmyndigheterna, via sin gemensamma kommitté, och kommissionen ska utfärda rekommendationer till medlemsstaterna om lämpliga åtgärder för att ta itu med de identifierade riskerna. Om medlemsstaterna beslutar att inte tillämpa rekommendationerna inom sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism ska de anmäla detta till de europeiska tillsynsmyndigheterna och kommissionen och ange skälen för ett sådant beslut. Om antingen de skäl som tillhandahålls inte anses vara tillfredsställande för att säkerställa ett starkt system för bekämpning av penningtvätt i hela unionen eller om en medlemsstat fortsätter att underlåta att följa dessa rekommendationer kan kommissionen även rekommendera att denna medlemsstat kräver att ansvariga enheter tillämpar skärpta åtgärder för kundkännedom vid mellanhavanden med fysiska eller juridiska personer som verkar i en sektor eller utför aktiviteter som identifieras som aktiviteter med hög risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

(2d)  Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

a)  Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 64 för att identifiera högrisktredjeländer, med beaktande av brister i både lagstiftning och faktiska administrativa och kommersiella metoder, särskilt med avseende på

a)  tredjelandets rättsliga och institutionella ram för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, framför allt

i)  kriminalisering av penningtvätt och finansiering av terrorism,

”ia)  förekomsten av robusta system som säkerställer att information om verkliga huvudmän för företag och andra enheter eller arrangemang finns att tillgå utan hinder för tredjelandets behöriga myndigheter.”

ii)  åtgärder som rör kundkännedom,

iii)  krav som rör registerhållning, och

iv)  krav som rör rapportering av misstänkta transaktioner,

b)  tredjelandets behöriga myndigheters befogenheter, förfaranden och politiska oberoende för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, inbegripet lämpliga avskräckande och effektiva straff och sanktioner, samt dess metoder för samarbete med behöriga myndigheter i medlemsstaterna eller unionen,

c)  effektiviteten hos systemet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism vid tredjelandets insatser för att ta itu med riskerna för penningtvätt eller finansiering av terrorism, inbegripet en analys av styrningsindikatorer, såsom kontroll av korruption, effektivitet i offentlig förvaltning, politisk stabilitet och frånvaro av våld och terrorism, tillsynskvalitet, rättsstatliga principer och ansvarsskyldighet.

ca)  informationsutbyte mellan EU-medlemsstaternas behöriga myndigheter

cb)  åtgärder för att skydda visselblåsare som avslöjar information kopplad till penningtvätt.”

aa)  Följande punkt ska införas som punkt 2a:

2a.  Leden a, b och c i artikel 9.2 ska beaktas av kommissionen eller en medlemsstat under förhandlingarna om handels-, associerings- och partnerskapsavtal med ett tredjeland. Det slutgiltiga avtalet ska innehålla bestämmelser om miniminormer och god förvaltning i enlighet med bilaga II i meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om en extern strategi för effektiv beskattning när det gäller bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, bättre samarbete och effektiva vedergällningsåtgärder om tredjelandet inte verkställer dessa bestämmelser.

ab)  Punkt 4 ska ersättas med följande:

4.  Kommissionen ska vid upprättandet av de delegerade akter som avses i punkt 2 göra sin bedömning när det gäller de risker som enskilda tredjeländer utgör genom att ta hänsyn till, men inte enbart förlita sig på, relevanta utvärderingar, bedömningar eller rapporter från internationella organisationer och normgivare med befogenheter på området för förebyggande av penningtvätt och bekämpning av finansiering av terrorism.”

(2e)  I artikel 10 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.   Medlemsstaterna ska förbjuda sina kreditinstitut och finansiella institut att föra anonyma konton, anonyma motböcker eller anonyma bankfack. Medlemsstaterna ska i alla händelser kräva att ägarna och förmånstagarna till befintliga anonyma konton, anonyma motböcker eller anonyma bankfack senast sex månader efter detta direktivs ikraftträdande, och under alla förhållanden innan sådana konton, motböcker eller bankfack nyttjas, omfattas av åtgärder för kundkännedom.”

(2f)  Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

a)  Led c ska ersättas med följande:

”c)  När det gäller personer som handlar med varor eller tjänster, vid enstaka transaktioner om minst 10 000 EUR i kontanter, oavsett om transaktionen utförs vid ett enda tillfälle eller flera tillfällen som förefaller ha samband.”

b)  Led e ska ersättas med följande:

e)  När det finns misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism, oavsett eventuella undantag eller tröskelbelopp. Följande varor anses vara känsliga när det gäller penningtvätt eller finansiering av terrorism: olja, vapen, ädelmetaller, tobaksprodukter, kulturella artefakter och andra föremål av arkeologisk, historisk, kulturell och religiös betydelse eller sällsynt vetenskapligt värde, samt elfenben och skyddade arter.”

(3)  Artikel 12 ska ändras på följande sätt:

a)  Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)  I första stycket ska led a, b och e ersättas med följande :

”a)  Betalningsinstrumentet kan inte återuppladdas eller har en månatlig gräns för betalningstransaktioner på 150 euro som endast kan användas i unionen.

b)  Det högsta belopp som lagras elektroniskt överstiger inte 150 euro.”

e)  Utgivaren utför övervakning och säkerställer spårbarheten av transaktionen eller affärsförbindelsen så noga att denne kan upptäcka ovanliga eller misstänkta transaktioner.”

ii)  Andra stycket ska utgå.

b)  Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Medlemsstaterna ska se till att undantaget i punkt 1 inte är tillämpligt vid kontantinlösen eller kontantuttag av de elektroniska pengarnas penningvärde om detta överstiger 50 EUR.”

c)  Följande punkt ska läggas till som punkt 3:

”3. Medlemsstaterna ska se till att unionens kreditinstitut och finansiella institut i egenskap av förvärvare endast godtar betalningar med förbetalda kort som utfärdats i ett tredjeland om dessa kort uppfyller krav motsvarande dem som anges i leden a, b och c i första stycket i artikel 13.1 och artikel 14, eller kan anses uppfylla kraven i punkterna 1 och 2 i den här artikeln. Informationen ska övervakas regelbundet och finansinstitut ska avsätta lämpliga resurser för att utföra denna uppgift.”

(4)  Artikel 13.1 a ska ersättas med följande:

”a)  Identifiering av kunden och kontroll av dennes identitet utifrån handlingar, uppgifter eller information som erhållits från en tillförlitlig och oberoende källa, inklusive, i förekommande fall, medel för elektronisk identifiering enligt förordning (EU) nr 910/2014(19) eller andra processer för fjärridentifiering som har erkänts och godkänts av den behöriga myndigheten.”

(4a)  I artikel 13.1 ska följande led läggas till:

”aa) Granskning av kundens och den verkliga huvudmannens namn mot EU:s sanktionslista.

(4b)  I artikel 13 ska följande punkt 6a läggas till:

”6a.   Medlemsstaterna ska säkerställa att affärsförbindelsen vägras eller upphör när åtgärder för kundkännedom, enligt beskrivningen i denna artikel, inte tillåter identifiering av den verkliga huvudmannen, eller när det finns rimligt tvivel om att den eller de personer som har identifierats är verklig(a) huvudman/huvudmän, och att inga transaktioner genomförs.

(5)  I artikel 14 ska punkt 5 ersättas med följande:

”5. Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga enheter vidtar åtgärder för kundkännedom inte bara gentemot alla nya kunder utan även vid lämpliga tidpunkter gentemot befintliga kunder, efter en riskkänslighetsanalys, bland annat när en kunds relevanta omständigheter förändras eller om den ansvariga enheten har en skyldighet att under det berörda kalenderåret kontakta kunden för att granska alla uppgifter om den verkliga huvudmannen, särskilt enligt direktiv 2011/16/EU.” Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga enheter kontaktar kunden i syfte att kontrollera uppgifterna avseende de verkliga huvudmännen senast ... [ett år efter dagen för detta direktivs ikraftträdande]:”

(6)  I artikel 18.1 ska första stycket ersättas med följande:

”I de fall som avses i artiklarna 18a–24 och i andra fall av större risker som medlemsstaterna eller ansvariga enheter konstaterat, ska medlemsstaterna kräva att de ansvariga enheterna vidta skärpta åtgärder för kundkännedom för att hantera och minska sådana risker på lämpligt sätt.”

(6a)  I artikel 18 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.  Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga enheter granskar bakgrunden till och syftet med alla transaktioner som uppfyller något av följande villkor:

i)  De är komplexa transaktioner.

ii)  De är ovanligt stora transaktioner.

iii)  De genomförs enligt ett ovanligt transaktionsmönster.

iv)  De förefaller inte ha ett helt lagligt syfte.

Ansvariga enheter ska särskilt skärpa övervakningen av affärsförbindelsen för att avgöra om dessa transaktioner eller aktiviteter framstår som misstänkta.”

(7)  Följande artikel ska införas som artikel 18a:

”Artikel 18a

1.  När det gäller affärsförbindelser eller transaktioner med högrisktredjeländer ska medlemsstaterna kräva att, när de har att göra med fysiska personer eller juridiska enheter som är etablerade i tredjeländer som identifierats som högrisktredjeländer i enlighet med artikel 9.2, de ansvariga enheterna åtminstone använder samtliga följande skärpta åtgärder för kundkännedom:

a)  Se till att få ytterligare information om kunden, inbegripet om den/de verkliga huvudmannen/huvudmännen.

b)  Se till att få ytterligare information om affärsförbindelsens avsedda form.

c)  Se till att få information om varifrån kundens, inbegripet huvudmannens/huvudmännens medel eller förmögenhet kommer.

d)  Se till att få information om skälen till planerade eller genomförda transaktioner.

e)  Inhämta godkännande från den högsta företagsledningen att inleda eller fortsätta en affärsförbindelse.

f)  Förstärka övervakningen av affärsförbindelserna genom att öka antalet kontroller och förbättra tidpunkterna för deras genomförande samt välja ut de transaktionsmönster som bör analyseras ytterligare.

g)  Kräva att den första betalningen genomförs genom ett konto i kundens namn hos en bank som är underställd liknande kontrollkrav.

1a.  Utöver de åtgärder som anges i punkt 1 ska medlemsstaterna tillämpa en av följande åtgärder på tredjeländer som identifierats som högrisktredjeländer i enlighet med artikel 9.2 i överensstämmelse med unionens internationella åtaganden:

a)   Kräva förstärkt tillsynsgranskning eller extern revision för dotterbolag och filialer för finansinstitut belägna i det berörda landet.

b)   Kräva skärpta krav på extern revision av finanskoncerner när det gäller samtliga deras filialer och dotterbolag i det berörda landet.

2.  Utöver de åtgärder som anges i punkterna 1 och 1a och i enlighet med unionens internationella åtaganden får medlemsstaterna kräva att ansvariga enheter, när de har att göra med fysiska personer eller juridiska enheter som är etablerade i tredjeländer som identifierats som högrisktredjeländer i enlighet med artikel 9.2 tillämpar en eller flera ytterligare riskreducerande åtgärder:

a)  Kräva att finansinstituten tillämpar ytterligare skärpta åtgärder för kundkännedom.

b)  Införa relevanta förbättrade mekanismer för rapportering, eller systematisk rapportering, av finansiella transaktioner.

c)   Begränsa affärsförbindelser eller finansiella transaktioner med fysiska personer eller juridiska enheter från de angivna länderna.

ca)  Se till att det finns stabila system för att garantera att de behöriga myndigheterna har tillgång till ett minimum av nödvändig information om de slutliga förmånstagarna, utan några hinder som är kopplade till det nationella system eller den förvaltning som används som förevändning att vägra att lämna ut information.

3.  Utöver de åtgärder som anges i punkt 1 och 1a får medlemsstaterna tillämpa en av följande åtgärder på tredjeländer som identifierats som högrisktredjeländer i enlighet med artikel 9.2 i enlighet med unionens internationella åtaganden:

a)  Vägra upprättandet av dotterbolag, filialer eller representationskontor för finansiella institut från det berörda landet, eller på annat sätt ta hänsyn till att det berörda finansinstitutet är från ett land som inte har tillfredsställande system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

b)  Förbjuda finansiella institut att upprätta dotterbolag, filialer eller representationskontor i det berörda landet, eller på annat sätt ta hänsyn till att det berörda dotterbolaget eller representationskontoret skulle befinna sig i ett land som inte har tillfredsställande system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

c)  Förbjuda finansiella institut att anlita tredjeparter belägna i det berörda landet för att genomföra delar av förfarandet för kundkännedom.

d)  Kräva att finansiella institut undersöker, ändrar eller, om nödvändigt, avbryter korrespondentförbindelser med finansiella institut i det berörda landet.

4.  När medlemsstaterna antar och tillämpar de åtgärder som avses i punkterna 2 och 3 ska de, där så är lämpligt, beakta relevanta utvärderingar, bedömningar eller rapporter från internationella organisationer och normgivare med befogenheter på området förebyggande av penningtvätt och bekämpning av finansiering av terrorism när det gäller de risker som enskilda tredjeländer utgör.

5.  Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen före antagandet eller tillämpningen av de åtgärder som anges i punkterna 2 och 3.”.

(7a)   I artikel 20 b ska led ii ersättas med följande:

”ii)  Vidtar lämpliga åtgärder för att fastställa varifrån förmögenheten och medlen härstammar som förknippas med affärsförbindelser eller transaktioner med sådana personer, inbegripet den företagsstruktur som används för affärsförbindelser eller transaktioner.

(7b)  Följande artikel ska införas som artikel 20a:

”Artikel 20a

1.  Medlemsstaterna ska anta nationell lagstiftning i vilken det föreskrivs att förteckningar ska upprättas över personer i en politiskt utsatt ställning som är bosatta på deras territorium.

2.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna och genom insamling av uppgifter som har lämnats av medlemsstaterna och internationella organisationer sammanställa en förteckning över personer i en politiskt utsatt ställning som är bosatta i EU. Behöriga myndigheter och ansvariga enheter ska ha tillgång till förteckningen.

3.  Punkterna 1 och 2 ska inte undanta ansvariga enheter från deras skyldighet att genomföra åtgärder för kundkännedom och ansvariga enheter ska inte uteslutande förlita sig på denna information i tron att den är tillräcklig för att uppfylla dessa skyldigheter.

4.  Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att förhindra handel med information i kommersiellt syfte om personer i en politiskt utsatt ställning, eller personer som anförtros eller har anförtrotts en framstående funktion av en internationell organisation.

(7c)  Artikel 22 ska ersättas med följande:

”Om en person i politiskt utsatt ställning inte längre har en viktig offentlig funktion i en medlemsstat eller ett tredjeland eller i en internationell organisation ska ansvariga enheter, åtminstone under 36 månader, vara skyldiga att beakta om personen fortfarande utgör en risk och tillämpa motsvarande lämpliga riskkänslighetsåtgärder tills personen inte längre anses utgöra någon specifik risk för personer i politiskt utsatt ställning.”

(7d)  I artikel 26 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.   Medlemsstaterna ska förbjuda ansvariga enheter att anlita tredje parter som är etablerade i högrisktredjeländer. ▌”

(8)  I artikel 27 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.  Medlemsstaterna ska se till att ansvariga enheter som kunden hänvisas till vidtar lämpliga åtgärder för att se till att tredjeparten omedelbart på begäran tillhandahåller relevanta kopior av identifierings- och kontrolluppgifter, inklusive, i förekommande fall, uppgifter som erhålls via medel för elektronisk identifiering enligt förordning (EU) nr 910/2014 eller några andra fjärridentifieringsprocesser som har erkänts och godkänts av den behöriga myndigheten, och annan relevant dokumentation rörande kundens eller den verkliga huvudmannens identitet.

(8a)  I artikel 28 ska led c ersättas med följande:

”c)  Det effektiva genomförandet av de krav som avses i led b övervakas på koncernnivå av en behörig myndighet i hemmedlemsstaten ▌.”

(9)  Artikel 30 ska ändras på följande sätt:

-a)  I punkt 1 ska följande stycke läggas till:

”Medlemsstaterna ska se till att ägare till aktier eller rösträtter eller ägarandelar i företag eller andra juridiska personer, inbegripet genom innehavaraktier, eller genom kontroll på andra sätt, redovisar för dessa enheter huruvida de innehar intresset i sitt eget namn och för egen räkning eller på någon annan persons vägnar. Om de agerar på någon annans vägnar ska de för registret uppge identiteten på den person på vars vägnar de agerar. Medlemsstaterna ska säkerställa att de fysiska personer som innehar positionen som ledande befattningshavare i företag eller andra juridiska personer redovisar för dessa enheter huruvida de innehar positionen i sitt eget namn eller på en annan persons vägnar. Om de agerar på någon annans vägnar ska de för registret uppge identiteten på den person på vars vägnar de agerar.

-aa)  Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.  Medlemsstaterna ska kräva att de uppgifter som återfinns i det centrala register som avses i punkt 3 är adekvata, korrekta och aktuella. Medlemsstaterna ska införa mekanismer för att säkerställa att informationen i registret regelbundet verifieras. Ansvariga enheter, finansunderrättelseenheter och behöriga myndigheter ska rapportera alla påträffade avvikelser mellan uppgifterna om verkligt huvudmannaskap i de centrala registren och motsvarande uppgifter som insamlats inom ramen för deras förfaranden eller utredningar för kundkännedom.”

a)  ▌Punkt 5 ska ersättas med följande:

Medlemsstaterna ska se till att uppgifterna om verkligt huvudmannaskap är tillgängliga gratis i samtliga fall för

a)  behöriga myndigheter och FIU utan inskränkning,

b)  ansvariga enheter, inom ramen för åtgärder för kundkännedom i enlighet med kapitel II,

aa)  Följande punkt ska införas som punkt 5a:

”5a.   Uppgifterna i det register som avses i punkt 3 i denna artikel med avseende på företag och andra juridiska personer än de som avses i artikel 1a a i direktiv (EG) 2009/101 ska finnas offentligt tillgängliga.

Dessa offentligt tillgängliga uppgifter ska bestå åtminstone av namn, födelsedatum, nationalitet, hemvist, kontaktuppgifter (utan att hemadress anges), art och omfattning på de förmånsintressen som den verkliga huvudmannen enligt definitionen i artikel 3.6 a innehar.

Vid tillämpningen av denna punkt ska tillgången till uppgifterna om verkligt huvudmannaskap vara förenlig med uppgiftsskyddsbestämmelserna och standarderna för öppna data och omfattas av ett krav på registrering online. Medlemsstaterna får införa en avgift för att täcka administrativa kostnader.”

b)  Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6.  Det centrala registret som avses i punkt 3 ska möjliggöra snabb och obegränsad åtkomst för behöriga myndigheter och finansunderrättelseenheter till all information som finns i det centrala registret, utan begränsningar och utan att den berörda enheten varnas. Det ska också ge ansvariga enheter snabb tillgång när de vidtar åtgärder för kundkännedom i enlighet med kapitel II.

Behöriga myndigheter som ges tillgång till det centrala register som avses i punkt 3 ska vara de myndigheter som har ansvar för att bekämpa penningtvätt eller finansiering av terrorism, inklusive skattemyndigheter, tillsynsmyndigheter och myndigheter som har till uppgift att utreda och lagföra penningtvätt, associerade förbrott och finansiering av terrorism, samt spårande och beslag eller frysning och förverkande av tillgångar som härrör från brott.”.

ba)  Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8.   Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga enheter inte uteslutande förlitar sig på det centrala register som avses i punkt 3 för att uppfylla kraven avseende åtgärder för kundkännedom i enlighet med kapitel II. Vid uppfyllandet av dessa krav ska en riskbaserad metod användas. När ett kundförhållande etableras till ett företag eller någon annan juridisk enhet som är föremål för registrering av uppgifter om verkligt huvudmannaskap i enlighet med punkt 3 ska de ansvariga enheterna samla in bevis på registrering.”

c)  Punkterna 9 och 10 ska ersättas med följande:

”9.  I undantagsfall som fastställs i nationell lagstiftning kan medlemsstaterna, om den tillgång som avses i punkt 5 b och punkt 5a skulle utsätta den verkliga huvudmannen för risk för bedrägeri, kidnappning, utpressning, våld eller hotelser, eller om den verkliga huvudmannen är minderårig eller på annat sätt oförmögen, föreskriva ett undantag från sådan tillgång till alla eller vissa av uppgifterna om verkligt huvudmannaskap från fall till fall. Medlemsstater ska se till att dessa undantag beviljas efter en noggrann bedömning av omständigheternas exceptionella karaktär, och bedömningen ska på begäran göras tillgänglig för kommissionen. Undantag ska regelbundet omprövas i syfte att undvika missbruk. När ett undantag beviljas måste detta klart och tydligt anges i registret. Rätten till en administrativ omprövning av undantagsbeslut och till effektiva rättsmedel ska garanteras. Medlemsstaterna ska årligen publicera statistik över antalet beviljade undantag och angivna skäl och rapportera in uppgifterna till kommissionen.

Undantag som beviljas enligt denna punkt ska inte tillämpas på kreditinstitut och finansiella institut och på de ansvariga enheter som avses i artikel 2.1.3 b och som är offentliga tjänstemän.

10.  Medlemsstaterna ska se till att de centrala register som avses i punkt 3 i denna artikel är sammankopplade via den centrala europeiska plattform som inrättats genom artikel 4a.1 i direktiv 2009/101/EG. Uppkopplingen av medlemsstaternas centrala register till plattformen ska inrättas i enlighet med de tekniska specifikationer och förfaranden som fastställts genom genomförandeakter som antagits av kommissionen i enlighet med artikel 4c i direktiv 2009/101/EG.

Medlemsstaterna ska se till att den information som avses i punkt 1 i denna artikel är tillgänglig genom det system för sammankoppling av register som inrättats genom artikel 4a.2 i direktiv 2009/101/EG i enlighet med medlemsstaternas nationella lagar för genomförande av punkt 5 i denna artikel.

Den information som avses i punkt 1 i denna artikel ska vara tillgänglig via de nationella registren och genom systemet för sammankoppling av register i tio år efter det att bolaget eller den andra juridiska enheten har strukits ur registret. Medlemsstaterna ska samarbeta med varandra och med kommissionen i syfte att genomföra olika typer av tillträde i enlighet med punkt 5.”

ca)  Följande punkt ska läggas till som punkt 10a:

”10a.  Medlemsstaterna ska säkerställa att bolag och andra juridiska enheter som bildas utanför deras territorium och/eller jurisdiktion är skyldiga att erhålla och inneha adekvat, korrekt och aktuell information om deras verkliga huvudmannaskap, inbegripet uppgifter om deras huvudmannaintressen, och lämna denna information till det offentliga registret på liknande villkor som de som beskrivs i punkterna 1, 3, 5 och 6 i denna artikel och i artikel 7b i direktiv 2009/101/EG under följande omständigheter:

a)  När företaget eller den juridiska enheten öppnar ett bankkonto eller begär ett lån i medlemsstaten.

b)  När företaget eller den juridiska enheten förvärvar fast egendom, genom köp eller på annat lagligt sätt, t.ex. donation.

c)  När företaget eller den juridiska enheten är part i en handelstransaktion vars giltighet enligt nationell lagstiftning är beroende av en viss formalitet eller bekräftelseakt, t.ex. intyg av en notarie.

Medlemsstaterna ska införa tillfredsställande sanktioner för underlåtenhet att uppfylla registreringsskyldigheten i enlighet med denna punkt, t.ex. att kontraktet annulleras.”

(10)  Artikel 31 ska ändras på följande sätt:

a)  Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.  Medlemsstaterna ska se till att denna artikel gäller för truster eller andra typer av rättsliga arrangemang med trustliknande struktur eller funktioner, såsom bland annat fiducie, Treuhand, waqf eller fideicomiso, Stiftung, Privatstiftung, Usufruct Fiducia och alla andra existerande eller framtida rättsliga arrangemang som kan likställas med dessa strukturellt eller funktionellt. Medlemsstaterna ska definiera de karaktäristiska egenskaperna för att avgöra om rättsliga arrangemang har en struktur eller funktioner som liknar truster och andra arrangemang som avses i detta stycke.

Varje medlemsstat ska kräva att förvaltare av truster (express), eller personer som innehar motsvarande eller liknande positioner i andra typer av de rättsliga arrangemang som avses i första stycket, som skapats, förvaltas eller är verksamt i den berörda medlemsstaten, ska inhämta och förfoga över adekvata, korrekta och aktuella uppgifter om trustens verkliga huvudmannaskap. I dessa uppgifter ska ingå identiteten hos alla verkliga huvudmän enligt leden b och c i artikel 3.6.

aa)  Punkt 2 ska ersättas med följande:

2.  Medlemsstaterna ska se till att förvaltare eller personer som innehar motsvarande eller liknande positioner i andra typer av rättsliga arrangemang enligt första stycket i artikel 31.1 lämnar uppgift om sin status och tillhandahåller de uppgifter som avses i punkt 1 till ansvariga enheter med nödvändig skyndsamhet ▌,

ab)  Punkt 3 ska ersättas med följande:

3.  Medlemsstaterna ska kräva att behöriga myndigheter och FIU med nödvändig skyndsamhet kan få tillgång till de uppgifter som avses i punkt 1. Ansvariga enheter, finansunderrättelseenheter och behöriga myndigheter ska rapportera alla påträffade avvikelser mellan uppgifterna om verkligt huvudmannaskap i de centrala registren och motsvarande uppgifter som insamlats inom ramen för deras förfaranden eller utredningar för kundkännedom.”

b)  Följande punkt ska införas som punkt 3a:

”3a.  Den information som avses i punkt 1 ska hållas i ett centralt register enligt artikel 30.3 som inrättats av varje medlemsstat det rättsliga arrangemanget enligt punkt 1 skapas, förvaltas eller drivs.”

c)  Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Medlemsstaterna ska se till att den information som finns i registret enligt punkt 3a är snabbt och obegränsat tillgänglig för behöriga myndigheter utan kostnad och finansunderrättelseenheter utan att parterna i det berörda rättsliga arrangemanget varnas. De ska också se till att ansvariga enheter har snabb tillgång till dessa uppgifter i enlighet med bestämmelserna om kundkännedom i kapitel II. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla dessa mekanismers egenskaper.

Behöriga myndigheter som ges tillgång till det centrala register som avses i punkt 3a ska vara de myndigheter som har ansvar för att bekämpa penningtvätt eller finansiering av terrorism, inklusive skattemyndigheter, tillsynsmyndigheter och myndigheter som har till uppgift att utreda och lagföra penningtvätt, associerade förbrott och finansiering av terrorism, samt beslag eller frysning och förverkande av tillgångar som härrör från brott.”.

d)  Följande punkter ska införas som punkterna 4a och 4b:

”4a.  Uppgifterna i det register som avses i punkt 3a i denna artikel med avseende på andra truster och rättsliga arrangemang enligt punkt 1 än de som avses i artikel 1a b i direktiv (EG) 2009/101 ska finnas offentligt tillgängliga ▌ .

Denna offentligt tillgängliga information ska bestå åtminstone av namn, födelsedatum, nationalitet, hemvistland, kontaktuppgifter (utan att hemadress anges), art och omfattning på de förmånsintressen som den verkliga huvudmannen enligt definitionen i leden b och c i artikel 3.6 innehar.

Vid tillämpningen av denna punkt ska tillgången till uppgifterna om verkligt huvudmannaskap vara förenlig med uppgiftsskyddsbestämmelserna och standarderna för öppna data och omfattas av ett krav på registrering online. Medlemsstaterna får införa en avgift för att täcka administrativa kostnader.

4b.  När ett kundförhållande till en trust eller något annat rättsligt arrangemang är föremål för registrering av uppgifter om verkligt huvudmannaskap i enlighet med punkt 3a ska de ansvariga enheterna samla in bevis på registrering ▌.”

da)  Punkt 5 ska ersättas med följande:

5.  Medlemsstaterna ska kräva att de uppgifter som återfinns i det centrala register som avses i punkt 4 är adekvata, korrekta och aktuella. Medlemsstaterna ska införa mekanismer för att säkerställa att informationen i registret regelbundet verifieras. Ansvariga enheter, finansunderrättelseenheter och behöriga myndigheter ska rapportera alla påträffade avvikelser mellan uppgifterna om verkligt huvudmannaskap i de centrala registren och motsvarande uppgifter som insamlats inom ramen för deras förfaranden eller utredningar för kundkännedom.”

e)  Följande punkt ska införas som punkt 7a:

”7a.  I undantagsfall som fastställs i nationell lagstiftning kan medlemsstaterna, om den tillgång som avses i punkterna 4 och 4a skulle utsätta den verkliga huvudmannen för risk för ▌ kidnappning, utpressning, våld eller hotelser, eller om den verkliga huvudmannen är minderårig eller på annat sätt oförmögen, föreskriva ett undantag från sådan tillgång till alla eller vissa av uppgifterna om verkligt huvudmannaskap från fall till fall. Medlemsstaterna ska se till att dessa undantag beviljas efter en noggrann bedömning av omständigheternas exceptionella karaktär, och bedömningen ska på begäran göras tillgänglig för kommissionen. Undantag ska regelbundet omprövas i syfte att undvika missbruk. När ett undantag beviljas måste detta klart och tydligt anges i registret. Rätten till en administrativ omprövning av undantagsbeslut och till effektiva rättsmedel ska garanteras. Medlemsstater ska årligen publicera statistik över antalet beviljade undantag och angivna skäl och rapportera in uppgifterna till kommissionen.

Undantag som beviljas enligt första stycket ska inte tillämpas på kreditinstitut och finansiella institut och de ansvariga enheter som avses i artikel 2.1.3 b som är offentliga tjänstemän.

Om en medlemsstat beslutar att inrätta ett undantag i enlighet med första stycket, får den inte begränsa de behöriga myndigheternas och finansunderrättelseenheternas tillgång till information.”

f)  Punkt 8 ska utgå.

g)  Punkt 9 ska ersättas med följande:

”9.  Medlemsstaterna ska se till att de centrala register som avses i punkt 3a i denna artikel är sammankopplade via den centrala europeiska plattform som inrättats genom artikel 4a.1 i direktiv 2009/101/EG. Uppkopplingen av medlemsstaternas centrala register till plattformen ska inrättas i enlighet med de tekniska specifikationer och förfaranden som fastställts genom genomförandeakter som antagits av kommissionen i enlighet med artikel 4c i direktiv 2009/101/EG.

Medlemsstaterna ska se till att den information som avses i punkt 1 i denna artikel är tillgänglig genom det system för sammankoppling av register som inrättats genom artikel 4a.2 i direktiv 2009/101/EG i enlighet med medlemsstaternas nationella lagar för genomförande av punkterna 4 och 5 i denna artikel.

Medlemsstaterna ska se till att endast sådana uppgifter som anges i punkt 1 och som är aktuella och motsvarar de verkliga huvudmannaförhållandena görs tillgängliga genom deras nationella register och genom systemet för sammankoppling av register, och tillgången till sådan information ska vara förenlig med uppgiftsskyddsbestämmelserna.

Den information som avses i punkt 1 i denna artikel ska vara tillgänglig via de nationella registren och genom systemet för sammankoppling av register i tio år efter det att bolaget eller det andra rättsliga arrangemanget enligt första stycket har strukits ur registret. Medlemsstaterna ska samarbeta med kommissionen i syfte att genomföra olika typer av tillträde i enlighet med punkterna 4 och 4a i denna artikel.”

h)  Följande punkt ska läggas till som punkt 10:

”10.  Vid tillämpningen av denna artikel ska ett rättsligt arrangemang enligt första stycket som liknar en trust anses vara skapad, förvaltad eller driven i varje medlemsstat där

a)  den är skapad eller styrd av medlemsstatens lag eller har sin yttersta appellationsdomstol i medlemsstatens jurisdiktion,

b)  den har koppling till medlemsstaten genom att

i)  hemvisten för en eller flera av de verkliga huvudmännen finns i den medlemsstaten,

ii)  den innehar fast egendom i den medlemsstaten,

iii)  den innehar aktier eller rösträtter eller ägarandelar i en juridisk person som är registrerad i den medlemsstaten,

iv)  den har ett bank- eller betalkonto i ett kreditinstitut som finns i den medlemsstaten.

ha)  Följande punkt ska läggas till som punkt 10a:

"10a  Medlemsstaterna ska inom 12 månader efter ikraftträdandet av detta direktiv översända uppgifter till kommissionen om de kategorier och egenskaper som har identifierats inom ramen för de rättsliga arrangemangen, och inom två månader efter periodens utgång bör kommissionen publicera den konsoliderade förteckningen över sådana rättsliga arrangemang i Europeiska unionens officiella tidning. Senast den 26 juni 2020 ska kommissionen lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet där det framgår om alla rättsliga arrangemang med trustliknande struktur eller funktion som omfattas av medlemsstaternas lagstiftning har identifierats i vederbörlig ordning och blivit föremål för de krav som fastställts i detta direktiv. När så är lämpligt ska kommissionen vidta nödvändiga åtgärder beträffande rapportens resultat.”

(11)  Artikel 32 ska ändras på följande sätt:

a)  I punkt 3 första stycket ska fjärde meningen ersättas med följande:

”Finansunderrättelseenheter ska kunna begära, erhålla och utnyttja ytterligare uppgifter från alla ansvariga enheter.”

b)  Följande punkt ska läggas till som punkt 9:

”9.  Inom ramen för sina uppgifter ska varje finansunderrättelseenhet från varje ansvarig enhet, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 53, kunna erhålla information för det ändamål som anges i punkt 1 i denna artikel, även om den ansvariga enheten inte har lämnat in en rapport i enlighet med artikel 33.1 a.

(12)  Följande artikel ska införas som artikel 32a:

”Artikel 32a

1.  Medlemsstaterna ska införa automatiska centraliserade mekanismer, t.ex. centrala register eller centrala elektroniska datasöksystem, som gör det möjligt att snabbt fastställa identiteten för fysiska eller juridiska personer som innehar eller kontrollerar betalkonton enligt definition i direktiv 2007/64/EG, finansiella instrument enligt definition i direktiv 2014/65/EU och bankkonton och bankfack som innehas av ett kreditinstitut inom deras territorium. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om egenskaperna hos dessa nationella mekanismer.

2.  Medlemsstaterna ska se till att de uppgifter som återfinns i de centrala mekanismer som avses i punkt 1 är direkt tillgängliga på nationell nivå och för finansunderrättelseenheter och behöriga myndigheter för fullgörandet av dessas skyldigheter enligt detta direktiv. Medlemsstaterna ska se till att varje finansunderrättelseenhet inom rimlig tid kan tillhandahålla information som förekommer i de centraliserade mekanismer som avses i punkt 1 till andra finansunderrättelseenheter, i enlighet med artikel 53.

3.  Följande information ska finnas tillgänglig och vara sökbara via de centraliserade mekanismer som avses i punkt 1:

–  För innehavaren av kundkontot och alla personer som förmodas agera i kundens namn: namn, kompletterat med övriga identifieringsuppgifter som krävs enligt nationell lagstiftning som införlivar artikel 13.1 a eller ett unikt identifieringsnummer.

–  För den verkliga huvudmannen för innehavaren av kundkontot: namn, kompletterat med övriga identifieringsuppgifter som krävs enligt nationell lagstiftning som införlivar artikel 13.1 b eller ett unikt identifieringsnummer.

–  För bank- eller betalkontot: IBAN-nummer och datumet för kontots öppnande och avslutande.”.

För bankfacket: namn och längd på hyresperioden.

3a.  Senast den 26 juni 2019 ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet lämna en rapport med en bedömning av villkoren och de tekniska specifikationerna och förfarandena för att säkerställa säker och effektiv sammankoppling av de centrala registren. Den rapporten ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag. ”.

(12a)  Följande artikel ska införas som artikel 32b:

”Artikel 32b

1.  Medlemsstaterna ska införa automatiska centraliserade mekanismer, t.ex. centrala register eller centrala elektroniska datasöksystem, som gör det möjligt att snabbt fastställa identiteten för fysiska eller juridiska personer som innehar eller kontrollerar mark och byggnader inom deras territorium. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om egenskaperna hos dessa nationella mekanismer.

2.  Medlemsstaterna ska se till att de uppgifter som återfinns i de centrala mekanismer som avses i punkt 1 är direkt tillgängliga på nationell nivå och för finansunderrättelseenheter och behöriga myndigheter. Medlemsstaterna ska se till att varje finansunderrättelseenhet inom rimlig tid kan tillhandahålla information som förekommer i de centraliserade mekanismer som avses i punkt 1 till andra finansunderrättelseenheter, i enlighet med artikel 53.

3.  Följande information ska finnas tillgänglig och vara sökbar via de centraliserade mekanismer som avses i punkt 1:

För ägaren av den fasta egendomen och alla personer som förmodas agera i ägarens namn: namn, kompletterat med övriga identifieringsuppgifter som krävs enligt nationell lagstiftning som införlivar artikel 13.1 a eller ett unikt identifieringsnummer.

För den verkliga huvudmannen för den fasta egendomen: namn, kompletterat med övriga identifieringsuppgifter som krävs enligt nationell lagstiftning som införlivar artikel 13.1 b eller ett unikt identifieringsnummer.

För den fasta egendomen: datum för och skäl till förvärvet, hypotek och andra rättigheter än ägandet.

För marken: lokalisering, tomtnummer, markkategori (aktuell marksituation), tomtområde (landområde).

För byggnader: lokalisering, tomtnummer, byggnadsnummer, typ, struktur, våning.

4.  Medlemsstaterna ska samarbeta sinsemellan och med kommissionen för att senast den 1 januari 2018 inrätta ett europeiskt fastighetsregister i enlighet med punkt 1 på grundval av European Land Information Service (Eulis).”

(12b)  Följande artikel ska införas som artikel 32c:

”Artikel 32c

1.  Medlemsstaterna ska införa automatiska centraliserade mekanismer, t.ex. centrala register eller centrala elektroniska datasöksystem, som gör det möjligt att snabbt fastställa identiteten för fysiska eller juridiska personer som innehar eller kontrollerar livförsäkringar eller investeringsrelaterade tjänster såsom försäkringar med premieåterbetalning inom deras territorium. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om egenskaperna hos dessa nationella mekanismer.

2.  Medlemsstaterna ska se till att de uppgifter som återfinns i de centrala mekanismer som avses i punkt 1 är direkt tillgängliga på nationell nivå och för finansunderrättelseenheter och behöriga myndigheter. Medlemsstaterna ska se till att varje finansunderrättelseenhet inom rimlig tid kan tillhandahålla information som förekommer i de centraliserade mekanismer som avses i punkt 1 till andra finansunderrättelseenheter, i enlighet med artikel 53.

3.  Följande information ska finnas tillgänglig och vara sökbara via de centraliserade mekanismer som avses i punkt 1:

För avtalsparter och alla personer som förmodas agera i avtalspartens namn: namn, kompletterat med övriga identifieringsuppgifter som krävs enligt nationell lagstiftning som införlivar artikel 13.1 a eller ett unikt identifieringsnummer.

För livförsäkringen verkliga förmånstagare: namn, kompletterat med övriga identifieringsuppgifter som krävs enligt nationell lagstiftning som införlivar artikel 13.1 b eller ett unikt identifieringsnummer.

För livförsäkringsavtal: datum för ingående av avtal och försäkrat belopp.

4.  Senast den 26 juni 2019 ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet lämna en rapport med en bedömning av villkoren och de tekniska specifikationerna och förfarandena för att säkerställa säker och effektiv sammankoppling av de centrala registren. Den rapporten ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.”

(13)  Artikel 33 ska ändras på följande sätt:

a)  I punkt 1 ska inledningen ersättas med följande:

”1.  Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga enheter, och i tillämpliga fall deras styrelseledamöter, anställda och inhyrda externa konsulter och branschkunniga, utan dröjsmål samarbetar fullt ut genom att”

aa)  I artikel 33.1 ska led b ersättas med följande:

”b)  på en finansunderrättelseenhets begäran direkt ge den all nödvändig information.”

(13a)  Artikel 34 ska ändras på följande sätt:

a)  Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.   Medlemsstaterna ska inte tillämpa de skyldigheter som föreskrivs i artikel 33.1 på notarier, andra oberoende jurister, revisorer och skatterådgivare, endast i den strikta utsträckning som ett sådant undantag gäller information som dessa får eller erhåller från en klient i samband med att de utreder dennes rättsliga ställning, försvarar eller företräder denne i eller rörande rättsliga förfaranden, om sådana uppgifter fås eller inhämtas före, under eller efter sådana förfaranden.

I fall av skatteundandragande, skatteflykt och skattebedrägeri, och utan att det påverkar oskuldspresumtionen och rätten till en rättvis rättegång, ska medlemsstaterna säkerställa att dessa yrkeskategorier dokumenterar de åtgärder som vidtagits för att vid behov kunna förelägga belägg för att arbetsrelaterade uppgifter verkligen har utförts.

aa)  Följande punkt ska läggas till som punkt 2a:

”2a.  Självreglerande organ som utsetts av medlemsstaterna enligt punkt 1 ska publicera en årsrapport med uppgifter avseende

a)  vidtagna åtgärder enligt artiklarna 58, 59 och 61,

b)  antalet mottagna rapporter om överträdelser,

c)  antalet framlagda rapporter till finansunderrättelseenheter,

d)  omfattning och beskrivning av vidtagna åtgärder för kontroll av ansvariga enheters fullgörande av sina skyldigheter enligt

i.  artiklarna 10–24 (åtgärder för kundkännedom),

ii.  artiklarna 33, 34 och 35 (rapportering av misstänkta transaktioner),

iii.  artikel 40 (registerhållning), och

iv.  artiklarna 45 och 46 (interna kontroller).”

(13b)  Artikel 37 ska ersättas med följande:

Om en ansvarig enhet, eller en anställd eller en styrelseledamot vid en sådan ansvarig enhet, finansunderrättelseenheter eller andra relevanta offentliga organ i god tro röjer uppgifter i enlighet med artiklarna 33 och 34 ska detta inte innebära en överträdelse av någon regel om tystnadsplikt som följer av avtal, lag eller annan författning och ska detta inte medföra ansvar för den ansvariga enheten eller dess styrelseledamöter eller anställda, även under omständigheter där de inte var medvetna om de exakta bakomliggande brottsliga handlingarna och oavsett om någon olaglig verksamhet faktiskt förekom.

(13c)  Artikel 38 ska ändras på följande sätt:

a)  Punkt 1 ska ersättas med följande:

Medlemsstaterna ska se till att enskilda personer, inbegripet anställda och företrädare vid den ansvariga enheten, som rapporterar misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism internt, externt eller till FIU lagligen skyddas från att utsättas för hot, vedergällningar eller fientliga handlingar och i synnerhet från ogynnsamma eller diskriminerande anställningsåtgärder, civilrättsliga krav och åtal till följd av en sådan upplysning.

aa)  Följande punkt ska läggas till som punkt 1a:

”1a.  Medlemsstaterna ska se till att enskilda personer som utsätts för hot, fientliga handlingar eller ogynnsamma eller diskriminerande anställningsåtgärder efter att ha rapporterat misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism internt eller till finansunderrättelseenheter har möjlighet att på ett säkert sätt inkomma med klagomål till respektive behörig myndighet. Medlemsstaterna ska se till att behöriga myndigheter har lagstadgad skyldighet att göra en utredning och fatta ett beslut. Rättslig prövning av beslutet ska alltid vara möjlig.

(14)  I artikel 39 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. Det förbud som fastställs i punkt 1 får inte hindra att uppgifter röjs mellan kreditinstitut och finansiella institut från medlemsstaterna, förutsatt att de tillhör samma grupp, eller mellan dessa institut och deras filialer och majoritetsägda dotterföretag belägna i tredjeländer, förutsatt att dessa filialer och majoritetsägda dotterföretag helt och hållet följer koncernens riktlinjer och rutiner, inbegripet rutiner för informationsutbyte inom koncernen, i enlighet med artikel 42 och att koncernens riktlinjer och rutiner uppfyller de krav som fastställs i detta direktiv.”

(15)  I artikel 40 ska punkt 1 ändras på följande sätt:

a)  Leden a och b ska ersättas med följande:

”a)  När det gäller åtgärder för kundkännedom: en kopia av de dokument och uppgifter som är nödvändiga för att uppfylla kraven som fastställs i fråga om åtgärder för kundkännedom i kapitel II, inklusive, i tillämpliga fall, information som erhållits med hjälp av medel för elektronisk identifiering, i enlighet med förordning (EU) nr 910/2014 eller alternativa tekniker för fjärridentifiering som kräver behöriga myndigheters godkännande, för en period på fem år efter det att affärsförbindelsen med kunden har upphört eller efter den dag då en enstaka transaktion utfördes.

b)  Styrkande handlingar och registreringar av transaktioner i form av originalhandlingar eller i rättsliga förfaranden godkända kopior enligt tillämplig nationell rätt, inklusive, i tillämpliga fall, information som erhållits med hjälp av medel för elektronisk identifiering, i enlighet med förordning (EU) nr 910/2014 eller alternativa tekniker för fjärridentifiering som kräver behöriga myndigheters godkännande, vilka behövs för att identifiera transaktioner, för en period på fem år efter det att affärsförbindelsen med kunden har upphört eller efter den dag då en enstaka transaktion utfördes.

b)  Följande stycke ska läggas till:

”Bestämmelserna i andra stycket ska också gälla för de uppgifter som är tillgängliga via de centraliserade mekanismer som avses i artikel 32a.”

(15a)  Artikel 43 ska ersättas med följande:

Behandling av personuppgifter på grundval av detta direktiv för att förebygga sådan penningtvätt och finansiering av terrorism som avses i artikel 1 ska betraktas som något som är i det allmännas intresse enligt förordning (EU) 2016/679.

(15b)  Artikel 44 ska ändras på följande sätt:

a)  Punkt 2 d ska ersättas med följande:

”d)  Uppgifter om antalet gränsöverskridande begäranden om uppgifter som har gjorts, tagits emot, avslagits och helt eller delvis besvarats av FIU, enligt specificerad redovisning per motpartsland.

aa)  Punkt 4 ska ersättas med följande:

Medlemsstaterna ska vidarebefordra statistiken som avses i punkt 2 till Eurostat och kommissionen. Eurostat ska offentliggöra en årsrapport som sammanfattar och förklarar statistiken enligt punkt 3 och som ska finnas tillgänglig på dess webbplats.

(16)  I artikel 47 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.  Medlemsstaterna ska se till att leverantörer av valutatjänster mellan virtuella valutor och fiatvalutor, förvaringstjänster för virtuella plånböcker, valutaväxlings- och checkinlösningskontor samt leverantörer av tjänster till truster eller bolag har tillstånd eller är registrerade och att tillhandahållare av speltjänster regleras.”

(16a)  Artikel 48 ska ändras på följande sätt:

a)  Punkt 1 ska ersättas med följande:

Medlemsstaterna ska i synnerhet kräva att de behöriga myndigheterna effektivt övervakar verksamheter som utövas av personer som av ansvariga enheter eller självreglerande organ har tilldelats uppgifter som rör penningtvätt och finansiering av terrorism.

aa)  Följande punkt ska införas som punkt 1a:

”1a.  Medlemsstaterna ska se till att en behörig myndighet fungerar som en strukturellt självständig tillsynsmyndighet för penningtvätt och finansiering av terrorism. Tillsynsmyndigheten avseende penningtvätt och finansiering av terrorism ska garantera tillsyn och samordning av andra behöriga myndigheters och brottsbekämpande organs arbete mot penningtvätt, inbegripet inspektioner, förebyggande arbete, kontrollverksamhet och korrigerande åtgärder. Tillsynsmyndigheten avseende penningtvätt och finansiering av terrorism ska fungera som en kontaktpunkt mellan motsvarande tillsynsmyndigheter i de andra medlemsstaterna, kommissionen och de europeiska tillsynsmyndigheterna.

ab)  Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.  Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna har tillräckliga befogenheter, exempelvis att kräva att det lämnas uppgifter som är relevanta för övervakning av efterlevnaden och för utförande av kontroller, samt har tillräckliga ekonomiska, personella och tekniska resurser för att fullgöra sitt uppdrag. Medlemsstaterna ska se till att dessa myndigheters personal håller hög yrkesmässig standard, bland annat när det gäller konfidentialitet och uppgiftsskydd, samt har stor integritet och rätt kompetens. Medlemsstaterna ska säkerställa att personalen vid dessa myndigheter har tillräckligt med regler och mekanismer till sitt förfogande för att förebygga och bestraffa intressekonflikter.”

(16b)  Följande artikel ska införas som artikel 48a:

”Artikel 48a

1.  Kommissionens experter ska utföra allmänna och specifika revisioner i medlemsstaternas behöriga myndigheter. Kommissionen får utse experter från medlemsstaterna som bistår dess egna experter. Allmänna och specifika revisioner ska utföras regelbundet. Deras huvudsakliga syfte ska vara att kontrollera att behöriga myndigheter vidtar åtgärder i enlighet med riskbedömningarna och detta direktiv. Före utförandet av sådana revisioner kan kommissionen i förväg begära att medlemsstaterna så snabbt som möjligt tillhandahåller eventuella relevanta uppgifter.

2.  Särskilda revisioner och inspektioner på ett eller flera särskilda områden får komplettera de allmänna revisionerna. Dessa särskilda revisioner och inspektioner ska främst syfta till att

a)  kontrollera genomförandet av rekommendationerna för lämpliga åtgärder avseende de risker som identifierats i riskbedömningar och får i förekommande fall inkludera inspektioner på plats av behöriga myndigheter,

b)  kontrollera behöriga myndigheters verksamhet och organisation,

c)  utreda betydande eller återkommande problem i medlemsstaterna,

d)  undersöka nödsituationer, uppkomst av problem eller nya utvecklingstendenser i medlemsstaterna.

3.  Kommissionen ska rapportera om resultatet av varje genomförd kontroll. Rapporten ska i förekommande fall innehålla rekommendationer till medlemsstaterna, för komplettering av rekommendationerna som avses i artikel 7.5a. Kommissionen ska offentliggöra rapporterna. Kommissionen ska tillhandahålla rapportutkast till relevant behörig myndighet för kommentarer, beakta dessa kommentarer vid förberedandet av en slutrapport, och offentliggöra den behöriga myndighetens kommentarer tillsammans med slutrapporten.

4.  Kommissionen ska fastställa ett årligt kontrollprogram, sända det till medlemsstaterna i förväg och rapportera om resultaten av detta. Kommissionen får ändra programmet för att beakta utvecklingen inom området för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

5.  Medlemsstaterna ska

a)  göra en lämplig uppföljning mot bakgrund av de rekommendationer som revisionerna har utmynnat i,

b)  ge allt nödvändigt stöd och tillhandahålla alla handlingar och annat tekniskt stöd som kommissionens experter begär, så att de kan genomföra revisionerna effektivt och ändamålsenligt,

c)  se till att kommissionens experter får tillträde till alla lokaler eller delar av lokaler och tillgång till uppgifter och databehandlingssystem som är av betydelse för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter.

6.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 64 för att utarbeta detaljerade regler för revisionerna.

(17)  Artikel 49 ska ersättas med följande:

”Artikel 49

Medlemsstaterna ska se till att beslutsfattare, de finansunderrättelseenheter, tillsynsmyndigheter och andra behöriga myndigheter som arbetar med bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, till exempel skattemyndigheter och rättsvårdande myndigheter, har effektiva samarbets- och samordningsmekanismer för att på nationell nivå utveckla och genomföra politik och åtgärder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, bland annat så att de kan fullgöra sin skyldighet enligt artikel 7.

(17a)  Artikel 50 ska ersättas med följande:

”De behöriga myndigheterna ska förse de europeiska tillsynsmyndigheterna med alla uppgifter de behöver för att tillåta dem att utföra sina uppgifter enligt detta direktiv. Senast den 26 juni 2017 ska de europeiska tillsynsmyndigheterna utfärda riktlinjer till behöriga myndigheter om samarbetsformerna och informationsutbytet mellan behöriga myndigheter inom ramen för tillsynen av kreditinstitut och finansinstitut som verkar gränsöverskridande avseende bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.”

(18)  I kapitel VI avsnitt 3 ska följande underavsnitt IIa läggas till:

"Underavsnitt IIa

Samarbete mellan behöriga myndigheter

Artikel 50a

Medlemsstaterna ska säkerställa utbyte av information och bistånd mellan behöriga myndigheter. Medlemsstaterna ska särskilt se till att behöriga myndigheter inte avslår en framställan om bistånd på följande grunder:

a)  Begäran bedöms även omfatta skattefrågor.

b)  Den nationella lagstiftningen kräver att ansvariga enheter ska bevara sekretessen eller tystnadsplikten, utom när de relevanta uppgifter som begärs innehas under omständigheter där sekretess eller tystnadsplikt gäller.

c)  En utredning, undersökning eller ett förfarande pågår i den anmodade medlemsstaten, såvida inte stödet skulle förhindra undersökningen, utredningen eller förfarandet.

d) Den sökande myndigheten hos motparten skiljer till sin karaktär eller ställning från den anmodade behöriga myndigheten.

Medlemsstaterna ska se till att behöriga tillsynsmyndigheter för kredit- och finansinstitut i största möjliga utsträckning samarbetar med varandra, oavsett deras respektive karaktär och ställning. Sådant samarbete innefattar också förmågan att inom ramen för den anmodade behöriga myndighetens behörighetsområde utföra undersökningar på den anmodande behöriga myndighetens vägnar, och det påföljande utbytet av information.”

(18a)  Följande artiklar ska införas som artiklarna 51a och 51b:

”Artikel 51a

Senast i juni 2017 ska kommissionen lägga fram ett lagstiftningsförslag om inrättandet av en europeisk finansunderrättelseenhet som ska samordna, bistå och stödja medlemsstaternas finansunderrättelseenheter. Denna europeiska finansunderrättelseenhet ska ge stöd till de nationella finansunderrättelseenheterna vad gäller att upprätthålla och utarbeta den tekniska infrastrukturen för att säkra informationsutbyte, bistå dem med gemensamma analyser vid gränsöverskridande fall och ta fram egna fallanalyser samt samordna det arbete som medlemsstaternas finansunderrättelseenheter utför vid gränsöverskridande fall. I detta syfte ska de nationella finansunderrättelseenheterna automatiskt utbyta information med denna europeiska finansunderrättelseenhet när de utreder fall av penningtvätt. Detta lagstiftningsförslag ska beakta resultaten av kommissionens kartläggning av befogenheterna för medlemsstaternas finansunderrättelseenheter samt hindren för samarbete, i syfte att utforma ett välavvägt och skräddarsytt samarbetssystem.

Artikel 51b

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att deras finansunderrättelseenheter kan samarbeta och utbyta relevant information med sina utländska motparter.

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att deras finansunderrättelseenheter kan göra förfrågningar för utländska motparters räkning när detta skulle kunna vara relevant för en analys av finansiella transaktioner. Förfrågningarna bör åtminstone omfatta

sökningar i de egna databaserna, vilket omfattar information i samband med rapporter om misstänkta transaktioner,

sökningar i andra databaser som finansunderrättelseenheten kan ha direkt eller indirekt åtkomst till, inbegripet brottsbekämpande myndigheters databaser, offentliga databaser, administrativa databaser och kommersiellt tillgängliga databaser.

Om finansunderrättelseenheterna har befogenhet att kontakta andra behöriga myndigheter och finansinstitut ska de göra detta för att inhämta relevant information.”

(19)  Artikel 53 ska ändras på följande sätt:

a)  I punkt 1 ska följande stycke läggas till:

En begäran om upplysningar ska innehålla relevanta fakta, bakgrundsinformation, motiven till begäran och en beskrivning av hur de begärda uppgifterna ska användas.”

b)  I punkt 2 andra stycket ska andra meningen ersättas med följande:

”Denna finansunderrättelseenhet ska erhålla information i enlighet med artikel 32.9 och skyndsamt förmedla svar.”.

ba)  Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.  En FIU får endast i undantagsfall vägra att utbyta information, om utbytet skulle kunna strida mot de grundläggande principerna i dess nationella rätt. Dessa undantagsfall ska specificeras på ett sådant sätt att missbruk och onödiga begränsningar av det fria utbytet av information för analysändamål förhindras. När sådana undantagsfall åberopas ska anmodade finansunderrättelseenheter skicka en rapport till kommissionen.

bb)  Följande punkter ska införas som punkterna 3a och 3b:

”3a.  Varje medlemsstats finansunderrättelseenhet ska kvartalsvis publicera en statistiköversikt över dess samarbete och informationsutbyte med andra finansunderrättelseenheter.

3b.  Kommissionen ska utarbeta en rapport om alla hinder som behöriga myndigheter har stött på i fråga om informationsutbyte och stöd mellan myndigheter i olika medlemsstater. Denna rapport ska publiceras minst vartannat år.”

(19a)  I artikel 54 ska följande stycke läggas till:

”1a.  Medlemsstaterna ska se till att finansunderrättelseenheterna utser åtminstone en tjänsteman som ansvarar för mottagna begäranden om uppgifter eller ömsesidigt rättsligt bistånd från motsvarande enheter i andra medlemsstater, och för att dessa begäranden behandlas inom rimlig tid.”

(20)  Artikel 55 ska ändras på följande sätt:

a)  Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Medlemsstaterna ska se till att anmodade finansunderrättelseenheter omgående och så långt det är möjligt lämnar förhandsgodkännande till spridning av upplysningarna till behöriga myndigheter, oberoende av typen av förbrott. Anmodade finansunderrättelseenheter får inte vägra att lämna sitt godkännande till sådan spridning såvida inte detta skulle falla utanför tillämpningsområdet för dess bestämmelser om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, skulle kunna försvåra en brottsutredning, uppenbart skulle vara oproportionerligt i förhållande till en fysisk eller juridisk persons eller den anmodade finansunderrättelseenhetens medlemsstats legitima intressen, eller av annan anledning skulle strida mot de grundläggande principerna i den nationella rätten i den medlemsstaten. Varje vägran att lämna godkännande ska vederbörligen förklaras.”

aa)  Följande punkt ska läggas till som punkt 2a:

”2a.  Senast den 31 december 2017 ska kommissionen lägga fram ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet beträffande det nödvändiga och ändamålsenliga samarbetet mellan finansunderrättelseenheter för att samordna bekämpningen av ekonomisk brottslighet på EU-nivå via en europeisk finansunderrättelseenhet.

(21)  Artikel 57 ska ersättas med följande:

”Artikel 57

Skillnader i definitioner av förbrott i nationell lagstiftning får inte begränsa finansunderrättelseenheternas förmåga att ge stöd åt en annan finansunderrättelseenhet och får inte begränsa utbyte, spridning och användning av information i enlighet med artiklarna 53, 54 och 55.”.

(21a)  I kapitel VI avsnitt 3 ska följande underavsnitt läggas till:

"Underavsnitt IIa

Samarbete mellan behöriga myndigheter som övervakar kreditinstitut och finansiella institut och tystnadsplikt

Artikel 57a

1.  Medlemsstater ska se till att alla personer som arbetar eller har arbetat vid behöriga myndigheter som övervakar att kreditinstitut och finansiella institut efterlever detta direktiv, liksom revisorer eller experter som företräder behöriga myndigheter, omfattas av tystnadsplikt.

Ingen konfidentiell information som erhålls i tjänsten får enligt detta direktiv röjas till någon person eller myndighet utom i sammandrag eller i sammanställning som omöjliggör identifikation av enskilda ansvariga enheter, dock med förbehåll för fall som omfattas av straffrättslig lagstiftning.

2.  Punkt 1 ska inte hindra dessa behöriga myndigheter från att överföra eller utbyta information med varandra i enlighet med detta direktiv eller andra direktiv och förordningar som avser tillsyn av kreditinstitut och finansiella institut. Överföring eller utbyte av information binder den mottagande myndigheten till att i enlighet med nationell lagstiftning efterleva villkoren för tystnadsplikt i punkt 1.

3.  Enligt punkt 1 ska behöriga myndigheter som mottar konfidentiell information endast använda denna information

för att fullgöra sina skyldigheter enligt detta direktiv, inbegripet utkrävande av påföljder,

för att fullgöra sina skyldigheter enligt andra direktiv eller förordningar, inbegripet utkrävande av påföljder,

vid överklagande av ett beslut som fattats av den behöriga myndigheten, inbegripet domstolsförfaranden,

vid domstolsförfaranden som har inletts enligt särskilda bestämmelser i unionsrätten, antagna med avseende på kreditinstitut och finansiella institut.

4.  Medlemsstaterna ska se till att behöriga tillsynsmyndigheter för kredit- och finansinstitut i största möjliga utsträckning samarbetar med varandra, oavsett deras respektive karaktär och ställning. Sådant samarbete innefattar också förmågan att inom ramen för den anmodade behöriga myndighetens behörighetsområde utföra undersökningar på den anmodande behöriga myndighetens vägnar, och det påföljande utbytet av information.

5.  Medlemsstaterna får ingå samarbetsavtal för utbyte av konfidentiell information med behöriga myndigheter som motsvarar de behöriga myndigheter som nämns i punkt 1. Ett sådant samarbetsavtal ska ingås på ömsesidig grund och enbart om utlämnad information åtminstone omfattas av garantier om tystnadsplikt som är minst likvärdiga med dem som avses i punkt 1. Utbyte av konfidentiell information enligt dessa samarbetsavtal ska användas i nämnda myndigheters tillsynsuppdrag.

Om informationen ursprungligen kommer från en annan medlemsstat får den inte lämnas vidare utan uttryckligt medgivande från de behöriga myndigheter som har lämnat den, och i så fall endast i det syfte som avsågs när dessa myndigheter gav sitt medgivande.

Artikel 57b

1.  För att fullgöra sina skyldigheter får medlemsstaterna, utan hinder av artikel 57a.1 och 57a.3, tillåta informationsutbyte i samma medlemsstat eller i en annan medlemsstat, mellan de behöriga myndigheterna och följande:

myndigheter med ansvar för tillsyn över andra enheter i den finansiella sektorn samt myndigheter med ansvar för tillsyn över finansiella marknader,

organ som medverkar i samband med instituts likvidation och konkurs och vid liknande förfaranden,

personer med ansvar för lagstadgad revision av räkenskaperna för kreditinstitut och finansiella institut.

Den information som mottagits ska i samtliga fall omfattas av krav avseende tystnadsplikt som är minst likvärdiga med dem som avses i artikel 57a.1.

2.  Utan hinder av artikel 57a.1 och 57a.3 får medlemsstaterna, med stöd av bestämmelser i nationell rätt, tillåta att viss information lämnas ut både till andra organ inom deras nationella förvaltningar med ansvar för lagar och andra författningar om tillsyn över kreditinstitut och finansiella institut och till tillsynspersonal som företräder sådana organ.

Utlämning av sådana uppgifter bör endast göras när det är nödvändigt för övervakningen av dessa instituts efterlevnad av detta direktiv. Personer med tillgång till uppgifterna ska omfattas av krav avseende tystnadsplikt som är minst likvärdiga med dem som avses i artikel 57a.1.

3.  Medlemsstaterna ska tillåta utlämning av viss information som rör övervakning av kreditinstitutens efterlevnad av detta direktiv till parlamentariska undersökningskommittéer i det egna landet, till sin revisionsrätt och andra enheter med ansvar för undersökningar i det egna landet, på följande villkor:

a)  Att enheterna har ett klart definierat mandat enligt nationell rätt att undersöka eller granska agerandet hos myndigheter med ansvar för tillsyn av institut eller för lagar och föreskrifter om en sådan tillsyn.

b)  Att enheterna anser att informationen är nödvändig för fullgörandet av det mandat som avses i led a.

c)  De personer som har tillgång till informationen är enligt nationell lagstiftning föremål för krav avseende tystnadsplikt som är minst likvärdiga med dem som avses i artikel 57a.1.

d)  Att information som ursprungligen kommer från en annan medlemsstat inte röjs såvida inte uttryckligt medgivande ges från de behöriga myndigheter som har lämnat den, och endast för de ändamål som myndigheterna har medgett.

4.  Detta underavsnitt ska inte hindra de behöriga myndigheter som övervakar att kreditinstitut och finansiella institut efterlever detta direktiv från att överföra konfidentiell information, för fullgörandet av sina uppgifter, till andra myndigheter som ansvarar för tillsyn av kreditinstitut och finansiella institut i enlighet med andra direktiv eller förordningar, inbegripet Europeiska centralbankens agerande i enlighet med rådets förordning (EU) 1024/2013.”

(21b)   I kapitel VI avsnitt 3 ska följande underavsnitt läggas till:

"Underavsnitt IIIb

Internationellt samarbete

Artikel 57c

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga tillsynsmyndigheter för kredit- och finansinstitut samt deras brottsbekämpande myndigheter möjliggör ett så brett internationellt samarbete som möjligt med de behöriga myndigheter i tredjeländer som motsvarar de nationella behöriga myndigheterna.

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att det finns effektiva kanaler för att underlätta ett snabbt och konstruktivt utbyte direkt mellan motparterna, antingen spontant eller på begäran, av information i fråga om penningtvätt.”

(21c)  Artikel 58 ska ändras på följande sätt:

a)  I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

Medlemsstaterna ska se till att brottsbekämpande myndigheter är ordentligt informerade vid fall av överträdelser när dessa omfattas av straffrättsliga påföljder.

b)  Följande punkt ska införas:

”4a.  Medlemsstaterna ska se till att behöriga myndigheter och självreglerande organ informerar kommissionen när nationell lagstiftning inkräktar på deras tillsyns- och undersökningsbefogenheter som är nödvändiga för att de ska kunna fullgöra sitt uppdrag.”

(21d)  Artikel 59 ska ändras på följande sätt:

a)  Inledningen i punkt 1 ersätts med följande:

”1.  Medlemsstaterna ska se till att denna artikel åtminstone tillämpas på sådana överträdelser hos ansvariga enheter som omfattas av de krav som anges i”

b)  I punkt 1 ska följande stycke läggas till:

”Medlemsstaterna ska också se till att denna artikel åtminstone tillämpas på sådana överträdelser av de krav som anges i artiklarna 30 och 31 från företag och andra juridiska personer, truster och andra typer av rättsliga arrangemang med en struktur eller funktioner som liknar truster, som är allvarliga, upprepade, systematiska eller en kombination härav.”

c)  Punkt 2 c ska ersättas med följande:

”c)  I fall av allvarlig, upprepad eller systematisk karaktär, eller en kombination härav, där en ansvarig enhet är föremål för auktorisation, tillfällig indragning av auktorisering eller återkallande av auktorisering.”

d)  I punkt 3 ska följande led införas:

”ba)  Om det rör sig om fall av allvarlig, upprepad eller systematisk karaktär, eller en kombination härav, återkallande av tillstånd att bedriva verksamhet.”

(21e)  Artikel 61 ska ändras på följande sätt:

a)  Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.  Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna och de självreglerande organen etablerar effektiva och tillförlitliga mekanismer för att uppmuntra rapportering till de behöriga myndigheterna och de självreglerande organen om potentiella eller faktiska överträdelser av de nationella bestämmelser varigenom detta direktiv införlivas.

b)  I punkt 3 ska följande stycke läggas till:

”De behöriga myndigheterna ska erbjuda en eller flera säkra kommunikationskanaler för personer som vill rapportera misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism. För sådana kanaler ska det säkerställas att identiteten på de personer som lämnar information endast är känd för de behöriga myndigheterna.”

(21f)  Artikel 64 ska ersättas med följande:

a)  Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 9 och 48a ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 25 juni 2015.

b)  Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5.  En delegerad akt som antas enligt artikel 9 och artikel 48a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av en månad från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med en månad på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

(21g)  I artikel 65 ska följande stycke läggas till:

”Rapporten ska vid behov åtföljas av lämpliga förslag, inbegripet, där så är lämpligt, avseende ett förbättrat samarbete mellan kontor för återvinning av tillgångar och medlemsstater, kontantbetalningar, virtuella valutor, befogenhet att upprätta och underhålla en central databas för registrering av användarnas identitet och plånboksadresser så att de är tillgängliga för finansunderrättelseenheter, liksom formulär för självdeklaration för användare av virtuella valutor.

Före utgången av 2017 ska kommissionen sammanställa en rapport om finansunderrättelseenheternas befogenheter i medlemsstaterna och hinder för samarbete. Denna utvärdering ska innehålla bedömningen av medel för att främja gemensamma analyser vid gränsöverskridande fall och strategier för ett mer omfattande finansunderrättelsearbete inom EU. I rapporten ska om nödvändigt ingå lämpliga förslag för att komma till rätta med hinder för samarbete i fråga om tillgång till, utbyte av och användning av information. Rapporten ska innehålla en bedömning av behovet av

a)  operativ vägledning för korrekt genomförande av detta direktiv,

b)  förenklat informationsutbyte i gränsöverskridande fall,

c)  en tvistlösningsmekanism,

d)  främjande av gemensam strategisk riskanalys på EU-nivå,

e)  gemensamma arbetsgrupper för analys av gränsöverskridande fall,

f) ansvariga enheters direkta inrapportering till FIU.net,

g)  inrättande av en europeisk finansunderrättelseenhet för att öka samarbetet och samordningen mellan nationella finansunderrättelseenheter.”

(22)  I artikel 65 ska följande läggas till som andra stycke:

Rapporten ska vid behov åtföljas av lämpliga förslag, inbegripet, där så är lämpligt, avseende virtuella valutor, befogenhet att upprätta och underhålla en central databas för registrering av användarnas identitet och plånboksadresser så att de är tillgängliga för finansunderrättelseenheter, liksom formulär för självdeklaration för användare av virtuella valutor.”

(23)  I artikel 66 ska första stycket ersättas med följande:

”Direktiven 2005/60/EG och 2006/70/EG ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2017.”

(24)  I artikel 67.1 ska första stycket ersättas med följande:

Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 januari 2017. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

(24a)  I bilaga II ska inledningen i punkt 3 ersättas med följande:

”(3)  Geografiska riskfaktorer: registrering i

(25)  I bilaga III punkt 2 ska led c ersättas med följande:

”c)  Indirekta affärsförbindelser eller transaktioner utan vissa säkerhetsåtgärder såsom medel för elektronisk identifiering eller betrodda tjänster enligt förordning (EU) nr 910/2014 eller alternativa tekniker för fjärridentifiering som kräver behöriga myndigheters godkännande.”

Artikel 2

Ändringar av direktiv 2009/101/EG

Direktiv 2009/101/EG ska ändras på följande sätt:

(1)  I kapitel 1 ska följande artikel införas som artikel 1a:

”Artikel 1a

Tillämpningsområde

Åtgärder som gäller utlämnande av information om verkligt huvudmannaskap tillämpas på de lagar och andra författningar i medlemsstaterna som avser

a)  de bolag och andra juridiska enheter som avses i artikel 30 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/849(20), inbegripet de bolagsformer som avses i artikel 1 i detta direktiv ▌,

b)  truster som innefattar all egendom som innehas av, eller på uppdrag av, en person som bedriver en verksamhet som består av, eller omfattar förvaltning av truster, och som agerar som förvaltare av en trust i samband med denna verksamhet i vinstsyfte, och andra typer av rättsliga arrangemang som har en liknande struktur eller funktion som sådana truster.

(1a)  Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

a)  Följande punkt ska läggas till som punkt 18:

”aa)underlåtande att lämna korrekt och fullständig information om verkligt huvudmannaskap enligt vad som föreskrivs i artikel 7b,

b)  Följande led ska läggas till:

”ba)information om verkligt huvudmannaskap inte lämnas enligt vad som föreskrivs i artikel 7b,

c)  Följande punkt ska läggas till :

”Om skyldigheter gäller juridiska personer, ska medlemsstaterna se till att straffen tillämpas på personer i ledningsorganet och alla andra personer som enligt nationell lag bär ansvar för överträdelsen”.

(2)  I kapitel 2 ska följande artikel införas som artikel 7b:

”Artikel 7b

Utlämnande av information om verkligt huvudmannaskap

1.  Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att de enheter som avses i artikel 1a a och b i detta direktiv obligatoriskt offentliggör adekvata, korrekta och aktuella uppgifter om sina verkliga huvudmannaskap, i enlighet med artiklarna 30 och 31 i direktiv 2015/849.

Dessa uppgifter ska åtminstone bestå av den verkliga huvudmannens namn, födelsedatum, nationalitet, hemvistland och kontaktuppgifter (utan att hemadressen anges) samt arten och omfattningen av det förmånsintresse som denne innehar.

2.  Offentliggörandet av information om verkligt huvudmannaskap enligt punkt 1 ska säkerställas genom de centrala register som avses i artikel 30.3 ▌ i direktiv 2015/849.

3.  Medlemsstaterna ska se till att den information om verkligt huvudmannaskap som avses i punkt 1 i denna artikel också offentliggörs genom det system för sammankoppling av register som avses i artikel 4a.2, i överensstämmelse med uppgiftsskyddsbestämmelserna och standarderna för öppna data, och med ett krav på registrering online. Medlemsstaterna får införa en avgift för att täcka administrativa kostnader.

4.  I undantagsfall som fastställs i nationell lagstiftning kan medlemsstaterna, om den tillgång som avses i första stycket skulle utsätta den verkliga huvudmannen för risk för bedrägeri, kidnappning, utpressning, våld eller hotelser, eller om den verkliga huvudmannen är minderårig eller på annat sätt oförmögen, föreskriva ett undantag från obligatoriskt offentliggörande av alla eller vissa av uppgifterna om verkligt huvudmannaskap från fall till fall. Medlemsstater ska se till att dessa undantag beviljas efter en noggrann bedömning av omständigheternas exceptionella karaktär, och bedömningen ska på begäran göras tillgänglig för kommissionen. Undantag ska regelbundet omprövas i syfte att undvika missbruk. När ett undantag beviljas måste detta klart och tydligt anges i registret. Rätten till en administrativ omprövning av undantagsbeslut och till effektiva rättsmedel ska garanteras. Medlemsstater ska årligen publicera statistik över antalet beviljade undantag och angivna skäl och rapportera in uppgifterna till kommissionen.

5.   Personuppgifter om verkliga huvudmän enligt punkt 1 ska offentliggöras i syfte att att ge tredje parter och det civila samhället möjlighet att veta vem som är de verkliga huvudmännen, och därmed bidra till att förhindra missbruk av juridiska enheter och rättsliga arrangemang genom ökad offentlig granskning. För detta ändamål ska informationen högst vara offentligt tillgänglig via de nationella registren och genom systemet för sammankoppling av register i 10 år efter det att enheten eller arrangemanget har strukits ur registret. ”

5a.  Medlemsstaterna ska kräva att de behöriga myndigheterna bedriver en effektiv övervakning och vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kraven i denna artikel efterlevs. Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna har tillräckliga befogenheter, exempelvis att kräva att det lämnas uppgifter som är relevanta för övervakning av efterlevnaden och för utförande av kontroller, samt har tillräckliga ekonomiska, personella och tekniska resurser för att fullgöra sitt uppdrag. Medlemsstaterna ska se till att dessa myndigheters personal håller hög yrkesmässig standard, bland annat när det gäller konfidentialitet och uppgiftsskydd, samt har stor integritet och rätt kompetens.

Artikel 2a

Ändringar av direktiv 2013/36/EU

I artikel 56.1 i direktiv 2013/36/EU ska följande led läggas till:

”fa)  myndigheter som ansvarar för att övervaka att de ansvariga enheter som nämns i leden 1 och 2 i artikel 2.1 i direktiv 2015/849 efterlever detta direktiv.”

Artikel 3

Införlivande

1.  Medlemsstaterna ska senast den 1 januari 2017 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.  Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 4

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 5

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den

På Europaparlamentets vägnar  På rådets vägnar

Ordföranden  Ordföranden

(1)

Ännu ej offentliggjort i EUT.

(2)

Ännu ej offentliggjort i EUT.

(3)

Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar markeras med symbolen ▌.

(4)

  EUT C […], […], s. […].

(5)

  EUT C […], […], s. […].

(6)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och rådets och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

(7)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Europeiska säkerhetsagendan COM(2015)0185.

(8)

  Meddelande från Europeiska kommissionen till Europaparlamentet och rådet om en åtgärdsplan för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism, C0M(2016)0050.

(9)

  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/101/EG av den 16 september 2009 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 48 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (EUT L 258, 1.10.2009, s. 11).

(10)

  Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

(11)

  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(12)

  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).

(13)

  Rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (EUT L 350, 30.12.2008, s. 60).

(14)

  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).

(15)

  EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

(16)

  Ännu ej offentliggjort i EUT.

(17)

  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(18)

  EUT C …

(19)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).

(20)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och rådets och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).”


YTTRANDE från utskottet för utveckling (1.12.2016)

från utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om ändring av direktiv 2009/101/EG

(COM(2016)0450 – C8-0265/2016 – 2016/0208(COD))

Föredragande av yttrande: Elly Schlein

(Gemensamma utskottssammanträden – artikel 55 i arbetsordningen)

KORTFATTAD MOTIVERING

För att skärpa kampen mot skatteflykt har kommissionen för Europaparlamentet och rådet presenterat ett förslag som syftar till att ytterligare förstärka EU-bestämmelserna mot penningtvätt och motverka finansiering av terrorism samt förbättra transparensen gällande vem som verkligen äger företag eller truster.

Föredraganden välkomnar de ändringar som kommissionen föreslår, vilka innebär vissa steg i rätt riktning i samband med frågan om skatteundandragande och penningtvätt. Panamadokumenten har än en gång visat hur angeläget det är med effektiva bestämmelser för verifiering av verkligt huvudmannaskap för företag och andra juridiska personer. Det är särskilt utvecklingsländer som förlorar enorma belopp genom skumma överenskommelser och ett nät av korrupta verksamheter som bl.a. använder sig av anonyma skalbolag och truster.

Dock är förslaget i sin nuvarande form otillräckligt som den långtgående och snabba reaktion som medborgarna förväntar sig. Föredraganden anser att det fortfarande finns allvarliga kryphål: Inte alla truster skulle vara tvungna att uppge sina s.k. verkliga förmånstagare för allmänheten, och vissa av trusterna skulle kunna hemlighålla dem för alla som inte kan bevisa att de har ”legitima intressen”. När det gäller företag innehåller det föreliggande direktivet en klausul som innebär att om den verkliga huvudmannen inte kan identifieras kan en av cheferna namnges i stället. Även om tröskeln för verkligt huvudmannaskap har sänkts från 25 % till 10 % får en sådan förändring ringa effekt eftersom den endast berör ”passiva icke-finansiella enheter”.

Föredraganden stöder visserligen kommissionens ansträngningar, men anser att Europaparlamentet och rådet måste gå längre för att ta itu med de brister som riskerar att försvaga åtgärderna mot penningtvätt och kampen mot skatteundandragande och skatteflykt i hela världen. Om dessa kryphål inte täpps till kommer myndigheterna i utvecklingsländerna även i fortsättningen att ha svårt att tränga igenom den ansvarsdöljande ridå som skalbolag i Europa har skapat, och ha fortsatta problem med att kräva tillbaka stulna tillgångar och motverka olagliga finansiella flöden. EU bör inte försitta tillfället att ytterligare skärpa EU-bestämmelserna mot penningtvätt och förbättra transparensen, genom att också beakta de speciella behoven i utvecklingsländerna som är särskilt utsatta för den plåga som olagliga finansiella flöden innebär. En konsekvent politik för utveckling uppmanar oss att göra det möjligt för utvecklingsländerna att utnyttja sina egna inhemska resurser, särskilt genom beskattning. Endast en fullständig allmän insyn kommer att göra det möjligt för medborgare från utvecklingsländer att se till att anonyma skalbolag inte används för att smussla undan viktiga resurser för utvecklingen.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvariga utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till direktiv

Skäl 9a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(9a)  Både unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och tredjeländer, å andra sidan, delar ansvaret för kampen mot penningtvätt och finansieringen av terrorism. Samarbetet med tredjeländer bör också ytterligare koncentreras på att förstärka de finansiella systemen och administrationerna i utvecklingsländerna så att de bättre kan delta i den globala processen med skattereformer som syftar till att avskräcka från ekobrottslighet och därtill kopplad kriminell verksamhet samt genomföra mekanismer mot penningtvätt som skulle bidra till ett bättre utbyte av uppgifter och information med andra länder för att identifiera bedrägerier och terrorister.

Ändringsförslag    2

Förslag till direktiv

Skäl 21

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(21)  Den specifika faktor som avgör vilken medlemsstat som ska ansvara för övervakning och registrering av uppgifter om verkligt huvudmannaskap för truster och liknande juridiska konstruktioner bör klargöras. För att undvika att skillnader i medlemsstaternas rättssystem leder till att vissa truster inte övervakas eller registreras någonstans i EU bör alla truster och liknande juridiska konstruktioner registreras där de förvaltas. För att säkerställa en effektiv övervakning och registrering av information om de verkliga huvudmännen för truster krävs dessutom samarbete mellan medlemsstaterna.

(21)  Den specifika faktor som avgör vilken medlemsstat som ska ansvara för övervakning och registrering av uppgifter om verkligt huvudmannaskap för truster och liknande juridiska konstruktioner bör klargöras. För att undvika att skillnader i medlemsstaternas rättssystem leder till att vissa truster inte övervakas eller registreras någonstans i EU bör alla truster och liknande juridiska konstruktioner registreras där de skapas, förvaltas eller bedriver verksamhet. För att säkerställa en effektiv övervakning och registrering av information om de verkliga huvudmännen för truster krävs dessutom samarbete mellan medlemsstaterna.

Ändringsförslag    3

Förslag till direktiv

Skäl 35

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(35)  I syfte att garantera proportionalitet bör uppgifter om verkligt huvudmannaskap för andra truster än de som består av egendom som innehas av, eller på uppdrag av, en person som bedriver en verksamhet som består av, eller omfattar förvaltning av truster, och som agerar som förvaltare av en trust i samband med denna verksamhet i vinstsyfte endast vara åtkomliga för parter med ett legitimt intresse. Legitimt intresse med avseende på penningtvätt, finansiering av terrorism och associerade förbrott bör motiveras genom lättillgängliga medel, såsom icke-statliga organisationers stadgar eller uppdragsbeskrivningar, eller på grundval av styrkt tidigare verksamhet av betydelse för kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism och associerade förbrott, eller på grundval av dokumenterad erfarenhet av undersökningar eller åtgärder på detta område.

utgår

Ändringsförslag    4

Förslag till direktiv

Skäl 35a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(35a)  Kampen mot penningtvätt och terrorism är ett legitimt syfte, men de åtgärder som fastställs genom detta direktiv bör på intet sätt inkräkta på den ekonomiska delaktigheten för alla personer inom unionen och i tredjeländer.

Ändringsförslag    5

Förslag till direktiv

Skäl 35b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(35b)  Penningöverföringar utgör ett viktigt bidrag till utvecklingen för familjer och samhällen. Parlamentet inser hur viktigt det är att förhindra penningtvätt, men åtgärder som vidtas enligt detta direktiv bör inte hindra penningöverföringar från internationella migranter.

Ändringsförslag    6

Förslag till direktiv

Skäl 35c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(35c)  Humanitärt bistånd är till för att ge människor i nöd i hela världen stöd och assistans, och det är oerhört viktigt. Åtgärder som syftar till att tackla penningtvätt, finansiering av terrorism och skatteflykt bör inte hindra personer och organisationer från att finansiera sådant stöd till människor i nöd.

Ändringsförslag    7

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led -a (nytt)

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 3 – led 6 – led a

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

-a)  I punkt 6 ska led a ersättas med följande:

a)  När det gäller företagsenheter:

”a)  När det gäller företagsenheter:

i)  Fysiska personer som ytterst äger eller kontrollerar en juridisk enhet genom direkt eller indirekt ägande av en tillräcklig andel av aktierna eller rösträtterna eller ägandeandelarna i den enheten, t.ex. genom innehav av innehavaraktier, eller genom kontroll genom andra medel, dock ej bolag noterade på en reglerad marknad som omfattas av informationsskyldighet enligt unionsrätten eller omfattas av motsvarande internationella normer som säkerställer tillräcklig öppenhet beträffande information om ägande.

i)  Alla fysiska personer (som inte kan vara nominella aktieägare, ombud, fullmaktsinnehavare eller liknande) som ytterst äger eller kontrollerar en juridisk enhet genom direkt eller indirekt ägande av en tillräcklig andel av aktierna eller rösträtterna eller ägandeandelarna i den enheten, t.ex. genom innehav av innehavaraktier, eller genom kontroll genom andra medel, dock ej bolag noterade på en reglerad marknad som omfattas av informationsskyldighet enligt unionsrätten eller omfattas av motsvarande internationella normer som säkerställer tillräcklig öppenhet beträffande information om ägande.

Ett aktieinnehav på 25 % + 1 aktie eller en ägandeandel på mer än 25 % i kunden som innehas av en fysisk person ska vara en indikation på direkt ägande. Ett aktieinnehav på 25 % + 1 aktie eller en ägandeandel på mer än 25 % i kunden som innehas av en företagsenhet, som står under en eller flera fysiska personers kontroll, eller av flera företagsenheter, som står under samma fysiska persons eller personers kontroll, ska vara en indikation på indirekt ägande. Detta ska inte påverka medlemsstaternas rätt att besluta att en lägre andel kan utgöra en indikation på ägande eller kontroll. Kontroll genom andra medel får fastställas bland annat i enlighet med kriterierna i artikel 22.1–22.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (3).

Ett aktieinnehav på 5 % + 1 aktie eller en ägandeandel på mer än 5 % i kunden som innehas av en fysisk person ska vara en indikation på direkt ägande. Ett aktieinnehav på 5 % + 1 aktie eller en ägandeandel på mer än 5 % i kunden som innehas av en företagsenhet, som står under en eller flera fysiska personers kontroll, eller av flera företagsenheter, som står under samma fysiska persons eller personers kontroll, ska vara en indikation på indirekt ägande. Detta ska inte påverka medlemsstaternas rätt att besluta att en lägre andel kan utgöra en indikation på ägande eller kontroll. Kontroll genom andra medel får fastställas bland annat i enlighet med kriterierna i artikel 22.1–22.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (3).

ii)  Om, när alla tänkbara medel har utnyttjats och under förutsättning att det inte föreligger grund för misstankar, ingen person enligt led i har identifierats eller om det finns tvivel på att den eller de personer som har identifierats är verkliga huvudmän, den eller de fysiska personer som innehar ledande befattningar; ska de ansvariga enheterna dokumentera de åtgärder som vidtas för att identifiera det verkliga huvudmannaskapet enligt led i och detta led.

ii)  Om enheten inte uppger identiteten på en fysisk person som uppfyller kriterierna i led i, eller om det finns tvivel på att den eller de personer som har identifierats är verkliga huvudmän, ska de ansvariga enheterna registrera att det inte finns någon verklig huvudman och dokumentera de åtgärder som vidtagits för att identifiera det verkliga huvudmannaskapet enligt led i.

 

De ansvariga enheterna ska dessutom identifiera och kontrollera identiteten på den relevanta fysiska person som innehar en ledande befattning och som ska identifieras som ”ledande befattningshavare” (inte ”huvudman”) och registrera uppgifter om enhetens alla lagliga ägare.

_________________

_________________

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/HTML/?uri=CELEX:32015L0849&rid=1)

Ändringsförslag    8

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led a

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 3 – led 6 – led a – led i

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)   I punkt 6 a i ska följande stycke läggas till:

utgår

”Vid tillämpningen av artikel 13.1 b och artikel 30 i detta direktiv ska indikationen på ägande eller kontroll som avses i andra stycket minskas till 10 % om den juridiska enheten är en passiv icke-finansiell enhet enligt definitionen i direktiv 2011/16/EU.”.

 

Ändringsförslag    9

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led aa (nytt)

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 3 – led 6 – led b

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

aa)   Punkt 6 b ska ersättas med följande:

b)    När det gäller truster:

”b)  När det gäller truster:

i)   Instiftaren.

i)   Instiftaren eller instiftarna.

ii)   Förvaltaren eller förvaltarna.

ii)   Förvaltaren eller förvaltarna.

iii)   Beskyddaren, om sådan finns.

iii)   Beskyddaren eller beskyddarna, om sådana finns.

iv)   Förmånstagarna eller, om det ännu inte har fastställts vilka enskilda personer som är förmånstagare med avseende på den juridiska konstruktionen eller enheten, de personer för vilka den juridiska konstruktionen eller enheten främst har inrättats eller verkar.

iv)   Förmånstagarna eller, om det ännu inte har fastställts vilka enskilda personer som är förmånstagare med avseende på den juridiska konstruktionen eller enheten, de personer för vilka den juridiska konstruktionen eller enheten främst har inrättats eller verkar.

v)   Eventuella andra fysiska personer som ytterst utövar kontroll över trusten genom direkt eller indirekt ägande eller genom andra medel.

v)   Eventuella andra fysiska personer som ytterst utövar kontroll över trusten genom direkt eller indirekt ägande eller genom andra medel.

 

För truster som definieras genom egenskaper eller klass bör stiftelseurkunden eller därtill kopplade dokument ge tillräcklig information om förmånstagarna, så att vem som helst kan fastställa deras identitet vid utdelningstillfället eller när förmånstagarna avser att hävda förvärvade rättigheter.

http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?qid=1479387654876&uri=CELEX:32015L0849

Motivering

Eftersom en trust kan ha mer än en instiftare eller beskyddare bör definitionen av verklig huvudman hänvisa till ”instiftaren eller instiftarna” och ”beskyddaren eller beskyddarna”, precis som det (redan) hänvisas till ”förvaltaren eller förvaltarna” och ”förmånstagaren eller förmånstagarna”. Annars kan denna tvetydighet utnyttjas för registrering av endast en av eventuellt många instiftare eller beskyddare. Pluralformen för alla parter kopplade till en trust krävs redan i OECD:s kommentarer till den gemensamma rapporteringsstandarden för automatiskt informationsutbyte.

Ändringsförslag    10

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 8a (nytt)

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 28 – led c

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

(8a)  Artikel 28 ska led c ersättas med följande:

c)  Det effektiva genomförandet av de krav som avses i led b övervakas på koncernnivå av en behörig myndighet i hemmedlemsstaten eller av tredjelandet.

”c)  Det effektiva genomförandet av de krav som avses i led b övervakas på koncernnivå av en behörig myndighet i hemmedlemsstaten.

(http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/HTML/?uri=CELEX:32015L0849&qid=1479377482666&from=EN)

Ändringsförslag    11

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 9 – led -a (nytt)

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 30 – punkt 4

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

-a)  Punkt 4 ska ersättas med följande:

4.   Medlemsstaterna ska kräva att de uppgifter som återfinns i det centrala register som avses i punkt 3 är adekvata, korrekta och aktuella.

”4.   Medlemsstaterna ska kräva att de uppgifter som återfinns i det centrala register som avses i punkt 3 är adekvata, korrekta och aktuella. Medlemsstaterna ska kräva att de ansvariga enheterna rapporterar fall av saknade eller inkorrekta uppgifter.

(http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/HTML/?uri=CELEX:32015L0849&qid=1479377482666&from=EN)

Ändringsförslag    12

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 9 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)   I punkt 5 ska led c i första stycket och andra stycket utgå.

utgår

Ändringsförslag    13

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 9 – led aa (nytt)

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 30 – punkt 5

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

aa)   Punkt 5 ska ersättas med följande:

5.   Medlemsstaterna ska se till att uppgifterna om verkligt huvudmannaskap är tillgängliga i samtliga fall för

”5.   Medlemsstaterna ska se till att uppgifterna om verkligt huvudmannaskap är tillgängliga i samtliga fall för

a)   behöriga myndigheter och FIU utan inskränkning,

a)   behöriga myndigheter och FIU utan inskränkning,

b)   ansvariga enheter, inom ramen för åtgärder för kundkännedom i enlighet med kapitel II,

b)   ansvariga enheter, inom ramen för åtgärder för kundkännedom i enlighet med kapitel II,

c)   varje person eller organisation som kan styrka ett berättigat intresse.

c)   allmänheten

De personer eller organisationer som avses i c ska ha tillgång till åtminstone den verkliga huvudmannens namn, födelsemånad och födelseår, medborgarskap och hemvistland, samt arten och omfattning av det förmånsintresse som innehas av den verkliga huvudmannen.

Den information som är tillgänglig för allmänheten ska bestå av åtminstone den verkliga huvudmannens namn, födelsedatum, nationalitet, företags- eller tjänsteadress, hemvistland samt arten och omfattningen av det förmånsintresse som denne innehar.

Vid tillämpningen av denna punkt ska tillgången till uppgifterna om verkligt huvudmannaskap vara förenlig med uppgiftsskyddsbestämmelserna och kan tillgången kopplas till ett krav på registrering online och erläggande av en avgift. De avgifter som tas ut för att lämna ut uppgifterna ska inte överstiga de administrativa kostnaderna för utlämnandet.

Vid tillämpningen av denna punkt ska tillgången till uppgifterna om verkligt huvudmannaskap vara förenlig både med uppgiftsskyddsbestämmelserna och standarderna för öppna data”.

http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?qid=1479387654876&uri=CELEX:32015L0849

Motivering

Informationen i registren över verkliga huvudmän bör vara offentligt tillgängliga via ett öppet dataformat. Att kräva att medlemsstaterna skapar registren i enlighet med standarder för öppna data förhindrar också register där man kan söka endast via en enskild parameter, t.ex. företagsnamnet. Dessutom underlättar det i hög grad sammankopplingen av medlemsstaternas register, vilket kommer att ske inom några år.

Ändringsförslag    14

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 9 – led c

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 30 – punkt 9

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”9.   I undantagsfall som fastställs i nationell lagstiftning kan medlemsstaterna, om den tillgång som avses i punkt 5 b skulle utsätta den verkliga huvudmannen för risk för bedrägeri, kidnappning, utpressning, våld eller hotelser, eller om den verkliga huvudmannen är minderårig eller på annat sätt oförmögen, föreskriva ett undantag från sådan tillgång till alla eller vissa av uppgifterna om verkligt huvudmannaskap från fall till fall.

”9.   I undantagsfall, som ska fastställas i nationell lagstiftning, får medlemsstaterna, om den tillgång som avses i punkt 5 b och 5 c skulle utsätta den verkliga huvudmannen för risk för kidnappning, utpressning, våld eller hotelser, särskilt när den verkliga huvudmannen är minderårig eller på annat sätt oförmögen, föreskriva ett undantag från sådan tillgång till alla eller vissa av uppgifterna om verkligt huvudmannaskap från fall till fall. Undantagen får aldrig vara tidsmässigt obegränsade och ska regelbundet omprövas, så att missbruk undviks.

 

När undantag har beviljats måste detta tydligt anges i det register som är tillgängligt för de enheter som avses i punkt 5 b och 5 c.

Undantag som beviljas enligt denna punkt ska inte tillämpas på kreditinstitut och finansiella institut och på de ansvariga enheter som avses i artikel 2.1.3 b och som är offentliga tjänstemän.

Undantag som beviljas enligt denna punkt ska inte tillämpas på kreditinstitut och finansiella institut och på de ansvariga enheter som avses i artikel 2.1.3 b och som är offentliga tjänstemän.

Motivering

Ordalydelsen skulle kunna tolkas på ett sätt som automatisk skapar ett generellt undantag för alla företag som har minst en person under en viss ålder registrerad som sin verkliga huvudman. Den nuvarande hänvisningen till risken för bedrägerier skulle kunna utnyttjas för att ansöka om undantag baserat endast på ekonomiska förluster. När ett undantag beviljas måste detta klart och tydligt anges i det register som är tillgängligt för allmänheten. Dessutom får dessa undantag inte beviljas utan tidsbegränsning.

Ändringsförslag    15

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 10 – led a

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 31 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”1.   Medlemsstaterna ska se till att denna artikel gäller för truster eller andra typer av juridiska konstruktioner med trustliknande struktur eller funktioner, såsom bland annat fiducie, Treuhand eller fideicomiso.

”1.   Medlemsstaterna ska se till att denna artikel gäller för truster eller andra typer av juridiska konstruktioner med trustliknande struktur eller funktioner, såsom bland annat fiducie, Treuhand, waqf eller fideicomiso och alla andra nuvarande eller framtida rättsliga arrangemang som strukturellt eller funktionellt kan likställas med dessa.

Varje medlemsstat ska kräva att förvaltare av truster (express) som förvaltas i den berörda medlemsstaten ska inhämta och förfoga över adekvata, korrekta och aktuella uppgifter om trustens verkliga huvudmannaskap. I dessa uppgifter ska ingå identiteten hos

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltare av truster (express) som skapats, förvaltas och/eller bedriver verksamhet i den berörda medlemsstaten ska inhämta och förfoga över adekvata, korrekta och aktuella uppgifter om trustens verkliga huvudmannaskap. I dessa uppgifter ska ingå identiteten hos

a)   trustens instiftare,

a)   instiftaren eller instiftarna,

b)   trustens förvaltare,

b)   trustens förvaltare,

c)   beskyddare (om tillämpligt),

c)   beskyddaren eller beskyddarna, om sådana finns,

d)   förmånstagarna eller förmånstagarkategorierna,

d)   förmånstagarna eller förmånstagarkategorierna, och

e)   alla andra fysiska personer som utövar faktisk kontroll över trusten.”

e)   alla andra fysiska personer som utövar faktisk kontroll över trusten.”

Ändringsförslag    16

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 10 – led b

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 31 – punkt 3a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”3a.   Den information som avses i punkt 1 ska hållas i ett centralt register som inrättats av den medlemsstat där trusten förvaltas..

”3a.   Den information som avses i punkt 1 ska hållas i ett centralt register som inrättats av den medlemsstat där trusten skapats, förvaltas eller bedriver verksamhet.Medlemsstaterna ska informera kommissionen om det nationella centrala registrets egenskaper.

Motivering

Alla nuvarande eller framtida juridiska konstruktioner som liknar truster bör omfattas. Medlemsstaterna bör kräva registrering av alla truster som omfattas av deras lagstiftning eller som administreras av en person bosatt i EU även om alla andra parter i trusten och dess tillgångar inte finns i EU. På detta sätt kan medlemsstaterna se till att deras lagstiftning eller deras invånare inte underlättar penningtvätt eller skatteflykt någon annan stans i världen, vilket är särskilt viktigt för utvecklingsländerna.

Ändringsförslag    17

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 10 – led d

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 31 – punkt 4a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”4a.   Uppgifterna i det register som avses i punkt 3a i denna artikel med avseende på andra truster än de som avses i artikel 7b b i direktiv (EG) 2009/101 ska finnas tillgängliga för varje person eller organisation som kan styrka ett legitimt intresse.

”4a.  Uppgifterna i det register som avses i punkt 3a i denna artikel ska vara tillgängliga för allmänheten via ett öppet dataformat.

De uppgifter som är tillgängliga för personer eller organisationer som kan styrka ett legitimt intresse ska bestå av namn, födelsemånad och födelseår, nationalitet och hemvist för den verkliga huvudmannen enligt definitionen i artikel 3.6 b.

De uppgifter som är tillgängliga för allmänheten ska bestå av namn, födelsedatum, nationalitet och hemvistland för den verkliga huvudmannen enligt definitionen i artikel 3.6 b samt arten och omfattningen av det förmånsintresse som denne innehar.

 

Medlemsstaterna ska se till att en instiftare och/eller förvaltare i undantagsfall och på särskilda villkor som ska fastställas i nationell lagstiftning, kan begära att nationella myndigheter inte gör denna information om trusten eller den juridiska konstruktionen i fråga offentligt tillgänglig, i syfte att skydda sårbara förmånstagares privatliv. När nationella myndigheter beviljar en sådan begäran ska en förklaring införas i det offentliga registret om att den tillgängliga informationen om trusten eller den juridiska konstruktionen är ofullständig. Det måste alltid vara möjligt att anföra klagomål mot sådana beslut.

Motivering

Ett öppet dataformat är nödvändigt för att förhindra att trusters verkliga huvudmän döljs. Det gör det möjligt att sammanställa och analysera stora datamängder för att bättre kunna upptäcka anomalier, mönster, misstag, varningstecken, etc., samt att kombinera uppgifter om verkliga huvudmän med information från andra relevanta datakällor som är viktiga för att upptäcka korruption längs värdekedjan, t.ex. i kontrakts- och upphandlingsförfaranden.

Ändringsförslag    18

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 10 – led d

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 31 – punkt 4b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4b.   När ett kundförhållande till en trust eller någon annan juridisk konstruktion är föremål för registrering av uppgifter om verkligt huvudmannaskap i enlighet med punkt 3a ska de ansvariga enheterna i förekommande fall samla in bevis på registrering.

4b.   När ett kundförhållande till en trust eller någon annan juridisk konstruktion är föremål för registrering av uppgifter om verkligt huvudmannaskap i enlighet med punkt 3a ska de ansvariga enheterna i förekommande fall samla in bevis på registrering och rapportera alla eventuella avvikelser de finner mellan informationen om verkligt huvudmannaskap i det centrala registret och den information om verkligt huvudmannaskap som de samlar in inom ramen för sina due diligence-förfaranden”.

Motivering

Att kräva att de ansvariga enheterna ska rapportera om avvikelser mellan sina egna iakttagelser under due diligence-förfarandena och de offentliga registren över verkligt huvudmannaskap skulle göra uppgifterna i dessa register mer tillförlitliga. Man bör också understryka att ansvariga enheter inte kan förlita sig på uppgifterna i registren över verkligt huvudmannaskap, utan måste fortsätta att utföra sina oberoende due diligence-förfaranden för att veta vilka deras kunder verkligen är.

Ändringsförslag    19

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 10 – led da (nytt)

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 31 – punkt 5

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

da)  Punkt 5 ska ersättas med följande:

5.   Medlemsstaterna ska kräva att de uppgifter som återfinns i det centrala register som avses i punkt 4 är adekvata, korrekta och aktuella.

”5.   Medlemsstaterna ska kräva att de uppgifter som återfinns i det centrala register som avses i punkt 4 är adekvata, korrekta och aktuella. Medlemsstaterna ska kräva att de ansvariga enheterna rapporterar fall av saknade eller inkorrekta uppgifter.

(http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/HTML/?uri=CELEX:32015L0849&qid=1479377482666&from=EN)

Ändringsförslag    20

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 10 – led e

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 31 – punkt 7a – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

I undantagsfall som fastställs i nationell lagstiftning kan medlemsstaterna, om den tillgång som avses i punkterna 4 och 4a skulle utsätta den verkliga huvudmannen för risk för bedrägeri, kidnappning, utpressning, våld eller hotelser, eller om den verkliga huvudmannen är minderårig eller på annat sätt oförmögen, föreskriva ett undantag från sådan tillgång till alla eller vissa av uppgifterna om verkligt huvudmannaskap från fall till fall.

”I undantagsfall som fastställs i nationell lagstiftning kan medlemsstaterna, om den tillgång som avses i punkterna 4 och 4a skulle utsätta den verkliga huvudmannen för risk för kidnappning, utpressning, våld eller hotelser, särskilt när den verkliga huvudmannen är minderårig eller på annat sätt oförmögen, föreskriva ett undantag från sådan tillgång till alla eller vissa av uppgifterna om verkligt huvudmannaskap från fall till fall. Undantagen får aldrig vara tidsmässigt obegränsade och ska regelbundet omprövas.

Motivering

Se artikel 1 ­punkt 1 led 9 led c

Ändringsförslag    21

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 10 – led h

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 31 – punkt 10

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”10.  Vid tillämpningen av denna artikel ska en trust anses vara förvaltad i varje medlemsstat där förvaltarna är etablerade.”

”10.  Vid tillämpningen av denna artikel ska en trust anses vara skapad, förvaltad eller bedriva verksamhet i en medlemsstat när den

 

a)   har skapats eller styrs i enlighet med denna medlemsstats lag eller har sin yttersta appellationsdomstol inom denna medlemsstats jurisdiktion, eller

 

b)   har koppling till medlemsstaten genom att

 

i)   en eller flera av trustens verkliga förmånstagare enligt definitionen i artikel 3.6 b har sin hemvist i denna medlemsstat,

 

ii)   inneha fast egendom i denna medlemsstat,

 

iii)   inneha aktier eller rösträtter eller ägarandelar i en juridisk person som är registrerad i denna medlemsstat, eller

 

iv)   ha ett bank- eller betalkonto i ett kreditinstitut som bedriver verksamhet i denna medlemsstat.”

Motivering

En trust bör vara registrerad i alla medlemsstater till vilka den har anknytning.

Ändringsförslag    22

Förslag till direktiv

Artikel 2 – led 1a (nytt)

Direktiv 2009/101/EG

Artikel 7 – led ba (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a)  I artikel 7 ska följande led införas som led ba:

 

”ba)  information om verkligt huvudmannaskap inte lämnas enligt vad som föreskrivs i artikel 7b,

(http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/HTML/?uri=CELEX:32009L0101&rid=1)

Ändringsförslag    23

Förslag till direktiv

Artikel 2 – led 1b (nytt)

Direktiv 2009/101/EG

Artikel 7 – stycke 1a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1b)  I artikel 7 ska följande läggas till som andra stycke:

 

När skyldigheter gäller juridiska personer, ska medlemsstaterna se till att straffen kan tillämpas på personer som enligt nationell lagstiftning bär ansvar för överträdelsen, inklusive personer i ledningsorganet”.

(http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/HTML/?uri=CELEX:32009L0101&rid=1)

Ändringsförslag    24

Förslag till direktiv

Artikel 2 – led 2

Direktiv 2009/101/EG

Artikel 7b – punkt 1 – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Dessa uppgifter ska bestå av den verkliga huvudmannens namn, födelsemånad och födelseår, nationalitet och hemvistland samt arten och omfattningen av det förmånsintresse som innehas.

Dessa uppgifter ska bestå av den verkliga huvudmannens namn, födelsedatum, nationalitet, hemvistland och kontaktuppgifter (utan att hemadressen anges) samt arten och omfattningen av det förmånsintresse som denne innehar.

Ändringsförslag    25

Förslag till direktiv

Artikel 2 – led 2

Direktiv 2009/101/EG

Artikel 7b – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Medlemsstaterna ska se till att den information om verkligt huvudmannaskap som avses i punkt 1 i denna artikel också offentliggörs genom det system för sammankoppling av register som avses i artikel 4a.2.

3.  Medlemsstaterna ska se till att den information om verkligt huvudmannaskap som avses i punkt 1 i denna artikel också offentliggörs genom det system för sammankoppling av register som avses i artikel 4a.2, i överensstämmelse med både uppgiftsskyddsbestämmelserna och standarderna för öppna data, och med ett krav på registrering online.

Ändringsförslag    26

Förslag till direktiv

Artikel 2 – led 2

Direktiv 2009/101/EG

Artikel 7b – punkt 4

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  I undantagsfall som fastställs i nationell lagstiftning kan medlemsstaterna, om den tillgång som avses i första stycket skulle utsätta den verkliga huvudmannen för risk för bedrägeri, kidnappning, utpressning, våld eller hotelser, eller om den verkliga huvudmannen är minderårig eller på annat sätt oförmögen, föreskriva ett undantag från obligatoriskt offentliggörande av alla eller vissa av uppgifterna om verkligt huvudmannaskap från fall till fall.

4.  I undantagsfall som fastställs i nationell lagstiftning kan medlemsstaterna, om den tillgång som avses i första stycket skulle utsätta den verkliga huvudmannen för risk för kidnappning, utpressning, våld eller hotelser, eller om den verkliga huvudmannen är minderårig eller på annat sätt oförmögen, föreskriva ett undantag från obligatoriskt offentliggörande av alla eller vissa av uppgifterna om verkligt huvudmannaskap från fall till fall. Undantagen får aldrig vara tidsmässigt obegränsade och ska regelbundet omprövas, så att missbruk undviks. När undantag har beviljats måste detta tydligt anges i det register som är tillgängligt för de enheter som avses i artikel 30.5 b och 5 c i direktiv (EU) 2015/849.

Ändringsförslag    27

Förslag till direktiv

Artikel 2 – led 2

Direktiv 2009/101/EG

Artikel 7b – punkt 5a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

5a.  Medlemsstaterna ska kräva att de behöriga myndigheterna bedriver en effektiv övervakning och vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kraven i denna artikel efterlevs. Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna har tillräckliga befogenheter, exempelvis befogenhet att kräva att det lämnas uppgifter som är relevanta för övervakning av efterlevnaden och för utförande av kontroller, samt har tillräckliga ekonomiska, personella och tekniska resurser för att fullgöra sitt uppdrag. Medlemsstaterna ska se till att dessa myndigheters personal håller hög yrkesmässig standard, bland annat när det gäller konfidentialitet och uppgiftsskydd, samt har stor integritet och rätt kompetens.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism

Referensnummer

COM(2016)0450 – C8-0265/2016 – 2016/0208(COD)

Ansvariga utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ECON

12.9.2016

LIBE

12.9.2016

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

DEVE

12.9.2016

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Elly Schlein

21.10.2016

Artikel 55 – Gemensamma utskottssammanträden

       Tillkännagivande i kammaren

       

       

6.10.2016

Behandling i utskott

7.11.2016

 

 

 

Antagande

29.11.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

1

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Ignazio Corrao, Nirj Deva, Raymond Finch, Doru-Claudian Frunzulică, Charles Goerens, Enrique Guerrero Salom, Maria Heubuch, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Linda McAvan, Norbert Neuser, Eleni Theocharous, Paavo Väyrynen, Bogdan Brunon Wenta, Rainer Wieland

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marina Albiol Guzmán, Seb Dance, Ádám Kósa, Adam Szejnfeld, Patrizia Toia

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Xabier Benito Ziluaga, Dariusz Rosati, Jarosław Wałęsa


YTTRANDE från utskottet för internationell handel (8.12.2016)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om ändring av direktiv 2009/101/EG

(COM(2016)0450 – C8-0265/2016 – 2016/0208(COD))

Föredragande av yttrande: Emmanuel Maurel

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvariga utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till direktiv

Skäl 5a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(5a)  Politik och åtgärder inom andra relevanta områden av unionens behörighet, t.ex. internationell handel och utvecklingssamarbete, bör utnyttjas när det är möjligt för att komplettera arbetet med att bekämpa penningtvätt och finansieringen av terrorism via det finansiella systemet. Denna politik och dessa åtgärder bör syfta till att komplettera och inte underminera andra av unionens politiska mål.

Ändringsförslag    2

Förslag till direktiv

Skäl 10a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10a)  Penningtvätt och skatteundandragande kanaliseras allt oftare via handelstransaktioner, genom manipulering av pris, kvantitet eller kvalitet. Finansiell transparens och skattetransparens är topprioriteringar för unionens handelspolitik och länder som tolererar penningtvätt och skatteundandragande bör därför inte beviljas några handelsprivilegier med unionen.

Ändringsförslag    3

Förslag till direktiv

Skäl 10b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10b)  I linje med strategin ”Handel för alla” bör ytterligare effektiva åtgärder vidtas avseende handel med tjänster för att förhindra att den används för olagliga finansiella flöden. Man bör komma ihåg att fri handel med varor och tjänster med utvecklingsländer ökar risken för penningtvätt och att unionens handel med tjänster med skatteparadis är sex gånger större än med jämförbara länder, medan inga sådana skillnader finns i handeln med varor.

Ändringsförslag    4

Förslag till direktiv

Skäl 10c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10c)  Inom ett år efter att detta direktiv har trätt i kraft bör kommissionen ge medlemsstaterna en rapport om eventuella kryphål i kapitlen om finansiella tjänster och etablering i EU:s handelsavtal med tredjeländer som redan är i kraft, särskilt definitionen av investeringar och etablering, räckvidd och tidsfrister för undantagsbestämmelser som grundas på tillsynsskäl, befintliga eller obefintliga tak för penningöverföringar mellan handelsavtalets parter, vilka valutor som accepteras för sådana överföringar, bekräftelse av banksekretess samt huruvida det finns bestämmelser avseende utbyte av uppgifter.

Ändringsförslag    5

Förslag till direktiv

Skäl 10d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10d)  Avregleringen av finansiella tjänster bör övervakas bättre och vara föremål för efterhandsanalyser av de behöriga myndigheterna. Med tanke på de exponentiella finansiella innovationerna bör inkluderingen av finansiella tjänster i unionens handels- och partnerskapsavtal baseras på positiva förteckningar.

Ändringsförslag    6

Förslag till direktiv

Skäl 10e (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10e)  Kapitlen om finansiella tjänster och etablering i framtida handelsavtal bör innehålla en smal definition av investeringar, så att produkter som har stor potential att leda till hantering av oredovisade pengar utesluts. De bör innehålla bestämmelser om inrättande av offentliga register över verkligt huvudmannaskap för företag, truster och liknande rättsliga arrangemang som skapats, förvaltas eller används på de territorier som omfattas av handelsavtalet. De bör omfatta arrangemang för samarbete rörande kontroll av finansiella flöden och hävande av banksekretessen, i enlighet med uppgiftsskyddsbestämmelserna och standarderna för öppna data. De bör utvidga räckvidden och tidsfristerna för undantagsbestämmelser som grundas på tillsynsskäl så att de går längre än ”vad som krävs p.g.a. obalans i betalningarna”, och ersätta åtaganden om” bästa ansträngning” med obligatoriska bestämmelser.

Ändringsförslag    7

Förslag till direktiv

Skäl 37a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(37a)  Det bör finnas centrala transparensstandarder som ska vara bindande och vägleda förhandlingarna och omförhandlingarna av unionens handels- och partnerskapsavtal. Handelspartner bör förlora fördelarna till följd av handelsavtal med unionen om de inte respekterar relevanta internationella standarder, såsom OECD:s gemensamma rapporteringsstandard, OECD:s åtgärdsplan mot vinstförflyttning och erodering av skattebaser, det centrala registret för verkligt huvudmannaskap och FATF-rekommendationer. I samband med genomförande av OECD:s BEPS är det mycket viktigt att fullt ut tillämpa systemet med landsvis rapportering för multinationella företag.

Ändringsförslag    8

Förslag till direktiv

Skäl 37b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(37b)  Bedömningen av konsekvenserna för hållbar utveckling inom handeln (TSIA) bör innehålla exakt information om resultaten i respektive tredjeland i detta avseende, inklusive genomförandet av relevant lagstiftning. Förstärkta klausuler om gott styre i bilaterala avtal med tredjeländer och tillhandahållandet av tekniskt bistånd till dem bör vara en central aspekt i dessa avtal, även när sådana klausuler inte är bindande.

Ändringsförslag    9

Förslag till direktiv

Skäl 37c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(37c)  När det finns handelsavtal med utvecklingsländer eller där sådana avtal är under förhandling, måste tillräckliga medel öronmärkas, som en del av avtalet, för uppbyggnad av teknisk, mänsklig och institutionell kapacitet att genomföra de ovannämnda kraven. Årsrapporterna om genomförandet av de handelsavtal som unionen har slutit med tredjeländer bör innehålla ett särskilt avsnitt om finansiella tjänster och etablering, och innehålla verifierbar information om efterlevnaden av de ovannämnda kraven.

Ändringsförslag    10

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led -1 (nytt)

Direktiv 2015/849/EU

Artikel 2 – punkt 1 – led 3 – led e

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

(-1)  i artikel 2 ska punkt 1.3 e ersättas med följande:

(e)  andra personer som handlar med varor, i den utsträckning som betalt eller mottaget belopp är minst 10000 EUR i kontanter, oavsett om transaktionen utfördes vid ett tillfälle eller flera tillfällen som förefaller ha samband.”

(e)  Andra personer som handlar med varor eller tjänster, i den utsträckning som betalt eller mottaget belopp är minst 10 000 EUR i kontanter, oavsett om transaktionen utfördes vid ett tillfälle eller flera tillfällen som förefaller ha samband.”

(http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32015L0849&from=IT)

Ändringsförslag    11

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 2a (nytt)

Direktiv 2015/849/EU

Artikel 11 – led c

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

(2a)  I artikel 11 ska led c ersättas med följande:

(c)  När det gäller personer som handlar med varor, vid enstaka transaktioner om minst 10 000 EUR i kontanter, oavsett om transaktionen utförs vid ett enda tillfälle eller flera tillfällen som förefaller ha samband.

(c)  När det gäller personer som handlar med varor eller tjänster, vid enstaka transaktioner om minst 10 000 EUR i kontanter, oavsett om transaktionen utförs vid ett enda tillfälle eller flera tillfällen som förefaller ha samband.

(http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32015L0849&from=IT)

Ändringsförslag    12

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 7

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 18a – punkt 1 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  När det gäller transaktioner med högrisktredjeländer ska medlemsstaterna kräva att, när de har att göra med fysiska personer eller juridiska enheter som är etablerade i tredjeländer som identifierats som högrisktredjeländer i enlighet med artikel 9.2, de ansvariga enheterna åtminstone använder samtliga följande skärpta åtgärder för kundkännedom:

1.  När det gäller transaktioner, inbegripet handelstransaktioner, med högrisktredjeländer ska medlemsstaterna kräva att, när de har att göra med fysiska personer eller juridiska enheter som är etablerade i tredjeländer som identifierats som högrisktredjeländer i enlighet med artikel 9.2, de ansvariga enheterna åtminstone använder samtliga följande skärpta åtgärder för kundkännedom:

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism

Referensnummer

COM(2016)0450 – C8-0265/2016 – 2016/0208(COD)

Ansvarigt/Ansvariga utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ECON

12.9.2016

LIBE

12.9.2016

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

INTA

12.9.2016

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Emmanuel Maurel

12.10.2016

Artikel 55 – Gemensamma utskottssammanträden

       Tillkännagivande i kammaren

       

6.10.2016

Behandling i utskott

29.11.2016

 

 

 

Antagande

5.12.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

16

4

7

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laima Liucija Andrikienė, Maria Arena, Tiziana Beghin, Karoline Graswander-Hainz, Jude Kirton-Darling, Bernd Lange, Marine Le Pen, David Martin, Anne-Marie Mineur, Sorin Moisă, Alessia Maria Mosca, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Tokia Saïfi, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Joachim Starbatty

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Bendt Bendtsen, Reimer Böge, Klaus Buchner, Edouard Ferrand, Agnes Jongerius, Sander Loones

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Mairead McGuinness, Molly Scott Cato, Ramón Luis Valcárcel Siso


YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor (18.1.2017)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om ändring av direktiv 2009/101/EG

(COM(2016)0450 – C8-0265/2016 – 2016/0208(COD))

Föredragande av yttrande: Kostas Chrysogonos

KORTFATTAD MOTIVERING

I. Inledning

Föreliggande förlag syftar till att ändra två delar av den nya lagstiftningen om finansiell kontroll och transparens för att skärpa kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism, vilka båda baserar sig på kryphål i de finansiella kontrollerna(1).

Mot denna bakgrund har följande fem huvudproblem hittills identifierats: 1. Misstänkta transaktioner med högrisktredjeländer övervakas inte effektivt på grund av oklara och dåligt samordnade bestämmelser om krav på kundkännedom. 2. Misstänkta transaktioner via virtuella valutor övervakas inte tillräckligt av myndigheterna, eftersom de inte kan koppla identifierade personer till transaktionerna. 3. De nuvarande åtgärderna för att minska riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism med anonyma förbetalda instrument är otillräckliga. 4. Finansunderrättelseenheter (FIU) saknar snabb tillgång till information som innehas av ansvariga enheter, och utbyter heller inte sådan information sinsemellan. 5. Finansunderrättelseenheter saknar tillgång eller har fördröjd tillgång till uppgifter om bankkonto- och betalkontoinnehavarnas identitet(2).

Inom detta område är det viktigt att hitta rätt balans mellan införandet av tillräckliga kontroller för att effektivt undvika ekonomisk brottslighet och terroristfinansiering, och skyddet för privatlivet och grundläggande rättigheter. På senare år har de allt värre skador som orsakats både genom finansiella oegentligheter och terroristverksamhet lett till en förskjutning i denna balans, när mer radikala åtgärder har krävts för att skydda samhället i stort. Det är alltså fråga om en balans mellan dessa intressen, vilka kan stå i konflikt med varandra i viss utsträckning, och dessutom om proportionalitet.

II. Reglering av virtuella valutor

Virtuella valutor är för närvarande ett marginellt fenomen, men det är möjligt att de blir allt viktigare. Samtidigt är det tydligt att de kan missbrukas för kriminella syften. Därför föreslår kommissionen att växelplattformar för virtuella valutor och förvaringstjänster för virtuella plånböcker ska underkastas vissa av de rapporteringsskyldigheter som gäller för traditionella leverantörer av finansiella tjänster. I detta sammanhang bör nationella FIU kunna knyta virtuella valutaadresser till den virtuella valutans ägare.

Föredraganden ser positivt på detta steg, men håller med Europeiska centralbanken när den framhåller att införandet av ett sådant rapporteringskrav inte bör formuleras på ett sådant sätt att det kan ses som ett stöd för virtuella valutor.

III. Restriktioner för anonyma förbetalda kort

Anonyma förbetalda kort kan vara användbara betalningsredskap, särskilt när det gäller relativt små belopp. De kan emellertid också användas för bedrägerisyften(3). Kommissionen föreslår att man ska sänka tröskeln för betalningar med denna typ av kort utan att genomföra systematiska due diligence-kontroller och sluta undanta online-betalningar från due diligence-kontroller.

Föredraganden är positiv till vissa striktare kontroller av sådana kort eftersom det finns bevis för att de har missbrukats, men anser att restriktionerna inte får vara så strikta att sådana kort blir oanvändbara i praktiken. Han anser dessutom att effekterna av de föreslagna åtgärderna för konkurrenskraften, och i synnerhet för små och medelstora företag som är verksamma inom området förbetalda instrument och virtuella valutor, måste undersökas noggrannare.

IV. FIU:s behörighet att få tillgång till information

Kommissionens förslag utökar behörigheten för medlemsstaternas FIU att begära information från finansinstitut. För närvarande kan FIU begära information endast om det berörda finansinstitutet har gjort dem uppmärksamma på ovanlig aktivitet. Enligt förslaget bör därför FIU kunna begära information på eget initiativ. Centrala register över innehavare av bankkonton ska också inrättas i medlemsstaterna.

Föredraganden anser att restriktionerna för finansiell sekretess är motiverade med tanke på de rådande omständigheterna. Samtliga parters grundläggande rättigheter måste under alla omständigheter respekteras fullt ut.

V. Gemensamt förhållningssätt gentemot högrisktredjeländer

EU har för närvarande en relativt kort gemensam förteckning över högrisktredjeländer för vilka transaktioner bör ägnas särskild uppmärksamhet. I förslaget finns gemensamma standarder för hur ekonomiska transaktioner till och från dessa jurisdiktioner bör behandlas.

Föredraganden anser att en sådan gemensam strategi är nödvändig.

VI. Tillgång till uppgifter om verkligt huvudmannaskap

En av förslagets viktigaste aspekter är utökade skyldigheter att redovisa och ge tillgång till information om verkligt huvudmannaskap för företagskonglomerat, truster och liknande arrangemang. Många ekonomiska och politiska skandaler nyligen har visat att sådana arrangemang kan utnyttjas för att undvika skatter eller ordentlig övervakning av finansiell verksamhet. Förslaget syftar till att ge allmänheten tillgång till ett mer omfattande register som innehåller viss information om verkligt huvudmannaskap för företagskonglomerat eller truster, i stället för att endast bevilja vissa organ tillgång till denna information. Dessutom förtydligas bestämmelserna rörande var truster kan registreras.

Föredraganden anser att denna förbättrade transparens är mycket viktig om allmänhetens förtroende för finanssystemet ska kunna behållas. Det är särskilt viktigt att tröskeln för redovisning av förmånsintresse är tillräckligt låg – kommissionens förslag att sänka gränsen från 25 % till 10 % kan godkännas.

VII. Slutsats

Föredraganden anser att detta förslag kommer i rätt tid, då det behövs för att förstärka unionens regelverk mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Huvudlinjerna i kommissionens förslag kan godkännas, med vissa förslag till ändringar som syftar till att ytterligare intensifiera kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism samtidigt som man ser till att inom detta område respektera de grundläggande rättigheterna.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvariga utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag   1

Förslag till direktiv

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/84924 utgör det huvudsakliga rättsliga instrumentet för att förhindra att unionens finansiella system används för penningtvätt och finansiering av terrorism. I det direktivet, som ska införlivas senast den 26 juni 2017, anges en övergripande ram för att hantera insamling av pengar eller andra tillgångar för terroristiska ändamål genom att medlemsstaterna åläggs att kartlägga, förstå och minska riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism.

1)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/84924 utgör det huvudsakliga rättsliga instrumentet för att förhindra att unionens finansiella system används för penningtvätt och finansiering av terrorism. I det direktivet, som ska införlivas senast den 26 juni 2017, anges en uppdaterad, transparent, effektiv och övergripande rättslig ram för att hantera insamling av pengar eller andra tillgångar för terroristiska ändamål genom att medlemsstaterna åläggs att kartlägga, förstå, minska och förebygga riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism.

_________________

_________________

24 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och rådets och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

24 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och rådets och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

Ändringsförslag     2

Förslag till direktiv

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2)  Den senaste tidens terroristattacker har visat nya tendenser, bland annat i fråga om hur terrorgrupper finansierar och bedriver sin verksamhet. Vissa moderna tekniska tjänster blir mer och mer populära som alternativa finansiella system, och omfattas ännu inte av unionslagstiftningen eller åtnjuter undantag som eventuellt inte längre är motiverade. För att hålla jämna steg med utvecklingen bör ytterligare åtgärder vidtas för att förbättra den befintliga förebyggande ramen.

2)  Den senaste tidens terroristattacker har visat nya tendenser, bland annat i fråga om hur terrorgrupper finansierar och bedriver sin verksamhet. Vissa moderna tekniska tjänster blir mer och mer populära som alternativa finansiella system, och omfattas ännu inte av unionslagstiftningen eller åtnjuter undantag som eventuellt inte längre är motiverade. För att hålla jämna steg med utvecklingen bör ytterligare åtgärder vidtas för att säkerställa ökad insyn i finansiella transaktioner och i juridiska enheter inom unionens förebyggande rättsliga ram, i syfte att förbättra den befintliga förebyggande ramen och motverka finansieringen av terrorism på ett mer effektivt sätt.

Ändringsförslag     3

Förslag till direktiv

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3)  Medan syftena med direktiv (EU) 2015/849 fortfarande bör eftersträvas, bör eventuella ändringar av det direktivet samtidigt överensstämma med unionens pågående insatser på området för bekämpning av terrorism och finansiering av terrorism. I den europeiska säkerhetsagendan25 anges behovet av åtgärder för att ta itu med finansiering av terrorism på ett effektivare och mer omfattande sätt, och det framhävs att infiltrering av finansmarknaderna möjliggör finansiering av terrorism. I Europeiska rådets slutsatser av den 17–18 december 2015 betonades också behovet av att skyndsamt vidta ytterligare åtgärder mot finansiering av terrorism på alla områden.

3)  Medan syftena med direktiv (EU) 2015/849 fortfarande bör eftersträvas, bör eventuella ändringar av det direktivet samtidigt överensstämma med unionens pågående insatser på området för bekämpning av terrorism och finansiering av terrorism, med vederbörlig hänsyn till de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, samt efterlevnad och tillämpning av proportionalitetsprincipen. I den europeiska säkerhetsagendan25 identifierades som prioriterad åtgärd att uppgradera EU:s rättsliga ramverk för bekämpning av terrorism, och där anges behovet av åtgärder för att ta itu med finansiering av terrorism på ett effektivare och mer omfattande sätt, och det framhävs att infiltrering av finansmarknaderna möjliggör finansiering av terrorism. I Europeiska rådets slutsatser av den 17–18 december 2015 betonades också behovet av att skyndsamt vidta ytterligare åtgärder mot finansiering av terrorism på alla områden.

_________________

_________________

25 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Europeiska säkerhetsagendan, COM(2015)0185.

25 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Europeiska säkerhetsagendan, COM(2015)0185.

Ändringsförslag     4

Förslag till direktiv

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5)  Unionens åtgärder måste också återspegla utvecklingen och åtaganden på internationell nivå. I FN:s säkerhetsråds resolution 2199 (2015) uppmanas alla stater att hindra terroristgrupper från att få tillgång till internationella finansinstitut.

5)  Unionens åtgärder måste också återspegla utvecklingen och åtaganden på internationell nivå. I FN:s säkerhetsråds resolutioner 2199 (2015) och 2253 (2015) uppmanas alla stater med kraft att hindra terroristgrupper från att få tillgång till internationella finansinstitut.

Ändringsförslag     5

Förslag till direktiv

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6)  Leverantörer av valutatjänster mellan virtuella valutor och fiatvalutor, det vill säga valutor som förklarats vara lagliga betalningsmedel, samt leverantörer av förvaringstjänster för virtuella plånböcker omfattas inte av någon skyldighet att identifiera misstänkta aktiviteter. Terroristgrupper kan följaktligen överföra pengar till unionens finansiella system eller inom virtuella valutanät genom dolda överföringar eller genom att utnyttja en viss grad av anonymitet på dessa plattformar. Det är därför nödvändigt att utvidga tillämpningsområdet för direktiv (EU) 2015/849 till att även omfatta växelplattformar för virtuella valutor och förvaringstjänster för virtuella plånböcker. Behöriga myndigheter bör kunna övervaka användningen av virtuella valutor. Detta skulle ge ett balanserat och proportionellt tillvägagångssätt och säkra de tekniska framsteg och den höga grad av öppenhet som har uppnåtts när det gäller alternativ finansiering och socialt företagande.

6)  Leverantörer av valutatjänster mellan virtuella valutor och fiatvalutor, det vill säga valutor som förklarats vara lagliga betalningsmedel, leverantörer av förvaringstjänster för virtuella plånböcker, emittenter, förvaltare, förmedlare och distributörer av virtuella valutor samt förvaltare och leverantörer av system för internetbetalningar omfattas inte av någon skyldighet att identifiera misstänkta aktiviteter. Terroristgrupper kan följaktligen överföra pengar till unionens finansiella system eller inom virtuella valutanät genom dolda överföringar eller genom att utnyttja en viss grad av anonymitet på dessa plattformar. Det är därför nödvändigt att utvidga tillämpningsområdet för direktiv (EU) 2015/849 till att även omfatta växelplattformar för virtuella valutor, leverantörer av förvaringstjänster för virtuella plånböcker, emittenter, förvaltare, förmedlare och distributörer av virtuella valutor samt förvaltare och leverantörer av system för internetbetalningar. Behöriga myndigheter bör kunna övervaka användningen av virtuella valutor i syfte att kunna uppmärksamma misstänkt verksamhet. Detta skulle ge ett balanserat och proportionellt tillvägagångssätt och samtidigt säkra både de innovativa tekniska framsteg som sådana valutor erbjuder och den höga grad av öppenhet som har uppnåtts när det gäller alternativ finansiering och socialt företagande.

Ändringsförslag    6

Förslag till direktiv

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

7)  De virtuella valutornas trovärdigheten kommer inte att öka om de används för brottsliga ändamål. I detta sammanhang kommer anonymitet att bli mer av ett hinder än en tillgång för nya virtuella valutor och för spridningen av de potentiella fördelar de kan ge. Att ta med växelplattformar för virtuella valutor och förvaringstjänster för virtuella plånböcker kommer inte helt att lösa anonymitetsproblemet med överföringar i virtuella valutor, eftersom en stor del av den virtuella valutamiljön kommer att förbli anonym då användarna även kan handla utan växelplattformar eller förvaringstjänster för virtuella plånböcker. För att bekämpa de risker som är förknippade med anonymitet bör nationella finansunderrättelseenheter (FIU) kunna knyta virtuella valutaadresser till den virtuella valutans ägare. Dessutom bör möjligheten att tillåta användarna att självdeklarera till de utsedda myndigheterna på frivillig basis utvärderas ytterligare.

7)  För att bekämpa de risker som är förknippade med anonymitet bör virtuella valutor inte vara anonyma, och nationella finansunderrättelseenheter (FIU) bör kunna knyta virtuella valutaadresser till den virtuella valutans ägare.

(Se Europeiska centralbankens yttrande av den 12 oktober 2016 – CON/2016/49.)

Motivering

Det är visserligen önskvärt att det fastställs regler som förhindrar att virtuella valutor utnyttjas för penningtvätt, men Europeiska unionen bör inte nödvändigtvis göra detta på ett sätt som stöder användningen av sådana valutor.

Ändringsförslag     7

Förslag till direktiv

Skäl 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

11)  Förbetalda kort för allmänna ändamål har legitima användningsområden och utgör ett instrument som bidrar till ekonomisk delaktighet. Anonyma förbetalda kort är emellertid lätta att använda för finansiering av terroristattacker och logistik. Det är därför viktigt att neka terrorister denna källa till finansiering av deras verksamhet, genom att ytterligare minska de ramar och maximibelopp inom vilka ansvariga enheter har rätt att inte tillämpa vissa åtgärder för kundkännedom som föreskrivs i direktiv (EU) 2015/849. Det är således visserligen viktigt att ta hänsyn till konsumenternas behov av att kunna använda förbetalda instrument för allmänna ändamål och att inte hindra användningen av sådana instrument för att främja social och ekonomisk delaktighet, men man bör sänka den nuvarande tröskeln för anonyma förbetalda kort för allmänna ändamål och avskaffa undantagen avseende kundkännedom i samband med deras användning online.

11)  Förbetalda kort för allmänna ändamål, som anses ha ett socialt värde, har legitima användningsområden och utgör ett tillgängligt instrument som bidrar till ekonomisk delaktighet. Anonyma förbetalda kort är emellertid lätta att använda för finansiering av terroristattacker och logistik. Det är därför viktigt att neka terrorister denna källa till finansiering av deras verksamhet, genom att ytterligare minska de ramar och maximibelopp inom vilka ansvariga enheter har rätt att inte tillämpa vissa åtgärder för kundkännedom som föreskrivs i direktiv (EU) 2015/849. Det är således visserligen viktigt att ta hänsyn till konsumenternas behov av att kunna använda förbetalda instrument för allmänna ändamål i legitima syften och att inte hindra användningen av sådana instrument för att främja social och ekonomisk delaktighet, men man bör sänka den nuvarande tröskeln för anonyma förbetalda kort för allmänna ändamål och avskaffa undantagen avseende kundkännedom i samband med deras användning online.

Ändringsförslag     8

Förslag till direktiv

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

13)  Finansunderrättelseenheter (FIU) spelar en viktig roll när det gäller att fastställa terroristnätverks finansiella verksamheter, särskilt över gränserna, och för att upptäcka deras finansiärer. På grund av att det inte finns några bindande internationella standarder uppvisar finansunderrättelseenheterna stora skillnader vad gäller deras funktioner, befogenheter och ansvarsområden. Dessa skillnader bör dock inte inverka på en finansunderrättelseenhets verksamhet, särskilt dess förmåga att utveckla förebyggande analyser till stöd för alla de myndigheter som ansvarar för underrättelseverksamhet, utredande och dömande verksamhet och internationellt samarbete. Finansunderrättelseenheter bör ha tillgång till information och kunna utbyta den utan hinder, bland annat genom lämpligt samarbete med brottsbekämpande myndigheter. I alla fall av misstänkta brott, särskilt i fall som rör finansiering av terrorism, bör informationsflödet vara direkt och snabbt, utan onödiga dröjsmål. Det är därför viktigt att ytterligare stärka finansunderrättelseenheternas effektivitet och ändamålsenlighet genom att klargöra deras befogenheter och hur samarbetet mellan dem ska se ut.

13)  Finansunderrättelseenheter (FIU) är ett decentraliserat och sofistikerat nätverk som hjälper medlemsstaterna att samarbeta bättre med varandra. De spelar en viktig roll när det gäller att fastställa terroristnätverks finansiella verksamheter, särskilt över gränserna, och för att upptäcka deras finansiärer. På grund av att det inte finns några bindande internationella standarder uppvisar finansunderrättelseenheterna stora skillnader vad gäller deras funktioner, befogenheter och ansvarsområden. Dessa skillnader bör dock inte inverka på en finansunderrättelseenhets verksamhet, särskilt dess förmåga att utveckla förebyggande analyser till stöd för alla de myndigheter som ansvarar för underrättelseverksamhet, utredande och dömande verksamhet och internationellt samarbete. Finansunderrättelseenheter bör ha tillgång till information och kunna utbyta den utan hinder, bland annat genom lämpligt samarbete med brottsbekämpande myndigheter. I alla fall av misstänkta brott, särskilt i fall som rör finansiering av terrorism, bör informationsflödet vara direkt och snabbt, utan onödiga dröjsmål. Det är därför viktigt att ytterligare stärka finansunderrättelseenheternas effektivitet och ändamålsenlighet genom att klargöra deras befogenheter och hur samarbetet mellan dem ska se ut.

Ändringsförslag     9

Förslag till direktiv

Skäl 13a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

13a)  Skapandet av en finansunderrättelseenhet på EU-nivå som bistår och ger stöd till medlemsstaternas finansunderrättelseenheter i deras arbete vore ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt att försäkra sig om att anmälningar om penningtvätt och finansiering av terrorism på den inre marknaden tas emot, analyseras och vidarebefordras.

Ändringsförslag     10

Förslag till direktiv

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

14)  Finansunderrättelseenheter ska från varje ansvarig enhet kunna erhålla all nödvändig information om enhetens uppgifter. Fri tillgång till information är avgörande för att pengaflödena ska kunna spåras och att kriminella nätverk och flöden upptäcks på ett tidigt stadium. När finansunderrättelseenheter behöver få ytterligare information från ansvariga enheter på grundval av misstankar om penningtvätt, kan sådana misstankar utlösas av en tidigare rapport om en misstänkt transaktion som rapporteras till finansunderrättelseenheten, men också genom andra kanaler såsom finansunderrättelseenhetens egen analys, information som tillhandahålls av behöriga myndigheter eller uppgifter som innehas av en annan finansunderrättelseenhet. Finansunderrättelseenheter bör därför kunna erhålla information från en ansvarig enhet, även utan att en föregående rapport görs av den enskilda ansvariga enheten. En finansunderrättelseenhet bör även kunna erhålla sådan information på begäran från en annan finansunderrättelseenhet i unionen och utbyta information med den begärande finansunderrättelseenheten.

14)  Finansunderrättelseenheter ska från varje ansvarig enhet kunna erhålla all nödvändig information om enhetens uppgifter. Fri tillgång till information är avgörande för att pengaflödena ska kunna spåras och att kriminella nätverk och flöden upptäcks på ett tidigt stadium. När finansunderrättelseenheter behöver få ytterligare information från ansvariga enheter på grundval av misstankar om penningtvätt, kan sådana misstankar utlösas av en tidigare rapport om en misstänkt transaktion som rapporteras till finansunderrättelseenheten, men också genom andra kanaler såsom finansunderrättelseenhetens egen analys, information som tillhandahålls av behöriga myndigheter eller uppgifter som innehas av en annan finansunderrättelseenhet. Finansunderrättelseenheter bör därför kunna erhålla finansiell, administrativ och brottsbekämpningsrelaterad information som de behöver för att korrekt utföra sitt uppdrag från en ansvarig enhet, även utan att en föregående rapport görs av den enskilda ansvariga enheten. En finansunderrättelseenhet bör även kunna erhålla sådan information på begäran från en annan finansunderrättelseenhet i unionen och utbyta information med den begärande finansunderrättelseenheten.

Ändringsförslag     11

Förslag till direktiv

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

15)  Fördröjd tillgång till information för finansunderrättelseenheter och andra behöriga myndigheter avseende identiteten hos innehavare av bankkonton och betalkonton gör det svårare att spåra överföringar av medel med anknytning till terrorism. Nationella uppgifter som gör det möjligt att identifiera bank- och betalkonton tillhörande en viss person är fragmenterade och därför inte tillgängliga för finansunderrättelseenheter och andra behöriga myndigheter inom rimlig tid. Det är därför viktigt att införa centraliserade automatiserade mekanismer, såsom register eller datasöksystem i alla medlemsstater som ett effektivt sätt att få snabb tillgång till uppgifter om identiteten hos innehavare av bankkonton och betalkonton, deras fullmaktshavare och deras verkliga huvudmän.

15)  Fördröjd tillgång till information för finansunderrättelseenheter och andra behöriga myndigheter avseende identiteten hos innehavare av bankkonton och betalkonton samt bankfack, särskilt anonyma sådana, gör det svårare att spåra överföringar av medel med anknytning till terrorism. Nationella uppgifter som gör det möjligt att identifiera bank- och betalkonton och bankfack tillhörande en viss person är fragmenterade och därför inte tillgängliga för finansunderrättelseenheter och andra behöriga myndigheter inom rimlig tid. Det är därför viktigt att införa centraliserade automatiserade mekanismer, såsom register eller datasöksystem i alla medlemsstater som ett effektivt sätt att få snabb tillgång till uppgifter om identiteten hos innehavare av bankkonton och betalkonton och bankfack, deras fullmaktshavare och deras verkliga huvudmän.

Ändringsförslag     12

Förslag till direktiv

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

16)  I syfte att respektera den personliga integriteten och skydda personuppgifter bör sådana register lagra ett minimum av uppgifter som är absolut nödvändiga för genomförandet av utredningar om penningtvätt. De registrerade bör underrättas om att deras personuppgifter registreras och är åtkomliga för finansunderrättelseenheter, och bör ges en kontaktpunkt för att utöva sin rätt till tillgång och rättelse. Vid genomförandet av dessa bestämmelser bör medlemsstaterna fastställa arkiveringstidens maximilängd (med stöd av en tillräcklig motivering för varaktigheten) för registrering av personuppgifter i register, och se till att uppgifterna raderas när de inte längre behövs för de syften som anges. Tillgång till register och databaser ska begränsas på grundval av principen om behovsenlig behörighet.

16)  I syfte att respektera den personliga integriteten och skydda personuppgifter bör sådana register lagra ett minimum av uppgifter som är absolut nödvändiga för genomförandet av utredningar om penningtvätt eller utredningar om finansiering av terrorism. De registrerade bör underrättas om att deras personuppgifter registreras och är åtkomliga för finansunderrättelseenheter, och bör ges en kontaktpunkt för att utöva sin rätt till tillgång och rättelse. Vid genomförandet av dessa bestämmelser bör medlemsstaterna fastställa arkiveringstidens maximilängd (med stöd av en tillräcklig motivering för varaktigheten) för registrering av personuppgifter i register, och se till att uppgifterna raderas när de inte längre behövs för de syften som anges. Tillgång till register och databaser ska begränsas på grundval av principen om behovsenlig behörighet efter en riskbedömning.

Ändringsförslag     13

Förslag till direktiv

Skäl 17a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

17a)  Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) är unionens centrala expertorgan för nät- och informationssäkerhet, och Enisa bör ges befogenhet att obehindrat utbyta information med brottsbekämpande myndigheter för att möjliggöra it-säkerhetssamarbete, som spelar en viktig roll i kampen mot finansiering av brottslig verksamhet, inklusive terrorism.

Ändringsförslag     14

Förslag till direktiv

Skäl 17b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

17b)  Europeiska bankmyndigheten (EBA) bör uppmanas att uppdatera sitt insynsarbete för att möta dagens utmaningar och bättre förebygga att finansiella system utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Ändringsförslag    15

Förslag till direktiv

Skäl 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

18)  Tröskelvärdet för verkligt huvudmannaskap som fastställs i artikel 3.6 a i direktiv (EU) 2015/849 skiljer inte mellan verkliga kommersiella företag och sådana som inte har någon aktiv verksamhet och främst används som en mellanhandsstruktur mellan tillgångarna eller inkomsterna och den slutliga verkliga huvudmannen. För dessa senare är det lätt att kringgå den fastställda tröskeln, vilket leder till att de fysiska personer som ytterst äger eller kontrollerar en juridisk enhet inte identifieras. För att förtydliga information om verkligt huvudmannaskap när det gäller mellanhandsstrukturer i bolagsform är det nödvändigt att införa ett särskilt tröskelvärde från och med vilket uppgifter om huvudmannaskap ska anses föreligga.

18)  Tröskelvärdet för verkligt huvudmannaskap som fastställs i artikel 3.6 a i direktiv (EU) 2015/849 skiljer inte mellan verkliga kommersiella företag och sådana som inte har någon aktiv verksamhet och främst används som en mellanhandsstruktur mellan tillgångarna eller inkomsterna och den slutliga verkliga huvudmannen. För dessa senare är det lätt att kringgå den fastställda tröskeln, vilket leder till att de fysiska personer som ytterst äger eller kontrollerar en juridisk enhet inte identifieras. För att förtydliga information om verkligt huvudmannaskap när det gäller mellanhandsstrukturer i bolagsform är det nödvändigt att införa ett särskilt tröskelvärde från och med vilket uppgifter om huvudmannaskap ska anses föreligga. Detta tröskelvärde bör vara tillräckligt lågt för att täcka de flesta situationer.

Motivering

Tröskelvärdet måste vara tillräckligt lågt för att täcka de flesta situationer där juridiska personer vanligtvis döljer vem som är den verklige huvudmannen. Det tröskelvärde som föreslås infört i artikel 3.6 a i i direktiv (EU) 2015/849 är 10 procent.

Ändringsförslag    16

Förslag till direktiv

Skäl 21

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

21)  Den specifika faktor som avgör vilken medlemsstat som ska ansvara för övervakning och registrering av uppgifter om verkligt huvudmannaskap för truster och liknande juridiska konstruktioner bör klargöras. För att undvika att skillnader i medlemsstaternas rättssystem leder till att vissa truster inte övervakas eller registreras någonstans i EU bör alla truster och liknande juridiska konstruktioner registreras där de förvaltas. För att säkerställa en effektiv övervakning och registrering av information om de verkliga huvudmännen för truster krävs dessutom samarbete mellan medlemsstaterna.

21)  Den specifika faktor som avgör vilken medlemsstat som ska ansvara för övervakning och registrering av uppgifter om verkligt huvudmannaskap för truster och liknande juridiska konstruktioner bör klargöras. För att undvika att skillnader i medlemsstaternas rättssystem leder till att vissa truster inte övervakas eller registreras någonstans i EU bör alla truster och liknande juridiska konstruktioner registreras där de skapas, förvaltas eller drivs. För att säkerställa en effektiv övervakning och registrering av information om de verkliga huvudmännen för truster krävs dessutom samarbete mellan medlemsstaterna.

Ändringsförslag     17

Förslag till direktiv

Skäl 22

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

22)  Offentlig tillgång till information genom en skyldighet att offentliggöra vissa uppgifter om företagens faktiska huvudmän ger tredje parter kompletterande garantier när de vill göra affärer med dessa företag. Vissa medlemsstater har vidtagit åtgärder för att, eller har meddelat sin avsikt att, göra uppgifter i registren över verkliga huvudmän offentligt tillgängliga. Det faktum att inte alla medlemsstater skulle göra information offentligt tillgänglig eller skillnader i fråga om den information som görs tillgänglig kan leda till olika nivåer av skydd för tredje parter i unionen. På en välfungerande inre marknad behövs det samordning för att undvika snedvridningar.

22)  Offentlig tillgång till information genom en skyldighet att offentliggöra vissa uppgifter om företagens faktiska huvudmän ger tredje parter kompletterande garantier när de vill göra affärer med dessa företag. Vissa medlemsstater har vidtagit åtgärder för att, eller har meddelat sin avsikt att, göra uppgifter i registren över verkliga huvudmän offentligt tillgängliga. Det faktum att inte alla medlemsstater skulle göra information offentligt tillgänglig eller skillnader i fråga om den information som görs tillgänglig kan leda till olika nivåer av skydd för tredje parter i unionen. På en välfungerande inre marknad behövs det ett samordnat angreppssätt för undvikande av denna typ av snedvridningar och för ökad insyn, vilket är avgörande för att upprätthålla allmänhetens förtroende för det finansiella systemet.

Ändringsförslag     18

Förslag till direktiv

Skäl 35

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

35)  I syfte att garantera proportionalitet bör uppgifter om verkligt huvudmannaskap för andra truster än de som består av egendom som innehas av, eller på uppdrag av, en person som bedriver en verksamhet som består av, eller omfattar förvaltning av truster, och som agerar som förvaltare av en trust i samband med denna verksamhet i vinstsyfte endast vara åtkomliga för parter med ett legitimt intresse. Legitimt intresse med avseende på penningtvätt, finansiering av terrorism och associerade förbrott bör motiveras genom lättillgängliga medel, såsom icke-statliga organisationers stadgar eller uppdragsbeskrivningar, eller på grundval av styrkt tidigare verksamhet av betydelse för kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism och associerade förbrott, eller på grundval av dokumenterad erfarenhet av undersökningar eller åtgärder på detta område.

35)  I syfte att garantera legitimitet och proportionalitet bör uppgifter om verkligt huvudmannaskap för andra truster än de som består av egendom som innehas av, eller på uppdrag av, en person som bedriver en verksamhet som består av, eller omfattar förvaltning av truster, och som agerar som förvaltare av en trust i samband med denna verksamhet i vinstsyfte endast vara åtkomliga för parter med ett legitimt intresse. Legitimt intresse med avseende på penningtvätt, finansiering av terrorism och associerade förbrott bör motiveras genom lättillgängliga medel, såsom icke-statliga organisationers stadgar eller uppdragsbeskrivningar, eller på grundval av styrkt tidigare verksamhet av betydelse för kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism och associerade förbrott, eller på grundval av dokumenterad erfarenhet av undersökningar eller åtgärder på detta område. Ett legitimt intresse kan föreligga om huvudmannen eller förvaltaren innehar eller har innehaft en offentlig funktion under de senaste fem åren.

Ändringsförslag    19

Förslag till direktiv

Skäl 41a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

41a)  Europeiska centralbanken avgav ett yttrande den 12 oktober 20161a.

 

_________________

 

1a Ännu ej offentliggjort i EUT.

Motivering

Det är lämpligt att hänvisa till Europeiska centralbankens yttrande.

Ändringsförslag    20

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 2 – punkt 1 – punkt 3 – led g

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”g)  Leverantörer som främst och professionellt erbjuder valutatjänster mellan virtuella valutor och fiatvalutor.

”g)  Leverantörer som främst och professionellt erbjuder valutatjänster mellan virtuella valutor och rättsligt etablerade valutor.

(Se Europeiska centralbankens yttrande av den 12 oktober 2016 – CON/2016/49.)

Motivering

Det är lämpligare att hänvisa till ”rättsligt etablerade valutor”.

Ändringsförslag     21

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 2 – punkt 1 – punkt 3 – led ha (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ha)  emittenter, förvaltare, förmedlare och distributörer av virtuella valutor.

Ändringsförslag     22

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 2 – punkt 1 – punkt 3 – led hb (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

hb)  förvaltare och leverantörer av tjänster för internetbetalningssystem.

Ändringsförslag     23

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led -a (nytt)

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 3 – punkt 1 – punkt 4 – led f

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

-a)  i punkt 4 ska led f ska ersättas med följande:

f)  alla överträdelser, inbegripet skattebrott som rör direkta och indirekta skatter och enligt definitionen i medlemsstaternas nationella rätt, som är belagda med frihetsstraff eller frihetsberövande åtgärd med en högsta straffsats på mer än ett år eller, i medlemsstater som har en minimitröskel för brott i sitt rättssystem, alla brott som är belagda med frihetsstraff eller frihetsberövande åtgärd med en lägsta straffsats på mer än sex månader.

f)  överträdelser med anknytning till direkta och indirekta skatter enligt vad som fastställs i medlemsstaternas nationella lagstiftning, med beaktande av artikel 57 i detta direktiv.”

Ändringsförslag     24

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led a

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 3 – punkt 6 – led a – led i – stycke 2a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Vid tillämpningen av artikel 13.1 b och artikel 30 i detta direktiv ska indikationen på ägande eller kontroll som avses i andra stycket minskas till 10 % om den juridiska enheten är en passiv icke-finansiell enhet enligt definitionen i direktiv 2011/16/EU.

Vid tillämpningen av artikel 13.1 b och artikel 30 i detta direktiv ska den indikation på ägande eller kontroll som avses i andra stycket minskas till 10 %.

Ändringsförslag     25

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led aa (nytt)

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 3 – punkt 6 – led a – led ii

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

aa)  I punkt 6 a ska led ii ersättas med följande:

ii)  Om, när alla tänkbara medel har utnyttjats och under förutsättning att det inte föreligger grund för misstankar, ingen person enligt led i har identifierats eller om det finns tvivel på att den eller de personer som har identifierats är verkliga huvudmän, den eller de fysiska personer som innehar ledande befattningar; ska de ansvariga enheterna dokumentera de åtgärder som vidtas för att identifiera det verkliga huvudmannaskapet enligt led i och detta led.

”ii)  Om, när alla tänkbara medel har utnyttjats, enheten inte uppger identiteten på någon fysisk person som uppfyller kriterierna i led i ska de ansvariga enheterna registrera att det inte finns någon verklig huvudman och dokumentera de åtgärder som vidtas för att identifiera det verkliga huvudmannaskapet enligt led i. Om det finns tvivel på att den eller de personer som har identifierats är verkliga huvudmän ska en notering om detta registreras. De ansvariga enheterna ska identifiera och kontrollera identiteten på den relevanta fysiska person som innehar en ledande befattning och som ska identifieras som ”ledande befattningshavare” (och inte huvudman) och registrera uppgifter om alla lagliga ägare av enheten.”

Ändringsförslag    26

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led c

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 3 – punkt 18

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

18)  virtuella valutor: en digital värderepresentation som varken emitterats av en centralbank eller en offentlig myndighet, som inte nödvändigtvis är kopplad till en fiatvaluta, och som godtas av fysiska och juridiska personer såsom betalningsmedel och som kan överföras, lagras och handlas elektroniskt.

18)  virtuella valutor: en digital värderepresentation som varken emitterats av en centralbank eller en offentlig myndighet, som inte är kopplad till en rättsligt etablerad valuta, som inte har rättslig status som valuta eller pengar, och som godtas av fysiska och juridiska personer såsom medel för utbyte eller andra syften och som kan överföras, lagras och handlas elektroniskt. Virtuella valutor kan inte vara anonyma.

(Se Europeiska centralbankens yttrande av den 12 oktober 2016 – CON/2016/49.)

Motivering

Definitionen av virtuell valuta måste förbättras, vilket också Europeiska centralbanken anser.

Ändringsförslag     27

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2a (nytt)

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 7 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a)  I artikel 7.2 ska följande läggas till som andra stycke:

 

”Om en medlemsstat överlåter de befogenheter som tilldelats den myndighet som avses i första stycket till andra myndigheter, särskilt myndigheter på regional och lokal nivå, ska effektiv och verkningsfull samordning säkerställas mellan alla berörda myndigheter. Om fler än en enhet inom en myndighet till vilken befogenhet överlåtits ansvarar för de uppgifter som avses i första stycket ska effektiv och verkningsfull samordning säkerställas mellan de olika enheterna.”

Ändringsförslag     28

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2b (nytt)

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 9 – punkt 2 – led ca (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2b)  I artikel 9.2 ska följande läggas till:

 

ca)   förekomsten av robusta system som säkerställer att information om verkliga huvudmän finns att tillgå utan hinder för tredjelandets behöriga myndigheter.”

Ändringsförslag     29

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2c (nytt)

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 9 – punkt 2 – led cb (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2c)  I artikel 9.2 ska följande läggas till:

 

cb)   förekomsten av ordentliga sanktionssystem vid lagöverträdelser.”

Ändringsförslag    30

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2d (nytt)

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 10 – punkt 1

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

2d)  I artikel 10 ska punkt 1 ersättas med följande:

1.  Medlemsstaterna ska förbjuda sina kreditinstitut och finansiella institut att föra anonyma konton eller utfärda anonyma motböcker. Medlemsstaterna ska i alla händelser kräva att ägarna och förmånstagarna till befintliga anonyma konton eller anonyma motböcker så snart som möjligt, och under alla förhållanden innan kontona eller motböckerna nyttjas, omfattas av åtgärder för kundkännedom.

“1.  Medlemsstaterna ska förbjuda sina kreditinstitut och finansiella institut att föra anonyma konton, utfärda anonyma motböcker eller tillhandahålla anonyma bankfack. Medlemsstaterna ska i alla händelser kräva att ägarna och förmånstagarna till befintliga anonyma konton, anonyma motböcker eller anonyma bankfack så snart som möjligt, och under alla förhållanden innan kontona, motböckerna eller bankfacken nyttjas, omfattas av åtgärder för kundkännedom.”

Ändringsförslag    31

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 3 – led c

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 12 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Medlemsstaterna ska se till att unionens kreditinstitut och finansiella institut i egenskap av förvärvare endast godtar betalningar med förbetalda kort som utfärdats i ett tredjeland om dessa kort uppfyller krav motsvarande dem som anges i leden a, b och c i första stycket i artikel 13.1 och artikel 14, eller kan anses uppfylla kraven i punkterna 1 och 2 i den här artikeln.

3.  Medlemsstaterna ska se till att unionens kreditinstitut och finansiella institut i egenskap av förvärvare endast godtar betalningar med förbetalda kort som utfärdats i ett tredjeland om dessa kort uppfyller krav motsvarande dem som anges i leden a, b och c i första stycket i artikel 13.1 och artikel 14, eller kan anses uppfylla kraven i punkterna 1 och 2 i den här artikeln. När förbetalda kort skickas per post eller fraktas ut ur en medlemsstats jurisdiktion måste detta omedelbart rapporteras och registreras av behöriga personer.

Ändringsförslag     32

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4a (nytt)

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 13 – punkt 1 – stycke 1 – led aa (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

4a)  I artikel 13.1 första stycket ska följande led läggas till:

 

aa)  kontrollera kundens och huvudmannens namn mot EU:s och FN:s sanktionslistor samt andra relevanta sanktionslistor.”

Ändringsförslag     33

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4b (nytt)

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 13a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

4b)  Följande artikel ska införas:

 

Artikel 13a

 

Senast i januari 2018 ska kommissionen inrätta en allmänt tillgänglig plattform som sammankopplar FN:s, EU:s och medlemsstaternas listor samt andra relevanta listor över personer, grupper och enheter som är föremål för sanktioner.”

Ändringsförslag    34

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 14 – punkt 5

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga enheter vidtar åtgärder för kundkännedom inte bara gentemot alla nya kunder utan även vid lämpliga tidpunkter gentemot befintliga kunder, efter en riskkänslighetsanalys, bland annat när en kunds relevanta omständigheter förändras eller om den ansvariga enheten har en skyldighet att under det berörda kalenderåret kontakta kunden för att granska alla uppgifter om den verkliga huvudmannen, särskilt enligt direktiv 2011/16/EU.

5.  Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga enheter vidtar åtgärder för kundkännedom inte bara gentemot alla nya kunder utan även vid lämpliga tidpunkter gentemot befintliga kunder, efter en riskkänslighetsanalys, bland annat när en kunds relevanta omständigheter förändras eller om den ansvariga enheten har en skyldighet att under det berörda kalenderåret så snart som möjligt kontakta kunden för att granska alla uppgifter om den verkliga huvudmannen, särskilt enligt direktiv 2011/16/EU. Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga enheter kontaktar kunden i syfte att kontrollera uppgifterna om den eller de verkliga huvudmännen senast den ... [ett år efter dagen för detta direktivs ikraftträdande].

Ändringsförslag     35

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 18 – punkt 1 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

I de fall som avses i artiklarna 19–24 och i andra fall av större risker som medlemsstaterna eller ansvariga enheter konstaterat, ska medlemsstaterna kräva att de ansvariga enheterna vidta skärpta åtgärder för kundkännedom för att hantera och minska sådana risker på lämpligt sätt.

I de fall som avses i artiklarna 19–24 och i andra fall av risker som medlemsstaterna eller ansvariga enheter konstaterat, ska medlemsstaterna kräva att de ansvariga enheterna vidta skärpta åtgärder för kundkännedom för att hantera och minska sådana risker på lämpligt sätt.”

Motivering

Det är inte enbart i fall av större risker, utan även i alla andra fall av konstaterade risker som medlemsstaterna bör kräva att de ansvariga enheterna vidtar skärpta åtgärder för kundkännedom för att hantera och minska sådana risker på lämpligt sätt.

Ändringsförslag     36

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 7

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 18a – punkt 1 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  Se till att få ytterligare information om kunden.

a)  Se till att få ytterligare information om kunden och huvudmannen.

Ändringsförslag     37

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 7

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 18a – punkt 1 – led c

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c)  Se till att få information om varifrån kundens medel eller förmögenhet kommer.

c)  Se till att få information om varifrån kundens och huvudmannens medel eller förmögenhet kommer.

Ändringsförslag     38

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 7a (nytt)

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 26 – punkt 2

 

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

7a)  Artikel 26.2 ska ersättas med följande:

2.  Medlemsstaterna ska förbjuda ansvariga enheter att anlita tredje parter som är etablerade i högrisktredjeländer. Medlemsstaterna får från det förbudet undanta filialer och majoritetsägda dotterföretag till ansvariga enheter som är etablerade i unionen om dessa filialer och majoritetsägda dotterföretag helt och hållet följer koncernens riktlinjer och rutiner i enlighet med artikel 45.

“2.  Medlemsstaterna ska förbjuda ansvariga enheter att anlita tredje parter som är etablerade i högrisktredjeländer.”

Ändringsförslag     39

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 9 – led -a (nytt)

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 30 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

-a)  I punkt 1 i ska följande stycke läggas till:

 

”Medlemsstaterna ska se till att ägare till aktier eller rösträtter eller ägarandelar i företag eller andra juridiska personer, inbegripet genom innehavaraktier, eller genom kontroll på andra sätt, redovisar för dessa enheter huruvida de innehar intresset i sitt eget namn och för egen räkning eller på någon annan persons vägnar. Medlemsstaterna ska säkerställa att de fysiska personer som innehar positionen som ledande befattningshavare i företag eller andra juridiska personer redovisar för dessa enheter huruvida de innehar positionen i sitt eget namn eller på en annan persons vägnar”.

Ändringsförslag     40

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 9 – led aa (nytt)

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 30 – punkt 5a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

aa)  Följande punkt ska införas:

 

5a.   Uppgifterna i det register som avses i punkt 3 i denna artikel med avseende på företag och andra juridiska personer än de som avses i artikel 1a a i direktiv 2009/101/EG ska finnas offentligt tillgängliga.

 

Denna offentligt tillgängliga information ska bestå åtminstone av namn, födelsedatum, nationalitet, hemvistland, kontaktuppgifter (utan att hemadress anges), art och omfattning på de förmånsintressen som den verkliga huvudmannen enligt definitionen i artikel 3.6 innehar.

 

Vid tillämpningen av denna punkt ska tillgången till uppgifterna om verkligt huvudmannaskap vara förenlig med uppgiftsskyddsbestämmelserna och standarderna för öppna data och omfattas av ett krav på registrering online. Medlemsstaterna får införa en avgift för att täcka administrativa kostnader.”

Ändringsförslag     41

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 9 – led b

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 30 – punkt 6 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6. Det centrala registret som avses i punkt 3 ska möjliggöra snabb och obegränsad åtkomst för behöriga myndigheter och finansunderrättelseenheter till all information som finns i det centrala registret, utan begränsningar och utan att den berörda enheten varnas. Det ska också ge ansvariga enheter snabb tillgång när de vidtar åtgärder för kundkännedom i enlighet med kapitel II.

6. Det centrala registret som avses i punkt 3 ska, för att garantera effektivitet, möjliggöra snabb och obegränsad åtkomst för behöriga myndigheter och finansunderrättelseenheter till all information som finns i det centrala registret, utan begränsningar och utan att den berörda enheten varnas. Det ska också ge ansvariga enheter snabb och obegränsad tillgång när de vidtar åtgärder för kundkännedom i enlighet med kapitel II.

Motivering

Säkerställandet av snabb och obegränsad tillgång för behöriga myndigheter och finansunderrättelseenheter till all information som finns i det centrala registret, utan begränsningar och utan att den berörda enheten varnas, kommer att säkerställa effektiviteten hos det centrala register som avses i detta ändringsförslag.

Ändringsförslag     42

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 9 – led b

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 30 – punkt 6 – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Behöriga myndigheter som ges tillgång till det centrala register som avses i punkt 3 ska vara de myndigheter som har ansvar för att bekämpa penningtvätt eller finansiering av terrorism, inklusive skattemyndigheter och myndigheter som har till uppgift att utreda och lagföra penningtvätt, associerade förbrott och finansiering av terrorism, samt spårande och beslag eller frysning och förverkande av tillgångar som härrör från brott.”.

Behöriga myndigheter som ges tillgång till det centrala register som avses i punkt 3 ska vara de myndigheter som har ansvar för att bekämpa penningtvätt eller finansiering av terrorism, inklusive skattemyndigheter, tillsynsmyndigheter och myndigheter som har till uppgift att utreda och lagföra penningtvätt, associerade förbrott och finansiering av terrorism, samt spårande och beslag eller frysning och förverkande av tillgångar som härrör från brott.

Motivering

Ett sunt finansiellt system med lämpliga resurser för tillsyn och analys som kan upptäcka onormala transaktionsmönster kan bidra till att säkerställa följande:

– Ökad medvetenhet om terroristkopplingar och terroristnätverk samt kriminella kopplingar och nätverk, och även om hot som uppstår i anslutning till detta.

– Effektiva förebyggande åtgärder av alla relevanta myndigheter (inbegripet tillsynsmyndigheter).

Tillsynsmyndigheter måste därför inkluderas i förteckningen.

Ändringsförslag     43

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 9 – led ba (nytt)

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 30 – punkt 8 – stycke 1a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ba)  I punkt 8 i ska följande stycke läggas till:

 

”Före ingåendet av ett nytt kundförhållande till en trust eller någon annan juridisk enhet som är föremål för registrering av uppgifter om verkligt huvudmannaskap, ska de ansvariga enheterna inhämta bevis på denna registrering.”

Ändringsförslag     44

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 9 – led c

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 30 – punkt 9 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

I undantagsfall som fastställs i nationell lagstiftning kan medlemsstaterna, om den tillgång som avses i punkt 5 b skulle utsätta den verkliga huvudmannen för risk för bedrägeri, kidnappning, utpressning, våld eller hotelser, eller om den verkliga huvudmannen är minderårig eller på annat sätt oförmögen, föreskriva ett undantag från sådan tillgång till alla eller vissa av uppgifterna om verkligt huvudmannaskap från fall till fall.

utgår

Ändringsförslag     45

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 9 – led c

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 30 – punkt 10 – stycke 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medlemsstaterna ska samarbeta med varandra och med kommissionen i syfte att genomföra olika typer av tillträde i enlighet med punkt 5.

Medlemsstaterna ska samarbeta med varandra och med kommissionen i syfte att genomföra olika typer av tillträde i enlighet med punkt 5 med beaktande av senaste tillämpliga internationella standarder.

Motivering

Det behövs en harmoniserad strategi på EU-nivå, samtidigt som man ser till att internationella åtaganden fullgörs till fullo.

Genomförandet av de senaste internationella standarderna understryker vikten av att vidga omfattningen av den information som finns tillgänglig för finansunderrättelseenheter och åtkomst till denna.

Ändringsförslag     46

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 10 – led a

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 31 – punkt 1 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medlemsstaterna ska se till att denna artikel gäller för truster eller andra typer av juridiska konstruktioner med trustliknande struktur eller funktioner, såsom bland annat fiducie, Treuhand eller fideicomiso.

Medlemsstaterna ska se till att denna artikel gäller för truster eller andra typer av juridiska instrument eller juridiska konstruktioner med trustliknande struktur eller funktioner, såsom bland annat fiducie, Treuhand, waqf eller fideicomiso och alla andra nuvarande eller framtida juridiska konstruktioner som strukturellt eller funktionellt kan likställas med dessa.

Ändringsförslag     47

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 10 – led a

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 31 – punkt 1 – stycke 2 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Varje medlemsstat ska kräva att förvaltare av truster (express) som förvaltas i den berörda medlemsstaten ska inhämta och förfoga över adekvata, korrekta och aktuella uppgifter om trustens verkliga huvudmannaskap. I dessa uppgifter ska ingå identiteten hos

Varje medlemsstat ska kräva att förvaltare av truster (express) som skapas, förvaltas eller drivs i den berörda medlemsstaten enligt en medlemsstats eller ett tredjelands lag ska inhämta och förfoga över adekvata, korrekta och aktuella uppgifter om trustens verkliga huvudmannaskap. I dessa uppgifter ska ingå identiteten hos

Ändringsförslag     48

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 10 – led b

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 31 – punkt 3a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”3a.   Den information som avses i punkt 1 ska hållas i ett centralt register som inrättats av den medlemsstat där trusten förvaltas.”

”3a.   Den information som avses i punkt 1 ska hållas i ett centralt register som inrättats av den medlemsstat där trusten skapas, förvaltas eller drivs.”

Ändringsförslag     49

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 10 – led c

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 31 – punkt 4 – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Behöriga myndigheter som ges tillgång till det centrala register som avses i punkt 3a ska vara de myndigheter som har ansvar för att bekämpa penningtvätt eller finansiering av terrorism, inklusive skattemyndigheter och myndigheter som har till uppgift att utreda och lagföra penningtvätt, associerade förbrott och finansiering av terrorism, samt beslag eller frysning och förverkande av tillgångar som härrör från brott.”.

Behöriga myndigheter som ges tillgång till det centrala register som avses i punkt 3a ska vara de myndigheter som har ansvar för att bekämpa penningtvätt eller finansiering av terrorism, inklusive skattemyndigheter, tillsynsmyndigheter och myndigheter som har till uppgift att utreda och lagföra penningtvätt, associerade förbrott och finansiering av terrorism, samt beslag eller frysning och förverkande av tillgångar som härrör från brott.”.

Motivering

Tillsynsmyndigheter ingår bland dem som fullgör en central funktion.

Ändringsförslag     50

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 10 – led d

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 31 – punkt 4a – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Uppgifterna i det register som avses i punkt 3a i denna artikel med avseende på andra truster än de som avses i artikel 7b b i direktiv (EG) 2009/101 ska finnas tillgängliga för varje person eller organisation som kan styrka ett legitimt intresse.

Uppgifterna i det register som avses i punkt 3a i denna artikel med avseende på andra truster än de som avses i artikel 1a b i direktiv 2009/101/EG ska finnas offentligt tillgängliga.

Ändringsförslag     51

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 10 – led d

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 31 – punkt 4a – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

De uppgifter som är tillgängliga för personer eller organisationer som kan styrka ett legitimt intresse ska bestå av namn, födelsemånad och födelseår, nationalitet och hemvist för den verkliga huvudmannen enligt definitionen i artikel 3.6 b.

Denna offentligt tillgängliga information ska bestå åtminstone av namn, födelsedatum, nationalitet, hemvistland, kontaktuppgifter (utan att hemadress anges), art och omfattning på de förmånsintressen som den verkliga huvudmannen enligt definitionen i artikel 3.6 innehar.

Ändringsförslag     52

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 10 – led d

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 31 – punkt 4a – stycke 2a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Vid tillämpningen av denna punkt ska tillgången till uppgifterna om verkligt huvudmannaskap vara förenlig med uppgiftsskyddsbestämmelserna och standarderna för öppna data enligt definitionen i artikel 2.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG1a och omfattas av ett krav på registrering online.

 

________________

 

1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 345, 31.12.2003, s. 90).

Ändringsförslag     53

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 10 – led d

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 31 – punkt 4b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4b)  När ett kundförhållande till en trust eller någon annan juridisk konstruktion är föremål för registrering av uppgifter om verkligt huvudmannaskap i enlighet med punkt 3a ska de ansvariga enheterna i förekommande fall samla in bevis på registrering.

4b)  När ett kundförhållande till en trust eller någon annan typ av juridiskt instrument eller juridisk konstruktion är föremål för registrering av uppgifter om verkligt huvudmannaskap i enlighet med punkt 3a ska de ansvariga enheterna i förekommande fall samla in bevis på registrering.

Motivering

Utöver juridiska konstruktioner kan det även finnas juridiska instrument, såsom anges ovan. Juridiska instrument skiljer sig från juridiska konstruktioner och ska därför förtecknas separat. För att säkerställa att detta direktiv gäller för alla juridiska strukturer med trustliknande funktioner måste frasen ”juridiska instrument” läggas till.

Ändringsförslag    54

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 10 – led e

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 31 – punkt 7a – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

7a. I undantagsfall som fastställs i nationell lagstiftning kan medlemsstaterna, om den tillgång som avses i punkterna 4 och 4a skulle utsätta den verkliga huvudmannen för risk för bedrägeri, kidnappning, utpressning, våld eller hotelser, eller om den verkliga huvudmannen är minderårig eller på annat sätt oförmögen, föreskriva ett undantag från sådan tillgång till alla eller vissa av uppgifterna om verkligt huvudmannaskap från fall till fall.

7a. I undantagsfall som fastställs i nationell lagstiftning kan medlemsstaterna, om den tillgång som avses i punkterna 4 och 4a skulle utsätta den verkliga huvudmannen för risk för bedrägeri, kidnappning, utpressning, våld eller hotelser, eller om den verkliga huvudmannen är minderårig eller på annat sätt oförmögen, föreskriva ett undantag från sådan tillgång till alla eller vissa av uppgifterna om verkligt huvudmannaskap från fall till fall. Undantag måste regelbundet omprövas för att undvika missbruk. När ett undantag beviljas måste detta klart och tydligt anges i registret och motiveras skriftligen.

Ändringsförslag     55

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led a

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 32 – punkt 3 – stycke 1 – mening 4

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Finansunderrättelseenheter ska kunna erhålla och utnyttja uppgifter från alla ansvariga enheter.

Finansunderrättelseenheter ska kunna begära, erhålla och utnyttja ytterligare uppgifter från alla ansvariga enheter.

Ändringsförslag     56

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 32a – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstaterna ska införa automatiska centraliserade mekanismer, t.ex. centrala register eller centrala elektroniska datasöksystem, som gör det möjligt att snabbt fastställa identiteten för fysiska eller juridiska personer som innehar eller kontrollerar betalkonton enligt definition i direktiv 2007/64/EG och bankkonton som innehas av ett kreditinstitut inom deras territorium. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om egenskaperna hos dessa nationella mekanismer.

1.  Medlemsstaterna ska införa automatiska centraliserade mekanismer, t.ex. centrala register eller centrala elektroniska datasöksystem, som gör det möjligt att snabbt fastställa identiteten för fysiska eller juridiska personer som innehar eller kontrollerar betalkonton enligt definition i direktiv 2007/64/EG och bankkonton och bankfack som innehas av ett kreditinstitut inom deras territorium. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om egenskaperna hos dessa nationella mekanismer.

Ändringsförslag     57

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 32a – punkt 3 – strecksats 3a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

–  För bankfack: namn på den person som hyr bankfacket och längd på hyresperioden.

Ändringsförslag     58

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 32a – punkt 3a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.  Medlemsstaterna får införa undantag från de skyldigheter som avses i punkterna 1–3 för passiva bankkonton.

 

Vid tillämpningen av denna punkt avses med passivt bankkonto ett bankkonto med ett saldo på högst 5 000 euro, till och från vilket inga betalningar – förutom räntebetalningar och andra normala serviceavgifter som tas ut av tjänsteleverantören – har gjorts under de senaste 36 månaderna.

Ändringsförslag     59

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 12a (nytt)

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 32b (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

12a)  Följande artikel ska införas:

 

“Artikel 32b

 

1.   Medlemsstaterna ska införa automatiska centraliserade mekanismer, t.ex. centrala register eller centrala elektroniska datasöksystem, som gör det möjligt att snabbt fastställa identiteten för fysiska eller juridiska personer som innehar eller kontrollerar mark och byggnader inom deras territorium. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om egenskaperna hos dessa nationella mekanismer.

 

2.   Medlemsstaterna ska se till att de uppgifter som återfinns i de centrala mekanismer som avses i punkt 1 är direkt tillgängliga på nationell nivå för finansunderrättelseenheter och behöriga myndigheter. Medlemsstaterna ska se till att varje finansunderrättelseenhet inom rimlig tid kan tillhandahålla information som förekommer i de centraliserade mekanismer som avses i punkt 1 till andra finansunderrättelseenheter, i enlighet med artikel 53.

 

3.   Följande information ska finnas tillgänglig och vara sökbar via de centraliserade mekanismer som avses i punkt 1:

 

  För ägaren av den fasta egendomen och alla personer som förmodas agera i ägarens namn: namn, kompletterat med övriga identifieringsuppgifter som krävs enligt nationell lagstiftning som införlivar artikel 13.1 a eller med ett unikt identifieringsnummer.

 

  För den verkliga huvudmannen för den fasta egendomen: namn, kompletterat med övriga identifieringsuppgifter som krävs enligt nationell lagstiftning som införlivar artikel 13.1 b eller med ett unikt identifieringsnummer.

 

–  För den fasta egendomen: datum för och skäl till förvärvet, hypotek och andra rättigheter än ägandet.

 

–  För marken: plats, tomtnummer, markkategori (aktuell marksituation), tomtområde (landområde).

 

–  För byggnaden: plats, tomtnummer, byggnadsnummer, typ, struktur, våning.

 

4.   Medlemsstaterna ska samarbeta sinsemellan och med kommissionen för att senast den 1 januari 2018 inrätta ett europeiskt fastighetsregister i enlighet med punkt 1 på grundval av European Land Information Service (Eulis).”

Ändringsförslag    60

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 16

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 47 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstaterna ska se till att leverantörer av valutatjänster mellan virtuella valutor och fiatvalutor, förvaringstjänster för virtuella plånböcker, valutaväxlings- och checkinlösningskontor samt leverantörer av tjänster till truster eller bolag har tillstånd eller är registrerade och att tillhandahållare av speltjänster regleras.

1.  Medlemsstaterna ska se till att leverantörer av valutatjänster mellan virtuella valutor och rättsligt etablerade valutor, förvaringstjänster för virtuella plånböcker, valutaväxlings- och checkinlösningskontor, emittenter, förvaltare, förmedlare och distributörer av virtuella valutor, förvaltare och leverantörer av system för internetbetalningar samt leverantörer av tjänster till truster eller bolag har tillstånd eller är registrerade och att tillhandahållare av speltjänster regleras, inklusive genom åtgärder för att förhindra att finanssystemet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Ändringsförslag    61

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 18

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 50a – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medlemsstaterna får inte förbjuda, eller föreskriva orimliga eller onödigt restriktiva villkor för, utbyte av information och bistånd mellan behöriga myndigheter. Medlemsstaterna ska särskilt se till att behöriga myndigheter inte avslår en framställan om bistånd på följande grunder:

Medlemsstaterna ska säkerställa utbyte av information och bistånd mellan behöriga myndigheter utan att föreskriva orimliga eller onödigt restriktiva villkor. Medlemsstaterna ska särskilt se till att behöriga myndigheter inte avslår en framställan om bistånd på följande grunder:

Ändringsförslag     62

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led 18a (nytt)

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 51a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

18a)  Följande artikel ska införas:

 

“Artikel 51a

 

Senast i juni 2017 ska kommissionen lägga fram ett lagstiftningsförslag om inrättandet av en europeisk finansunderrättelseenhet som ska samordna, bistå och stödja medlemsstaternas finansunderrättelseenheter. Denna europeiska finansunderrättelseenhet ska ge stöd till de nationella finansunderrättelseenheterna vad gäller att upprätthålla och utarbeta den tekniska infrastrukturen för att säkra informationsutbyte, bistå dem med gemensamma analyser vid gränsöverskridande fall och ta fram egna strategiska analyser samt samordna det arbete som medlemsstaternas finansunderrättelseenheter utför vid gränsöverskridande fall. I detta syfte ska de nationella finansunderrättelseenheterna automatiskt utbyta information med denna europeiska finansunderrättelseenhet när de utreder fall av penningtvätt. Detta lagstiftningsförslag ska beakta resultaten av kommissionens kartläggning av befogenheterna för medlemsstaternas finansunderrättelseenheter samt hindren för samarbete, i syfte att utforma ett välavvägt och skräddarsytt samarbetssystem.”

Ändringsförslag     63

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 18b (nytt)

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 51b (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

18b)  Följande artikel ska införas:

 

“Artikel 51b

 

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att deras nationella finansunderrättelseenheter kan samarbeta och utbyta relevant information med sina utländska motparter.

 

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att EU:s finansunderrättelseenheter kan göra förfrågningar för utländska motparters räkning när detta kan vara relevant för en analys av finansiella transaktioner. Förfrågningarna ska åtminstone omfatta

 

–  sökningar i de egna databaserna, vilket omfattar information i samband med rapporter om misstänkta transaktioner,

 

–  sökningar i andra databaser som finansunderrättelseenheten kan ha direkt eller indirekt åtkomst till, inbegripet brottsbekämpande myndigheters databaser, offentliga databaser, administrativa databaser och kommersiellt tillgängliga databaser.

 

Om finansunderrättelseenheterna har befogenhet att kontakta andra behöriga myndigheter och finansinstitut ska de göra detta för att inhämta relevant information.”

Ändringsförslag    64

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 20

Direktiv (EU) 2015/849

Artikel 55 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Medlemsstaterna ska se till att anmodade finansunderrättelseenheter omgående och så långt det är möjligt lämnar förhandsgodkännande till spridning av upplysningarna till behöriga myndigheter, oberoende av typen av förbrott. Anmodade finansunderrättelseenheter får inte vägra att lämna sitt godkännande till sådan spridning såvida inte detta skulle falla utanför tillämpningsområdet för dess bestämmelser om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, skulle kunna försvåra en brottsutredning, uppenbart skulle vara oproportionerligt i förhållande till en fysisk eller juridisk persons eller den anmodade finansunderrättelseenhetens medlemsstats legitima intressen, eller av annan anledning skulle strida mot de grundläggande principerna i den nationella rätten i den medlemsstaten. Varje vägran att lämna godkännande ska vederbörligen förklaras.”

2.  Medlemsstaterna ska se till att anmodade finansunderrättelseenheter omgående och så långt det är möjligt lämnar förhandsgodkännande till spridning av upplysningarna till behöriga myndigheter, oberoende av typen av förbrott. Anmodade finansunderrättelseenheter får inte vägra att lämna sitt godkännande till sådan spridning såvida inte detta skulle falla utanför tillämpningsområdet för dess bestämmelser om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, skulle kunna försvåra en brottsutredning, uppenbart skulle vara oproportionerligt i förhållande till en fysisk eller juridisk persons eller den anmodade finansunderrättelseenhetens medlemsstats legitima intressen, eller av annan anledning skulle strida mot de grundläggande principerna i den nationella rätten i den medlemsstaten. Varje vägran att lämna godkännande ska vederbörligen förklaras. Samtliga parters grundläggande rättigheter, inklusive rätten till uppgiftsskydd, måste alltid respekteras fullt ut.

Ändringsförslag     65

Förslag till direktiv

Artikel 2 – led 2

Direktiv 2009/101/EG

Artikel 7b – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Medlemsstaterna ska se till att den information om verkligt huvudmannaskap som avses i punkt 1 i denna artikel också offentliggörs genom det system för sammankoppling av register som avses i artikel 4a.2.

3.  Medlemsstaterna ska se till att den information om verkligt huvudmannaskap som avses i punkt 1 i denna artikel också offentliggörs genom det system för sammankoppling av register som avses i artikel 4a.2, i överensstämmelse med uppgiftsskyddsbestämmelserna och standarderna för öppna data enligt artikel 2.7 i direktiv 2003/98/EG, och med ett krav på registrering online.

Ändringsförslag    66

Förslag till direktiv

Artikel 2 – led 2

Direktiv 2009/101/EG

Artikel 7b – punkt 4

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  I undantagsfall som fastställs i nationell lagstiftning kan medlemsstaterna, om den tillgång som avses i första stycket skulle utsätta den verkliga huvudmannen för risk för bedrägeri, kidnappning, utpressning, våld eller hotelser, eller om den verkliga huvudmannen är minderårig eller på annat sätt oförmögen, föreskriva ett undantag från obligatoriskt offentliggörande av alla eller vissa av uppgifterna om verkligt huvudmannaskap från fall till fall.

4.  I undantagsfall som fastställs i nationell lagstiftning kan medlemsstaterna, om den tillgång som avses i första stycket skulle utsätta den verkliga huvudmannen för risk för bedrägeri, kidnappning, utpressning, våld eller hotelser, eller om den verkliga huvudmannen är minderårig eller på annat sätt oförmögen, föreskriva ett undantag från obligatoriskt offentliggörande av alla eller vissa av uppgifterna om verkligt huvudmannaskap från fall till fall. Undantag måste regelbundet omprövas för att undvika missbruk. När ett undantag beviljas måste detta tydligt anges i registret och motiveras skriftligen.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism

Referensnummer

COM(2016)0450 – C8-0265/2016 – 2016/0208(COD)

Ansvariga utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ECON

12.9.2016

LIBE

12.9.2016

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

JURI

12.9.2016

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Kostas Chrysogonos

12.10.2016

Artikel 55 – Gemensamma utskottssammanträden

       Tillkännagivande i kammaren

       

       

6.10.2016

Behandling i utskott

28.11.2016

 

 

 

Antagande

12.1.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

18

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Max Andersson, Joëlle Bergeron, Marie-Christine Boutonnet, Jean-Marie Cavada, Therese Comodini Cachia, Mady Delvaux, Mary Honeyball, Gilles Lebreton, António Marinho e Pinto, Julia Reda, Evelyn Regner, József Szájer, Axel Voss, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniel Buda, Sergio Gaetano Cofferati, Angel Dzhambazki, Heidi Hautala, Constance Le Grip, Victor Negrescu

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Andrey Novakov

(1)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och rådets och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/101/EG av den 16 september 2009 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 48 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (EUT L 258, 1.10.2009, s. 11).

(2)

Kommissionens konsekvensbedömning, SWD(2016)0223, SWD(2016)0224.

(3)

Se även studien The law enforcement challenges of cybercrime: are we really playing catch up? som utredningsavdelning C vid Europaparlamentet gjorde 2015 för LIBE-utskottet.


ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel

Förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om ändring av direktiv 2009/101/EG

Referensnummer

COM(2016)0450 – C8-0265/2016 – 2016/0208(COD)

Framläggande för parlamentet

5.7.2016

 

 

 

Ansvarigt utskott

  Tillkännagivande i kammaren

ECON

12.9.2016

LIBE

12.9.2016

 

 

Rådgivande utskott

  Tillkännagivande i kammaren

DEVE

12.9.2016

INTA

12.9.2016

JURI

12.9.2016

 

Föredragande

  Utnämning

Krišjānis Kariņš

15.6.2016

Judith Sargentini

15.6.2016

 

 

Artikel 55 – Gemensamma utskottsförfaranden

       Tillkännagivande i kammaren

       

 

6.10.2016

Behandling i utskott

1.12.2016

12.1.2017

 

 

Antagande

28.2.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

88

1

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Burkhard Balz, Hugues Bayet, Heinz K. Becker, Pervenche Berès, Malin Björk, Udo Bullmann, Caterina Chinnici, Fabio De Masi, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Cornelia Ernst, Tanja Fajon, Markus Ferber, Raymond Finch, Sven Giegold, Neena Gill CBE, Ana Gomes, Nathalie Griesbeck, Roberto Gualtieri, Danuta Maria Hübner, Cătălin Sorin Ivan, Eva Joly, Othmar Karas, Dietmar Köster, Barbara Kudrycka, Cécile Kashetu Kyenge, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Juan Fernando López Aguilar, Olle Ludvigsson, Monica Macovei, Ivana Maletić, Fulvio Martusciello, Gabriel Mato, Roberta Metsola, Bernard Monot, Claude Moraes, Luigi Morgano, Alessandra Mussolini, József Nagy, Luděk Niedermayer, Péter Niedermüller, Stanisław Ożóg, Dimitrios Papadimoulis, Soraya Post, Dariusz Rosati, Pirkko Ruohonen-Lerner, Judith Sargentini, Molly Scott Cato, Pedro Silva Pereira, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Theodor Dumitru Stolojan, Paul Tang, Traian Ungureanu, Bodil Valero, Marco Valli, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker, Cecilia Wikström, Kristina Winberg, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Richard Corbett, Pál Csáky, Mady Delvaux, Herbert Dorfmann, Bas Eickhout, Maria Grapini, Anna Hedh, Ramón Jáuregui Atondo, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Krišjānis Kariņš, Jean Lambert, Jeroen Lenaers, Paloma López Bermejo, Thomas Mann, Angelika Mlinar, John Procter, Emil Radev, Michel Reimon, Andreas Schwab, Barbara Spinelli, Tibor Szanyi, Romana Tomc, Nils Torvalds, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Lieve Wierinck

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Luke Ming Flanagan, Kinga Gál, Peter Kouroumbashev, Monica Macovei, Momchil Nekov, Paul Tang, Pavel Telička, Traian Ungureanu, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Lieve Wierinck, Branislav Škripek

Ingivande

7.3.2017


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

88

+

ALDE

Nathalie Griesbeck, Angelika Mlinar, Pavel Telička, Nils Torvalds, Lieve Wierinck, Cecilia Wikström

ECR

Monica Macovei, Stanisław Ożóg, John Procter, Pirkko Ruohonen-Lerner, Branislav Škripek

EFDD

Marco Valli, Kristina Winberg

ENF

Bernard Monot

GUE/NGL

Malin Björk, Fabio De Masi, Cornelia Ernst, Luke Ming Flanagan, Paloma López Bermejo, Dimitrios Papadimoulis, Barbara Spinelli, Miguel Viegas

PPE

Heinz K. Becker, Pál Csáky, Herbert Dorfmann, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Kinga Gál, Danuta Maria Hübner, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Othmar Karas, Krišjānis Kariņš, Barbara Kudrycka, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Jeroen Lenaers, Ivana Maletić, Thomas Mann, Fulvio Martusciello, Gabriel Mato, Roberta Metsola, Alessandra Mussolini, József Nagy, Luděk Niedermayer, Emil Radev, Dariusz Rosati, Theodor Dumitru Stolojan, Csaba Sógor, Romana Tomc, Traian Ungureanu, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Tomáš Zdechovský

S&D

Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Caterina Chinnici, Richard Corbett, Mady Delvaux, Tanja Fajon, Neena Gill CBE, Ana Gomes, Maria Grapini, Roberto Gualtieri, Anna Hedh, Cătălin Sorin Ivan, Ramón Jáuregui Atondo, Peter Kouroumbashev, Cécile Kashetu Kyenge, Dietmar Köster, Olle Ludvigsson, Juan Fernando López Aguilar, Claude Moraes, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Péter Niedermüller, Soraya Post, Pedro Silva Pereira, Birgit Sippel, Tibor Szanyi, Paul Tang, Jakob von Weizsäcker

VERTS/ALE

Bas Eickhout, Sven Giegold, Eva Joly, Jean Lambert, Michel Reimon, Judith Sargentini, Molly Scott Cato, Bodil Valero

1

-

EFDD

Raymond Finch

4

0

PPE

Frank Engel, Burkhard Balz, Markus Ferber, Andreas Schwab

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande