Förfarande : 2016/2202(DEC)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0125/2017

Ingivna texter :

A8-0125/2017

Debatter :

PV 26/04/2017 - 19
CRE 26/04/2017 - 19

Omröstningar :

PV 27/04/2017 - 5.14

Antagna texter :

P8_TA(2017)0145

BETÄNKANDE     
PDF 397kWORD 87k
30.3.2017
PE 593.839v02-00 A8-0125/2017

om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015

(2016/2202(DEC))

Budgetkontrollutskottet

Föredragande: Younous Omarjee

1. FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

1. FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015

(2016/2202(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av balansräkningarna och inkomst- och utgiftsredovisningen för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015 (COM(2016)0485 – C8-0326/2016),

–  med beaktande av de ekonomiska uppgifterna om Europeiska utvecklingsfonden (COM(2016)0386),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015, med kommissionens svar(1),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(2), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendationer av den 21 februari 2017 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondens verksamhet för budgetåret 2015 (05376/2017 – C8-0081/2017, 05377/2017 – C8-0083/2017 – C8-0082/2017, 05378/2017 – C8-0083/2017, 05379/2017 – C8-84/2017),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2014 (COM(2016)0674), och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016)0338 och SWD(2016)0339),

–  med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000(3) och ändrat i Ouagadougou, Burkina Faso, den 22 juni 2010(4),

–  med beaktande av rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslutet)(5),

–  med beaktande av artikel 33 i den interna överenskommelsen av den 20 december 1995 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för andra finansprotokollet till fjärde AVS–EG konventionen(6),

–  med beaktande av artikel 32 i det interna avtalet av den 18 september 2000 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för finansprotokollet till partnerskapsavtalet mellan staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou (Benin) den 23 juni 2000, och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG fördraget är tillämplig(7),

–  med beaktande av artikel 11 i det interna avtalet av den 17 juli 2006 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering av gemenskapens bistånd inom den fleråriga finansieringsramen för perioden 2008–2013 i enlighet med AVS–EG-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig(8),

–  med beaktande av artikel 11 i det interna avtalet av den 24 juni 2013 och den 26 juni 2013 mellan företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om finansiering av Europeiska unionens bistånd inom den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 i enlighet med AVS–EU-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämplig(9),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 74 i budgetförordningen av den 16 juni 1998 tillämplig på samarbete för utvecklingsfinansiering enligt fjärde AVS–EG konventionen(10),

–  med beaktande av artikel 119 i budgetförordningen av den 27 mars 2003 för den nionde Europeiska utvecklingsfonden(11),

–  med beaktande av artikel 50 i rådets förordning (EG) nr 215/2008 av den 18 februari 2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden(12),

–  med beaktande av artikel 48 i rådets förordning (EU) nr 2015/323 av den 2 mars 2015 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden(13),

–  med beaktande av artikel 93, artikel 94 tredje strecksatsen och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0125/2017).

1.  Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om avslutande av räkenskaperna för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015

(2016/2202(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av balansräkningarna och inkomst- och utgiftsredovisningen för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015 (COM(2016)0485 – C8-0326/2016),

–  med beaktande av de ekonomiska uppgifterna om Europeiska utvecklingsfonden (COM(2016)0386),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015, med kommissionens svar(14),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(15), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendationer av den 21 februari 2017 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondens verksamhet för budgetåret 2015 (05376/2017 – C8-0081/2017, 05377/2017 – C8-0083/2017 – C8-0082/2017, 05378/2017 – C8-0083/2017, 05379/2017 – C8-84/2017),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2014 (COM(2016)0674), och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016)0338 och SWD(2016)0339),

–  med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000(16) och ändrat i Ouagadougou, Burkina Faso, den 22 juni 2010(17),

–  med beaktande av rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 20131 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslutet)(18),

–  med beaktande av artikel 33 i den interna överenskommelsen av den 20 december 1995 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för andra finansprotokollet till fjärde AVS–EG konventionen(19),

–  med beaktande av artikel 32 i det interna avtalet av den 18 september 2000 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för finansprotokollet till partnerskapsavtalet mellan staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou (Benin) den 23 juni 2000, och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig(20),

–  med beaktande av artikel 11 i det interna avtalet av den 17 juli 2006 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering av gemenskapens bistånd inom den fleråriga finansieringsramen för perioden 2008–2013 i enlighet med AVS–EG-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig(21),

–  med beaktande av artikel 11 i det interna avtalet av den 24 juni 2013 och den 26 juni 2013 mellan företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om finansiering av Europeiska unionens bistånd inom den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 i enlighet med AVS–EU-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämplig(22),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 74 i budgetförordningen av den 16 juni 1998 tillämplig på samarbete för utvecklingsfinansiering enligt fjärde AVS–EG konventionen(23),

–  med beaktande av artikel 119 i budgetförordningen av den 27 mars 2003 för den nionde Europeiska utvecklingsfonden(24),

–  med beaktande av artikel 50 i rådets förordning (EG) nr 215/2008 av den 18 februari 2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden(25),

–  med beaktande av artikel 48 i rådets förordning (EU) nr 2015/323 av den 2 mars 2015 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden(26),

–  med beaktande av artikel 93, artikel 94 tredje strecksatsen och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0125/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3. FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015

(2016/2202(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015,

–  med beaktande av artikel 93, artikel 94 tredje strecksatsen och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0125/2017), och av följande skäl:

A.  Det huvudsakliga syftet med partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra si11dan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000(27) och ändrat i Ouagadougou, Burkina Faso, den 22 juni 2010(28) (det s.k. Cotonouavtalet), som ramen för unionens förbindelser med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), är att minska och så småningom utrota fattigdomen, i överensstämmelse med målen för hållbar utveckling.

B.  Det huvudsakliga syftet med rådets beslut 2013/755/EU(29) är att bidra till en successiv utveckling av AVS-länderna och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) genom att förbättra konkurrenskraften och stärka motståndskraften i ULT och minska deras ekonomiska och miljömässiga sårbarhet samt främja samarbete mellan dem och andra parter.

C.  Europeiska utvecklingsfonden (EUF) är unionens viktigaste instrument för att finansiera utvecklingssamarbetet med AVS-länderna och ULT.

D.  Ett brett utbud av metoder för genomförande, som återspeglar Europeiska utvecklingsfondens mellanstatliga karaktär används i 79 länder med komplexa regler och förfaranden för upphandling och tilldelning av kontrakt.

E.  EUF:s verksamhet genomförs under svåra förhållanden genom att den ständigt utsätts för högriskexponering som antingen är geopolitisk eller institutionell.

F.  Externa faktorer för ett korrekt genomförande av EUF kan dämpa eller tillintetgöra de ansträngningar som gjorts när det gäller utveckling.

G.  EUF finansieras av medlemsstaterna och förvaltas av både kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB). Kommissionen är enbart ansvarig för EUF:s ansvarsfrihet.

H.  Unionen har potential och inflytande att finna svar på globala och geopolitiska utmaningar.

I.  Dess medlemsstaters historia medför skyldigheter för unionen när det gäller utvecklingen i AVS-länderna och ULT.

J.  Unionens, AVS-ländernas och ULT:s framtid är knutna till varandra på grund av geografin, globaliseringen och demografiska förändringar.

K.  Globala befolkningsprognoser för 2100, tillsammans med effekterna av nya migrationsströmmar, väpnade konflikter, global uppvärmning och många ekonomiska och sociala kriser, kräver omedelbar uppmärksamhet av unionen, i synnerhet inom dess utvecklingspolitiska mål. Utvecklingsbistånd är ett viktigt verktyg, vars flera olika metoder för genomförande måste optimeras för att bemöta dessa många globala utmaningar.

L.  Migrationskrisen har inte bara lett till ett ifrågasättande av internationella biståndsprinciper- och mål, utan även lyft fram att solidaritetsprincipen måste tillämpas mer enhetligt och villkorslöst av alla medlemsstater.

M.  Nuvarande migrationskriser får inte överskugga hållbarheten hos de migrationsflöden som är kopplade till demografiska förändringar och som kräver olika lösningar.

N.  Det finns ett behov av en förnyad strategi gentemot AVS-länderna och ULT som kräver nya ekonomiska incitament och instrument.

O.  Ny uppmärksamhet måste ägnas det faktum att en stor del av AVS-länderna är små östater under utveckling. Öar, och särskilt AVS-öar, spelar en ny roll i internationella sammanhang, särskilt som ett resultat av internationella förhandlingar om klimatförändringar.

P.  Flera ULT är belägna i samma regioner som AVS-länderna. ULT står inför liknande globala utmaningar men är till skillnad från AVS-länderna en del av den europeiska familjen och bör därför få ökad uppmärksamhet vid tilldelningen av medel. De mycket små ULT och den konstitutionella förbindelsen mellan ULT och Europeiska unionen är särdrag som bör beaktas.

Q.  Kommissionens generaldirektorat för internationellt samarbete och utveckling samt för regional- och stadspolitik undertecknade en avsiktsförklaring i september 2013 i syfte att öka samarbetet mellan regioner i de yttersta randområdena, ULT och AVS-länderna.

R.  EU:s externa insatser sker genom internationella organisationer som antingen använder EU-medel eller samfinansierar projekt tillsammans med unionen, vilket innebär utmaningar avseende tillsyn och styrning.

S.  Både omfattningen och arten av unionens åtaganden måste vara differentierad och villkorad, och utgå från mätbara framsteg inom olika områden såsom demokratisering, mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning, hållbar socioekonomisk utveckling, rättsstatsprincipen samt kampen mot korruption, och när det behövs erbjuder unionen stöd för att främja utveckling.

T.  En regelbunden och ingående politisk dialog är väsentlig för att säkerställa ett större ansvarstagande från AVS-länder och ULT och förmågan att anpassa de politiska målen.

U.  Det är av central betydelse att säkerställa samstämmigheten mellan unionens alla politikområden och målen för unionens utvecklingspolitik.

V.  Det är av central betydelse att öka unionens synlighet och främja unionens värderingar i samband med alla typer av utvecklingsbistånd.

W.  Förenklingen av genomförandeprocesser är en drivkraft för att öka effektiviteten i biståndet.

X.  Hållbar utveckling är avgörande för att öka utvecklingsbiståndets övergripande effektivitet genom att ständigt spåra påverkan genom alla sätt att tillhandahålla stöd.

Y.  Unionens stöd för styrning är en viktig komponent i utvecklingsbiståndet för att skapa effektiva styrelsereformer.

Z.  Budgetstöd är en central drivkraft för förändring och för att möta de viktigaste utmaningarna i samband med utveckling men det innebär också en betydande förvaltningsrisk och bör endast beviljas om det i tillräcklig grad kan bidra till transparens, spårbarhet, ansvarstagande och effektivitet vid sidan av ett styrkt åtagande för politiska reformer. Budgetstöd är särskilt anpassat för små och isolerade områden, såsom AVS-öar.

AA.  Transparens och ansvarstagande är förutsättningar för demokratisk kontroll och för ett effektivt utvecklingsbistånd.

AB.  De administrativa kostnaderna bör övervakas kontinuerligt under alla omständigheter och avseende alla biståndsformer.

AC.  Olagliga finansiella flöden i utvecklingsländerna förvärrar fattigdomen.

AD.  Den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten har upprepat sin begäran om att inkludera EUF i unionens allmänna budget för att förbättra synligheten och den demokratiska kontrollen av EUF och den övergripande utvecklingspolitiken.

AE.  Unionsmedborgarnas efterlevnad av utvecklingspolitiken kräver maximal transparens, god förvaltning och resultat.

Revisionsförklaring

Finansiellt genomförande av medlen under 2015

1.  Europaparlamentet noterar att utgifterna under 2015 rörde fyra europeiska utvecklingsfonder, i synnerhet åttonde EUF, som uppgick till 12 480 miljoner EUR, nionde EUF, som uppgick till 13 800 miljoner EUR, tionde EUF, som uppgick till 22 682 miljoner EUR och elfte EUF, som uppgick till 30 506 miljoner EUR. Parlamentet noterar att finansieringen av elfte EUF tilldelar 29 089 miljoner EUR till AVS-länderna och 364,5 miljoner EUR till ULT och att dessa två belopp utgör 1 134 miljoner EUR respektive 5 miljoner EUR för EIB:s AVS-investeringsanslag. Parlamentet noterar att 1 052,5 miljoner EUR avser kommissionens utgifter för planering och genomförande av EUF.

2.  Europaparlamentet uppmärksammar att dessa medel används genom projekt och budgetstöd i följande fyra former: 42 % av utbetalningarna gjordes genom direkt förvaltning varav 24 % gjordes genom budgetstöd. Parlamentet uppmärksammar att resterande 58 % av betalningarna gjordes via indirekt förvaltning, dvs. 31 % genom internationella organisationer, 24 % genom tredjeländer och 3 % genom nationella organ i medlemsstaterna.

3.  Europaparlamentet noterar med oro att utgifterna för 2015 fortfarande består av medel som kommer från den åttonde EUF som lanserades 1995.

4.  Europaparlamentet välkomnar de insatser som gjorts av EuropeAid under 2015 när det gäller nivån på slutgiltiga globala åtaganden som gjorts under 2015 med 5 034 miljoner EUR till följd av ikraftträdandet av den elfte EUF, vilket ökade medlen för åtaganden med 27 839 miljoner EUR. Parlamentet noterar att den elfte EUF påverkade genomförandegraden för utestående åtaganden, vilka minskade från 98 % till 69,7 % för globala åtaganden och från 91,2 % till 63,5 % för individuella åtaganden.

5.  Europaparlamentet beklagar att den avsaknad av betalningsbemyndiganden som kommissionen stod inför under 2015 ledde till en svår budgetsituation i utvecklingssamarbetet som skadade fondernas övergripande resultat, i synnerhet överföringen på 483 miljoner EUR för 2016 och utbetalningen av ett beräknat belopp på 1 miljon EUR för dröjsmålsränta. Parlamentet välkomnar de ansträngningar som gjorts av kommissionen för att säkerställa ett fortsatt utvecklingsbistånd och för att begränsa de negativa konsekvenserna av befintliga brister i betalningarna.

6.  Europaparlamentet noterar också kommissionens kontinuerliga strävan för ansvarsområdet som helhet att minska gammal förfinansiering (39 % uppnått med ett mål på 25 %), gamla utestående åtaganden (46 % uppnått jämfört med målet på 25 %), samt antalet inledda utgångna kontrakt, där framstegen emellertid var mindre tillfredsställande inom ramarna för EUF. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta minska EUF:s andel i utgångna kontrakt.

Räkenskapernas tillförlitlighet

7.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att revisionsrätten i sin årliga rapport om de verksamheter som finansieras av åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för räkenskapsåret 2015 finner att de slutliga årsboksluten i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av EUF:s finansiella ställning per den 31 december 2015, och att resultatet av fondens verksamhet, kassaflöden och förändringar i nettotillgångar vid årsskiftet är förenligt med bestämmelserna i EUF:s budgetförordning och redovisningsreglerna, som baseras på internationellt erkända redovisningsstandarder för den offentliga sektorn.

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtgärder för att lösa frågan om återhämtning för både ränta på förfinansiering över 750 000 EUR och för ränta på förfinansiering mellan 250 000 EUR och 750 000 EUR, vilket resulterar i en faktisk registrering av 2,5 miljoner EUR i intjänad ränta i 2015 års bokslut. Parlamentet uppmanar kommissionen att även överväga situationen för fall under 250 000 EUR.

9.  Europaparlamentet beklagar, inom ramen för förvaltningen av betalningskrav, den felaktiga registreringen av operativa intäkter som uppgår till 9,6 miljoner EUR, som motsvarade outnyttjad förskottsfinansiering.

10.  Europaparlamentet beklagar att 29,6 miljoner EUR i betalningskrav inom ramarna för åttonde, nionde, tionde och elfte EUF har dragits tillbaka på grund av kodningsfel, rättelser eller ändringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om de 15,8 miljoner EUR som fortfarande är föremål för en pågående rättstvist.

11.  Europaparlamentet är djupt oroat över att återbetalningskrav på 1 miljon EUR respektive 623 000 EUR skrevs av efter en förlikning mellan kommissionen och gäldenären(30). Parlamentet erkänner samstämmigheten med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(31) (nedan kallad budgetförordningen), samt proportionalitetsprincipen med avseende på återkrav. Parlamentet betonar emellertid att skattebetalarnas pengar står på spel och behöver skyddas på alla nödvändiga sätt.

Lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna

12.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att revisionsrätten anser att de inkomster som ligger till grund för räkenskaperna för budgetåret 2015 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta.

13.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten i sin rapport uppskattar den mest sannolika felprocenten för utgiftstransaktioner från åttonde, nionde, tionde och elfte EUF till densamma som under 2014, vilket var 3,8 % och högre än under 2013, vilket var 3,4 % och under 2012, vilket var 3 %. Parlamentet uppmanar EIB och kommissionen att utarbeta en åtgärdsplan för att vända på den tilltagande trenden med väsentliga fel och lägga fram den för den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten.

14.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över revisionsrättens bedömning av lagligheten och korrektheten i de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna vilka påverkas väsentligt av fel. Parlamentet är oroat över resultaten av de stickprovskontroller som gjorts för betalningstransaktionerna, enligt vilka 35 av 140 betalningar (25 %) påverkades av fel. Parlamentet noterar att de interna kontrollsystemen och kontrollerna av deras ändamålsenlighet inte bara omfattar kommissionens huvudkontor och unionens delegationer i mottagarländerna, men även andra aktörer, t.ex. nationella utanordnare som utses av AVS-staterna, där brister i kontrollerna ofta har upptäckts. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja och stärka denna sköra institutionella och administrativa kapacitet.

15.  Europaparlamentet är oroat över att den feltypologi som ligger bakom 2015 års felfrekvens på 3,8 % är densamma som 2014 dvs. avsaknaden av styrkande handlingar (summan som påverkas av denna kategori av fel är 3,692 833 miljoner EUR) och icke-överensstämmelsen med reglerna om upphandling (summan som påverkas av denna felkategori uppgår till 1,176 140 miljoner EUR) vilket motsvarar 70 % av den beräknade felnivån (jämfört med 63 % år 2014). Parlamentet uppmanar EIB och kommissionen att öka sina ansträngningar och att effektivt förbättra både förhands- och efterhandskontrollerna av finansieringsprojekten så att de belopp som påverkas av fel i kategorier såsom ”avsaknad av styrkande handlingar” och ”bristande efterlevnad av upphandlingsreglerna” minskar betydligt.

16.  Europaparlamentet har dessutom sedan länge uttryckt oro över bristerna i förhandskontrollerna såtillvida att 16 av de 28 slutliga transaktioner som var föremål var förhandskontroller senare godkändes trots de kvantifierbara felaktigheter som avslöjades av dessa förhandskontroller. Parlamentet beklagar att de flesta av de fel som konstaterats, liksom tidigare år, rörde programberäkningar, bidrag och åtgärder som förvaltas av internationella organisationer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ägna större uppmärksamhet åt förhandskontroller för att säkerställa lagligheten och korrektheten när det gäller genomförandet av EUF. Parlamentet erkänner att budgetstödets karaktär begränsar bedömningen av den faktiska felnivån när det gäller utbetalningarna av budgetstöd, så att det finns risk för fel i transaktionerna.

17.  Europaparlamentet betonar den inneboende risken i samband med den hypotetiska strategi som innebär att kommissionens bidrag till projekt med flera givare förklaras vara fria från regleringsfel när de slås ihop med andra givares bidrag och inte öronmärks för specifika identifierbara utgiftsposter, eftersom kommissionen förutsätter att unionens stödregler följs så länge det sammanslagna beloppet innefattar tillräckligt med stödberättigade utgifter för att täcka unionens bidrag.

18.  Europaparlamentet uttrycker oro över att den hypotetiska strategin avsevärt begränsar revisionsrättens arbete, särskilt mot bakgrund av det faktum att för budgetåret 2015 betalades det ut 763 miljoner EUR i form av budgetstöd, vilket motsvarar 24 % av EUF:s utgifter(32).

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast åtgärda dessa brister i förhandskontrollerna, och konstaterar samtidigt att kommissionen hade tillräcklig information från sina informationssystem för att förebygga, upptäcka och korrigera kvantifierbara fel innan utgifterna gjordes med en direkt positiv effekt på den uppskattade felnivån som skulle ha varit 1,7 procentenheter lägre.

20.  Europaparlamentet noterar att 89,9 miljoner EUR återkrävdes för återbetalning av felaktiga utbetalningar på grund av oegentligheter och fel.

Komponenter i försäkringsramen

21.  Europaparlamentet välkomnar övergången från en allmän reservation till en differentierad reservation, vilket parlamentet begärt i sina tidigare EUF-resolutioner, nämligen (i) en tematisk reservation för de två bidragsområdena med högriskutgifter med direkt förvaltning (18 % av det totala belopp som betalades ut under 2015) och indirekt förvaltning med internationella organisationer, och (ii) en särskild reservation avseende den fredsbevarande resursen för Afrika.

22.  Europaparlamentet noterar de åtgärder som vidtagits av kommissionen och som var inriktade på två områden med högre risker, och uppmanar kommissionen att rapportera om genomförandet av dessa åtgärder till parlamentet.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta förfina riskbedömningen av dess verksamhetsbaserade budgetering för att ytterligare säkerställa en tillräcklig nivå av sektorsspecifik försäkran. Parlamentet vill i detta sammanhang se en utvärdering av risk- och sårbarhetsnivån för indirekt förvaltning.

24.  Europaparlamentet uttrycker oro över riskerna med indirekt förvaltning, framför allt på grund av bristen på spårbarhet när det gäller medel som betalas ut av generaldirektoratet för internationellt samarbete och utveckling till lokala aktörer och underleverantörer.

25.  Europaparlamentet anser att den förbättrade kontrollen av verktyg för att följa resultaten av de externa revisionerna är positiv. Parlamentet välkomnar den nya granskningsansökan och det kvalitetssystem som utvecklats av kommissionen och stöder revisionsrättens rekommendation om att förbättra dessa nya verktyg.

26.  Europaparlamentet välkomnar att en studie över den kvarstående felfrekvensen genomfördes för fjärde året i rad och håller på att bli ett viktigt verktyg inom kontroll-, övervaknings-, och granskningsstrategin.

27.  Europaparlamentet betonar att den kvarstående felfrekvensen beräknas genom att man från revisionsmyndigheternas årliga felprocentsatser drar av de fleråriga finansiella korrigeringar som beslutats på nationell nivå och unionsnivå.

28.  Europaparlamentet är djupt oroat över att den kvarstående felprocenten 2015 avseende avslutade kontrakt som ingår i den årliga verksamhetsrapporten uppskattades till 2,2 %, vilket fortfarande ligger över väsentlighetströskeln på 2 %, och motsvarar cirka 174 miljoner EUR, inbegripet 98 miljoner EUR för EUF.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätthålla höga metodologiska standarder när den bedömer den kvarstående felfrekvensen, samt att ingående övervaka och genomdriva medlemsstaternas finansiella korrigeringar.

30.  Europaparlamentet uppmärksammar det faktum att det behövs en ny balans mellan utnyttjande, efterlevnad och resultat, som bör återspeglas i förvaltningen av insatser.

31.  Europaparlamentet välkomnar minskningen av den beräknade kontrollkostnaden för kommissionens generaldirektorat för internationellt samarbete och utveckling från 371 miljoner EUR 2014 till 293 miljoner EUR 2015, och uppmanar kommissionen att ytterligare förbättra kostnadseffektiviteten i generaldirektoratets kontroller och samtidigt säkerställa att så få fel som möjligt sker.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin förhands- och efterhandsutvärdering integrera förvaltnings- och resultatutvärderingsverktyg som är i linje med kommissionens initiativ om en resultatinriktad budget, inriktade på att analysera inverkan av unionens övriga externa politik och åtgärder på situationen i mottagarländerna.

Risker i samband med en resultatinriktad strategi för EU:s utvecklingssamarbete

33.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har integrerat riskanalyser i förvaltningen av sina externa insatser, som utförs under komplexa och känsliga förhållanden med många olika risker eftersom utvecklingsnivåerna och styrningsramarna skiljer sig åt i partnerländerna.

34.  Europaparlamentet pekar på behovet av att förbättra användningen av terminologi i fråga om långsiktiga resultat (avkastning, utfall och effekter) och vikten av att formulera riktiga och hållbara s.k. SMART-mål innan något beslut om finansiering av olika projekt fattas. Parlamentet betonar behovet av att lägga extra fokus på att utarbeta nåbara och realistiska mål för att undvika fall där partnerländerna uppnår de ursprungliga målen men utan väsentliga resultat i fråga om utveckling. Parlamentet upprepar att vid bedömningen av utvecklingsmål måste sociala och miljömässiga aspekter beaktas, liksom ekonomiska aspekter.

35.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att avstå från att fokusera på budgetutfall som det enda förvaltningsmålet, eftersom detta kan vara till nackdel för principen om sund ekonomisk förvaltning och uppnåendet av resultat. Parlamentet betonar att varje incitamentsbaserat tillvägagångssätt som grundar sig på ett system av ”positiv villkorlighet” och resulterar i incitament för välfungerande stödmottagare och strängare kontroller för de stödmottagare som uppvisar dåliga resultat, bör kopplas till särskilda och stränga resultatindikatorer, vilket möjliggör en mätbar metod för att bedöma brister och uppnådda mål.

36.  Europaparlamentet understryker med skärpa att alla system som grundar sig på ”positiv villkorlighet” utan undantag bör följa försiktighetsprincipen.

37.  Europaparlamentet påminner om att en regelbunden övervakning och kartläggning av högriskfaktorer (externa, finansiella och operativa) och deras kvantifiering, från fastställande- till genomförandestadiet, är en förutsättning inte bara för en sund ekonomisk förvaltning och utgifter av god kvalitet utan också för att garantera unionsinsatsernas trovärdighet, hållbarhet och anseende. Parlamentet anser att fastställandet av riskprofiler för verksamheter och länder också underlättar utformningen av snabba riskreduceringsstrategier i händelse av en försämring av situationen i ett partnerland.

38.  Europaparlamentet understryker behovet av att regelbundet anpassa kontrollmiljön och riskhanteringsfunktionerna för att ta hänsyn till uppkomsten av nya former av biståndsinstrument och faciliteter som blandad finansiering, förvaltningsfonder och finansiella partnerskap med andra internationella institutioner, och även när mottagarländerna drar nytta av olika typer av bistånd.

39.  Europaparlamentet anser att partnerutvecklingsländernas kapacitetsuppbyggnad, styrningsramar och egenansvar är avgörande för att reducera systemrisker, se till att medlen går till de tilltänkta ändamålen och uppfylla kraven när det gäller de tre E:na (economy, efficiency, effectiveness, dvs. sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet). Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att ytterligare undersöka möjligheterna och riskerna med att använda lokala revisionsföretag och lokala servicekontrakt för att säkerställa fullständig transparens och ansvarsskyldighet.

40.  Europaparlamentet konstaterar att budgetförordningen gör det möjligt för stödmottagare att teckna kontrakt med lokala revisionsföretag. Parlamentet är emellertid ytterst oroat över bristerna i EuropeAids förvaltningsinformationssystem när det gäller resultaten och uppföljningen av externa revisioner, som nämns av revisionsrätten inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för EUF för 2014. Parlamentet uppmanar generaldirektoratet för internationellt samarbete och utveckling att införa en kvalitetsmatris för att bedöma tillförlitligheten hos kontrollerna på plats för revisioner och utgiftskontroller som utförts av lokala revisionsbyråer direkt kontrakterade av stödmottagarna, där risken för bristande kvalitet bedöms vara högre och revisions- och kontrollrapporter inte innehåller tillräcklig information om det faktiska arbete som utförts för att den nuvarande matrisen ska kunna användas på ett effektivt sätt.

Förbättra EUF-biståndets effektivitet

41.  Europaparlamentet betonar att för att kunna fastställa utvecklingsbiståndets trovärdighet, särskilt när det gäller vilka instrument som används, biståndsmetoder och berörda medel, är viktigt att kunna påvisa att man fått valuta för pengarna och uppnått resultat med detta stöd, men också att det finns samstämmighet mellan unionens yttre politik och åtgärder och målen med utvecklingsbiståndet, särskilt målen för social utveckling, skydd av mänskliga rättigheter och miljöskydd.

42.  Europaparlamentet påminner om att biståndets effektivitet, partnerländernas inflytande på utvecklingsresultaten och tilliten till partnerländernas styrningsramar är vägledande principer som regelbundet måste förfinas.

43.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt att formerna för genomförandet av projekten är anpassade till de mål som eftersträvas i varje enskilt fall och för varje projekt. Parlamentet anser att bättre resultat i fråga om effektivitet kan uppnås genom att stödja projekt med en dimension som är anpassad till tidigare fastställda mål, vilket leder till konkreta och identifierbara resultat inriktade mot hållbar utveckling av lokalsamhällen.

44.  Europaparlamentet anser att för infrastrukturprojekt som finansieras genom EUF är det oumbärligt med en oberoende förhandsbedömning som beaktar de sociala och miljömässiga effekterna av projekten, samt deras mervärde. Parlamentet anser att finansieringsbeslut borde vara korrelerade med en lämplig kostnads-nyttoanalys av finansierade projekt och att projekt ska finansieras om genomförandet inte är miljömässigt, ekonomiskt eller socialt kontroversiellt.

45.  Europaparlamentet påminner om att undergrävandet av resultatövervakningen och resultatbedömningen leder till negativa effekter för målen att uppnå ett offentligt ansvarsutkrävande och att beslutsfattarna ska få fullständig information. Parlamentet påpekar att det är nödvändigt att tillhandahålla parlamentet en klar bild av vad som verkligen åstadkommits i fråga om huvudmålen för unionen. Parlamentet betonar vikten av ett mer balanserat tillvägagångssätt med mindre sekretess och större transparens, särskilt när det gäller förvaltningsrapporterna om externt stöd.

46.  Europaparlamentet anser att bedömningen av de risker som är förbundna med valet av en viss genomförandemetod är avgörande innan åtaganden ingås om unionens finansiella resurser och när de förväntade resultaten beaktas. Parlamentet anser att denna blandning av projekt, både vad gäller ämnen och olika typer av genomförande, är viktig för att säkerställa effektiviteten i stödet från EUF.

47.  Europaparlamentet anser att ett ökat stöd för tekniska och administrativa resurser är nödvändigt för att förbättra ändamålsenligheten i EUF:s stöd, särskilt med avseende på de komplicerade reglerna eftersom EUF:s budgetförordning inte är ett fristående dokument och ska användas i kombination med andra rättsliga källor, vilket medför stor risk för rättsosäkerhet och fel.

48.  Europaparlamentet anser att en förenkling av reglerna för tilldelning av medel är nödvändig för att garantera ett bättre utnyttjande av strukturfonderna och för att förbättra biståndets effektivitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta initiativ till en förenkling av reglerna för tilldelning av medel och att stödja lokala partner i genomförandet av projekten. Parlamentet betonar emellertid att förenklingen inte får inverka negativt på det nuvarande systemet med kontroller och motvikter i förhand och efterhand, som är av grundläggande betydelse för en övergripande tillsyn. Parlamentet understryker att det redan finns ihållande brister i förhandskontrollerna, ett område där förenkling måste vägas noga mot risker. Parlamentet påminner kommissionen om att den bör betona rätt balans mellan minskade administrativa bördor och en effektiv finanskontroll samtidigt som man förenklar reglerna för tilldelning av medel som är avsedda för utveckling.

49.  Europaparlamentet hävdar att förenklingen av reglerna för tilldelning av medel inte får innebära att anslagen går till annat än målen och principerna för de grundläggande rättsakterna, och anser att ingen form av kanalisering genom förvaltningsfonder får ske på bekostnad av EUF och unionens långsiktiga politik.

Arbetsgruppen ”kunskap, prestanda och resultat”

50.  Europaparlamentet välkomnar den första rapporten om utvalda projektresultat i samband med lanseringen av unionens ram för internationellt samarbete och utvecklingsresultat som ett kompletterande steg i kommissionens åtagande att förbättra redovisningsskyldigheten och utvidga resultaten genom att redogöra för pågående verksamheter. Parlamentet är särskilt intresserat av förteckningen över indikatorer för organisationsresultat som bidrar till mätningen och rapporteringen av utvecklingens effekter, utfall och avkastning som uppnåtts av partnerländerna och kommissionens avdelningar.

51.  Europaparlamentet anser det lämpligt att regelbundet låta denna information ingå i kommande årliga verksamhetsrapporter för att följa utvecklingen av unionens bidrag till resultat på olika områden av utvecklingssamarbetet såsom förvaltning av offentliga finanser, god samhällsstyrning eller den hävstångseffekt som uppnås med blandad verksamhet.

Bedömning av uppnådda resultat av unionens delegationer

52.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i analysen av globala resultat som uppnåtts av EU:s delegationer, grundade på resultat i form av nyckeltal för verksamheten jämfört med mål avseende effektivitet i interna kontrollsystem och revisionssystem på plats samt på en effektiv förvaltning av verksamhet och resurser för 2015.

53.  Europaparlamentet efterlyser en högre ambitionsnivå i strategin för, förvaltningen av och ansvarsskyldigheten i förbindelse med EUF-medel. Parlamentet understryker att detta är en möjlighet att optimera motståndskraften inom all EUF-verksamhet, genom att förstärka kriterierna för ekonomisk och finansiell effektivitet och identifiera produktivitets- och effektivitetsökningar, som bör avspeglas i förvaltningsresultatet. Parlamentet anser att utarbetandet av behovsbedömningar är ett effektivt första steg mot att säkerställa EU-medlens slutliga effektivitet.

54.  Europaparlamentet fäster stor vikt vid de uppgifter som rapporteras i 86 förvaltningsrapporter om externt stöd för att säkerhet ska garanteras av kommissionen när det gäller förvaltningen av bistånd till tredjeländer, liksom vid de positiva trenderna för delegationernas resultat som innebär att 20 av 24 nyckeltal för verksamheten uppfyllde målen under 2015, jämfört med 15 under 2014.

55.  Europaparlamentet konstaterar dock att nio delegationer av 86 inte har nått riktmärket på 60 % av sina nyckeltal. Parlamentet uppmanar kommissionens avdelningar att noga övervaka de delegationer som nyligen uppnått målet på 60 % eller som ligger precis över 60 %-målet för att förfina och stärka trendanalyserna för delegationerna.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionens avdelningar att regelbundet uppdatera definitionen av nyckeltal för verksamheten och tillhörande bedömningsmetoder och att vidareutveckla sin riskbedömning, i synnerhet genom att inrätta riskprofiler (a priori- eller produktionsrisker) för projekt i varje delegations portfölj i syfte att på ett tidigt stadium bättre välja ut endast lönsamma projekt. Parlamentet rekommenderar starkt en mer omfattande förhandsbedömning av riskerna så att endast de mest hållbara projekten väljs ut.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en typologi över orsakerna till de flaskhalsar och svårigheter som uppstår i genomförandet av projekten i syfte att omedelbart identifiera de mest lämpliga motåtgärderna och korrigerande åtgärderna.

58.  Europaparlamentet anser att det är väsentligt att delegationscheferna även i fortsättningen regelbundet uppmärksammas på den centrala roll som de spelar i den övergripande förstärkningen av säkerheten och i sin förvaltning av verksamheten, i synnerhet när det gäller viktningen av de olika faktorer som kan leda till att en reservation utfärdas.

59.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck att ansvarsskyldigheten för unionens delegationer som är bemannade med personal från utrikestjänsten måste upprätthållas ordentligt. Parlamentet anser att detta bör göras utöver förvaltningsrapporterna om externt stöd, som utarbetas och undertecknas av cheferna för unionens delegationer.

60.  Europaparlamentet anser att cheferna för unionens delegationer tydligt bör påminnas om sitt lednings- och tillsynsansvar och att de inte bara bör koncentrera sig på den politiska aspekten av sina uppgifter.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genast rapportera om de särskilda åtgärder som ska vidtas när ett projekt har klassificerats som ”rött” tre år i följd när det gäller nyckeltal 5 (dvs. andelen projekt med rött ljus för genomförande) och nyckeltal 6 (dvs. andelen projekt med rött ljus för att uppnå resultat) för att snabbt kunna ompröva de ursprungliga planeringsmålen, omfördela tillgängliga medel till mer lämpliga projekt och stödbehov, eller till och med överväga att eventuellt stoppa projektet.

62.  Europaparlamentet erkänner de diplomatiska konsekvenserna av att stoppa projektfinansiering och stoppa utbetalningarna av direkt budgetstöd, men betonar starkt vikten av att skydda unionens ekonomiska intressen.

63.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt övervakningen av verksamhet som genomförs med internationella organisationer såsom FN och dess underorganisationer, till gamla utestående åtaganden, särskilt i EUF-sammanhang, samt åt tillförlitligheten i uppgifter och värden från det gemensamma informationssystemet för yttre förbindelser som används för utarbetandet av förvaltningsrapporter om externt stöd.

64.  Europaparlamentet understryker att de totala anslagen för åttonde, nionde, tionde och elfte EUF uppgår till 76,88 miljarder EUR, av vilka 41,98 miljarder EUR uppges vara betalningar. Parlamentet är djupt oroat över att de utestående åtagandena uppgår till 11,61 miljarder EUR och att det tillgängliga saldot i slutet av 2015 uppgick till 23,27 miljarder EUR.(33)

Resultatorienterad övervakning

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att kopplingen mellan bedömningar och politikutformning är effektiv genom att beakta alla lärdomar som dragits under beslutsprocessen. Parlamentet uppmanar kommissionen att både fördela lämplig kapacitetshantering till de olika utvärderingsverksamheterna och att säkerställa att systemen för utvärdering av EuropeAid och resultatorienterad övervakning är tillförlitliga.

66.  Europaparlamentet påminner om att en extern, objektiv och opartisk feedback om resultatet av kommissionens projekt och program för stöd bör ges som en del av kommissionens åtagande att garantera kvaliteten. Parlamentet anser att resultatet av utvärderingarna är en nyckelaspekt i den politiska översynsprocessen, och bidrar till att anpassa strategiska politiska mål och stärka den övergripande samstämmigheten i unionspolitiken. Parlamentet anser att man bör garantera att finansierade projekt kommer att underkastas en slutlig bedömning genom en oberoende utvärdering i efterhand.

67.   Europaparlamentet anser att en investering i analys och sammanslagning av bevisresultat från olika typer av utvärderingar hjälper kommissionen att inte bara få en allmän bild av tendenser, utan även att dra lärdomar som stärker utvärderingsprocessernas slutliga effektivitet samtidigt som det ger ett bättre underlag för beslutfattande och utformning av politiken.

68.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att med alla medel dela med sig av kunskaper för att utveckla inte bara en utvärderingskultur utan först och främst en effektiv resultatinriktad kultur.

Transaktioner avseende budgetstöd

69.  Europaparlamentet konstaterar att det under 2015 anslogs 1,266 44 miljoner EUR av totalt 5,746 miljoner EUR i sammanlagda betalningar (eller 22 %) till budgetstöd.

70.  Europaparlamentet anser att budgetstöd är en stödform som är anpassad till den utvecklingsbiståndets särskilda karaktär. Det främjar landets inflytande och biståndseffektivitet, vilket har visat konkreta resultat när det gäller att nå målen för utvecklingspolitiken. Parlamentet noterar emellertid att budgetstöd innebär förvaltningsrisker och kan leda till osäkerhet om resultat och prestationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa god användning av utvecklingsbiståndet genom budgetstöd, i synnerhet genom att tillhandahålla skräddarsydda utbildningar och tekniskt stöd till stödmottagarna.

71.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens årliga rapport över budgetstödet 2016, i vilken de viktigaste resultatindikatorerna under 2015 i olika EU-länder med budgetstöd granskas. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera slutsatserna i detta betänkande i den kommande årliga verksamhetsrapporten.

72.  Europaparlamentet påminner om behovet av att ständigt respektera de fyra godkännandekriterierna i offertunderlagsfasen, utvecklingen av de angivna målen och de förväntade resultaten från granskningen av budgetstöd.

73.  Europaparlamentet betonar att budgetstödets bidrag till de eftersträvade utvecklingsresultaten måste påvisas tydligt, och utnyttjandet måste underställas krav på förbättring av förvaltningen av de offentliga finanserna samt demokratisk kontroll och redovisningsskyldighet, liksom full transparens gentemot nationella parlament och medborgare i mottagarländerna. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att detta stöd kopplas till krav på en effektiv korruptionsbekämpning i länder som får budgetstöd.

74.  Europaparlamentet anser att prestandakriterierna för utbetalningar är en central faktor i förvaltningen av budgetstödverksamhet samt för fördjupad politisk dialog och policydialog.

75.  Europaparlamentet anser att man måste stärka den politiska dialogen, villkoren för stöd och ramen för den logiska kedjan i syfte att säkerställa enhetligheten mellan beslut och förutsättningar för betalningar genom att tydligt koppla betalningar till genomförandet av åtgärder och resultat, samt till de utvalda målens och indikatorernas relevans. Parlamentet uppmanar kommissionens avdelningar att ytterligare konsolidera sin tillsynsram i enlighet med detta. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka och mer systematiskt rapportera om prestationer och resultat.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera om genomförandet av skatteinitiativet från Addis Abeba som inleddes 2015, särskilt om de åtgärder som inletts för att bekämpa skatteflykt, skatteundandragande och olagliga finansiella flöden. Parlamentet anser också att regeringens effektivitet och förvaltning av de offentliga finanserna, korruption och bedrägerier är de viktigaste riskaspekterna som ständigt och noggrant bör granskas.

Utveckla övervakningsaspekten av förvaltningsfonder och kombinationsinstrument

77.  Europaparlamentet erkänner motiven för att utveckla särskilda förvaltningsfonder som samverkande instrument för ekonomiska resurser från olika aktörer i syfte att öka flexibiliteten och påskynda unionens svar på globala internationella frågor, större kriser och nödsituationer. Parlamentet anser dock att småskaliga projekt med tydligt angivna mål, aktörer och mottagare, som ger konkreta resultat och svarar på en långsiktig strategi, också kan delta effektivt i unionens svar på dessa utmaningar.

78.  Europaparlamentet anser att vederbörlig hänsyn ska tas till överensstämmelsen och komplementariteten mellan alla nya utvecklingsverktyg och utvecklingsfonderna, särskilt när det gäller stödets effekt, de förvaltningsmässiga och administrativa kostnaderna i förhållande till de totala bidragen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att dessa nya utvecklingsverktyg alltid är i linje med unionens övergripande strategi och målen för utvecklingspolitiken.

79.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den mångfald av fonder och blandade plattformar som finansieras av medlemsstaterna med betydande belopp men som inte är en del av unionens budget. Parlamentet understryker med kraft de eventuella frågor om styrning, effektivitet, transparens och redovisningsskyldighet som detta ger upphov till. Parlamentet varnar kommissionen för risken med utkontraktering och urvattning av målen för utvecklingspolitiken. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att bidra till bedömningen av riskerna, förbättra den övergripande transparensen och ansvarsskyldigheten och att jämföra effektiviteten hos investeringar som görs genom förvaltningsfonder med de investeringar som förvaltas direkt eller indirekt av EUF.

80.  Europaparlamentet noterar att förvaltningsfonder var en del av ett för ändamålet särskilt utformat svar, vilket visar att EUF, unionens budget och den fleråriga finansieringsramen saknar de resurser och den flexibilitet som krävs för att snabbt och på ett heltäckande sätt kunna hantera större kriser. Parlamentet anser att det behövs mer tid för att bevisa dess effektivitet.

81.  Europaparlamentet erkänner inrättandet av EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika, men beklagar att detta inte föregåtts av samråd med parlamentet, trots att parlamentet på basis av ett politiskt åtagande från kommissionens sida har fått stärkta befogenheter att övervaka EUF-programplaneringen. Parlamentet noterar att 57 % av det ursprungliga belopp som utlovats av medlemsstaterna och andra givare (Schweiz och Norge) betalades till förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika (dvs. 47,142 miljoner EUR). Parlamentet konstaterar att 1,4 miljarder euro från EUF-reserven kommer att användas till förvaltningsfonden och att de sammanlagda ekonomiska utfästelser som gjorts av medlemsstaterna endast representerar 81,492 miljoner EUR (dvs. 4,3 % av planerade 1,8 miljarder EUR). Parlamentet noterar förvaltningsfonden Bêkou för det utlovade och utbetalade beloppet 34,925 miljoner EUR.

82.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra omfattande kontrollmekanismer för att säkerställa politisk granskning, i synnerhet från parlamentet, av styrningen och hanteringen av budgetens genomförande av dessa nya instrument i samband med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Parlamentet anser att det är viktigt att utveckla särskilda strategier för övervakning av dessa instrument, med specifika mål, målsättningar och omdömen.

83.  Europaparlamentet är djupt oroat över bristen på tillräckligt konkreta mål och bindande indikatorer och mätbara mål för att bedöma förvaltningsfondernas resultat. Parlamentet vill se att arrangemangen för kontroll av resultaten (eller resultatmatriser eller rambestämmelser) som avser planerade åtgärder förbättras ytterligare för att inkludera mål på medellång och lång sikt som är helt i linje med EU:s politiska mål.

84.  Europaparlamentet är särskilt intresserat av att få information om de bruttosoliditetsgrader som uppnåtts genom befintliga kombinerade faciliteter med särskilt fokus på värdeskapande och additionalitet jämfört med klassiskt unionsstöd.

Stärka ramarna för samarbete med internationella organisationer

85.  Europaparlamentet konstaterar att EUF-insatser som genomförts via indirekt förvaltning med internationella organisationer och utvecklingsbyråer uppgick till 810 miljoner EUR, varav 347 miljoner EUR var genom FN.

86.  Europaparlamentet erkänner det mervärde som samarbetet med internationella organisationer i vissa specifika sammanhang innebär. Parlamentet påpekar dock återkommande brister såsom förekomsten av finansiella fel som påverkar felfrekvensen, brister i rapporteringen, problemet med vem som äger resultat och, som en följd av detta, unionens bristande synlighet som givare och behovet av att harmonisera förväntningarna vad gäller resultatinriktning och valuta för pengarna.

87.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen eller de internationella institutionerna, särskilt när det gäller medfinansierade initiativ med flera givare, att göra följande:

i)  Bedöma och planera för de framtida fördelarna med ett projekt och det sätt på vilket varje partner bidrar till slutresultatet och de bredare effekterna för att undvika frågor om vem som äger resultatet, dvs. vilken del av resultaten som kan tillskrivas unionens finansiering eller andra givares insatser.

ii)  Kombinera styrningsramarna med unionens ramar, särskilt genom att förbättra deras riskhanteringsmetoder. Parlamentet anser att medlens fungibilitet noggrant bör övervakas på grund av den höga förvaltningsrisken.

iii)  Förbättra modellerna för samarbetsramar som används med internationella organisationer för att i synnerhet säkerställa en mer noggrann kontroll av förvaltningskostnaderna.

iv)  Säkerställa samstämmighet mellan projekt som genomförs inom ramar för samarbete med internationella organisationer och åtgärder och politik för unionen som helhet.

Förvaltning av den fredsbevarande resursen för Afrika

88.  Europaparlamentet noterar att den fredsbevarande resursen för Afrika är unionens finansiella instrument för att stödja samarbetet med Afrika på freds- och säkerhetsområdet med en totalsumma på 901,2 miljoner EUR under 2015, ett belopp på 600 miljoner EUR som kontrakterats och ett totalbelopp som betalats ut enligt elfte EUF. Parlamentet noterar att ca 90 % av medlen till den fredsbevarande resursen för Afrika förvaltas via avtal med Afrikanska unionens kommission, som är Afrikanska unionens verkställande organ.

89.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen inte litar på genomförandet av den fredsbevarande resursen för Afrika, som har funnits i många år. Parlamentet är i detta sammanhang förvånat över kommissionens förslag att avsätta ytterligare utvecklingsmedel för säkerhetsinsatser i Afrika. Parlamentet understryker även att finansieringen av den fredsbevarande resursen för Afrika via EUF nu har fungerat som en tillfällig lösning i femton års tid. Parlamentet betonar att utvecklingsfinansiering har utgjort ett mycket viktigt finansiellt bidrag till Afrikas säkerhetspolitik under alla dessa år, samtidigt som unionen inte avsätter några medel för säkerhet för utvecklingsändamål.

90.  Europaparlamentet beklagar kraftigt det faktum att kontrollsystemet för förvaltning och operativ övervakning av den fredsbevarande resursen inte var effektivt nog att skydda EUF mot illegala och oegentliga utgifter och genomförandet av förmildrande åtgärder var otillräckligt för att avhjälpa de institutionella brister som identifierats. Parlamentet beklagar också bristerna i övervaknings- och rapporteringssystemen om den finansierade verksamheten inom den fredsbevarande resursen för Afrika.

91.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att resultatet av de pelarbedömningar som utförts enligt kraven i budgetförordningen inte har beaktats, närmare bestämt avseende bristande efterlevnad i fråga om redovisning, upphandling och vidaredelegering. Parlamentet beklagar att korrigerande åtgärder inte har genomförts snabbare.

92.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anpassa styrning, samordning och ansvarsfördelning för berörda parter (dvs. kommissionen, utrikestjänsten och unionens delegationer) i övervakningen av finansieringen via den fredsbevarande resursen för Afrika och rapporteringen om pågående projekt.

93.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i vederbörlig ordning rapportera till parlamentet om de korrigerande åtgärderna, återhämtningsnivån och förbättringarna i förvaltningen av medel genom den fredsbevarande resursen för Afrika.

Samarbete med de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT)

94.  Europaparlamentet erkänner att EUF främst inriktar sig på afrikanska länder och anser att ULT inte får förbises i fråga om politiska mål. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra mer synergier med unionens inre och sektorsövergripande politik med ett konkret deltagande av ULT.

95.  Europaparlamentet anser att större uppmärksamhet bör ägnas biståndsresultat och utvecklingspolitikens effekter, men även annan europeisk och internationell politik för länder som ligger inom samma geografiska område som ULT. Parlamentet begär att särskild uppmärksamhet ägnas den speciella situationen i Mayotte på grund av dess förändrade ställning från att vara ett ULT till att bli ett yttersta randområde under 2014.

96.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att finansieringen fördelas rättvist och lika för alla ULT. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stödja ULT:s myndigheter i genomförandet av EUF-projekt, särskilt genom utbildning och tekniskt stöd.

97.  Europaparlamentet påminner om de geografiska förhållandena i ULT. Parlamentet uppmanar kommissionen att bättre integrera riktade nyckelresultatindikatorer för finansiering i ULT. Parlamentet uppmanar också kommissionen att föreslå, som en del av förlängningen av den förberedande åtgärden inom Best-systemet (frivilligt system för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i utomeuropeiska territorier), en permanent mekanism för att skydda den biologiska mångfalden, utveckla ekosystemtjänster och bekämpa effekterna av klimatförändringarna i unionens utomeuropeiska länder och territorier.

98.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att från 2020 inrätta ett särskilt finansieringsinstrument för ULT, i vilket hänsyn tas till dessa områdens särskilda ställning och deras tillhörighet till det europeiska samfundet. EUF:s svar på de akuta globala utmaningarna

Migrationsfrågan och utvecklingsstöd

99.  Europaparlamentet påminner om att det främsta målet för EU:s utvecklingspolitik är att minska och på sikt utrota fattigdomen och att EUF hittills har åstadkommit framsteg i AVS-länderna och ULT. Parlamentet anser att framgångsrika utvecklings- och migrationsfrågor hänger samman eftersom migration kan vara en följd av social och ekonomisk sårbarhet och eftersom en lindring av de bakomliggande orsakerna till migration kan spåras tillbaka till ett riktat utvecklingsbistånd.

100.  Europaparlamentet noterar unionens nyligen antagna globala strategi för att uppnå en hållbar utveckling före 2030, vilken ytterligare stärker sambandet mellan migration och utveckling och lyfter fram migration och säkerhet inom de nya ramarna för utveckling och samarbete.

101.  Europaparlamentet påminner om parlamentets hållning när det gäller ett helhetsperspektiv på migrationen som bygger på en ny kombination av politiska åtgärder, bland annat ett stärkt samband mellan migration och utveckling, som innebär att man tar itu med de bakomliggande orsakerna till migrationen, samtidigt som parlamentet förespråkar en förändring av de sätt på vilka hanteringen av migrationskrisen finansieras.

102.  Europaparlamentet konstaterar att unionen har ökat stödet för reformer av säkerhetssektorn. Parlamentet anser dock att kommissionen bör se till att medlen inte övergår till att främja säkerheten utan en samtidig förstärkning av stödet till demokratiska reformer.

103.  Europaparlamentet anser att omfattningen av migrationskrisen har lett till behovet av snabbare och effektivare bistånd och respons. Parlamentet anser att det är ändamålsenligt att ta fram en lämplig sektorskod för migration i OECD:s biståndskommitté för att bättre integrera migration i utvecklingsagendan, förenkla kodningen och användningen av medlen och att bättre följa upp och övervaka de belopp som öronmärkts för externa åtgärder för kampen mot de bakomliggande orsakerna till migration.

104.  Europaparlamentet välkomnar att det finns en avsikt att lansera en extern investeringsplan i Afrika efter modellen för Europeiska fonden för strategiska investeringar för att ta itu med specifika flaskhalsar i investeringar. Parlamentet betraktar detta som ett av de mest lämpliga och effektiva verktygen för att uppnå parlamentets långsiktiga mål att ge människor drägliga livsvillkor, och därmed också ta itu med de bakomliggande orsakerna till en överdriven migration från Afrika.

105.  Europaparlamentet konstaterar att EUF-medlen bidrar till att ta itu med de bakomliggande orsakerna till den aktuella globala flykting- och migrationskrisen. Parlamentet understryker att EUF-medlen inte får användas för andra ändamål än vad som fastställs i bestämmelserna, såsom gränskontroller och effektiva åtgärder för återsändande. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta konstruktivt för att skapa synergier mellan unionens budget, EUF och det bilaterala samarbetet i syfte att behandla frågor som rör förebyggandet av migrationskriser.

106.  Europaparlamentet vill se en ständig förbättring av den strategiska förståelsen och ramen för unionens externa migrationspolitik och politiska modeller i förhållande till centrala aktörer för att se till att det råder klarhet samt ett samordnat och sammanhängande utnyttjande av de externa migrationsmekanismerna på kort, medellång och lång sikt, inom ramen för eller utanför unionens budget.

107.  Europaparlamentet anser att det finns ett avgörande behov av att förena kravet på bättre resultat med tillgängligheten till tillräckliga medel för att säkerställa en hög ambitionsnivå vid utformningen av unionens omfattande och hållbara svar på nuvarande och framtida utmaningar till följd av migrationskrisen. Parlamentet anser att unionens utgifter för extern migration måste betalas ut på ett mycket effektivare sätt och uppfylla kriterierna för mervärde för att ge människor drägliga levnadsvillkor i sina ursprungsländer och andra AVS-länder.

108.  Europaparlamentet uppmanar alla centrala aktörer att på ett adekvat sätt överväga ett balanserat förhållande mellan insatsernas flexibilitet, medlens komplementaritet, deras nivå och nödvändig hävstångseffekt samt möjliga synergieffekter och den totala additionaliteten av unionens insatser.

109.  Europaparlamentet anser att den nuvarande fragmenteringen av instrument med egna särskilda mål som inte är sammankopplade utgör ett hinder för parlamentets kontroll av hur medlen används och identifieringen av ansvar, vilket därmed gör det svårt att tydligt bedöma de belopp som faktiskt används till stöd för externa migrationsinsatser. Parlamentet beklagar att detta leder till bristande effektivitet, transparens och ansvar. Parlamentet anser att det är nödvändigt att ändra användningsmöjligheterna för nuvarande politiska instrument med en tydlig och förnyad målstruktur, för att öka deras totala effektivitet och synlighet.

110.  Europaparlamentet anser i detta sammanhang att vederbörlig hänsyn ska tas till att stödet på lämpligt sätt inriktas på de olika och skiftande externa migrationsfrågorna, samtidigt som det även säkerställs att de utbetalade medlen kontrolleras tillräckligt för att undvika risken för förskingring och dubbelfinansiering och samtidigt som det säkerställs att andra AVS-länder kan fortsätta att dra nytta av EUF-stöd.

111.  Europaparlamentet anser att klimatförändringar och utmaningarna i samband med dessa, migration och utveckling är nära sammanflätade. Parlamentet efterlyser en bättre förståelse av detta samband vid tilldelningen av utvecklingsbistånd och i de utvecklingspolitiska målen. Parlamentet uppmanar kommissionen och EIB att undvika att bara öka de medel som används för att komma till rätta med migrationsrelaterade problem utan att ta hänsyn till projekt som syftar till anpassning till klimatförändringarna och andra utvecklingsprojekt.

Bidrag från EIB

112.  Europaparlamentet konstaterar att under 2015 anslogs 936 miljoner EUR till AVS-länderna och ULT i projekt som genomfördes i 15 länder och sex regionala grupperingar.

113.  Europaparlamentet stöder de övergripande målen för ramen för AVS-investeringsanslaget, dvs. att stödja den lokala privata sektorn och utvecklingen av sysselsättningen och socioekonomiska infrastrukturer som främjar en hållbar utveckling på lokal och regional nivå, samt utveckling av den privata sektorn och viktiga infrastrukturer inom EU:s förvaltningsfond för infrastruktur i Afrika.

114.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s insatser för att bidra till ett svar från unionen i viktiga internationella frågor, särskilt genom EIB:s AVS-migrationspaket och initiativet för ekonomisk resiliens, som stödjer unionen och partnerländerna i hanteringen av de socioekonomiska utmaningar som bidrar till migration, inför den externa investeringsplanen. Parlamentet konstaterar dock att en lämplig politisk och demokratisk kontroll av EIB:s verksamhet är en ständig utmaning.

115.  Europaparlamentet uppmanar EIB att insistera och ge prioritet till investeringarnas långsiktiga effekt och deras bidrag till en hållbar utveckling i alla ekonomiska, sociala och miljömässiga avseenden.

116.  Europaparlamentet uppmanar EIB att ytterligare stödja den lokala utvecklingen inom den privata sektorn som en nyckelfaktor för hållbarhet, att stödja grundläggande social och ekonomisk infrastruktur av direkt intresse för stödmottagarna liksom sökandet efter nya lokala och regionala partner inom det specifika området mikrofinansiering. Parlamentet uppmanar EIB att öka additionaliteten med hjälp av en bättre motivering av användningen av medel.

117.  Europaparlamentet uppmanar EIB att se till att pågående projekt regelbundet övervakas och att de ursprungliga målen och kriterierna uppfylls på ett effektivt sätt så länge som projektet varar. Parlamentet anser att EIB bör beakta ett projekts möjliga utveckling och mål.

118.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s andra rapport 2015 om resultaten av EIB:s externa verksamhet och EIB:s användning av bedömningssystemet med tre pelare och ramen för mätning av resultatet för förhandsbedömning av förväntade resultat av investeringsprojekt.

119.  Europaparlamentet anser att det ramverk som mäter resultat och prestationer i investeringsanslaget bör mäta effekterna på utvecklingen för varje projekt. Parlamentet understryker vikten av att sikta mot samma mål och strategier som unionens utvecklingspolitik. Parlamentet uppmanar EIB att ytterligare anpassa sina verksamheter till målen för unionens utvecklingspolitik.

120.  Europaparlamentet efterlyser en systematisk redovisning av AVS-investeringsanslagets vidareutlåningsavtal och ökad transparens med avseende på styrelsens beslut och styrdokument.

121.  Europaparlamentet betraktar granskningen av investeringsanslaget som en god praxis i fråga om samarbete och gemensam granskning mellan parlamentet och revisionsrätten. Parlamentet beklagar emellertid att projekt som genomförs i och medel som tilldelas ULT inte omfattas av granskningen. Parlamentet beklagar att investeringsanslaget inte omfattas av revisionsrättens årliga revisionsförklaring och inte är föremål för parlamentets förfarande för beviljande av ansvarsfrihet.

Vägen till det avtal som ska ersätta Cotonouavtalet

122.  Europaparlamentet erkänner EUF:s resultat samtidigt som man beaktar att nya möjligheter bör övervägas för att ta hänsyn till förändringarna i landskapet i AVS-länderna och ULT och i utvecklingen av nya hållbara mål, i synnerhet sambandet mellan fred, humanitärt bistånd, klimatförändringar och de utmaningar som dessa medför, förlust av biologisk mångfald och migration.

123.  Europaparlamentet välkomnar det gemensamma meddelandet till parlamentet och rådet Ett nytt partnerskap med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, som offentliggjordes av kommissionen i november 2016, och uppmanar till fortsatta diskussioner mellan unionens institutioner om framtiden för förbindelserna mellan unionen och AVS-länderna.

124.  Europaparlamentet konstaterar att samtidigt som kommissionen föreslagit väsentliga förenklingar av budgetförordningen för den allmänna budgeten styrs varje EUF fortfarande av sin egen budgetförordning. Parlamentet anser att en enda budgetförordning skulle minska komplexiteten när det gäller förvaltningen och genomförandet av de olika EUF. Parlamentet understryker dessutom att parlamentet redan länge efterlyst en integrering av EUF i unionens budget.

125.  Europaparlamentet anser att ytterligare samordning bör säkerställas efter Cotonouavtalet mellan utvecklingsmålen och all utrikespolitik i EU, och att faktorer som t.ex. kampen mot orättvisor och åtgärder för en hållbar utveckling bör vara centrala.

126.  Europaparlamentet förväntar sig att få fullständig information och att rådfrågas i samband med halvtidsöversynen av elfte utvecklingsfonden, en översyn i vilken hänsyn bör tas till Agenda 2030 och ett nytt europeiskt samförstånd om utveckling, men där man även till fullo bör respektera de principer om utvecklingseffektivitet som bekräftades vid högnivåmötet om det globala partnerskapet i Nairobi, i synnerhet mottagarländernas egenansvar för prioriteringar.

127.  Europaparlamentet rekommenderar att man efter Cotonouavtalet går bortom ekonomiska frågor och främjar en effektiv politisk dialog. Parlamentet påminner om att politisk dialog är en av förutsättningarna för att säkerställa resultat och effektivitet för bistånd.

128.  Europaparlamentet anser att man efter Cotonouavtalet bör främja ökad delaktighet och medverkan av lokalsamhällen och det civila samhället i allmänhet, i synnerhet genom inrättandet av lokala partnerskap, i syfte att säkerställa ett korrekt genomförande av projekt på lokal nivå, särskilt inom ramen för indirekt förvaltning.

129.  Europaparlamentet efterlyser ett erkännande av effekterna av klimatförändringarna och utmaningarna i samband med dessa och förlusten av biologisk mångfald för alla utvecklingsfaktorer. Parlamentet anser att man efter Cotonouavtalet bör vara mer inriktad på en hållbar utveckling i mottagarländerna och särskilt i fråga om självförsörjning på energiområdet.

130.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna och vidareutveckla ödimensionen i utvecklingspolitiken och skapa ett specifikt instrument för små östater under utveckling, och på så sätt möjliggöra en bättre fördelning av medel, resultat och anpassad kontroll.

131.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en a priori-bedömning och att rapportera mer systematiskt om utvecklingspolitikens effekter för länder och regioner i samma geografiska område samt att tillåta mer samverkan mellan alla tillgängliga medel i dessa regioner.

132.  Europaparlamentet upprepar sitt långvariga stöd för ett införlivande av EUF i budgeten för att öka den demokratiska insynen och ansvarsskyldigheten, öka effektiviteten, transparensen och insynen i användningen av EUF. Parlamentet understryker också att ett införlivande i budgeten skulle minska transaktionskostnaderna och förenkla rapporterings- och redovisningskraven genom att man bara skulle ha en uppsättning administrativa regler och beslutsstrukturer.

Uppföljning av parlamentets resolutioner

133.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att i sin nästa årsrapport inbegripa en granskning av uppföljningen av rekommendationerna i parlamentets årliga betänkande om beviljande av ansvarsfrihet.

6.3.2017

YTTRANDE från utskottet för utveckling

till budgetkontrollutskottet

över ansvarsfriheten för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015

(2016/2202(DEC))

Föredragande av yttrande: Paul Rübig

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag::

1.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten än en gång inte kunde avge en positiv revisionsförklaring avseende Europeiska utvecklingsfondens (EUF) utgifter för 2015. Parlamentet betonar den jämförelsevis höga felnivån, som ligger på 5,8 % om mindre felbenägna utgifter, såsom budgetstöd och betalningar till internationella organisationer, utelämnas. Parlamentet konstaterar att denna felnivå är avsevärt högre än felnivån när det gäller utgifterna från unionens budget för Europa i världen, och begär att kommissionen ska förklara denna omständighet.

2.  Europaparlamentet välkomnar i princip de konkreta insatserna för att snabbt slå samman nya medel och försöka finna hävstångseffekter för att hantera migrationens bakomliggande orsaker. Parlamentet beklagar emellertid att parlamentet inte hördes på förhand vid inrättandet av EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika, trots att parlamentet på basis av ett politiskt åtagande från kommissionens sida har fått stärkta befogenheter att övervaka EUF-programplaneringen. Parlamentet konstaterar att kommissionen meddelat att man avsatt sammanlagt 1,5 miljarder EUR från elfte utvecklingsfonden för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika, samtidigt som andra givare utlovat 81,5 miljoner EUR. Parlamentet beklagar att man i mitten av november 2016 endast hade betalat ut 47,14 miljoner EUR. Parlamentet kräver mer ändamålsenliga insatser för att öka transparensen i beslut och ansvarsskyldigheten i fråga om projekt i anslutning till EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika, och understryker att ett lämpligt upplägg för regelbundna samråd med parlamentet fortfarande saknas och att inga åtgärder vidtagits i denna fråga. Parlamentet påminner om att syftet med denna fond är att ta itu med de bakomliggande orsakerna till destabilisering, tvångsförflyttning och irreguljär migration genom att främja motståndskraft, ekonomiska och lika möjligheter, säkerhet och utveckling.

3.  Europaparlamentet betonar att internationellt överenskomna principer för utvecklingseffektivitet, som unionen anslutit sig till, såsom ägande, obundet bistånd, ömsesidigt överenskomna villkor och anpassning till mottagarländernas prioriteringar, är av största betydelse för en effektiv EU-utvecklingspolitik.

4.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen inte litar på genomförandet av den fredsbevarande resursen för Afrika, som fungerat i många år. Parlamentet är i detta sammanhang förvånat över kommissionens förslag att avsätta ytterligare utvecklingsmedel för säkerhetsinsatser i Afrika. Parlamentet understryker även att finansieringen av den fredsbevarande resursen för Afrika via EUF nu har fungerat som en tillfällig lösning i femton års tid. Parlamentet betonar att utvecklingsfinansiering har utgjort ett mycket viktigt finansiellt bidrag till Afrikas säkerhetspolitik under alla dessa år, samtidigt som unionen inte avsätter några medel för säkerhet för utvecklingsändamål.

5.  Europaparlamentet konstaterar att samtidigt som kommissionen föreslagit väsentliga förenklingar av budgetförordningen för den allmänna budgeten styrs varje EUF fortfarande av sin egen budgetförordning. Parlamentet anser att en enda budgetförordning skulle minska komplexiteten när det gäller förvaltningen och genomförandet av de olika EUF. Parlamentet understryker dessutom att parlamentet redan länge efterlyst en integrering av EUF i unionens budget.

6.  Europaparlamentet stöder utnyttjande av budgetstöd, men betonar att det noggrant måste övervakas att budgetstödet bidrar till de eftersträvade utvecklingsresultaten, och utnyttjandet måste underställas krav på förbättring av förvaltningen av de offentliga finanserna, effektiv bekämpning av korruption, demokratisk kontroll och redovisningsskyldighet samt full transparens gentemot nationella parlament och medborgare i mottagarländerna.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införliva en incitamentsbaserad strategi när det gäller utveckling genom att införa principen ”mer för mer” och utnyttja den europeiska grannskapspolitiken som exempel. Parlamentet anser att ju fler och snabbare framsteg ett land gör inom ramen för sina interna reformer för att bygga och konsolidera de demokratiska institutionerna och bidra till respekten för mänskliga rättigheter och rättsstaten, desto mer stöd bör det få från unionen. Parlamentet betonar att denna strategi med “positiv villkorlighet”, tillsammans med en stark fokus på finansiering av småskaliga projekt för landsbygdssamhällen, kan medföra en verklig förändring och garantera att de europeiska skattebetalarnas pengar spenderas på ett mer hållbart sätt.

8.  Europaparlamentet förväntar sig att bli fullständigt informerad och hörd i samband med halvtidsöversynen av elfte utvecklingsfonden, en översyn i vilken hänsyn bör tas till Agenda 2030 och ett nytt europeiskt samförstånd om utveckling, men där man även till fullo bör respektera de principer om utvecklingseffektivitet som bekräftades vid högnivåmötet om det globala partnerskapet i Nairobi, i synnerhet mottagarländernas egenansvar för prioriteringar.

9.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att från 2020 inrätta ett särskilt finansieringsinstrument för de utomeuropeiska länderna och territorierna, i vilket hänsyn tas till dessa områdens särskilda ställning och deras tillhörighet till det europeiska samfundet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

28.2.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

18

5

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nirj Deva, Raymond Finch, Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Heidi Hautala, Maria Heubuch, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Stelios Kouloglou, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Vincent Peillon, Maurice Ponga, Cristian Dan Preda, Lola Sánchez Caldentey, Elly Schlein, Eleftherios Synadinos, Eleni Theocharous, Bogdan Brunon Wenta, Anna Záborská, Željana Zovko

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ádám Kósa, Paul Rübig

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

18

+

ECR

Nirj Deva, Eleni Theocharous

NI

Eleftherios Synadinos

PPE

Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Ádám Kósa, Maurice Ponga, Cristian Dan Preda, Paul Rübig, Bogdan Brunon Wenta, Željana Zovko, Anna Záborská

S&D

Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Vincent Peillon, Elly Schlein

5

-

EFDD

Raymond Finch

GUE/NGL

Stelios Kouloglou, Lola Sánchez Caldentey

VERTS/ALE

Heidi Hautala, Maria Heubuch

0

0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

23.3.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

3

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dennis de Jong, Tamás Deutsch, Ingeborg Gräßle, Cătălin Sorin Ivan, Jean-François Jalkh, Bogusław Liberadzki, Notis Marias, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Claudia Schmidt, Bart Staes, Hannu Takkula, Indrek Tarand, Derek Vaughan, Tomáš Zdechovský, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Karin Kadenbach, Younous Omarjee, Julia Pitera, Miroslav Poche

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Ignazio Corrao, Raymond Finch, Ildikó Gáll-Pelcz, Lieve Wierinck

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

21

+

ALDE

Hannu Takkula, Lieve Wierinck

EFDD

Ignazio Corrao

GUE/NGL

Younous Omarjee, Dennis de Jong

PPE

Tamás Deutsch, Ingeborg Gräßle, Ildikó Gáll-Pelcz, Julia Pitera, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Claudia Schmidt, Tomáš Zdechovský, Joachim Zeller

S&D

Cătălin Sorin Ivan, Karin Kadenbach, Bogusław Liberadzki, Miroslav Poche, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Derek Vaughan

VERTS/ALE

Bart Staes, Indrek Tarand

3

-

ECR

Notis Marias

EFDD

Raymond Finch

ENF

Jean-François Jalkh

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

EUT C 375, 13.10.2016, s. 287.

(2)

EUT C 375, 13.10.2016, s. 297.

(3)

EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.

(4)

EUT L 287, 4.11.2010, s. 3.

(5)

EUT L 344, 19.12.2013, s. 1.

(6)

EGT L 156, 29.5.1998, s. 108.

(7)

EGT L 317, 15.12.2000, s. 355.

(8)

EUT L 247, 9.9.2006, s. 32.

(9)

EUT L 210, 6.8.2013, s. 1.

(10)

EGT L 191, 7.7.1998, s. 53.

(11)

EUT L 83, 1.4.2003, s. 1.

(12)

EUT L 78, 19.3.2008, s. 1.

(13)

EUT L 58, 3.3.2015, s. 17.

(14)

EUT C 375, 13.10.2016, s. 287.

(15)

EUT C 375, 13.10.2016, s. 297.

(16)

EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.

(17)

EUT L 287, 4.11.2010, s. 3.

(18)

EUT L 344, 19.12.2013, s. 1.

(19)

EGT L 156, 29.5.1998, s. 108.

(20)

EGT L 317, 15.12.2000, s. 355.

(21)

EUT L 247, 9.9.2006, s. 32.

(22)

EUT L 210, 6.8.2013, s. 1.

(23)

EGT L 191, 7.7.1998, s. 53.

(24)

EUT L 83, 1.4.2003, s. 1.

(25)

EUT L 78, 19.3.2008, s. 1.

(26)

EUT L 58, 3.3.2015, s. 17.

(27)

EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.

(28)

EUT L 287, 4.11.2010, s. 3.

(29)

Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) EUT L 344, 19.12.2013, s. 1.

(30)

Meddelande CAB D(2016) Ares 06675546.

(31)

EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

(32)

Revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2015.

(33)

Europeiska revisionsrätten, årsrapport 2015, s. 295, figur 2, Användning av EUF:s medel per den 31 december 2015.

Rättsligt meddelande